Text från PDF
LÄKARE MOT KÄRNVAPEN #161
UTGIVEN SEDAN 1981
Nr 161 november 2020
www.slmk.org
NU HAR FN:S KÄRNVAPENFÖRBUD FÅTT SIN
50:E RATIFICERING - VAD INNEBÄR DET?
MÖT NÅGRA AV SVENSKA LÄKARE MOT
KÄRNVAPENS MEDLEMMAR
HJÄLP OSS BLI FLER MEDLEMMAR!
SPRID AFFISCHEN OCH BROSCHYREN
SOM MEDFÖLJER DETTA NUMMER
SPECIALNUMMER
FÖR DIG SOM ÄR NY I
KÄRNVAPENFRÅGAN
FN:s KÄRNVAPEN -
FÖRBUD TRÄDER
I KRAFT!
Jan Larsson
Svenska Läkare mot Kärnvapen
jan.larsson@slmk.org
LÄKARE MOT KÄRNVAPEN #161
2
Vi måste berätta, berätta för alla
människor, för politiker, för barn och
ungdomar, för lärare, för sjuksköter-
skor och läkare. Alla måste få veta det
några av oss läkare länge känt till: att
världen kan gå under om kärnvap-
nen kommer till användning, att våra
chanser som läkare att göra en insats
för dem som överlevt kommer att vara
minimala, att den utbildning några av
oss fått om hur vi ska organisera den
medicinska hjälpen vid ett framtida
kärnvapenkrig ger oss falska för-
hoppningar om att vi skulle kunna
bidra mer än marginellt med hjälp åt
skadade människor.
Så gick tankarna hos några läkare i
Sverige i början av 1980-talet. Den
internationella läkarrörelsen mot
kärnvapen, International Physicians
for the Prevention of Nuclear War,
IPPNW, hade nyligen bildats. SLMK,
den svenska sektionen av IPPNW,
startades 1981 och växte snabbt. Inom
några år var en tredjedel av läkarkåren
medlemmar.
SLMK hade en bred gräsrotsaktivitet
under de första åren. Vi var besjälade
av att skaffa oss mera kunskaper för
att upplysa allmänheten, informera
politiker, och utbilda skolungdomar. I
studiecirklar fördjupades kunskaperna
om kärnvapnens medicinska effekter.
Det ordnades öppna möten, lokalpoli-
tiker kontaktades och vi höll lektioner
på gymnasieskolor. En kursbok för
gymnasiet, Fakta och tankar om kärn-
vapen togs fram 1990.
En milstolpe i insamlandet av kunskap
var WHO-rapporten, skriven av en
internationell expertgrupp ledd av
Sune Bergström, professor på KI och
nobelpristagare 1982. Slutsatsen i
rapporten – att kärnvapen utgör det
största omedelbara hotet för mänsk-
lighetens hälsa och välfärd – fick stor
uppmärksamhet.
SLMK har arrangerat ett antal in-
ternationella kongresser. En av dem
hölls inför FN-förhandlingarna om
icke-spridningsavtalet NPT 2010. En
utförlig rapport från kongressen finns
i LMK 120/121 som kom ut både på
svenska och engelska. Den innehöll
bland annat en artikel av FN:s tidigare
rättschef Hans Corell om vad interna-
tionell rätt säger om användning av
kärnvapen.
Att skapa förtroende mellan världens
länder har alltid av Läkare mot Kärn-
vapen setts om centralt för att minska
risken för krig. En konkret insats här
var de trilaterala utbytena på 1980-ta-
let: SLMK:s lokalgrupper i Sverige bjöd
in representanter för en systerorga-
nisation i Öst (t.ex. Tjeckoslovakien,
Sovjetunionen) och en i Väst (t.ex.
Storbritannien, USA) till fin samvaro
och spännande samtal, ett sätt att
överbrygga klyftan mellan länder på
ömse sidor av järnridån.
Under 1980-talet uppmärksammade
SLMK problemet med den mänskliga
faktorn och risken för kärnvapenkrig
av misstag. SLMK var huvudansvarig
för ett seminarium om the human fac-
tor med deltagare från det sovjetiska
Atomministeriet i Moskva.
IPPNW var initiativtagare till ICAN,
den internationella kampanjen för
avskaffande av kärnvapen. ICAN
bidrog till att avtalet om förbud mot
kärnvapen, TPNW kom till 2017. För
detta belönades ICAN med Nobels
fredspris 2018. Det var andra gången
Läkare mot Kärnvapen fick fredspriset.
Första gången var 1985, då IPPNW fick
Vi måste
berätta...
LEDARE
”
Femtio stater har ratificerat FN:s konvention
om förbud mot kärnvapen, TPNW. När konventio-
nen träder i kraft i januari 2021 har ett viktigt steg
tagits mot en värld fri från kärnvapen.
priset för sitt arbete med att informe-
ra om kärnvapenkrigets medicinska
konsekvenser och för sina insatser för
att bygga broar av förtroende mellan
öst och väst.
Och nu, strax före pressläggning
kommer beskedet vi väntat på: femtio
stater har ratificerat FN:s konvention
om förbud mot kärnvapen, TPNW.
När konventionen träder i kraft i
januari 2021 har ett viktigt steg tagits
mot en värld fri från kärnvapen.
När man tänker på alla dessa viktiga
insatser, ett axplock av allt Läkare
mot Kärnvapen åstadkommit, kan
man som medlem i SLMK känna en
berättigad stolthet. De som varit med
vet dessutom att allt detta jobb, för
mycket arbete har det varit, allt har
gjorts med stor glädje. Och det är nog
hemligheten bakom SLMK:s uthållig-
het. Vår organisation kommer inte att
lägga av förrän kärnvapnen är borta
från jordens yta. v
LÄKARE MOT KÄRNVAPEN #161
3
INNEHÅLL
Läkare mot Kärnvapen nr 161
november 2020
ISSN: 1400-2256 Upplaga: ca 3500 ex
Läkare mot Kärnvapen är en kvartalstidskrift
som ges ut av förenin gen Svenska Läkare
mot Kärnvapen (SLMK)
SLMK är en av tio organisationer som ingår
i ICAN:s internationella styrgrupp.
Ansvarig utgivare: Jan Larsson
Linnég. 2 H, 753 32 UPPSALA
Tel 0725-66 87 25
E-post: jan.larsson@slmk.org
Red för detta nr: Michaela de Verdier,
Jan Larsson, Ulf König, Josefin Lind och
Gabriel Holmbom.
UTGIVNINGSPLAN
Nr Manusstopp Distribution
162 5 januari februari
Manus till nästa nr skickas till:
redaktion@slmk.org
FN:s KÄRNVAPEN FÖRBUD
TRÄDER I KRAFT!
MEDICINSKA EFFEKTER AV
KÄRNVAPEN
MÖT VÅRA MEDLEMMAR
.Tryckeri: Exakta Creative
i Hässleholm 0451-38 49 50
Layout: Gabriel Holmbom,
egdesign.gabriel@gmail.com
Prenumerationsärenden handläggs
av kansliet i Stockholm, adr se sid 18.
Tryckt på miljögodkänt papper.
Bankgiro 901-0901.
Swish 1239010901.
4
6 FRÅN ATOMBOMBNINGARNA 1945 TILL ETT KÄRNVAPENFÖRBUD
7 HIROSHIMADAGEN - MAX TEGMARK MOTTAGARE AV
ANTI-ATOMBOMBSDIPLOMET 2020
12-13 AFFISCH ATT HÄNGA UPP PÅ DIN ARBETSPLATS
16 JOHAN THOR: ENGAGEMANG ÄR SOM ETT STAFETTLOPP
17 ARGUMENTERA MOT KÄRNVAPEN
20 INTERNATIONELL UTBLICK
21 HOTEN MOT MÄNSKLIGHETEN - VAD 1% AV JORDENS KÄRNVAPEN
KAN FÖRSTÖRA I ETT ”LITET” KÄRNVAPENKRIG
8
4
15
15
8
LÄKARE MOT KÄRNVAPEN #161
4
FN:s KÄRNVAPEN-
FÖRBUD TRÄDER
I KRAFT!
S
ent på lördagskvällen,
på FN:s 75-årsdag
nåddes vi av nyheten
att Honduras blivit den 50:e
staten att ratificera FN:s
konvention om förbud mot
kärnvapen. Detta är en
historisk händelse och en
milstolpe för kärnvapen-
nedrustningen.
90 dagar efter den 50:e ratificeringen
träder avtalet i kraft vilket innebär att
från 22 januari 2021 är kärnvapen för-
bjudna enligt internationell lag. Detta
är en enorm vinst för de stater som
arbetat så länge för detta, civilsamhäl-
let och inte minst de kärnvapenöverle-
vare som ägnat sina liv åt kampen mot
kärnvapen!
KÄRNVAPENKONVEN-
TIONEN TRÄDER I KRAFT –
VAD INNEBÄR DET?
Konventionen är den första globala och
multilaterala överenskommelsen om
att totalt förbjuda kärnvapen. Fördraget
innehåller en omfattande uppsättning
förbud mot deltagande i kärnvapenak-
tiviteter. Dessa inkluderar åtaganden
att inte utveckla, testa, producera,
förvärva, äga, lagra, använda eller hota
att använda kärnvapen. Fördraget för-
bjuder också utplacering av kärnvapen
på nationellt territorium och tillhan-
dahållande av hjälp till någon stat i ge-
nomförandet av förbjudna aktiviteter.
Konventionens statsparter kommer att
vara skyldiga att förhindra och mot-
verka all aktivitet som förbjuds enligt
TPNW som utförs av personer eller på
territorium under dess jurisdiktion el-
ler kontroll. Fördraget förpliktar också
konventionens statsparter att tillhan-
dahålla adekvat hjälp till individer som
drabbas av användning eller testning av
kärnvapen, samt att vidta nödvändiga
och lämpliga åtgärder för miljöåtgärder
i områden under dess jurisdiktion eller
kontroll som är förorenade till följd av
aktiviteter relaterade till testning eller
användning av kärnvapen.
Men kan avtalet verkligen betyda något
utan att kärnvapenstaterna är med?
Motståndare till avtalet hävdar ofta att
det är tandlöst och exkluderande. Att
kärnvapenstaterna på något sätt skulle
ha blivit utestängda från deltagande
och inte fått vara med impliceras. Alla
processer som har lett till att förhand-
lingarna slutfördes 2017 har varit
öppna, det har varit öppna FN-proces-
Av Josefin Lind
▲
Den 7 juli 2017 utbryter jubel när 122 länder röstar igenom FN:s konvention om förbud mot kärnvapen i FN:s generalförsamling.
LÄKARE MOT KÄRNVAPEN #161
5
ser inklusive resolutioner i FN:s gene-
ralförsamling (där alla FN:s medlems-
stater är inbjudna) till internationella
konferenser där inbjudningar har gått
till alla FN:s medlemsstater och själva
förhandlingarna av kärnvapenkon-
ventionen ägde dessutom rum i FN:s
generalförsamling.
Kärnvapenstaternas agerande, att vägra
delta, att håna och förlöjliga förbudet,
och som idag, när USA enligt en artikel
i Associated Press försöker få stater
som redan ratificerat förbudet att träda
ur det, visar att de är väl medvetna om
att sådana här avtal sätter press och på-
verkar även de stater som står utanför.
FÖRBUDSKONVENTIONER
SKAPAR NYA NORMER
Det internationella samfundet har
förbjudit andra vapen på basis av deras
oacceptabla humanitära konsekvenser,
så som klustervapen, biologiska och
kemiska vapen, och personminor. Även
om alla stater inte anslutit sig till alla
avtal, har effekterna varit tydliga: efter
förbud följer normförändring, ökat
tryck på nedrustning och i många fall
konkret nedrustning. Sedan förbudet
mot landminor trädde i kraft för 20 år
sedan har fler än 4,6 miljoner anti-
personella landminor röjts och trots
att varken USA, Kina, Indien, Pakistan
eller Ryssland är statsparter används
landminor så gott som uteslutande
av icke-statliga aktörer i terrorsyfte.
USA är idag en stor bidragsgivare till
minröjningsprogram och utbildning.
Vad gäller klustervapen, vars konven-
tion trädde i kraft 2010 ser vi liknande
tendenser.
SVERIGE STÅR UTANFÖR
Sverige har till dags dato varken
signerat eller ratificerat TPNW. De
röstade för förbudet i samband med
antagandet juli 2017 men sommaren
2019 meddelade dåvarande utrikes-
minister Margot Wallström att Sverige
inte i dagsläget skulle signera avtalet.
Utrikesministern hänvisade dels till
den utredning som utförts av ambas-
sadör Lars-Erik Lundin, vilken avrådde
regeringen att signera avtalet, och dels
till att det saknar majoritet i riksdagen
för en svensk ratificering. Såväl ut-
redningens process samt slutprodukt
innehåller dock inte bara rena faktafel
och felaktiga slutsatser utan förbiser
även de positiva effekter avtalet kan
komma att få för Sverige. Utredningen
tar inte heller hänsyn till kärnvapnens
katastrofala humanitära konsekvenser.
Utrikesministern hänvisade också till
att frågan kan komma att återupptas
om inte översynskonferensen av icke-
spridningsavtalet får ett lyckat utfall.
Konferensen skulle ha ägt rum i maj
2020 men är uppskjuten på grund av
pandemin. Att signera ett interna-
tionellt avtal kan Sveriges regering
ensamt göra men det krävs godkän-
nande av riksdagen för att ratificera
(göra legalt bundet).
För första gången någonsin träder
ett multilateralt nedrustningsavtal i
kraft utan att Sverige är med. Det är
en skrämmande utveckling av svensk
nedrustningspolitik och fullständig
omkullkastning av svensk nedrust-
ningstradition. Hela poängen med
multilateralism är att ett litet land som
Sverige kan bli en större aktör. Det är
de små staternas möjlighet att påverka
den globala politiken och finns till för
att de stora staterna med all militär
makt inte ska få bestämma allt. Som
ambassadör Elayne Whyte, den costa-
ricanska ordförande för förhandlingar-
na av kärnvapenkonventionen så
ele gant uttryckte det, ”democracy has
come to nuclear disarmament”. v
”
Kärnvapenstater-
nas agerande [...] visar
att de är väl medvetna
om att sådana här
avtal sätter press och
påverkar även de sta-
ter som står utanför.
▲
Aktivister runtom i världen, som varit engagerade i arbetet för ett kärnvapenförbud,
firar att det äntligen fått sin 50:e ratificering.
LÄKARE MOT KÄRNVAPEN #161
6
I
år är det 75 år sedan
de japanska städerna
Hiroshima och Naga-
saki tillintetgjordes av de
två amerikanska atombom-
berna. I år är det också 50
år sedan icke-spridningsav-
talet om kärnvapen trädde i
kraft. Avtalet har 190 stats-
parter och är ett av de avtal
som har allra flest anslutna
stater. Sedan kalla krigets
drygt 70 000 kärnvapen till
dagens dryga 13 000 har
alltså en stor mängd kärn-
vapen nedrustats. Och på
75 år har inga kärnvapen
använts i krig.
Samtidigt som allt ovan är sant har
det aldrig funnits så många kärn-
vapenstater som det gör idag (USA,
Ryssland, Kina, Storbritannien,
Frankrike, Israel, Indien, Pakistan
och Nordkorea). Kärnvapenstaterna
spenderade under 2019 72,9 miljar-
der US-dollar på att modernisera
och upprusta sina arsenaler. Dagens
kärnvapen är långt mer effektfulla
än exempelvis de som användes i
Hiroshima och Nagasaki. Allt fler
viktiga nedrustningsavtal lämnas av
kärnvapenstaterna. När Nya Start går
ut i början av nästa år, kommer det
att vara för första gången på väldigt
länge som det inte finns något bilate-
ralt nedrustningsavtal aktivt mellan
USA och Ryssland.
DOMEDAGSKLOCKAN
FLYTTAS FRAM
Mot denna bakgrund
ställde forskarna i Bulletin
of the Atomic Scientists
i år fram sin berömda
Doomsday Clock till
100 sekunder före mid-
natt. Klockan har fun-
nits sedan 1947 och är ett verktyg för att
symbolisera en annalkande apokalyps
(midnatt) vid en kärnvapendetonation
(nedräkningen). Det innebär att enligt
deras bedömning har världen aldrig
varit närmre en katastrof. Klockan har
blivit en välkänd och erkänd indikator
för hur nära världen är en katastrof or-
sakad av kärnvapen, klimatförändringar
och andra förgörande teknologier.
Icke-spridningsavtalet om kärnvapen
kallas alltjämt för hörnstenen inom
icke-spridning och nedrustning. Avtalet
bygger på vad som kallas för the Grand
Bargain, kärnvapenstaterna åtar sig att
inleda förhandlingar om att eliminera
sina arsenaler och att inte assistera
icke-kärnvapenstater att skaffa kärnva-
pen. Icke-kärnvapenstaterna å sin sida
åtog sig att inte skaffa kärnvapen och
att underställa alla sina kärntekniska
anläggningar under internationella kon-
trollmekanismer. Sedan avtalet trädde
i kraft 1970 har de fem kärnvapenstater
som erkändes som kärnvapenstater (de
som vid tillfället hade utövat kärnvapen-
provsprängningar: USA, Ryssland, Kina,
Storbritannien och Frankrike) fått säll-
skap av ytterligare fyra (Israel, Indien,
Pakistan och Nordkorea) vilka alla fyra
står utanför avtalet och inte under några
avtal eller skyldigheter att nedrusta.
Under det dryga sekel som har gått
sedan världssamfundet förbjöd dum-
dumkulor genom Haagkonventionen
har flera vapentyper som
antingen klassats som mass-
förstörelsevapen eller särskilt
inhumana vapen förbjudits.
1975 trädde förbudet mot
biologiska vapen i kraft, drygt
20 år senare förbjöds kemiska
vapen och bara ett par år
senare trädde avtalet som
förbjuder landminor i kraft. Sedan dröjde
det till 2010 innan klustervapen förbjöds.
Näst på tur stod rimligen kärnvapen, det
enda massförstörelsevapen som inte är
förbjudet att inneha, använda eller hota
om att använda.
FN:S KÄRNVAPENFÖRBUD
KOMMER TILL
Av denna anledning, för att jämställa
kärnvapen med övriga massförstörelse-
vapen och på grund av deras katastrofala
effek ter gick civilsamhällesorganisationen
ICAN (International Campaign to Abolish
Nuclear Weapons) samman med ett antal
stater och drev fram förhandlingar om
ett förbud mot kärnvapen. ICAN som
startades av IPPNW, på ini ti ativ av den
malaysiska läkaren Ron McCoy var ett sätt
att samla gräsrotsrörelsen och kraftsamla
för att på samma sätt som landminor för-
bjöds 1997 även förbjuda kärnvapen. När
kärnvapenstaterna och deras allierade
stod utanför förhandlingsrummet och
protesterade samlades resten av världen
och använde de multilaterala instrumen-
ten och demo kratiska systemet – att för-
handla ett internationellt FN-avtal.
Den 7 juli 2017 stod FN:s konvention om
förbud mot kärnvapen (Treaty on the
Prohibition of Nuclear Weapons – TPNW)
färdig och i september 2017 öppnade
den upp för signaturer. Och alldeles nyss,
den 24 oktober 2020, blev avtalet alltså
redo att träda i kraft i och med sin 50:e
ratificering. v
Från atombombningarna
1945 till ett kärnvapenförbud
Av Josefin Lind
LÄKARE MOT KÄRNVAPEN #161
7
Ceremoni i Göteborg
Minnet av offren i Hiroshima och
Naga saki högtidlighölls i Göteborg
under hela dagen. I strålande mor-
gon sol presenterade konstnären Bertil
Gustafsson sitt nya verk Solvagnens
Hiroshimakör. Bertil Gustafsson
berättade själv om sitt arbete och om
symboliken i verket. Gunnar Westberg
läste en dikt med anknytning till min-
nesdagen. Invigningen bevakades av
SVT Väst.
Senare på dagen samlades ett femtio-
tal människor i Vasaparkens fredslund
och deltog i en manifestation arrang-
erad av nätverket Fredsam i Göte-
borg. Olika musikaliska inslag satte
färg på kvällen och SLMK delade ut
HIROSHIMA-
DAGEN 2020
Antiatombombs-diplomet till årets
pristagare Max Tegmark, professor i
fysik vid Massachusetts Institute of
Technology (MIT). Han fanns med
på videolänk från Boston och fick
möjlighet att tacka för priset samt
att diskutera både framtiden och det
aktuella läget. Han passade särskilt
på att uppmuntra och tacka alla
närvarande aktivister för sitt engage-
mang. På vår YouTube-kanal kan du
se honom ta emot priset.
Gunnar Westberg, tidigare ordföran-
de i Svenska Läkare mot Kärnvapen,
tilldelades Göteborgs fredspris för
sitt mångåriga arbete och sin stora
kunskap som han prestigelöst delar
med sig av.
David Victorin
Max Tegmark mottagare
av Anti-atombombsdip lo-
met 2020
UR MOTIVERINGEN:
”Max Tegmark, professor i fysik
vid MIT, Massachusetts Institute
of Technology, och medgrundare
av Future of Life Institute, är känd
för den svenska allmänheten
framförallt genom sina studier
av universum och AI, artificiell
intelligens.
Max Tegmark har alltsedan ton-
åren haft ett starkt engagemang
mot kärnvapen och har år efter
år informerat om riskerna för ett
kärnvapen krig. Inför FN-förhand-
lingarna om ett förbud mot kärn-
vapen 2017 samlade han över 3
700 forskare bakom ett öppet brev
till stöd för kärnvapenförbudet.
Som sommarvärd i Sveriges Radio
2018 pläderade han kraftfullt för
att Sverige ska signera FN:s kon-
vention om kärnvapenförbud.”
Priset uppmärksammades i DN,
som publicerade en intervju med
Max Tegmark där han starkt kri-
tiserar regeringens beslut att inte
skriva under FN:s kärnvapenför-
bud. Läs mer på www.dn.se.
LÄKARE MOT KÄRNVAPEN #161
8
Efter tio minuter rullas patienten in på
bår. På plats finns då akutläkare, kirurg,
narkosläkare, en narkossköterska samt
två sjuksköterskor och en undersköter-
ska från akutmottagningen. Narkostea-
met säkrar luftvägen, dropp sätts och
blod för transfusion beställs. En av kirur-
gerna gör en snabb genomgång av pa-
tientens skador. Preliminär bedömning:
misstänkt blödning i buken, skalltrauma
med lätt sänkt vakenhetsgrad, öppen
underbensfraktur höger sida. Åtgärder:
underbensfrakturen stabiliseras, pa-
tienten förs till röntgenavdelningen för
snabb kartläggning av skadorna medan
ett operationslag på centraloperation
förbereder för bukoperation.
På brännskadeavdelningen är det
samtidigt full aktivitet. Man har just
tagit emot en patient med omfattande
brännskador. En narkosläkare arbetar
tillsammans med avdelningens inten-
sivvårdssköterskor med att stabilisera
patienten. Patienten ska sövas och
läggas i respirator. Slangar ska läggas
in i blodbanan för att man ska kunna
ge vätska, blod och läkemedel. Jourha-
vande plastikkirurg bedömer skadornas
omfattning och gör en plan för första
dygnets omhändertagande.
På hematologavdelningen är man i färd
med att förbereda en stamcellstrans-
plantation. Det gäller en tjugoårig pa-
tient med aplastisk anemi, ett tillstånd
som innebär att benmärgen har slutat
att producera livsnödvändiga blodcel-
ler, både röda och vita blodkroppar
och blodplättar, s.k. trombocyter. Efter
transfusion av blod, trombocyter och
behandling med stora doser kortison
och flera andra avancerade läkeme-
del är patienten idag förberedd för
den behandling som kan bota henne.
Tre patienter som har goda chanser
att lämna sjukhuset och återgå till
ett normalt liv tack vare avancerad
medicinsk behandling.
Bilden från akutsjukhuset står i bjärt
kontrast till berättelsen från Hiroshimaö-
verlevaren och fredspristagaren Setsuko
Thurlow, som i sitt tal i Oslo under No-
belprisceremonin 2017 skildrade situa-
tionen i Hiroshima den 6 augusti 1945
– tusentals människor med skador på
inre organ och extremiteter, med svåra
brännskador. Och människor som efter
några dagar utvecklade akut strålsjuka
med svår brist på blodceller.
Befolkningen i Hiroshima och Naga-
saki drabbades av tre typer av skador
som illustreras av akutsjukhusets ovan
beskrivna tre patienter: traumatiska
skador på inre organ och extremiteter
på grund av kringflygande föremål och
sammanfallande byggnader, brännska-
dor på grund av värmestrålning från
atombombens eldklot och från utbredda
eldsvådor, samt strålsjuka efter höga
doser joniserande strålning.
I Hiroshima ledde bomben till att mer än
hundratusen människor dog och flera
hundra tusen skadades. Om en stad som
Stockholm skulle utsättas för ett anfall
med en vätebomb med en idag ”normal”
sprängkraft, hundra gånger kraftigare än
Hiroshimabomben, skulle resultatet bli
flera hundra tusen döda och upp till en
halv miljon skadade. Många av de skadade
skulle kunna räddas om de fick den av-
ancerade behandling som kan ges på ett
modernt akutsjukhus Men de flesta sjuk-
hus kommer att vara förstörda, de flesta
läkare och sjuksköterskor döda eller svårt
skadade. Det enda överlevande sjukskö-
terskor och läkare kommer att kunna göra
är att trösta och ge smärtlindring – så länge
morfinet räcker.
Som läkare och sjuksköterskor måste vi
flytta vårt fokus, från behandling till pre-
vention. Akut handlar det om att minska
risken att kärnvapen används av misstag,
på sikt att avskaffa dem. v
Av Jan Larsson
”
Som läkare och
sjuksköterskor måste
vi flytta vårt fokus, från
behandling till preven-
tion. Akut handlar det
om att minska risken
att kärnvapen används
av misstag, på sikt att
avskaffa dem.
Betraktelser från
akutsjukhuset
M
orgon på ett uni-
versitetssjukhus i
Sverige. Larm på
akutmottagningen: trauma
på väg in, krock mc–bil. En
svårt skadad.
LÄKARE MOT KÄRNVAPEN #161
9
MEDICINSKA
EFFEKTER AV
KÄRNVAPEN
K
ärnvapen skiljer sig
från konventionella
vapen genom att
sprängkraften är av en helt
annan storleksordning och
genom att de sprider radio-
aktivitet, både omedelbart
och på sikt, med speciella
medicinska problem som
följd. Denna artikel handlar
om de skador som orsakas
av sprängkraften, det vill
säga tryck och värme samt
av radioaktivitet.
Kärnvapnens enorma förstörel se kraft
kan i värsta fall hota allt liv på jorden.
Även ett geografiskt begränsat kärnva-
penkrig kan få globala konsekvenser,
med spridning av radioaktivitet och
långvariga klimateffekter, ledande till
missväxt och omfattande hungers-
nöd. Användning av ett eller ett fåtal
kärnvapen mot tättbefolkade områden
kommer att leda till en humanitär ka-
tastrof som vida överstiger det man kan
se vid naturkatastrofer, med hundra-
tusen- eller miljontals döda och ännu
flera skadade, en utslagen sjukvård och
socialt kaos.
FAKTORER FÖR
MEDICINSKA EFFEKTER
Den frigjorda energin i en atombomb
utgörs till 50 procent av tryck, 35
procent av termisk strålning (ljus och
värme) och 15 procent av joniserande
strålning (radioaktivitet). Vilka effek-
terna av en kärnsprängning blir beror
på flera faktorer:
• bombens sprängkraft
• typ av kärnvapen
• detonation på marken eller i luften
• befolkningskoncentration
• typ av bebyggelse
• meteorologiska faktorer
• om förvarning funnits
Vid detonation i luften blir resultatet
huvudsakligen tryck- och termiska
effekter, medan detonation på marken
ger mer radioaktivt nedfall. Platsen för
detonationen kallas för epicentrum,
medan platsen på marken under deto-
nationen vid luftsprängning kallas för
hypocentrum.
TERMISK STRÅLNING –
LJUS OCH VÄRME
Vid detonation av en kärnvapen-
laddning bildas omedelbart ett stort
eldklot med lika hög temperatur som
inne i solen, flera hundratusen grader
Texten är skriven av John Gunnar Maeland och Kirsten Osen
från Norske Leger mot Atomvåpen. Översättning från norska:
Jan Larsson, Ulf König. Stycket om akut strålsjuka är skrivet
av Martin Tondel, SLMK.
Celsius. Den termiska strålningen från
eldklotet, det vill säga den elektromag-
netiska strålning som avges på grund
av klotets höga temperatur, sprider sig
lineärt och med ljusets hastighet. En
del av denna strålning är intensivt syn-
ligt ljus och kvarstår i flera sekunder.
Det kan ge övergående blindhet eller
bestående skador på näthinnan för
den som tittat direkt mot eldklotet. Vid
detonation av en bomb på 1 megaton
kan övergående blindhet förekomma
på över tre mils avstånd från epicen-
trum.
”
En del av denna
strålning är intensivt
synligt ljus och kvar-
står i flera sekunder.
Det kan ge övergå-
ende blindhet eller
bestående skador på
näthinnan för den som
tittat direkt mot eld-
klotet.
LÄKARE MOT KÄRNVAPEN #161
10
Den intensiva värmen får allt material
att förångas inom en given radie, medan
den längre ut smälter metall och sätter
eld på brännbart material. Värmestrål-
ningen leder till omfatt an de brännska-
dor på exponerad hud. Omfattningen
av sådana skador beror på bombens
storlek, avståndet från epicentrum och
eventuellt skydd. Dessa brännskador
kallas flash burns. Omkring 90 procent
av alla brännskador på initialt överle-
vande i Hiroshima var av den typen.
Eftersom den termiska strålningen u t-
breder sig rätlinjigt, kan man skyddas av
byggnader och kläder.
En viktig effekt av värmestrålningen
är att den orsakar bränder som flyter
samman till eldstormar, vilka dödar ett
stort antal människor i ett inferno av eld.
Av dem som överlever initialt kommer
många att ha flame burns, brännskador
orsakade av kontakt med brinnande
föremål. Vidare förbrukar eldstormarna
syre, vilket innebär att människor i
skyddsrum riskerar att kvävas.
TRYCKVÅGEN
Värmeutvecklingen i eldklotet skapar
omedelbart ett enormt lufttryck, en
tryckvåg som brer ut sig i alla riktningar
med mer än ljudets hastighet. Den kros-
sar byggnader i närområdet men tappar
gradvis hastighet och energi. Människor
tål tryckändringar relativt väl, men
nära epicentrum kan trycket ge skador
på inre organ, speciellt i gränsskiktet
mellan luft och vävnad, som i lungor
och öron. Det uppstå blödningar och
trumhinnorna kan spricka. Men den
dominerande effekten av tryckvågen är
att människor omkommer eller skadas i
brinnande sammanfallande byggnader,
som vid en jordbävning.
STORMVINDAR
Det höga lufttrycket och uppvärmningen
av luften vid platsen för explosionen
skapar stormvindar som kraftig bidrar till
materiella och mänskliga skador. Bygg-
nader raseras, träd knäcks och människ-
or och föremål kastas omkring. Samtidigt
underblåser vinden bränderna.
När eldklotet slocknar uppstår ett
undertryck som suger tillbaka luften
med nästan lika hög hastighet. Vinden
tar med sig stora mängder partiklar som
sugs upp i atmosfären, där de kontami-
neras med radioaktiva rester av bomben
i det karakteristiska svampmolnet.
Människor skadas när de kolliderar med
fasta strukturer eller när de träffas av fly-
gande föremål, såsom glassplitter, delar
av byggnader och annat. Detta leder till
alla typer av frakturer, sårskador, kross-
skador, inre och yttre blödningar. Många
av dessa skador leder till döden, direkt
eller i efterförloppet. I Hiroshima hade
omkring 70 procent av dem som över-
levde initialt sådana mekaniska skador.
AKUT STRÅLSJUKA
Tröskeldos är den lägsta dos där effek-
ter på människan uppkommer. Akut
strålsjuka har en tröskeldos på 0,5-1
Gray och yttrar sig som illamående,
kräkningar och diarré. Vid doser över 3
Graykan benmärgen sluta att producera
livsnödvändiga blodceller (vita och röda
blodkroppar samt blodplättar). Resulta-
tet blir blodbrist, svåra infektioner och
blödningar. Vid stråldoser över 10 Gray
skadas tarmsystemet, vilket leder till
allvarliga vätskeförluster genom diarréer.
Akut strålsjuka inträffar bara vid så höga
stråldoser som uppkommer vid allvarliga
kärnkraftsolyckor och användande av
atombomber.
Patienter med akut strålsjuka måste
vårdas på sjukhus och ju högre stråldos
desto högre vårdinsatser krävs. Dödsor-
saken är ofta allvarliga infektioner och
blödningar. Symptomförloppet behöver
övervakas, blodcellernas antal i blodet
måste följas regelbundet och benmär-
gens tillstånd kontrolleras. Blodtransfu-
sioner och tillförsel av blodplättar kan bli
nödvändigt. Vid tecken på benmärgspå-
verkan ges tillväxtfaktorer för att få igång
produktionen av blodceller. Om det inte
lyckas kan benmärgstransplantation bli
aktuell. Svåra infektioner behöver ofta
behandlas med intravenösa antibiotika,
och vid riktigt höga stråldoser när flera
organ i kroppen sviktar i sin funktion
krävs intensivvård. v
▲
I Hiroshima var brännskador den
vanligaste dödsorsaken för dem som
överlevde själva explosionen för att sedan
dö under loppet av några timmar eller
dagar. Det rapporterades om 42 000
brännskador, av vilka 25 000 var svåra.
HJÄLP OSS ATT BLI
FLER MEDLEMMAR!
Sprid ordet om oss och se till att vi
fortsätter att vara en stark röst mot
kärnvapen!
Sätt upp postern på nästa uppslag
på din arbetsplats, föreningslokal eller
där du utbildar dig.
I detta nummer hittar du också en
broschyr som du kan ge vidare till
någon du tycker borde bli medlem
i föreningen.
En läkares uppgift är att värna människors liv och
hälsa. Vid en kärnvapenexplosion med sjukhus i
spillror, vård personal som omkommit, och tusentals
människor i behov av vård blir det mycket svårt.
Svenska Läkare mot Kärnvapen arbetar därför
för att avskaffa kärnvapen – innan det är för sent.
Bli medlem idag och var med i arbetet för en
kärnvapenfri värld du också!
slmk.org/bli-medlem
FÖRBJUD
KÄRNVAPEN
RECEPT FÖR MÄNSKLIGHETEN
Bankgiro: 901-0901
Swish: 123 901 0901
TACK FÖR ATT
DU SPRIDER ORDET
OM OSS!
JU FLER VI ÄR,
DESTO STARKARE
STÅR VI.
LÄKARE MOT KÄRNVAPEN #161
15
CLARA BRUNE
Läkarstudent vid Karolinska Institutet
1. Jag var på en föreläsning på Lin-
köpings universitet som hölls av en av
SLMK:s medlemmar när jag studerade
där 2019. Det var en föreläsning för lä-
karstudenter som gav en bra överblick
över historiken, läget idag och de medi-
cinska konsekvenserna av kärnvapen.
2. Jag blev medlem direkt för att
jag tyckte att kärnvapenfrågan och
föreningens arbete var spännande och
viktigt. Samtidigt hade jag begränsad
CLAES DE VERDIER
Specialist i allmänmedicin, Stockholm
1. Det var under läkarnas riksstämma,
någon gång på mitten av 1980-talet.
Läkare mot Kärnvapen hade en monter
där de berättade om verksamheten.
2. Som läkare strävar man efter att
hjälpa människor. Eftersom man vet
hur förödande användande av kärnva-
pen är, som kan leda till att stora delar
av mänskligheten går under, kändes
det viktigt att bli medlem i en förening
som vill förhindra det.
3. Det känns värdefullt att stötta arbe-
tet mot kärnvapen och samtidigt är det
ett sätt att hålla sig uppdaterad i frågan.
4. Eftersom läkaryrket handlar om att
värna och bevara människors liv och
hälsa är det naturligt att stötta arbetet
mot kärnvapen, som i bruk riskerar slå
ut livet på jorden.
CECILIA BERGH
Pensionerad distriktssköterska, Falun
1. Jag har känt till föreningen länge,
men den aktualiserades för mig i och
med kärnvapenförbudet 2017 och
ICAN:s fredspris samma år. Jag visste
inte då att jag som sjuksköterska kunde
bli medlem i SLMK men blev aktiv för
ett kärnvapenförbud inom Falu FN-
förening och hämtade ofta information
till vårt arbete från SLMK:s sajt Lär om
kärnvapen.
2. Jag deltog på ett seminarium ordnat
av Nätverket för kärnvapennedrust-
ning i januari. Där delades medlems-
tidningen Läkare mot Kärnvapen ut
och jag läste att det funnits en numera
nedlagd yrkesförening mot kärnvapen
för sjuksköterskor. Då förstod jag att
sjuksköterskor nu kan bli associerade
medlemmar i SLMK.
4
snabba frågor
1. HUR HÖRDE DU TALAS OM SLMK?
2. VARFÖR VALDE DU ATT BLI
MEDLEM?
3. VAD INNEBÄR MEDLEMSKAPET
FÖR DIG?
4. VARFÖR TYCKER DU ATT MAN
SKA BLI MEDLEM I SLMK?
Möt några av våra
MEDLEMMAR
kunskap om ämnet. Att bli medlem var
ett sätt för mig att både stötta organisa-
tionen och lära mig mer om ämnet.
3. För mig innebär det ett ställningsta-
gande mot kärnvapen. Jag är student-
representant i styrelsen och inspireras
av andra engagerade medlemmar att
lära mig mer om kärnvapnens konse-
kvenser och om ideellt arbete. Att vara
en aktiv del av det är för mig hoppin-
givande och ger mycket styrka.
4. Jag tycker att man ska bli medlem
för både sin egen och andras skull. Att
ta ställning i frågan är att ta ställning
för en trygg värld. SLMK är en bra
organisation att ta ställning via, med
en lång historia av att arbeta för en
kärnvapenfri värld och många kunniga
medlemmar. Helt enkelt för att stötta
en bra organisation och på köpet lära
sig mycket själv.
3. Jag är ganska kunnig i kärnvapenfrå-
gan i stort, men tycker att det är spän-
nande att som sjuksköterska få ta del av
den kunskap om kärnvapens medicinska
konsekvenser och det humanitära per-
spektivet av kärnvapen som finns inom
SLMK. Det känns viktigt att vara med i en
organisation som lyfter det.
4. För att det är viktigt att uppmärk-
samma de humanitära och medicinska
konsekvenserna av kärnvapen. Sjukvårds-
personal jobbar utifrån en etisk kod om
att ge trygg vård på lika villkor, vilket inte
är möjligt vid en kärnvapenkatastrof.
LÄKARE MOT KÄRNVAPEN #161
16
S
om ung student fick
Johan Thor, idag speci-
alist i socialmedicin,
upp ögonen för kärnvapen-
frågan. Otaliga resor och mö-
ten senare, och med bedrif-
ten att få WHO att ge arbetet
mot att olagligförklara kärn-
vapen en skjuts i bagaget, såg
han 25 år senare resultatet av
sitt engagemang.
Johan Thor hade just börjat läkarprog-
rammet på Karolinska Institutet 1983
när han deltog på en föreläsning som
Svenska Läkare mot Kärnvapen ordna-
de. Det blev en ögonöppnare om de
medicinska effekterna av kärnvapen
och budskapet om att det enda alter-
nativet är prevention.
– Det var otroligt starkt. Jag kände
mycket sympati för initiativet och det
var inspirerande som ung läkarstudent
att höra erfarna kollegor som delade
med sig av sin djupa medicinska
kunskap och tog stark ställning mot
kärnvapen, säger Johan Thor.
För Johan Thor synliggjorde det kopp-
lingen mellan kunskap och engage-
mang i kärnvapenfrågan, och parallellt
med läkarstudierna blev han aktiv i
föreningens arbete. Det var en hän-
delserik tid. 1985 fick IPPNW Nobels
fredspris, och 1991 var han med och
arrangerade IPPNW:s världskongress i
Stockholm, där han fick träffa IPPNW:s
grundare, hjärtläkarna Bernard Lown
och Jevgenij Chazov. Arbetet byggde
mycket på att resa och träffa männi-
skor, och det sporrade honom i hans
engagemang.
När Johan Thor var klar med sin AT-
tjänst 1992 hörde dåvarande ordfö-
randen Ola Schenström av sig. Det
hade dykt upp en tjänst som Europa-
samordnare på IPPNW:s huvudkontor
i Boston, USA, och Johan Thor erbjöds
att hoppa in ett par månader. Han
tackade ja och i augusti 1992 gick
flytten över Atlanten. Snart blev de tre
månaderna till ett drygt år.
– Jag höll kontakt med medlemsorga-
nisationerna i Europa, deltog i möten
och på världskongressen i Mexico. Jag
lärde mig mycket om vad som krävs för
att en ideell organisation ska gå runt
och hur mycket arbete som drivs av
ideella krafter.
FICK WHO ATT DRIVA PÅ
I KÄRNVAPENFRÅGAN
Arbetet för IPPNW blev snart ännu
mer spännande. IPPNW hade beslutat
att försöka olagligförklara kärnvapen.
Plan en var att få WHO att ställa en fråga
till Internationella domstolen i Haag
(ICJ) om det är lagligt att använda kärn-
vapen, mot bakgrund av deras katastro-
fala effekter på människors hälsa. Johan
Thor fick rollen som en av IPPNW:s
representanter vid WHO:s styrelsemöte
1993 då saken skulle tas upp.
– Ett antal medlemsländer var redo
att driva frågan och vi bidrog med
kunskapsunderlag och stöd. Vi kopp-
lade ihop länder med gemensamma
intressen och hjälpte till att bena ut
invändningar.
Men arbetet gick inte helt smärtfritt och
inför omröstningen om WHO skulle
ställa frågan kom oroväckande nyheter.
– Vi fick höra från flera delegater att det
förekom stater som varnade dem för att
ställa sig bakom förslaget. De sa att en
sådan förfrågan till ICJ skulle bekostas
av WHO:s budget, vilket skulle innebära
mindre pengar till andra satsningar. Det
kändes hotfullt.
De beslutade att ringa ICJ och undersöka
saken.
– Jag ringde under lunchpausen och
fick svaret att det inte stämmer. Det var
omtumlande att förstå att den typen av
påverkansarbete pågick från kärnvapen-
staterna.
Slutligen beslutade WHO att skicka
frågan till ICJ och några år senare, 1996,
var den utredd. Svaret var att det inte
säkert går att säga att det är ett brott mot
folkrätten att använda kärnvapen, men
att domstolen inte kunde se någon situa-
tion där det är förenligt med folkrätten.
Det gav stöd till IPPNW:s hållning.
– Med tiden ledde det till bildandet av
ICAN och 2017 till FN-konventionen
mot kärnvapen. Jag har känt en enorm
glädje i det, att arbetet rullat vidare
JOHAN THOR:
Engagemang
är som ett
stafettlopp
▲
Häromåret besökte Johan Thor Hiroshima, ett besök som stärkte honom i sin övertygelse
om att kärnvapen måste elimineras.
LÄKARE MOT KÄRNVAPEN #161
17
sakta men säkert och nu, 25 år senare,
så har vi kommit så långt att det finns
en FN-konvention mot kärnvapen
antagen och ratificerad av 46 länder!
ENGAGEMANG SOM
ETT STAFETTLOPP
Efter 1,5 år i USA återvände Johan
Thor till Sverige för en period med
kliniskt arbete, och återvände senare
till Boston för studier inom ledarskap
och kvalitetsutveckling i vården vid
Harvard. Det ivriga engagemang han
haft för kärnvapenfrågan i ett decen-
nium fick stå tillbaka.
– Engagemang är som ett stafettlopp.
Det är viktigt och välkommet att fler
tar vid och gör sin etapp i arbetet, och
sedan kanske drar vidare. Man lär sig
mycket, får fina kontakter runtom i
världen och bidrar i en viktig fråga.
Många år senare ser man frukten av
sitt arbete.
Johan Thors tips till dig
som vill engagera dig:
►
En väg för att närma sig ämnet
är att titta på vilken koppling som
finns mellan kärnvapenfrågan och
sin egen praktik. Det är inte alltid
uppenbart, men kopplingen finns
där i alla läkares specialiteter. Genom
sin expertkunskap har man en viss
auktoritet som man kan använda och
uttala sig utifrån.
►
Ingen kan göra allt men alla kan
göra något! Hitta det du mäktar med
för att bidra. Ibland är det att skriva
brev eller en insändare. Det kan
också vara att ägna tid åt att informe-
ra och inspirera andra, till exempel
genom att väva in kärnvapenfrågan
när man undervisar andra läkare och
studenter.
Johan Thor ser läkarkårens engage-
mang i kärnvapenfrågan som fortsatt
nödvändigt, med tanke på det bestå-
ende kärnvapenhotet som fortsatt
måste uppmärksammas. Prevention
är fortfarande den enda verkningsfulla
åtgärden för att möta kärnvapenhotet.
– Läkares särskilda ämneskunskap är
viktig för att motivera varför kärnva-
pen är så farliga och budskapet om
att avskaffa kärnvapen. Läkarkåren
har ett stort ansvar att vara med och
föra fram det budskapet, i politiska
sammanhang, men även hos allmän-
heten. v
”
Läkares särskilda
ämneskunskap är
viktig för att motivera
varför kärnvapen är
så farliga.
►
KÄRNVAPENKONVENTIO-
NEN ÄR VERKNINGSLÖS OM
INGA KÄRNVAPENSTATER
ÄR MED
FN:s kärnvapenförbud kommer att
ytterligare stigmatisera kärnvapen
och öka trycket på kärnvapenstaterna
att nedrusta, oavsett om de är med i
förbudet eller inte. Att invänta initiativ
från kärnvapenstaterna är naivt.
Kärnvapenförbudet öppnar upp för
att kärnvapenstater kan förhandla om
nedrustning i olika former.
Det kan ske genom avtal
mellan två eller flera
länder, regionala avtal
med mera. TPNW ökar
trycket på kärnvapen-
staterna att mötas.
►
INGET LAND KOMMER
ATT ELIMINERA SINA
KÄRNVAPEN OM ANDRA
LÄNDER FORTFARANDE
HAR DEM
Nio länder har kärnvapen och om-
kring 30 länder till hävdar att de är
beroende av dem genom militära alli-
anser. Det innebär att över 150 länder
anser att de kan trygga sin nationella
säkerhet utan kärnvapen, även om
andra länder har dem.
Kazakstan, Sydafrika och Ukraina
hade en gång kärnvapen men valde
att ge upp dem. Bland annat Sve-
rige, Brasilien och Schweiz började
utveckla kärnvapen men beslutade
att inte fortsätta. Det finns inget unikt
med de hot som kärnva-
penländer och deras
allierade möter,
som bara kan han-
teras genom att ha
kärnvapen.
►
VÄRLDSLÄGET ÄR
FÖR SVÅRT IDAG
Att spänningarna och riskerna för
upprustning ökar är inte en anledning
att paralyseras – tvärtom! Framsteg för
nedrustning har gjorts även i histo-
riskt svåra situationer. Det är när hotet
ökar som vi måste agera så att läget
inte förvärras. Om vi inte vänder på
situationen så riskerar vi att fler stater
skaffar kärnvapen. Det är nativt att tro
att vi kan ha kvar kärnvapen i världen
utan att fler stater till slut skaffar dem.
Att öka pressen genom till exempel
kärnvapenkonventionen är ett av flera
nödvändiga steg.
ARGUMENTERA
MOT KÄRNVAPEN
Se till att du har svar på tal när felaktiga
argument används i kärnvapenfrågan!
LÄKARE MOT KÄRNVAPEN #161
18
Detta
har hänt
GÖTEBORG FÖRSTA SVENSKA
STAD ATT TA STÄLLNING MOT
KÄRNVAPEN
Den 20 augusti fattade Göteborgs kom-
munfullmäktige beslut om att ansluta
staden till ICAN:s stadsupprop mot
kärnvapen. Som första svenska stad tar
Göteborg därmed tydlig ställning mot
kärnvapen och visar sitt stöd för FN:s
kärnvapenförbud. Därigenom sällar sig
Göteborg till hundratals städer världen
över, däribland Paris, Oslo, Washington
DC, Hiroshima och Nagasaki.
Bakom beslutet ligger en motion från
Fi, som fick stöd från Vänsterpartiet,
Miljöpartiet och Socialdemokraterna.
Demokraterna lade ner sina röster.
Göteborgs-partiet Medborgerlig Samling
överklagade några dagar senare beslutet
till förvaltningsrätten. De menar att det
är att agera i en säkerhetspolitisk och
utrikespolitisk fråga, vilket skulle strida
mot kommunallagen. Fi menar å sin sida
att grunden i motionen handlar om att
värna göteborgarnas liv och hälsa.
UTRIKESMINISTERN KOMMEN-
TERAR ATT KÄRNVAPENFÖR-
BUDET FÅTT 50 RATIFICE-
RINGAR
Utrikesminister Ann Linde (S) kommen-
terade på sin Facebook-sida att FN:s kärn-
vapenkonvention fick sin 50:e ratificering.
Bland annat skriver hon att Sverige kom-
mer att ansöka om att bli observatör till
konventionen och i den rollen aktivt följa
och påverka konventionens utveckling.
Vidare skriver Ann Linde om översyns-
konferensen av icke-spridningsfördraget
(NPT) som kommer att äga rum nästa
år, efter att ha skjutits upp på grund
av corona. Hon betonar vikten av att
konferensen blir framgångsrik och att
det säkerhetspolitiska läget försämras
om konferensen inte leder till konkreta
löften om nedrustning från kärnva-
nedrustningsdebatten i samband med
ubåtskrisen på 1980-talet.
Du hittar avhandlingen i sin helhet i
Digitala Vetenskapliga Arkivet,
www.diva-portal.org.
WEBINAR: VAD INNEBÄR FN:S
KÄRNVAPENFÖRBUD?
50 länder har nu antagit kärnvapenkon-
ventionen, som inom kort träder i kraft.
Sverige är inte bland dem, utan står för
första gången någonsin utanför ett mul-
tilateralt nedrustningsav-
tal. Hur länge ska Sverige
stå utanför, och är Sveriges
nedrustningspolitik tro-
värdig om vi inte ansluter
oss till konventionen?
Det diskuterades på ett
webinar som Nätverket
för kärnvapennedrustning
ordnade den 21 okto-
ber. Medverkade gjorde
Olle Thorell (S), Janine
Alm Ericson (MP), Kerstin Lundgren (C)
och Thomas Jonter, professor i inter-
nationella relationer vid Stockholms
universitet. Moderator var vår gene-
ralsekreterare Josefin Lind. Du kan se
webinaret Internationell utblick: Vad
innebär FN:s kärnvapenförbud? på www.
facebook.com/olofpalmeinternational-
center/videos
penstaterna. ”Då kan rörelsen runt
kärnvapenförbudskonventionen få ny
uppmärksamhet som sätter frågan i
delvis nytt ljus”, skriver hon. Det bör ses
som en bekräftelse av att dörren inte
är helt stängd vilket fd. utrikesminis-
ter Margot Wallström meddelade när
hon gav beskedet om regeringens nej i
frågan förra sommaren.
NY AVHANDLING OM SVENSK
NEDRUSTNINGSHISTORIA UR
ETT GENUSPERSPEKTIV
Emma Rosengren, nybli-
ven doktor i internationel-
la relationer och tidigare
medarbetare på Svenska
Läkare mot Kärnvapen,
disputerade i september
med sin avhandling Gen-
dering Nuclear Disar-
mament: Identity and
Disarmament in Sweden
during the Cold War.
Avhandlingen undersöker
svensk nedrustningspoli-
tik om kärnvapen under det kalla kriget
ur ett feministiskt perspektiv, med syfte
att bidra till en fördjupad förståelse om
relationen mellan kärnvapen, nedrust-
ning och genus. Detta genom att studera
debatter och policy om kärnvapen-
nedrustning under två perioder i svensk
historia. Dels den svenska kärnvapende-
batten under 1950- och 60-talet, och dels
LÄKARE MOT KÄRNVAPEN #161
19
På gång
ÅRSMÖTE RIKSFÖRENINGEN
23 JANUARI
Alla föreningens medlemmar hälsas
välkomna till Svenska Läkare mot
Kärnvapens årsmöte via Zoom 23
januari 2021 kl. 14:00-15:00. Anmälan
görs till meit.krakau@slmk.org senast
den 16 januari. Före årsmötet skickar
vi ut mail med inloggningsuppgifter
till deltagarna. Motioner ska enligt
stadgan vara styrelsen tillhanda
senast 8 veckor före årsmötet, alltså
senast 28 november 2020.
VILL DU BLI DEL AV
SVENSKA LÄKARE MOT
KÄRNVAPENS STYRELSE?
Arbetet med styrelsens samman-
sättning är en ständigt pågående
process för att säkerställa och stärka
föreningens aktualitet, kompetens
och ledning. Har du erfarenhet
av styrelsearbete eller ledning av
verksamheter och vill delta mer aktivt
i Läkare mot Kärnvapens styrelsear-
bete? Välkommen att höra av dig till
valberedningen!
Kontaktuppgifter: Andreas Tolf,
sammankallande SLMK:s valbered-
ning, andreas.tolf@slmk.org
GOTLAND KAN ANSLUTA SIG
TILL ICAN:S STADS UPPROP
Gotland kan bli nummer två i Sverige
att ta ställning mot kärnvapen. Den 28
september lämnade FI, V, S och Mp på
Gotland in en motion till regionfull-
mäktige med uppmaningen att ansluta
Gotland till ICAN:s stadsupprop.
Partierna förtydligar att regionen inte
råder över utrikespolitiska frågor, utan
att de ser en potentiell anslutning som
en uppmaning till regeringen att skriva
under FN:s kärnvapenkonvention och
som ett ställningstagande för att stärka
gotlänningarnas säkerhet.
Lär dig mer
om kärnvapen!
FILMER:
DR. STRANGELOVE
En svart komedi av Stanley Kubrick om
hur enkelt ett kärnvapenkrig kan startas
om kärnvapen hamnar i fel händer. En
galen general tror att Sovjetunionen
försöker förgifta USA och beordrar en
kärnvapenattack.
THE MAN WHO SAVED THE
WORLD
Berättelsen om den ryske överstelöjt-
nanten Stanislav Petrov, som den 26
september 1983 fattade ett beslut som
räddade världen från kärnvapenkrig.
COMMAND AND CONTROL
En sann historia om hur en olycka i en
kärnvapensilo i Arkansas riskerade att
utlösa en kärnvapenexplosion.
BÖCKER:
PRESCRIPTION FOR
SURVIVAL (recension i LMK 118)
Hjärtläkaren Bernard Lown grundade
tillsammans med sin sovjetiske kollega
Jevgenij Chazov den internationella
läkarrörelsen mot kärnvapen (IPPNW).
Genom en rad spännande historier och
anekdoter berättas historien om hur
läkarrörelsens engagemang bidrog till
kalla krigets slut.
BOMBEN: ETT KNAPPTRYCK
FRÅN KÄRNVAPENKRIG
Journalisten Eric Schlosser gräver i ame-
rikansk kärnvapenhistoria. Genom hem-
ligstämplade dokument och intervjuer
med tidigare och nuvarande militärer får
vi se hur nära världen varit att gå under i
ett kärnvapenkrig och hur farlig tekniken
fortfarande är.
THE DOOMSDAY MACHINE.
CONFESSIONS OF A NUCLEAR
WAR PLANNER
(recension i LMK 153)
Försvarsanalytikern Daniel Ellsbergs
bok levererar graverande avslöjanden
om amerikansk kärnvapenstrategi.
Bland annat visar han att USA under
kalla kriget hade för avsikt att avfyra hela
sin kärnvapenarsenal i händelse av en
konflikt. Alla sovjetiska städer med mer
än 25 000 invånare skulle bombas, utan
någon hänsyn till civilbefolkning.
PODDAR OCH TV
KÄRNVAPEN – EN KNAPPTRYCK-
NING BORT, P3 DYSTOPIA
Lyssna på ett intressant program om hur
kärnvapenhotet ser ut idag. Vilka nya
risker finns, och vad skulle hända om en
bomb föll över Sverige?
DEN SVENSKA ATOM BOMBEN,
TV4
I dokumentären ”Den svenska atom-
bomben” berättar Leif GW Persson
historien om när Sverige höll på att bli
en kärnvapennation.
LÄKARE MOT KÄRNVAPEN #161
20
INTERNATIONELL UTBLICK
USA ÖKAR TESTNING AV
KÄRNVAPENBÄRANDE
MISSILER
I september testade USA en Minute-
man III, en missil som kan bära
kärnvapen, för andra gången på en
månad. Enligt utsago har dessa mis-
siler en viktig roll för att skydda USA:s
allier ade. USA testar regelbundet
dessa missiler, men att tester sker två
gånger på en månad är ovanligt. Det är
särskilt oroväckande mot bakgrund att
det sker bara ett fåtal månader innan
Nya START, ett avtal mellan USA och
Ryssland som begränsar ländernas ut-
placerade strategiska kärnvapen, löper
ut i början av 2021.
USA OCH RYSSLAND
DISKUTERAR NYA START
I oktober möttes representanter för
USA och Ryssland i Helsingfors för att
förhandla om kärnvapenavtalet Nya
START, som löper ut i februari 2021.
Avtalet begränsar antalet strategiska
kärnvapen, det vill säga kraftiga kärn-
vapen som syftar till att kunna utplåna
hela städer, och är det sista kvarvaran-
de kärnvapenavtalet som finns mellan
länderna. 2019 drog sig båda parterna
ur INF-avtalet.
Enligt forskare vid Utrikespolitiska
institutet i Finland är det inte troligt att
förhandlingarna kommer att leda till
att avtalet förlängs. För att inte lämna
avtalet vill USA att även Kina ansluter
sig till avtalet, något Kina hittills inte
visat något intresse för.
ÖPPET BREV FRÅN 56 MINIST-
RAR VÄRLDEN ÖVER – SKRIV
UNDER KÄRNVAPENFÖRBUDET
I ett öppet brev undertecknat av 56 före
detta statsledare, utrikesministrar och
försvarsministrar från 20 Nato-länder,
liksom Japan och Sydkorea som båda
står under amerikanskt kärnvapenpa-
raply, uppmanar de sina regeringar att
ansluta sig till FN:s kärnvapenförbud.
Bland namnen finns Ban Ki-moon, före
detta generalsekreterare i FN och tidi-
gare utrikesminister i Sydkorea, och två
av Natos tidigare generalsekreterare.
”Kärnvapen tjänar inte något legitimt
militärt eller strategiskt syfte med
tanke på de katastrofala mänskliga och
miljömässiga konsekvenserna av deras
användning”, skriver de.
Läs mer på www.nytimes.com och
www.icanw.org
USA FÖRSÖKER STOPPA
KÄRNVAPENFÖRBUDET
Veckorna innan kärnvapenförbudet
fick sin 50:e ratificering pressade USA
de stater som redan ratificerat avtalet
och uppmanade dem att dra sig ur. I
ett brev till staterna som anslutit sig till
förbudet kallar USA kärnvapenförbudet
”farligt” och skriver att det hotar icke-
spridningsavtalet.
USA:s intensiva arbete med att försöka
förhindra kärnvapenförbudet från att
träda i kraft genom att sätta press på
andra länder visar på vilken betydelse
avtalet har. Förbudet spelar roll, det
kommer att ha en viktig normerande
effekt och förändra spelplanen på ned-
rustningsområdet för alltid.
Läs mer på www.ap.com
SEX NORSKA FÖRE DETTA
MINISTRAR VILL HA KÄRN-
VAPENFÖRBUD
”Vill vi verkligen låta oss försvaras av
kärnvapen?” Det frågade Norges tidiga-
re statsmin ister Kjell Magne Bondevik
i en debatt om en norsk anslutning till
kärnvapen förbudet i norska tv-kanalen
NRK. Han är en av de sex norska före
detta ministrar som undertecknat det
öppna brev från 56 tidigare ministrar
och statsledare i Nato-länder som
uppmanar sina regeringar att skriva på
kärnvapenförbudet.
Se videoklippet på www.nrk.no.
▲
Tre stridsspetsar från en Minuteman III återinträder i atmosfären efter en provskjutning.
LÄKARE MOT KÄRNVAPEN #161
21
KORTISONBEHANDLAD
TRUMP HAR RÄTT ATT
TRYCKA PÅ KÄRNVAPEN-
KNAPPEN
När Donald Trump kortisonbehand-
lades för covid-19 hade han ”aldrig
mått bättre”. En sådan känsla av upp-
rymdhet är en vanlig biverkning av
kortison och kan i höga doser leda till
psykos. President Trump fick enligt
rapporter i media behandling med
dexametason, ett starkt kortisonpre-
parat. Ändå var han betrodd med
koderna som kan utlösa ett kärn-
vapenkrig, och hade ”den nukleära
fotbollen”, väskan som innehåller
koderna, med sig till sjukhuset. USA:s
president kan alltid, ensam och utan
att någon har rätt att stoppa ho-
nom, ”trycka på knappen” som i ett
stort atomkrig utplånar en stor del av,
eller kanske hela, mänskligheten.
Läs hela bloggen på www.slmk.org.
NORDKOREA VISAR UPP
NY MISSIL
Under en militärparad i huvudsta-
den Pyongyang i oktober visade
Nordkorea upp ny militär utrustning,
däribland en ny stor interkontinental
ballistisk missil. I ett tal förklarade
diktatorn Kim Jong-Un att Nordkorea
är redo att mobilisera sina kärnvapen
i händelse av att landet attackeras,
och kommer att fortsätta att utveckla
sin militära kapacitet. Han framhöll
samtidigt att han inte har planer på
att attackera något land.
HOTEN MOT
MÄNSKLIGHETEN
Vad 1% av jordens
kärnvapen kan för-
störa i ett ”litet” kärn-
vapenkrig
Av Inge Axelsson
”Allt börjar år 2025 när spänningar
mellan Indien och Pakistan trappas
upp över den omstridda regionen
Kashmir. När en terrorist attackerar en
plats i Indien sänder landet stridsvag-
nar som rullar över gränsen till Pakis-
tan. Som en styrkedemonstration mot
den invaderande armén bestämmer
sig Pakistan för att avfyra flera små
kärnvapen. Nästa dag sätter Indien in
sina kärnvapen och inom några dagar
bombar de båda länderna dussintals
militära mål och sedan hundratals
städer. Tiotals miljoner människor dör
i explosionerna.”
Så börjar beskrivningen av en tänkbar
regional konflikt som slutar i ett
regionalt kärnvapenkrig (A. Witze,
Nature 2020). Vi vet att ett totalt
kärnvapenkrig mellan Ryssland och
USA sannolikt skulle utrota män-
niskan, men här handlar det om ett
”litet” krig omfattande knappt en
procent av världens kärnvapen. Hur
många människor det skulle döda vet
vi inte – forskarna försöker inte ens
gissa. Men det skulle drabba jordens
invånare med en global hungersnöd
som, enligt forskningsrapporterna,
blir mycket värre och längre (minst
ett årtionde) än kända historiska
svältkatastrofer. Missväxten beror
på lägre temperatur och minskad
nederbörd (atomvinter). Framför allt
länder norr om den 30:e breddgraden
kommer att drabbas. Det inkluderar
hela Europa; och städer som New
Delhi, Kairo och New Orleans ligger
nära den. Champagne-kontinenten
Europa kommer alltså inte undan – vi
svenskar skulle kanske få återuppleva
1917 års potatiskravaller.
Under hösten har tidningarna varit
fyllda med bilder från de enorma brän-
derna i Kalifornien, Oregon och Wash-
ington. Det är som en atomvinter, säger
man i San Francisco. Det är inte riktigt
sant. Skogsbränderna brinner länge och
flyttar sig hela tiden. Bränder na efter
ett kärnvapenangrepp börjar istället
sekundsnabbt över storstäder med
enorma mängder brännbart material:
bensin, bilar, byggnader och så vidare.
Det uppstår häftiga eldstormar som
skjuter upp sotpartiklar i stratosfären
där de kan sväva omkring länge, sprida
sig över norra halvklotet och förmörka
solen under flera år. Även skogsbränder-
na i USA kan skicka sot till andra världs-
delar, men den mesta soten åker inte så
högt upp utan stannar i närmiljön.
Även mindre än en procent av världens
kärnvapen kan orsaka en mycket större
katastrof i Sverige och i världen än
corona-pandemin. Det minsta vi kan
göra för att undvika kärnvapenkrig är att
underteckna och ratificera FN:s förbud
mot kärnvapen nu! v
Källor:
Jonas Jagermeyr, Alan Robockd, Joshua
Elliott, et al. A regional nuclear conflict would
compromise global food security. Proc. Natl
Acad. Sci. USA 2020;117(13):7071–7081.
Alexandra Witze. How a small nuclear
war would transform the planet. Nature
2020;579:485-487. t.
▲
Under hösten har tidningarna varit fyllda
med bilder från de enorma bränderna i Kali-
fornien, Oregon och Washington. Det är som
en atomvinter, säger man i San Francisco.
LÄKARE MOT KÄRNVAPEN #161
22
INTERNATIONELL KAMPANJ FÖR ETT KÄRNVAPENFÖRBUD
I Sverige medverkar sexton stora freds- och miljöorganisationer i ICAN som drivs av
initiativtagaren Svenska Läkare mot Kärnvapen.
www.icanw.org | facebook.com/icanw.org | Twitter @nuclearban
DANSKE LÆGER MOD KERNEVÅBEN - DLMK
Bestyrelsen består af: Klaus Arnung (formand), Niels Dahm (kasserer), Alexandra
Schou (International Councillor), Povl Revsbech (sekretær) og Sarah Byberg. Bent
Pedersen er revisor.
DLMK, e-mailadresser och telefonnummer:
Alexandra Schou, København, 27218115, alixschou@hotmail.com
Niels Dahm, Faaborg, 62618361, dahm@avernak.dk,
Povl Revsbech, Brabrand, 86264717, 23801580, povl.revsbech@gmail.com
Klaus Arnung, Vedbæk, 45661181, 21657087, k.arnung@dadlnet.dk
Sarah Byberg, København, 50247452, sabyberg@gmail.com
DLMK’s hemsite hedder nu: danskelaegermodkernevåben.dk
Som associerad medlem deltar du i
verksamheten och har samma förmå-
ner som ordinarie medlemmar, med
den enda skillnaden att du inte kan
inneha en styrelsepost.
KANSLI
Generalsekreterare
Josefin Lind
073-803 05 07
josefin.lind@slmk.org
Projektledare kommunikation/
organisationsutveckling
Michaela de Verdier
076-017 38 69
michaela.deverdier@slmk.org
Ekonomi- och medlemsansvarig
Cerese Olsson
08-400 204 83
cerese.olsson@slmk.org
medlem@slmk.org
Svenska Läkare mot Kärnvapen
Norrtullsgatan 45
113 45 Stockholm
Kassör
Klas Lundius
Svenska Läkare mot Kärnvapen
Håkantorpsmölla
281 91 Perstorp
klas.lundius@slmk.org
Bli medlem!
Genom att bli medlem visar du ditt
stöd för arbetet och stärker den
humanitära rösten i kärnvapen-
debatten. Sätt in medlemsavgiften
på BankGiro 901-0901 eller Swisha
till 1239010901 och mejla till
medlem@slmk.org.
Läkare: 290 kr / år
Läkarstuderande: 100 kr / år
Associerad medlem 200 kr/ år
Associerad student 100 kr / år
Har du frågor om ditt medlem-
skap eller vill göra en adress-
ändring? Skicka ett mejl till
medlem@slmk.org.
Du hittar oss på webben:
www.slmk.org
facebook.com/SLMK.1981
Instagram: @lakaremotkarnvapen
Twitter: @IPPNWSweden
ORGANISATIONER MOT KÄRNVAPEN
SVENSKA LÄKARE MOT KÄRNVAPEN – SLMK
Vi är den svenska sektionen av International Physicians for the Prevention of Nuclear
War (IPPNW) som är en bred internationell organisation med 150 000 medlemmar, som
har en kärnvapenfri värld som gemensamt mål. I Sverige är vi idag nästan 2 500 läkare
och medicinstudenter som är medlemmar. Dessutom har vi associerade medlemmar
från yrkesgrupper som liksom läkare vill värna liv och hälsa, nämligen tandläkare,
forskare, ingenjörer, sjuksköterskor, sjukgymnaster och biomedicinska analytiker.
Både Svenska Läkare mot Kärnvapen och IPPNW är politiskt och religiöst obundna
organisationer med målet att avskaffa kärnvapnen genom att sprida saklig information
om vapnens medicinska effekter.
Som medlem får du tidningen Läkare mot Kärnvapen 4 gånger/år. Det är den enda
svenska tidskriften om kärnvapen.
Vårt arbete finansieras till ca 60% av medlemsavgifter. Utan detta stöd skulle vi inte
kunna agera så självständigt och vetenskapligt trovärdigt som vi gör idag. En stark röst
för de humanitära och medicinska nedrustningsargumenten är nödvändig i dagens
kärnvapendebatt. Vi är den rösten, tack vare en engagerad läkarkår. Medlemsavgiften är
290 kr/år för läkare och 200 kr/år för associerade medlemmar. Alla studenter betalar 100
kr/år. Bankgiro 901-0901.
Du hittar oss på webben: www.slmk.org
eller facebook.com/SLMK.1981
Din gåva gör det möjligt för oss att
fortsätta arbeta för att kärnvapen
ska förbjudas och avskaffas.
Skänk en gåva idag – tillsammans
kan vi se till att världen blir en
säkrare plats!
Tack för att du gör vårt
arbete möjligt!
Bankgiro: 901-0901
Swish: 123 901 0901
ALLA BEHÖVS FÖR ATT
GÖRA VÄRLDEN FRI FRÅN
KÄRNVAPEN!
POSTTIDNING B 03
Avsändare:
Svenska Läkare mot Kärnvapen
Norrtullsgatan 45
113 45 Stockholm
Sweden
En läkares uppgift är att värna människors liv och hälsa. Vid en kärn-
vapen explosion med sjukhus i spillror, vård personal som omkommit,
och tusentals människor i behov av vård blir det mycket svårt.
Svenska Läkare mot Kärnvapen arbetar därför för att av-
skaffa kärnvapen – innan det är för sent. Bli medlem idag
och var med i arbetet för en kärnvapenfri värld du också!
slmk.org/bli-medlem
FÖRBJUD
KÄRNVAPEN
RECEPT FÖR MÄNSKLIGHETEN
Bankgiro: 901-0901
Swish: 123 901 0901