Text från PDF
2
ORDFÖRANDEN HAR ORDET
När jag ser tillbaka på året som gått så slås
jag hur den osäkra omvärlden präglat vår
verksamhet. På allt fler håll ses kärnvapen
ett nödvändigt ont, ett måste, för vår
säkerhet. Idag finns ingen garanti för att
kärnvapen aldrig kommer att placeras på
vårt territorium. Sveriges statsminister
har uttryckt att det kan bli aktuellt med
kärnvapen i Sverige i krigstid och riksdagen
har inte antagit någon lag mot detta. Vårt
jobb har varit, och kommer att fortsätta att
vara, att påminna om vad kärnvapen är och
vad kärnvapen gör.
I år har vi levt under kärnvapenhotet i 80
år. Den 16 juli 1945 testade USA sitt första
kärnvapen och tre veckor senare släpptes två
amerikanska atombomber över de japanska
städerna Hiroshima och Nagasaki. Över
200 000 människor dog, de som överlevde
har fått leva med minnesbilder som ingen
människa borde fått uppleva. Konsekvenserna
lever kvar, i kroppar, i minnen, i generationer.
Men trots att det borde varit en stor händelse
så var det knappt någon i Sverige som ville
uppmärksamma dessa dagar.
Under året släppte Myndigheten för
Samhällsskydd och Beredskap, MSB sin
uppdaterade broschyr Om krisen eller kriget
kommer. Kärnvapen beskrivs där som något
som går att skydda sig mot och råden förleder
allmänheten att tro att det nog inte är så
farligt med kärnvapen. En kärnvapenattack
nämns bara i förbifarten och rådet du får är
att söka dig till ett skyddsrum och stanna där
i några dagar för att undvika den radioaktiva
strålningen.
MSB har inte i sak fel, men det vi har vetat
hela tiden, att det inte finns något verkligt
sätt vi själva eller samhället kan skydda oss
vid en kärnvapendetonation nämns inte.
Vi i läkarkåren har i decennier varnat för
de ohyggliga humanitära och medicinska
konsekvenserna - ingen meningsfull
medicinsk insats kan göras. Argumenten och
vår samtid visar varför vi behövs.
Vi får höra att kärnvapen bara är ett
avskräckningsmedel för att förhindra att
de används. Men avskräckning kräver
trovärdighet och för att hota med att
använda dem måste vi vara beredda att
använda dem, annars är hotet meningslöst.
Om vi är beredda att använda dem
måste vi ta konsekvenserna. Tröskeln för
användning måste vara tillräckligt låg för att
avskräckningen ska fungera. Och det kanske
fungerar, tills den dag det inte gör det.
Det är därför Nihon Hidakyos, 2024 års
vinnare av Nobels fredspris, vittnesmål är så
viktiga. Organisationen fick fredspriset för
”sina ansträngningar att uppnå en värld fri
från kärnvapen och för att genom vittnesmål
visa att kärnvapen aldrig får användas igen”.
Deras vittnesmål och påverkansarbete
har varit avgörande för antagandet och
ikraftträdandet av FN:s konvention om
förbud mot kärnvapen (TPNW ) i synnerhet,
och för kampen för kärnvapennedrustning i
allmänhet. Därför var vi i Oslo för att hedra
deras arbete och fira deras pris.
Vår gemensamma strävan för en kärnvapenfri
värld är meningsfull och det händer också
positiva saker! I hela världen finns läkare som
arbetar för en värld utan kärnvapen. Vårt
arbete sedan mer än 45 år har haft en enorm
betydelse och vi kommer att fortsätta tills det
sista kärnvapnet är
nedrustat!
/Vendela Englund
Burnett, ordförande
och specialist i
allmänmedicin
INNEHÅLLSFÖRTECKNING
DET HÄR ÄR SVENSKA LÄKARE MOT KÄRNVAPEN
VÅR FÖRÄNDRINGSTEORI - SÅ ARBETAR VI
METODER
AKTIVITETER
PÅVERKAN
OPINIONSBILDNING
ORGANISATION
OM FÖRENINGEN
MEDLEMSKAP OCH ASSOCIERAT MEDLEMSKAP
FRIVILLIGARBETE OCH ERSÄTTNINGAR
STYRELSEN, VERKSTÄLLANDE UTSKOTTET OCH ÅRSMÖTET
PERSONAL
EKONOMI OCH FÖRVALTNING
REGLEMENTEN OCH KONTROLL
SAMVERKAN, NÄTVERKAN OCH MEDLEMSKAP
MÄTMETODER
ÅRSRAPPORTER FRÅN LOKALFÖRENINGAR, LOKALGRUPPER OCH
SLMK:S VETENSKAPLIGA RÅD
GÖTEBORG
SKÅNE
STOCKHOLM
SVENSKA LÄKARE MOT KÄRNVAPENS VETENSKAPLIGA RÅD
SVENSKA LÄKARE MOT KÄRNVAPEN I MEDIA
Bild framsida: ICAN Campaigners meeting i New York, 2025
Foto: ICAN
4
4
6
8
8
13
21
24
24
24
24
25
25
26
27
28
29
29
29
30
30
31
4
DET HÄR ÄR SVENSKA
LÄKARE MOT KÄRNVAPEN
Svenska Läkare mot Kärnvapen är en
ideell förening som grundades 1981 och
är idag den ledande organisationen för
kärnvapennedrustning i Sverige. Vi arbetar
preventivt för att kärnvapen ska avskaffas,
genom att sprida kunskap om kärnvapens
medicinska och humanitära konsekvenser och
därigenom stärka opinionen mot kärnvapen.
Vår vision är en kärnvapenfri värld.
Svenska Läkare mot Kärnvapen har ungefär
2 500 medlemmar och vårt juridiska säte
finns i Stockholm. Vi är medlemmar i den
internationella läkarrörelsen mot kärnvapen,
International Physicians for the Prevention of
Nuclear War (IPPNW ), samt International
Campaign to Abolish Nuclear Weapons
(ICAN). Vi driver ICAN i Sverige och har
sedan 2012 en plats i ICAN:s internationella
styrgrupp. Två gånger har vi mottagit Nobels
fredspris: 1985 med IPPNW och 2017 med
ICAN.
KAPACITET
Svenska Läkare mot Kärnvapen har
över 40 års erfarenhet av att arbeta för
kärnvapennedrustning och utgör idag
ett nav för kärnvapennedrustningsfrågor
i Sverige. Vi besitter bred erfarenhet av
dialogarbete, kunskapsinhämtning och
informationsspridning. Den kunskap,
erfarenhet och det nätverk organisationen
byggt upp genom åren bidrar både till våra
mål och vår trovärdighet. I föränderliga
tider står vi för kontinuitet och långsiktighet
gentemot inte bara myndigheter och
departement utan även civilsamhälle och
media.
Verksamheten bedrivs till stor del av
ideella krafter och vi redovisar i år
över 500 ideella arbetsdagar. Många
medlemmar har varit aktiva sedan starten
vilket ger oss ett långt organisatoriskt
minne vad gäller såväl organisationen
som kärnvapenfrågan. Vårt kansli med två
heltidsanställda som arbetar med verksamhet,
kommunikation, organisationsutveckling,
samt en deltidsanställd inom ekonomi
och administration, driver den löpande
verksamheten och står för den kontinuerliga
kontakten med medlemmar, beslutsfattare,
civilsamhälle och media.
Vi har ett nära samarbete med andra
centrala aktörer som arbetar för
kärnvapennedrustning, såsom ICAN och
IPPNW och många andra svenska och
internationella organisationer, institutioner,
myndigheter och experter. Denna samverkan
förstärker vår förmåga att nå ut och påverka
och möjliggör fler aktiviteter som ger
kunskaps- och erfarenhetsutbyte.
Föreningen har sedan flera decennier fått
statligt ekonomiskt stöd genom Folke
Bernadotteakademin, och mottar generösa
ekonomiska bidrag från medlemmar,
associerade medlemmar samt stödpersoner.
Detta tillsammans med en ansvarsfull
förvaltning av föreningens resurser har gett
föreningen en god och välskött ekonomi som
möjliggör genomförandet av projekt med
goda resultat. Under förra verksamhetsåret
drog regeringen in allt statligt stöd genom
Folke Bernadotteakademin för frågor som
rör fred och säkerhet och vi måste sedan dess
förlita oss på övriga bidrag, medlemsavgifter
och frivilliga gåvor.
VÅR FÖRÄNDRINGSTEORI –
SÅ ARBETAR VI
Risken för en global kärnvapenkatastrof är
idag minst lika stor som under kalla kriget.
Ett flertal kärnvapenhot, ökade politiska
spänningar och krig i kombination med en
försvagad folkrätt vad gäller kärnvapen samt
att kärnvapen ges en större roll i militära
strategier bidrar till en allt större risk för
4
5
en humanitär katastrof. Vi har märkt av ett
tydligt skifte i debatten om kärnvapen och
de ses alltmer som är nödvändiga för vår
säkerhet. Det gör att vi måste arbeta ännu
mer aktivt för att vårt budskap sprids till alla
våra målgrupper. Målet är att därigenom
bidra till ökad kunskap om kärnvapen och
deras konsekvenser och därigenom en mer
informerad, konstruktiv och mångfasetterad
debatt.
Svenska Läkare mot Kärnvapens mål är att
kärnvapen ska avskaffas och aldrig användas
igen. Med utgångspunkt i vår kunskap om
medicinska och humanitära konsekvenser
arbetar vi för att öka kunskapen, driva på,
komma med idéer och förslag samt skapa
förutsättningar för nedrustning. Genom att
öka den politiska pressen
och omdefiniera debatten
om kärnvapen vill vi få
Sverige att driva en mer
aktiv nedrustningspolitik
där det humanitära
perspektivet står i
centrum.
Sedan organisationens
start i början av 80-talet
har Svenska Läkare
mot Kärnvapen arbetat
långsiktigt för politisk
förändring utifrån
vetenskap och fakta.
Vi vet av erfarenhet
att påverkansarbete
kan utgöra långsamma
politiska processer, där
det periodvis också går
bakåt. I samband med Sveriges inträde i
Nato och försvarssamarbetsavtalet, Defence
Cooperation Agreement (DCA), med USA, har
vi redan sett stora kliv tillbaka i de svenska
nedrustningsprioriteringarna. Vi kommer
fortsätta att intensifiera arbetet med att
bygga långsiktiga relationer med politiker
och beslutsfattare, samt öka synligheten
för organisationen så att vi som en
läkarorganisation med specialistkunskap, ses
som en självklar samtalspartner och deltagare.
Vi kommer även att betona det nordiska
samarbetet för såväl stater som civilsamhälle.
Mot bakgrund av det indragna statliga stödet
blir det sistnämnda alltmer viktigt, för att
säkra föreningens framtid.
Vi vill tydliggöra vår roll som en plattform
för kunskap och engagemang för
kärnvapennedrustning som ger människor
möjlighet till inflytande och erbjuder
gemenskap. Vi tror på positiva exempel
och berättelser som ett sätt att påverka
människors inställning och vilja att engagera
sig. Vi ser även att människor söker mer
information om kärnvapen och deras
konsekvenser när ämnet är
aktuellt i media och i det
offentliga samtalet, vilket
det varit de senaste åren.
Vår kunskapsspridning
behöver kompletteras
med kommunikation
som påminner om att
förändring är möjlig,
särskilt i dessa utmanande
tider, för att människor
ska känna ett personligt
engagemang och
optimism trots motstånd.
Vår primära målgrupp är
läkare och läkarstudenter
samt beslutsfattare. Vår
medlemsbas ger oss
legitimitet och tyngd att
fortsätta vårt arbete och
hjälper oss att sprida föreningens information
och budskap. Beslutsfattarna är målgruppen
för politisk påverkan och konkret förändring
för vårt syfte att nå en kärnvapenfri värld.
Vår sekundära målgrupp är våra associerade
medlemmar sjuksköterskor, fysioterapeuter,
biomedicinska analytiker, forskare, ingenjörer,
tandläkare samt även tjänstepersoner på
Med utgångspunkt
i vår kunskap
om medicinska
och humanitära
konsekvenser arbetar vi
för att öka kunskapen,
driva på, komma med
idéer och förslag samt
skapa förutsättningar
för nedrustning.
6
departement och myndigheter, andra
civilsamhällesorganisationer samt den
intresserade allmänheten. Även dessa grupper
bidrar med att sprida vår information
och därigenom skapa förutsättning för
en förändring i såväl politiken och i
samhällsdebatten i stort.
METODER
För att nå våra mål arbetar vi med områdena
politisk påverkan, opinionsbildning och
organisation. Nedan redogör vi för de olika
aktiviteterna inom respektive område.
PÅVERKANSARBETE
Svenska Läkare mot Kärnvapen arbetar
för att påverka beslutsfattare att bedriva
ett mer aktivt svenskt nedrustningsarbete,
genom att bidra med underlag, analyser,
rekommendationer och genom att vara ett
kompetent och stödjande bollplank. Vi
granskar Sveriges agerande och politik kring
kärnvapen och nedrustning och vi för en
kontinuerlig dialog med beslutsfattare, partier,
regeringskansliet, myndigheter och andra
relevanta aktörer.
Vi arbetar för att Sverige under de
kommande åren som nytillträdd Natomedlem
ska synas vad gäller nedrustning samt uttala
kritik mot kärnvapnens fortsatta existens
och att Sverige inte ska ta del av Natos
kärnvapenövningar eller vara redo att ta
emot kärnvapen på svenskt territorium. På
längre sikt är ett av våra mål att Sverige som
Natoland ska bli en mer aktiv, modig och
normskapande nedrustningsnation, samt att
Sverige går med i FN:s kärnvapenförbud
(TPNW ).
Resultat av påverkansarbetet är svårt
att dra slutsatser kring då omvärlden
påverkar kärnvapenfrågan i väldigt hög
grad. Svängningar i opinion, politik
och debatt kan vi svårligen relatera till
huruvida vi har genomfört våra aktiviteter
på ett tillfredsställande sätt eller inte.
Rysslands invasionskrig mot Ukraina
och det efterföljande svenska inträdet
till Nato har försvårat vårt arbete till en
konstruktiv debatt och dialog. Detta ska
även ses i ljuset av att regeringen strypt allt
verksamhetsstöd till oss och andra freds- och
nedrustningsorganisationer vilket vi tolkar
som en metod att visa missnöje med och/
eller ointresse för civilsamhällets kunskap,
politik och arbetsmetoder. Vår bedömning
är ändå att vårt påverkansarbete har bidragit
till att lyfta kärnvapenfrågan i samhället och
i riksdagen har vi i ett antal skriftliga frågor
och debatter medverkat med underlag, idéer
och input. Vårt arbete är långsiktigt och
tålmodigt, i perioder kan det kännas gå bakåt.
Att tro att vi nämnvärt ska kunna påverka
det politiska läget och regeringens beslut är i
dessa tider inte realistiskt. Vårt uppdrag blir
då att värna att det inte går alltför långt åt fel
håll, att vi har opinionen och medlemmarna
med oss och att identifiera nya grupper som
kan stå redo när förutsättningarna förändras,
såväl i riksdagen som utanför.
OPINIONSBILDNING
Svenska Läkare mot Kärnvapen arbetar
på flera sätt för att sprida kunskap om
kärnvapen, deras medicinska konsekvenser
och nedrustning gentemot våra målgrupper.
Genom att höja kunskapsnivån och erbjuda
möjligheter att engagera sig gör vi det
möjligt för människor att ta ställning, fatta
informerade beslut och påverka. Med hjälp
av faktaunderlag, rapporter, föreläsningar,
framträdanden i media och debattinlägg
verkar vi för en faktabaserad diskussion om
kärnvapen som synliggör det humanitära
perspektivet. Målet är att skapa en starkare
opinion som ökar pressen på våra folkvalda
politiker att föra en ansvarsfull och aktiv
nedrustningspolitik.
Utifrån den kapacitet som vi har är vi aktiva
med att skicka pressmeddelanden och
debattartiklar till journalister och redaktioner.
Vi vänder oss såväl till lokala medier som
7
till riksmedia. Det vi noterar är att det blir
allt svårare att få artiklar publicerade, även i
de tidningar vi tidigare oftast publicerades
i. Det händer att vi får kommentarer om att
det inte är något nyhetsvärde i att Svenska
Läkare mot Kärnvapen är emot kärnvapen,
även om artikeln i fråga hanterar ett specifikt
och aktuellt ämne. Även här väljer vi att
tolka svårigheten att få artiklar publicerade
som en generell trend, vi hör samma från
kollegor i andra organisationer och inte att
det är riktat mot oss som organisation. Det är
lättare för medlemmar att nå ut i lokalmedia
än för riksföreningen att nå ut i riksmedia.
Det arbetet är väldigt viktigt för att alls nå
ut, för att bidra med ett annat perspektiv på
kärnvapen och för möjligheten att nå fler
potentiella medlemmar men också för att
engagera de vi redan har.
Vi utvärderar vår påverkan och vilken
effekt vi har haft med vad som hade hänt
om vi inte hade funnits. Inga artiklar,
kommentarer, mediaframträdanden som vi
har haft (fullständig lista finns under avsnittet
Svenska Läkare mot Kärnvapen i media) hade
då lyft kritiska perspektiv på kärnvapen,
Sveriges hållning däri och information
och vetenskaplig kunskap om kärnvapnens
konsekvenser på människor, miljö och
samhällen. Så vi ser att vi har haft effekt, även
om den inte mätbar och vi kan inte analysera
vad dessa publiceringar/framträdanden rent
konkret har lett till, förutom att vi vid sådana
tillfällen ser att nya medlemmar har anslutit
sig till föreningen och att vi fått fler följare på
sociala medier.
ORGANISATION
Sedan 1981 har Svenska Läkare mot
Kärnvapen varit en viktig aktör för att driva
kärnvapennedrustningen framåt, såväl i
Sverige som internationellt. Genom att arbeta
för att vara en inkluderande och långsiktigt
hållbar organisation kan vi se till att
föreningen förblir en stark röst med förmåga
att påverka även i framtiden.
Föreningens tyngd nu och i framtiden bygger
på medlemmarnas trovärdighet som läkare
och på den trovärdighet medlemmarna
byggt upp som aktiva i Svenska Läkare mot
Kärnvapen under 40 års tid.
Våra medlemmar och gåvogivare säkerställer
vårt oberoende och möjliggör långsiktighet.
Våra kommunikationskanaler gentemot
dessa är tidskriften Läkare mot Kärnvapen,
hemsidor och sociala medier, föreläsningar,
Atombombspodden, nyhetsbrev, insamlingsbrev
samt publikationer (inklusive underlag och
pressmeddelanden). För att säkra föreningens
framtid behöver vi hitta fler långsiktiga
finanseringskanaler då vi inte vet när eller
om det indragna statliga verksamhetsstödet
kommer att återinrättas.
Vad som låter sig mätas är antalet nya
medlemmar, positiva kommentarer
om föreningen och vårt arbete samt
tidskriften. Vi mäter aktivitet på detta
samt på arrangemang och aktiviteter vi
ordnar och ideellt engagemang. Att vi
som liten förening med ett väldigt smalt
medlemsrekryteringsområde ändå har
runt 2 000 betalande medlemmar under
Under året har medlemmar skrivit flera insändare och
uppmärksammat olika frågor, bland annat att
broschyren ”Om krisen eller kriget kommer” innehåller
bristande information om kärnvapen.
8
verksamhetsåret och ca 2 500 om man
räknar de som betalat någon gång de senaste
tre åren ser vi som en bekräftelse på att vi
fortsatt har ett gott stöd hos den svenska
läkarkåren och att medlemmarna är stolta
över att vara medlemmar år efter år. Att vi
därtill har över 500 ideella arbetsdagar om 8
arbetstimmar visar på det stora engagemang
våra medlemmar uppvisar. Vi har aktiva
medlemmar från norr till söder, med brett
åldersspann. Vi ser att inflödet av medlemmar
ökar i viss mån vid mediaframträdanden men
framförallt när vi deltar på läkarstämmor/
mässor och -kongresser. Antalet faktiskt
betalande medlemmar har dock sjunkit något,
till viss del beroende på dödsfall (många
medlemar är äldre). För att öka antalet
medlemmar måste vi göra mer, bli mer
synliga, få fler läkare som värvar kollegor och
få fler nya medlemmar som stannar kvar.
Vad gäller intäkter ser vi att när vi har bett
medlemmar om mer pengar, med fler utskick
och ännu tydligare betoning på det indragna
verksamhetsstödet och att vi till fullo är
beroende av medlemsavgifter och gåvor så
ställer de upp. Gåvointäkterna har ökat med
ett par hundra tusen kronor.
AKTIVITETER
PÅVERKANSARBETE
Vi för dialog med representanter för
politiska partier för att bygga engagemang
i kärnvapenfrågan. Arbetet med att stödja,
uppmuntra och stärka politiker är en
kontinuerlig del i vårt arbete där vi arbetar för
långsiktiga resultat. Vi har även en pågående
dialog med tjänstepersoner, inte minst på
Utrikesdepartementets nedrustningsenhet
(UD NIS), som vi träffar inför FN-möten, för
uppföljning och för att bidra med underlag
och kunskap. Under verksamhetsåret har vi
haft, förutom de sedvanliga, på vår efterfrågan
ett särskilt möte om kärnvapen i rymden
med UD NIS och Sveriges arbete och roll i
att säkerställa att Rymdfördraget från 1967
efterlevs och håller kärnvapnen borta från
yttre rymden, mer om detta finns att läsa
under avsnittet Kärnvapen i yttre rymden. V i
har även haft ett särskilt möte om Sveriges
arbete inom WHO, läs mer om det arbetet
under avsnittet World Health Organisation.
Vi välkomnade under verksamhetsåret
den nya utrikesministern Maria Malmer
Stenergard brevledes och bad om ett möte
men blev inte hörsammade för detta, och
vi har ännu inte träffat henne. Däremot
har vi träffat försvarsminister Pål Jonsons
statssekreterare Peter Sandwall och
presenterat vår förening, vårt arbete och med
honom diskuterat Sveriges roll i Nato och
arbete för nedrustning och avspänning. Vi såg
till att ICAN:s chef Melissa Parke träffade
Stefan Löfven i New York under mötena för
Summit of the future vilket Löfven har varit
med och arbetat i.
Vi deltar på olika mässor för att värva medlemmar och öka
föreningens synlighet. Här deltar Nicke Rodhe och Vendela Englund
Burnett på SFAM kongress i Stockholm.
9
Vi har bidragit till riksdagsmotioner och
motioner samt en strategisk plan inför
Socialdemokraternas kongress.
Nato och Defence Cooperation Agreement
– DCA
Det svenska tillträdet till Nato samt
försvarssamarbetsavtalet DCA påverkar
alltjämt vårt arbete. Svenska Läkare mot
Kärnvapen tar inte ställning till vare sig
svenskt Natomedlemskap eller för eller emot
försvarssamarbetsavtalet som sådant. Vi
har däremot inför de bådas förverkligande
arbetat för att Natomedlemskapet ska
hållas kärnvapenfritt och att de aktuella
militärbaserna inom DCA ska förklaras
kärnvapenfria samt att det i avtalet skulle
klargöras att inga kärnvapen får inkluderas i
samarbetet.
Under verksamhetsåret har vi stängt den
namninsamling som vi startade under
våren 2024 om Inga kärnvapen på svenskt
territorium, vi har uppmärksammat våra krav
på Sverige i Nato på sociala medier och i
olika debattinlägg och insändare.
World Health Organisation
Marshallöarna, Samoa och Vanuatu
lämnade under året in en resolution till
Världshälsoorganisationen (WHO) om
att förnya studien från 1980-talet om
kärnvapnens effekter på folkhälsan för beslut i
WHO:s högsta beslutande organ. Vi har haft
kontakt med IPPNW om frågan för att vara
uppdaterade och ha insikt i detta. Vi har även
haft möte med UD NIS vilka hade ansvar
för frågan, istället för Socialdepartementet
som har hand om WHO i övriga frågor.
Vi skickade även ett pressmeddelande, som
även publicerades på vår hemsida, om detta
till svenska medier samt kontaktade UD
NIS då vi hade hört att Sverige och andra
länder fått påtryckningar om att rösta nej
till resolutionen. Sverige avstod sedermera
från att rösta på resolutionen. Ingen media
plockade upp frågan men vårt inlägg på
Facebook och Instagram hade närmare 1 000
visningar.
Tredje statspartsmötet för FN:s kärnvapen-
förbud
I mars 2025 deltog Josefin Lind och Clara
Gullman Levin från föreningens kansli på det
tredje statspartsmötet för FN:s konvention
om förbud mot kärnvapen (TPNW ) på FN
i New York. Vi hade möte med LO inför
statspartsmötet för att dela information och
strategi.
Dessvärre fanns inte Sverige representerat på
mötet så vi hade varken förberedande möten
eller möten på plats med Sverige. Däremot
hade vi möte med svenska representationen i
New York, norska ungdomspolitiker som var
på plats, Islands ambassadör (med anledning
Under det Tredje statspartsmötet fär FN:s konvention om förbud mot kärnvapen på FN i New York höll vår general-
sekreterare, Josefin Lind ett anförande. Foto: Darren Ornitz, ICAN.
10
av vårt projekt om Norden och kärnvapen,
se separat avsnitt) och blev intervjuade av
en brittisk civilsamhälleskollega, Timmon
Wallis, som skrev en bok med titeln Nuclear
Disarmament – a scenario om hur ett
scenario skulle kunna se ut där kärnvapnen
nedrustades. Josefin Lind höll även ett
anförande inför staterna, skrivet av ICAN
som handlade om investeringar i kärnvapen.
Vi deltog även på ICAN:s heldagsmöte
för kampanjare, med föreläsningar,
gruppdiskussioner och nätverkande med
kollegor från hela världen. Vi följde
diskussionerna under statspartsmötet,
rapporterade hem via sociala medier, hemsida
och i vår tidskrift. Utöver det var detta, likt
alla internationella möten, viktiga tillfällen
för fortbildning och för att entusiasmera
deltagarna, skapa och vårda internationella
kontakter och visa att vi är en organisation
som är på plats där det händer.
Förberedande kommitté för Icke-sprid-
ningsavtalet
I april-maj 2025 genomfördes den tredje
och sista förberedande kommittén för Icke-
spridningsavtalet (NPT) i New York. På
Kommunikationsansvarig Clara Gullman Levin och
generalsekreterare Josefin Lind var på plats i New York
under det tredje statspartsmötet för TPNW.
Inför statspartsmötet samlade ICAN kampanjare från hela världen på anrika Riverside church för att motivera och skapa
sammanhållning. På bilden är engagerade från IPPNW samlade.
11
grund av indraget verksamhetsstöd,
samt av klimatbesparande skäl, valde vi
att inte åka. Inför mötet hade vi dock
dialog med Utrikesdepartementets
nedrustningsenhet där vi framförde
våra rekommendationer, exempelvis om
att stödja uttalanden om samt nämna
kärnvapnens humanitära konsekvenser
och att påminna om att det i år är 80
år sedan Hiroshima och Nagasaki.
Vi tryckte även på att Sverige, som
nybliven Natomedlem, måste kräva att
kärnvapenstaterna fullföljer sina åtaganden
om att nedrusta och att de bland annat bör
utfästa tydliga negativa säkerhetsgarantier
gentemot icke-kärnvapenstater samt utfärda
en policy om no-first use, ett åtagande att inte
använda kärnvapen först.
Vi skickade ut ett pressmeddelande där vi
varnade staterna för att inte underminera
NPT med olika uttalanande och
önskningar om nya kärnvapenallianser och
kärnvapendelning och uppmanade Sverige att
ta ansvar. Vi spred information från mötet i
sociala medier, på vår hemsida, i vår tidning
och i nyhetsbrev.
Folk och Försvars rikskonferens
Generalsekreterare Josefin Lind deltog på
Folk och Försvars rikskonferens 2025 i Sälen.
Sedvanligt diskuterades i tre dagar svensk
försvarsförmåga, utrikespolitiska utmaningar
och inte minst Natomedlemskapet. Det
var färre tillfällen att ställa frågor än
vanligt, endast till statsminister Kristersson
och Socialdemokraternas partiledare
Andersson. Josefin frågade statsministern
hur regeringen avser att minska risken
för kärnvapenkrig samt Andersson varför
inte Socialdemokraterna driver frågan
om att lagstifta mot kärnvapen på svenskt
territorium, samt påminde om att vi
hoppas på Socialdemokraternas stöd för
återinförande av verksamhetsstödet till
freds- och nedrustningsorganisationer. Svaren
var svävande och otydliga, förutom om
verksamhetsstödet vilket var klart och tydligt
stödjande till vår fördel.
Alva Myrdal Center för kärnvapen-
nedrustning
I juni 2025 deltog vi på Alva Myrdal Center
för kärnvapennedrustnings årliga konferens
vid Uppsala universitet, där vi arrangerade
tre samtal och deltog i ytterligare ett. Ett
samtal handlade om kärnvapen, risken för
dess användning, den mänskliga faktorn - det
mänskliga psyket och den etiska aspekten
av att hota om kärnvapen. Deltagare var
Benoît Pelopidas Professor på Sciences
Po i Paris, katastrofpsykiatriker Per-Olof
Michel samt Lisa Hecht, postdoc i filosofi
från universitetet i Dresden. Författaren
Eric Schlosser skulle ha varit med i detta
samtal och fokuserat på riskerna för
kärnvapenanvändning mot bakgrund av hans
bok men efter många samtal och diskussioner
var han tvungen att tacka nej av privata skäl.
Samtalet leddes av generalsekreterare Josefin
Lind.
Det andra samtalet handlade om världens
kärnvapenarsenaler, doktriner och
moderniseringsprogram. Samtalet leddes av
kommunikationsansvarig Clara Gullman
Levin och deltagare var Tytti Erästö från
SIPRI, Hans Kristensen från Federation of
American Scientists och Michael Sahlin,
före detta diplomat och tidigare ambassadör
bland annat i Turkiet. Det tredje samtalet vi
ordnade handlade om kärnvapen i rymden,
med Lena von Sydow som är handläggare
12
för rymdenfrågor på Utrikesdepartementet
samt Nivedita Raju från SIPRI och Cecilia
Gustavsson doktor i kärnfysik från Uppsala
universitet. Samtalet leddes av Josefin Lind.
Alla våra samtal var välbesökta. Josefin deltog
även på ett samtal om kärnvapenhotets
historia och framtid, vilket leddes av Brian
Palmer från Uppsala universitet.
Katastrofmedicin
Både WHO och World Medical Association
(WMA), har betonat att all sjukvårdspersonal
skall undervisas i konsekvenserna av
kärnvapenanvändning och att det är
en skyldighet för läkare att arbeta för
kärnvapnens avskaffande.
I Sverige har Socialstyrelsen ansvar
för att denna undervisning genomförs.
Socialstyrelsen har delegerat uppgiften att
undervisa i katastrofmedicin till sjukvården
i regionerna. Centra för forskning och
kunskapsutveckling i katastrofmedicin
har därmed etablerats vid de medicinska
läroanstalterna. Decentraliseringen av
ansvaret för att detta genomförs medför
svårigheter för föreningen att påverka.
Varken vid undervisningen eller i forskningen
förekommer, såvitt vi kan finna, någon
verksamhet inriktad på kärnvapenkrigets
följder. Ett Kunskapscentrum för
strålningsmedicin vid katastrofer har inrättats
vid Karolinska Institutet, men detta förefaller
vara inriktat på civila katastrofer.
Vid den fjärde nationella katastrofmedicinska
konferensen som ägde rum i Göteborg under
verksamhetsåret höll styrelsemedlem Gunnar
Westberg en presentation om kärnvapnens
medicinska konsekvenser, med utgångspunkt
från rapporten Förebygga är enda medicinen
som går igenom sjukvårdens kapacitet
efter ett kärnvapen i Stockholm och en
presentation om risken för massvält efter ett
kärnvapenkrig mellan Indien och Pakistan.
Kärnvapen i yttre rymden
Under verksamhetsåret har vi riktat blickarna
mot rymden och riskerna för att kärnvapen
placeras eller används i yttre rymden. Fokus
på rymden initierades under våren 2024,
under förra verksamhetsåret, då diskussioner
i FN initierades om anklagelser mot att
Ryssland skulle planera att placera kärnvapen
i rymden, trots förbudet i Rymdfördraget från
1967. Detta verksamhetsår startade med både
ett seminarium om Sveriges första försvars-
och säkerhetsstrategi i rymden där vi deltog
som åhörare och blev än mer intresserade av
Sveriges roll och det militariserade språket
kring Esrange och yttre rymden. Vi bad
därför om ett möte med UD NIS vilket
skedde under tidig höst, där vi samtalade
vidare om Sveriges roll och möjligheter att
påverka i en förstärkning av rymdsäkerhet
och efterlevnaden av Rymdfördraget. Detta
följdes upp med ett möte med SIPRI:s expert
på kärnvapen och rymdfrågor Nivedita Raju.
Verksamhetsårets fokus på rymden avslutades
med ett seminarium om frågan på Alva
Myrdal Center för kärnvapennedrustning
i Uppsala, se mer under det avsnittet Alva
Myrdal Center för kärnvapennedrustning.
Detta avser vi fortsätta att hålla koll på under
kommande verksamhetsår.
13
Investeringar i kärnvapen
I många år har Svenska Läkare mot
Kärnvapen haft dialoger med svenska
storbanker och inte minst vår egen bank om
vikten av att inte investera i kärnvapen. För
ett tiotal år sedan startade vi ett mer aktivt
och systematiskt arbete och detta låg sedan
till grund för att alla svenska storbanker
etablerade policies mot investeringar
i kärnvapen. På grund av det rådande
säkerhetsläget blir dock allt fler banker och
investerare pressade att frångå sina riktlinjer
om ansvarsfulla och etiska
investeringar. I Sverige har
två banker, Danske Bank
och SEB som tidigare haft
riktlinjer om förbud mot
investeringar i kärnvapen
nu ändrat dessa och
öppnat upp för sådana
investeringar.
Under hösten hade vi
möte med Danske Bank
som har som ambition att
vara en ledande bank för
hållbarhet och vi undrade
bland annat hur det går
ihop med investeringar
i kärnvapen. I början av
2025 uppmanade vi våra medlemmar som
har Danske Bank att de skulle maila banken
för att ändra policyn. I juni skickade vi ut
ett pressmeddelande där vi fördömde SEB
för att de ändrat sina riktlinjer och tillåta
investeringar i kärnvapen och menade att
detta beslut var oansvarigt. Än så länge
har vi inte sett att bankerna har investerat
i kärnvapen, men vi kommer att fortsätta
granska bankerna och hålla dem ansvariga
för sina investeringar och beslut. Vi delade
informationen i nyhetsbrev, på vår hemsida,
i tidskriften Läkare mot kärnvapen och på
sociala medier.
Vi har en pågående dialog med de statliga
AP-fonderna 1, 2, 3, 4 och 7 om investeringar
i företag med produkter med dubbla
användningsområden, något som vi har olika
åsikter om. Vi följer fondernas portföljer
och noterar förändringar i investeringarna.
Under året har vi specifikt bett om möte med
AP3 och AP7. Möte med AP3 bokades in
under nästkommande verksamhetsår och
AP7 svarade aldrig på vår förfrågan om möte.
Under våren deltog vi även på Etikrådets
årsrapportspresentation och hade möjlighet
att ställa frågor om investeringar i kärnvapen
och politiska förändringar/prioriteringar.
OPINIONSBILDNING
Hiroshima 80 år
Med anledning av att
det 2025 är 80 år sedan
atombombningarna av
Hiroshima och Nagasaki
ville vi göra detta till
något som syns i stora
delar av samhället. Vi har
haft möten med SIPRI,
Alva Myrdal Center för
kärnvapennedrustning
på Uppsala universitet,
Svenska Röda Korset och
Utrikespolitiska Institutet
(UI) om att ordna ett seminarium/symposium
eller ännu hellre en högtidlig minnesstund
på Hiroshimadagen med inbjudningar till
regering, riksdag, journalister, diplomater osv,
gärna på japanska ambassaden. Dessvärre var
detta långt svårare än vi hade föreställt oss
och inget av detta blev av, intresset var alltför
svalt och frågan uppfattades till vår förvåning
som kontroversiell.
Vi har haft möte med Stadsteatern och
Nobelmuseet i Stockholm samt Bokmässan
i Göteborg om att ordna något tillsammans
eller att de skulle uppmärksamma årsdagen
på något sätt. Vi har även mailat flertalet
redaktioner på SVT och Sveriges radio,
inklusive Babel i frågan. Vi har därtill
På grund av det
rådande säkerhetsläget
blir dock allt fler
banker och investerare
pressade att frångå
sina riktlinjer om
ansvarsfulla och etiska
investeringar.
14
kontaktat Forum för levande historia och
Dramaten utan något svar. Vissa av de vi har
kontaktat har visat intresse men sedan har
inget hänt, andra har inte ens svarat på mail
och telefonkontakt. SVT svarade till slut att
programmet Världens Historia ska göra en
temasändning och vi skickade då en lista med
förslag på filmer och information.
Vi har även varit i kontakt med riksdagens
talman och några riksdagsledamöter för att
ordna ett högtidlighållande i riksdagen, utan
större intresse eller initiativ att gå vidare från
deras håll. Ansenlig tid att ta fram en pitch,
listor med litteratur, filmer, kulturella tips,
maila, följa upp, gå på möten, samordna har
lagts under året. Det är anmärkningsvärt
att så lite intresse har funnits i det svenska
samhället att uppmärksamma detta. Och
att det i andra delar ses så kontroversiellt att
prata om kärnvapen att flera institutioner inte
ens vill anordna ett högtidlighållande med
anledning av 80-årsdagarna av Hiroshima
och Nagasaki. Den 6 augusti var det endast
Socialdemokraterna av riksdagens partier
som uppmärksammade minnesdagen
på sina sociala medier.Vi skickade ut
fem pressmeddelanden i samband med
minnesdagarna av Hiroshima och Nagasaki,
ett spara datumet och ett nyhetsbrev till
journalister och gjorde ett stort pådrag på
sociala medier och i nyhetsbrev. Vi tog fram
flera modeller för insändare som medlemmar
fick använda fritt, dessa publicerades på vår
hemsida och skickades ut via nyhetsbrev.
Den 6 augusti intervjuades ordförande
Vendela Englund Burnett i TV4
Nyhetsmorgon, ett 12 minuter långt inslag,
och på eftermiddagen deltog Vendela i
Sveriges radio Studio Ett. Vice ordförande
Benny Petersson ringde in till Ring P1 och
flera medlemmar skickade in insändare och
debattartiklar till olika lokaltidningar. På
våra evenemang i Stockholm och Göteborg
var deltagandet stort och uppskattat, i bland
annat Växjö och Falun deltog medlemmar
på olika evenemang och inspiration till
tal hade hämtats från artiklar i Läkare mot
kärnvapen 179. Våra inlägg på sociala medier
fick bra respons och spridning, inlägget där vi
annonserade att Pierre Schori tilldelades årets
anti-atombombsdiplom och inlägget från
Storkyrkan med pristagaren hade båda över
4 200 samt 4 400 visningar på sociala medier.
Debatt om svenska, nordiska och
europeiska kärnvapen
Under våren kom några röster att höjas
för en europeisk kärnvapenallians, och
även i Sverige började ett antal forskare
och debattörer att förespråka att Sverige
skulle återuppta sitt kärnvapenprogram från
Ordförande Vendela Englund Burnett medverkade i TV4 Nyhetsmorgon på Hiroshimadagen den 6 augusti. Hon pratade bland
annat om vad som händer vid en kärnvapenexplosion och att vi måste arbeta förebyggande. Foto: Clara Gullman Levin
15
1950-talet, eller åtminstone skapa en nordisk
kärnvapenallians. Denna debatt ser vi som
direkt kopplad till en osäker omvärld och
en övertro på att kärnvapen skapar säkerhet,
något vi ser som en plikt för oss att bemöta.
Under våren skrev vi två debattartiklar där vi
bemötte dessa röster, varav en tillsammans
med våra nordiska kollegor, vi skrev insändare
i lokaltidningar, tog fram svar på tal och
insändarmallar till våra medlemmar, vi gjorde
inlägg på sociala medier och skickade ut
nyhetsbrev. Vi insåg att det kanske inte hos
alla ses så självklart att Sverige och andra
nordiska och europeiska länder ska stanna
kvar i Icke-spridningsavtalet och vi började
att skissa på en idé om en nordisk läkarturné
för att samtala och påvisa riskerna med
kärnvapen och dess humanitära konsekvenser.
Arbetet påbörjades under andra halvan
av verksamhetsåret och fortsätter in på
kommande verksamhetsår.
Rapport: Kärnvapen och Norden –
Dåtidens lärdomar och framtidens beslut
Tack vare ett ekonomiskt stöd från stiftelsen
Global Challenges Foundation kunde
Svenska Freds- och Skiljedomsföreningen
knyta oss samman i ett projekt om kärnvapen
och Norden. Projektet syftade till att ta fram
en rapport med en sammanställning av de
nordiska ländernas nedrustningshistoria
för att kunna blicka framåt och ge
rekommendationer om vad de nordiska
länderna, nu alla Natomedlemmar, kan göra
för att driva på för kärnvapennedrustning.
Vi intervjuade 26 forskare, diplomater och
civilsamhällesaktörer från hela Norden,
inklusive en resa till Helsingfors för möten
på plats och möte med Islands ambassadör i
New York. Vi gjorde även enklare layout för
rapporten. Rapporten Kärnvapen och Norden
– dåtidens lärdomar och framtidens beslut, har
spridits till riksdagsledamöter, myndigheter,
UD, till civilsamhället i Norden och återfinns
på vår hemsida.
Lär om kärnvapen
– handledningsmaterial för lärare
Under förra verksamhetsåret uppdaterade
vi vårt handledningsmaterial för lärare
och studiecirklar Lär om kärnvapen – Ett
studiematerial för att utbilda andra och lära
tillsammans. Materialet publicerades på
tjänsten Utbudet som under våren skickade ut
en enkät till personer som beställt materialet,
dock var det för få som svarade på enkäten
och resultatet är inte tillförlitligt. Under
året har materialet även visats på tjänsten
SO-rummet, vi hade en gratis annons i
S-kvinnors tidning Morgonbris och har gjort
riktade annonser i sociala medier. Materialet
har laddats ner runt 300 gånger på hemsidan
läromkärnvapen.se.
Om kriget eller krisen kommer
Hösten 2024 släppte Myndigheten för
samhällsskydd och beredskap, MSB, sin
uppdaterade rapport Om krisen eller kriget
kommer. I den nämndes Sveriges beredskap
inför, samt råd vid, en kärnvapenattack.
Råden berättar inte hela sanningen utan
snarare förleder allmänheten att tro att det
kanske inte är så farligt med kärnvapen.
Broschyren förklarar inte heller vad en
kärnvapenexplosion faktiskt innebär.
Eftersom beredskap för en kärnvapenattack
är både omöjlig och därför onödig skrev
vi både lokala debattartiklar och vår
ordförande Vendela Englund Burnett
16
skrev en debattartikel till Läkartidningen
om nödvändigheten i att förebygga
kärnvapenkriget. Vår kritik plockades sedan
upp av TV4 Nyheterna. Andra organisationer
har plockat upp vår kritik och har hänvisat
till oss i texter. Totalt fick våra medlemmar
åtta debattartiklar/insändare publicerade i
både DN och i lokaltidningar i samband med
detta. Vi delade flera inlägg på sociala medier.
Synliggöra sjukvårdens bristande
kapacitet vid en kärnvapenexplosion
Att synliggöra sjukvårdens bristande kapaci-
tet vid en kärnvapenexplosion är föreningens
käpphäst och något som vi belyser återkom-
mande i vår externa kommunikation. Våra
argument plockas upp av bland annat Göran
Greider i flera krönikor. Under våren hade vi
två webinarier på temat, den ena arrangerat
tillsammans med Svenska Läkarsällskapet
(se mer nedan) och det andra arrangerade vi
själva riktat till medlemmar, båda med god
respons och många deltagare som var ivriga
att lära sig mer.
Nobels fredspris till Nihon Hidankyo
När den norska nobelkommittén meddelade
att 2024 års Nobels fredspris tilldelas den
japanska organisationen Nihon Hidankyo
gick vi genast ut och informerade journalister
och media om organisationen, hur de arbetar
och att vi kan prata om kärnvapenfrågan och
varför det är viktigt att priset tilldelas dem.
Generalsekreterare Josefin Lind intervjuades
av TV4 både på plats hos oss på vårt kansli
samt via länk och även i SR P4 Jönköping
om organisationen och vikten av fredspriset.
Josefin Lind intervjuades även i Tidningen
Syre, ETC samt Vetlanda-Posten med an-
ledning av fredspriset. Vid prisutdelningen
i Oslo i december var ordförande Vendela
Englund Burnett och generalsekreterare
Josefin Lind på plats och gick med i fackeltå-
get som hedrade nobelpristagarna samt på ett
möte hos Den norske lægeforening ordnat av
Norske Leger mot Atomvåpen. Vi var även
en länk mellan Uppsala universitet och Nihon
Hidankyo.
Expertrådgivning med extern journalist
Vi har haft konsultation med en erfaren jour-
nalist som gett oss råd i hur vi kan optimera
vårt språk och våra arbetssätt för att bättre
nå ut till media. Vi har därtill fått konkreta
kontakter vilket resulterat i åtminstone ett
medialt framträdande runt Hiroshimadagen.
Vi hoppas att relationen och samverkan fort-
sätter under kommande verksamhetsår.
Större evenemang
Seminarium: Är kärnvapenkrig oundvikligt?
I slutet av förra verksamhetsåret arrangerade
vi ett seminarium med titeln Är kärnvapen-
krig oundvikligt? Medverkande var Tormod
Heier, professor militär strategi och opera-
tioner, Försvarshögskolan Oslo, Tytti Erästö,
senior forskare vid SIPRI:s program för
massförstörelsevapen, Joakim Paasikivi, över-
stelöjtnant och tidigare lärare i militär strategi
vid Försvarshögskolan Stockholm och Josefin
Lind, generalsekreterare Svenska Läkare mot
Kärnvapen. Samtalet leddes av journalisten
Lisa Röstlund och vår ordförande Vendela
Englund Burnett höll ett inledningsanföran-
de om kärnvapen och dess konsekvenser. Un-
der detta verksamhetsår sände SVT Forum
seminariet tre gånger i sin ordinarie tablå.
17
Webinar med Svenska Läkaresällskapet: Läkares
roll mot kärnvapen
Tillsammans med Svenska Läkaresällskapet
arrangerade vi ett webinarium med titeln
Läkares roll mot kärnvapen. Från oss berät-
tade Vendela Englund Burnett om varför det
ingår i läkarens roll att arbeta mot kärnva-
pen, David Victorin presenterade vår rapport
Förebygga är enda medicinen och Gunnar
Westberg om hur klimateffekter, svält, sam-
hällens sammanbrott beräknas döda miljarder
människor. Vi fick mycket positiv feedback av
Svenska Läkaresällskapet som uttryckte att
det var ett mycket välbesökt webinarium, men
vi har inte fått någon uppgift om hur många
som faktiskt deltog.
Hiroshimadagen
Stockholm: Hiroshimadagen uppmärksam-
mades i Storkyrkan i Stockholm. Domkyr-
koteolog Normunds Kamergrauzis, forskaren
och författaren Victor Galaz och Svenska
Läkare mot Kärnvapens vice ordförande Ben-
ny Petersson höll tal. Årets anti-atombom-
bsdiplom tilldelades Pierre Schori som också
höll ett tal. Ungefär 90 personer närvarade.
Arrangemanget anordnades av Eva Petersson,
associerad medlem från SSAMK (tidigare
Sjuksköterskor, Sjukgymnaster och biomedi-
cinska Analytiker mot Kärnvapen).
Göteborg: I mer än 30 år har den lokala
fredsgruppen Fredsam, vilket vi ingår i, ar-
rangerat en årlig manifestation för uppmärk-
sammandet av Hiroshimadagen i Vasaparken
i Göteborg. I år samlades rekordmånga, när-
mare 130 personer i parken. Inbjuden talare
var Ulf Bjereld, professor i statsvetenskap vid
Göteborgs universitet, som i sitt tal noterade
att han var inbjuden talare för 14 år sedan
och då hade skäl att vara mer optimistisk
än vad han kunde vara i år: ”80 år har alltså
gått, och vi lever fortfarande i hotet av ett
nytt kärnvapenkrig. Det är ett underbetyg för
våra politiska ledare att man under 80 års tid
misslyckats med att avskaffa dessa vapen som
hotar hela mänsklighetens existens.”
Falun: I Falun arrangerades ett evenemang
i Stora Kopparbergs kyrka där bland annat
vår associerade medlem Cecilia Bergh höll en
föreläsning med rubriken Om inte vi tar bort
kärnvapen tar kärnvapen bort oss, ett 50-tal
deltog.
Växjö: På Hiroshimadagen invid Växjösjöns
kant är det en manifestation varje år. Det är
olika fredsgrupper i staden som samverkar
och minnesceremonin avslutas med att små
båtar, som fredsduvor, skickas ut över sjön i
augustiskymningen. Vår medlem Bengt Jär-
hult höll tal i år. Övrig talare var poeten Tina
Persson.
Anti-atombombsdiplomet
Förra året utdelades inget anti-atombombs-
diplom för första gången sedan förening-
en initierade diplomet 2009. Detta år valde
vi att åter utdela diplomet, denna gång till
Gunnar Westberg talade på Hiroshimadagen i Göteborg. Foto: Jöran
Fagerlund
18
diplomaten och politikern, tidigare kabinett-
sekreterare, migrationsminister och bistånds-
minister Pierre Schori. Motiveringen löd
bland annat ”I sin långa politiska gärning har
Pierre Schori, såväl nationellt som interna-
tionellt, påtalat riskerna med kärnvapen och
arbetat hårt i kampen för en kärnvapenfri
värld. Med sin gedigna kunskap, erfarenhet
och sitt internationella engagemang har han
analyserat händelseutvecklingen på världs-
arenan, försvarat FN:s konvention om förbud
mot kärnvapen och påtalat orimligheten i
kärnvapenavskräckning som fredsbevarande.
Oförtröttligt fortsätter han göra sin röst hörd
i en osäker och turbulent tid och återkommer
ständigt till vikten av att bevara tron på att en
kärnvapenfri värld är möjlig.”
Samarbete med andra organisationer
Samarbete och kontakt med andra
organisationer är viktiga för oss. Vi anser
att våra olika expertiser, kontaktpunkter
och anfallsvinklar kompletterar och stärker
varandras arbete. Under året har vi bland
annat haft kontinuerlig kontakt och
samverkan med Svenska Röda Korset, genom
möten om och gemensam debattartikel
samt inför eventuellt arrangemang på
Hiroshimadagen. Vi var drivande för en
gemensam debattartikel tillsammans med
Svenska Röda Korset, Internationella
Kvinnoförbundet för Fred och Frihet -
IKFF, Kristna Fredsrörelsen, Svenska FN-
förbundet, Naturskyddsföreningen, Svenska
Freds- och Skiljedomsföreningen och
Kvinna till Kvinna på FN:s internationella
dag för totalt avskaffande av kärnvapen den
26 september. Vi har kontinuerlig dialog
och samverkan med IKFF och Svenska
Freds- och Skiljedomsföreningen. Vi har
under året påbörjat ett samarbete med Alva
Myrdal Center vid Uppsala universitet och
SIPRI för att uppmärksamma 80 år sedan
atombomberna över Hiroshima och Nagasaki.
Föreläsningar och deltagande i externa
evenemang
Under verksamhetsåret har vi deltagit i
externa evenemang, både med föreläsningar
och som inbjudna experter. Vi har bland
annat föreläst på studiecirklar och för
Medborgarskolan samt en folkhögskola
i Stockholm. Vi har deltagit i panel
hos Föreningen för Utvecklingsfrågor,
Miljöpartiet i Täby, och intervjuats av
japanska Kyodo News. Totalt har vi under
verksamhetsåret föreläst cirka 10 gånger. Vi
deltog även i ett fackeltåg för en kärnvapenfri
värld i december, med en egen banner i tåget.
Hemsidor
SLMK:s hemsida
Föreningens hemsida slmk.org börjar bli till
åren och det märks framför allt på sidans
hastighet. Vi började därför att undersöka
olika sätt att uppdatera sidan och tog in
flera offerter för att utveckla en ny hemsida
med bättre prestanda. Vi landande dock i att
det skulle kosta alldeles för mycket pengar
för liten effekt så vi valde att gå vidare
med enklare förändringar och att skaffa
en betallösning för att förenkla givandet.
Arbetet med hemsidan påbörjas under nästa
verksamhetsår.
I Storkyrkan i Stockholm tog Pierre Schori emot årets anti-
atombombsdiplom. Talade gjorde även forskaren Victor Galaz och
vice ordförande Benny Petersson. Foto: Clara Gullman Levin
19
Under verksamhetsårets har vi på hemsidan
skrivit och publicerat 11 blogginlägg
och artiklar, gjort två uttalanden, delat
debattartiklar, samtal, nyheter samt videos.
De mest besökta sidorna utöver startsidan har
under året varit Nyheter/aktuellt, Styrelse och
Publikationer.
Unika besökare per månad under
verksamhetsåret: mellan 500–2 200
stycken
Antal unika besökare under
verksamhetsåret: 27 267 stycken
Återkommande användare: 806 stycken
Utbildningssajten Lär om Kärnvapen
Lär om Kärnvapen, www.laromkarnvapen.
se, är vår utbildningssajt om kärnvapen
och nedrustning som är ett samarbete med
Norske Leger mot Atomvåpen. Lär om
Kärnvapen finns idag på svenska, norska,
ryska och engelska. Till Lär om Kärnvapen
hör ett utbildningsmaterial riktat till lärare
som undervisar i årskurs 7–9, gymnasiet och
folkhögskolor, samt till studiecirklar.
Kunskap om kärnvapen efterfrågas
fortfarande och Lär om kärnvapen fyller en
viktig funktion genom att sprida kunskap och
fakta. De mest besökta sidorna var Länder
med kärnvapen, Vad är kärnvapen, Hiroshima
och Nagasaki och Historia.
Unika besökare per månad under
verksamhetsåret: mellan 600–6 000
stycken per månad.
Antal unika besökare under
verksamhetsåret: 49 525 stycken.
Återkommande användare: 7 537
stycken.
Press
Under verksamhetsåret har Svenska Läkare
mot Kärnvapen 90 pressklipp i redaktionell
media. Det inkluderar omnämnanden av
organisationen, våra egna debattartiklar,
insändare, intervjuer, såväl digitalt som i
tryck samt i radio och TV. Vi har skickat 19
pressmeddelanden, intervjuats och medverkat
i 19 medier, publicerat 11 debattartiklar och
18 insändare samt omnämnts 24 gånger i
media.
• Intervjuer och medverkan: 19, bland
annat intervjuer i TV4, Sveriges radio och
Y le.
• Omnämnanden: 24 stycken
• Debattartiklar: 11 stycken
• Insändare: 21 stycken
• Pressmeddelanden: 19 stycken
• Övrigt: 2 stycken
Topp tre källor
• Dala-Demokraten: 8
• Dagens arena: 5
• Sveriges radio: 5
Lokala insändare
Under hösten tog vi fram en insändarmall
som vi delade med våra medlemmar med
syfte att de kunde skriva in till lokaltidningar
i samband med att Myndigheten för
Samhällsskydd och Beredskap, MSB, släppte
sin uppdaterade broschyr Om krisen eller kriget
kommer. Broschyren hade ett kort stycke om
åtgärder vid en eventuell kärnvapenattack
vilket vi kommenterade i insändarna som
undermåliga och naiva. Totalt 9 insändare
publicerades, främst i lokaltidningar men även
i DN.
Även under våren uppmanade vi våra
medlemmar att skicka in insändare i samband
med den förändrade kärnvapendebatten i
Sverige och vi skickade ut en mall men då
publicerades endast 4 insändare.
20
Till Hiroshimadagen tog vi också
fram flera olika insändarmallar vilka vi
uppmanade medlemmar att skicka in till
sina lokaltidningar. Totalt publicerades sex
insändare in. En insikt från detta är att vi
i framtiden kanske snarare ska fråga vad
medlemmarna behöver för att engagera sig
eller publicera artiklar/insändare än att göra
arbete i onödan.
Ordföranden och generalsekreteraren i media
När Nobels fredspris tilldelades Nihon
Hidankyo i oktober deltog generalsekreterare
Josefin Lind i TV4 Nyheterna med inslag
både på länk och sedan i en intervju
från kansliet. Hon intervjuades även i
ETC och i tidningen Syre i samband
med tillkännagivandet. I samband med
utdelningen av fredspriset intervjuades
Josefin i P4 Jönköping och i Vetlanda-Posten.
Utöver detta har Josefin deltagit i Dagens
Arenas podd Magasinet om kärnvapen
och fredspriset, hon intervjuades i ETC i
samband med Folk och försvars rikskonferens
i Sälen och i Yle om att Trump kan få fler
länder att vilja skaffa kärnvapen. Josefin
intervjuades även i Sveriges radio Ekot och
P4 Extra om konflikten mellan Indien och
Pakistan.
Ordförande Vendela Englund Burnett
har medverkat i en rad medier under året.
Hiroshimadagen den 6 augusti medverkade
hon i TV4 Nyhetsmorgon i ett 12 minuter
långt inslag och senare på eftermiddagen
deltog hon i Sveriges radio Studio Ett.
Vendela har även skrivit ett antal insändare
och debattartiklar, flera lokala i olika
tidningar i Värmland.
Sociala medier
• Facebook: 2 615 följare
• Instagram: 991 följare
• LinkedIn: 55
• YouTube: 24 uppladdade videos, inga
nya under verksamhetsåret.
Alla våra sociala kanaler fortsätter att växa,
men inte i samma takt som tidigare år. I
år har vi ökat vårt fokus på LinkedIn och
försökt att hitta vår ton i den kanalen.
Sociala medier är bara en del av alla våra
kanaler och vi vet att vi inte når de flesta av
våra medlemmar därigenom, utan genom
dessa kanaler når vi främst målgruppen den
intresserade allmänheten. Sociala medier
kräver ständig fortbildning och att hålla koll
på uppdateringar och samtiden, och vi kan
och bör alltid lära oss mer och förbättras. Det
är viktigt att nå fler för att fortsätta vara en
relevant aktör på de olika plattformarna, hur
vi uppfattas på sociala medier spiller över på
organisationen i stort. Är vi inte uppdaterade,
synliga och aktiva i sociala medier riskerar
vi att inte synas alls och/eller uppfattas som
föråldrade eller i värsta fall inte relevanta.
Vi valde under året att ta bort vårt konto på
plattformen X (tidigare Twitter) eftersom vi
såg en stor förändring av plattformen som vi
inte kunde stå bakom. Vi ser även att varje
gång vi varit i media så får vi många otrevliga
och icke konstruktiva kommentarer på X
(något vi ser i vår omvärldsanalys via vårt
medieverktyg) vilka vi inte har resurser att
bemöta.
Vårt mest gillade inlägg på Facebook var en
bild från Storkyrkan på Hiroshimadagen
med anti-atombombsdiplomets mottagare
Pierre Schori, talare Victor Galaz, ordförande
Vendela Englund Burnett och vice
ordförande Benny Petersson. Det inlägg
som fått störst spridning var vår annons om
lärarhandledningen som hade närmare
21 000 visningar och det organiska inlägg
som fått störst spridning var tillkännagivandet
av Pierre Schori som mottagare av årets
anit-atombombsdiplom med närmare 4 000
visningar och 27 delningar.
21
Vårt mest visade och delade inlägg på
Instagram var en reel tillsammans med ICAN
från fackeltåget den 10 december för att
hedra Nobelprisvinnarna med 7 600 visningar
och 488 reaktioner.
Under året har vi kommunicerat om ett
antal specifika dagar som Hiroshima och
Nagasaki, Trinity, internationella dagen mot
provsprängningar, dagen för totalt avskaffande
av kärnvapen med mera. Vi har även i olika
fora kommunicerat från FN:s konvention om
förbud mot kärnvapens tredje statspartsmöte i
New York, kommenterat Sveriges politik och
agerande i kärnvapenfrågan, MSB:s rapport
Om krisen eller kriget kommer, vår rapport
Kärnvapen och Norden – Dåtidens lärdomar och
framtidens beslut samt våra debattartiklar och
insändare.
Facebook
• Räckvidd: 51 047 (alla organiskt)
• Interaktioner: 5 964
Instagram
• Räckvidd: 17 218 (varav 16 794
organiskt och 424 betald)
• Visningar: 41 373 (från 1 januari 2025)
• Interaktioner: 1 761
Podcast
Atombombspodden har under året släppt ett
nytt avsnitt. Podden har haft 61 lyssningar
under verksamhetsåret.
Publikationer
• Kärnvapen och Norden – Dåtidens
lärdomar och framtidens beslut
• Informationsfolder om organisationen
ORGANISATION
Stärka medlemsorganisationen
Organisationen står inför framtida
utmaningar. De mest framträdande är
det indragna statliga verksamhetsstödet
kombinerat med en otillräcklig återväxt av
såväl passiva som aktiva medlemmar. Även
om årets medlemsstatistik inte visar någon
katastrofal minskning av medlemsantalet är
det fler som avlider/utträder än tillkommer.
Vi vet också att de mest generösa givarna
är de äldre medlemmarna med många års
medlemskap. Oron gäller såväl finansiering
av verksamheten på sikt och föreningens
överlevnad i förlängningen, men även
svårigheter med styrning och aktiviteter då de
aktiva medlemmarna blir allt färre. Trenden
visar att allt färre gör ideella insatser, några
få gör enormt stora insatser och allt fler
redovisar allt färre eller inga ideella timmar.
Ett stort stöd hos Sveriges läkarkår utgör
grunden för vår trovärdighet och legitimitet
och därigenom ökad förmåga att åstadkomma
förändring. Vi har ett viktigt långsiktigt
arbete framför oss att bygga en modern
medlemsorganisation där vi når ut till och
engagerar nya. Vi ser att det som ger bäst
resultat är när medlemmarna rekryterar nya
medlemmar.
Det indragna verksamhetsstödet påverkar
både vår möjlighet att långsiktigt planera
verksamheten och att genomföra den dagliga
verksamheten. Att finna nya intäkter är därför
avgörande för föreningens framtid. Vi har
under verksamhetsåret arbetat med att tänka
mer kreativt i insamlingsbrev och tydliggjort
att vi behöver medlemmarnas stöd mer nu än
kanske någonsin. Än så länge har medlemmar
och stödpersoner svarat väl på våra
förfrågningar och skänkt mer till föreningen
än efter tidigare års insamlingsbrev. Detta
arbete kommer att fortsätta. Under de
senaste verksamhetsåren har vi inte mottagit
några arv, något som ofta möjliggör en viss
ekonomisk trygghet.
22
För att nå ut till fler potentiella medlemmar
har vi under verksamhetsåret bland annat
deltagit på Svensk Allmänmedicinsk kongress
i Stockholm. Vi fanns också på plats på AT/
BT-stämman i Stockholm. Vi ser att det är en
viktig uppgift för våra medlemmar att finnas
på dessa kongresser, stämmor och möten för
att skapa igenkänning och få nya medlemmar
till föreningen.
För att bygga en relation med våra
medlemmar har vi under året arbetat för att
tillgängliggöra nya och flera sätt att bidra,
få ny kunskap och vara delaktiga i vårt
arbete. Exempel på viktiga aktiviteter och
måluppfyllelser utförda av medlemmar:
• 21 lokaltidningsartiklar skrivna av
medlemmar och av vår ordförande om
att det inte går att förbereda sig mot en
kärnvapenattack, om en förändrad debatt
om kärnvapen och om Hiroshimadagen.
• Atombombspodden som skapades av en
medlem, togs efter några års arbete över
av en annan medlem.
• Vår tidskrift har två medicinska
redaktörer som säkerställer kvalitet och
kommer med inspel på inriktning och
aktuell forskning.
• Medlemmar har deltagit på AT/
BT-stämman och SFAM-kongress i
Stockholm.
• En medlemsrekryteringsgrupp har
bildats som arbetar för att engagera
fler medlemmar och nå nya potentiella
medlemmar. Gruppen har möte cirka
en gång i månaden och flera engagerade
medlemmar har anslutit sig till gruppen.
Under våren anordnades ett välbesökt
webinar om sjukvårdens kapacitet efter
en kärnvapenexplosion som var mycket
uppskattat.
Talmannens höstmiddag
Generalsekreterare Josefin Lind deltog på
talmannens höstmiddag som hade temat
Sveriges medlemskap i Nato. Ett par andra
civilsamhällesorganisationer deltog liksom
riksdagsledamöter, statsråd, ambassadörer,
debattörer, media, akademi, näringslivet och
kulturlivet samt en representant från hovet.
Civilsamhällesforum – samarrangemang
med Folke Bernadotteakademin
Sedan det indragna verksamhetsstödet till
organisationer som arbetar för fred och
nedrustning har vi haft kontinuerlig kontakt
med Folke Bernadotteakademin, FBA, som
var den myndighet som hanterade stödet.
Vi har haft flera möten med representanter
Josefin Lind deltog vid talmannens höstmiddag. På middagen
deltog även Karin Wall Härdfeldt från Svenska Freds, Malin
Nilsson från IKFF och Lotta Sjöström Becker från Kristna
Freds.
23
från FBA, inklusive deras Generaldirektör
för att planera ett civilsamhällesforum
vilket gick av stapeln under vårvintern 2025
med temat Civilsamhälle och fredsbyggande.
Deltog gjorde representanter från 13
civilsamhällesorganisationer, samt från FBA
och akademin. Efter sommaren påbörjades
planering av nästa forum vilket kommer att
äga rum nästa verksamhetsår.
Säkerhetspolitiskt symposium
Generalsekreterare Josefin Lind blev
personligt inbjuden och deltog under våren
på ett säkerhetspolitiskt symposium och
efterföljande mottagning, arrangerat av
Utrikespolitiska institutet, med deltagande av
Hans Majestät Kung Carl XVI Gustaf.
Tidskriften Läkare mot Kärnvapen
Vi har under verksamhetsåret givit ut fyra
nummer av vår medlemstidning Läkare
mot Kärnvapen. Upplagan är ca 3 000
exemplar som distribueras till medlemmar
i Sverige och Danmark samt politiker,
medicinska bibliotek, journalister och
prenumeranter. Årets tidningar har bland
annat handlat om AUKUS och Annie
Jacobsens bok Kärnvapenkrig – ett scenario,
Nobels fredspris till Nihon Hidankyo,
tredje statspartsmötet för FN:s konvention
om förbud mot kärnvapen, 80 år sedan
Trinity, Hiroshima och Nagasaki. Vår
artikelserie om kärnvapenstaternas arsenaler
har fortsatt och kommer även att fortsätta
under nästa verksamhetsår. Numret
om uppmärksammandet av 80 år sedan
Hiroshima och Nagasaki fick mycket positiv
feedback från både politiker och medlemmar.
Tidningen Läkare mot kärnvapen är en
viktig del av vår externa kommunikation
och något vi är väldigt stolta över. Det
är den enda tidningen i Sverige som
informerar, ger analyser och olika aspekter på
kärnvapenfrågan. För några år sedan gjorde
vi ett omtag av layout, upplägg och arbetssätt
för att förnya oss, denna förändring har varit
positiv för såväl läsare som för redaktionen.
Redaktionen består av generalsektretare
Josefin Lind, kommunikationsansvarig Elin
Liss och sedermera Clara Gullman Levin
när denna kom tillbaka från föräldraledighet,
Gabriel Holmbom som står för layout, design
och enklare textredigeringar, Nils Rodhe som
korrläser och Jan Larsson som är tillbaka
efter att ha haft en paus från tidningen i
några år. Till detta har vi även två medicinska
redaktörer tillika styrelsemedlemmar, Gunnar
Westberg och David Victorin.
Nyhetsbrev
Cirka en gång i månaden skickar vi ut
nyhetsbrev med drygt 890 mottagare,
varav majoriteten är medlemmar. Under
verksamhetsåret har vi skickat ut 20
nyhetsbrev både med information och
inbjudningar till specifika evenemang och
uppmärksammande av händelser. Våra
nyhetsbrev har en öppningsfrekvens mellan
60–70 procent.
24
OM FÖRENINGEN
MEDLEMSKAP OCH ASSOCIERAT
MEDLEMSKAP
Svenska Läkare mot Kärnvapen välkomnar
läkare och medicinstuderande samt lärare
vid medicinsk fakultet som medlemmar.
Medlemmar i de nedlagda yrkesföreningarna
Forskare och Ingenjörer mot Kärnvapen,
FIMK, Sjuksköterskor, Sjukgymnaster och
biomedicinska Analytiker mot Kärnvapen,
SSAMK, samt Svenska Tandläkare mot
Kärnvapen, STMK, erbjuds att bli associerade
medlemmar i Svenska Läkare mot
Kärnvapen.
Medlemmar vid verksamhetsårets slut
Läkare: 1 951 betalande medlemmar
Studenter: 26
FIMK: ca 145
STMK: ca 85
SSAMK: ca 25
Av medlemmarna är cirka hälften kvinnor
och hälften män vilket ungefär speglar
Läkarförbundets medlemsbas. Under året har
21 nya medlemmar tillkommit och 43 avlidit
eller aktivt trätt ur föreningen. Då ett antal
medlemmar varken betalar eller anmäler sitt
utträde är ändock medlemsantalet fallande.
Medlemsavgifter
Läkare: 365 kr per år
Studenter: 100 kr per år
Associerade medlemmar: 200 kr per år
Associerade studenter: 100 kr per år
FRIVILLIGARBETE OCH ERSÄTTNINGAR
Föreningsarbetet vilar till stor del på
ideellt arbete som utförs utan ersättning.
Många medlemmar bidrar med både stora
och små arbetsinsatser. Sammanlagt har
medlemmar under verksamhetsåret lagt
över 500 arbetsdagar på föreningen. Dessa
dagar är fördelade på 35 personer. Vid
styrelsemöten erhåller styrelsemedlemmarna
kostnadstäckning för resa och övernattning,
övrigt utgår inga arvoden för några ideella
tjänster. Vid konferenser och resor ges full
kostnadstäckning i regel bara till studenter
och anställda samt ibland till personer som
har specifika uppdrag för föreningens räkning.
I övriga fall ersätts endast konferensavgiften
eller ges resebidrag motsvarande billigaste
resa.
STYRELSEN, VERKSTÄLLANDE
UTSKOTTET OCH ÅRSMÖTET
En presentation av styrelsens ledamöter finns
på föreningens webbplats, www.slmk.org/
styrelse. Styrelsen har haft sex sammanträden
under verksamhetsåret. Det första hölls som
hybridmöte i början av september 2024.
Det andra hölls inför Svenska Läkare mot
Kärnvapens årsmöte i november 2024, ett
konstituerande styrelsemöte direkt efter
årsmötet och därefter ett vanligt styrelsemöte.
I januari 2025 hölls ett digitalt möte. Det
sista styrelsemötet för verksamhetsåret hölls
digital i slutet av mars 2025.
Vid årsmötet i november 2024 omvaldes
Vendela Englund Burnett till ordförande
och Benny Petersson omvaldes till vice
ordförande. Styrelsen består av nio
ordinarie medlemmar, fyra suppleanter
samt en adjungerad styrelseledamot. Som
föreningens auktoriserade revisor omvaldes
Christina Gotting och Barbro Lillkaas
nyvaldes som dennes suppleant. Som
föreningsrevisor valdes Kristina Olofsson och
som dennes suppleant valdes Bengt Lindell.
Föreningsrevisorn fyller även funktionen som
mottagare av meddelanden från visselblåsare.
Till valberedning valdes Jan Larsson
(sammankallande), Leonore Wide, Christina
Vigre Lundius och Andreas Tolf.
Under årsmöteshelgen hade vi en workshop
om hur vi ökar engagemanget bland
medlemmarna, hur vi får fler medlemmar och
25
hur vi får in mer pengar till organisationen.
Tre arbetsgrupper inom styrelsen startade,
ekonomi/insamling, medlemsrekrytering
och katastrofmedicin för att utveckla arbetet
kring dessa frågor. De har haft regelbundna
möten under verksamhetsåret och bland
annat arrangerat ett webinarium och
haft regelbunden översyn av kapital och
insamlingsstrategier.
Verkställande utskottet (VU) håller månatliga
sammanträden via Zoom. VU utgörs av
fyra styrelsemedlemmar: ordföranden, vice
ordföranden, sekreteraren samt en ordinarie
ledamot. Generalsekreteraren är ständigt
adjungerade medlem i VU.
PERSONAL
Svenska Läkare mot Kärnvapen har ett kansli
med anställd personal utbildad inom bland
annat freds- och konfliktvetenskap, mänskliga
rättigheter samt statsvetenskap. Vi har
kollektivavtal med arbetsgivarorganisationen
Fremia. Josefin Lind är föreningens
generalsekreterare och högsta ansvarig
tjänsteperson med ansvar för verksamhet,
budget och personal. Jane Földes arbetar
halvtid och sköter den löpande ekonomin,
medlemsregistret och övriga administrativa
uppgifter. Clara Gullman Levin arbetar på
heltid som kommunikationsansvarig. Under
verksamhetsåret har Clara varit föräldraledig
och var åter i slutet av januari 2025. Under
bortavaron har Elin Liss varit anställd som
hennes vikarie.
Christina Vigre Lundius är styrelsens
kontaktperson för arbetsmiljöfrågor
och genomför regelbundna samtal med
personalen om såväl den fysiska som den
psykosociala arbetsmiljön.
Personalen erbjuds fortbildning genom
kurser och utbildningar framför allt genom
arbetsgivarorganisationen Fremia, Giva
Sverige.
EKONOMI OCH FÖRVALTNING
Vi arbetar aktivt med insamling gentemot
våra medlemmar och mottar regelbundna och
generösa ekonomiska gåvor. Under verksam-
hetsåret har gåvointäkterna ytterligare ökat då
vi tydligt kommunicerat att vi blivit av med
det statliga stödet, genom ett extra insam-
lingsbrev i maj vilket genererade ca 120 000
kronor. Under året har vi mottagit ett före-
tagsstöd på 100 000 kronor. Vårinsamlingen
genererade drygt 146 000 kronor. Det ideella
sparandet i Swedbank Humanfond gav oss
i februari 2025 totalt 594 516 kronor. Totalt
under 27 år, fr.o.m. 1994 och t.o.m. 2025, har
föreningen erhållit 13 853 721 kronor från
det ideella sparandet i Humanfonden.
Det ökade stödet från medlemmarna innebar
att föreningen klarade verksamheten med
endast ett mindre ekonomiskt underskott,
trots indraget statligt stöd. Internt generera-
de medel i form av medlemsavgifter, gåvor
från medlemmar och givare samt spararnas
bidrag via Swedbank Humanfond utgjorde
under verksamhetsåret drygt 96 procent av
föreningens inkomster. Totalt är det nästan
tusen personer som har skänkt bidrag under
verksamhetsåret. Vi har under verksamhets-
året fått minnesgåvor i samband medmed-
lemmars bortgång och högtidsdagar. Givarnas
generösa svar på våra medlemsbrev gör att vi i
regel kan mobilisera ekonomiska resurser för
angelägna projekt vilket är mycket värdefullt.
Bokslutet den 31 augusti 2025 visade på ett
resultat på 60 592 kronor. Svenska Läkare
mot Kärnvapen hade under verksamhetsåret
verksamhetskostnader på 2 763 626 kronor.
Föreningen har en god likviditet. Svenska
Läkare mot Kärnvapen har en värdepappers-
depå hos Swedbank. Föreningen lägger stor
vikt vid etisk inriktning och hållbarhet. Vid
bokslutet var 24 procent placerat i Företagso-
bligationer, 12 procent i en korträntefond, 27
procent i en Blandfond och 31 procent Aktie-
fond.
26
Årsredovisningen finns på hemsidan.
Svenska Läkare mot Kärnvapen har som
policy att inte placera i fonder eller bolag som
har anknytning till kärnvapenindustrin.
Under verksamhetsåret bildades en grupp
med särskilt ansvar för översyn av ekono-
misk förvaltning och till viss del insamling.
Gruppen består av vice ordförande, general-
sekreterare, styrelseledamot med uppgiften
ekonomisk förvaltning samt före detta VD:n
som har haft hand om den ekonomiska
förvaltningen under många år. Gruppen ser
över budgetuppföljning, placeringar, tillgångar
och tänker extra på nya/ökade intäkter. Bland
annat har vi skickat extra insamlingsbrev på
gruppens initiativ samt gjort en årsplan för
när vilka insamlingsformer ska marknadsföras
i tidskriften för optimal timing och relevans.
Indraget stöd till civilsamhället
Efter att regeringen drog in stödet till civil-
samhällesorganisationer som arbetar med fred
och säkerhet 2023 har vi hållit kontakten med
Folke Bernadotteakademin, FBA, som var
myndigheten som hanterade stödet och även
påmint ledande socialdemokrater om vikten
av att återinsätta stödet ifall det blir maktskif-
te riksdagsvalet 2026. De har uttryckt att det
är självklart, men har inte velat lämna några
skriftliga garantier eller presentera någon
konkret plan för detta.
Samarbete med Nobelmuseet
Vi samarbetar med Nobelmuseet genom
att vi förser dem med väskor och pins med
ICAN:s logga på. Vi har på efterfrågan tryckt
upp väskor och pins som vi sedan sålt vidare
till Nobelmuseet, 2 kronor av varje såld vara
går till föreningen. Totalt har vi under året
sålt 50 väskor och 300 pins.
REGLEMENTEN OCH KONTROLL
Svensk Insamlingskontroll och 90-konton
Svenska Läkare mot Kärnvapen har två
90-konton och kontrolleras av Svensk
Insamlingskontroll. Minst 75 procent av
insamlade medel ska användas till föreningens
ändamål. Svenska Läkare mot Kärnvapen
klarar gränsen med god marginal.
Giva Sverige
Föreningen är medlem i Giva Sverige och
har en kvalitetskod för etisk insamling enligt
Giva Sveriges riktlinjer samt upprättar
årligen en effektrapport, genom denna
verksamhetsberättelse.
Klimatkompensation
Föreningen arbetar för att minska vår
påverkan på klimat och miljö. Årligen
sammanställer vi de flygresor vi gör och
klimatkompenserar genom inbetalning
till Vi-skogen. För flygresor gjorda under
verksamhetsåret har vi inbetalat 2 000 kronor
till Vi-skogen.
GDPR
Svenska Läkare mot Kärnvapen har
en policy för personuppgifter samt
har skapat nödvändiga strukturer för
hantering av personuppgifter, i enlighet
med EU:s dataskyddsförordning GDPR.
Generalsekreterare Josefin Lind är
föreningens dataskyddsombud.
27
SAMVERKAN, NÄTVERK OCH
MEDLEMSKAP
Samarbete med andra organisationer är en
viktig del av föreningens arbete. Svenska
Läkare mot Kärnvapen är medlemmar i eller
samverkar med flera organisationer. Vi utgör
idag navet för civilsamhället i Sverige gällande
kärnvapennedrustning och får regelbundet
förfrågningar om vidareutbildning, material,
kontaktuppgifter, råd, kunskapsunderlag och
så vidare. Föreningen tillfrågas kontinuerligt
om att dela med sig av kunskap, synpunkter
och underlag, via bland annat föreläsningar,
medverkan och dialog, av såväl civilsamhälle,
politiska partier, ledamöter i Sveriges riksdag
samt Utrikesdepartementet.
International Physicians for the Prevention
of Nuclear War – IPPNW
IPPNW har aktiva föreningar i ett 40-tal
länder. Svenska Läkare mot Kärnvapen
håller kontakt med IPPNW:s huvudkontor
i USA och systerföreningar i ett flertal
länder. Vi har deltagit på ett councilmöte
genom vår ledamot Åsa Lindström som även
sitter i resolutionskommittén. Ordförande
Vendela Englund har deltagit på två digitala
europeiska möten och ett fysiskt.
Svenska Läkare mot Kärnvapen betalar
årligen en medlemsavgift på 4 USD per
medlem och år till IPPNW, omkring 9 000
USD per år. Vi är ett av de länder som inom
IPPNW betalar den största medlemsavgiften.
Den 11–13 april anordnades ett Europeiskt
IPPNW-möte i Genève där två läkare och
två studenter, deltog. Konferensen öppnades
av Genèves borgmästare tillika Schweiz
tidigare utrikesminister. Dagarna fortsatte
sedan med flera debatter och föreläsningar av
framstående forskare och läkare inom fred-
och konfliktstudier samt katastrofmedicin.
Bland annat höll Augustine Sokimi från
Marshallöarna ett föredrag om sitt arbete
för sin resolution till WHO om att studera
långtidseffekter och ökad sjukdomsrisk
hos människor som levt nära platser för
provsprängningar av kärnvapen.
Under verksamhetsåret arbetade vid med
planering för två workshops och vårt
deltagande inför IPPNW:s världskongress i
Nagasaki kommande verksamhetsår.
International Campaign to
Abolish Nuclear Weapons, ICAN
Svenska Läkare mot Kärnvapen sitter
i ICAN:s globala styrgrupp (ICAN
International Steering Group - ISG) sedan
2012. Det är ett omfattande engagemang
som vi tar på stort allvar. Elin Liss och
sedermera Clara Gullman Levin har under
året varit medlem i medlemskapskommittén
som har arbetat med nyrekrytering av ISG-
medlemmar, vi har bland annat tagit
fram nya riktlinjer, skapat rutiner
och välkomnat nya ISG-medlemmar.
Förnyelse av ISG var ett arbete som
vi påbörjade när vi var administrativ
ordförande för ISG och vi har sett en
positiv förändring i både gruppen och
med arbetet. Josefin Lind har suttit i
HR-kommittén, där vi bland annat
sett över ICAN:s personalpolicy. I mars
deltog vi på ett fysiskt ISG-möte i
New York inför tredje statspartsmötet
för FN:s konvention om förbud mot
kärnvapen. Inför tredje statspartsmötet
28
deltog vi även på ett kampanjmöte i New
York med olika föreläsningar och workshops.
Europeiska organisationer inom ICAN har
månatliga digitala möten där vi oftast deltar,
likaså på ICAN:s regelbundna digitala möten
om investeringar i kärnvapen samt på de
globala digitala kampanjmöten som anordnas
cirka 2–3 gånger per år.
Nordiskt och europeiskt samarbete
Svenska Läkare mot Kärnvapen har goda
kontakter med den norska föreningen Norske
Leger mot Atomvåpen och våra kanslier har
kontinuerlig kontakt. Vår tidskrift Läkare
mot Kärnvapen är medlemstidning för vår
danska systerförening Danske Læger mod
Kernevåben. En finsk läkare är ordförande
för IPPNW genom vår nominering,
och vi kommunicerar regelbundet om
vår och Finlands nya politik som nya
Natomedlemmar. Därtill har arbetet med
rapporten om Kärnvapen och Norden samt
planeringen inför den nordiska läkarturnén
stärkt vårt nordiska samarbete.
Sveriges Läkarförbund
Svenska Läkare mot Kärnvapen är
medlemmar i Sveriges Läkarförbund och
finns med som fristående nätverk på deras
hemsida.
Svenska Läkaresällskapet
Svenska Läkare mot Kärnvapen är associerad
medlem i Svenska Läkaresällskapet. Erland
Richardsson är vår representant där. Vi
har under året arrangerat ett webinarium
tillsammans, läs mer under avsnittet Webinar
med Svenska Läkaresällskapet: Läkares roll
mot kärnvapen.
Folk och Försvar
Vi är medlemmar i föreningen Folk och
Försvar. Vice ordförande Benny Petersson
deltog på årsmötet och föreningens
medlemmar deltar ofta på Folk och Försvars
seminarier och ställer frågor. Därtill
deltog vi som vanligt på Folk och Försvars
rikskonferens.
MÄTMETODER OCH LÄRANDE
Våra budskap utvärderar vi i huvudsak
genom våra underlag, vår kunskap och nivå
på efterfrågan. Vi analyserar och mäter vårt
mediala genomslag och vi följer debatten
noggrant. Vi för statistik på besökare på
hemsidan, prenumeranter, engagemang
i sociala medier och nyhetshändelser. Vi
utvärderar vårt digitala arbete kontinuerligt
för att kunna vara så aktuella som möjligt
och vi vidareutbildar oss genom främst Giva
Sveriges kurser.
Mätmetoder av våra effektmål är mestadels
kvalitativa eftersom vårt mål är långsiktigt
och svårt att mäta i det kortsiktiga.
Kvantitativa mätningar är egentligen sällan
särskilt givande för vår verksamhet, om än
enkelt att rapportera och i undantagsfall
kan det vara intressant. Mycket av det
som är intressant att utvärdera kan vara
svårt att identifiera och ta reda på, det
kan handla kunskapen hos målgruppen,
hur diskussioner och diskurser förändras
och vad det beror på. Årligen upprättar vi
effektrapport, verksamhetsberättelse samt
förvaltningsberättelse till årsredovisningen
vilken också fungerar som utvärdering av vår
verksamhet och de effekter vi uppnår.
Vi genomför utvärderingar, både genom
formulär och dialog efter varje avslutat
projekt/evenemang för att analysera resultat,
arbetstid och kvalitet.
Inför sammanträden i VU (verkställande
utskott) och styrelse rapporteras antalet
betalande medlemmar och hur de olika
insamlingsbreven har gått som komplement
29
till en rapport om det ekonomiska och
finansiella läget. Även det finansiella läget
med kapitalrapport skickas från personalen
till styrelsen för god överblick och utvärdering
av vår ekonomiska status.
Som innehavare av 90-konton redovisas och
följs vår verksamhet upp både av Svensk
Insamlingskontroll och av de rapporteringar
och effektutvärderingar som krävs av vårt
medlemskap i Giva Sverige. Årligen skriver vi
en effektrapport som utvärderar verksamheten
utifrån Svenska Läkare mot Kärnvapens
stadga med fokus på konkreta och tydliga
effekter på verksamheten. Vår årsredovisning
görs utifrån K3-standarden vilken egentligen
är till för större verksamheter, exempelvis vid
fler än 50 anställda eller mer än 40 miljoner
i balansomslutning, men för oss är krav från
Svensk Insamlingskontroll. Vår bokföring och
årsredovisning revideras och kontrolleras av
auktoriserad revisor.
Vi lever i en föränderlig tid - politiken,
algoritmer och samhället ändras och vi
måste följa med eller acceptera. Vi lär och
anpassar oss, testar och förändrar arbetssätt.
Ett viktigt lärande är att veta var och
hur vi når nya medlemmar. Vad vår roll
som läkarorganisation är och hur vi kan
använda vår roll som läkare att bidra till
förändring. Det enträgna arbetet med att vi
ska bli mer kända genom våra sakliga och
forskningsgrundande argument är något som
vi ser ger resultat.
ÅRSRAPPORTER FRÅN
LOKALA GRUPPER OCH
VETENSKAPLIGT RÅD
GÖTEBORG
Vi deltar i Fredsam, en samarbetsorganisation
mellan fredsföreningar i Göteborg och i
gemensamma aktiviteter. Gunnar höll under
året en föreläsning för äldre läkare och vid en
sammankomst arrangerad av Svenska Freds.
David Victorin skrev en debattartikel i den
tryckta upplagan av GP på Hiroshimadagen.
Medlemmar i Göteborg arrangerade på
Hiroshimadagen en samling vid Vasakyrkan.
Jazzmusiker för fred spelade och Matilda
Magnusson sjöng fredsånger. Professor Ulf
Bjereld talade. Gunnar Westberg ledde mötet,
som avslutades med klockringning.
SKÅNE
För att försöka nå ut till många med
budskapet att det nu var 80 år sedan de
ödesdigra atombomberna föll över Japan
skickade Christina Vigre Lundius ett mejl
direkt till ärkebiskopen med en uppmaning
om att så många församlingar och kyrkor
som möjligt skulle uppmärksamma minnet
av Hiroshima kring den 6:e augusti.
Ärkebiskopen gav omgående ett mycket
positivt svar via hans kaplan.
I Göteborg samlades många för att uppmärksamma Hiroshimadagen. Foto: Jöran Fagerlund
30
Dessvärre meddelade de att det inte gick
att få ut budskapet till alla församlingar i
Sverige utan Christina hänvisades att ta
kontakt med biskoparna i alla stiften. Med
hjälp av Leonore Wide, Kristina Olofsson
och Nils Rodhe som skrev till sina biskopar
skickades 12 nya mejl med hänvändelse till
ärkebiskopens svar. Trots semestertider och
ledigheter kom det mycket tacksamma och
vänliga svar från 6 biskopar. Så varannan
biskop i sina stift plus ärkebiskopen i Svenska
Kyrkan har fört budskapet ”aldrig mer” vidare
och de andra har fått en påminnelse.
STOCKHOLM
Meit Krakau har under året samlat och
gått igenom allt material hon hittat från
Stockholmsföreningen, bl.a. sådant som legat
på Läkarförbundet sedan den tiden då vi hade
ett kontor där. Den 2 juli 2025 överlämnade
hon till ARAB, Arbetarrörelsens arkiv i
Flemingsberg, ett stort material från 1983
till 2023. Det innefattar så gott som samtliga
protokoll, verksamhetsberättelser och
kassarapporter samt en del övriga dokument
av intresse, från Stockholmsföreningen fram
tills den lades ner 2023. Dokument från 2005
till 2023 finns också sparade på ett USB-
minne.
Stockholmsgruppen träffades hösten 2024
och diskuterade hur vi skulle kunna bidra
i arbetet mot kärnvapen. I november hade
Meit och Leonore Wide ett möte med
representanter för föreningen Soka Gakkai
(SSGI) då vi diskuterade fortsatt samarbete,
främst kring den utställning de håller på att
färdigställa för användning i Stockholm i
höst. Leonore såg delar av utställningen den 6
juni på Soka Gakkais Kulturcenter. I januari
2025 deltog Meit och Leonore i ett möte
med representanter för SSGI och diskuterade
möjligt kommande samarbete.
SVENSKA LÄKARE MOT KÄRNVAPENS
VETENSKAPLIGA RÅD
Svenska Läkare mot Kärnvapens
Vetenskapliga råd har under verksamhetsåret
bestått av 7 ledamöter inom olika
vetenskapsområden. Rådets uppgift är att
följa utvecklingen inom kärnvapenområdet
och dess ömsesidiga beroende av
samhällsutvecklingen samt bidra med
information baserad på de kunskaper som
ledamöterna har som specialister inom
respektive fält. Under verksamhetsåret har
rådets medlemmar hållit två möten och har
haft kontinuerliga kontakter via e-post i
frågor rörande kärnvapenutveckling. Fokus
under året har legat på: icke-spridning,
minskad utplacering av kärnvapen,
nedrustningsavtal, vapenutveckling och
sårbarhet.
I Storkyrkan i Stockholm delades årets anti-
atombombsdiplom ut till Pierre Schori. Foto: Erland
Richardsson
31
SVENSKA LÄKARE MOT
KÄRNVAPEN I MEDIA
PRESSMEDDELANDEN
Vi har under verksamhetsåret skickat ut 19
pressmeddelanden.
2024
8/10 Falsk trygghet om kärnvapen i Om
krisen eller kriget kommer
11/10 Fantastiskt erkännande av kampen mot
kärnvapen (Nobel)
14/10 Steadfast Noon är en övning i
massförstörelse
4/11 Sverige stödjer inte forskning om
kärnvapens effekter i FN
8/11 Falsk trygghet om kärnvapen i Om
krisen eller kriget kommer
21/11 Ryssland använde medeldistansrobot
(uppdaterad)
6/12 Världen måste lyssna på
fredspristagarna!
2025
27/2 Sverige är en del av problemet –
ignorerar samtal om nedrustning
7/3 Kärnvapenfria stater står upp mot
kärnvapenavskräckningen
14/3 Europeiska organisationer oroas över ny
kärnvapenretorik
23/3 Majoriteten vill INTE ha kärnvapen på
svensk mark
28/4 Underminera inte icke-
spridningsavtalet! Sverige måste ta ansvar
26/5 USA försöker diktera Sveriges agerande
i WHO
17/6 Boka in datumet - 80 år sedan
Hiroshima och Nagasaki
7/6 Investeringar i kärnvapen är inget
framtidsval – SEB:s beslut är djupt
ansvarslöst
31/7 Hiroshimadagen – vi uppmärksammar
80 årsdagen
4/8 Minnet av Hiroshima och Nagasaki
lever fortfarande kvar – årets anti-
atombombsdiplom delas ut
6/8 80 år efter Hiroshima: Vi minns - och
agerar för en kärnvapenfri värld
9/8 Kärnvapen hotar mänskligheten – 80 år
efter Nagasaki krävs politiskt ansvar
DEBATTARTIKLAR
Vi skrev 11 debattartiklar under
verksamhetsåret.
2024
26/9 ”Ingen beredskap kan hantera
konsekvenserna av en kärnvapenattack” - Vi
skriver i Altinget tillsammans med andra org.
https://www.altinget.se/artikel/ingen-
beredskap-kan-hantera-konsekvenserna-av-
en-karnvapenattack
24/10 ”Fräckt att citera Luther King utan att
fördöma kärnvapen, regeringen” – Vendela
skriver i Altinget på FN-dagen
https://www.altinget.se/civilsamhalle/artikel/
frackt-att-citera-luther-king-utan-att-
fordoma-karnvapen-regeringen
2025
22/2 Smålandsposten ”Förödande för vår
säkerhet att öka antal mål”
https://www.smp.se/2025-02-22/forodande-
for-var-sakerhet-att-oka-antalet-mal/
19/3 Dagens Arena ”Världen behöver inte
fler kärnvapen” https://www.dagensarena.
se/opinion/varlden-behover-inte-fler-
karnvapen/
15/5 Elias Becirovic (medlem), ”Nu
sitter vi i USA:s knä – är du nöjd Peter
Hultqvist?”, Dala-Demokraten, https://www.
dalademokraten.se/artikel/nu-sitter-vi-i-usas-
kna-ar-du-nojd-peter-hultqvist/
24/5 Bengt Järhult (medlem) och Annika
Karlsson Ströberg (IKFF), ”Kärnvapen i
den vänliga grönskans tid”, Smålandsposten,
https://www.smp.se/2025-05-24/
karnvapenkrig-i-den-vanliga-gronskans-tid/
32
11/7 Dala-Demokraten ”Öppet brev till
regeringen: Förbjud kärnvapen!” https://www.
dalademokraten.se/artikel/oppet-brev-till-
regeringen-forbjud-karnvapen/
6/8 David Victorin, ”Dagens kärnvapen är
flera hundra gånger större än den som föll
över Hiroshima”, Göteborgs-Posten
9/8 Vendela Englund Burnett, ”Låt Nagasaki
bli den sista staden att förgöras av kärnvapen”,
Nya Wermlands Tidningen, https://www.
nwt.se/2025/08/09/lat-nagasaki-forbli-den-
sista-staden-att-forgoras-av-karnvapen-
4216c/
9/8 Vendela Englund Burnett, ”Låt Nagasaki
bli den sista staden att förgöras av kärnvapen”,
Norrbottens kuriren, https://www.kuriren.
nu/debatt/artikel/lat-nagasaki-bli-den-sista-
staden-att-forgoras-av-karnvapen/l68kx8zr
13/8 Nils Rodhe, Kristina Dahlström,
Cecilia Berg, Thomas Silferberg, Monica
Lindh, Terese Nilsson, Lars Jerdén, Ulla
Nygårdh, Signe Rodhe, Lars Englund
och Per Åkerlund, ”Läkare i upprop mot
kärnvapen”, Dala-Demokraten, https://www.
dalademokraten.se/artikel/lakare-i-upprop-
mot-karnvapen/
INTERVJUER OCH MEDVERKAN
Vi har gjort 19 intervjuer och/eller medverkat
i media.
2024
11/10 ”Nobels fredspris till japanska
kärnvapenmotståndare” – Josefin intervjuas i
ETC
https://www.etc.se/inrikes/nobels-fredspris-
till-japanska-kaernvapenmotstaandare
11/10 ”Japansk gräsrotsrörelse får Nobels
fredspris” – Josefin intervjuas i Syre
https://tidningensyre.se/2024/11-
oktober-2024/japansk-grasrotsrorelse-far-
nobels-fredspris/
11/10 Intervju med Josefin i TV4 Nyheterna
kl 16 (på länk)
https://www.tv4play.se/
video/643abb9d4402c23f59f6/fredag-11-
oktober-16-00
11/10 Intervju med Josefin i TV4 Nyheterna
kl 19 (från kansliet)
https://www.tv4play.se/
video/38112e6ab01ba344bf87/fredag-11-
oktober-19-00
6/11 ”Sverige lade ner röst i FN – ville
inte godkänna rapport om konsekvenser
av kärnvapen” – Josefin citeras från vårt
pressmeddelande i FemPers Nyheter
https://fempers.se/2024/39/sverige-lade-ner-
rost-i-fn-ville-inte-godkanna-rapport-om-
konsekvenser-av-karnvapen/
13/11 Sverige röstade inte för
kärnvapenresolution – “Anmärkningsvärt”
Josefin i Syre
https://tidningensyre.se/2024/13-
november-2024/sverige-rostade-inte-for-
karnvapenresolution-anmarkningsvart/
10/12 ”Josefin från Vetlanda om Nobels
fredspris: ”Viktigt att röster hörs”” – Josefin
intervjuas i Vetlanda Posten
https://www.vetlandaposten.se/2024-12-10/
josefin-fran-vetlanda-om-nobels-fredspris-
viktigt-att-roster-hors/
10/12 Josefin intervjuas i P4 Jönköping om
Nobels fredspris
https://sverigesradio.se/avsnitt/2498219
16/12 ”Kanske det allvarligaste läget i
kärnvapenfrågan någonsin” – Josefin Lind
intervjuas i Dagens Arenas podd Magasinet
om Nobels fredspris och kärnvapen
https://www.dagensarena.se/innehall/kanske-
det-allvarligaste-laget-karnvapenfragan-
nagonsin/
33
Din Bostadsrätt – Arne Thorfinn intervjuas
om beredskap, omnämns att han är medlem i
SMLK
file:///Users/kommunikator/Downloads/
din_bostadsratt_202404.pdf
2025
13/1 ”Varningen: Fler länder kan skaffa
kärnvapen” – Josefin intervjuas av ETC
https://www.etc.se/inrikes/varningen-fler-
laender-kan-skaffa-kaernvapen
Papperstidning 14/2
22/1 ”Experter: Trump kan få fler att skaffa
kärnvapen” – Josefin intervjuas av Yle från
Folk och Försvar https://yle.fi/a/7-10070631
23/1 Trump kan få fler att skaffa kärnvapen –
intervju i Yle, https://yle.fi/a/7-10070631
7/5 Josefin intervjuas i Ekot om Indien och
Pakistan, https://www.sverigesradio.se/artikel/
konflikten-mellan-karnvapenmakterna-kan-
fa-konsekvenser-varlden-over
7/5 Josefin intervjuas i P4 Extra, https://
www.sverigesradio.se/avsnitt/2579480
24/6 Josefin intervjuas i ETC, ”Kritiken mot
USA:s attack: De som har kärnvapen är USA
och Israel”
6/8 Vendela intervjuas i TV4
Nyhetsmorgon, https://www.tv4play.se/
video/51da9e05ae4e8ece2d76/onsdag-6-
augusti
6/8 Vendela intervjuas i Studio 1, Sveriges
Radio P1, https://www.sverigesradio.se/
artikel/vad-larde-sig-varlden-av-hiroshima
6/8 Benny medverkade i till Ring P1, Sverige
Radio P1, https://www.sverigesradio.se/
avsnitt/fiske-positivitet-hiroshima
OMNÄMNANDEN
Under verksamhetsåret har vi omnämnts 24
gånger i olika medier.
2024
25/9 ”Med Nato som hävstång” – Maud
Eduards skriver om Nato och Sverige, SLMK
omnämns i relation till stöd och utrymme för
civilsamhället
https://www.dagensarena.se/opinion/med-
nato-som-havstang/
5/8 ”Vi behöver en fredsminister – nu!”
– omnämns i en debattartikel i Dala-
Demokraten https://www.dalademokraten.
se/2024-10-05/vi-behover-en-fredsminister-
nu/
11/10 ”Världen behöver fredsministrar” –
omnämns i insändare i Sydöstran
https://www.sydostran.se/insandare/
insandare-varlden-behover-fredsministrar/
17/10 ”Beredskap för kärnvapenkrig är en
omöjlighet” – Kerstin Bergå, Svenska Freds,
citerar vårt pressmeddelande om beredskap,
MSB och kärnvapen i sin krönika i Dala-
Demokraten
https://www.dalademokraten.se/2024-10-
17/beredskap-for-karnvapenkrig-ar-en-
omojlighet/
20/11 ”Läkarnas beräkning: Så många dör
direkt i en attack mot riksdagshuset” –
TV4 gjort en artikel om Vendelas artikel i
Läkartidningen
https://www.tv4.se/
artikel/3sQicpAJ5Y03ArjMdFkj7D/
laekarnas-beraekning-sa-manga-doer-direkt-
i-en-attack-mot-riksdagshuset
21/11 ”Många reaktioner på krigsfokus i
MSB:s nya broschyr” – Syre citerar Vendelas
debattartikel i Läkartidningen
https://tidningensyre.se/2024/21-
november-2024/manga-reaktioner-pa-
krigsfokus-i-msbs-nya-broschyr/
34
22/12 ”17 starka reportage att läsa i jul”
– Vetlanda-Posten tipsar om reportage
de skrivit under året, nr 7 är ”Josefin från
Vetlanda kämpar mot kärnvapen”
https://www.vetlandaposten.se/2024-12-
22/17-starka-reportage-att-lasa-i-jul/
2025
3/1 ”En illusion att fred byggs med nukleärt
paraply” – Artikel av Pierre Schori i Dagens
ETC, citerar SLMK angående MSB: ”Om
broschyren skriver Svenska läkare mot
kärnvapen:
”Experter världen över är överens om att
inget land eller organisation har förmågan att
hantera en kärnvapenkatastrof. Vi i läkarkåren
har i decennier varnat för de ohyggliga
humanitära och medicinska konsekvenserna
– ingen meningsfull medicinsk insats kan
göras.*”
13/1 Intervju med Läkarförbundets
ordförande från Folk och Försvar, de länkar
till deras intervju med Josefin från 2024
https://lakartidningen.se/aktuellt/
nyheter/2025/01/kompetensforsorjning-
viktigaste-fragan-i-kris-enligt-rydgren-stale/
13/1 ”Ulf Kristersson: Sverige är i halvkrig
och ska vara berett på fullskaligt krig” –
Josefins fråga till Kristersson refereras i News
Voice
https://newsvoice.se/2025/01/ulf-kristersson-
sverige-ar-i-halvkrig/
14/1 SvD:s podd Politiken från Folk och
Försvar nämner att SLMK ställt frågor.
19/2 ”Kärnvapen mot Sverige – en icke
fråga?” Lars Ingelstam nämner både
rapporten Förebygga är enda medicinen och
Lär om kärnvapen i en essä i Dagens Arena
https://www.dagensarena.se/essa/karnvapen-
mot-sverige-en-icke-fraga/
6/3 ”Om kärnvapen detonerar” Göran
Greider, Dala-Demokraten https://www.
dalademokraten.se/artikel/om-karnvapnen-
detonerar/
9/3 ”Carl-Oskar Bohlin och bruksortens
psykologi” Göran Greider, Dala-Demokraten
https://www.dalademokraten.se/artikel/carl-
oskar-bohlin-och-bruksortens-psykologi/
9/3 ”Om kärnvapen detonerar” Göran
Greider, Länstidningen Östersund https://
www.ltz.se/2025-03-09/om-karnvapnen-
detonerar/
24/3 ”55 procent emot kärnvapen på svensk
mark”, Syre https://tidningensyre.se/2025/24-
mars-2025/55-procent-emot-karnvapen-pa-
svensk-mark/
2/4 Marcus Oscarsson ”Utspel från Jimmie
Åkesson får mothugg: finns inte på kartan”
https://marcusoscarsson.se/uttalande-fran-
jimmie-akesson-ifragasatts-det-finns-inte-
pa-kartan/
3/4 Feministiskt perspektiv ”Kerstin Bergeå
förtjänar en eloge”, vi är med på toppbilden
och nämns i bildtexten https://fempers.
se/2025/14/kerstin-bergea-fortjanar-en-
eloge/
8/5 Nyheter24 ”Kashmirkonflikten: Orsaker,
styre och massakern 22 april”, Josefins
intervju i Sveriges radio refereras https://
www.msn.com/sv-se/nyheter/utrikes/
kashmirkonflikten-orsaker-styre-och-
massakern-22-april/ar-AA1Eo6bR
Plockades även upp av MSN: https://
www.msn.com/sv-se/nyheter/utrikes/
kashmirkonflikten-orsaker-styre-och-
massakern-22-april/ar-AA1Eo6bR
6/8 Göran Greider, Aftonbladet, ”Blågula
kärnvapen fyller mig ned en helig vrede”,
https://www.aftonbladet.se/kultur/a/5E5A7z/
blagula-karnvapen-fyller-mig-med-en-helig-
vrede
35
6/8 Britt-Marie Mattsson, Göteborgs-
Posten, ”80 år efter Hiroshima – kärnvapnen
fortfarande kvar”, https://www.gp.se/nyheter/
varlden/80-ar-efter-hiroshima-karnvapnen-
ar-kvar.65f64d63-6180-442d-af49-
9c59686aa388
8/8 Lokaltidningen Växjö, Hans Nilsson,
”Oro i fredsrörelsen för svenska kärnvapen”,
https://lokaltidningenvaxjo.se/vaxjo/oro-i-
fredsrorelsen-for-svenska-karnvapen/7212
10/8 Pierre Schori, Dagens Arena, ”När
kommer nästa Hiroshima?”, https://www.
dagensarena.se/essa/nar-kommer-nasta-
hiroshima/
INSÄNDARE
Vi har skickat in 21 insändare under
verksamhetsåret.
2024
21/11 ”Inget kan skydda dig mot en
kärnvapenattack” insändare om MSB-
broschyr av Vendela i KT Kuriren
https://www.kt-kuriren.se/2024/11/21/inget-
kan-skydda-dig-mot-en-karnvapenattack-
56c34/
23/11 ”Inget kan skydda dig mot en
kärnvapenattack” – insändare om MSB-
broschyr av Vendela, Erik Englund,
Carl-Henrik Hybbinette, Bengt Lindell i
Barometern
https://etidning.barometern.se/p/
barometern/2024-11-23/a/inget-kan-
skydda-dig-mot-en-karnvapenatta
ck/623/1720947/58758079
https://etidning.barometern.
se/p/barometern/2024-11-
23/r/19/36/623/1720947
23/11 ”Kärnvapen är inte vilka bomber som
helst” - insändare om MSB-broschyr av
Vendela i DN
https://www.dn.se/insandare/karnvapen-ar-
inte-vilka-bomber-som-helst/
25/11 ”Om krisen kommer - här nämns
det absolut värsta i förbifarten” - insändare
om MSB-broschyr av Nils Rodhe, Per
Åke Andreason, Britt Asplund, Kristina
Dahlström, Lars Englund, Lars Jerdén,
Monica Lindh, Terese Nilsson, Ulla Nygårdh,
Thomas Silfverberg, Karin Vadfors, Kalle
Wallen, Per Åkerlund i Dala-Demokraten
https://www.dalademokraten.se/artikel/
om-krisen-kommer-har-namns-det-absolut-
varsta-i-forbifarten/
25/11 ”Inget kan skydda dig mot en
kärnvapenattack” - insändare om MSB-
broschyr i Dalslänningen av Stig Andersson
och Erik Hansson
https://www.dalslanningen.se/2024/11/25/
inget-kan-skydda-dig-mot-en-
karnvapenattack-f856a/
REPLIK https://www.dalslanningen.
se/2024/11/28/replik-kanske-borde-lakare-
mot-karnvapen-ge-egna-rad-07b2a/
26/11 ”Inget kan skydda dig mot en
kärnvapenattack” - insändare om MSB-
broschyr i Värmlands Folkblad av Vendela
Englund Burnett
https://www.vf.se/2024/11/26/inget-kan-
skydda-dig-mot-en-karnvapenattack-fb2aa/
26/11 ”Inget kan skydda dig mot en
kärnvapenattack” - insändare om MSB-
broschyr i Provinstidningen Dalsland av
Stig Andersson, Erik Hansson och Vendela
Englund Burnett
https://www.provinstidningen.
se/2024/11/26/inget-kan-skydda-dig-mot-
en-karnvapenattack-bc2c7/
2025
20/1 ”Vilka blir konsekvenserna om en
medelstor atombomb träffar domkyrkan?”
- Bengt Järhult, medlem skriver
Smålandsposten
https://www.smp.se/2025-01-20/vilka-
blir-konsekvenserna-om-en-medelstor-
atombomb-traffar-domkyrkan/
36
5/3 Nya Wermlands-Tidningen, ”Mer
kärnvapen ger inte säkerhet” https://www.
nwt.se/2025/03/05/mer-karnvapen-ger-inte-
sakerhet-9d5ed/
14/4 Gefle Dagblad, Ann-Britt Lindmark-
Lagerwall, Kristina Olofsson, Margareta
Sidenvall och Ingrid Stålberg ”En värld med
kärnvapen gör alla till förlorare” https://www.
gd.se/2025-04-14/en-varld-med-karnvapen-
gor-alla-till-forlorare/
18/4 Hudiksvalls tidning, Ann-Britt
Lindmark-Lagerwall, Kristina Olofsson,
Margareta Sidenvall och Ingrid Stålberg ”En
värld med kärnvapen gör alla till förlorare”
https://www.ht.se/2025-04-18/en-varld-
med-karnvapen-gor-alla-till-forlorare/
4/5 Uppsala Nya Tidning, Birgitta Hedin-
Storm ”Kärnvapen gör oss alla till förlorare”,
https://www.unt.se/insandare/artikel/
karnvapen-gor-oss-alla-till-forlorare/
rgg1pypr
2/8 Jönköpings-Posten, Arne Thorfinn,
”Kärnvapen är inte en garant för fred”
3/8 Lokaltidningen Falun, Nils Rodhe,
Kristina Dahlström, Cecilia Berg, Thomas
Silfverberg, Monica Lindh, Terese
Nilsson, Lars Jerdén, Ulla Nygårdh, Signe
Rodhe, Lars Englund och Per Åkerlund,
”Glöm aldrig Hiroshima och Nagasaki”,
https://e-tidning.lokalti.se/p/falun/2025-
08-03/a/glom-aldrig-hiroshima-och-
nagasaki/2089/1970331/64750741
3/8 Lokaltidningen Borlänge, Nils Rodhe,
Kristina Dahlström, Cecilia Berg, Thomas
Silfverberg, Monica Lindh, Terese Nilsson,
Lars Jerdén, Ulla Nygårdh, Signe Rodhe,
Lars Englund och Per Åkerlund, ”Glöm
aldrig Hiroshima och Nagasaki”, https://e-
tidning.lokalti.se/p/borlange/2025-
08-03/a/glom-aldrig-hiroshima-och-
nagasaki/2087/1970329/64750401
6/8 Värmlands folkblad, Vendela Englund
Burnett, ”Glöm aldrig Hiroshima och
Nagasaki”, https://www.vf.se/2025/08/06/
glom-aldrig-hiroshima-och-nagasaki-
deca8/?fbclid=IwQ0xDSwMAAX9
leHRuA2FlbQIxMQABHsPIuU-
X361Pr3aBoi-uQuYJuxjAwTkQVJ-mI7-
3FQMQCzirf6oE1HkBQ5-d_aem_W-
u1ptnr6aMgLF9FTRgckA
7/8 Provinstidningen Dalsland, Erik Hansson
och Stig Andersson ”Vi får aldrig glömma
Hiroshima och Nagasaki”, https://www.
provinstidningen.se/2025/08/07/vi-far-
aldrig-glomma-hiroshima-och-nagasaki-
d294f/
25/8 Östgötacorren, Arne Thorfinn, ”Aldrig
mer Hiroshima – vi glömmer så lätt”, https://
www.corren.se/insandare/artikel/aldrig-mer-
hiroshima-vi-glommer-sa-latt/lyvp8p6l
ÖVRIGT
2024
11/12 Andreas Wilhelmsson intervjuas I
Studio Ett om Klimatmedicin, SLMK nämns
ej
https://sverigesradio.se/artikel/lakare-har-en-
mojlighet-att-paverka
2025
12/1 Även som Natoland bör vi verka för
ett förbud mot kärnvapen – medlem Inge
Axelsson, insändare DN, SLMK omnämns ej
https://www.dn.se/insandare/aven-som-
natoland-bor-vi-verka-for-ett-forbud-mot-
karnvapen/
UTTALANDEN
2025
28/1 Domedagsklockan är närmare midnatt
än någonsin tidigare
13/2 Inga ledtrådar hur Sverige ska arbeta
med nedrustning
37
BLOGGAR OCH ARTIKLAR PÅ
HEMSIDAN
2024
16/9 970 miljarder slösades på kärnvapen
förra året
31/10 72 minuter till apokalypsen
2025
18/2 Svenska banker gynnar
kärnvapenindustrin
7/3 Tänk tanken att kärnvapenavskräckning
kan misslyckas
28/2 Nedrustningsnationen Sverige är ett
minne blott
11/5 ”Vi valde inte kärnvapen, men vi bär
bördan av dom”
15/7 Effekterna av Trinity lever fortfarande
kvar
5/8 Skuggor över Hiroshima – Minnen,
överlevnad och arvet efter atombomben
8/8 ”Vi vägrar vara tysta – vi glömmer aldrig”
22/8 ”Standing in the ruins, impossible to
leave”
29/8 Internationella dagen mot
provsprängningar
ICAN I MEDIA
2025
16/3 Beatrice Fihn i Söndagsintervjun, P1
Sveriges radio, https://www.sverigesradio.se/
avsnitt/beatrice-fihn-fran-nobelpris-till-mot-
vind
1/4 Beatrice Fihn i P1 Morgon om Hur väl
fungerar kärnvapenavskräckning? https://
www.sverigesradio.se/artikel/hur-val-funge-
rar-karnvapenavskrackning
13/6 Susi Snyder intervjuas i TV4 https://
www.tv4.se/artikel/3cHmQ1S4dwLSqF-
pxBezTHu/kaernvapenlaendernas-upprust-
ning-eskalerar-rekordstor-satsning-2024
1/8 Beatrice Fihn intervjuas i TV4 Nyhets-
morgon,
https://www.tv4.se/artikel/7osIrcngGbxD-
qVjeYDVNNR/fredspristagaren-vi-mas-
te-reglera-ai-innan-maskiner-far-bestaem-
ma-vem-som
4/8 Beatrice Fihn intervjuas i P4 Extra Gäs-
ten, Sveriges radio,
https://www.sverigesradio.se/avsnitt/
kampen-mot-karnvapen-det-handlar-in-
te-om-att-forbjuda-militaren
5/8 Daniel Högsta intervjuas i Dagens Nyhe-
ter, ”80 år efter atombomberna i Japan: Över-
levare förtvivlade över upprustning”, https://
www.dn.se/varlden/80-ar-efter-atombomber-
na-i-japan-overlevare-fortvivlade-over-upp-
rustning/
38
Telefon: +46 (0)8 400 20 483
E-post: info@slmk.org
Adress: Norrtullsgatan 45, SE-113 45 Stockholm, Sweden
Webb: slmk.org
Ge en gåva: bankgiro 901-0901, Swish 123 901 0901
