Text från PDF
“Jag skrek rakt ut !”
säger Yukiko Duke
om fredspriset
Kärnvapen staternas
arsenaler och deras politik
- i detta nummer: USA:s
kärnvapen
Verksamhetsberättelse
2023-09-01 – 2024-08-31
i urval
LÄKARE MOT KÄRNVAPEN
NR 177 DECEMBER 2024 MEDLEMSTIDNING FÖR SVENSKA LÄKARE MOT KÄRNVAPEN
FOKUS
NOBELS
FREDSPRIS
2024
“Jag var tvungen att nypa mig
i kinderna för att vara säker,”
Toshiyuki Mimaki, ordförande
i Nihon Hidankyo
Läkare mot Kärnvapen ges ut av föreningen
Svenska Läkare mot Kärnvapen, SLMK.
ANSVARIG UTGIVARE: Josefin Lind,
josefin.lind@slmk.org
REDAKTION: Josefin Lind, Nils Rodhe, Elin Liss
och Gabriel Holmbom.
LAYOUT: E&G Design.
TRYCK: Exakta Creative.
Tryckt på miljögodkänt papper.
ISSN: 1400-2256
Nästa nummer utkommer i februari 2025.
Material skickas till redaktion@slmk.org senast
10 januari 2025.
Svenska Läkare mot Kärnvapen
Norrtullsgatan 45,
113 45 Stockholm
E-POST: info@slmk.org
För medlemsrelaterade frågor:
medlem@slmk.org
BANKGIRO: 901-0901
SWISH: 1239010901
FÖLJ OSS:
Facebook.com/SLMK.1981
Instagram: @svenskalakaremotkarnvapen
Twitter: @IPPNWSweden
SLMK arbetar preventivt för att kärnvapen ska
avskaffas innan de används igen. Vi är en del av
IPPNW (International Physicians for the Prevention
of Nuclear War) samt ICAN (International Cam-
paign to Abolish Nuclear Weapons).
Tidningen utkommer till alla medlemmar i
Danske Læger mod Kernevåben,
www.danskelaegermodkernevaaben.dk
KONTAKT:
Povl Revsbech (sekretær og kasserer)
povl.revsbech@gmail.com
DLMK, c/o Povl Revsbech, Langdalsvej 40
8220 Brabrand, Danmark
Nobels fredspris 2024 går till den japanska
gräsrotsrörelsen Nihon Hidankyo
Kärnvapen staternas arsenaler och deras
politik - i detta nummer: USA:s kärnvapen
Verksamhetsberättelse i urval
2023-09-01 – 2024-08-31
5 Yukiko Duke intervjuas om fredspriset
8 Notiser
17 Danske Læger mod Kernevåben
Formands beretning 2023
18 Spara och bidra till en kärnvapenfri värld
INNEHÅLL #177
FRAMSIDA: Nihon Hidankyos ordförande Toshiyuki Mimaki, som överlevde atombombningen
av Hiroshima 1945, nyper sig i kinden när han deltar i en presskonferens efter att organisationen
utsetts till 2024 års Nobels fredspristagare. Foto: Kyodo/via REUTERS
4
6
10
DAGS ATT BETALA MEDLEMS -
AVGIFT FÖR 2025!
Fortsätt bidra till en kärnvapen fri värld genom att betala din medlemsavgift!
LÄKARE - 365 KR/ÅR
ASSOCIERAD MEDLEM - 200 KR/ÅR
STUDENT - 100 KR/ÅR
STÖDMEDLEM – VALFRI SUMMA
BANKGIRO: 901-0901
SWISH: 1239010901
Märk betalningen med ditt namn och medlems nummer.
Skänk gärna en extra gåva till verksam heten. Tack för ditt stöd!
LEDARE
LÄKARE MOT KÄRNVAPEN #177
3
Vendela Englund Burnett
Ordförande
M
örk, kylig och beklämmande
ter sig världen både bokstavligt
och symboliskt. Samtidigt är
det tydligt att
mörkret - hur
kompakt det än är - inte kan släcka
det minsta lilla ljus. Extra känsliga
är ögon som bara sett mörker.
Minsta ljusglimt blir viktig. Vi
fortsätter att tända gnistor av hopp,
kunskapens ljus, vredens flam-
mor och larmande vårdkasar, rikta
lampor mot skumma hörn och
fortsatt outtröttligt hålla lågan vid
liv i de fyrar som visar kursen mot
en kärnvapenfri värld.
Mycket har hänt det gångna
året som har påverkat vårt arbete
men som också visar varför vi
behövs. I och med Natomedlem-
skapet har Sverige ställt sig bakom
Natos kärnvapenavskräckning.
Sverige tar inte längre avstånd från
kärnvapen. Avsaknaden av skrift-
liga förbehåll och uttalanden från politiker innebär att
vi i framtiden riskerar få en situation där kärnvapen
finns på svenskt territorium.
Som du kan läsa i detta nummer har vi tack vare
dig och andra medlemmar, trots indragna bidrag från
regeringen, kunnat göra otroligt mycket det gångna
året. Vi har mött beslutsfattare, bevakat FN-möten,
berättat om kärnvapens katastrofala humanitära och
medicinska konsekvenser i radio, TV, sociala medier,
insändare, möten och konferenser. Vi har skapat
motstånd mot kärnvapen på svenskt territorium och
stärkt ICAN:s arbete. Vår verksamhetsberättelse lyser.
Läs och låt dig bländas! Ni medlemmar, era generösa
gåvor och alla de ideella timmar
som lagts ner har gjort det möjligt.
Tack för ert engagemang!
Nästa år är det 80 år sedan
de amerikanska atombomberna
ödelade de japanska städerna Hi-
roshima och Nagasaki. I snart 80
år har atombombs överlevare rest
jorden runt för att delge omvärlden
sina vittnesmål om de fasansfulla
sekunderna som raserade liv och
förändrade världen för alltid.
Budskapet är tydligt: Aldrig mer
Hiroshima – aldrig mer Nagasaki!
Genom att tilldela den japanska
organisationen Nihon Hidankyo
Nobels fredspris 2024, sänder den
norska Nobelkommittén ett tydligt
budskap till världens ledare: Lyssna
på överlevarna!
År 2025 blir ett intensivt
år med tredje statspartsmötet för FN:s konvention
om förbud mot kärnvapen, förberedande konferens
inom Icke-spridningsavtalet, 80 årsminnet av Hiro-
shima och Nagasaki och IPPNW:s världskongress i
Nagasaki. Vi kommer fortsätta tända olika ljuskällor,
rikta strålkastarljus dit det behövs och sätta press på
Sverige att återigen stå upp mot kärnvapen.
Det är dags att betala din medlemsavgift för
2025. Ditt stöd för vårt arbete för en kärnvapenfri
värld behövs mer än någonsin! ■
Tack för stöd och
engagemang under
det gångna tuffa
året
”
Genom att ge den
japanska organi-
sationen Nihon
Hidankyo freds-
priset sänder
Nobelkommittén
ett tydligt bud-
skap till världens
ledare: Lyssna på
överlevarna!
LÄKARE MOT KÄRNVAPEN #177
4
D
en norska Nobelkommittén tillde-
lade i december Nobels fredspris för
2024 till den japanska organisationen
Nihon Hidankyo. Organisationen är en gräs-
rotsrörelse av atombombsöverlevare, Hibaku-
sha, från Hiroshima och Nagasaki, och de får
fredspriset för ”sina ansträngningar att uppnå
en värld fri från kärnvapen och för att genom
vittnesmål visa att kärnvapen aldrig får använ-
das igen.”
Nihon Hidankyos medlem-
mar har arbetat outtröttligt
för att öka medvetenheten om
de katastrofala humanitära
konsekvenserna av använ-
dandet av kärnvapen, och
för deras totala eliminering.
Deras vittnesmål har bidragit
till att skapa och stärka ett
utbrett motstånd mot kärnva-
pen runt om i världen. Det har stärkt tabut mot
kärnvapen.
”Hibakusha hjälper oss att beskriva det
obeskrivliga, att tänka det otänkbara och att på
något sätt förstå den obegripliga smärta och det
obegripliga lidande som kärnvapen orsakar” skrev
Nobelkommittén i sitt uttalande.
I ett uttalande skriver Nihon Hidankyo att
de är tacksamma över att ha tilldelats Nobels
fredspris och lovar att arbeta ännu hårdare, med
förhoppningen att kunna föra sitt arbete vidare
till yngre generationer.
Vi har det senaste decenniet arbetat med Ni-
hon Hidankyo genom ICAN för att driva på för
ett förbud mot kärnvapen. De-
ras vittnesmål och påverkans-
arbete har varit avgörande för
antagandet och ikraftträdandet
av FN:s förbud mot kärnvapen
(TPNW) i synnerhet, och för
kampen för kärnvapennedrust-
ning i allmänhet.
Nobels fredspris är en stor
ära i sig, men det är även ett
pris som skapar internationellt
fokus kring den fråga som upp-
märksammas och den organisation som erkänns.
Det ökar medvetenheten, kunskapen och pressen
på omvärlden att agera, i detta fall kring kärnva-
pen. Priset stärker därmed hela nedrustningsrö-
relsen globalt.
■
Nobels fredspris 2024 går
till den japanska gräsrotsrörelsen
Nihon Hidankyo
Av Elin Liss
FREDSPRISET
”
Deras vittnesmål
har bidragit till
att stärka ett ut-
brett motstånd mot
kärnvapen runt om
i världen.
LÄKARE MOT KÄRNVAPEN #177
5
Nihon Hidankyo
Nihon Gensuibaku Higaisha Dantai Kyōgi-Kai,
förkortat Nihon Hidankyo, (Japanska förbundet
för organisationer för personer som drabbats av
A- och H-bomber) grundades 1956 av och för
överlevare från Hiroshima och Nagasaki.
De arbetar för global nedrustning av kärnvapen
och driver krav på statliga kompensationer för
offer i Japan och internationellt genom påver-
kansarbete, att vittna om sina erfarenheter,
dokumentera och sprida kunskap. De bedriver
även stödverksamhet för överlevare.
Yukiko Duke
Yukiko Duke är kulturjournalist, författare och över-
sättare. Hennes japanska familj är en av många som
än idag berörs av atombomberna som fälldes över
Nagasaki och Hiroshima.
Vad var din reaktion på årets fredspris?
Jag skrek rakt ut av glädje! Min släkt kommer från
Nagasaki och vi drabbades, som så många, hårt av
bomben. Min mors föräldrahem jämnades med
marken och min mormor fick svåra strålskador.
Efter kriget förtegs atombombens verkningar
länge. Det dröjde ända fram till 1957 innan den
japanska regeringen såg till att de som skadats
fick en ”atombombsbok” som garanterade dem
fri läkar vård. För de atombombsskadade betyder
priset att de och deras öde synliggörs.
Vad betyder det för kampen mot kärnvapen?
Att en gräsrotsorganisation som utan att förtröt-
tas har informerat om verkningarna av kärnva-
pen belönas är av stor betydelse. De hibakusha,
överlevare, som rest runt och berättat om sina
upplevelser blir allt äldre. Därför är det så vik-
tigt att de uppmärksammas nu. Särskilt när det
världspolitiska läget är spänt och stater hotar med
kärnvapen.
Vad betyder det för överlevarna?
Enormt mycket. Nihon Hidankyo har lyckats ena
överlevare kring ett mål: att vittna om det lidande
kärnvapen orsakar - ett lidande som färgar flera
generationer. Det finns än i dag en dold diskrimi-
nering mot överlevarna, deras barn och barnbarn.
Arbetsgivare är rädda för att de ska utveckla can-
cer och det kan bli svårt med äktenskap då räds-
lan är stor för att strålskador ska ha ”gått i arv”.
De har kämpat mot denna diskriminering, men
också för att föra ut budskapet om att kärnvapen
är ett brott mot mänskligheten.
■
INTERVJU
FOTO: PETER CEDERLING
Snart 80 år sedan Hiroshima
och Nagasaki
Nästa år är det 80 år sedan USA bomba-
de Japan med kärnvapen och vittnena och
överlevarna blir färre och färre. Nobel -
kommittén påminner om det vi hela tiden
har vetat och sagt, att kärnvapen har kata-
strofala konsekvenser för människor och
miljö och har potentialen att förgöra vår
civilisation. Den enda vägen framåt är att
utrota kärnvapen innan de utrotar oss. Vi
måste alltså fortsätta att påminna världen
om vad kärnvapen faktiskt innebär för att
ingen ska utsättas igen.
Vill du hjälpa till att högtidlighålla
årsdagen? Börja fundera redan nu hur du
skulle kunna uppmärksamma det lokalt.
Kanske en insändare, en ljusmanifestation
på torget eller en föreläsning?
LÄKARE MOT KÄRNVAPEN #177
6
D
etta är del tre i vår serie om kärnva-
penstaternas arsenaler och vad som
skulle hända ifall dessa stater attack-
erades med kärnvapen. I förra numret gick vi
igenom Pakistan, i detta nummer ligger fokus
på USA.
USA:s arsenal
USA bedömdes av Federation of American Sci-
entists (FAS) i maj 2024 totalt ha 5 044 kärn-
vapen. Av 3 708 stridsspetsar bedöms 1 770 ut-
placerade och 1 938 vara i reserv. Utöver dessa
finns 1 336 äldre kärnvapen
som väntar på att nedmonte-
ras. Av de utplacerade, finns
400 på landbaserade inter-
kontinentala ballistiska mis-
siler (ICBM), 970 på ubåtar,
300 på flygbaser i USA och
cirka 100 taktiska kärnvapen
på baser i Europa (Belgien,
Italien, Nederländerna, Tur-
kiet och Tyskland).
Transparensen kring
USA:s kärnvapenarsenal har
varierat genom åren. Mel-
lan 2010 och 2018 publicerade den amerikan-
ska regeringen information om sina arsenaler,
medan Trumpadministrationen 2019 och 2020
valde att inte göra det. När Biden kom till mak-
ten offentliggjorde han siffrorna för de saknade
åren. Märkligt nog avslog sedan Bidenadminis-
trationen FAS ansökan om att få siffror för åren
2021-2023. Att siffror hålls dolda är definitivt
ett problem i sig men det underminerar dess-
utom kraven USA ställer på Kina och Ryssland
om att öka transparensen kring deras kärnvapen.
Efter 2024 års sammanställning släppte dock
regeringen återigen siffrorna. Det visade sig då
att antalet aktiva stridsspetsar är 3 748 stycken,
40 fler än i FAS bedömning. Hur fördelningen
mellan utplacerade och lagrade ser ut framgår
dock inte.
Kärnvapendoktrin och strategi
Nuclear Posture Review (NPR) är den process
som bestämmer vilken roll kärnvapen ska ha i
USA:s säkerhetsstrategi tillika den doktrin där
USA:s strategi för kärnvapen utkristalliseras.
Den beskriver förutom planerna för avskräckning
och rustningskontroll med andra länder, även en
översikt av kärnvapenkapaciteten och förändringar
av landets kärnvapenlager. Den senaste versionen
uppdaterades 2022 men den betydande föränd-
ringen skedde redan 2010 då Obama beslutade att
helt modernisera kärnvapenarsenalen.
USA:s president har i dags-
läget möjlighet att beordra ett
kärnvapenanfall av vilken anled-
ning som helst, när som helst, då
USA varken har någon policy om
”No-first-use” (att endast använda
kärnvapen som svar på en kärn-
vapenattack) eller ”Sole purpose”
(att kärnvapen endast får användas
som avskräckning av kärnvapenat-
tacker och om nödvändigt svar på
kärnvapenattack, inte attacker med
exempelvis konventionella vapen).
”Så länge kärnvapen existerar är den grundläg-
gande uppgiften för amerikanska kärnvapen att
avskräcka från kärnvapenattacker mot USA, våra
allierade och partners. USA skulle endast överväga
att använda kärnvapen under extrema omständig-
heter för att försvara USA:s eller dess allierades och
partners vitala intressen.” - US Nuclear Posture
Review 2022
Utöver Nuclear Posture Review har USA en
konkret kärnvapenkrigsplan (OPLAN8010-12).
Enligt Federation of American Scientists består
den egentligen av fyra planer, riktade mot fyra
motståndare: Ryssland, Kina, Nordkorea och Iran.
Flera uppdateringar har gjorts sedan den antogs
medan en mer substantiell ändring gjordes 2019
då fokus lades på stormaktskonkurrens. En ny
Av Elin Liss
USA:s kärnvapen
”
USA:s president
har i dagsläget
möjlighet att
beordra ett kärn-
vapenanfall av
vilken anledning
som helst.
KÄRNVAPEN STATERNAS ARSENALER OCH DERAS POLITIK
ARTIKELSERIE
LÄKARE MOT KÄRNVAPEN #177
7
cyber plan integrerades och gränsen mellan kärn-
vapen och konventionella styrkor suddades ut.
Denna införlivning i en och samma övergri-
pande plan av nukleära och konventionella styrkor
men även av cyber-, informations- och elektro-
magnetiska förmågor, är en betydande förändring
från den strategiska krigsplanen som fanns under
Kalla kriget som nästan helt var nukleär. Detta
menar USA ska ge fler handlingsalternativ, men
skapar också problem.
Efter den ryska annekteringen av Krim år
2014 ökade USA kärnvapenbombplanens roll i sitt
europeiska kommando för att skapa en starkare
offensiv förmåga. Från att endast träna europeiska
styrkor och visa sin närvaro i syfte att avskräcka
Ryssland ska de nu kunna flytta en fullt stridsbe-
redd bombstyrka till Europa.
Dessa förändringar har enligt Federation of
American Scientists lett till alltmer provokativa
flygningar över Europa, i vissa fall mycket nära den
ryska gränsen. I och med Sveriges inträde i Nato
flyger amerikanska bombplan rutinmässigt över
svenskt territorium. I augusti 2022 flög exempel-
vis två B-52:or över Sverige, en av dessa kapabel
att bära kärnvapen. Månaden därpå, samma dag
som Rysslands president Putin hotade att använda
kärnvapen för att försvara annekterade områden i
Ukraina (september 2022), lyfte fyra B-52:or från
Storbritannien och återvände till USA, två av dem
via norra Sverige.
”En sådan nära integration av nukleära och konven-
tionella bombplan i samma insatsstyrka kan få bety-
dande konsekvenser för krisstabilitet, missförstånd och
risken för nukleär eskalering eftersom det kan leda
till överreaktioner och missuppfattningar om vad som
signaleras.” - Federation of American Scientists,
United States nuclear weapons, 2024
Humanitära konsekvenser
Enligt ICAN:s rapport No place to hide: Nuclear
weapons and the collapse of health care systems (2022)
skulle ett medelstort kärnvapen (100 kiloton) som
detoneras över Washington D.C. med 6,3 miljoner
invånare resultera i uppskattningsvis 180 000 män-
niskors omedelbara död och ytterligare 380 000
männi skor skulle skadas, varav en stor andel med
svåra brännskador. Av de 13 sjukhus som finns i
Washington D.C. skulle omkring hälften slås ut och
varje överlevande läkare skulle tvingas ansvara för
att behandla 26 personer samtidigt. Stadens enda
brännskadecentra, med 30 platser, skulle skadas
eller förstöras i expolosionen.
Kostnad
Enligt uppskattningar i ICAN:s rapport Surge:
2023 Global Nuclear Weapons Spending, spenderade
USA 51,5 miljarder dollar på sina kärnvapen år
2023, en ökning med 17,8 procent i jämförelse
med föregående år. Det är 1924 dollar varje minut.
2023 lade USA mer pengar på kärnvapen än alla
andra kärnvapenstater tillsammans. Uppskatt-
ningsvis lägger USA cirka 6 procent av sina totala
militära utgifter på sin kärnvapenarsenal.
Det fullständiga moderniserings- och under-
hållsprogrammet för USA:s kärnvapen kommer att
enligt FAS fortsätta långt efter 2039 och kommer,
baserat på Congressional Budget Office’s uppskatt-
ning, att kosta 1200 miljarder dollar men andra
uppskattningar visar att summan snarare kommer
att landa på närmare 1700 miljarder dollar.
■
Referenser
Federation of American Scientists
Nuclear Notebook USA nuclear weapons, 2024, Hans M.
Kristensen, Matt Korda and Eliana Johns, Mackenzie Knight
United States Discloses Nuclear Warhead Numbers; Resto-
res Nuclear Transparency, 2024, Hans Kristensen
What Is The Sole Purpose Of U.S. Nuclear Weapons?,
2021, Adam Mount
ICAN
Surge: 2023 Global Nuclear Weapons Spending
No place to hide: nuclear weapons and the collapse of
health care systems 2022
↑
När Donald Trump tillträder som USA:s president nästa år kommer
han i praktiken kunna beordra ett kärnvapenanfall av vilken anledning
som helst.
LÄKARE MOT KÄRNVAPEN #177
8
NOTISER
Oroväckande händelseutveck-
ling i kriget i Ukraina
Ryssland ska den 21/11 ha använt en ny typ av
ballistisk medeldistansrobot (intermediate-range
ballistic missile) i en attack mot Ukraina. Troligt-
vis är den kapabel att bära kärnvapen. Först
hävdade Ukraina att det rörde sig om en inter-
kontinental ballistisk robot, vilket dock visade
sig inte stämma.
Attacken följde efter att den ryska kärn-
vapendoktrinen uppdaterats och USA har tillåtit
Ukraina att använda amerikanska vapen för
att attackera mål inne i Ryssland. Rysslands
uppdaterade doktrin öppnar för användandet av
kärnvapen om ett icke-kärnvapenland attackerar
Ryssland med konventionella vapen med stöd
av en kärnvapenmakt.
Årsmöte
Den 23 november genomförde
Svenska Läkare mot Kärnvapen sitt
årsmöte. Årsmötet gav den avgående
styrelsen ansvarsfrihet och valde en
ny styrelse. Efter årsmötet hölls ett
konstituerande styrelsemöte och da-
gen efter hade styrelsen en workshop
om hur vi kan arbeta med exempel-
vis ökad insamling och medlemskap.
Ordinarie styrelsemedlemmar
Ordförande Vendela Englund Burnett omval
Benny Petersson omval
Nicke Rodhe omval
Meit Krakau omval
Åsa Lindström omval
Lena Sohlberg omval
Gunnar Westberg omval
David Viktorin omval
Andreas Vilhelmsson nyval
Suppleanter
Gösta Alfvén omval
Erland Richardson omval
Karin Svensson omval
Filip Molinder, studentrepresentant,
nyval, tidigare ordinarie
Tommy Lundsäter, studentrepresentant,
nyval
Sverige bojkottar studie om
kärnvapens konsekvenser
I november röstade FN:s generalförsamling
igenom en resolution om att en expertpanel
ska tillsättas för att studera kärnvapenkrigets
konsekvenser. Studien, den första i sitt slag på
35 år, ska sammanställa den senaste forsk-
ningen på en rad olika områden – medicinska,
samhälleliga, klimatmässiga och radiologiska
samt effekt på folkhälsa, globala socioekono-
miska system, jordbruk och ekosystem. Reso-
lutionen gick igenom med en stor majoritet
med 144 ja-röster. Sverige däremot avstod i
omröstningen tillsammans med bland andra
kärnvapenstaterna USA, Israel och Indien. En-
dast tre länder röstade nej: kärnvapenstaterna
Ryssland, Storbritannien och Frankrike.
LÄKARE MOT KÄRNVAPEN #177
9
Bristfällig och vilseledande
kärnvapeninformation i MSB:s
nya broschyr
Den 18 november skrev ordförande Vendela
Englund Burnett en debattartikel i Läkartidning-
en angående MSB:s nya broschyr ”Om krisen
eller kriget kommer” som denna gång tar upp
kärnvapen. Då det inte förklaras vad en kärnva-
penexplosion faktiskt innebär, kan instruktionen,
om att söka skydd och vänta några dagar, förleda
allmänheten att tro att det kanske inte är så far-
ligt – att man efter detonation av ett massförstö-
relsevapen kan gå ut i ett fungerande samhälle.
Kunskapen om vad kärnvapen faktiskt är och gör
är skrämmande låg, även bland myndigheter och
beslutsfattare. Det enda sättet att skydda sig är
att kärnvapen elimineras.
Artikeln plockades upp av TV4 nyheterna som
gjorde en egen artikel utifrån Vendelas ”Läkarnas
beräkning: Så många dör direkt i en attack mot
riksdagshuset” den 20/11. De intervjuade också
MSB:s enhetschef Henrik Larsson som menar
att de gjort en avvägning mellan att informera
och skrämma upp. Han menar dock att det själv-
klart skulle vara en katastrof om Sverige drabba-
des av ett kärnvapen anfall. Även Tidningen Syre
plockade upp och citerade debattartikeln i sin
artikel ”Många reaktioner på krigsfokus i MSB:s
nya broschyr” den 21/11.
Insändare har även skrivits av medlemmar
med exempel på lokala konsekvenser om ett
kärnvapen används, i samband med att MSB:s
broschyr landat i brevlådorna runt om i landet.
De har publicerats i exempelvis Barometern och
Dala-Demokraten.
LÄKARE MOT KÄRNVAPEN #177 - VERKSAMHETSBERÄTTELSE
10
S
venska Läkare mot Kärnvapens mål är
att kärnvapen ska avskaffas och aldrig
användas igen. Med utgångspunkt i
vår kunskap om medicinska och humanitära
konsekvenser arbetar vi för att öka kunska-
pen, driva på och skapa förutsättningar för
nedrustning. Genom att öka den politiska
pressen och omdefiniera debatten om kärn-
vapen vill vi få Sverige att driva nedrustning
med det humanitära perspektivet i centrum.
Sedan organisationens start i början av 80-ta-
let har Svenska Läkare mot Kärnvapen arbetat
långsiktigt för politisk förändring utifrån veten-
skap och fakta. Vi opinionsbildar och engagerar
medlemmar, de som är grunden i vårt arbete
och skapar vår trovärdighet. Av erfarenhet vet
vi att påverkansarbete kan utgöra långsamma
politiska processer, där det periodvis också går
bakåt, men att det är då vi behövs som mest.
Under verksamhetsåret har en ny kontext
växt fram. Sveriges har blivit Natomedlem och
stödjer nu kärnvapenavskräckning, har ingått ett
försvarssamarbetsavtal (Defence Cooperation
Agreement, DCA) med USA där kärnvapen inte
utesluts, och vi har sett stora kliv tillbaka i de
svenska nedrustningsprioriteringarna. Reger-
ingen drog också in vårt och andras mångåriga
verksamhetsstöd, något som påverkat organisa-
tionen. Trots detta har vi tack vare er medlem-
mar kunnat genomföra en omfattande verksam-
het under det gångna året.
Verksamhetsberättelse
I URVAL 2023-09-01 – 2024-08-31
Hela verksamhetsberättelsen finns på www.slmk.org.
Verksamhetsberättelsen utgör också vår effektrapport
som rapporteras in till Giva Sverige.
Så arbetar vi
Svenska Läkare mot Kärnvapen arbetar för att
påverka beslutsfattare att bedriva ett mer aktivt
svenskt nedrustningsarbete, genom att bidra
med underlag, analyser och rekommendatio-
ner. Vi granskar Sveriges agerande och politik
kring kärnvapen och nedrustning och vi för en
kontinuerlig dialog med beslutsfattare, par-
tier, regeringskansliet, myndigheter och andra
aktörer.
Vi arbetar på flera sätt för att sprida kun-
skap om kärnvapen, deras medicinska kon-
sekvenser och nedrustning. Genom att höja
kunskapsnivån och erbjuda möjligheter att
engagera sig gör vi det möjligt för människor
att ta ställning, fatta informerade beslut och
påverka. Vi verkar för en faktabaserad debatt
om kärnvapen som utgår ifrån de humanitära
konsekvenserna. Det bidrar till att skapa en
starkare opinion som ökar pressen på våra folk-
valda politiker att föra en ansvarsfull och aktiv
nedrustningspolitik.
Vi måste också påminna om att förändring
är möjlig, särskilt i dessa utmanande tider, för
att människor ska känna ett personligt engage-
mang och optimism trots motstånd.
Genom att arbeta för att vara en inklude-
rande och långsiktigt hållbar organisation kan
vi se till att föreningen förblir en stark röst.
Med en stark rörelse mångfaldigar vi våra rös-
ter idag och ser till att de finns kvar imorgon.
Genom organisering skapar vi en gemensam
kraft att förändra.
1111
LÄKARE MOT KÄRNVAPEN #177 - VERKSAMHETSBERÄTTELSE
Påver kan
Under verksamhetsåret har vi fört dialog med rep-
resentanter för politiska partier för att bygga enga-
gemang i kärnvapenfrågan. Arbetet med att stödja
och uppmuntra politiker är en kontinuerlig del i
vårt arbete för långsiktiga resultat. Vi för även en
dialog med tjänstepersoner, inte minst på Utrikes-
departementets nedrustningsenhet, för uppföljning
och för att bidra med underlag och kunskap. Våra
underlag har använts av flera politiker under året
i motioner och debatter. Inför FN:s generalför-
samling 2023 deltog vi i möte med utrikesminister
Tobias Billström och biståndsminister Johan Forsell
där vi lyfte frågan om verksamhetsstödet.
I juni bjöd vi in Tormod Heier, professor i mi-
litär strategi och operationer på Försvarshögskolan
i Oslo, till riksdagen. Han träffade en stor grupp
Socialdemokrater och även en grupp Vänsterpartis-
ter och Miljöpartister. Fokus var att bygga kunskap
och erfarenhet från Norges mångåriga Natomed-
lemskap och arbete med att förhandla fram det
norska DCA-avtalet med USA.
Nato och Defence Cooperation
Agreement – DCA
Verksamhetsåret präglades av tillträdet till Nato
samt försvarssamarbetsavtalet DCA. Svenska
Läkare mot Kärnvapen tar inte ställning till vare
sig svenskt Natomedlemskap eller för eller emot
försvarssamarbetsavtalet som sådant. Vi har däre-
mot arbetat för att Natomedlemskapet ska hållas
kärnvapenfritt och att de aktuella militärbaserna
inom DCA ska förklaras kärnvapenfria, samt att
det i avtalet skulle klargöras att inga kärnvapen får
inkluderas i samarbetet.
Vi har kommunicerat våra analyser och rekom-
mendationer via öppna brev till riksdagsledamöter
i 19 lokaltidningar, debattartiklar och underlag
på vår hemsida och i sociala medier, genom vår
tidskrift Läkare mot Kärnvapen men också i möten
med partigrupper och partiföreträdare.
Remissyttrande
I mars lämnade vi in ett remissyttrande till För-
svarsdepartementet om DCA. I yttrandet lyfte vi
att avtalet inte specifikt säkerställer att kärnvapen
inte får införas på svenskt territorium, varken im-
plicit eller explicit eller om beslutet ligger på riks-
dagen eller regeringen. Vi problematiserade även
att det inte finns något klargörande att logistikstöd
till amerikanska styrkor inte får inkludera kärnva-
pen. Vårt yttrande nämndes av en riksdagsledamot
i riksdagsdebatten innan omröstningen om DCA.
Drygt 7000 personer skrev under vår namninsam-
ling ”Kärnvapen på svenskt territorium: NEJ!” som
vi i juni överlämnade till riksdagen.
I januari släppte vi rapporten ”Sverige i Nato”
tillsammans med Svenska Freds under Folk och
Försvars rikskonferens. TT skrev en artikel som
publicerades i 12 medier bland annat SvD och
Dagens Nyheter.
Vår Novusundersökning visar att en majoritet av
svenskarna (66%) tycker att kärnvapen inte ska
kunna placeras i Sverige och att det bör skrivas en
policy om detta.
I mars lämnade vi in ett remissyttrande till Försvars-
departementet om DCA. I yttrandet lyfte vi att
avtalet inte specifikt säkerställer att kärnvapen inte
får införas på svenskt territorium.
Svenska Läkare mot Kärnvapen anser att kärn-
vapen måste inkluderas i undervisningen om
katastrofmedicin. Vi har under verksamhetsåret
varit i kontakt med Socialstyrelsen och även lyft
frågan under flera medicinska konferenser.
Arbetet fortsätter under kommande år.
FOLKBILDNING
25
Föreläsningar
Året i
korthet
590
ideella arbetsdagar
MEDLEMMARNAS ARBETE
SLMK I DEBATTEN
69
Intervjuer
8
Debattartiklar
57
Omnämnanden
34
Insändare
18
Pressmeddelanden
LÄKARE MOT KÄRNVAPEN #177 - VERKSAMHETSBERÄTTELSE
12
Internationella nedrustningsfora
I november-december 2023 deltog vi på det andra
statspartsmötet för FN:s konvention om förbud
mot kärnvapen (TPNW) i New York. Dessvärre
fanns inte Sverige representerat på mötet. Vi följ-
de diskussionerna, rapporterade hem via sociala
medier och i vår tidskrift. Utöver det var detta,
likt alla internationella möten, viktiga tillfällen för
fortbildning och för att entusiasmera deltagarna,
skapa och vårda internationella kontakter och visa
att vi är en organisation som är på plats där det
händer.
I juli-augusti 2024 genomfördes den andra
förberedande kommittén för Icke-spridnings-
avtalet (NPT) i Genève. På grund av indraget
verksamhetsstöd hade vi inte medel att åka. Inför
mötet hade vi dock dialog med Utrikesdeparte-
mentets nedrustningsenhet där vi framförde våra
rekommendationer, exempelvis om att stödja ut-
talanden om kärnvapnens humanitära konsekven-
ser och vi delade ICAN:s budskap och slutsat-
serna från mötet i sociala medier, i vår tidning och
i nyhetsbrev.
Folk och Försvars rikskonferens
i Sälen
Svenska Läkare mot kärnvapen deltog i januari
i Folk och Försvars konferens i Sälen. Vi ställde
frågor och gav uppmaningar i plenum till politiker
och myndighetschefer, som utrikesminister Tobias
Billström, S-ordförande Magdalena Andersson,
Överbefälhavare Micael Bydén och MSB:s gene-
raldirektör Charlotte Petri Gornitzka. Svaren på
alla våra frågor var generellt svävande och em-
fas var på att Rysslands kärnvapen är de som är
farliga och att så länge det finns kärnvapen måste
Nato vara en kärnvapenallians.
Rapport: Sverige i Nato
Under verksamhetsåret samarbetade vi med
Svenska Freds om en gemensam rapport Sverige
i Nato som lanserades i januari 2024 under en
presskonferens i Sälen under Folk och Försvars
rikskonferens, inför cirka 20 närvarande journa-
lister. Rapportens främsta syfte är att granska vad
ett svenskt Natomedlemskap kan komma att inne-
bära ur en rad olika aspekter. TT skrev en artikel
som publicerades i 12 medier bland annat SvD
och Dagens Nyheter. Vi intervjuades även i fem
egna artiklar i medier som Göteborgsposten, Syre
och FemPers Nyheter och rapporten omnämndes
i ytterligare fem artiklar, inklusive i turkisk media.
Senare i januari släppte vi rapporten i
Stockholm där vi hade ett samtal med social-
demokraten Morgan Johansson och moderaten
Ann-Sofie Alm om Nato och kärnvapen. Ett 80-
tal personer kom. Vi har fortsatt lyfta rapporten
under året och sålt den på olika evenemang.
Alva Myrdal Center för kärnvapen-
nedrustning
I juni 2024 deltog vi på Alva Myrdal Center för
kärnvapennedrustnings tredje årliga konferens
vid Uppsala universitet, där vi arrangerade två
samtal. Det ena om kärnvapnens medicinska och
klimatmässiga konsekvenser och det andra om
avskräckning, dagens kärnvapenarsenaler och
moderniseringar och ryska perspektiv. Konferen-
sen är en viktig plats för att knyta kontakter med
experter, inte minst från akademin vilka vi oftast
inte träffar på andra nedrustningskonferenser, från
hela världen och uppdatera oss i ny forskning på
kärnvapenområdet.
Katastrofmedicin
Både Världshälsoorganisationen WHO och World
Medical Association menar att läkare och annan
sjukvårdspersonal skall undervisas om de medicin-
ska konsekvenserna av kärnvapenanvändning och
följderna för sjukvården. Den allmänna undervis-
ningen i katastrofmedicin vid de olika medicinska
fakulteterna i Sverige upphörde under 1990-talet.
Regeringen har meddelat Socialstyrelsen, regio-
ner och kommuner att undervisning och träning i
hantering av katastrofer måste återinföras. I detta
uppdrag har man inte tydligt inkluderat kärnvapen.
Svenska Läkare mot Kärnvapen anser att
kärnvapen måste inkluderas i undervisningen om
katastrofmedicin. Vi har under verksamhetsåret
varit i kontakt med Socialstyrelsen och även lyft
frågan under flera medicinska konferenser. Arbetet
fortsätter under kommande år.
1313
LÄKARE MOT KÄRNVAPEN #177 - VERKSAMHETSBERÄTTELSE
Opinion
Namninsamling: Kärnvapen på
svenskt territorium: NEJ!
För att nå ut till en bredare målgrupp, göra
vårt namn mer känt och i förlängningen skapa
opinion tog vi hjälp av en kommunikationsbyrå
och skapade en namninsamling mot kärnvapen
på svenskt territorium. Rubriken var Kärnvapen
på svenskt territorium: NEJ! Under våren och
försommaren spred vi namninsamlingen i vår
tidning, i sociala medier, genom annonsering
i Aftonbladet, på vår hemsida och genom vårt
nyhetsbrev. I juni överlämnade vi drygt 7 000
namnunderskrifter till ledamöterna i riksdagens
sammansatta försvars- och utrikesutskott vilka
hade behandlat DCA-frågan under våren.
Opinionsundersökning: Majoritet
vill ha en policy mot kärnvapen på
svensk mark.
I slutet av 2023 gav vi Novus i uppdrag att ta
reda på den svenska allmänhetens syn på kärnva-
pen på svensk mark. En majoritet av svenskarna
(66%) tycker att kärnvapen inte ska kunna pla-
ceras i Sverige och att det bör skrivas en policy
som utesluter detta. Stödet för regeringens linje,
att inte skriva en policy och för att kärnvapen bör
kunna placeras i Sverige är samtidigt lågt (18%),
lika lågt som de som svarat att de inte vet vad de
tycker.
Undersökningen omnämndes i 19 lokala
insändare i lokaltidningar som våra medlemmar
skrev under våren. Vänsterpartiet använde un-
dersökningen i sin riksdagsmotion om DCA och
den hänvisades till i fem medieinslag, exempelvis
av Miljöpartiets språkrör Daniel Helldén som
hänvisade till den i en debatt om DCA med för-
svarsminister Pål Jonson i P1 morgon i juni.
Lär om kärnvapen – handled-
ningsmaterial för lärare
Under verksamhetsåret uppdaterade
vi vårt handledningsmaterial för
lärare, Lär om kärnvapen – Ett stu-
diematerial för att utbilda andra
och lära tillsammans, vilket
lanserades i april 2024. I ma-
terialet guidas man genom
sex tematiska kapitel som
vart och ett kan utgöra
ett möte i en studiecirkel eller
ett pass som del av en längre utbildning.
För varje tema finns ett antal diskussionsfrågor
som korresponderar till kapitlet. Det finns också
praktiska övningar, filmtips och vidare läsning
för fördjupning. Målgruppen är främst lärare i
årskurs 9 och gymnasiet.
Materialet spreds under vår och sommar
genom tjänsten Utbudet som tillhandahåller
material till lärare kostnadsfritt. 700 stycken som
tog slut direkt.
Om ingenting finns kvar, finns
inget att rädda
Vi anlitade under våren en kommunikations-
byrå för att hjälpa oss tydliggöra vårt budskap
och syftet med vår förening som ett sätt att få
nya medlemmar och fler givare. De tog fram en
kommunikationskampanj som byggde på vår roll
som läkare ”Om ingenting finns kvar, finns inget
att rädda”. Budskapet var att vid ett krig finns
det fortfarande en hel del läkare kan göra, men
vid ett kärnvapenkrig finns det inget läkarkåren
kan göra. Kampanjen har vi använt
i sociala medier, i vår tidskrift
och i insamlingsarbetet och
vi kommer att fortsätta att
använda det.
Seminarium: Är kärn-
vapenkrig oundvikligt?
I augusti arrangerade vi ett semi-
narium med titeln Är kärnvapenkrig
oundvikligt? Medverkande var Tormod
Heier, professor militär strategi och ope-
rationer, Försvarshögskolan Oslo, Tytti
Erästö, senior forskare vid SIPRI:s pro-
↑
Generalsekreterare Josefin Lind lämnade in över 7000
namnunder skrifter mot kärnvapen till riksdagen i juni.
LÄKARE MOT KÄRNVAPEN #177 - VERKSAMHETSBERÄTTELSE
14
gram för massförstörelsevapen, Joakim Paasikivi,
överstelöjtnant och tidigare lärare i militär stra-
tegi vid Försvarshögskolan Stockholm och Jose-
fin Lind, generalsekreterare Svenska Läkare mot
Kärnvapen. Samtalet leddes av journalisten Lisa
Röstlund och vår ordförande Vendela Englund
Burnett höll ett inledningsanförande om kärnva-
pen och dess konsekvenser. Seminariet genom-
fördes på ABF i Stockholm och spelades in av
SVT Forum vilka sände seminariet tre gånger.
Seminariet anordnades av Erland Richardsson,
suppleant i styrelsen, med stöd av kansliet och
ordföranden. Cirka 50 personer lyssnade på
plats, ett flertal gav mycket positiv respons.
Hiroshimadagen
Hiroshimadagen uppmärksammades i Stock-
holm, Göteborg och Växjö med tal och musik.
2024 uteblev årets anti-atombombsdiplom för
första gången sedan föreningen initierade diplo-
met 2009. Med anledning av världsläget och de
ökade spänningarna, där kärnvapen igen ges en
mer central roll i staters säkerhet ville vi markera
allvaret genom att inte dela ut något diplom.
Föreläsningar och deltagande i
externa evenemang
Under verksamhetsåret har vi deltagit i externa
evenemang, både med föreläsningar och som
inbjudna experter. Vi har bland annat föreläst
på Uppsala universitet, talat för fackförenings-
aktiva, på freds- och bokfestivaler och bibliotek,
för S-kvinnor och Miljöpartiet samt för läkar-
studenter, allmänläkare och för FN-föreningar.
Totalt har vi under verksamhetsåret föreläst
cirka 25 gånger.
Media
Under verksamhetsåret har Svenska Läkare mot
Kärnvapen 168 pressklipp i redaktionell media.
Det inkluderar omnämnanden av organisatio-
nen, våra egna debattartiklar, insändare, inter-
vjuer, såväl digitalt som i tryck samt i radio och
T V.
►
Satsning på insändare
Under våren tog vi fram en insändarmall som
vi delade med våra medlemmar med syfte att
de kunde skriva in till lokaltidningar under
rubriken ”Nato är okej men vi säger nej till
kärnvapen”. Fokus låg på vår opinionsundersök-
ning, där det finns ett tydligt
motstånd mot kärnvapen i
Sverige, och behovet av att,
genom policy eller lagstift-
ning, förbjuda kärnvapen
på svenskt territorium. Hela
19 insändare publicerades
i lokaltidningar runt om i
landet av våra medlemmar.
Två medlemmar inter-
vjuades även i lokalradio, P4
Östergötland respektive P4
Västerbotten.
►
Ordföranden i media
Under året har vår ordföran-
de Vendela Englund Burnett
deltagit i en rad medier. I
och med att Ungern röstade
ja till Sveriges Natoansökan
den 26/2 medverkade hon i SVT Nyheters di-
rektsändning, och debatterade i mars i Expres-
sen-TV mot Carl Albinsson, programansvarig
på Timbro, som vill ha mer kärnvapen i Europa.
Hon har intervjuats av exempelvis Arbetaren
och ETC, varit med i Ring P1 två gånger samt
skrivit en rad debattartiklar varav en tillsam-
mans med Sverker Sörlin som publicerades i
Newsweek.
►
Indraget stöd till civilsamhället
Regeringen beslutade 22 december att med
omedelbar verkan strypa stödet till civilsam-
hällesorganisationer som arbetar med fred och
säkerhet. TT skrev en artikel om det där vår
generalsekreterare Josefin Lind intervjuades
och som publicerades i 27 medier bland annat
Dagens Nyheter och Svenska Dagbladet. Flera
andra medier skrev även om beskedet och hur
det påverkar organisationers arbete och en rad
insändare på temat nämnde vår förening.
↑
Är kärnvapenkrig oundvikligt? Denna fråga debatterade vi under vårt samtal i augusti som SVT
sände. Svaret blev nej!
1515
LÄKARE MOT KÄRNVAPEN #177 - VERKSAMHETSBERÄTTELSE
Organisation
Organisationen står inför framtida
utmaningar med stagnerande medlems-
tillväxt och allt färre aktivt engagerade
medlemmar. Även om vi har fler nya
medlemmar än antalet avlidna eller som
anmält utträde har vi ändå en sjunkande
medlemskår när medlemmar varken be-
talar sin avgift eller anmäler sitt utträde.
Studenter och sjuksköterskor/sjukgym-
naster/biomedicinska analytiker är de
grupper som ökar mest i antal medan
fullbetalande läkarmedlemmar är de som
minskar mest. Därtill ser vi det indragna
verksamhetsstödet som en utmaning
för den långsiktiga finansieringen av vår
verksamhet under överskådlig tid.
Ett stort stöd hos Sveriges läkar-
kår utgör grunden för vår trovärdighet
och legitimitet och därigenom ökad förmåga
att åstadkomma förändring. Vi har ett viktigt
långsiktigt arbete framför oss för att bygga en
modern medlemsorganisation där vi når ut till
och engagerar nya. Vi ser att det som ger bäst
resultat är när medlemmarna rekryterar nya
medlemmar.
Indraget verksamhetsstöd ger
ökat behov av nya intäkter
Det indragna verksamhetsstödet påverkar både
vår möjlighet att långsiktigt planera verksam-
heten och att genomföra den dagliga verksam-
heten. Behovet av att finna nya intäkter är där-
för avgörande för föreningens framtid. Vi har
under verksamhetsåret arbetat med att tänka
mer kreativt i insamlingsbrev och tydliggjort
att vi behöver medlemmarnas stöd mer nu än
kanske någonsin. Än så länge har medlemmar
och stödpersoner svarat väl på våra förfråg-
ningar och skänkt mer till föreningen än vid
tidigare års insamlingsbrev. Detta arbete kom-
mer att fortsätta. Under detta verksamhetsår
har vi inte mottagit något arv, något som ofta
möjliggör en viss ekonomisk trygghet.
Medlemsrekrytering
För att nå ut till fler potentiella medlemmar
har vi under verksamhetsåret bland annat
deltagit på Svensk Allmänmedicinsk kongress
i Uppsala. Vi hade där ett bokbord och vår
ordförande Vendela Englund Burnett föreläste
för cirka 70 personer om varför arbete mot
kärnvapen ingår i läkares jobb. Vi fanns också
på plats på AT-stämman i Stockholm och ST-
dagarna i Skövde. Vi ser att det är en viktig
uppgift för våra medlemmar att finnas på dessa
kongresser, stämmor och möten för att skapa
igenkänning och få nya medlemmar till fören-
ingen. Under verksamhetsåret har vi även hållit
en föreläsning på en vårdcentral, en metod vi
inte arbetat mycket med men som vi ser stor
utvecklingspotential i.
Medlemmar
Svenska Läkare mot Kärnvapen välkomnar
läkare och medicinstuderande samt lärare vid
medicinsk fakultet som medlemmar. Medlem-
mar i de nedlagda yrkesföreningarna Forskare
och Ingenjörer mot Kärnvapen, FIMK, Sjuk-
sköterskor, Sjukgymnaster och biomedicinska
Analytiker mot Kärnvapen, SSAMK, samt
Svenska Tandläkare mot Kärnvapen, STMK,
erbjuds att bli associerade medlemmar i
Svenska Läkare mot Kärnvapen.
►
Antal
Läkare: 1 974 betalande medlemmar
Studenter: 35
FIMK: ca 150
STMK: ca 85
SSAMK: ca 30
Föreningsarbetet vilar till stor del på ideellt
arbete som utförs utan ersättning. Många
medlemmar bidrar med både stora och små
arbetsinsatser. Sammanlagt har medlemmar
under verksamhetsåret lagt drygt 590 arbets-
dagar på föreningen.
↑
David Victorin och Johan Täng informerade om kärnvapen och värvade med-
lemmar under AT-stämman i Stockholm.
LÄKARE MOT KÄRNVAPEN #177 - VERKSAMHETSBERÄTTELSE
16
Ordförande för ICAN:s styrgrupp
Under verksamhetsåret har föreningen varit
administrativ ordförande för ICAN:s internatio-
nella styrgrupp (ICAN International Steering
Group) i vilken vi sitter sedan 2012. Arbetet
innefattade bland annat att sammankalla till mö-
ten, samordna arbete och information med och
från styrgruppens stående kommittéer, kommu-
nicera och samverka med personalen, bistå i att
sätta igång och introducera den under perioden
nytillträdda chefen Melissa Parke. Nästan tio
olika policies, riktlinjer och mandatbeskrivningar
för arbetsgrupper och beslutsprocesser antogs
under vårt år som ordförande, för ökad struktur,
transparens och kontinuitet. Ordförandeperio-
den avslutades med en utvärdering där vi fick
fina vitsord för vår goda struktur, tydlighet och
skapande av en god atmosfär i gruppen.
Tidskriften Läkare mot
Kärnvapen
Vi har under verksamhets-
året givit ut fyra nummer av
vår medlemstidning ”Läkare
mot Kärnvapen”. Upplagan är
ca 3 000 exemplar till med-
lemmar i Sverige och Dan-
mark samt politiker, medicinska
bibliotek, journalister och prenu-
meranter. Årets tidningar har bland
annat handlat om kärnvapenprov-
sprängningarnas långsiktiga effekter,
andra statspartsmötet för FN:s kon-
vention om förbud mot kärnvapen, vår stora
kommunikationskampanj och namninsamling
”Kärnvapen på svenskt territorium: Nej”, om
DCA-avtalet med USA och uppstart av artikel-
serie om kärnvapenländernas arsenaler.
Nyhetsbrev
Cirka en gång i månaden skickar vi ut nyhets-
brev med drygt 870 mottagare, varav majorite-
ten är medlemmar. Under verksamhetsåret har
vi skickat ut 15 nyhetsbrev med en öppnings-
frekvens på närmare 70%.
Rapporter från
föreningar och
grupper
Vetenskapliga rådet
Svenska Läkare mot Kärnvapens Vetenskap-
liga råd har under verksamhetsåret bestått
av 8 ledamöter inom olika vetenskapsområ-
den. Rådets uppgift är att följa utvecklingen
inom kärnvapenområdet och dess ömsesidiga
beroende av samhällsutvecklingen samt bidra
med information baserad på de kunskaper som
ledamöterna har som specialister inom res-
pektive fält. Under verksamhetsåret har rådets
medlemmar hållit två möten. Fokus under året
har legat på: icke-spridning, minskad utplace-
ring av kärnvapen, nedrustningsavtal, vapenut-
veckling och sårbarhet.
Stockholm
Lokalföreningen i Stockholm har varit vilande
alltsedan årsmötet den 19 oktober 2022. Detta
bekräftades vid årsmötet 2023, och föreningen
är därmed var upplöst. Ordföranden tackade
alla de närvarande för de många årens arbete.
Hiroshimadagen den 6 augusti 2024 uppmärk-
sammades traditionsenligt med tal och musik
i Storkyrkan. Ett 70-tal personer närvarade i
kyrkan.
Göteborg
Vid Bokmässan 2023 i Göteborg deltog för-
eningen med ett seminarium på stora scenen
där Josefin Lind ledde ett samtal mellan Agnes
Hellström tidigare ordförande för Svenska
Freds och Beatrice Fihn tidigare chef för
ICAN. Samtalet handlade om hur det är att
vara mitt i hetluften i hetsiga debatter, både
som förespråkare för fred och nedrustning, och
som kvinna. Vid montern som vi delade med
Svenska Freds samlade vi namn på ett upprop
till regeringen där vi krävde att Sverige bör
lagstifta om förbud mot kärnvapen på svensk
mark. Vi fick cirka 200 underskrifter. Därtill
genomförde vi mätning av blodtryck i montern
och samtal om kärnvapen.
På Hiroshimadagen hölls två evenemang.
En samling vid statyn Fredsgudinnan där Gun-
nar Westberg talade från Svenska Läkare mot
kärnvapen och på kvällen var det samling vid
Fredslunden med tal och musik.
LÄKARE MOT KÄRNVAPEN #177
17
Året har været præget af krigene i Ukraine og
Mellemøsten, som begge har øget risikoen for
brug af atomvåben. For Ukrainekrigens vedkom-
mende har Rusland truet med at ændre atomvå-
benstrategi og derved ikke udelukke første-brug
af kernevåben, hvis deres ”røde linjer” yderligere
overskrides. Krigen i Mellemøsten involverer di-
rekte og indirekte atommagter og tærskel-lande
på begge sider, og begge konflikter risikerer at
accelerere ud af kontrol.
I alle lejre fokuserer man på oprustning, mi-
litæranalytikere og politiske hardlinere domine-
rer mediebilledet, mens moderation og bestræ-
belser på konfliktløsning kun kommer sparsomt
til orde, for slet ikke at tale om information om
de katastrofale konsekvenser, ethvert brug af
kernevåben vil få.
Fredsbevægelserne står svagere end i mange
år, og dette gælder også vores, selv om vi har for-
del af at være en del af et internationalt, velan-
skrevet netværk af lægelige (IPPNW) og andre
(ICAN) grupper.
Tildelingen af årets Nobels Fredspris til de
japanske atombombningsoverlevere er dog en
vigtig opbakning til arbejdet for at opnå en ver-
den fri for atomvåben. Prisen er en klar opford-
ring til at tilslutte sig FN ́s traktat om forbud
mod atomvåben, som nu er ratificeret af 73 af
FN ́s medlemslande, mens yderligere 25 har
underskrevet. Ikke mindst den danske regering,
som fra nytår får plads i FN ́s sikkerhedsråd,
burde følge trop her.
Undersøgelser viser, at omend befolkning-
erne generelt især frygter væbnede konflikter
og krig, så er bekymringerne især rettet mod
klimaforandringer, overforbrug og fattigdom
snarere end atomvåbentruslen som sådan – selv
om disse ting i høj grad hænger sammen.
I vores svenske søsterforenings blad, som vi
kvartalsvis udsender til vores medlemmer, er der
udførligt gjort rede for disse og andre problema-
tikker.
I DLMK har vi i årets løb holdt oplæg ved
møder i Aalborg universitets Institut for Po-
litik og Samfund samt i gruppen Århus mod
krig og terror. Vi har ved månedlige virtuelle
møder plejet vores samarbejde med netværket
Forbyd Atomvåben, hvor der især har været
arbejdet med at få Danmark til at tilslutte sig
Forbudstraktaten. Anstrengelserne på dette
område har dog ikke givet væsentlige resultater;
den danske regering fastholder NATO ́s atomvå-
benpolitik, som skyder muligheden for atomned-
rustning ud i en fjern fremtid, hvilket vi finder
ganske uforsvarligt og hasarderet.
Vores forening har efterhånden kun godt et
halvt hundrede medlemmer og kun få aktive. Vi
trænger i høj grad til fornyelse og foryngelse; her
er vi desværre i samme båd som øvrige freds-
grupper. Historien har dog vist, at fredsbevægel-
ser altid har haft bølgedale og – toppe, de sidste
desværre ofte i forbindelse med konflikt og krig.
Lad os håbe, at verden besinder sig inden det er
for sent.
Klaus Arnung, formand for
Danske Læger mod Kernevåben
Hjælp os med at blive
flere medlemmer!
Spred kendskabet til Danske Læger mod
Kernevåben. Giv en gave eller hverv et
nyt medlem. Så er du med til at sikre, at
vi kan fortsætte vores arbejde. Med din
støtte kan vi gøre mere.
Danske Læger mod Kernevåben
Formands beretning
2024
www.danskelaegermodkernevaaben.dk
mail: povl.revsbech@gmail.com
LÄKARE MOT KÄRNVAPEN #177
18
Nils Rodhe, styrelseledamot i Svenska
Läkare mot Kärnvapen och specialist i
allmänmedicin.
Du köpte nyligen fonder i Humanfonden,
varför gjorde du det?
Det är ett utmärkt sätt att kombinera lång-
siktigt sparande med långsiktigt givande.
Humanfonden tar inte ut någon vanlig
fondförvaltningsavgift utan istället ges 2 %
av sparkapitalet till välgörande ändamål.
Hur gjorde du, var det komplicerat?
För att kunna rikta gåvan till den organisa-
tion man själv väljer, till Svenska Läkare
mot Kärnvapen, måste man öppna ett
konto på Swedbank och köpa fonder i Hu-
manfonden därifrån. Detta låter krångligt
men tvärtom är det mycket enkelt och går
att ordna själv med några knapptryckningar
på datorn. Val av mottagarorganisation görs
sedan i ett pappersformulär man får på
posten från Swedbank.
Och om man inte har konto i Swedbank?
Köper man Humanfonden via en annan
bank har man tyvärr inte möjlighet att
rikta gåvan till en specifik organisation,
då fördelas det mellan alla organisationer.
Men det är inga problem att ha kvar sina
övriga bankkontakter i en eller flera andra
banker.
Får du sämre utdelning på dina fonder än
andra jämförbara fonder?
Det tror jag inte, men att förutspå börsens
utveckling får andra göra.
Spara och
bidra till en
kärnvapenfri
värld
Humanfonden är ett smidigt sätt att
kombinera lång siktigt sparande med
långsiktigt givande.
S
wedbank Humanfond är en ideell håll-
barhetsfond där 2 % årligen utdelas till
ideella organisationer. Det innebär att
andelsägare som sparar i fonden avstår en del av
sitt kapital till förmån för en organisation. Fon-
den investerar i företag som aktivt arbetar med
miljö, mänskliga rättigheter och arbetsvillkor och
som Swedbank Robur bedömer bidrar till att
uppfylla FN:s 17 globala mål. Fonden investerar
inte i kärnvapen. Varje år skänker spararna drygt
40 miljoner kronor till välgörande ändamål.
Att spara i Humanfond är både långsiktigt och
ansvarsfullt. Du kan månadsspara regelbundet
eller göra insättningar då och då.
Du kan själv välja vilken organisation som
ska få ta del av utdelningen, som Svenska Lä-
kare mot Kärnvapen. Om du inte gör något val
fördelas pengarna mellan alla anslutna organisa-
tioner. Samma sak gäller om ditt fondsparande
inte ligger hos Swedbank eller en samverkande
sparbank. Även om du har en annan huvudbank
kan du öppna ett fondkonto på Swedbank för att
säkerställa att utdelningen når Svenska Läkare
mot Kärnvapen.
Sedan 1994 har Svenska Läkare mot Kärn-
vapen tilldelats över 13 miljoner kronor, i snitt
över 400 000 kronor per år. Det har gjort stor
skillnad för vårt arbete och är avgörande nu när
regeringen dragit in vårt verksamhetsstöd.
Genom ideellt, etiskt fondsparande genom
Humanfond kan du på ett enkelt sätt bygga upp
ett sparkapital med möjlighet till god avkastning,
samtidigt som du stöttar vår verksamhet och
låter ditt sparkapital bidra till en kärnvapenfri
värld.
Mer info: slmk.org/stod-oss/etiskt-fondsparande
Genom ideellt, etiskt fondsparande kan du på ett enkelt
sätt bygga upp ett sparkapital med möjlighet till god
avkastning, samtidigt som du stöttar vår verksamhet och
låter ditt sparkapital bidra till en bättre värld.
Läs mer på slmk.org/stod-oss/etiskt-fondsparande
Tack vare dig och alla andra som sparar i Swedbank Humanfond
fick Svenska Läkare mot Kärnvapen
545 178 KR
i utdelning i februari 2024. Genom ditt sparande hjälper du oss
i vårt arbete för att avskaffa och förbjuda kärnvapen.
TACK TILL DIG SOM
SPARAR MED HJÄRTAT!
Historisk avkastning garanterar inte avkastning i framtiden. Värdet på fonden kan
minska och öka kraftigt i värde och det är inte säkert att du får tillbaka alla pengar
du satt in. Faktablad, informationsbroschyr och information om dina rättigheter
finns på swedbankrobur.se
POSTTIDNING B 03
Avsändare:
Svenska Läkare mot Kärnvapen
Norrtullsgatan 45
113 45 Stockholm
Sweden
Ge bort en fredlig
julgåva!
Ge en julgåva till någon du tycker om och bidra
samtidigt till en kärnvapenfri värld! Du får ett fint gåvokort
att lägga under granen.
Beställ genom att scanna QR-koden med din mobilkamera
eller gå in på https://slmk.org/stod-oss/gava/julgava.
I formuläret fyller du i hur mycket du vill ge och vilket kort
du vill ha.
God jul önskar vi på
Svenska Läkare mot Kärnvapen!
