Lär om kärnvapen lärarhandledning – 2024

Text från PDF

LÄR OM
KÄRNVAPEN
Ett studiematerial för att utbilda andra
och lära tillsammans.

PUBLICERAD: APRIL 2024
Det här materialet är framtaget av Svenska Läkare mot Kärnvapen
Källor och mer information hittas på www.laromkarnvapen.se
Ansvarig utgivare: Josefin Lind
Svenska Läkare mot Kärnvapen
Norrtullsgatan 45, 113 45 Stockholm
E-post: info@slmk.org
www.slmk.org
OM SVENSKA LÄKARE MOT KÄRNVAPEN
Svenska Läkare mot Kärnvapen arbetar preventivt för att avskaffa
kärnvapen innan de används igen, genom att informera om kärnvapens
medicinska och humanitära konsekvenser. Föreningen grundades 1981
och har ca 2 500 läkare och läkarstudenter som medlemmar.
Svenska Läkare mot Kärnvapen är en del av IPPNW (International
Physicians for the Prevention of Nuclear War) samt ICAN (International
Campaign to Abolish Nuclear Weapons). Tillsammans med dem har vi
tilldelats Nobels fredspris 1985 och 2017.
LÄR OM KÄRNVAPEN
Ett studiematerial för att utbilda
andra och lära tillsammans

INNEHÅLL
KAPITEL 1. Vad är kärnvapen?
KAPITEL 2. Atomtidsåldern
KAPITEL 3. Konsekvenser

KAPITEL 4. Kärnvapenpolitik idag

KAPITEL 5. Hur lagliga är kärnvapen?
KAPITEL 6. Genus och kärnvapen
SYMBOL-
FÖRKLARINGAR
DISKUTERA
Hjälper er få igång samtal och dis-
kussion. Ingen person bör dominera
diskussionerna – idealet är att alla får
komma till tals lika mycket.
FÖRDJUPA
Hänvisar till publikationer eller webb-
sidor där ni kan få mer information om
ämnet.
FILM
För variation kan ni se en film och
samtala utifrån den. Ibland kan ämnet
introduceras med ett kort samman-
fattande filmklipp. En del filmer kan
streamas direkt på nätet, medan vissa
längre filmer kan behöva hyras i förväg
inför passet.
ÖVNING
Hänvisar till en uppgift som ni kan göra
för att fånga deltagarnas intresse, ska-
pa interaktion eller för att bryta av ett
pass när det börjar kännas som tungt.
LYSSNA
Det kan antingen vara en podcast eller
ett radioprogram. Finns online.
OM DET HÄR MATERIALET
3
År 1945 förstördes de japanska städerna Hiroshima och Nagasaki
av kärnvapen. Världen sa ”aldrig mer”. Än idag finns det över
12 000 kärnvapen kvar i världen, varav många mycket mer kraft-
fulla än atombomberna som fälldes över Hiroshima och Nagasaki.
Hur kan det komma sig? Varför behöver stater protestera för att
avskaffa ett vapen som i princip är olagliga att använda? Och hur
kommer det sig att antalet kärnvapenstater har ökat, istället för att
minskat?
Om detta och mycket mer handlar det här materialet. Det kan an-
vändas som hjälp i undervisningen eller som studiecirkelmaterial
för dig som vill få insikt i kärnvapenpolitikens logik. Kunskapen om
kärnvapen är ofta låg och det är vanligt att människor ifrågasätter att
kärnvapnen idag utgör ett allvarligt problem, ofta framförs snarare
att kärnvapen behåller freden. Den bästa lösningen är att nå ut med
aktuell, faktabaserad information för att främja dialog och hur dessa
vapnen kan nedrustas.
Ni guidas genom sex tematiska kapitel som vart och ett kan utgöra
ett möte i en studiecirkel eller ett pass som del av en längre utbild-
ning. För varje tema finns ett antal diskussionsfrågor som korrespon-
derar till kapitlet ni läst. Ni hittar också hänvisningar till praktiska
övningar, filmtips och vidare läsning om ni önskar fördjupa er.
FÖR LÄRARE - UTBILDA ANDRA
För dig som är lärare kan detta  material vara en praktisk handled-
ning som hjälper dig att lära ut och leda samtal om kärnvapen. Det
är ett innehållsrikt och tänkvärt material, men det fungerar utmärkt,
och är fritt, att plocka delar eller använda som inspirationskälla till
dina lektioner. En riktlinje är att det kan ses som undervisningshjälp-
medel för lärare i årskurs 9 och gymnasie. Materialet kan integreras i
alla SO-ämnen samt NO och gärna ämnesövergripande.
STUDIECIRKEL - LÄRA TILLSAMMANS
Genom studiecirkeln kan ni gå djupare in i problemen, bygga kun-
skap tillsammans, diskutera och pröva argument, och inte minst
kläcka idéer på vad ni och er grupp kan göra för att påverka och
förändra. Studiecirkel är ett utmärkt verktyg i arbetet för förändring.

1. VAD ÄR SPECIELLT MED KÄRNVAPEN?
SKRIV ORDET ”KÄRNVAPEN” i
mitten på ett stort papper och låt
alla säga vad de tänker på när de
hör ordet. Skriv ned allt som sägs
på pappret. Det här hjälper er att få
en bild av gruppens förkunskaper,
få grundläggande information om
kärnvapen, och att rätta till eventuel-
la missförstånd.
För att avsluta brainstormingen kan
någon summera diskussionen och
försöka göra kopplingar mellan de
olika tankar som kommit upp.
STIMULERANDE FRÅGOR:
- Vilka länder har kärnvapen?
- Vilka effekter har kärnvapen?
- Varför är kärnvapen annorlunda än
andra vapen?
- Har kärnvapen använts?
ASSOCIERA 10 min
INNEHÅLL
BEGREPPET KÄRNVAPEN OCH VANLIG TERMINOLOGI
HUR KÄRNVAPEN FUNGERAR
KÄRNVAPEN OCH KONVENTIONELLA BOMBER
Planeten och mänskligheten står idag
inför flera stora utmaningar och globa-
la hot som påverkar oss alla och som
ingen är immun mot. Ett akut hot som
kan orsaka sådan katastrofal skada är
kärnvapnen – men det kan samtidigt
sägas vara det hot som lättast kan före-
byggas eftersom det kan nedrustas.
Kärnvapenhotet är inte ett avslutat ka-
pitel eller en berättelse om det förflut-
na, utan ett hot vi står inför idag. Även
om antalet kärnvapen har minskat så
är dagens kärnvapen mer kraftfulla och
moderniserade jämfört med bomberna
som ödelade Hiroshima och Nagasaki.
Samtliga kärnvapenstater lägger enor-
ma summor på att behålla och utveck-
la sina kärnvapenarsenaler. Kärnvapen
är dessutom utplacerade i flera andra
länder.
1.1 VAD ÄR
KÄRNVAPEN?
Kärnvapen är samlingsnamnet för
bomber som får sin kraft från en
kärnreaktion och är det mest kraftfulla
vapen som någonsin skapats. Kärn-
vapens oerhörda verkan bygger på
frigörelse av den energi som håller
samman atomkärnor.
FISSIONS- OCH
FUSIONSBOMBER
Det finns två huvudtyper av kärnvapen.
Den ena är atombomben. I atombom-
ben sker frigörelsen av energi genom
klyvning (fission) av tunga atomkärnor,
till exempel uran och plutonium. Den
andra typen är vätebomben, eller ter-
monukleär bomb. I vätebomben sker
frigörelsen av energi genom en
sammanslagning (fusion) av lätta at-
omkärnor, till exempel isotoper av väte.
I en konventionell bomb reagerar
atomer med varandra men finns ändå
kvar. Vid en kärnvapenexplosion byggs
de enskilda atomerna om och bildar
nya grundämnen i en kedjereaktion
som frigör enormt mycket mer energi
eftersom en viss mängd materia i re-
aktionen försvinner och förvandlas till
energi enligt Einsteins berömda formel
E=mc
2
, något som aldrig sker i konven-
tionella explosioner.
VAPENBÄRARE
Den delen av ett kärnvapen som
innehåller själva kärnladdningen kallas
stridsspets. För att denna ska fungera
som vapen och kunna nå det mål man
vill så behövs någon form av vapenbä-
rare, till exempel en missil.
En missil kan antingen vara en ballis-
tisk missil som saknar styrförmåga eller
kryssningsmissil som kan korrigera
sin flygbana och till och med navigera.
Beroende på hur lång räckvidd kärn-
vapenbäraren har delas de i två olika
kategorier: strategiska och taktiska
kärnvapen.
Skillnaden mellan strategiska och
taktiska (icke-strategiska) kärnvapen
är räckvidden och hur kärnvapnet är
tänkt att användas, inte i sprängkraf-
ten.
4

TAKTISKA KÄRNVAPEN
Taktiska kärnvapen, är kärnvapen med
kort till medellång räckvidd. Dessa
kärnvapen har olika räckvidder, allt
från 40 kilometer och uppåt.
Alla kärnvapenstater har taktiska kärn-
vapen i sina arsenaler och till denna
typ av vapen räknas bland annat flyg-
bomber, gravitationsbomber, kort-
distansmissiler, torpeder med mera.
Taktiska kärnvapen brukar också be-
nämnas som ”mindre kärnvapen” och
”slagfältsbomber”. Men en kärnvapen-
explosion, oavsett storlek har en över-
väldigande destruktiv kraft. Till och
med USA:s minsta kärnvapen med en
sprängkraft på 0,3 kiloton TNT skulle
ge skador långt utöver en vanlig bomb.
Det kan också ifrågasättas ifall man ens
kan kalla ett kärnvapen för taktiskt, då
all användning av kärnvapen bör anses
vara av strategisk karaktär.
STRATEGISKA KÄRNVAPEN
Strategiska kärnvapen är kärnvapen
placerade på interkontinentala
missiler. Dessa vapenbärare har lång
räckvidd, från 1 000 kilometer och
uppåt och kan ha en enorm spräng-
styrka. Med interkontinental menas att
missilens räckvidd är tillräckligt stor
för att skjuta från en kontinent till en
annan. Det är med dessa vapen som
USA och Ryssland direkt kan hota var-
andras territorier. De kärnvapen som
är placerade på dessa missiler har även
den största sprängkraften.
1 AVSÄTT OLIKA HÖRN AV RUMMET till “håller med helt” och “håller
inte alls med”. “Jag vet inte/ingen åsikt” finns mittemellan de två hörnen.
Eftersom det är en skala finns det många grader av åsikter mellan de två
motpolerna. Det betyder att man kan hålla med om ett påstående, men
inte hålla med helt, och man kan då placera sig var det känns lämpligast
på skalan.
2 BÖRJA MED NÅGRA ENKLA EXEMPEL för att kontrollera att alla har
förstått. Försök med “Chokladglass är godast”. När folk hittat sin plats
på skalan, be frivilliga att berätta varför de står just där. Nu över till de
riktiga påståendena.
3 BE PERSONER SOM STÅR PÅ OLIKA STÄLLEN på skalan att dela
sina åsikter. Ge utrymme för en bredd av olika åsikter längs skalan. Det
är bra att summera vad deltagarna säger för att säkerställa att alla förstår
och hör vad som sägs. Det kan också hjälpa att ställa öppna frågor för att
få mer information. En variation är att varje talare får summera vad före-
gående person har sagt innan den säger sin egen åsikt.
4 NÄR NÅGRA MED OLIKA ÅSIKTER har delat med sig av sina tankar
är det dags att fråga om någon vill ändra åsikt baserat på ny information
och nya tankar.
5 ÅTERSAMLAS I EN STOR RING och för en öppen diskussion där frivil-
liga delar sina åsikter om övningen, vad de upplevt och lärt sig.
EXEMPEL PÅ PÅSTÅENDEN
- Det kan vara nödvändigt att använda kärnvapen mot terrorism
- Att använda kärnvapen är terrorism
- Vi kommer aldrig att bli av med kärnvapnen
- Det är viktigt att ungdomar är medvetna om farorna med kärnvapen
- Avskaffande av kärnvapen är enda sättet att göra världen säker
- Jag är rädd för kärnvapen
- Killar är mer intresserade av kärnvapenfrågor än tjejer
- Jag kan själv göra någonting för att göra världen till en bättre plats
- Kärnvapen är farligare i vissa länder än i andra
- Sverige borde ha egna kärnvapen
- Det är bra att Nato har kärnvapen
- Sverige bör gå med i FN:s förbud mot kärnvapen
ÅSIKTSSKALAN 15 min
5
Status of World Nuclear
Forces, Federation of
American Scientists
Vad är skillnaden mellan
strategiska och taktiska
kärnvapen?
Hur beskrivs kärnvapen i
media?
Finns det användbara
kärnvapen?

via växter och djur som har tagit upp
radioaktiva ämnen.
UNIK FÖRSTÖRELSEKRAFT
Kärnvapen är unika i sin destrukti-
va kraft och är i alla bemärkelser ett
massförstörelsevapen, gjorda för att
drabba civila. Kärnvapen frisätter
enorma mängder energi, både i form
av tryckvåg, värmevåg och strålning.
Dessa aspekter av kärnvapen inför
en helt ny dimension av skräck och
det är viktigt att komma ihåg att det
är människor som håller fingret på
avtryckaren. Kärnvapen är skapade av
människor och kan även nedmonteras
av människor.
1.2 VAD HÄNDER
NÄR DET SMÄLLER?
De största omedelbara skadorna från
ett kärnvapen kommer av en tryck-
våg och värmestrålning. Det skiljer
sig egentligen inte så mycket från hur
andra bomber fungerar, utan den stora
skillnaden är sprängstyrkan. Utöver
detta åstadkommer kärnvapen stora
skador genom radioaktiv strålning.
TRYCKVÅG OCH
VÄRMESTRÅLNING
När ett kärnvapen exploderar syns ett
intensivt ljussken som från en jätte-
blixt. Det består bland annat av vanligt
ljus, radioaktiv gammastrålning, rönt-
genstrålning och värme. Det bländar
och bränner allt inom en viss radie. Det
finns ingen chans att hinna ta skydd
för denna värmestrålning eftersom
värmestrålning färdas med ljusets
hastighet.
Allt som finns på platsen där bomben
exploderar smulas sönder och för-
bränns. Kvar blir rök, gaser och små
partiklar som stiger upp i luften. Ett
svampliknande moln bildas. Strax
därefter når tryckvågen fram. Den
består av partiklar som slungas iväg av
explosionen och är så våldsam att den
slår sönder hus och krossar människor
på många kilometers avstånd.
SPRÄNGKRAFT
När man mäter effekten av en bomb
så mäts den totala mängd energi som
frigörs vid explosionen. När det gäller
kärnvapen mäts den i termer av hur
många kilo TNT som skulle krävas för
att frigöra motsvarande mängd energi.
TNT (kallas även Trotyl) är ett spräng-
ämne som används inom militären
och sprängkraften är nästan lika stor
dynamit.
En konventionell bomb på 500 ki-
logram innehåller cirka 250 kilogram
TNT vilket motsvarar drygt 150 ki-
logram dynamit. En atombomb på 500
kilogram kan ha en sprängkraft på 10
kiloton TNT, det vill säga 10 miljoner
kilogram TNT som motsvarar drygt sex
miljoner kilogram dynamit. En sådan
relativt liten atombomb frisätter såle-
des lika mycket energi som 40 000 lika
tunga konventionella TNT-bomber.
RADIOAKTIVITET
Den andra stora skillnaden är att en
kärnvapenexplosion frisätter stora
mängder radioaktiv strålning från
radioaktiva ämnen som finns i bom-
ben och de som bildas genom kärn-
vapenexplosionen. Elektromagnetisk
gammastrålning och röntgenstrålning
färdas med ljusets hastighet medan
alfa- och betastrålning består av par-
tiklar som slungas iväg och bärs vidare
med vindar. Gamma och röntgen-
strålning är extremt energirikt ljus som
i stora doser direkt kan bränna sönder
levande vävnad.
Radioaktiv strålning kallas också joni-
serande strålning och påverkar andra
atomer så att de fungerar och reagerar
annorlunda vilket leder till att levande
celler inte kan fungera normalt. En stor
dos strålning kan döda en människa
direkt. Exponering för en något mindre
mängd orsakar en allvarlig sjukdom,
akut strålsjuka, som leder till långsam
död efter dagar eller år av lidande.
Strålning kan orsaka genetiska skador
som bland annat kan leda till att barn
föds med missbildningar. Du kan läsa
mer om humanitära konsekvenser i
kapitel tre.
Strålning förorenar stora landområden,
vilket omöjliggör jordbruk under år
eller till och med decennier. Förgift-
ningen av människor och deras miljö
genom strålning gör återhämtningen
efter en kärnvapenexplosion lång och
plågsam.
Långt efter en kärnvapenexplosion
kommer radioaktivitet att spridas
både i området runt explosionen och,
beroende på väder och vind, även långt
bort från explosionsplatsen. Det kallas
radioaktivt nedfall.
Människor kan påverkas av nedfallet
direkt genom att träffas av det fina stof-
tet som regnar ner. De kan också få i sig
radioaktiva partiklar genom livsmedel,
Kärnvapnets storlek beskrivs
med hur stor effekt det har jäm-
fört med vanliga sprängämnen.
Vanligen används enheterna
kiloton (Kt) och megaton (Mt),
vilka berättar hur många tu-
sen eller miljoner ton vanligt
TNT-sprängämne kärnladdning-
en motsvarar.
1 kiloton = Ett tusen ton
1 megaton = En miljon ton
What if we nuke a city (2019),
8 min och 55 sek, av
Kurzgesagt, på YouTube
När du tänker på riskerna
med kärnvapen, vad oroar dig
mest?
Vilken risk ser du som mest
sannolik att den blir verklig-
het?
Vad vinner/förlorar vi på att
ha kärnvapen? På att avskaffa
dem?
6

2. ATOMTIDSÅLDERN
1930-TALET – IDÉN ATT GÖRA KÄRNVAPEN
På initiativ av fysikern Leo Szilar skrev Albert Einstein
hösten 1939 ett brev till USA:s president Franklin D. Roose-
velt och varnade för att Tyskland, på basis av den nyvunna
kunskapen om kärnklyvning, skulle kunna framställa atom-
vapen. I och med Japans angrepp på amerikanska Pearl
Harbor i december 1941 drogs USA in i andra världskriget.
Militärt och ekonomiskt skapades därigenom förutsättning-
ar för en storsatsning på att utveckla atomvapen.
1942 – MANHATTANPROJEKTET
1942 påbörjade USA det så kallade Manhattanprojektet
med målet att utveckla en atombomb. Planen var att hinna
före Tyskland som också sades arbeta med att utveckla en
atombomb. Manhattanprojektet var väldigt stort och en
källa uppger att det vid ett tillfälle arbetade över 600 000
människor med projektet. 1943 kom även Kanada och Stor-
britannien med i projektet.
General Leslie Groves ansvarade över de militära delarna
av projektet och det vetenskapliga arbetet leddes av Robert
Oppenheimer, professor i fysik. Forskningen pågick på flera
olika platser, bland annat i Oak Ridge i Tennessee, Hanford i
staten Washington och Los Alamos i New Mexiko.
1945 – DET FÖRSTA KÄRNVAPNET SPRÄNGS
Startskottet för det som kommit att kallas ”atomtidsåldern”
var en plutoniumbomb som gick under namnet Trinity.
Klockan 05:29:45 på morgonen den 16 juli 1945 detonerade
bomben på provsprängningsområdet Alamogordo i New
Mexiko, USA. Bomben uppmätte en sprängstyrka som mot-
svarade cirka 20 kiloton TNT.
Fysikern Robert Oppenheimer, har kommit att kallats
”atombombens fader”. När Trinity detonerade sägs det att
Oppenheimer citerade en text ur den hinduiska skriften
Bhagavadgita: “If the radiance of a thousand suns were to
burst at once into the sky, that would be like the splendor of
the mighty one. Now I am become Death, the destroyer of
worlds.”
7
1945 - HIROSHIMA OCH NAGASAKI
Den 6 augusti 1945 lastades ett amerikanskt bombplan för
att fälla atombomben, kallad Little Boy, över den japanska
staden Hiroshima. Anfallet med det hittills i princip oprö-
vade vapnet var lika mycket ett test. Tanken var också att se
vilka effekter atombomben skulle ha i bebyggelse, eftersom
det inte hade testats i bebyggelse förut. Två tredjedelar av
Hiroshima förstördes och vid krigsslutet 1945 hade över 140
000 människor dött till följ av bombens omedelbara och
långsiktiga konsekvenser.
Tre dagar senare, den 9 augusti 1945, fällde USA ytterligare
en atombomb. Denna hade fått namnet Fat Man och hade
en kärna av plutonium. Den fälldes över den japanska
staden Nagasaki där över 74 000 människor dog till följd av
atombomben.
1949 – SOVJETUNIONEN SKAFFAR
KÄRNVAPEN
Bombningarna av Hiroshima och Nagasaki ledde till att
Sovjetunionens ledare omedelbart startade ett enormt
projekt för att hinna ikapp USA. Man fick betydande hjälp
av spioner som menade att USA inte skulle ha monopol på
kärnvapnen. Den första sovjetiska kärnvapenladdningen
provsprängdes 1949. Det blev startskottet till kapprustning-
en med kärnvapen.
Utvecklingen av större kärnvapen och av vätebomber gick
sedan väldigt snabbt i både USA och Sovjetunionen. 1951
respektive 1953 sprängde USA och Sovjetunionen sina
första vätebomber.
1952 – STORBRITANNIEN SKAFFAR
KÄRNVAPEN
Den 3 oktober 1952 genomförde Storbritannien den första
brittiska provsprängningen kallad Operation Hurricane
på Montebelloöarna i västra Australien. 1957 sprängde
Storbritannien sin första vätebomb på Julön i Stilla havet.
1958 inledde Storbritannien ett samarbete med USA och
brittiska tester utfördes efter det i Nevadaöknen, USA.
INNEHÅLL
KÄRNVAPENUTVECKLING HISTORISKT OCH GEOGRAFISKT
KÄRNVAPEN IDAG

1958 – SOVJETUNIONEN OCH USA ÖVERENS
OM UPPEHÅLL
1958 bestämmer sig USA och Sovjetunionen för att tillfäl-
ligt sluta testa kärnvapen. Då uppfattades det finnas en
möjlighet att förhandla fram ett avtal kring kärnvapenprov-
sprängningar. Men politisk och militär utveckling gjorde att
uppehållet blev kortvarigt.
1961 bröt Sovjetunionen uppehållet och detonerade i rask
takt 30 bomber, inklusive världens hittills största vätebomb,
Tsarbomben, på 57 megaton. I jämförelse var bomben som
släpptes över Hiroshima 20 kiloton. Bomben utlöste energi
som motsvarar 1,4 procent av solens urladdning. Efter Sov-
jetunionens provsprängningar återupptog USA sitt testande
i Stilla havet.
1960- TILL 80-TALET – KALLA KRIGET
Under kalla kriget pågick en intensiv kapprustning mellan
USA och Sovjetunionen. Staterna spionerade på varandras
kärnvapenarsenaler och varje gång den ena misstänktes
ha ökat sina arsenaler eller skaffat en ny typ av kärnvapen,
följde den andra efter och överträffade gärna fienden några
snäpp.
Inget kunde sätta stopp för kapprustningen, eftersom risken
fanns att fienden skulle ha fler och starkare. Båda stater-
na hade även avancerande varningssystem för att kunna
identifiera en fientlig kärnvapenattack och besvara attacken
med en motattack – innan det egna territoriet hade hunnit
träffats.
I oktober 1962 var världen på randen till ett kärnvapenkrig
under Kubakrisen då Sovjetunionen planerade att placera
ut kärnvapenmissiler på Kuba, något som USA motsatte
sig. USA satte upp en blockad mot all sjöfart till Kuba så
att sovjetiska fartyg inte kunde föra in mer utrustning och
färdigställa raketramperna till missilerna. När de sovjetiska
fartygen på väg mot Kuba nådde ”karantängränsen” var
läget extremt spänt. Man stod närmare gränsen till kärn-
vapenkrig än någonsin och under några dagar höll hela
världen andan. De sovjetiska fartygen vände dock och
återvände till Sovjetunionen. Kort efter denna krissituation
upprättades en ”het linje” mellan de båda stormakternas
ledare, för att man skulle kunna undvika kärnvapenkrig på
grund av förhastade slutsatser eller misstag.
Kapprustningen nådde sin absoluta topp 1986 då de två
stormakterna tillsammans hade runt 70 500 kärnvapen.
1960 – FRANKRIKE BLIR DEN FJÄRDE
KÄRNVAPENMAKTEN
Den 13 februari 1960 anmälde sig Frankrike som fjärde
kärnvapenmakt genom att provspränga ett kärnvapen i
öknen i Algeriet.
1964 – KINA SKAFFAR KÄRNVAPEN
Kina inledde sitt kärnvapenprogram i mitten av 1950-talet,
efter Koreakriget. Till början hade man hjälp av sovjetiska
rådgivare och utrustning. Men allt kyligare relationer mellan
länderna fick Sovjetunionen att dra in allt stöd. År 1964
sprängde Kina sin första atombomb i Lop Nur i Gobiöknen
och 1967 testade landet sin första vätebomb.
1986 – ISRAELS KÄRNVAPENPROGRAM
AVSLÖJAS
Israels kärnvapenprogram och kärnvapeninnehav avslöja-
des 1986 av den israeliska kärnfysikern Mordechai Vanunu
i brittisk media. Mordechai Vanunu kidnappades och
fängslades av Israel och tillbringade 18 år i fängelse, varav 11
år i isoleringscell. Än idag varken dementerar eller bekräf-
tar Israel sina kärnvapenarsenaler, även om omvärlden är
övertygade om att de finns.
1998 – INDIEN OCH PAKISTAN SKAFFAR
KÄRNVAPEN
Indien genomförde vad dom själva kallade för en ”fredlig”
provsprängning, som kallades ”Smiling Buddah”, redan 1974
och utropade sig som kärnvapenstat 1998 efter att ha utfört
en serie provsprängningar av kärnvapen på anläggningen
Pokhran i Rajastan.
Efter Indiens provsprängning 1974 började Pakistan att
utveckla sitt kärnvapenprogram och provsprängde sitt första
kärnvapen 1998. Det var starten på en kapprustning länder-
na emellan som fördömts kraftigt av FN:s säkerhetsråd.
2006 – NORDKOREA PROVSPRÄNGER
2003 lämnade Nordkorea Icke-spridningsavtalet och 2006
utförde landet sin första provsprängning. Än så länge har
Nordkorea utfört sex kärnvapentester. Den senaste spräng-
ningen skedde i september 2017 oxh anses ha varit en väte-
bomb med en sprängstyrka mellan 70 och 280 kiloton.
Oppenheimer (2023) 3 timmar
Andrei Sakharov – kejsaren av atombomber (2023),
28 min, av Bildningsbyrån - tänka mot strömmen,
UR
Märker du av att vi lever i en värld med kärnvapen,
direkt eller indirekt? Hur?
Hade något varit annorlunda om kärnvapen aldrig
uppfunnits?
Vad tror du att vi kommer kunna lägga till tidslinjen
i framtiden?
8

     KULOR I BURK 5 min
MATERIAL: Plåtburk, 675 torra
ärtor/kulor
Den här övningen kan användas för
att konkretisera ett krångligt ämne
och göra deltagarna mottagliga för
vikten av det du har att berätta.
Ibland är det svårt att tala om kärn-
vapen just för att dess kraft är så stor
och abstrakt att den är svår att före-
ställa sig. Genom följande ljudövning
kan vi lättare förstå sprängkraften
hos de över 12 000 kärnvapen som
finns i dagens arsenaler.
1 BE ALLA ATT SLUTA ÖGONEN,
SÄTTA SIG BEKVÄMT OCH LYSS-
NA PÅ LJUDET som uppstår då du
släpper en ärta/kula i plåtburken
(motsvarande 3 megaton).
Berätta:
“Det här ljudet representerar den
totala sprängkraften i alla vapen som
användes under andra världskriget.
Tänk igenom vad det betyder! Ljudet
representerar alltså alla de kulor,
bomber, granater, landminor, torpe-
der, konventionella vapen och de två
atombomberna som släpptes över
Hiroshima och Nagasaki. Det är tre
megaton TNT, all förstörelse under
hela andra världskriget, represente-
rad av det här ljudet.”
2 BERÄTTA ATT NÄSTA LJUD
REPRESENTERAR DE KÄRNVAPEN
SOM IDAG FINNS i Frankrikes,
Indiens, Israels, Kinas, Nordkoreas,
USA:s, Rysslands, Pakistans, Stor-
britanniens och USA:s arsenaler. Låt
deltagarna, fortfarande med slutna
ögon, lyssna till ljudet av att du lång-
samt häller ned samtliga 675 ärtor/
kulor i plåtburken (135 000 Hiro-
shimabomber).
Sammanfatta:
“Ljudet representerar den verklighet
vi lever i. 675 gånger all den förö-
delse, all den död och alla de skador
som förorsakades av andra världskri-
gets vapen.
3 AVSÄTT GÄRNA TID efteråt för
deltagarna att diskutera om vad de
upplevt under övningen då en kan
göra djupt intryck och väcka starka
reaktioner.
ANTAL KÄRNVAPEN I
VÄRLDEN 2024 ENLIGT
FAS (fas.org)
Ryssland: 5 580 kärnvapen
USA: 5 044 kärnvapen
Kina: 500 kärnvapen
Frankrike: 290 kärnvapen
Storbritannien: 225 kärnvapen
Indien: 170 kärnvapen
Pakistan: 170 kärnvapen
Israel: 90 kärnvapen
Nordkorea: 50 kärnvapen
2.1 KÄRNVAPEN
IDAG
Det går inte att säga exakt hur många
kärnvapen som finns i världen då
staternas arsenaler omgärdas av
långtgående sekretess. Federation of
American Scientist, FAS, bedömer att
det finns 12 100 kärnvapen, av dessa
är närmare 9 600 operativa, det vill
säga direkt användbara, medan resten
finns i reservlager eller väntar på att bli
nedmonterade.
USA och Ryssland äger ungefär 90 pro-
cent av dessa. Cirka 2 000 kärnvapen,
i Frankrike, Ryssland, Storbritannien
och USA, står redo att avfyras inom
loppet av några minuter, så kallad
”high alert”.
När Icke-spridningsavtalet, NPT, träd-
de i kraft 1970 fanns det fem stater som
hade kärnvapen. Dessa stater tilläts
för tillfället att ha kvar sina kärnvapen
i utbyte mot att de skulle nedrusta. De
fem officiella kärnvapenstaterna är
sedan dess Frankrike, Kina, Ryssland,
Storbritannien och USA.

Stater som skaffat kärnvapen efter att
Icke-spridningsavtalet, NPT, trädde i
kraft kallas för de facto kärnvapensta-
ter. Dessa är Indien, Israel, Nordkorea
och Pakistan.
Utöver de nio kärnvapenstaterna så
finns det i dagsläget ca 100 amerikan-
ska kärnvapen utplacerade genom
Nato i Belgien, Italien, Nederländerna,
Turkiet och Tyskland. Majortieten av
kärnvapenstaterna har även kärn-
vapen ombord på fartyg och ubåtar
som befinner sig på internationellt
vatten.

En annan kategori som brukar nämnas
är tröskelstater. Det brukar man kalla
de länder som har teknisk möjlighet
att producera kärnvapen, eller som
misstänks ha gjort förberedelser för att
framställa egna kärnvapen. Hit tillhörde
Nordkorea tidigare, innan de blev en de
facto kärnvapenstat. Det mest omtala-
de fallet under senare år är Iran. 2015
förhandlade Iran, USA, Ryssland, Kina,
Storbritannien, Frankrike, Tyskland
och EU fram ett avtal om Irans kärnen-
ergiprogram som en garanti för att Iran
inte ska skaffa kärnvapen mot att bland
annat sanktioner mot Iran lättas. USA
lämnade avtalet 2018 sedan dess är
avtalets framtid är oviss.

Sydafrika hade tidigare kärnvapen men
avvecklade sitt kärnvapenprogram 1990.
Det fanns även kärnvapen utplacera-
de i tidigare Sovjetiska stater så som
Belarus, Kazakstan och Ukraina. Men
de samlades in och koncentrerades i
Ryssland efter Sovjetunionens fall. Både
Sverige och Schweiz hade långtgående
kärnvapenprogram men valde att lägga
ner dessa program.
Lär om kärnvapen / Svenska
kärnvapenprogrammet
Lär om kärnvapen / Länder
med kärnvapen
Federation of American
Scientists / Status Of World
Nuclear Forces
Varför tror du att alla kärn-
vapenstater moderniserar
och utvecklar sina kärnvapen-
arsenaler?
Gör upprustningen världen
och mänskligheten säkrare?
9

3. HUMANITÄRA OCH
KLIMATMÄSSIGA KONSEKVENSER
INNEHÅLL
KONSEKVENSER VID EN DETONATION
KLIMATRUBBNING VID KÄRNVAPENKRIG
PRODUKTIONENS EFFEKTER PÅ MÄNNISKA OCH MILJÖ
Kärnvapnen har orsakat stort lidande,
hundratusentals människors död och
förgiftat mijöer, hotat liv och hälsa.
Detta inte bara genom de två gång-
erna kärnvapen har använts i krig,
utan även de över 2 000 provspräng-
ningarna, uranbrytning andra former
av utveckling av kärnvapen har gett
långtgående konsekvenser.
Effekterna av kärnvapen kan inte kont-
rolleras i tid eller rum. Dess existens på
en plats hotar människor överallt. När
vi pratar om humanitära konsekvenser
av kärnvapen så syftar vi på de effekter
som kärnvapen har på människors
hälsa, samhällen och den sårbara miljö
som vi alla är beroende av.
Kärnvapen påverkar vår miljö och
klimat på olika sätt. Dels är följderna
av ett kärnvapenkrig naturligtvis förö-
dande, både vid ett regionalt och vid
ett storskaligt krig. Miljökonsekvenser
uppstår under hela produktionsked-
jan, från uranbrytning till sluthantering
av kärnavfall.
Kärnvapen som hot mot vår planet och
mot mänskligheten hänger naturligt-
vis ihop, eftersom miljöförstöring är
intimt sammanlänkat med de huma-
nitära krissituationer som blir följden.
I detta pass går vi därför igenom vilka
problem som kärnvapen utgör både
klimat- och miljömässigt samt vilka
konsekvenser de får för människors liv
och hälsa.
3.1 HUMANITÄRA
KONSEKVENSER
Kärnvapen är inhumana vapen som
orsakar extremt lidande och kata-
strofala humanitära konsekvenser.
En kärnvapenexplosion genererar en
intensiv hetta som kan få hela män-
niskokroppar att förångas. Tryckvågen
färdas flera mil och sliter sönder bygg-
nader och infrastruktur. Kärnvapen
producerar också stora mängder radio-
aktiv strålning som dödar både ome-
delbart och efter lång tid efteråt genom
strålsjuka och cancersjukdomar.
En kärnvapenexplosion kan orsaka
skador på människor på en rad olika
sätt – både direkt och på längre sikt.
Kärnvapnen skadar både människor
och foster. Vid en kärnvapenexplosion
förstörs även sjukhus vilka ofta ligger
centralt i städerna, och vårdpersonal
dödas och skadas, vilket orsakar ännu
större svårigheter att hjälpa de skadade
som överlever.
BOMBERNA ÖVER JAPAN
Kärnvapen har använts två gånger
i krig- över de japanska städerna
Hiroshima och Nagasaki 1945. Fler
än 200 000 människor dog till följd av
bombernas omedelbara och långsikti-
ga skador.
Upp emot 140 000 människor hade
dött i Hiroshima vid andra världskri-
gets slut till följd av atombombens
omedelbara och långsiktiga skador.
I Hiroshima dödades eller skadades
SKADOR VID EN
KÄRNVAPEN-
EXPLOSION
Vid en kärnvapenexplosion är det
framförallt tre skademekanismer
som dödar och skadar människor:
tryckvågen, värmevågen och den
radioaktiva strålningen.
• Den kraftiga tryckvågen krossar
människor och byggnader på flera
kilometers avstånd. Många får
skador såsom frakturer, kläm-
skador och blödningar när de kas-
tas mot föremål. Byggnader rasar
och material som glassplitter och
tegel flyger runt.
• Värmestrålningen orsakar svåra
brännskador även längre bort
från explosionen. Temperaturen
är så hög att många får fullhuds-
brännskador, den svåraste graden
av brännskada, på all bar hud.
Brännskador är den typ av skada
som tar flest liv vid en kärnvapen-
explosion.
• Den radioaktiva strålningen
är närmast explosionsplatsen
omedelbart dödlig. På längre sikt
kommer många som utsätts för en
lägre dos strålning att dö av akut
strålsjuka eller sekundäreffekter
som blödningar, infektioner och
cancersjukdomar.
10

omedelbart 270 av 300 läkare och
1 654 av 1 780 sjuksköterskor och cirka
80 procent av stadens sjukhus förstör-
des. På det största sjukhuset i Röda
Korsets regi var totalt sex läkare och tio
sjuksköterskor friska nog att arbeta.
Inte ens alla vårdplatser som finns i
världen för svårt brännskadade patien-
ter skulle vara tillräckligt många för att
ta hand om atombombsöverlevare i
en enda stad. I Hiroshima och Naga-
saki dog de flesta offren utan någon
lindrande vård. En del av de som kom
till städerna efter bombningarna för att
hjälpa till dog av strålningsrelaterade
sjukdomar. Än idag behandlas atom-
bombsöverlevare på sjukhus i Japan.
DE SOM ÖVERLEVDE
Människorna som överlevde atom-
bombningarna av Hiroshima och
Nagasaki kallas för Hibakusha som be-
tyder ”människa utsatt för explosion”.
Hibakusha är de som befann sig inom
några kilometer från bomb-
platsen vid explosionen, de som
befann sig inom två kilometer från
bombplatsen inom två veckor efter
bombningarna, de som utsattes för
radioaktivt nedfall samt barn till kvin-
nor som under sin graviditet tillhörde
någon av föregående kategorier.
Trots att Hibakushas idag är gamla och
många mycket sjuka så reser ett stort
antal av dem flitigt runt i världen för att
berätta om sina erfarenheter och för att
få människor att förstå vad kärnvapen
egentligen innebär.
Många Hibakushas har haft svårt
att hitta en plats i samhället efteråt.
Stigmatiseringen var på många plan.
De ansågs som ovilliga eller olämpliga
att arbeta på grund av det man kallade
”A-bombssjukan”. Många människor
undvek atombombsöverlevarna som
om de vore smittsamma, och atom-
bombsöverlevare kunde finna det
omöjligt att gifta sig då många inte ville
skaffa barn med atombombsöver-
levare.
3.2 KLIMAT-
KONSEKVENSER
Klimateffekterna av kärnvapenkrig
orsakas inte av explosioner eller av
radioaktivitet, utan av sot från stora
bränder, främst de brinnande städer-
na. När ett kärnvapen detonerat över
en stad sveper en eldstorm in genom
staden. Het luft innehållande sot stiger
upp till stratosfären och sotet sprids
över jorden. Det sot som når stratosfä-
ren stannar där under lång tid, flera år,
och blockerar solstrålarna från att nå
jordytan.
Med ”eldstorm” menas att branden
skapar sin egen vind, sin egen storm.
Luft dras med orkanstyrka in i staden,
hettas upp av bränderna och stiger
snabbt uppåt. Syrebrist uppstår och de
människor som möjligen skulle kunna
överleva i djupt belägna skyddsrum
kommer i vissa fall att kvävas.
Vid sådana bränder bildas en mycket
stor mängd svart sot, från brinnande
hus, från lager med fossila bränslen
och från brinnande asfalt. Även vanligt
organiskt material, till exempel träd,
kan bilda svart sot när branden sker
i syrebrist. Sotet förs med den heta
luften upp som svarta moln på några
kilometers höjd. Solljus hettar upp det
svarta sotmolnet som då blir lättare
och stiger upp i stratosfären och sprids
över jorden. Även ljusare sot, ”vitt sot”,
som följer med det svarta sotet, kan i
hög grad bidra till att blockera sollju-
set.
Konsekvenserna av blockerade solstrå-
lar kan innebära en sänkt temperatur
och en minskad fotosyntes, vilket
ger en förkortad, eller helt utebliven,
växtsäsong. Studier visar att detta i
sin tur kan innebära att en stor del av
mänskligheten svälter ihjäl. Även vid
ett ”begränsat” kärnvapenkrig, med
användande av en väldigt liten del av
världens kärnvapenarsenal, kan miljar-
der människor drabbas av svält under
flera år.
ETT REGIONALT
KÄRNVAPENKRIG
I en studie från 2019 beräknades 150 av
Pakistans kärnvapen och 100 av
Indiens kärnvapen att användas, en-
dast en bråkdel av världens kärn-
vapenarsenal. Sotet från ett sådant
begränsat kärnvapenkrig skulle orsaka
en minskning av den globala tem-
peraturen med 1–7° Celsius. Tempe-
ratursänkningen skulle bli betydligt
djupare över stora landområden långt
från havet. Nederbörden skulle minska
drastiskt och solljuset skulle blockeras
från att nå jordens yta. Plötslig global
nedkylning skulle förkorta växtsäsong-
erna, vilket hotar jordbruket över hela
världen.
JORDBRUKSKOLLAPS
Vid ett regionalt kärnvapenkrig skulle
skörden av majs och sojabönor skulle
till exempel minska påtagligt i USA.
Vete skulle inte heller kunna odlas i
Kanada under de första åren efter ett
kärnvapenkrig. En höggradig nedgång
av produktionen av vete och ris i skulle
uppkomma i Kina, där omfattade svält
2017 Nobel Peace Prize Cere-
mony Oslo, Setsuko Thurlows
tal, 1 tim och 11 min in i inspel-
ningen, på YouTube
Can we help nuclear attack
victims? (2019), 1 min och 25
sek, av ICRC, på YouTube
Live or die: what would you
choose in a nuclear attack?
(2019), 1 min och 50 sek, av
ICRC, på YouTube
Förebygga är enda medicinen
(2023), Svenska Läkare mot
Kärnvapen
Hiroshima & Nagasaki
70 years on, survivors and their
families still gravely affected,
ICRC
75 år efter Hiroshima och
Nakasaki - Atombombernas
verkan är inte över, av Yukiko
Duke i Läkare mot Kärnvapen
#160, Svenska Läkare mot
Kärnvapen
11

skulle drabba en stor del av befolk-
ningen. I norra och centrala Europa
skulle odlingssäsongen förkortas
påtagligt och svälten bli utbredd.
Höjda livsmedelspriser skulle göra
mat otillgänglig för hundratals mil-
joner av de fattigaste människorna i
världen. För de som redan är kroniskt
undernärda skulle bara en minskning
av matkonsumtionen med 10 procent
leda till svält. Epidemier av infektions-
sjukdomar skulle uppstå.
3.3 PRODUKTION
OCH MILJÖ-
FÖRSTÖRING
Även produktionen av klyvbart materi-
al för kärnvapen - höganrikat uran och
plutonium - är skadlig för människors
hälsa och för miljön.
Plutonium är en biprodukt av kärn-
klyvning i reaktorer. Uran, ett radioak-
tivt grundämne som finns i naturen, är
det vanligaste bränslet för kärnkrafts-
reaktorer och det huvudsakliga rå-
materialet för kärnvapen. Naturligt
uran bryts från berggrunden och
när uran bearbetas kan den orsaka
sjukdomar hos gruvarbetare, industri-
arbetare och invånare i närområdet.
Det betyder att alla delar av uranpro-
duktion, från gruvbrott till transport,
har allvarliga effekter på miljön och
människors hälsa.
Mer än 70 procent av världens uran
bryts på land som tillhör ursprungs-
befolkningar. Stora volymer avfall
resulterar i långvariga radioaktiva och
kemiska föroreningar. Ingen urangruva
i världen har helt och hållet städats
upp efter det att gruvdriften avslu-
tats. Klyvbara material som skapats
av uranmalm är fortfarande giftiga
och användbara för vapen under flera
årtusenden.
För att användas i kärnvapen anrikas
(koncentreras) uranet så att det får en
mycket starkare strålningsgrad.
Under kärnklyvningsprocessen ge-
nereras kärnavfall som fortfarande är
radioaktivt när det har fyllt sin funktion
i kärnkraftverket. Trots att kärnvapen
har funnits sedan 1940-talet finns det
ännu inget långsiktigt system för han-
tering av det avfall som blir kvar när
energin har utvunnits. Det måste hål-
las isolerat från allt levande i minst 100
000 år. Inget som människan någonsin
har byggt har hållit ens en tiondel av
den tiden.
PROVSPRÄNGNINGAR
Kärnvapenprovsprängningar utförs för
att dokumentera funktion, sprängstyr-
ka och verkan hos kärnvapen som är
under utveckling. Vid tillverkning av
en ny sorts kärnvapen eller för föränd-
ringar av redan existerande vapen vill
man kontrollera att allt fungerar som
planerat, till exempel att sprängstyrkan
är den avsedda.
Genom att provspränga kan man ta
reda på hur vapnen fungerar och hur
de verkar under olika förutsättningar,
till exempel under vatten, hur olika
miljöer reagerar på kärnvapenexplosi-
oner och så vidare.
Det finns två avtal som reglerar kärn-
vapenprovsprängningar, det partiella
provsprängningsavtalet (PTBT) och det
fullständiga provstoppsavtalet (CTBT).
Det sistnämnda har ännu inte trätt i
kraft. Även inom FN:s konvention om
förbud mot kärnvapen (TPNW) är
provsprängningar förbjudet.
Majoriteten av stater som utvecklat
kärnvapen har utfört provsprängningar
på olika platser runt om i världen och
på så sätt offentliggjort sitt kärnvapen-
innehav och därigenom tillkännagett
sig som kärnvapenstat. Den enda kärn-
vapenstaten som inte har provsprängt
kärnvapen är Israel. Kärnvapenprov-
sprängningar används även för att visa
upp landets vetenskapliga och militära
styrka för omvärlden, därför har prov-
sprängningarna haft en tydlig politisk
aspekt.
PROVSPRÄNGNINGAR
Under 1900-talet har de flesta
stater som utvecklat kärnvapen
utfört provsprängningar. En
uppskattning av fördelningen av
provsprängningar ser ut så här:
USA: 1032
Sovjet/Ryssland: 715
Frankrike: 210
Kina: 45
Storbritannien: 45
Nordkorea: 6
Pakistan: 2
Indien: 2
Nuclear Famine: climate
effects of regional nuclear
war, IPPNW (2022)
12
PROVSPRÄNGNINGS-
PLATSER
De flesta av provsprängningarna har
ägt rum i områden där ursprungsbe-
folkningar bor.
NEVADAÖKNEN
Nevada Test Site är USA:s största om-
råde för kärnvapenprovsprängningar.
Här har sammanlagt 928 provspräng-
ningar genomförts fram till år 1992
när USA utfärdade ett moratorium för
provsprängningar.
100 provsprängningar skedde i atmos-
fären, övriga 828 under jord. Så många
som 38 av de underjordiska testerna
släppte ut instabila radioaktiva ämnen
som spred sig även utanför testområ-
det.
Under 1950-talet kunde svampmoln
från kärnvapenprovsprängningarna
ses från över 150 kilometer åt alla håll
från testplatsen. I Las Vegas blev prov-
sprängningarna en turistattraktion.
Amerikaner sökte sig till Las Vegas inte
bara för att finna lyckan på kasinon,
utan för att se de avlägsna svampmol-
nen från sina hotellbalkonger.
PÅVERKAN PÅ MÄNNISKOR
Det radioaktiva nedfallet från prov-
sprängningarna har påverkat män-
niskorna i närområdet, men även
längre bort. Vinden förde med det
radioaktiva nedfallet bland annat till

Utah. Radioaktiva partiklar förorenade
mat och luft, något som i sin tur har lett
till cancer och fosterskador hos befolk-
ningen. Antalet fall av cancer ökade i
området mellan 1950–1980-talet.
Människorna som drabbades av det ra-
dioaktiva nedfallet kallas för ”downwin-
ders”. Dessa människor har fått betala
ett högt pris för utvecklingen av USA:s
kärnvapenprogram.
Den 17 juli 1962 blev provsprängning-
en Little Feller den sista atmosfäriska
provsprängningen på Nevada Test Site.
Idag pågår fortfarande så kallade sub-
kritiska provsprängningar på platsen.
Subkritiska tester är ett experiment med
klyvbart material som kan användas till
kärnvapen där den kritiska massan inte
uppnås. Det innebär att kärnreaktionen
inte kan underhålla sig själv och en
egentlig explosion uteblir.
I september 1997 rapporterade forskare
på USA:s energidepartement att pluto-
nium från underjordiska kärnvapentest
på Nevada Test Site hade förflyttat sig
över 1,5 kilometer från explosionsplat-
sen. Upptäckten gick emot vad energi-
departementet tidigare hade sagt om att
plutonium förflyttar sig mycket lång-
samt – bara några tiotals centimeter på
hundra år. Att plutonium nu hade visat
sig röra sig så snabbt under jorden öka-
de oron för att plutonium skulle ta sig
ner i grundvattnet och därmed allvarligt
hota både miljö och hälsa.
STILLAHAVSÖARNA
Mellan åren 1946–1996 använde USA,
Storbritannien och Frankrike öar i Stil-
la havet som provsprängningsplatser
för sina kärnvapen. Över 250 kärn-
vapenprovsprängningar har kommit
att äventyra liv och hälsa för invånarna
på flera öar. Det är inte bara de som
levde under provsprängningarna som
har lidit av effekterna av provspräng-
ningarna, utan även efterkommande
generationer.
USA genomförde mellan åren 1946 och
1966 både atmosfäriska och under-
jordiska kärnvapensprängningar på
Marshallöarna, Kiritimati (en atoll i
ögruppen Kiribati) och Johnstonatol-
len i Stilla havet samt över Sydatlantis-
ka oceanen. Totalt har USA genomfört
66 provsprängningar på Marshallöar-
na, med en sammanlagd sprängkraft
på 108 megaton TNT,  motsvarande
över 7 000 Hiroshimabomber. 40 prov-
sprängningar gjordes på Kiritimati och
Johnstonatollen samt 3 provspräng-
ningar i Sydatlantiska oceanen.
Mellan 1958 och 1975 genomförde
Storbritannien sammanlagt 9 kärn-
vapenprov på Kiritimati och Mal-
denön, i södra delen av Stilla havet.
Bomberna var kraftfulla och den
största var en vätebomb som hade en
sprängkraft på 3 megaton TNT.
Mellan åren 1966 och 1996 genom-
förde Frankrike sammanlagt 193
kärnvapenprov på de obebodda öarna
Mururoa och Fangataufa. Eftersom
Frankrike inte hade gått med i det par-
tiella provstoppsavtalet så genomför-
des testerna både över och under jord.
Det partiella provstoppsavtalet från
1963 förbjuder provsprängningar i
atmosfären, i rymden och under vat-
ten, men inte underjordiska tester.
Radioaktiviteten från provspräng-
ningarna i Stilla havet har inneburit
katastrofala konsekvenser för be-
folkningen, miljö och djurliv. Prov-
sprängningarna har påverkat marina
organismer i havet och tillgången till
mat, bland annat fisket. Kvinnor har
vittnat om missfall, barn som föds
med genetiska skador och barn som
dött vid födseln. Studier har visat en
kraftig ökning av sköldkörtelcancer hos
befolkningen på Tahiti. Även militärer
som deltog i kärnvapensprängningar-
na har vittnat om en ökning av olika
former av cancer och en av fem hade
blivit infertil.
BEFOLKNINGEN PÅ RONGELAP
Den 1 mars 1954 provsprängde USA
vätebomben Castle Bravo. Castle Bravo
är det största kärnvapen som någonsin
testats av USA och hade en sprängstyr-
ka på 15 megaton TNT. Det är även den
största radiologiska olyckan kopplad
till amerikanska provsprängningar.
Den oväntat stora sprängkraften och
ändrade väderförhållanden resulte-
rade i att stora mängder radioaktivt
nedfall spred sig österut och föll över
bebodda öar. Det radioaktiva nedfallet
ska ha spridit sig över 11 000 kvadratki-
lometer bort från explosionsplatsen.
Invånarna från de närliggande öarna
Bikini och Enewetak hade evakuerats
innan provsprängningen, men inte de
boende på Rongelap och Rongerik.
Invånare på Rongelap har berättat om
hur det radioaktiva nedfallet föll ner
som en snöstorm över ön och att det
till slut låg ett två centimeter tjockt
lager på marken. Evakuering skedde
först efter två dygn och invånarna
13
Kärnvapenprov som utfördes av USA under sommaren 1946 vid Bikiniatollen i Stilla havet.

av leukemi och andra blodsjukdomar.
Befolkningar i byar upp till 100 kilome-
ter från provsprängningsområdet ska
ha utsatts för en strålningsdos upp till 1
000 gånger så hög som en normal årlig
bakgrundsstrålning.
Även jordbruksmarken förorenades
under åren av tester och underjordiska
vattenkretslopp har störts och befolk-
ningen har drabbats både ekonomiskt
och socialt.
I Semipalatinsk finns ett institut för att
observera och undersöka tidigare, nuva-
rande och kommande generationer.
återvände inte till ön förrän 1957. Ön
hade då fortfarande inte sanerats och
avfallet hade inte städats upp.
De invånare som hade utsatts för det
radioaktiva nedfallet visade symtom på
allvarlig strålsjuka bland annat kräk-
ningar, diarré, klåda och brännskador
på hud, ögon och mun. Brännskador-
na var omfattande och många tappade
håret inom ett par veckor på grund av
strålningen.
1985 tog miljöorganisationen Green-
peace saken i egna händer och genom-
förde med fartyget Rainbow Warrior
en massiv förflyttning av 300 invånare
från Rongelap till ön Mejato, 180 kilo-
meter bort.
Ett par månader senare sprängde fran-
ska agenter fartyget Rainbow Warrior
som låg förtöjt i hamnen i Auckland.
Fartyget låg i hamn för att ta emot ny
besättning för att sedan åka ut protes-
tera mot de franska provsprängning-
arna. Rainbow Warrior sjönk och en i
besättningen dog. Bombningen väckte
protester och väckte en ännu större
opinion mot Frankrikes provspräng-
ningar.
SEMIPALATINSK
Semipalatinsk i Kazakstan var mellan
1949 och 1989 Sovjetunionens största
anläggning för kärnvapenprovspräng-
ningar. På det 18 000 kvadratkilometer
stora testområdet genomfördes sam-
manlagt 456 kärnvapenprovspräng-
ningar över och under jord.
Degelenberget i Semipalatinsk var
den största underjordiska provspräng-
ningsplatsen i världen. Den sista prov-
sprängningen av kärnvapen i Semipa-
latinsk skedde i november 1989.
HÄLSOPROBLEM OCH GENETISKA
DEFEKTER
De sovjetiska kärnvapenprovspräng-
ningarna i Kazakstan lämnade efter
sig en akut ekologisk kris som i sin
tur orsakat svåra hälsoproblem för
befolkningen. Förutom en epidemi av
spädbarn födda med allvarliga neuro-
logiska och stora bendeformationer,
har det också förekommit många fall
14
Läs om fler provsprängnings-
platser på Lär om kärnvapen
/ Provsprängningar / Prov-
sprängningsplatser
Om jag så måste resa till Los
Alamos av Anita Goldman,
Natur & Kultur (2024)
I upphetsningen över Nato får
vi inte glömma offren för vår
militära säkerhet, Victor Galaz,
Dagens Nyheter (240311)
 Nuclear Test Impact, inter-
aktiv karta med information
om provspräningar,
www.nucleartestimpacts.org
Yami Lester - kärnvapenmot-
ståndare (2023), 28 min, av
Bildningsbyrån - tänka mot
strömmen, UR
LIJONS BERÄTTELSE
FRÅN STILLA HAVET
Jag var åtta år gammal när
kärnvapenprovet Castle Bravo
utfördes på Bikiniatollen 1954.
Jag vaknade av ett starkt ljus.
Det var ett strålande ljus som
spred sig över hela himlen. Strax
efteråt hörde vi ett kraftigt dån
och jorden började skaka och
sjunka.
Sedan började det snöa. Vi hade
hört talas om snö från missio-
närerna, men det här var första
gången vi såg vita partiklar falla
från himlen. Vi lekte runt i pulv-
ret, men senare blev alla sjuka.
Min egen hälsa har drabbats till
följd av strålningen. Jag kan inte
få barn. Jag har haft sju missfall.
Ett foster var kraftigt deformerat
- det hade bara ett öga.
Många av mina vänner har hållit
tyst om de märkliga födslar de
har haft. De födde inte barn så
som vi brukar beskriva dem, utan
födde saker som vi endast kan
beskriva som bläckfiskar, äpplen,
sköldpaddor och andra saker i
vår erfarenhet.
Det vanligaste har varit “späd-
barnsmaneter” (jelly fish babies).
Dessa barn föds utan ben i sina
kroppar och med genomskinlig
hud. Vi kan se deras hjärnor och
se hur deras hjärtan slår. Men
det finns inga ben, inga armar
och inget huvud.

4. KÄRNVAPENPOLITIK IDAG
INNEHÅLL
POLITISKA ARGUMENTATIONSLINJER
AVSKRÄCKNING
FÖRBUD MOT KÄRNVAPEN
Historiskt har kärnvapendebatten
dominerats av två huvudsakliga läger
som företrätt positionerna för och mot
kärnvapen. Det finns de som säger att
avskaffandet av kärnvapen är en omöj-
lig önskedröm, att kärnvapen är viktigt
för staters säkerhet och att det skapar
en trygghet eftersom ingen kommer
anfalla en stat som har kärnvapen samt
eftersom kärnvapen redan existerar
så kan vi aldrig bli av med dem utan
måste förhålla oss till dem. Andra
sidan säger å sin sida att avskaffandet
av kärnvapen inte bara är möjligt utan
absolut nödvändigt eftersom det är ett
hot mot mänsklig säkerhet och kärn-
vapen försätter hela planeten i allvarlig
risk för en enorm katastrof.
Ofta innehåller uttalanden om kärn-
vapen en blandning av dessa tanke-
gångar. Många kärnvapenstater och
stater som förlitar sig på kärnvapen
genom till exempel kärnvapengaran-
tier uttrycker en önskan om en kärn-
vapenfri värld, men menar att de inte
kan nedrusta sina egna kärnvapen då
andra länder har dom, och de vill inte
heller förhandla om rustningskontroll.
Det blir en låst situation som många
kärnvapenfria stater kallar för hyckleri.
Så länge en stat har kärnvapen så
ökar risken för andra att vilja ha kvar
sina. De fem officiella kärnvapensta-
terna har flera gånger uttryckt att ett
kärnvapenkrig aldrig får utkämpas
och kan aldrig vinnas, senast januari
2022. Trots att de vet om riskerna med
kärnvapen finns fortfarande en före-
ställning om att kärnvapen fyller ett
nödvändigt behov av skydd.
Blix-kommissionen från 2003 och FN:s
generalsekreterare Antonio Guterres
har betonat att nedrustning är absolut
nödvändigt och det främsta sättet att
bromsa spridningen av kärnvapen.
Sedan 2010 har den internationella
nedrustningsdebatten förändrats ge-
nom det som kallas för det humanitära
initiativet. Initiativet ger stater en möj-
lighet att fokusera på de humanitära
konsekvenserna av kärnvapen, istället
för på militära frågor och teknikaliteter.
Med humanitära konsekvenser menas
effekter på hälsa, samhälle och miljö.
Det humanitära initiativet ledde fram
till att ett avtal som förbjuder kärnva-
pen som förhandlades fram i FN 2017.
Avtal som förbjuder specifika vapen-
typer, till exempel kemiska vapen och
klustervapen, gör att normen mot att
använda vapnet ökar. När stater och
vapenindustrin inte längre kan handla
med en viss vapentyp minskar också
tillgången.
4.1 AVSKRÄCKNING
Avskräckning som teori bygger på att
ett land med tillräckligt stora vapen
och arsenaler ska avskräcka andra så
att de av rädsla för vedergällning inte
attackerar. Flera kärnvapenstater kallar
sina kärnvapen för en så kallad deter-
rent (avskräckning), de avser alltså inte
att använda sina kärnvapen utan har
dem bara som en form av säkerhets-
garanti. De måste dock uttrycka en
tillräckligt låg tröskel för att använda
kärnvapen för att avskräckningen ska
bli trovärdig.
Det hävdas ofta att kärnvapen på detta
sätt har upprätthållit fred, eftersom
inget världskrig har brutit ut sedan
andra världskriget. Motargumenten är
till exempel att kärnvapen inte hind-
rade terrorattentaten mot kärnvapen-
staten USA den 11 september 2001. Det
hindrade inte att Argentina invadera-
de och lade beslag på Falklandsöarna
1982 vilket innehades av kärnvapen-
staten Storbritannien och inte heller
Hamas från att attackera kärnvapen-
staten Israel 2023. Att påstå att från-
varon av krig bevisar att kärnvapen
skapar fred är svårt att motbevisa
eftersom det är en icke-händelse som
ska bevisas.
MED KÄRNVAPEN MOT
KÄRNVAPEN
Sedan Rysslands invasion av Ukraina
i februari 2022 har kärnvapen åter
hamnat i världens fokus. Risken för
en global kärnvapenkatastrof är idag
lika stor som under kalla kriget. Nya
kärnvapenhot, ökade politiska spän-
ningar, en försvagad folkrätt, spridning
av kärnvapen till andra länder och att
kärnvapens ges en större roll i militära
strategier bidrar till en allt högre risk
för en humanitär katastrof.
Kärnvapenstaterna och deras allierade
fortsätter att använda kärnvapen-
avskräckning som en central del av sin
säkerhetspolitik. I USA anses ett viktigt
skäl för att behålla sin arsenal vara så
kallad “utvidgad avskräckning”. Tanken
med detta är att amerikanska kärn-
vapen är utplacerade i Europa samt
att USA utdelar ett kärnvapenparaply
som garanterar skydd åt andra stater
(Natostater samt Australien, Sydkorea
15

och Japan) och därmed förebygger att
andra stater ska attackera dessa stater
med kärnvapen. Ryssland ger samma
garantier till exempelvis Belarus. 2023
meddelade Ryssland och Belarus att
kärnvapen utstationerats på belaru-
siskt territorium i likhet med Natos ar-
rangemang om nuclear sharing. Detta
beslut har kritiserats av flera stater som
menar att utplaceringen bryter mot
Icke-spridningsavtalet.
VARNINGSSYSTEM
USA och Ryssland utvecklade under
kalla kriget ett så kallat launch-on-
warning system, som innebär att båda
staterna har avancerade varningssys-
tem för att kunna identifiera en fientlig
kärnvapenattack och för att kunna be-
svara denna med en motattack innan
det egna territoriet har hunnit träffas.
Trots att kalla kriget sedan länge är
slut så finns det fortfarande runt 2 000
kärnvapen kvar i full beredskap, redo
att avfyras inom loppet av minuter,
i USA, Ryssland, Storbritannien och
Frankrike.
Sannolikheten att kärnvapen kan
behållas för alltid utan att någonsin an-
vändas – avsiktligt eller av misstag – är
låg och utgör snarare en stor risk.
Utöver de tekniska problem som kan
ge upphov till falsklarm, finns också
risker kopplat till den mänskliga fak-
torn. Varningssystemen för kärnvapen-
anfall måste bevakas av människor
dygnet runt. Olyckor händer och
misstag sker, så även när det kommer
till kärnvapen. Många stora olyckor
har skett nattetid, som ett resultat av
trötthet och uttråkning.
Flera gånger har det varit nära att kärn-
vapen detonerat av misstag. Kärnvap-
nen tappats i havet, fullt bestyckade
flygplan har kraschat, det har brunnit
i avfyrningssilos och radarsystem har
misstagit en stigande måne för en
sovjetisk attack.
Ända fram till mitten av 1990-talet
fanns ständigt kärnvapenbestyckade
amerikanska bombplan med flera
kärnvapen ombord i luften. Vad hade
hänt om ett sådant flygplan hade navi-
gerat fel och kommit in över fel luftrum
i en redan spänd situation?
VEMS SÄKERHET?
Civilsamhället har lyft och arbetat för
att de humanitära konsekvenserna
av kärnvapen ska stå i centrum för
kärnvapendebatten. Det var utifrån de
humanitära aspekterna av kärnvapen
som FN:s konvention om förbud mot
kärnvapen förhandlades fram och
antogs.
Det framställs idag i media och debatt
som att det finns små och användbara
kärnvapen vilka går att använda på
slagfältet. Värt att notera är att dessa
”mindre” kärnvapen är lika stora som
bomben över Hiroshima som dödade
över 140 000 människor och ödelade
hela staden. Ett kärnvapen, oavsett
sprängstyrka, innefattar alltid radioak-
tiv strålning och större konsekvenser
än konventionella bomber.
Även OM kärnvapen skulle avskräcka
från anfall så kan man ur ett säkerhets-
politiskt perspektiv fråga sig vilken typ
av säkerhet, eller fred, som kärnvape-
navskräckning skapar. Att bevara kärn-
vapnen för att bibehålla kärnvapen-
avskräckning som säkerhetsstrategi har
av kritiker jämförts med hälla bensin
över oss själva för att sedan med varsin
fackla hota att antända varandra.
4.2 FÖRBUD MOT
KÄRNVAPEN
Den 7 juli 2017 röstade  majoriteten av
FN:s medlemsstater för ett förbud mot
kärnvapen, Treaty on the Prohibition
of Nuclear Weapons (TPNW), 72 år
efter att kärnvapen testades för första
gången.
Förbudet förhandlades fram under
fyra veckors förhandlingar på FN i New
York. Inga kärnvapenstater deltog och
Nederländern var det enda Natolan-
det på plats. 122 stater röstade ja till
förbudet. Den 20 september 2017
öppnade avtalet för underskrifter och
den 22 januari 2021 trädde avtalet i
kraft. Kärnvapen blev då, som det sista
massförstörelsevapnet, förbjudna
enligt internationell lag.
Konventionen förbjuder, för dess
statsparter, konsekvent alla kärnvapen-
relaterade aktiviteter, såsom förbud
mot bland annat utveckling, tillverk-
ning, innehav, stationering, utplace-
ring, överföring, användning, hot om
användning, testning, samt att hjälpa,
uppmuntra eller förmå annan stat att
skaffa kärnvapen.
Konventionen är det första inter-
nationella nedrustningsavtalet om
kärnvapen som tar upp genus- och
miljöaspeker av kärnvapen. Det hänvi-
sar till kvinnors roll och kärnvapnens
oproportionerliga konsekvenser för
kvinnor.
I konventionens inledning står det
bland annat ”medvetna om att de
förödande konsekvenserna av kärnva-
pen inte kan hanteras på ett tillfreds-
ställande sätt, överskrider nationella
gränser, medför allvarliga risker för
mänsklighetens överlevnad, miljön,
den socioekonomiska utvecklingen,
den globala ekonomin, livsmedelssä-
kerheten och nuvarande och fram-
tida generationers hälsa, och har en
oproportionerlig inverkan på kvinnor
och flickor, bland annat som en följd av
joniserande strålning,”
AVTALETS UPPTAKT
De nio kärnvapenstaterna investerar
enorma summor för att förnya och ut-
veckla sina kärnvapenarsenaler. Sam-
tidigt är fem av dem, Frankrike, Kina,
Ryssland, Storbritannien och USA,
med i Icke-spridningsavtalet (NPT),
läs mer om avtal i kapitel 5, och har
därmed förbundit sig att nedrusta sina
kärnvapen. De övriga fyra kärnvapen-
staterna, Indien, Israel, Nordkorea och
Pakistan, är inte med i några nedrust-
nings- eller ickespridningsavtal.
Kärnvapen har tidigare mest disku-
terats utifrån tekniska aspekter och
kärnvapnens humanitära konsekven-
ser fick väldigt lite utrymme under
Icke-spridningsavtalets konferenser
och på andra möten där kärnvapen
diskuterades. Det var först 2010 som
stater formellt erkände kärnvapnens
humanitära konsekvenser genom att
det skrevs in i översynskonferensen av
Icke-spridningsavtalets slutdokument.
16

17
2013 startade den dåvarande norska
regeringen det som har kommit att
kallas för det Humanitära initiativet.
Initiativet ställer de humanitära kon-
sekvenserna av kärnvapenanvändning
i centrum och antogs som resolution
under FN:s generalförsamlings första
utskott 2015. 2016 antogs en resolution
om att påbörja förhandlingar om ett
förbud mot kärnvapen. Året därpå,
2017 förhandlades konventionen om
ett förbud mot kärnvapen fram.
VÄRLDENS
FARLIGASTE PORT-
FÖLJ
Den amerikanska och den rys-
ka presidenten har en ständig
följeslagare vart de än går: en
väska som bärs av en noga utvald
militärofficer som genomgått en
rigorös säkerhetsträning. Väskan
innehåller en satellitradio och
koden för att avfyra landets kärn-
vapenarsenal. Denna väska kallas
“the nuclear football”. ”Fotbollen”
etablerades under kalla kriget
för att USA:s och Sovjetunionens
ledare alltid skulle ha möjligheten
att utlösa en kärnvapenattack mot
fienden. Det har de fortfarande.
Obama hade med sig väskan när
han tog emot Nobels fredspris för
sina ambitioner om kärnvapen-
fri värld. Reagan, liksom hans
föregångare Carter, föredrog att
ha avfyrningskoden i fickan. När
Reagan hamnade akut på sjukhus
hittades koden oskyddad på sjuk-
husgolvet. Medhjälparen som bar
själva väskan lämnades helt utan
bevakning då säkerhetstranspor-
ten åkte efter till sjukhuset.
En gång fick Clinton bråttom från
ett möte och glömde “fotbollen”.
Bäraren av väskan fick promenera
ensam genom stan tillbaka till Vita
huset. Ford glömde väskan på
flyget och Carter glömde koden i
fickan när han lämnade in kavajen
på kemtvätt.
En debatt är en möjlighet att höra två sidor av en berättelse där båda sidor
får lika mycket utrymme. Ni får tillfälle att tänka till ordentligt.
1 STÄLL I ORDNING rummet så deltagarna kan sitta i två debattlag med
en moderator mitt i rummet.
2 TILLDELA VARJE LAG ett ämne och låt dem brainstorma för att få fram
argument som stödjer din position. Inom lagen kan de dela upp argumen-
ten mellan sig.
3 INLED DEBATTEN med den första talaren från förespråkarlaget. Bestäm
en tidsbegränsning för varje talare, t.ex. två minuter.
4 VÄXLA MELLAN förespråkarlaget och motståndarlaget.
5 TALA OM VILKET lag som vann debatten!
EXEMPEL PÅ ÄMNEN
- Kärnvapen och klimat
- Risken för användning av kärnvapen
- Kärnvapennedrustning vs vapenkontroll
- Användning av kärnvapen
- Kärnvapen skapar säkerhet
- Kärnvapen är ett nödvändigt ont
HÅLL EN DEBATT 20 min
Dr. Strangelove eller: Hur jag
slutade ängslas och lärde mig
älska bomben (1964), 1,35
timme
Spelar det någon roll om det
är ett demokratiskt eller icke-
demokratiskt land som har
tillgång till kärnvapen?
Är det demokratiskt att bara
vissa har tillgång till detta
vapen?
Är det demokratiskt att det
ofta är en ensam person som
har rätt att “trycka på knap-
pen”?
Om frågan om kärnvapen-
användande blev en fråga för
folket eller folkvalda försam-
lingar, skulle hotet vara mindre
eller större än idag?
Finns det ett hot om kärn-
vapenkrig? Hur ser hotet ut?
Kort om avskräckning, Karl
Sörenson, FOI (2023)
Bomben - ett knapptryck från
kärnvapenkrig av Eric Schlos-
ser (2014), Ordfront
Lär om kärnvapen / Förbud
mot kärnvapen
Treaty on the Prohibition of
Nuclear Weapons, TPNW

18
4.3 SVERIGE OCH
KÄRNVAPEN-
NEDRUSTNING
Sverige har i decennier arbetat för
nedrustning och begränsning av
kärnvapen. Bland annat har Sverige
förespråkat ett totalt kärnvapenprov-
stopp, icke-spridning av kärnvapen,
skapandet av kärnvapenfria zoner och
även ett förbud mot användandet av
kärnvapen. Både i New York och Ge-
nève finns svenska representationer till
FN med personal som ägnar sig åt ned-
rustningsfrågor. Dessa, tillsammans
med utrikesministern och tjänstemän
från utrikesdepartementet, ingår i den
svenska delegationen till konferenser
och kommittéer i internationella ned-
rustningssammanhang.
Sverige var med och förhandlade
fram FN:s konvention om förbud mot
kärnvapen 2017, samt röstade ja för
att konventionen skulle antas. 2019
meddelade dåvarande utrikesminister
Margot Wallström (Socialdemokrater-
na) att Sverige inte skulle skriva under
konventionen så som den är utformad.
Den efterföljande regeringen med utri-
kesminister Tobias Billström (Modera-
terna) har klargjort att denna position
ligger fast.
Några av de argument som används för
att Sverige inte ska gå med i konven-
tionen är att inga kärnvapenstater är
med, att den inte har tillräckligt starka
verifikationsmekanismer samt  att kon-
ventionen underminerar Icke-sprid-
ningsavtalet.
I flera andra vapenavtal så har inte de
stater som haft det specifika vapnet
deltagit från start och avtalen har ändå
ansetts vara lyckade. Ett av syftena
med kärnvapenkonventionen är att
sätta press på kärnvapenstaterna att
förhandla om nedrustning samt att för-
skjuta normen från kärnvapeninnehav
till kärnvapenfrihet. Sveriges argument
om att inte gå med för att inga kärnva-
penstater är med sänder också en sig-
nal att  Sverige är mer motsträvigt mot
nedrustning än kärnvapenstaterna.
Under förhandlingarna av kärn-
vapenkonventionen 2017 underströks
att Icke-spridningsavtalet alltjämt
är centralt och en hörnsten för ned-
rustning och icke-spridning samt att
kärnvapenkonventionen syftar till att
komplettera och förstärka detta avtal.
Detta har även bekräftats på efterföl-
jande statspartsmöten samt av avtalets
statsparter i andra sammanhang.
Sedan Sverige ansökte om medlem-
skap i Nato, våren 2022, har nedrust-
ningspolitiken märkbart förändrats. De
resolutioner i FN:s generalförsamling
som Sverige tidigare röstat för om
kärnvapnens katastrofala konsekven-
ser röstar Sverige numera emot. Sve-
rige, som blivande Natoland, kan inte
längre stå bakom skrivelsen att kärnva-
pen inte under några omständigheter
får användas igen.
4.4 KOSTNADEN FÖR
KÄRNVAPEN
Kärnvapen är omgärdat av många
hemligheter och strikt sekretess, och
det gäller även för ekonomin kring
kärnvapen. Men vi vet med stor säker-
het att kärnvapenstaterna spenderar
enorma summor på att underhålla och
utveckla sina arsenaler. I dagsläget be-
driver alla kärnvapenstater kostsamma
moderniseringsprogram för att upp-
gradera och förnya sina kärnvapen och
majoriteten utökar även arsenalerna.
2023 släppte organisationen In-
ternational Campaign to Abolish
Nuclear Weapons, ICAN en rapport
med beräkningar av hur mycket de
nio kärnvapenstaterna spenderade
på sina arsenaler under ett enda år.
Tillsammans beräknas de ha lagt 82,9
miljarder US-dollar under 2021. Det är
mer än 157 000 miljoner US-dollar per
minut.
I USA, Storbritannien och Frankrike
finns det en viss öppenhet som gör
det möjligt för forskare att gå igenom
ländernas statsfinanser och försöka
identifiera vilka kostnader som kan
kopplas till kärnvapen och på så sätt ta
reda på vad de kostar. En del av dessa
kostnader ingår i de generella militä-
ra utgifterna, men de kan också ligga
under andra poster i budgeten vilket
försvårar forskarnas arbete. Viss utrust-
ning, till exempel flygplan, kan dessut-
om användas både för att bära vanliga
konventionella vapen och kärnvapen,
så kallad ”dual use”, vilket gör det ännu
svårare att räkna fram kärnvapnens
egentliga kostnader.
Argumentationsguide:
Tio felaktiga påståenden om
FN:s konvention om förbud
mot kärnvapen (TPNW) och
hur du bemöter dem. Finns på
slmk.org/publikationer
Lär om kärnvapen / Svenska
kärnvapenprogrammet
Ban Monitor, Sweden,
https://banmonitor.org/profi-
les/sweden
Vad tänker du att det innebär
att Sverige nu förlitar sig på
kärnvapenavskräckning istäl-
let för nedrustning?
Anser du att Sverige blir tryg-
gare eller en måltavla i och
med Natos kärnvapen-
avskräckning? Förklara varför.
Om du fick bestämma, skulle
Sverige gå med i FN:s konven-
tion om förbud mot kärnva-
pen? Eller skulle du lämna
Sverige utanför konventionen?
Don’t Bank on the Bomb,
www.dontbankonthebomb.
com
The cost of nuclear weapon
på International Camapign
to Abolish Nuclear Weapons,
ICAN, https://www.icanw.org/
the_cost_of_nuclear_weapons
Vilka människor, grupper,
organisationer och företag har
intressen kopplade till kärn-
vapen?

19
5. HUR LAGLIGA ÄR KÄRNVAPEN?
INNEHÅLL
LAGAR OCH AVTAL
HUMANITÄR RÄTT
VAPENFÖRBUD
5.1 LAGAR OCH AVTAL
Det finns avtal och forum som syftar till nedrust-
ning av kärnvapen, för att förhindra att de sprids
och när och hur de ska minska i antal.
Förbud mot kärnvapen
TREATY ON THE PROHIBITION OF
NUCLEAR WEAPONS (TPNW)
Status: Internationell lag sedan 2021
FN:s konvention om förbud mot kärnvapen
förhandlades fram 2017 och är det enda avtal
som förbjuder alla former av kärnvapenrelatera-
de aktiviteter. Avtalet innebär ett förbud mot att
utveckla, testa, producera, skaffa, inneha, lagra,
använda eller hota med att använda kärnvapen,
eller stödja andra länders kärnvapenprogram.
Icke-spridningsavtal
NUCLEAR NON-PROLIFERATION
TREATY (NPT)
Status: Internationell lag sedan 1970
1968 stod Icke-spridningsavtalet, NPT, klart och
1970 trädde det i kraft. Avtalet består av tre pelare:
icke-spridning, nedrustning och fredlig använd-
ning av kärnkraft. Avtalet delar in medlemsstater-
na i kärnvapenstater, Frankrike, Kina, Sovjetuni-
onen, Storbritannien och USA och kärnvapenfria
stater. 191 stater är med i NPT.
Avtalet ställer olika krav på kärnvapenstater och
kärnvapenfria stater. De länder som har kärn-
vapen lovar bland annat att inte överlåta kärn-
vapen varken till någon stat eller icke-statlig aktör
och de kärnvapenfria staterna lovar att inte skaffa
kärnvapen, i utbyte mot att de fem kärnvapen-
staterna nedrustar sina kärnvapen. Kärnvapen-
staterna har ännu inte fullföljt sina åtaganden
om att nedrusta utan moderniserar och utvecklar
istället nya kärnvapen. Enligt NPT är det varken
förbjudet att hota om eller avnända kärnvapen.
Fyra länder har skaffat kärnvapen efter att NPT
trätt i kraft, Indien, Israel, Pakistan samt Nord-
korea som lämnade avtalet och sedan anskaffade
kärnvapen.
Provstoppsavtal
PARTIAL TEST BAN TREATY (PTBT)
Status: Internationell lag sedan 1963
De svåra medicinska konsekvenserna från radio-
aktiva ämnen från de allt mer omfattande atmos-
färiska provsprängningarna hade lett till stora
protester. Oron för radioaktiv förgiftning spreds
över världen. Amerikanska mödrar samlade in sina
barns mjölktänder och tusentals tänder sändes
in för analys. Resultatet var en oroande hög halt
av radioaktivt strontium, som kunde härledas till
kärnvapentesterna världen över. Trycket från möd-
rarnas protester tillsammans med läkarna som
genomförde testerna bidrog till att tvinga fram ett
stopp för kärnvapenprovsprängningar. Den svens-
ka diplomaten Alva Myrdal som då var ordförande
i den svenska delegationen vid nedrustningskonfe-
rensen arbetade hårt för detta avtal.
Protesterna ledde fram till det partiella prov-
stoppsavtalet (PTBT) som undertecknades av USA,
Sovjetunionen och Storbritannien i Moskva 1963.
PTBT innebar förbud mot tester i atmosfären och
under vatten, men inte mot underjordiska tester.
Kina, Frankrike och Nordkorea har fortfarande inte
anslutit sig till PTBT.
COMPREHENSIVE NUCLEAR TEST BAN
TREATY (CTBT)
Status: Har ännu inte trätt i kraft.
Då det partiella provstoppsavtalet (PTBT) inte för-
bjöd underjordiska kärnvapentester fortsatte kärn-
vapenstaterna att genomföra tester under jord. En
stark internationell opinion ledde till fortsatta för-

med kärnvapen. Att delta i en zon fri från kärnvapen är ett
frivilligt åtagande, och ett steg mot en kärnvapenfri värld.
En kärnvapenfri zon leder till avspänning i regionen genom
att regionen tydligt tar avstånd från kärnvapen och kärn-
vapenhot. Genom att vara fria från kärnvapenhot minskar
risken för kärnvapenanskaffning och därför är utropandet
av kärnvapenfria zoner en viktig del för icke-spridning.
5.2 HUMANITÄRRÄTTSLIGA
PRINCIPER
Om krig väl har brutit ut gäller särskilda lagar för krig. Dessa
kallas krigets lagar och är en del av den humanitära rätten
(som i sin tur är en del av folkrätten). De syftar till att göra
kriget så humant som möjligt. Dessa regler är inriktade på
att skydda individer – både stridande och civilbefolkningen.
Röda korset skriver på sin hemsida att ”Den humanitära
rätten begränsar vilka typer av stridsmedel (vapen) och
stridsmetoder som får användas under en väpnad konflikt.
Det är förbjudet att använda vapen eller stridsmetoder som
inte kan göra åtskillnad mellan personer som direkt deltar i
striderna (stridande) och personer som inte gör det (civila,
sårade och sjuka stridande och krigsfångar)”. Den interna-
tionella humanitära rätten vilar bland annat på reglerna om
distinktion, proportionalitet och försiktighet.
KONVENTIONER
Det finns förstås ett samband mellan den humanitära rätten
och nedrustning. Ett färskt exempel är förbudet mot kärn-
vapen – som förbjuder användande av kärnvapen eftersom
dessa utgör ett inhumant hot mot mänskligheten.
Som en följd av globaliseringen har folkrättens betydelse
ökat under senare år och folkrätten täcker in allt fler om-
råden. Som exempel kan nämnas olika miljökonventioner
och FN:s barnkonvention. Ju mer folkrätten byggs ut genom
konventioner, desto mindre blir varje enskild stats hand-
lingsfrihet. Det är också därför bland annat USA länge varit
ovilligt att sluta nya nedrustningsavtal eller andra folkrätts-
ligt bindande konventioner. Man vill ha friheten att göra
som man själv vill. Andra exempel är Indiens och Pakistans
vägran att skriva under Icke-spridningsavtalet.
handlingar om ett avtal mot alla kärnvapentester.
Det ledde fram till det fullständiga provstopps-
avtalet (CTBT), som förhandlades fram år 1996.
Avtalet har fortfarande inte trätt i kraft då avtalet
stipulerar att de stater som vid förhandlingarna
hade kärnkrafts- eller forskningsreaktorer måste
gå med innan det kan träda i kraft, vilket inte alla
har gjort. Det gäller Egypten, Indien, Israel, Kina,
Nordkorea, Pakistan och USA.
Ryssland meddelade i oktober 2023 att man avser
avratificera avtalet för att hamna i samma legala
status som USA.
Avtal om rustningskontroll
NEW STRATEGIC ARMS REDUCTION
TREATY (New START)
Status: Trädde i kraft 2011 men pausat sedan
2023
Under Nya START har USA och Ryssland enats
om att begränsa antalet utplacerade strategiska
kärnvapenspetsar till 1550 samt reducera anta-
let missilbärare (robotsilos, ubåtar, bombplan
med mera) med hälften. Dock finns det fortfa-
rande ingen begränsning av hur många kärnva-
penstridsspetsar länderna får ha i lager.
Ryssland och USA förband sig att nå målen inom
sju år och avtalet gällde i tio år, med möjlighet att
förlänga avtalet fem år. I februari 2021 förläng-
des avtalet med fem år och går således ut 2026.
Under 2023 meddelade Ryssland att de kommer
att pausa avtalet och inte tillåta amerikanska
inspektioner och USA tillåter inte längre ryska
inspektioner.
Avtal om kärnvapenfria zoner
NUCLEAR WEAPONS FREE ZONES
(NWFZ)
Status: Omfattar mer än 50 procent av jordens
landyta (99 procent av allt land på södra halv-
klotet), 119 av världens länder och 18 andra
områden
Det finns regionala avtal som etablerar kärnva-
penfria zoner i Afrika, Centralasien, Latinamerika
och Karibien, Mongoliet, Sydostasien, södra Stilla
Havet och Österrike.
Stater som ingår i de kärnvapenfria zonerna får
inte tillverka, provspränga, lagra eller skaffa kärn-
vapen. De får inte heller ha kärnvapen utplacera-
de på sitt territorium. Kärnvapenstaterna förbin-
der sig också att inte anfalla en kärnvapenfri zon
Lär om kärnvapen / Politik - under denna flik
finns mer information om olika avtal som reglerar
kärnvapen.
20

21
INTERNATIONELLA VAPENFÖRBUD
2017      KÄRNVAPEN
2008  KLUSTERVAPEN
1997      LANDMINOR
1993 KEMISKA VAPEN
1972 BIOLOGISKA VAPEN
1925      GIFTGAS
1899      DUMDUMKULOR
ANVÄNDNING AV
KÄRNVAPEN
Frågan om kärnvapen kan vara olagliga har prövats av
den Internationella domstolen i Haag (ICJ). Förfrågan kom
från FN:s generalförsamling och gällde om användandet
av kärnvapen strider mot den internationella rätten. Det
resulterade i ett rådgivande yttrande 1996, där domstolen
konstaterade att användningen av kärnvapen generellt är i
strid med den humanitära rättens regler och principer.
Sverige lämnade in ett eget yttrande 1995 i samband med
domstolens yttrande, där Sveriges position är att använd-
ning av kärnvapen inte står i överensstämmelse med inter-
nationell rätt.
Domstolen kunde inte utesluta att det kan förekomma en
extrem situation där ett lands existens hotas, och då kärnva-
pen kan komma i fråga att användas i självförsvar. Dock får
inte heller i ett sådant läge användandet av kärnvapen leda
till död eller omfattande skada hos civila, eller påverka neu-
trala stater. Domstolen kunde inte identifiera hur detta skul-
le ske, men kunde inte med säkerhet utesluta att situationen
skulle kunna uppstå. Däremot konstaterade domstolen att
kärnvapen i allmänhet är att anse som olagliga.
I maj 2010 uttryckte, för första gången,  medlemmarna i
Icke-spridningsavtalet sin “djupa oro över de katastrofala
humanitära konsekvenserna av all användning av kärn-
vapen” och bekräftar behovet av att alla stater alltid följer
internationell rätt, inklusive internationell humanitär rätt.
INNEHAV AV KÄRNVAPEN
Enligt Icke-spridningsavtalet är det inte lagligt att tillverka,
köpa eller stjäla kärnvapen. Men för de fem länder som
testade kärnvapen före 1967 (Frankrike, Kina, Ryssland,
Storbritannien och USA), finns alltså ett kryphål. För dessa
är det inte förbjudet att ha dem, men de är enligt lag skyldi-
ga att i god anda förhandla om kärnvapennedrustning. De
kärnvapenstater som står utanför Icke-spridningsavtalet
(Indien, Pakistan, Israel och Nordkorea) bryter inte mot
något internationellt avtal genom sina kärnvapeninnehav.
Under det allra första mötet i FN:s generalförsamling 1946
var man överens om att bilda en kommission som skulle
arbeta för “avskaffande av nationella kärnvapen och alla
andra stora vapen avsedda för massförstörelse”.  Uppdraget
blev slutligen det Internationella atomenergiorganet (IAEA).
IAEA ansvarar för att hjälpa länder att utveckla fredlig
användning av kärnteknik (för energi och medicin) och
samtidigt se till att de inte använder denna information eller
materialet för att tillverka kärnvapen.
ICJ uttalade dessutom i sitt rådgivande beslut att de kärnva-
penstater som är anslutna till Icke-spridningsavtalet (NPT)
har en skyldighet att förhandla om och nå resultat i kärnva-
pennedrustning. Kärnvapenstaterna måste se till att deras
kärnvapen avskaffas så att mänskligheten kan leva i en kärn-
vapenfri värld.
Läs mer om krigets lagar på Svenska Röda
korsets hemsida, https://www.rodakorset.se/
var-varld/krigets-lagar/
International Court of Justice, ”Legality of the
Threat or Use of Nuclear Weapons”, https://
www.icj-cij.org/en/case/95.
Sveriges yttrande till International Court of
Justice angående ”Legality of the Threat or Use
of Nuclear Weapons”, https://www.icj-cij.org/
public/files/case-related/95/8692.pdf
Om kärnvapen är olagliga att använda, varför har
stater kärnvapen? Och varför tror du att kärn-
vapenstaterna moderniserar sina kärnvapen-
arsenaler?
Varför tror du att fler vill ha dem?
Anser du att innehav av kärnvapen är en form av
hot, varför/varför inte?

När du lärt dig mer om kärnvapen har du säkert hunnit bilda dig en egen uppfattning om dem. Behålla inte dina
tankar och åsikter för dig själv! Insändare och debattartiklar är ett av många sätt att göra din röst hörd. Här är
några tips om hur du kan öka chanserna att ditt brev publiceras.
1 LÄS MÅNGA OLIKA TIDNINGAR och tidskrifter för att se om de skriver om kärnvapenfrågor. Välj ut några
nyhetsartiklar, debattartiklar eller insändare som du tycker känns intressanta.
2 FINNS DET NÅGOT I DESSA TEXTER som du inte håller med om? Finns det någon del av en fråga eller en viss
synvinkel som du inte tycker kommer fram ordentligt? Gör en liten undersökning om du tycker att
det känns nödvändigt och börja sedan skriva ett utkast till en insändare. Det är bra om du hänvisar till en specifik
artikel i början av din insändare. Men kom ihåg, var aktuell!
3 KONTROLLERA ATT ALLA DINA UPPGIFTER STÄMMER. Korta och innehållsrika meningar fungerar bra. Läs
igenom och gör ändringar i ditt brev tills du är nöjd. Insändaren bör innehålla färre än 250 ord.
4 FRÅGA DIG SJÄLV: Varför skulle en redaktör välja att publicera just den här insändaren när den får mängder
av insändare varje dag? Skriv ett brev som sticker ut från mängden.
5 SKICKA DIN INSÄNDARE TILL TIDNINGEN. Var noga med att skriva ditt fullständiga namn, adress och ditt
telefonnummer. Om du är ung så ta gärna med din ålder. Tidningar får sällan insändare från unga människor så du
kanske vill inkludera din ålder längst ner i brevet för att öka chanserna att det publiceras. Om din insändare inte
blir publicerad, försök då att förbättra insändaren och skicka den sedan till en annan redaktion. Ge inte upp och
utan var ihärdig!
SKRIV EN INSÄNDARE
22
MYTER OM
KÄRNVAPEN
1. Det finns små kärnvapen
som går att använda
Kärnvapen, oavsett spräng-
styrka, har en överväldi-
gande destruktiv kraft. Ett
kärnvapen med en liten
sprängstyrka skulle åstad-
komma skador långt ut-
över vad ett konventionellt
vapen gör. De ”små” kärn-
vapen som finns idag har
ungefär samma storlek som
bomben som ödelade den
japanska staden Hiroshi-
ma och dödade 140 000
människor.
Kärnvapen är de enda va-
pen som kan förstöra hela
mänskligheten. Ett enda
kärnvapen, släppt över en
stad, kan döda hundratu-
sentals människor inom
loppet av några minuter.
2. Kärnvapen upprätthål-
ler säkerheten
Kärnvapen är verkningslösa
mot dagens verkliga säker-
hetshot. De kan varken vin-
na krig, hantera fattigdom,
svält, klimatförändringar,
överbefolkning, pandemier
eller handel med människor
och vapen.
3. Det går att hantera
konsekvenserna av en
kärnvapenexplosion
Konsekvenserna av kärn-
vapen är för omfattande,
gränsöverskridande och
katastrofala. Konferenserna
om kärnvapnens humanitära
konsekvenser har visat att
inget land, ingen organisation
eller  allians i världen har den
förmågan. Den går inte hel-
ler att skapa. Forskning visar
att sekundära effekter av ett
kärnvapenkrig med en bråk-
del av världens kärnvapen
kan innebära en så stor på-
verkan på klimatet och livs-
medelsproduktionen att två
miljarder människor världen
över riskerar att dö i svält.

23
6. GENUS & KÄRNVAPEN
INNEHÅLL
HUMANITÄRA KONSEKVENSER
REPRESENTATION
SÄTT ATT FÖRÄNDRA
Genus är ett annat ord för människors
sociala kön och genusperspektiv är ett
sätt att problematisera och reflektera
om hur könstillhörigheter skapas och
förstås. Att tillämpa ett genusperspek-
tiv innebär att se, eller leta efter, på
vilka sätt människor eller en situation
påverkas utifrån föreställningar om
genus och maktordningar som utgår
ifrån genus.
Att skapa medvetenhet om genus-
dimensioner av kärnvapen är ett viktigt
steg för att nå globalt ställda mål om
nedrustning.

6.1 KROPPAR PÅ-
VERKAS OLIKA
Många av studierna av de långsiktiga
effekterna av joniserande strålning på
människokroppen har inte tagit hän-
syn till att kroppar är utformade olika.
Kvinnor och flickor drabbas i opro-
portionerligt hög grad av användning
och testning av kärnvapen. Kvinnor i
Hiroshima och Nagasaki löpte tidigt en
fördubblad risk att utveckla och dö av
sköldkörtelcancer på grund av expone-
ring av joniserande strålning. Forsk-
ning från Tjernobyl har visat att flickor
löper betydligt större risk än pojkar
att utveckla sköldkörtelcancer av det
radioaktiva nedfallet.
Gravida kvinnor som utsätts för radio-
aktiv strålning löper stor risk att föda
barn med fysiska missbildningar och
dödfödslar, samt kan leda till ökad
mödradödlighet. Trots denna kunskap
har internationella utredningar inte
tagit hänsyn till köns- och ålderskänsli-
ga skillnader.
6.2 REPRESENTATION
OCH DELTAGANDE
År 2000 antog FN:s säkerhetsråd
Resolution 1325 om kvinnor, fred och
säkerhet och slog därigenom fast att ett
genusperspektiv ska genomsyra alla
staters arbete om internationell fred
och säkerhet, inklusive frågor om kärn-
vapen och nedrustning. Resolutionen
fokuserar på kvinnors deltagande i ar-
betet för fred och säkerhet, hur kvinnor
och flickor påverkas av konsekvenser
av krig och konflikt, och på behovet av
förebyggande arbete.
Historiskt sett har kvinnors deltagande
inom internationell nedrustningsdip-
lomati varit låg. Under det kalla kriget
var endast 5% av ledarna för diploma-
tiska nedrustningsdelegationer kvin-
nor och 2018 låg den siffran på 24%.
Trots de oproportionerliga effekterna
av kärnvapen är kvinnor underre-
presenterade i beslutsfattandet om
kärnvapen. Vid varje internationellt
diplomatiskt möte om kärnvapen
är det troligt att endast omkring en
fjärdedel av de officiella delegaterna är
kvinnor, och att mindre än en femtedel
av uttalandena görs av en kvinna. Näs-
tan hälften av alla länders delegationer
vid dessa möten består i princip helt
av män.
6.3 SÄTT ATT
FÖRÄNDRA
Forskning visar atAtt vara redo att
använda kärnvapen ses som maskulint
och starkt, medan viljan att nedrusta
ofta beskrivs som feminint och svagt.
Denna skeva syn på vad som ses som
rationellt och starkt formar berättel-
sen om kärnvapen hos beslutsfattare,
media och förespråkare. Till exempel
när USA:s president Barack Obama
uttryckte sin vision om en kärnvapen-
fri värld 2009 anklagades han för att
“kastrera nationen”. Politisk makt och
maskulinitet är ofta förknippat med
militarism och förmågan att använda
vapen.
FN:s konvention om förbud mot
kärnvapen är det första internationel-
la avtalet om kärnvapen som tar upp
genus och kärnvapen. Det hänvisar
till kvinnors roll och kärnvapnens
oproportionerliga konsekvenser för
kvinnor. Detta saknar motstycke i
internationella vapenfördrag. Kon-
ventionen är ett banbrytande nedrust-
ningsfördrag genom att det tar itu med
de könsrelaterade konsekvenserna och
utmanar den dominerande könsrelate-
rade berättelsen om kärnvapen.
Emma Rosengren, Förnuft,
känsla och kärnvapen, 2021,
Santérus Förlag. Finns att köpa
hos Svenska Läkare mot Kärn-
vapen och hos förlaget.
The Relevance of Gender for
Eliminating Weapons of Mass
Destruction av Carol Cohn,
Felicity Hill och Sara Ruddick,
2005.
Varför är det viktigt att lyfta
fram att kvinnor och flickor
drabbas i högre grad av kärn-
vapen?

Papperstranor har blivit en
internationell symbol för offer
för kärnvapen. Läs mer på
Lär om kärnvapen / Sadako
och de 1000 tranorna
Telefon: +46 (0)8 400 20 483
E-post: info@slmk.org
Adress: Norrtullsgatan 45, SE-113 45 Stockholm, Sweden
Webb: slmk.org
Ge en gåva: bankgiro 901-0901, Swish 123 901 0901