Text från PDF
Kommer vi åter att
leva i en tid med
kärnvapentester?
LÄKARE MOT KÄRNVAPEN
Kärnvapen staternas
arsenaler och deras
politik - Storbritanniens
kärnvapen
Verksamhetsberättelse
2024-09-01 – 2025-08-31
NR 181 DECEMBER 2025 MEDLEMSTIDNING FÖR SVENSKA LÄKARE MOT KÄRNVAPEN
FOKUS
MOTSÄGELSE-
FULLA BUDSKAP
OM KÄRNVAPEN
Sverige kärnvapenövar samtidigt
som kronprinsessan Victoria
hedrar atombombsoffer
LEDARE
LÄKARE MOT KÄRNVAPEN #181
3
Läkare mot Kärnvapen ges ut av föreningen
Svenska Läkare mot Kärnvapen, SLMK.
ANSVARIG UTGIVARE: Josefin Lind,
josefin.lind@slmk.org
REDAKTION: Josefin Lind, Clara Gullman Levin,
Nils Rodhe, Jan Larsson och Gabriel Holmbom.
LAYOUT: E&G Design
TRYCK: Kreativ Reklam
Tryckt på miljögodkänt papper.
ISSN: 1400-2256
Nästa nummer utkommer i februari 2026.
Material skickas till redaktion@slmk.org senast
10 januari 2026.
Svenska Läkare mot Kärnvapen
Norrtullsgatan 45,
113 45 Stockholm
E-POST: info@slmk.org
För medlemsrelaterade frågor:
medlem@slmk.org
BANKGIRO: 901-0901
SWISH: 1239010901
FÖLJ OSS:
Facebook.com/SLMK.1981
Instagram: @svenskalakaremotkarnvapen
Twitter: @IPPNWSweden
SLMK arbetar preventivt för att kärnvapen ska
avskaffas innan de används igen. Vi är en del av
IPPNW (International Physicians for the Prevention
of Nuclear War) samt ICAN (International Cam-
paign to Abolish Nuclear Weapons).
Tidningen utkommer till alla medlemmar i
Danske Læger mod Kernevåben,
www.danskelaegermodkernevaaben.dk
KONTAKT:
Povl Revsbech (sekretær og kasserer)
povl.revsbech@gmail.com
DLMK, c/o Povl Revsbech, Langdalsvej 40
8220 Brabrand, Danmark
Motsägelsefulla budskap när
Sverige kärnvapenövar
Kärnvapen staternas arsenaler och deras
politik - Storbritanniens kärnvapen
Verksamhetsberättelse i urval
2024-09-01 – 2025-08-31
5 Kommer vi åter att leva i en tid med kärnvapentester?
8 Notiser
17 Danske Læger mod Kernevåben
Formands beretning 2023
18 Emma Bjertén samman fattar senaste tidens utveckling
i Första ut skottet av FN:s generalförsamling
INNEHÅLL #181
FRAMSIDA: Kronprinsessan Victoria, Prins Daniel och utrikesminister Maria Malmer Stenergard
besöker Hiroshima Peace Memorial Park under sitt besök i Japan och Korea i oktober 2025.
Kronprinsessparet lämnar papperstranor som prinsessan Estelle och prins Oscar har vikt.
Foto: Jessica Gow / TT
4
6
10
DAGS ATT BETALA MEDLEMS -
AVGIFT FÖR 2025!
Fortsätt bidra till en kärnvapen fri värld genom att betala din medlemsavgift!
LÄKARE - 365 KR/ÅR
ASSOCIERAD MEDLEM - 200 KR/ÅR
STUDENT - 100 KR/ÅR
STÖDMEDLEM – VALFRI SUMMA
BANKGIRO: 901-0901
SWISH: 1239010901
Märk betalningen med ditt namn och medlems nummer.
Skänk gärna en extra gåva till verksam heten. Tack för ditt stöd!
E
n tillbakablick på året som gått präglas
av den osäkerhet som råder och famlan-
de efter nån sorts trygghet. Vi ser alltfler
oroande uttryck om att kärnvapen nu av
allt fler ses som ett nödvändigt ont som
kan ge oss säkerhet.
Vi är inte ens garanterade
att kärnvapen aldrig kommer
placeras i vårt land. Riksdagen har
ännu inte antagit någon lag mot
kärnvapen på svenskt territorium
och därtill har vår statsminister
uttryckt att det kan bli aktuellt
med kärnvapen i Sverige i krigstid!
Det tycks som att vår riksdag och
regering, till skillnad från en majo-
ritet av svenska folket inte förmår
ta in sanningen om vad kärnvapen
är och innebär.
Ett uttryck för detta var när
Sverige deltog i Steadfast Noon
– en övning i att anfalla med kärn-
vapen – samtidigt som utrikes-
ministern och kronprinsessparet
i Hiroshima hedrade offren och
uttryckte att vi måste dra lärdom av det som hände
i Hiroshima och Nagasaki så att det aldrig händer
igen.
Vi har nu levt under kärnvapenhotet i 80 år.
Konsekvenserna lever kvar, i kroppar, i minnen, i
generationer och kanske värst av allt: det har föränd-
rat oss i grunden. Det tog inte slut med Nagasaki.
Men trots att det borde varit en stor händelse så ville
knappt några institutioner uppmärksamma dagarna
i år. Kärnvapen tycks nu så normaliserade att de inte
går att tänka bort. Att ens förställa sig en kärnva-
penfri värld kräver insikter och ändrat tankesätt som
verkar för smärtsamt och omvälvande för många.
Att insikt om vad kärnvapenkrig innebär saknas
såg vi i den uppdaterade broschyren ”Om kri-
sen eller kriget kommer” från
Myndigheten för Samhällsskydd
och Beredskap, MSB. Kärnva-
pen beskrivs som något som går
att skydda sig mot med samma
råd som på 50-talet, ”duck and
cover” och att strålningen avtar
efter några dagar. Detta förleder
allmänheten att tro att det kanske
inte är så farligt med kärnvapen.
Vi i läkarkåren är tvungna att
säga sanningen om de ohyggliga
humanitära och medicinska kon-
sekvenserna - ingen meningsfull
medicinsk insats kan göras. Där-
för skickade medlemmar landet
runt in insändare i lokaltidningar
där vi påminde om kärnvapnens
fasor och att det inte går att
skydda sig mot dem!
Det är också därför Nihon Hidankyos, 2024 års
vinnare av Nobels fredspris, vittnesmål är så viktiga
och måste spridas. Organisationen fick fredspriset för
”sina ansträngningar att uppnå en värld fri från kärn-
vapen och för att genom vittnesmål visa att kärnva-
pen aldrig får användas igen”. Deras vittnesmål och
påverkansarbete har varit avgörande för antagandet
och ikraftträdandet av FN:s konvention om förbud
mot kärnvapen (TPNW) i synnerhet, och för kam-
pen för kärnvapennedrustning i allmänhet.
■
Sveriges
motsägelsefulla
kärnvapen politik
oroar
”
Ett uttryck för
detta var när
Sverige deltog i
kärnvapenövning
samtidigt som
utrikesministern
och kronprinsess
paret i Hiroshima
hedrade offren
Vendela Englund Burnett
Ordförande
Trycksak
3041 0417
S
V
A
N
E
N
M
Ä
R
K
T
LÄKARE MOT KÄRNVAPEN #181
5
LÄKARE MOT KÄRNVAPEN #181
4
I
den nya verkligheten som Natomedlem ser
vi hur flera stora skiften har gjorts. Inför
medlemskapet påtalade vi vikten av att Sve-
rige, som medlem i Nato
måste ta avstånd från al-
liansens kärnvapenrelate-
rade politik och aktiviteter
och framförde det i media
och till beslutsfattare och
politiker.
Tyvärr har inget av detta
infriats, snarare tvärtom.
Sverige anslöt till Nato
utan förbehåll och skrev
inte in någon klausul om
specifikt förbud mot införsel av kärnvapen på
svenskt territorium i avtalet om försvarssamar-
bete med USA, det så kallade DCA-avtalet. I
oktober varje år genomför Nato en övning som
går ut på att träna på att flyga kärnvapenbe-
styckade flygplan mot ett mål. Detta år deltog
Sverige.
Svenska Jas Gripen eskorterade och beskyddade
de amerikanska kärnvapenkapabla F-35:orna
under övningen. Försvarsministern informerade
om detta och menade att det är ett viktigt sätt
att stärka Sveriges säkerhet på. Som ett iögonfal-
lande cyniskt sammanträffande besökte exakt
samtidigt utrikesministern,
tillsammans med kronprinsess-
paret Hiroshima för att hedra
offren för den amerikanska
atombombningen av staden för
80 år sedan.
Steadfast Noon är helt
frivilligt att delta i men Sverige
valde aktivt att vara med i den-
na kärnvapenövning. Symboli-
ken i att Sverige nu deltar och
stolt basunerar ut det är stor.
Regeringen har beslutat att omfamna alla Natos
kärnvapenaspekter och stärka Sveriges band till
kärnvapnen. Sverige kan inte längre med någon
som helst trovärdighet påstå sig vilja verka för en
kärnvapenfri värld och Sveriges arbete för kärn-
vapennedrustning handlar nu om vår historia,
inte vår framtid.
Av Josefin Lind
Kommer vi åter
att leva i en tid
med kärnvapen-
tester?
I februari 2026 upphör det sista bilaterala nedrust-
ningsavtalet mellan USA och Ryssland att gälla. Nya
START skrevs 2010 och har sedan 2023 i praktiken
varit pausat men båda länderna hävdar att de fortsätter
att följa villkoren, men inga inspektioner tillåts. När av-
talet upphör nästa år försvinner den sista mekanismen
för insyn och kontroll.
Rysslands president Putin har uttryckt vilja att
förlänga avtalet med ett år, ett förslag som USA:s pre-
sident Trump kommenterade med ”låter som en bra
idé”. Dock så testade Ryssland så sent som i oktober
en ny missil som misstänks bryta mot avtalet och ökar
misstron mellan länderna.
I slutet av oktober meddelade Trump att han gett
order till Krigsdepartementet (tidigare Försvarsde-
partementet) att förbereda för provsprängningar av
kärnvapen, ett besked som var otydligt och fullt av
oklarheter.
Trump hänvisade till övningar genomförda av de
andra kärnvapenstaterna, men ingen provsprängning
av kärnvapen har faktiskt skett sedan Nordkoreas prov-
sprängning 2017. Däremot genomför alla kärnvapen-
stater kontinuerliga tester av vapenbärare.
Rysslands president Vladimir Putin var inte sen
på att svara på Trumps hot och har sagt, än en gång,
att Ryssland kommer att följa USA:s exempel. Så sent
som i november 2023 drog Ryssland tillbaka sin rati-
ficering av CTBT för att ha samma legala status som
USA har inom avtalet.
■
”
Steadfast Noon är
helt frivilligt att
delta i men Sverige
valde aktivt att vara
med i denna kärn
vapenövning.
Motsägelsefulla budskap
om kärnvapen
Sverige kärnvapenövar samtidigt som kronprinsessan
Victoria hedrar atombombsoffer i Hiroshima.
Vi har sedan diskussionen om ett svenskt Nato-
medlemskap startade påtalat vikten av att Sverige
håller sig utanför övningar på att använda kärn-
vapen. Vilket Sverige blir vi om övningen blir
verklighet, om svenska soldater säkerställer att
kärnvapenbestyckade flygplan når sina mål med
hundratusentals, kanske miljontals döda männ-
iskor som resultat? Vilka värden har vi försvarat?
Vad har vi vunnit? Är Europas befolkning med-
vetna om att dessa övningar innebär att militären
gör sig redo att använda kärnvapen på europeisk
mark, ett av de mest tätbefolkade områdena i
världen, med de förödande konsekvenserna som
resultat?
Kärnvapenövningar signalerar att kärnvapen
är legitima vapen, förutom att det ökar risken
för eskalering och kan misstolkas så kan det även
driva på kapprustningen samt är dessutom i strid
med icke-spridningsavtalets anda om nedrust-
ning. När Sverige nu deltar i Natos kärnvapen-
planering riskerar vi även att bli mål i en kärn-
vapenkonflikt.
Inget politiskt parti har protesterat, och den
politiska tystnaden kan vi inte tolka som något
annat än ointresse och ett godkännande. Att be-
slutet att delta på övningen därtill inte föregåtts
av någon riksdagsprocess påvisar ytterligare hur
bristen på transparens och demokrati genom-
syrar såväl Natomedlemskapet som kärnvapen-
frågan. När riksdagen vägrar att lagstifta mot
kärnvapen på svenskt territorium och riksdags-
partierna fortsatt är tysta väcker det frågan om
vad som kommer härnäst?
De fysiska spåren och överlevarnas vittnes-
mål från Hiroshima och Nagasaki har i 80 år
påmint oss om kärnvapnens fasansfulla effekter.
Kronprinsessan Victoria uttryckte det tydligt
vid besöket i Hiroshima när hon lade ner två
origamitranor som hennes barn hade vikt för att
lämnas som en hälsning till offren: ”Vi får inte
glömma bort, vi måste försöka att ta in för att det
här aldrig ska hända igen”. Tar utrikesministern
med sig samma budskap tillbaka sin ministerkol-
lega Pål Jonsson och till regeringen?
När Sverige nu alltmer integreras i arbetet i
Nato och lär sig mer om arbetssätt och metoder
hör vi tongångar eka från högkvarteret i Bryssel.
Omröstningarna i FN:s generalförsamling vittnar
om att Sverige inte längre kan ta ställning för att
kärnvapen aldrig får användas igen. Det ned-
rustningssverige vi en gång kände till finns inte
längre. Inför valrörelsen blir det vårt jobb att se
till att påminna om vilka vi en gång var, och vilka
vi vill att Sverige åter ska kunna bli – även som
medlem i Nato.
■
TV-TIPS
Foto: Jessica Gow / TTFoto: Wikimedia Commons
Missa inte Testa bomben av Utrikesbyrån på SVT
från den 25 november, där bland andra Beatrice Fihn
(före detta generalsekreterare för ICAN) diskuterar
utvecklingen och vad den innebär för framtiden.
LÄKARE MOT KÄRNVAPEN #181
7
LÄKARE MOT KÄRNVAPEN #181
6
D
el sex i vår serie om kärnvapensta-
ternas arsenaler och vad som skulle
hända ifall dessa stater attackerades
med kärnvapen fokuserar på Storbritannien.
I nummer 180 gick vi igenom Frankrikes
kärnvapenarsenal och i tidigare nummer
kan du läsa om USA:s, Indiens, Pakistans och
Rysslands kärnvapen.
Storbritanniens arsenal
Storbritannien har, än så länge, endast en sorts
leveranssystem för sina kärnvapen och det är
fyra kärnkraftsdrivna robotbärande ubåtar av
Vanguard-klass, lastade med Trident-missiler
(Trident II D-5). Enligt Federation of American
Scientists (FAS) har antalet kärnvapen under
lång tid legat på samma nivå, 225 stridsspetsar
varav 160 av dem är operativt
tillgängliga för utplacering.
Varje ubåt är således bestyckad
med upp till 40 stridsspetsar.
Storbritannien har länge
utgått från principen ”minimal
trovärdig avskräckning” och
förlitat sig på vad de kallar för
”kontinuerlig avskräckning till
sjöss”, som innebär att de stän-
digt har en patrullerande kärn-
vapenbestyckad ubåt till havs.
Ubåtarnas hamn är i Faslane och stridsspetsar-
nas lager i Coulport, båda i Skottland. Vad som
skulle hända med dessa baser om Skottland
röstar för självständighet är en konstant osäker-
het för Storbritanniens regering.
Landets kärnvapenarsenal är i förändring.
Maxantalet för antalet kärnvapen ska höjas till
260 stridsspetsar, troligtvis genom att återta
gamla missiler som nu egentligen väntar på att
demonteras. Därtill utvecklas fyra nya ubåtar
och en ny stridsspets som kan bära kärnvapen.
Regeringen har även meddelat att de ska köpa
12 nya F-35A stridsflygplan som kan bestyckas
med kärnvapen. Flygplanen kommer att användas
som en del av Natos kärnvapenuppdrag.
UK Defence Journal skriver den 12 november
att det brittiska försvarsdepartementet nu bekräf-
tat att Storbritannien kommer att bli en del av
Natos kärnvapendelning, de nya flygplanen F-35A
kommer att bestyckas med amerikanska kärnva-
pen och att USA kommer behålla kontrollen över
dessa vapen.
Kärnvapendoktrin och strategi
Storbritanniens kärnvapendoktrin bestäms av
premiärministern under ledning av chefen för
försvarsstaben och nationella säkerhetsrådet. Det är
försvarsdepartementet som är ansvarig för kärnva-
penprogrammet.
År 1962 deklarerade Storbritannien att landets
kärnvapen ska vara en del av Na-
tos försvar, men de ligger under
Storbritanniens ansvar och det är
endast premiärministern som kan
bevilja användningen av kärnva-
pen, även om det är en del av ett
svar från Nato.
Storbritanniens kärnvapenpro-
gram är starkt kopplat till USA
och enligt FAS är det många som
ifrågasätter om Storbritannien
verkligen har en oberoende av-
skräckning, som landet hävdar att de har. Storbri-
tannien äger inte heller sina Trident-missiler helt
och hållet, utan de byggs tillsammans med USA
och tillverkas huvudsakligen av amerikanska före-
tag.
Storbritannien och Frankrike har slutit en ny
överenskommelsen om ökat samarbete genom att
bland annat inrätta en ”styrgrupp för kärnvapen”.
I deklarationen står det ”Våra kärnvapen finns till
för att avskräcka de mest extrema hoten mot våra
nationers säkerhet och våra vitala intressen. Våra
kärnvapen är oberoende, men kan samordnas och
bidra väsentligt till alliansens övergripande säker-
Av Clara Gullman Levin
Storbritanniens
kärnvapen
”
Storbritannien
har länge utgått
från principen
”minimal tro
värdig avskräck
ning”
KÄRNVAPEN STATERNAS ARSENALER OCH DERAS POLITIK
ARTIKELSERIE
het och till fred och stabilitet i det euroatlantiska
området.”
Skulle landets ledning bli utslaget i en attack
har varje ubåt ett handskrivet brev från premiär-
ministern som kommenderar vad befälhavaren
på ubåten ska göra. Premiärministern förvän-
tas att skriva ihop instruktioner första dagen
i ämbetet, dessa instruktioner sägs enligt The
Guardian omfatta alternativ som ”Slå tillbaka”,
”Åk till Australien”, ”Använd ditt eget omdöme”
och så vidare. FAS skriver vidare om hur bland
annat The Guardian rapporterat om driftfel och
olyckor på ubåtarna, men även om personal-
problem så som utbrett drogmissbruk, sexuella
trakasserier och övergrepp, mobbning och svält
även hos personer som sitter på höga positioner.
Humanitära konsekvenser
Storbritannien testade sina kärnvapen främst
på Aboriginers mark i Australien vilket innebar
katastrofala humanitära konsekvenser för be-
folkningen, många fick bestående skador och än
idag påverkas befolkningen av dessa tester.
Skulle ett kärnvapen på 100 kiloton spräng-
as över London skulle över 250 000 människor
kunna dö omedelbart och närmare 900 000
människor skulle skadas och vara i behov av
vård. Enligt ICAN:s beräkningar i rapporten
No place to Hide: Nuclear Weapons and the collapse
of health care systems (2022) skulle det gå 39
patienter på varje kvarvarande sjukhussäng och
varje kvarvarande läkare skulle behöva ta hand
om 39 patienter samtidigt.
Kostnad
Kostnaderna för Storbritanniens kärnvapenpro-
gram ökar, enligt ICAN:s rapport Hidden Costs:
Nuclear Weapons Spending in 2024 har landets
kärnvapenarsenal kostat 360 miljarder kronor
de senaste fem åren. Bara under 2024 landade
kostnaderna på 100 miljarder kronor, en ökning
med cirka 20 miljarder från föregående år. Den
totala kostnaden för de nya ubåtarna som byggs
förväntas bli runt 500 miljarder kronor.
I byggandet av Storbritanniens nya kärnva-
penarsenal är flera företag involverade, bland
annat Babcock International, BAE Systems,
Northrop Grumman och Rolls Royce. Det
brittiska försvarsdepartementet ska 2023 ha
rapporterat att dessa företag försöker påverka
politiken och regeringens beslutsfattande.
Storbritannien kräver inte att lobbyister ska
registrera sig eller offentliggöra uppgifter om vad
de spenderar, men på hemsidan Open Access, som
drivs av Transparency International, går det att se
antalet möten som företagsrepresentanter och
nyckelpersoner har haft med den brittiska reger-
ingen. Flera av företagen har även haft möten
med premiärministerns kontor.
■
Referenser
Bulletin of the Atomic Scientists 80(6), 394–407
Kristensen, H. M., Korda, M., Johns, E., & Knight, M.
(2024). United Kingdom nuclear weapons, 2024.
https://doi.org/10.1080/00963402.2024.2420550
UK Government
Pressmeddelande ”UK to purchase F-35As and join NATO
nuclear mission as Government steps up national security
and delivers defence dividend”
www.gov.uk/government/news/uk-to-purchase-f-35as-and-
join-nato-nuclear-mission-as-government-steps-up-national-
security-and-delivers-defence-dividend
Northwood Declaration: 10 July 2025, (UK-France joint
nuclear statement)
https://www.gov.uk/government/news/northwood-declara-
tion-10-july-2025-uk-france-joint-nuclear-statement
ICAN
Hidden Costs: Nuclear Weapons Spending in 2024
No place to hide: nuclear weapons and the collapse of
health care systems 2022
Transparency International
Open Access UK: Monitor Lobbying Meetings within the UK
https://openaccess.transparency.org.uk
UK Defence Journal
Lisa West, ”UK confirms US control of nuclear weapons for
F-35A role” 12 november 2025
https://ukdefencejournal.org.uk/uk-confirms-us-control-of-
nuclear-weapons-for-f-35a-role/
↑
Storbritannien har ständigt en patrullerande kärnvapenbestyckad
ubåt av Vanguard-klass till havs.
LÄKARE MOT KÄRNVAPEN #181
9
LÄKARE MOT KÄRNVAPEN #181
8
NOTISER
Ryssland övar med kärnvapen
Precis efter Natos kärnvapenövning Steadfast
Noon i oktober ägde Rysslands årliga kärn-
vapenövning rum. Denna övning innefattade
bland annat robotuppskjutningar och testade
militärledningens färdigheter, enligt Kreml.
Enligt Aftonbladet ska en ballistisk robot
ska ha skjutits upp i nordvästra Ryssland, en
interkontinental robot avfyrats från en ubåt i
Barents hav samt två bombplan ska ha avfyrat
kryssningsrobotar.
Nyligen genomförde Ryssland ett ytterli-
gare, misslyckat, test av den interkontinentala
kärnvapenkapabla missilen RS-28 Sarmat,
kallad Satan 2 av Nato.
Det bräckliga säkerhets-
systemet blottläggs i aktuella
”A House of Dynamite”
A House of Dynamite är en amerikansk thril-
ler- och dramafilm som hade premiär på Net-
flix den 24 oktober 2025 och är regisserad av
Kathryn Bigelow, med manus av Noah Oppen-
heim. Filmen, som är knappt två timmar lång,
skildrar endast 18 minuter i realtid – dyrbara
minuter där världens öde ligger i vågskålen.
Under denna korta tid ställs beslutsfattare inför
ödesdigra val när en okänd aktör avfyrar en
interkontinental robot mot Chicago. Histo-
rien följer flera perspektiv inom Vita huset och
militären, där panik, osäkerhet och politiska
konflikter driver en alltmer desperat kamp mot
klockan. Spänningen skruvas åt när hemliga
protokoll aktiveras och moraliska gränser
suddas ut, samtidigt som varje beslut kan bli
det sista. Filmen visar med stor tydlighet hur
bräckligt det globala säkerhetssystemet är.
Årsmöte och val av ny styrelse
På årsmötet den 22 november valdes en ny styrelse för föreningen! Den nya styrelsen består av
ordförande Vendela Englund Burnett, vice ordförande Maria Danielsson och Åsa Lindström,
ordinarie ledamöter David Victorin, Benny Petersson, Gunnar Westberg, Andreas Vilhelmsson och
Nils Rodhe. Filip Molinder är ny ordinarie studentrepresentant. Till suppleanter valdes Gösta Alfvén,
Meit Krakau, Lena Sohlberg och Joakim Agri.
Vi tackar alla engagerade medlemmar som kom på årsmötet och deltog i en workshop om
insamling med IPPNW:s tidigare ordförande Carlos Umaña från Costa Rica!
FILMTIPS
From Ashes to Insight:
80 Years after Hiroshima
and Nagasaki
Tillsammans med SIPRI och Uppsala univer-
sitets Alva Myrdal-centrum för kärnvapenned-
rustning arrangerade vi ett intressant samtal
med anledning av att det i år är 80 år sedan
atombomberna ödelade Hiroshima och Naga-
saki. Samtalet fokuserade på lärdomar, dagens
situation och hur går vi vidare? SIPRI:s chef
Utställning på Stockholms
universitet
Organisationen Soka Gakkai International i
Sverige har under senhösten en utställning på
Stockholms universitet. I samband med den
arrangerade de ett panelsamtal där vi medver-
kade med Clara Gullman Levin som moderator,
Josefin Lind som deltagare. Övriga deltagare i
samtalet var forskaren Victor Galaz från Stock-
holm Resilience Center, Tytti Erästö från SIPRI
samt Emma Rosengren från UI och SU. Samta-
let rörde sig mellan kärnvapnens konsekvenser,
den svenska nedrustningshistorien och hur vi
kan se vägar framåt.
Kärnvapnens humanitära
konsekvenser i fokus i riks-
dagen
I samband med att Carlos Umaña var i
Stockholm besökte vi även riksdagen för ett
seminarium där han föreläste om kärnvapnens
humanitära konsekvenser. Inför engagerade
riksdagsledamöter och politiskt sakkunniga
från båda sidorna berättade han om hur
kärnvapen påverkar vår hälsa, vår miljö och
varför Sverige verkligen behövs för att skapa
en tryggare värld.
NOTISER
Karim Haggag ledde samtalet och deltagare
var Jakob Hallgren direktör på UI, Tytti Erästö
forskare på SIPRI, Peter Wallensteen profes-
sor emeritus från Uppsala universitet/AMC och
Josefin Lind generalsekreterare Svenska Läkare
mot Kärnvapen. Panelen kom med olika ingångs-
vinklar och hade olika vägar framåt men konsta-
terade att även om situationen idag är svår måste
vi våga tänka framåt och identifiera steg som kan
minimera risker, öka tröskeln för användning
av kärnvapen och inte glömma visionen om en
kärnvapenfri värld.
1111
LÄKARE MOT KÄRNVAPEN #181 - VERKSAMHETSBERÄTTELSELÄKARE MOT KÄRNVAPEN #181 - VERKSAMHETSBERÄTTELSE
10
S
venska Läkare mot Kärnvapens mål är
att kärnvapen ska avskaffas och aldrig
användas igen. Med utgångspunkt i
vår kunskap om medicinska och humanitära
konsekvenser arbetar vi för att öka kunska-
pen, driva på och skapa förutsättningar för
nedrustning. Genom att öka den politiska
pressen och omdefiniera debatten om kärn-
vapen vill vi få Sverige att driva nedrustning
med det humanitära perspektivet i centrum.
Sedan organisationens start i början av 80-ta-
let har Svenska Läkare mot Kärnvapen arbetat
långsiktigt för politisk förändring utifrån veten-
skap och fakta. Vi opinionsbildar och engagerar
medlemmar, de som är grunden i vårt arbete
och skapar vår trovärdighet. Av erfarenhet vet
vi att påverkansarbete kan utgöra långsamma
politiska processer, där det periodvis också går
bakåt, men att det är då vi behövs som mest.
Under verksamhetsåret har vi sett hur
Natomedlemskapet alltmer präglat utrikes- och
försvarspolitiken. Sveriges stöd till Natos kärn-
vapenpolicy visar sig i såväl omröstning i FN:s
generalförsamling som i uteblivet observatörs-
skap till statspartsmötet för FN:s kärnvapenkon-
vention. Svårigheten att nå ut i media är slående.
Vi är dock stolta och tacksamma över det stöd
som ni nästan 2500 medlemmar visar oss genom
generösa gåvor och troget medlemskap, och vi
har kunnat genomföra viktiga och utåtriktade
aktiviteter under året.
Verksamhetsberättelse
i urval 2024-09-01 – 2025-08-31
Hela verksamhetsberättelsen finns på www.slmk.org.
Verksamhetsberättelsen utgör också vår effektrapport
som rapporteras in till Giva Sverige.
Påver kan
Sedan organisationens start i början av 80-talet har
Svenska Läkare mot Kärnvapen arbetat långsiktigt
för politisk förändring utifrån vetenskap och fakta.
Vi vet av erfarenhet att påverkansarbete kan utgöra
långsamma politiska processer, där det periodvis
också går bakåt. Tiderna nu kräver att vi är både tål-
modiga och idoga, att vi med kontinuitet påminner
om kärnvapnens fasor och de framgångar vi genom
historien har sett visar att det är möjligt!
Dialog med politiker
Vi för dialog med representanter för politiska parti-
er för att bygga engagemang i kärnvapenfrågan. Ar-
betet med att stödja, uppmuntra och stärka politiker
är en kontinuerlig del i vårt arbete där vi arbetar för
långsiktiga resultat. Vi har även en pågående dialog
med tjänstepersoner, inte minst på Utrikesdepar-
tementets nedrustningsenhet (UD NIS), som vi
träffar inför FN-möten, för uppföljning och för att
bidra med underlag och kunskap.
Vi välkomnade under verksamhetsåret den nya
utrikesministern Maria Malmer Stenergard brev-
ledes och bad om ett möte men blev inte hörsam-
made för detta, och vi har ännu inte träffat henne.
Däremot har vi träffat försvarsminister Pål Jonsons
statssekreterare Peter Sandwall och presenterat vår
förening, vårt arbete och med honom diskuterat
Sveriges roll i Nato och arbete för nedrustning och
avspänning. Vi såg också till att ICAN:s chef Me-
lissa Parke träffade Stefan Löfven i New York under
mötena för Summit of the future.
Vision och opinion
Vi arbetar för att Sverige under de kommande åren
som nytillträdd Natomedlem ska synas vad gäller
nedrustning samt uttala kritik mot kärnvapnens
fortsatta existens och att Sverige inte ska ta del
av Natos kärnvapenövningar eller vara redo att ta
emot kärnvapen på svenskt territorium. På längre
sikt är ett av våra mål att Sverige som Natoland ska
bli en mer aktiv, modig och normskapande ned-
rustningsnation, samt att Sverige går med i FN:s
kärnvapenförbud (TPNW).
I vårt arbete är vi aktiva med att skicka press-
meddelanden och debattartiklar till journalister
och redaktioner såväl till lokala medier som till
riksmedia. Det vi noterar är att det blir allt svårare
att få artiklar publicerade, även i de tidningar vi
tidigare oftast publicerades i. Vi tolkar svårigheten
att få artiklar publicerade som en generell trend då
vi hör samma från kollegor i andra organisationer
och inte att det är riktat mot oss som organisation.
Vi var på plats och bevakade tredje statspartsmö-
tet för FN:s konvention om förbud mot kärnvapen i
New York.
Vi har kritiserat den uppdaterade versionen av
”Om krisen eller kriget kommer”, där råd om en
kärnvapenattack ingick. Råden menade vi var
bristfälliga och förminskade kärnvapenhotet. Vi
skrev debattartiklar om behovet av att förebygga
kärnvapenkrig och kritiken uppmärksammades av
bland andra TV4 Nyheterna.
Tillsammans med Svenska Freds släppte vi en
rapport om Kärnvapen och Norden – Dåtidens
lärdomar och framtidens beslut. Rapporten sam-
manställde de nordiska ländernas nedrustningshis-
toria med rekommendationer om vad de nordiska
länderna kan göra för att driva på för kärnvapen-
nedrustning.
SVT Forum sände vårt seminarium ”Är kärnvapen-
krig oundvikligt?” som arrangerades i slutet av
förra verksamhetsåret, tre gånger i sin ordinarie
tablå.
Tillsammans med Svenska Läkaresällskapet ar-
rangerade vi ett välbesökt webinar om läkares
roll mot kärnvapen. Under våren arrangerade vi
ett medlemswebinar om sjukvårdens kapacitet
efter en kärnvapenexplosion.
Året i
korthet
Så arbetar vi
Svenska Läkare mot Kärnvapen arbetar för att
påverka beslutsfattare att bedriva ett mer aktivt
svenskt nedrustningsarbete, genom att bidra
med underlag, analyser och rekommendatio-
ner. Vi granskar Sveriges agerande och politik
kring kärnvapen och nedrustning och vi för en
kontinuerlig dialog med beslutsfattare, par-
tier, regeringskansliet, myndigheter och andra
aktörer.
Vi arbetar på flera sätt för att sprida kun-
skap om kärnvapen, deras medicinska kon-
sekvenser och nedrustning. Genom att höja
kunskapsnivån och erbjuda möjligheter att
engagera sig gör vi det möjligt för människor
att ta ställning, fatta informerade beslut och
påverka. Vi verkar för en faktabaserad debatt
om kärnvapen som utgår ifrån de humanitära
konsekvenserna. Det bidrar till att skapa en
starkare opinion som ökar pressen på våra folk-
valda politiker att föra en ansvarsfull och aktiv
nedrustningspolitik.
Vi måste också påminna om att förändring
är möjlig, särskilt i dessa utmanande tider, för
att människor ska känna ett personligt engage-
mang och optimism trots motstånd.
Genom att arbeta för att vara en inklude-
rande och långsiktigt hållbar organisation kan
vi se till att föreningen förblir en stark röst.
Med en stark rörelse mångfaldigar vi våra rös-
ter idag och ser till att de finns kvar imorgon.
Genom organisering skapar vi en gemensam
kraft att förändra.
522
ideella arbetsdagar
MEDLEMMARNAS ARBETE
GÅVOR
1000
personer har skänkt generösa gåvor som
hjälpt oss att driva kampen kärnvapen
SLMK I DEBATTEN
19
Intervjuer
11
Debatt-
artiklar
19
Press-
meddelanden
24
Omnämnanden
1313
LÄKARE MOT KÄRNVAPEN #181 - VERKSAMHETSBERÄTTELSELÄKARE MOT KÄRNVAPEN #181 - VERKSAMHETSBERÄTTELSE
12
Nato och Defence Coopera-
tion Agreement – DCA
Det svenska tillträdet till Nato samt
försvarssamarbetsavtalet DCA påverkar
alltjämt vårt arbete. Svenska Läkare mot
Kärnvapen tar inte ställning till vare sig
svenskt Natomedlemskap eller för eller
emot försvarssamarbetsavtalet som sådant.
Vi har däremot inför de bådas förverkli-
gande arbetat för att Natomedlemskapet
ska hållas kärnvapenfritt och att de aktuel-
la militärbaserna inom DCA ska förklaras
kärnvapenfria samt att det i avtalet skulle
klargöras att inga kärnvapen får inkluderas
i samarbetet.
Under verksamhetsåret har vi stängt
den namninsamling som vi startade
under våren 2024 om ”inga kärnvapen på
svenskt territorium”, vi har uppmärksam-
mat våra krav på Sverige i Nato på sociala
medier och i olika debattinlägg och insän-
dare.
World Health Organisation
Marshallöarna, Samoa och Vanuatu lämnade
under året in en resolution till Världshälsoor-
ganisationen WHO om att förnya studien från
1980-talet om kärnvapnens effekter på folkhälsan
för beslut i WHO:s högsta beslutande organ. Vi
har haft kontakt med IPPNW om frågan för att
vara uppdaterade och ha insikt i detta. Vi har även
haft möte med Utrikesdepartementets ned-
rustningsenhet (UD NIS) vilka hade ansvar för
frågan, istället för Socialdepartementet som har
hand om WHO i övriga frågor. Vi skickade även
ett pressmeddelande, som även publicerades på
vår hemsida, om detta till svenska medier samt
kontaktade UD NIS då vi hade hört att Sverige
och andra länder fått påtryckningar om att rösta
nej till resolutionen. Sverige avstod sedermera
från att rösta på resolutionen.
Tredje statspartsmötet för FN:s
kärnvapenförbud
I mars 2025 deltog Josefin Lind och Clara Gull-
man Levin från föreningens kansli på det tredje
statspartsmötet för FN:s konvention om förbud
mot kärnvapen (TPNW) på FN i New York. Vi
hade möte med LO inför statspartsmötet för att
dela information och strategi. Dessvärre fanns
inte Sverige representerat på mötet så vi hade
varken förberedande möten eller möten på plats
med Sverige. Däremot hade vi möte med svenska
representationen i New York, norska ungdoms-
politiker som var på plats, Islands ambassadör
(med anledning av vårt projekt om Norden och
kärnvapen, se separat avsnitt) och blev inter-
vjuade av en brittisk civilsamhälleskollega, Tim-
mon Wallis, som skrev en bok med titeln Nuclear
Disarmament – a scenario om hur ett scenario
skulle kunna se ut där kärnvapnen nedrustades.
Vi deltog även på ICAN:s heldagsmöte för kam-
panjare, med föreläsningar, gruppdiskussioner
och nätverkande med kollegor från hela världen.
Vi följde diskussionerna under statspartsmötet,
rapporterade hem via sociala medier, hemsida
och i vår tidskrift.
Förberedande kommitté för
Icke-spridningsavtalet
I april-maj 2025 genomfördes den tredje och sis-
ta förberedande kommittén för Icke-spridnings-
avtalet (NPT) i New York. På grund av indraget
verksamhetsstöd, samt av klimatbesparande skäl,
valde vi att inte åka. Inför mötet hade vi dock
dialog med UD NIS där vi framförde våra re-
kommendationer, exempelvis om att stödja utta-
landen om samt nämna kärnvapnens humanitära
konsekvenser och att påminna om att det i år är
80 år sedan Hiroshima och Nagasaki. Vi tryckte
även på att Sverige, som nybliven Natomedlem,
måste kräva att kärnvapenstaterna fullföljer sina
åtaganden om att nedrusta och att de bland an-
nat bör utfästa tydliga negativa säkerhetsgaran-
tier gentemot icke-kärnvapenstater samt utfärda
en policy om no-first use, ett åtagande att inte
använda kärnvapen först.
Folk och Försvars rikskonferens
i Sälen
Generalsekreterare Josefin Lind deltog på Folk
och Försvars rikskonferens 2025 i Sälen. Sed-
vanligt diskuterades svensk försvarsförmåga,
utrikespolitiska utmaningar och inte minst
Natomedlemskapet. Josefin frågade statsminis-
tern hur regeringen avser att minska risken för
kärnvapenkrig samt Magdalena Andersson var-
för inte Social demokraterna driver frågan om att
lagstifta mot kärnvapen på svenskt territorium,
samt påminde om att vi hoppas på Socialde-
mokraternas stöd för återinförande av verksam-
hetsstödet till fredsorganisationer. Svaren var
svävande och otydliga, förutom om verksam-
hetsstödet vilket var klart och tydligt stödjande
till vår fördel.
Alva Myrdal Center för kärnvapen-
nedrustning
I juni 2025 deltog vi på Alva Myrdal Center
för kärnvapennedrustnings årliga konferens vid
Uppsala universitet, där vi arrangerade och del-
tog i samtal om allt ifrån den mänskliga faktorn
och risken för kärnvapenanvändning till kärnva-
pen i rymden.
Katastrofmedicin
Både WHO och World Medical Association,
WMA, har betonat att all sjukvårdspersonal skall
undervisas i konsekvenserna av kärnvapenan-
vändning och att det är en skyldighet för läkare
att arbeta för kärnvapnens avskaffande.
I Sverige har Socialstyrelsen ansvar för att
denna undervisning genomförs. Socialstyrelsen
har delegerat uppgiften att undervisa i katastrof-
medicin till sjukvården i regionerna. Centra för
forskning och kunskapsutveckling i katastrof-
medicin har därmed etablerats vid de medicinska
läroanstalterna.
Vid den fjärde nationella katastrofmedicinska
konferensen som ägde rum i Göteborg höll sty-
relsemedlem Gunnar Westberg en presentation
om kärnvapnens medicinska konsekvenser och
en presentation om risken för massvält efter ett
kärnvapenkrig mellan Indien och Pakistan.
Kärnvapen i yttre rymden
Detta verksamhetsår startade med ett semina-
rium om Sveriges första försvars- och säkerhets-
strategi i rymden där vi deltog som åhörare och
blev än mer intresserade av Sveriges roll och det
militariserade språket kring Esrange och yttre
rymden. Vi bad därför om ett möte med UD NIS
vilket skedde under tidig höst, där vi samtalade
vidare om Sveriges roll och möjligheter att påver-
ka i en förstärkning av rymdsäkerhet och efter-
levnaden av Rymdfördraget. Detta följdes upp
med ett möte med SIPRI:s expert på kärnvapen
och rymdfrågor Nivedita Raju. Verksamhetsårets
fokus på rymden avslutades med ett seminarium
om frågan på Alva Myrdal Center för kärnvapen-
nedrustning i Uppsala.
Investeringar i kärnvapen
I många år har Svenska Läkare mot Kärnvapen
haft dialoger med svenska storbanker om vikten
av att inte investera i kärnvapen. På grund av det
rådande säkerhetsläget blir dock allt fler banker
och investerare pressade att frångå sina riktlin-
jer om ansvarsfulla och etiska investeringar. I
Sverige har två banker, Danske Bank och SEB,
som tidigare haft riktlinjer om förbud mot inves-
teringar i kärnvapen nu ändrat dessa och öppnat
upp för sådana investeringar.
Under hösten hade vi möte med Danske
Bank som har som ambition att vara en ledande
bank för hållbarhet och vi ifrågasatte hur det går
ihop med investeringar i kärnvapen. I början av
I juni skickade vi ut ett pressmeddelande där vi
fördömde SEB för att de ändrat sina riktlinjer
och tillåta investeringar i kärnvapen och menade
att detta beslut var oansvarigt. Än så länge har vi
inte sett att bankerna har investerat i kärnvapen,
men vi kommer att fortsätta granska bankerna
och hålla dem ansvariga för sina investeringar
och beslut.
Vi har en pågående dialog med de statliga
AP-fonderna 1, 2, 3, 4 och 7 om investeringar i
företag med produkter med dubbla användnings-
områden, något som vi har olika åsikter om. Vi
följer fondernas portföljer och noterar föränd-
ringar i investeringarna.
↑
Rikskonferensen i Sälen är ett tillfälle där vi kan ställa frågor till
makthavare och beslutsfattare. Här ställer Josefin Lind en fråga
som både nås av mottagaren och även det fullsatta rummet och de
som tittar online.
↑
I New York före det tredje statspartsmötet samlades kampanjare från hela
världen för gemensam planering inför konferensen och det viktiga arbete som
skulle komma.
1515
LÄKARE MOT KÄRNVAPEN #181 - VERKSAMHETSBERÄTTELSELÄKARE MOT KÄRNVAPEN #181 - VERKSAMHETSBERÄTTELSE
14
Opinion
Hiroshima 80 år
Med anledning av att det 2025 är 80 år
sedan atombombningarna av Hiroshima
och Nagasaki ville vi uppmärksamma
detta mer än bara den årliga Hirsohima-
dagen. Vi har haft möten med SIPRI,
Alva Myrdal Center för kärnvapenned-
rustning på Uppsala universitet, Svenska
Röda Korset och Utrikespolitiska
Institutet om att ordna en högtidlig min-
nesstund med inbjudningar till politiker,
journalister och diplomater. Dessvärre
var detta svårare än vi föreställt oss och
detta blev inte av, intresset var alltför
svalt och frågan uppfattades förvånans-
värt nog som kontroversiell.
Den 6 augusti var det bara Social demo -
kraterna av riksdagspartierna som uppmärksam-
made minnesdagen på sina sociala medier.
Vi skickade ut fem pressmeddelanden i
samband med minnesdagarna av Hiroshima och
Nagasaki och gjorde ett stort pådrag på sociala
medier och i nyhetsbrev. Den 6 augusti inter-
vjuades ordförande Vendela Englund Burnett i
TV4 Nyhetsmorgon, ett 12 minuter långt inslag,
på eftermiddagen deltog Vendela i Sveriges
radio Studio Ett. Vice ordförande Benny Peters-
son ringde in till Ring P1 och flera medlemmar
skickade in insändare och debattartiklar till olika
lokaltidningar. På våra evenemang i Stockholm
och Göteborg var deltagandet stort och i bland
annat Växjö och Falun deltog medlemmar på
olika evenemang. Årets anti-atombombsdiplom
gick till diplomaten och politikern Pierre Schori.
Debatt om svenska, nordiska och
europeiska kärnvapen
Under våren kom några röster att höjas för en
europeisk kärnvapenallians, och även i Sverige
började ett antal forskare och debattörer att före-
språka att Sverige skulle återuppta sitt kärnvapen-
program från 1950-talet, eller åtminstone skapa
en nordisk kärnvapenallians. Denna debatt ser vi
som direkt kopplad till en osäker omvärld och en
övertro på att kärnvapen skapar säkerhet, något vi
ser som en plikt för oss att bemöta. Under våren
skrev vi två debattartiklar där vi bemötte dessa
röster, varav en tillsammans med våra nordiska
kollegor, vi skrev insändare i lokaltidningar, tog
fram svar på tal och insändarmallar till våra med-
lemmar, vi gjorde inlägg på sociala medier och
skickade ut nyhetsbrev.
Rapport: Kärnvapen och Norden
– Dåtidens lärdomar och fram-
tidens beslut
Tack vare ekonomiskt stöd från stiftelsen
Global Challenges Foundation kunde Svenska
Freds- och Skiljedomsföreningen knyta oss
samman i ett projekt om kärnvapen och Nor-
den. Projektet syftade till att ta fram en rap-
port med en sammanställning av de nordiska
ländernas nedrustningshistoria
för att kunna blicka framåt och
ge rekommendationer om vad
de nordiska länderna, nu alla
Natomedlemmar, kan göra för
att driva på för kärnvapen-
nedrustning. Vi intervjuade
26 forskare, diplomater
och civilsamhällesaktörer
från hela Norden, inklu-
sive en resa till Helsingfors
för möten på plats och möte med Islands
ambassadör i New York. Rapporten Kärnvapen
och Norden – dåtidens lärdomar och framtidens
beslut, har spridits till riksdagsledamöter, myn-
digheter, UD, till civilsamhället i Norden och
återfinns på vår hemsida.
Nobels fredspris till
Nihon Hidankyo
När den norska nobelkommittén meddelade
att 2024 års Nobels fredspris tilldelas den
japanska organisationen Nihon Hidankyo
gick vi genast ut och informerade journalister
och media om organisationen, hur de arbetar
och att vi kan prata om kärnvapenfrågan och
varför det är viktigt att priset tilldelas dem.
Generalsekreterare Josefin Lind intervjuades
av TV4 både hos oss på vårt kansli samt via
länk och även i SR P4 Jönköping. Josefin Lind
intervjuades även i Tidningen Syre, ETC samt
Vetlanda-Posten med anledning av fredspri-
set. Vid prisutdelningen i Oslo i december
var ordförande Vendela Englund Burnett och
generalsekreterare Josefin Lind på plats och
gick med i fackeltåget som hedrade nobel-
pristagarna samt på ett möte hos Den norske
lægeforening ordnat av Norske Leger mot
Atomvåpen.
Om kriget eller krisen kommer
Hösten 2024 släppte Myndigheten för sam-
hällsskydd och beredskap, MSB, sin uppda-
terade rapport Om krisen eller kriget kommer.
I den nämndes Sveriges beredskap inför en
kärnvapen attack. Råden berättar inte hela
sanningen utan snarare förleder allmän heten
att tro att det inte är så farligt med kärnva-
pen. Eftersom beredskap för en kärnvapen-
attack är omöjlig och därför onödig skrev vi
både lokala debattartiklar och vår ordförande
Vendela Englund Burnett skrev en debattar-
tikel till Läkartidningen om nödvändigheten
i att förebygga kärnvapenkriget. Vår kritik
plockades sedan upp av TV4 Nyheterna. An-
dra organisationer har plockat upp vår kritik
och har hänvisat till oss i texter. Totalt fick
våra medlemmar åtta debattartiklar/insändare
publicerade i både DN och i lokaltidningar i
samband med detta. Vi delade flera inlägg på
sociala medier.
↑
Nihon Hidankyos ordförande Toshiyuki Mimaki, som överlevde
atombombningen av Hiroshima 1945 i en presskonferens efter att
organisationen utsetts till 2024 års Nobels fredspristagare.
↑
Vendela Englund Burnett i TV4:s morgonsoffa och Svenska freds ordförande Kerstin Bergeå
live från Hiroshima på Hiroshimadagen.
Rapporter från
föreningar och
grupper
Vetenskapliga rådet
Vetenskapliga rådet har under verksamhetsåret
bestått av sju leda möter inom olika vetenskaps-
områden. Under verksamhetsåret har rådets
medlemmar hållit två möten och har haft kon-
tinuerliga kontakter via e-post i frågor rörande
kärn vapenutveckling. Fokus har legat på: icke-
spridning, minskad utplacering av kärnvapen,
nedrustningsavtal, vapenutveckling och sårbarhet.
Stockholm
Meit Krakau har under året samlat material från
Stockholmsföreningen från 1983 till 2023. Den
2 juli 2025 överlämnades materialet till ARAB,
Arbetarrörelsens arkiv i Flemingsberg.
Stockholmsgruppen träffades hösten 2024
och diskuterade hur vi skulle kunna bidra i arbe-
tet mot kärnvapen.
I november hade Meit och Leonore Wide ett
möte med representanter för föreningen Soka
Gakkai (SSGI) då vi diskuterade fortsatt samar-
bete, främst kring den utställning man nu kan se i
Stockholm.
Göteborg
Medlemmar i Göteborg arrangerade på Hiroshi-
madagen en samling vid Vasakyrkan. Jazzmusiker
för fred spelade och Matilda Magnusson sjöng.
Professor Ulf Bjereld talade om Aldrig mera
kärnvapenkrig. Gunnar Westberg ledde mötet,
som avslutades med klockringning.
Gunnar höll under året en föreläsning för
äldre läkare vid en sammankomst arrangerad av
Svenska Freds och Skiljedomsföreningen. David
Victorin skrev en debattartikel i den tryckta upp-
lagan av GP på Hiroshimadagen.
Skåne
För att nå ut med budskapet att det var 80 år
sedan atombomberna föll över Japan skickade
Christina Vigre Lundius ett mejl till ärkebiskopen
med en uppmaning om att så många församling-
ar och kyrkor som möjligt skulle uppmärksamma
minnet av Hiroshima kring den 6:e augusti.
Många biskopar i sina stift plus ärkebiskopen i
Svenska Kyrkan har fört budskapet ”aldrig mer”
vidare.
LÄKARE MOT KÄRNVAPEN #181
17
LÄKARE MOT KÄRNVAPEN #181 - VERKSAMHETSBERÄTTELSE
16
Organisation
Stärka medlemsorganisationen
Organisationen står inför framtida utmaningar.
De mest framträdande är det indragna statliga
verksamhetsstödet kombinerat med en otill-
räcklig återväxt av såväl passiva som aktiva
medlemmar. Oron gäller såväl finansiering av
verksamheten på sikt och föreningens överlev-
nad i förlängningen, men även svårigheter med
styrning och aktiviteter då de aktiva medlem-
marna blir allt färre.
Vi har ett viktigt långsiktigt arbete framför
oss att bygga en modern medlemsorganisation
där vi når ut till och engagerar nya. Vi ser att
det som ger bäst resultat är när medlemmarna
själva rekryterar nya medlemmar.
Under verksamhetsåret har gåvointäkterna
ökat tydligt genom att vi i ett extra medlems-
brev i maj kommunicerat att vi blivit av med
det statliga stödet. Vi styrs och kontrolleras
genom våra 90-konton av Svensk Insamlings-
kontroll och Giva Sverige.
Sammanlagt har medlemmar under
verksamhetsåret lagt över 500 arbetsdagar på
föreningen. Dessa dagar är fördelade på 35
personer.
Medlemmar
Svenska Läkare mot Kärnvapen välkomnar
läkare och medicinstuderande samt lärare vid
medicinsk fakultet som medlemmar. Medlem-
mar i de nedlagda yrkesföreningarna Fors-
kare och Ingenjörer mot Kärnvapen, FIMK,
Sjuksköterskor, Sjukgymnaster och biomedi-
cinska Analytiker mot Kärnvapen, SSAMK,
samt Svenska Tandläkare mot Kärnvapen,
STMK, erbjuds att bli associerade medlemmar
i Svenska Läkare mot Kärnvapen.
Läkare: 1 951 betalande medlemmar
Studenter: 26
FIMK: ca 145
STMK: ca 85
SSAMK: ca 25
Nyhetsbrev
Cirka en gång i månaden skickar vi ut nyhets-
brev med drygt 890 mottagare, varav majorite-
ten är medlemmar. Under verksamhetsåret har
vi skickat ut 20 nyhetsbrev både med informa-
tion och inbjudningar till specifika evenemang
och uppmärksammande av händelser.
Det er nu 40 år siden, at IPPNW modtog Nobels
fredspris for indsatsen med at oplyse om konse-
kvenserne af brug af kernevåben. På det tids-
punkt var der mere end 60000 atomvåben mod
de ca 12000, som findes i arsenalerne nu – stadig
mere end rigeligt til at lægge jorden øde. Hvor
verden dengang kunne virke mere stabil, med
to blokke stående over for hinanden, er situatio-
nen nu mere broget; flere lande har anskaffet sig
atomvåben, og risikoen for at de kan blive brugt
anses for større, end den var, da den kolde krig
var mest intens. Putin har således som den eneste
i nyere tid truet med at bruge atomvåben, hvis
Ruslands eksistens bliver truet eller fremmede
stater intervenerer i Ukraine-krigen. I modsæt-
ning til tidligere er våbnene nu i langt højere
grad integreret i de militære styrker med henblik
på brug på en slagmark, der investeres voldsomt i
moderniseringer af arsenalet, og kunstig intelli-
gens inddrages i kontrol og beslutningsprocessen
for anvendelsen.
Som atommagternes krigssimuleringer har
vist, vil detonation af blot et enkelt atomvåben
med overvejende sandsynlighed udløse en stor-
skalakrig, der vil få katastrofale konsekvenser for
menneskene, samfundene og miljøet. Doktrinen
om gensidig sikker ødelæggelse indebærer, at
bevidstheden om dette vil afholde alle fra at ty til
anvendelse af kernevåben. At dette kan garanteres
ud i al fremtid, tror vi simpelthen ikke på! Som
nogen har sagt: vores sikkerhed ligger ikke i deres
eksistens, men i deres afskaffelse! Indsatsen for
at få afskaffet disse masseødelæggelsesvåben er
derfor uændret relevant, men er ikke blevet lettere
i det aktuelle tilspidsede internationale klima,
hvor ydermere næsten alle de traktater, der trods
alt begrænsede oprustningen, nu er bortfaldet.
Fokus for IPPNW er derfor stadig at oplyse
om de medicinske og humanitære konsekvenser
af brug af kernevåben, herunder at behandling
ikke er en mulighed. Forebyggelse, dvs afskaf-
felse, er den eneste vej frem. Atomvåben er i en
kategori for sig og har ikke nogen plads i forhold
til at kunne forsvare et land.
TPNW, FN`s traktat, der forbyder atomvå-
ben, er nu ratificeret af 74 lande. Den repræsen-
terer efter vores og mange andres mening den
bedste mulighed, der for tiden eksisterer for at
komme videre med atomnedrustningen.
Herhjemme har DLmK i årets løb fortsat
forsøgt at komme i dialog med politikerne, især
med henblik på at argumentere mod Danmarks
afvisende holdning til forbudstraktaten. Udbyttet
af vores tilnærmelser har været sparsomt, ligesom
det stadig er særdeles vanskeligt at få medierne
til at beskæftige sig med det, der ligger os på
sinde. Vores forsøg på at få optaget indlæg i dags-
pressen afvises stort set altid. Men vi har dog
holdt oplæg ved et Hiroshimadagsarrangement.
Vi har deltaget i et europæisk IPPNW-møde
i Schweiz, hvor organisationen har oprettet et
kontor, Geneve Liason Office. Desuden har vi
-via zoom- deltaget i IPPNW`s verdenskongres,
der her 80 år efter atombombningen blev afholdt
i Nagasaki. Senest er vi gået ind i et samarbejde
med de andre nordiske IPPNW- afdelinger om i
fællesskab og på skift at kontakte de nordiske re-
geringer, inklusive den islandske og grønlandske.
Vores samarbejde med forskellige danske
fredsorganisationer igennem netværket Forbyd
Atomvåben-ICAN i Danmark er fortsat på re-
gelmæssig basis, fortrinsvis via zoom-møder. Fo-
kus er her blandt andet Danmarks nye baseaftale
med USA, hvor der er blevet stillet spørgsmåls-
tegn ved ,om vores forbud mod udstationering af
atomvåben på dansk jord i fredstid kan oprethol-
des i en eventuel fremtidig tilspidset situation.
DLmK`s medlemstal er stagnerende og der
er kun få aktive. Vi mangler unge kræfter – men
det er der ikke noget nyt i. Vi må håbe, at tiderne
vender og flere vågner op til dåd.
Klaus Arnung, formand for
Danske Læger mod Kernevåben
www.danskelaegermodkernevaaben.dk
Danske Læger mod Kernevåben
Formands beretning
2025
Tidskriften Läkare
mot Kärnvapen
Vi har under verksamhetsåret givit
ut fyra nummer av vår med-
lemstidning Läkare mot Kärn-
vapen. Upplagan är ca 3 000
exemplar som distri bueras till
medlemmar i Sverige och
Danmark samt politiker,
medicinska bibliotek, jour-
nalister och prenumeranter.
Styrelsen under det gångna
verksamhetsåret 22024-2025
Vid årsmötet i november 2024 omvaldes Vendela
Englund Burnett till ordförande och Benny
Peters son omvaldes till vice ordförande. Till ordi-
narie ledamöter valdes Nils Rodhe, Meit Krakau,
Gunnar Westberg, David Victorin, Åsa Lindström,
Lena Sohlberg och Andreas Vilhelmsson. Supple-
anter Gösta Alfvén, Karin Svensson, Erland Ric-
hardsson, Filip Molinder och Tommy Lund säter.
Styrelsen består av nio ordinarie medlemmar, fyra
suppleanter samt en adjungerad styrelsele damot.
Fören ingsrevisorn Kristina Olofsson fyller även
funktionen som mot tagare av meddelanden från
visselblåsare. Till valberedning valdes Jan Larsson
(sammankal lande), Leonore Wide, Christina Vigre
Lundius och Andreas Tolf.
International Physicians for the Pre-
vention of Nuclear War – IPPNW
IPPNW har aktiva föreningar i ett 40-tal länder.
Vi har deltagit på flera digitala och fysiska möten
och har även ökat dialogen mellan våra nordiska
föreningar.
International Campaign to Abolish
Nuclear Weapons, ICAN
Svenska Läkare mot Kärnvapen sitter i ICAN:s
globala styrgrupp (ICAN International Steering
Group - ISG) sedan 2012.
Sveriges Läkarförbund
Svenska Läkare mot Kärnvapen är medlemmar i
Sveriges Läkarförbund och finns med som fristå-
ende nätverk på deras hemsida.
Svenska Läkaresällskapet
Svenska Läkare mot Kärnvapen är associerad
medlem i Svenska Läkaresällskapet. Erland Ric-
hardsson är vår representant där. Vi har under året
arrangerat ett webinarium tillsammans.
Läs hela verksamhetsberättelsen på slmk.org!
LÄKARE MOT KÄRNVAPEN #181
18
M
ycket fokus har de senaste åren,
inte så oväntat, legat på Rysslands
fullskaliga invasion av Ukraina
och Israels folkmord på Palestinier och andra
militära aktioner i mellanöstern. Dessa kon-
flikter har varit centrala i Första utskottet och
bidragit till ökade spänningar som haft stor
påverkan inte minst för kärnvapennedrustning.
Generaliserande kan man säga
att europeiska länder främst
fokuserat på Rysslands invasion
av Ukraina och länder i Mel-
lanöstern på kriget i Gaza, men
i år tyckte jag man märkte av
en ökad press på Israel och fler
länder tog upp den humanitära
katastrofen i Gaza.
Den senaste tidens ökade
militära utgifter har såklart oroat
länder och ledde bland annat till att generalför-
samlingen tidigare gav FN:s General sekreterare
i uppgift att ta fram en rapport om hur de ökade
militära utgifterna påverkar implementering av
de globala målen för hållbar utveckling, som ska
vara uppfyllda om fem år. Denna rapport som
publicerades i september, precis innan Första
utskottet, problematiserar den väg många länder
valt att gå med en ökad militarisering, och hur
det underminerar hållbarhetsmålen.
En annan fråga som fick mycket uppmärk-
samhet i årets första utskott var frågan om
personminor. Idag är till exempel 166 länder an-
slutna till Ottawafördraget som förbjuder ägande,
tillverkning, användning och export av person-
minor. Fördraget har verkligen bidragit med att
stigmatisera dessa vapen och har verkat som ett
ramverk för minröjning men även upprättelse för
Utdelningen måste överföras direkt från bolaget till
Svenska Läkare mot Kärnvapen efter bolagsstämman –
innan du som aktieägare tar emot den. Du kan skänka
hela eller delar av utdelningen, utan övre gräns, men
beslutet måste tas före bolagsstämman.
Ladda ner en blankett på vår hemsida!
www.slmk.org/stod-oss/aktieutdelning
Som privatperson eller ägare av fåmansbolag kan du stödja Svenska Läkare
mot Kärnvapen genom att skänka aktier eller aktieutdelning. Vi säljer värde-
pappren och du slipper betala kapitalskatt. Genom att skänka din aktie-
utdelning undviker du utdelningsskatt och ökar gåvans värde med 43%. En
tusenlapp som annars ger 700 kr efter skatt blir 1 000 kr för oss.
Om du vill skänka en stor gåva från ditt egna bolag blir effekten ännu större.
En utdelning på en halv miljon skulle ha gett dig 350 000 kr efter skatt, men
blir 500 000 kr för Svenska Läkare mot Kärnvapen.
STÖD OSS GENOM
ATT SKÄNKA AKTIER ELLER
AKTIEUTDELNING
överlevare. Men nyligen inledde Estland, Finland,
Lettland, Litauen och Polen processer för att
lämna konventionen med hänvisning till rådande
säkerhetsläget. Detta är ett mycket kontroversiellt
och förödande beslut som fick mycket uppmärk-
samhet och kommentarer. Utöver dessa länder
har även Ukraina sagt att de ska ”upphäva” sina
skyldigheter under minförbudet vilket inte är för-
enligt med fördraget, Internatio-
nal Campaign to Ban Landmines
(ICBL) och andra har varnat för
att detta kan skapa ett mycket
farligt prejudikat om länder till-
låts pausa humanitära skyldighe-
ter i krigstid när de behövs som
mest. Så även om frågan handlar
om personminor så berör den en
bredare fråga om hur länder ser
på fördrag och skyldigheter.
Det var absolut en hårdare framtoning
som USA signalerade med mindre intresse för
kompromisser eller samarbete. Bland annat tog
landet avstånd från flera resolutioner med förkla-
ringen att de innehöll referenser till de globala
målen för hållbar utveckling eller genus och den
diskussion vi sett inom det amerikanska affärsli-
vet om att ta avstånd från språk om inkludering,
tog sig även in i första utskottet.
Vi hade även en ny intressant resolution
i år om möjliga risker av att integrera artifi-
ciell intelligence i kärnvapensystem, som lades
fram av Mexiko. Resolutionen antogs men flera
kärnvapen stater röstade emot och 44 stater
avstod från att rösta, däribland flera Natoländer
och Sverige.
■
Läs mer på slmk.org!
Oroande med ökade
militära utgifter och
upprustning
Emma Bjertén från Reaching Critical Will samman -
fattar senaste tidens utveckling i Första ut skottet av
FN:s generalförsamling.
KRÖNIKA
↑
Emma Bjertén arbetar som programansvarig på ned -
rustningsprogrammet Reaching Critical Will (RCW) som
är en ledande aktör för nedrustning i civilsamhället och
följer nedrustningsmöten och förhandlingar. Emma är
baserad i New York och har under hösten deltagit på
Första utskottet av FN:s generalförsamling.
”
farligt prejudikat
om länder tillåts
pausa humani
tära skyldigheter
i krigstid
POSTTIDNING B 03
Avsändare:
Svenska Läkare mot Kärnvapen
Norrtullsgatan 45
113 45 Stockholm
Sweden
Ge bort en fredlig
julgåva!
Ge en julgåva till någon du tycker om och bidra samtidigt till en
kärnvapenfri värld! Du får ett fint gåvokort att lägga under granen.
Beställ genom att scanna QR-koden med din mobilkamera eller gå
in på slmk.org/stod-oss/julgava. I formuläret fyller du i hur mycket du vill
ge och vilket kort du vill ha.
God Jul önskar vi på
Svenska Läkare mot Kärnvapen!
