Text från PDF
SÅ HÄR FUNGERAR
FN:S FÖRBUD MOT
KÄRNVAPEN
Översatt och publicerad i april 2021 av Svenska Läkare
mot Kärnvapen och Internationella Kvinnoförbundet för
Fred och Frihet, IKFF, slmk.org/ikff.se.
Kontakt: info@slmk.org
Original: International Campaign to Abolish Nuclear
Weapons (ICAN), januari 2021.
Kärnvapen har alltid varit
omoraliska. I och med att FN:s
konvention om ett förbud
mot kärnvapen (Treaty on
the Prohibition of Nuclear
Weapons, TPNW), trädde i
kraft den 22 januari 2021 är
de nu också i alla avseenden
olagliga enligt internationell
rätt. Konventionen, som
antogs i FN 2017 med ett stort
stöd från det internationella
samfundet, är det första glo-
bala avtal som kategoriskt
förbjuder kärnvapen, det mest
destruktiva och omänskliga
vapen som någonsin skapats.
Det är också det första avtal
som skapar ett ramverk för
att uppnå en fullständig och
verifierbar nedrustning av
kärnvapen, och som inklu-
derar stöd till kärnvapnen-
överlevare.
En ny global norm
Konventionen om ett förbud
mot kärnvapen stärker det
globala stigmat mot att an-
vända och inneha kärnvapen
och förkastar föreställningen
om att det är acceptabelt för
vissa stater att inneha dessa
vapen.
Historien visar att förbud
mot vapen leder till nedrust-
ning. Det kan vi se av konven-
tionerna som förbjuder kemi-
ska och biologiska vapen,
antipersonella minor och
klustervapen. Vapen som har
förbjudits genom avtal ses i
högre grad som olagliga även
bland stater som inte är med
i avtalen. Vapnen tappar sin
politiska status och resurser
för att tillverka och underhålla
dem. Vapentillverkare får där-
med svårare att producera
vapnen och tillverkning ska-
dar företagens anseende.
Många banker och andra
finansiella institut världen över
har redan slutat investera i
företag som producerar kärn-
vapen för att leva upp till den
nya internationella lagstift-
ningen och för att ta avstånd
från alla massförstörelse-
vapen.
En majoritet av världens
stater och civilsamhället var
övertygade om att ett avtal
som förbjuder kärnvapen på-
verkar även de länder som
inte genast anslöt sig till det
och beslutade sig därför för
att arbeta för ett sådant
förbud.
Erfarenheterna från avtal
som förbjuder andra inhuma-
na vapen visar att de på
längre sikt har skapat normer
som påverkar politik och
praxis även i de länder som
står utanför avtalen.
Konventionen om ett för-
bud mot kärnvapen är idag
vårt största hopp om att de
steg mot kärnvapennedrust-
ning, som sedan många år
varit nödvändiga, faktiskt
kommer att tas.
Illegala vapen
1
Stater utanför
konventionen
7 juli 2017
Konventionen
antas i FN
Efter fyra veckors intensiva
förhandlingar vid FN:s hög-
kvarter i New York röstar 122
länder för att anta konventionen
om ett förbud mot kärnvapen,
däribland Sverige. Det var en
historisk dag för mänskligheten.
20 september 2017
Konventionen öppnar
för signering
FN:s generalsekreterare står
värd för en öppningsceremoni
för signering av konventionen.
Presidenter, premiärministrar
och utrikesministrar från 50
länder signerar omedelbart
konventionen och visar sitt fulla
stöd för det nya förbudet.
24 oktober 2020
50:e landet ratificerar
konventionen
Honduras blir det 50:e landet
som ratificerar konventionen
och därmed formellt godkänner
att vara lagligt bunden av den.
I och med det uppnås tröskeln
för att avtalet ska träda i kraft
och en nedräkning på 90 dagar
börjar.
22 januari 2021
Konventionen
träder i kraft
Konventionen blir bindande
internationell lag. För första
gången omfattas kärnvapen
av ett globalt förbudsavtal.
Länder som har anslutit sig till
konventionen måste fullgöra
sina skyldigheter.
Ett avtal föds
2
4 4 4 4
3
Tusentals människor marscherar genom Oslo, Norge,
för att fira att ICAN tilldelades Nobels fredspris i
december 2017.
3
Förbjudna aktiviteter
Humanitär rätt
Konventionen om ett förbud
mot kärnvapen bygger på
reglerna och principerna i
internationell humanitär rätt.
De fastställer att parterna i en
väpnad konflikt inte har en
obegränsad rätt att välja
krigsmetoder, att vapen måste
kunna skilja mellan civila och
militära mål, liksom att vapen
som orsakar onödig skada
eller lidande är förbjudna.
Artikel 1 i konventionen gör
ett brett spektrum av kärn-
vapenrelaterade aktiviteter
olagliga. Länder som är an-
slutna till konventionen är
förbjudna att utveckla, testa,
producera, skaffa, lagra, över-
föra, använda eller hota om
att använda kärnvapen, samt
förbjudna att inneha något
annat lands kärnvapen på
deras territorium. De får inte
heller hjälpa eller uppmuntra
något annat land att delta
i någon av de förbjudna
aktiviteterna. Denna artikel
bygger på delar av konven-
tioner som förbjuder andra
inhumana vapen och följer en
redan existerande norm mot
massförstörelsevapen.
En rättslig lucka är fylld
Konventionen fyller en lucka
inom internationell rätt. Innan
det trädde i kraft var kärn-
vapen det enda massför-
störelsevapen som inte om-
fattades av ett globalt för-
budsavtal, trots de katastro-
fala och varaktiga skador som
de orsakar.
Icke-spridningsavtalet, NPT,
från 1968 förbjuder länder
som inte redan har kärnvapen
att tillverka dem, men inom
NPT finns inget allmänt förbud
mot användning eller innehav
av kärnvapen. De avtal om
kärnvapenfria zoner som
antagits sedan 1967 förbjuder
bara kärnvapen inom vissa
geografiska regioner med
vissa förbehåll.
4
Länder inom avtalet får aldrig under
några omständigheter:
Utveckla kärnvapen
De får inte utveckla kärnvapen, bedriva forskning med
avsikt att förbereda produktion av kärnvapen eller vidta
några andra steg mot att tillverka kärnvapen.
Testa kärnvapen
De får inte testa kärnvapen, vare sig under jord, under
vattenytan eller i atmosfären.
Tillverka kärnvapen
De får inte tillverka kärnvapen, komponenter eller
vapenbärare som är avsedda för kärnvapen.
Skaffa kärnvapen
De får inte skaffa kärnvapen på något annat sätt, till
exempel genom att ta emot dem från ett annat land.
Lagra kärnvapen
De får inte lagra eller inneha kärnvapen.
Utplacera och överföra kärnvapen
De får inte stationera eller utplacera kärnvapen på andra
länders territorium.
Använda eller hota om att använda
kärnvapen
De får inte använda eller hota om att använda kärnvapen,
vare sig i tider av krig eller fred.
Vara värdland för kärnvapen
De får inte ha något annat lands kärnvapen utplacerade
på sitt territorium.
Hjälpa till med eller uppmuntra förbjudna
aktiviteter
De får inte på något sätt hjälpa, uppmuntra eller förmå
andra länder att delta i någon av de förbjudna
aktiviteterna.
8
8
8
8
8
8
8
8
8
5
4
6
ICAN-aktivister i Melbourne, Australien kampanjar för att
övertala sin regering för att sluta hävda skydd från amerikanska
kärnvapen.
Artikel 4 i konventionen om
ett förbud mot kärnvapen ger
ett rättsligt ramverk för att nå
en fullständig och verifierbar
nedrustning av kärnvapen och
de anläggningar där de till-
verkas. Inget annat multi-
lateralt nedrustningsavtal ger
ett sådant ramverk.
Länder med kärnvapen
måste avveckla dem enligt en
angiven tidsram. De kan välja
att nedrusta sina vapen innan
de går med i konventionen
och få detta verifierat av ett
internationellt oberoende
organ. Alternativt kan de välja
att gå med i konventionen och
sedan nedrusta sina kärn-
vapen enligt en tidsbunden
plan.
Det finns också en mekan-
ism för att avsluta så kallat
“värdlandskap”, där ett land
har något annat lands kärn-
vapen utplacerade på sitt
territorium.
Rapportering
Länderna måste regelbundet
rapportera om vilka steg de
har tagit mot att genomföra
sina skyldigheter, fram till
dess att de är uppfyllda.
Säkerhetsgarantier
När ett land har nedrustat
sina kärnvapen måste det
godta säkerhetsgarantier
från Internationella atom-
energiorganet (IAEA) för att
göra det möjligt för IAEA att
verifiera att landets kärn-
tekniska anläggningar och
material aldrig mer används
för kärnvapenrelaterade
ändamål.
Att avskaffa kärnvapen
Länder
som har
kärnvapen
måste:
Länder
som haft
kärnvapen
måste:
Länder
som har
kärnvapen
på sin mark:
Omedelbart ta alla kärnvapen ur
operativ status och så fort som
möjligt avveckla dem, i enlighet
med en rättsligt bindande, tids-
bunden plan för att säkerställa
en fullständig avveckling av
kärnvapenprogrammet. De ska
rapportera om framsteg tills det att
arbetet är klart och därefter godta
stränga kontroller från IAEA.
Samarbeta med det internationella
organ som kommer att utses för att
säkerställa en fullständig avveckling
av deras kärnvapenprogram. Det
ska rapportera om framsteg till de att
arbetet är klart och därefter godta
stränga kontroller från IAEA.
Säkerställa att de utplacerade
kärnvapnen avlägsnas så fort som
möjligt, och rapportera om framsteg
tills det att arbetet är klart.
7
8
Fotografier och illustrationer av offer efter USA:s
kärnvapenattack på Hiroshima 1945 som visas på
Hiroshima Peace Memorial Museum.
Stöd till överlevare
9
Konventionen om ett förbud
mot kärnvapen är det första
internationella avtalet som
kräver att länder ger stöd till
offer för användning och
testning av kärnvapen. Kon-
ventionens medlemsstater
måste också vidta åtgärder
för att sanera områden som
förorenats av kärnvapen-
användning.
Dessa skyldigheter liknar
de som finns i andra nedrust-
ningsavtal och syftar till att
lindra den skada som vapnen
orsakar på människor och
miljö.
Hjälp till överlevare av
kärnvapenanvändning kan
ges på många sätt, däribland
medicinsk vård, rehabilitering
och psykologiskt stöd samt
hjälp till social och ekonomisk
integrering. Dessa skyldig-
heter gäller inte bara länder
som drabbats av kärnvapen,
utan alla länder som är i stånd
att erbjuda hjälp måste på
begäran göra det.
Årtionden av skada
Kärnvapen har använts två
gånger i krig, i de japanska
städerna Hiroshima och
Nagasaki 1945. Nära 250 000
civila dog omedelbart eller
under stort lidande veckorna
och månaderna efter attack-
erna. Många tusentals fler har
dött av strålningsrelaterade
sjukdomar under de mer än
75 år som gått sedan dess.
De överlevande, på japanska
kallade ”hibakusha”, har i
många fall behövt livslång
behandling för svåra bränn-
skador, cancer och kroniska
sjukdomar.
Sedan 1945 har fler än
2 000 kärnvapen sprängts
genom kärnvapentestning -
under jord, under vattenytan
och i atmosfären - med för-
ödande och långvariga effek-
ter på människors hälsa och
på miljön. Många av de som
arbetade på testplatser i olika
delar av världen, samt de
samhällen som lever i när-
heten av eller i vindriktning
från platserna, utsattes för
höga doser av strålning, vilket
lett till cancer och andra sjuk-
domar. Tester i atmosfären har
orsakat störst skada.
Kärnvapentestning och
relaterade aktiviteter har haft
en oproportionerligt stor
inverkan på ursprungs-
befolkningar då dessa om-
råden ofta valdes ut som
testplatser för dessa död-
liga experiment, långt bort
från de makthavare som
fattade beslut om testerna.
Kvinnor och barn har också
drabbats särskilt hårt av
kärnvapenexplosioner, efter-
som de drabbas svårare av
de skadliga effekterna av
joniserande strålning. Flera
länder som tidigare varit
platser för kärnvapentestning
har redan anslutit sig till kon-
ventionen om ett förbud mot
kärnvapen och har under-
strukit vikten av att tillgodose
överlevarnas behov.
Alla länder ska med
Främja efterlevnad
Länder som har gått med i
konventionen är enligt artikel
12 skyldiga att uppmuntra
andra länder att ansluta sig
till det, med målet att främja
“universell efterlevnad”. De
kan göra detta på många sätt
- till exempel genom att göra
uttalanden till stöd för konven-
tionen i FN, genom att lyfta
det i deras bilaterala relation-
er med andra länder eller ge-
nom att stå värd för regionala
workshops.
Alla länder kan välja att när
som helst ansluta sig till
konventionen om ett förbud
mot kärnvapen. Genom att
underteckna konventionen
visar ett land sin intention att
bli en del av den. Genom att
sedan ratificera konventionen
samtycker landet formellt till
att bli lagligt bundet av den.
En växande skara
medlemmar
Stödet för konventionen kom-
mer att fortsätta öka i takt
med att dess normer blir allt
mer förankrade och pressen
att rätta sig efter dem blir
större.
En del regeringar är tvek-
samma till att gå med på
grund av rädsla för hur deras
allierade med kärnvapen eller
under ett kärnvapenparaply
skulle reagera, eller för att de
hållit fast vid en falsk tro på att
kärnvapen skapar säkerhet.
Vissa av dessa länder kom-
mer så småningom att känna
sig tvungna att ompröva sin
position när konventionens
medlemsskara växer och allt
fler av deras parlamentariker
och medborgare kräver an-
slutning. Så har det varit med
andra avtal. Till exempel mot-
satte sig Frankrike och Kina
icke-spridningsavtalet när det
förhandlades fram 1968, men
båda gick till slut med 1992.
Världen förändras snabbt
och dagens ledare kommer
inte att sitta kvar vid makten
för alltid.
10
• Kärnvapen orsakar enorm
förstörelse och lidande och
är ett hot mot mänsklighetens
överlevnad. Ingenting kan
motivera att de används. Att
gå med i konventionen om ett
förbud mot kärnvapen är ett
steg som varje land kan, och
måste, ta för att kärnvapen
ska avskaffas globalt.
• Alla länders säkerhet hotas
av att det fortfarande finns
tusentals kärnvapen runt om
i världen. Ett kort ögonblick
av panik eller slarv, ett skadat
ego eller missförstånd, ett
datorfel eller en cyberattack
kan alldeles för lätt leda till en
global katastrof.
• Kärnvapen har inget legitimt
militärt eller strategiskt syfte.
Konventionen om ett förbud
mot kärnvapen är vår bästa
chans för att skapa en värld fri
från detta hot.
• Majoriteten av världens
länder har redan gått med
i avtal som förbjuder andra
oacceptabla vapen, såsom
kemiska och biologiska
vapen, antipersonella minor
och klustervapen. Att gå med
i det avtal som förbjuder kärn-
vapen, det mest destruktiva
av alla vapen, är ett logiskt
och nödvändigt nästa steg.
• Länder som har anslutit
sig till konventionen är i en
starkare position att kräva att
andra länder uppfyller sina
skyldigheter för icke-spridning
och nedrustning. Att ansluta
sig till konventionen skickar
en tydlig signal om att det
är oacceptabelt att skaffa
eller behålla kärnvapen. Det
hjälper till att stigmatisera
vapnen och sätta press på
att länder med kärnvapen
skyndsamt nedrustar dem.
• Konventionen tillhandahåller
en rättslig grund för att på
ett verifierbart sätt nedrusta
kärnvapen och hjälpa över-
levare som drabbats av
användning och testning.
• Ingenting i konventionen
kräver att något land drar sig
ur en befintlig militärallians.
Men alla länder som har
anslutit sig till det måste se
till att de inte på något sätt
hjälper eller uppmuntrar sina
allierade att delta i aktiviteter
som är förbjudna.
• En överväldigande majoritet
av världens länder har visat
sitt stöd för detta förbud, som
utgör grunden för en säkrare
värld för alla. Genom att gå
med i konventionen om ett
förbud mot kärnvapen
kommer ditt land att stå på
rätt sida om historien, rätt sida
om lagen och rätt sida om
mänskligheten.
Varför gå med i konventionen?
11
Sverige beslutade 2019 att
inte gå med i konventionen
men öppnade upp för att
ompröva beslutet efter
översynskonferensen av
icke-spridningsavtalet
(NPT). Det är första gången
någonsin som Sverige står
utanför ett multilateralt
nedrustningsavtal. Sver-
ige är samtidigt med i
andra konventioner som
kärnvapenkonventionen
bygger på.
Regeringens ovilja att
skriva under konventionen
förklaras officiellt med att
konventionstexten är otill-
räcklig. Men i verkligheten
handlar det om påtryck-
ningar från bland annat
USA, vars tidigare försvars-
minister James Mattis i
augusti 2017 skickade ett
brev till försvarsminister
Peter Hultqvist och varnade
Sverige för att gå med i
kärnvapekonventionen.
FN:s konvention om ett
förbud mot kärnvapen har
tvingat fram obekväma
sanningar om den nya
svenska synen på kärn-
vapen, där militära sam-
arbeten med kärnvapen-
stater leder till en tystad
svensk röst. Att Sverige ger
vika för påtryckningar från
kärnvapenstater innebär
att vi inte agerar säkerhets-
politiskt självständigt. Det
innebär en helomvändning
av svensk utrikespolitik
som tidigare varit mycket
tydlig med sitt stöd för
kärnvapennedrustning.
12
Var står Sverige?
Kom med i arbetet
Svenska Läkare mot Kärn-
vapen och Internationella
Kvinnoförbundet för Fred
och Frihet, IKFF, arbetar
för att Sverige ska ansluta
sig till kärnvapenkonvent-
ionen. Vi är en del av Inter-
national Campaign to
Abolish Nuclear Weap-
ons, ICAN, som tilldelades
Nobels fredspris 2017. Vi
arbetar med opinions-
bildning och påverkans-
arbete för att världen ska
bli en tryggare plats. Hjälp
oss sätta press på Sveriges
regering och riksdag!
slmk.org / ikff.se
Lär dig mer
Det viktigaste du kan göra är
att lära dig mer om kärnvapen
och kärnvapenkonventionen.
Kärnvapen behöver ses och
diskuteras uifrån ett perspektiv
som fokuserar på de katastrofala
humanitära konsekvenserna av
deras användning och deras
oförenlighet med internationell
lag.
läromkärnvapen.se
Politisk påverkan
Uppmana politiker, både lokalt
och nationellt, att visa sitt stöd
till konventionen om förbud mot
kärnvapen genom att skriva
under ICAN:s parlamentariska
upprop. Uppmuntra dem att
ställa frågor i riksdagen och
att lägga fram förslag för att få
regeringen att ansluta sig till
kärnvapenförbudet.
pledge.icanw.org
Vittnesmål
En kärnvapenattack är nästan
för hemsk att föreställa sig. Men
ta en stund och läs vittnes-
målen från de människor som
överlevde bombningarna av
Hiroshima och Nagasaki. Dela
deras historier för att öka med-
vetenheten om den omedelbara
katastrof som kärnvapen för
med sig.
icanw.org/hibakusha
Städer och kommuner
Paris, Washington DC och
Hiroshima är bara några av
hundratals städer som har
undertecknat ICAN:s stads-
upprop Cities Appeal och upp-
manar sina regeringar att ansluta
sig till kärnvapenkonventionen.
Det är ett sätt att sätta press på
regeringar att ta sitt ansvar för
en kärnvapenfri värld.
towns.icanw.org
Vad kan du göra?
13
“Kärnvapen har alltid varit omoraliska.
Nu är de även olagliga.”
– Setsuko Thurlow, atombombsöverlevare
ICAN.ORG
SLMK.ORG
IKFF.SE
