Text från PDF
Hiroshimadagen 2025 -
Pierre Schori mottagare
av årets anti-atombombs-
diplom
Kärnvapen staternas
arsenaler och deras politik
– Frankrikes kärnvapen
Svenska Läkare mot
Kärnvapen på plats vid
IPPNW:s världskongress
i Nagasaki
LÄKARE MOT KÄRNVAPEN
NR 180 OKTOBER 2025 MEDLEMSTIDNING FÖR SVENSKA LÄKARE MOT KÄRNVAPEN
FOKUS
HIROSHIMA
OCH NAGASAKI
80 ÅR SENARE
En stark påminnelse om mänsklig-
hetens sårbarhet
LEDARE
LÄKARE MOT KÄRNVAPEN #180
3
Läkare mot Kärnvapen ges ut av föreningen
Svenska Läkare mot Kärnvapen, SLMK.
ANSVARIG UTGIVARE: Josefin Lind,
josefin.lind@slmk.org
REDAKTION: Josefin Lind, Clara Gullman Levin,
Nils Rodhe, Jan Larsson och Gabriel Holmbom.
LAYOUT: E&G Design.
TRYCK: Exakta Creative.
Tryckt på miljögodkänt papper.
ISSN: 1400-2256
Nästa nummer utkommer i december 2025.
Material skickas till redaktion@slmk.org
senast 15 november.
Svenska Läkare mot Kärnvapen
Norrtullsgatan 45,
113 45 Stockholm
E-POST: info@slmk.org
För medlemsrelaterade frågor:
medlem@slmk.org
BANKGIRO: 901-0901
SWISH: 1239010901
FÖLJ OSS:
Facebook.com/SLMK.1981
Instagram: @svenskalakaremotkarnvapen
Bluesky: @ippnwsweden.bsky.social
SLMK arbetar preventivt för att kärnvapen ska
avskaffas innan de används igen. Vi är en del av
IPPNW (International Physicians for the Prevention
of Nuclear War) samt ICAN (International Cam-
paign to Abolish Nuclear Weapons).
Tidningen utkommer till alla medlemmar i
Danske Læger mod Kernevåben,
www.danskelaegermodkernevaaben.dk
KONTAKT:
Povl Revsbech (sekretær og kasserer)
povl.revsbech@gmail.com
DLMK, c/o Povl Revsbech, Langdalsvej 40
8220 Brabrand, Danmark
Hiroshima och Nagasaki
80 år senare
Hiroshimadagen 2025 - Pierre Schori
mottagare av anti-atombombsdiplomet
Svenska Läkare mot Kärnvapen på plats
vid IPPNW:s världskongress i Nagasaki
8 Kärnvapen staternas arsenaler och deras politik
– Frankrikes kärnvapen
10 Notiser
13 Läkarstudenter cyklade från Hiroshima till Nagasaki
14 Krönika: Vi måste förhindra det som inte kan botas
INNEHÅLL #180
FRAMSIDA: Långa rader av färggranna och noggrant vikta papperstranor finns att
beskåda vid minnesplatserna i Hiroshima och Nagasaki.
4
6
12
Vendela Englund Burnett
Ordförande
H
öst 2025. Det
är fyrtio år sen
vi fick Nobels
fredpris för vårt
arbete och den
påverkan vi haft på att få världens
ledare att förstå vad kärnvapen
krig skulle innebära och att det
inte kan vinnas. Världen såg en
positiv förändring med avspän
ning, minskade kärnvapen
arsenaler, och minskad rädsla. Vi
hade varit del av en förändring
som ledde till ljus och hopp. Att
det är möjligt får vi inte glömma.
Det gick att minska från över
60 000 kärnvapen till dagens mellan 12 och 13 000.
Vi får helt enkelt inte förtröttas i denna hårda tid.
Vi får inte låta våra sinnen förmörkas i denna mörka
tid. Vi fortsätter utbilda och informera. Vi bemöter
med fakta de som tror att kärnvapen gör oss säkra
eller att det går att bygga beredskap att hantera effek
terna av en kärnvapenattack. Vi måste vara sakliga och
faktabaserade men som i allt läkararbete är etik och
empati kärnvärden. Vårt arbete handlar om att stå upp
för mänskligheten, världen och kommande generatio
ner.
Den nyligen avslutade världskongressen för den
internationella läkarrörelsen, IPPNW, i Nagasaki
fyllde på med den inspiration och motivation som
besök i staden, mötet med de enträgna atombombsö
verlevarna och kollegor från alla kontinenter ger oss.
När vi senast hade kongress i Japan 2012 hade ICAN
– grundat av IPPNW fem år
tidigare – just tagit ordentlig fart.
Och 2017 kunde vi glädjas åt att
kärnvapenförbudet mot kärnvapen
antagits av FN och ett nytt nobel
pris tilldelades oss. Antalet länder
som skriver på kärnvapenförbudet
och ratificerat tickar uppåt. FN
och WHO har beslutat att genom
föra nya studier och rapporter om
effekterna av kärnvapen. Utan
påtryckningar och effektiv lobby
ing från oss i civilsamhället såsom
WMA och International Council
of Nurses skulle det inte ha hänt.
I fjol uppmärksammande den
norska nobelkommittén åter betydelsen av arbetet
mot kärnvapen när atombombsöverlevarna i Nihon
Hidankyo fick fredspriset.
Vår gemensamma strävan för en kärnvapenfri
värld är meningsfull och det händer också positiva
saker! När mörkret sänker sig, kärnvapenmakterna
utökar sina arsenaler, hotar med användning, utropar
sina intressesfärer och bekrigar sina grannländer
kan det kännas tungt och hopplöst, är det viktigt att
påminna sig detta. I hela världen finns läkare som
gör allt för att Nagasaki ska förbli den sista staden att
förgöras av kärnvapen. Vårt arbete sedan mer än 40 år
har haft en enorm betydelse. Norska nobelkommittén
har sett det, så du kan känna både styrka och stolthet
över av att vara del i det!
Nu är vi redo för ett nytt verksamhetsår med din
hjälp! ■
“Vi får inte låta våra
sinnen förmörkas i
denna mörka tid”
”
I hela världen
finns läkare som
gör allt för att
Nagasaki ska
förbli den sista
staden att
förgöras av kärn
vapen.
KALLELSE TILL ÅRSMÖTE
Välkommen på föreningens årsmöte!
Tid: 22 november kl. 14.00
Plats: Norrtullsgatan 45, 1 tr, Stockholm
Möteshandlingar finns tillgängligt på slmk.org senast 25 oktober.
För frågor, kontakta info@slmk.org
Du hittar all information och dokument på
slmk.org/nyheter/kallelse-till-arsmote-22-11
LÄKARE MOT KÄRNVAPEN #180
5
LÄKARE MOT KÄRNVAPEN #180
4
I
augusti i år reste Norska Läkare mot
Kärnvapen till Hiroshima och Nagasaki
för att hedra minnet av människorna som
dog i atombombningarna 1945. Resan blev en
stark påminnelse om mänsklighetens sårbar-
het och att kärn vapenhotet fortfarande är högst
närvarande.
Hiroshima, 6 augusti
Jag har rest från Norge tillsammans med kollegor
från Norska Läkare mot Kärnvapen, ICAN, Nej
till atomvapen och två folkvalda politiker från det
norska Arbeiderpartiet. Japan har just upplevt sin
varmaste julimånad någonsin, och luften i Hiro
shima är tung av hetta och fukt. Klimatkrisen gör
sig påmind.
Vid ceremonin för att minnas att det är 80 år
sedan USA bombade Hiroshima, är det en besvi
kelse att inte fler världsledare är närvarande. De
hade behövt höra orden från Hiroshimas borg
mästare, Kazumi Matsui: ”Ickespridningsavtalet
(NPT) är på randen till kollaps. Avtalet om
förbud mot kärnvapen bör bli ett starkt stöd till
NPT och säkerställa att det förblir hörnstenen i
nedrustnings och ickespridningsregimen.”
Till skillnad från borgmästaren nämner inte
Japans premiärminister Shigeru Ishiba NPT,
TPNW eller några andra internationella avtal i sitt
tal. Han citerar i stället hibakushapoeten Shinoe
Shōda, vars ord är inhuggna i ett av fredsparkens
monument: ”Det tunga benet måste vara från en
lärare. De små skallarna runt omkring måste vara
eleverna som sitter i ring.”
Han säger också: ”Än en gång lovar jag att
Japan ska göra allt i sin makt för att skapa en värld
utan kärnvapenkrig och en värld utan kärnvapen,
med evig fred.”
Hur han tänkt göra allt i sin makt för evig fred
lämnades åt fantasin. Redan på ceremonidagen
kämpade premiärministern för sitt politiska liv.
Hans parti, LDP, hade nyligen förlorat majoriteten
i parlamentets överhus. En månad senare, den 7
september, tvingades han avgå. Under tiden märks
tecken på att Japan knyter sig närmare den ameri
kanska kärnvapenparaplyet. Enligt Reuters har Ja
pan och USA fört samtal om hur japanska styrkor
kan stödja amerikanska styrkor vid ett kärnvapen
angrepp. Vissa lagstiftare har förespråkat amerikan
ska kärnvapen på japansk mark.
På kvällen driver papperslyktor
na nedströms, förbi bron som var
atombombens ursprungliga mål.
Nagasaki, 9 augusti
Nagasaki känns omedelbart
bekant och nära. Det är en liten
stad med runt 400 000 invå
nare, belägen i trånga dalgångar
mellan hav och berg. Den har
ett akvarium och en gondolbana
upp till en topp där man kan
blicka ut över centrum. Regnet
öser ner. Det känns som om jag
har varit här förut, och efter en
stund går det upp för mig att det
är häpnadsväckande likt Bergen.
Vi har inte fått platser vid själva ceremonin,
så vi ser en direktsändning i en aula på atom
bombmuseet. Med tanke på vädret är vi kanske
lyckligt lottade. Tiden före ceremonin tillbringar
vi inne på museets utställning, som är lite enk
lare utformad än den i Hiroshima. Detta, till
”
Det blir
lättare att ta in
att bomben inte
detonerade på
en främmande
plats i en främ
mande tid, utan
att den detone
rade just här, på
en tid som då
var nu.
Hiroshima
och Nagasaki
80 år senare
Av Knut Mork Skagen, ordförande för Norska Läkare mot Kärnvapen
REPORTAGE
sammans med likheten med en
vanlig norsk kuststad, ger också
en känsla av vardaglighet. Det
blir lättare att ta in att bomben
inte detonerade på en främ
mande plats i en främmande tid,
utan att den detonerade just här,
på en tid som då var nu.
Mitt i utställningen står
en fullskalemodell av Fat Man,
målad som en geting i en skrikig
gul färg med svarta tvärgående
ränder. Bredvid modellen visas
en film av amerikanska solda
ter som gör bomben klar för
användning. De ser avslappnade
ut; några har tagit av sig skjor
tan i värmen. Färgerna röjer filmens ålder, men
kläderna och kropparna kunde lika gärna vara
från idag. Det är inte svårt att föreställa sig att
dessa män gör i ordning en bomb som ska släp
pas över min stad, och mitt hem. I så fall undrar
jag var vi skulle ha anlagt en freds park, och hur
vi skulle ha hedrat våra 100 000 döda.
■
↑
I anslutning till ceremonierna fanns utställningar med
bilder och information om atombombernas verkningar
och konsekvenser.
←
Att vika papperstranor har blivit synonymt med
motståndet mot kärnvapen världen över.
↑
Den norska delegationen bestod av representanter från organisationerna Norska Läkare mot Kärnvapen, ICAN och Nej till Atomvapen samt två
folkvalda politiker från det norska Arbeiderpartiet.
LÄKARE MOT KÄRNVAPEN #180
7
LÄKARE MOT KÄRNVAPEN #180
6
P
å flera håll i landet uppmärksammades
80-årsdagarna av atombombningarna
av de japanska städerna Hiroshima och
Nagasaki den 6 och 9 augusti. I Stockholm och
Göteborg men även i Växjö och Falun samla-
des människor för att lyssna på alltifrån talare
till poeter och musiker - alla där för att hedra
offren och stödja kampen mot kärnvapen.
Göteborg
I mer än 30 år har den lokala fredsgruppen
Fredsam, vilket vi ingår i, arrangerat en årlig
manifestation för uppmärksammandet av Hiroshi
madagen i Vasaparken i Göteborg. I år samlades
rekordmånga, närmare 130 personer i parken.
Inbjuden talare var Ulf Bjereld, professor i stats
vetenskap vid Göteborgs universitet, som i sitt
tal noterade att han var inbjuden talare för 14 år
sedan och då hade skäl att vara mer optimistisk
än vad han kunde vara i år: ”80 år har alltså gått,
och vi lever fortfarande i hotet av ett nytt kärnva
penkrig. Det är ett underbetyg för våra politiska
ledare att man under 80 års tid misslyckats med
att avskaffa dessa vapen som hotar hela mänsklig
hetens existens.”
På både Hiroshimadagen 6 augusti och Naga saki
dagen 9 augusti publicerade vi flera insänd are och
debattartiklar i lokaltidningar runt om i landet.
Stockholm
I Stockholm samlades närmare 90 personer i Stor
kyrkan för att medverka vid utdelningen av årets
antiatombomsdiplom vilket i år tilldelades Pierre
Schori. Föreningens motivering till utdelningen
löd ”I sin långa politiska gärning har Pierre Schori,
såväl nationellt som internationellt, påtalat riskerna
med kärnvapen och arbetat hårt i kampen för en
kärnvapenfri värld. Med sin gedigna kunskap, erfa
renhet och sitt internationella engagemang har han
analyserat händelseutvecklingen på världsarenan,
försvarat FN:s konvention om förbud mot kärnva
pen och påtalat orimligheten i kärnvapenavskräck
ning som fredsbevarande. Oförtröttligt fortsätter
han göra sin röst hörd i en osäker och turbulent tid
och återkommer ständigt till vikten av att bevara
tron på att en kärnvapenfri värld är möjlig.”
Inbjuden talare till manifestationen i Stock
holm var forskaren och skribenten Victor Galaz,
som inom sin forskning träffat atombombsö
verlevare och deras familjer, atomveteraner,
fredsaktivister, läkare, journalister, studenter,
”Få av oss har levt i en kärnvapenfri värld. Kom
mer vi någonsin att uppleva den förmånen igen?
Idag finns det 12 241 kärnvapen. Med, det
tål att upprepas, en sprängkraft tusentals gånger
Hiroshimabomben.
De flesta, runt 90 procent, är i händerna på
Vladimir Putin och Donald Trump. Kärnvapen
staterna var i början fem, idag är de nio. Och till
skottet är skrämmande: Netanyahus Israel och
Kim Jonguns Nordkorea samt ärkefienderna
Indien och Pakistan, nyss i strid med varandra.
I en färsk studie från fredsforskningsinstitu
tet SIPRI varnas nu för en ny nukleär kapprust
ning, i kombination med slopande av nedrust
ningsavtal.
Efter den andra atombomben, mot Nagasaki
den 8 augusti 1945, skrev Albert Camus: ’Den
mekaniska civilisationen har just uppnått sin
högsta grad av barbari’.
När Olof Palme, som läste Camus, i decem
ber 1981, stod vid stentrappan där den första
atombomben hade förvandlat en levande män
niska till en skugga skrev han: ’Min fruktan är
att människosläktet själv kommer att sluta som
blott en skugga på en mur’.
Fyra år senare, i sitt sista tal i FN väckte den
svenske statsministern frågan om domedagsvap
nens legalitet: ’Vi bör överväga att i internatio
nell lag förbjuda användningen av kärnvapen.
Som i en del av en process som leder till allmän
och fullständig nedrustning’.
Palmes slutsats då gäller än idag: ’Kärn
vapenstaterna håller oss alla som gisslan’.
/.../
Vi behöver ju också rusta för freden, både den
inre och yttre.
Till slut: Så länge kärnvapen finns, finns
också risken av nya Hiroshima och Nagasaki.
Ingen kan förneka detta ultimata hot mot
människo släktet.”
■
dokumentär filmare, lärare, poeter, akademiker
som alla arbetar med att förvalta överlevares be
rättelser, från både Japan och provsprängnings
platser såsom Marshall öarna. I sitt tal uttryckte
Victor Galaz ”För många överlevare är känslan
av skuld och skam fortfarande alltför tung att
bära. Skuld över att ha överlevt när så många
andra förlorat livet. Skam över att inte ha kunnat
hjälpa medmänniskor i ofattbar nöd. Som om
detta inte vore nog, får jag förklarat en dag, på
verkas överlevares hela liv av en kvävande rädsla
för att någon dag själv drabbas av cancer, eller
någon annan av de många ‘atombombsjukdomar’
som de kommit att kallas i japansk folkmun.”
Växjö
Invid Växjösjöns kant är det på Hiroshimadagen
en manifestation varje år. Det är olika freds
grupper i staden som samverkar och minnes
ceremonin avslutas med att små båtar, som
fredsduvor, skickas ut över sjön i augustiskym
ningen. Talare i år var vår medlem Bengt Järhult
och poeten Tina Persson.
■
↑
Årets mottagare av anti-atombombsdiplomet Pierre Schori tillsam-
mans med föreningens vice ordförande Benny Petersson, ordförande
Vendela Englund burnett samt talare på manifestationen Victor Galaz.
Hiroshimadagen
6 augusti 2025
EVENEMANG
FOTO: JÖRAN FAGERLUND
Uppåt 130 personer
samlades i Vasaparken i
Göteborg för att lyssna på
talare Ulf Bjereld och musik
av Matilda Magnusson och
Jazz musiker för Fred.
↑
Ulf Bjereld, professor i stats-
veten skap vid Göteborgs universi-
tet, noterade i sitt tal att 80 år har
gått och vi lever fortfarande i hotet
av ett nytt kärnvapenkrig.
“Kärnvapen-
staterna håller
oss alla som
gisslan”
Utdrag ur Pierre Schoris tal i
Storkyrkan, Stockholm
↑
Gunnar Westberg represen-
terade Svenska Läkare mot
Kärnvapen vid manifestationen
i Göteborg.
LÄKARE MOT KÄRNVAPEN #180
9
LÄKARE MOT KÄRNVAPEN #180
8
I
del fem i vår serie om kärnvapenstaternas
arsenaler och vad som skulle hända ifall
dessa stater attackerades med kärnvapen
fokuserar vi på Frankrike. I nummer 178 gick
vi igenom USA:s kärnvapenarsenal och i tidi-
gare nummer kan du läsa om Indiens, Pakis-
tans och Rysslands kärnvapen.
Frankrikes arsenal
Frankrikes kärnvapenarsenal står på två ben;
ubåtar och stridsflyg, där ubåtarna utgör själva
ryggraden för landets arsenal. I de senaste
siffrorna från Federation of
American Scientists (FAS),
i samarbete med Bulletin of
Atomic Scentists, har Frank
rike fortfarande 290 kärn
vapen i sin arsenal. Det var
under 2008 som dåvarande
president Nicolas Sarkozy
meddelande att Frankrikes
kärnvapenarsenal ska bestå
av färre än 300 stycken, ett
beslut som står fast än idag.
Kärnvapenarsenalen
består av dels luftburna och
dels ubåtsbaserade missiler. De har fyra ubåtar
där varje ubåt kan bära upp till 64 missiler med
en sprängkraft på 100 kiloton vardera. Alla mis
siler är dock inte konstant utplacerade. Totalt
handlar det om 240 ubåtsbaserade ballistiska
missiler (SLBM). Frankrikes övriga arsenal inne
håller 50 flygplansburna kryssningsmissiler med
en sprängkraft på 300 kiloton vardera. Nuclear
Weapons Ban Monitor, en årlig rapport samman
ställd av Norsk folkehjelp, beräknar att den sam
manlagda sprängkraften i Frankrikes kärnvapen
arsenal är motsvarande 1 993 Hiroshimabomber.
Frankrikes kärnvapenarsenal genomgår för
närvarande ett omfattande moderniseringspro
gram, allt från ballistiska missiler, kryssningsmis
siler, ubåtar, flygplan och hela industrin runt
omkring. Det planeras även för att öppna upp en
ny flygbas, som enligt president Emanuel Macron
kommer att bli den första basen som huserar
Fran k rikes nya hypersoniska kärnvapenmissil.
FAS skriver i sin analys att det är fortfarande
oklart om moderniseringsprogrammen innebär
att även antalet stridsspetsar kommer att öka.
Kärnvapendoktrin och strategi
På senare tid har den franska kärnvapenstrategin
förändrats, från att handla om ”Frankrikes vitala
intressen” till att landets ”vitala intressen har nu
en europeisk dimension”.
Efter att Donald Trump tillträdde som USA:s
president i januari 2025 har USA:s
utrikespolitik blivit alltmer oförut
sägbar. Den franska retoriken har
till följd av detta hårdnat och vill
allt mer framställa sig själva som
beskyddare av Europa, i USA:s
frånvaro. Den 24 april 2025 sa
Frankrikes ambassadör i Sverige
i en intervju till SVT Nyheter att:
”Våra franska vitala intressen om
fattar också våra allierades intres
sen. I det perspektivet gäller också
kärnvapenparaplyet våra allierade
och självklart finns Sverige bland
dem”, med anledning av att franska stridsflygplan
övade på att fälla bomber i Norrbotten.
Under sommaren 2025 presenterade Frank
rike en ny nationell strategisk plan med stort
fokus på kärnvapen och dess avskräckande effekt
och kärnvapen har fått en ännu större roll i den
franska försvarspolitiken. Det står bland annat:
”Det är avgörande att förbereda sig för detta
scenario [ett högintensivt krig]: Frankrike och
européerna måste kunna försvara sig mer effektivt
och avskräcka från ytterligare ryska aggressioner
på kontinenten. Europeiska unionen och dess
medlemsstater har avsevärt ökat sina insatser på
försvarsområdet och skapat en rad nya instru
ment för att stödja detta arbete. Denna uppbygg
nad, som syftar till att säkerställa att Europa är
redo att möta nya hot, kommer att fortsätta att
aktivt stödjas av Frankrike.”
Frankrikes kärnvapen
”
Under sommaren
2025 presente
rade Frankrike
en ny nationell
strategisk plan
med stort fokus
på kärnvapen
KÄRNVAPEN STATERNAS ARSENALER OCH DERAS POLITIK
ARTIKELSERIE
Frankrike har även slutit en ny deklaration med
Storbritannien om ett ökat samarbete genom
att bland annat inrätta en ”styrgrupp för kärn
vapen” (nuclear steering group). I deklaratio
nen står det ”Våra kärnvapen finns till för att
avskräcka de mest extrema hoten mot våra na
tioners säkerhet och våra vitala intressen. Våra
kärnvapen är oberoende, men kan samordnas
och bidra väsentligt till alliansens övergripande
säkerhet och till fred och stabilitet i det euroat
lantiska området.”
Humanitära konsekvenser
Frankrikes kärnvapentester, som ägde rum i Al
geriet samt i Polynesien i Stilla havet, resultera
de i omfattande radioaktivt nedfall och innebar
stora konsekvenser för människorna som bodde
i områdena med massiva globala protester till
följd. Många minns bojkotten av franska viner
på 90talet vilket irriterade Frankrike men vars
konkreta effekter inte bevisades.
Enligt ICAN:s rapport No place to hide:
Nuclear weapons and the collapse of health care
systems (2022) skulle ett medelstort kärnva
pen (100 kiloton) som detoneras över Paris
resultera i att uppskattningsvis över 520 000
människor dör direkt och över 1,38 miljoner
människor skadas, varav en stor andel med
svåra brännskador. Enligt ICAN:s beräkningar
skulle det gå 21 patienter för varje kvarvarande
sjukhussäng och varje kvarvarande läkare skulle
ta hand om 47 patienter samtidigt. I Paris finns
det 39 sjukhus, de flesta är centralt placerade
och skulle förstöras eller skadas vid en eventu
ell kärnvapenattack.
Kostnad
År 2024 spenderade Frankrike 6,9 miljarder US
dollar på sin kärnvapenarsenal enligt uppskattade
beräkningar från ICAN:s senaste rapport Hidden
costs: Nuclear Weapon Spending in 2024. Under 2024
ökade anslaget för kärnvapen i landets försvars
budget med 812 miljarder US dollar. ICAN skriver
i rapporten att kostnaderna för Frankrikes kärnva
pen kommer att öka med 50% de kommande åren.
Denna kostnad inkluderar fyra nya kärnkraftsdriv
na ballistiska missilubåtar, dock inte stridsflygpla
nen Rafale som kan bestyckas med kärnvapen.
■
Referenser
Bulletin of the Atomic Scientists
# 81(4), sida 313–326
Hans M. Kristensen, Matt Korda, Eliana Johns, and Macken-
zie Knight-Boyle, 2025. French nuclear weapons, 2025.
https://doi.org/10.1080/00963402.2025.2524251
ICAN
Hidden Costs: Nuclear weapons spending in 2024
No place to hide: Nuclear weapons and the collapse of
health care systems 2022
www.icanw.org/report_no_place_to_hide_nuclear_wea-
pons_and_the_collapse_of_health_care_systems
French Republic
National Strategic Review 2025
www.sgdsn.gouv.fr/files/files/Publications /20250713_
NP_SGDSN_RNS2025_EN_1.pdf
SVT Nyheter
John Granlund, ”Fransk militär ökar närvaron: Kärnvapnen
skyddar även Sverige”
www.svt.se/nyheter/lokalt/norrbotten/fransk-militar-okar-
narvaron-karnvapnen-skyddar-aven-sverige 2025-04-24
Northwood Declaration
10 July 2025, (UK-France joint nuclear statement)
www.gov.uk/government/news/northwood-declaration-
10-july-2025-uk-france-joint-nuclear-statement 2025-07-10
Av Clara Gullman Levin
↑
Rainbow Warrior var ett Greenpeace-fartyg som sänktes av Frankrikes underrättelsetjänst den 10 juli 1985 i Auckland, Nya Zeeland.
Orsaken var att Greenpeace försökte förhindra de franska kärnvapenprovsprängningar som genomfördes i Franska Polynesien. I samband
med sänkningen omkom fotografen Fernando Pereira.
LÄKARE MOT KÄRNVAPEN #180
11
LÄKARE MOT KÄRNVAPEN #180
10
NOTISER
Amerikanska kärnvapen
åter igen utplacerade i
Storbritannien
I juli rapporterade brittiska organisationen Nuke
Watch UK att USA har stationerat kärnvapen
på Lakenheath flygbas som ligger i Suffolk, cirka
13 mil norr om London. NukeWatch UK skriver
på sin hemsida att dessa kärnvapen är ”en del av
Natos planer på att placera ut nya kärnvapen av
sedda för krigföring i Europa”.
Fram till 2008 fanns det amerikanska kärn
vapen utplacerade på Lakeheath flygbas men drogs
sedan tillbaka. Spekulationer har pågått sedan 2022
om att nya kärnvapen ska placeras på basen då en
uppgradering av infrastrukturen kring flygbasen ägt
rum en tid.
NukeWatch UK skriver i ett uttalande att
varken det brittiska parlamentet eller landets med
borgare har blivit informerade om att amerikanska
kärnvapen återigen har utplacerats i landet och att
utplaceringen av nya kärnvapen medför stora risker.
www.nukewatch.org.uk/how-the-us-air-force-brought-nuclear-weapons-
to-lakenheath-air-base-the-inside-story
All the King’s Weapons:
Nuclear Launch Authority in
the United States
I en ny rapport från Federation of American
Scientists, FAS har forskaren Mackenzie Knight
Boyle undersökt hur USA kommit fram till det
system för avfyrningsbehörighet som finns i idag.
KnightBoyle spårar ursprunget till den ensam
ma behörigheten till kärnvapenålderns tidigaste
dagar och följer historien av försök och misstag,
kopplingen till industrin, utvärderar risker och
sårbarheter och analyserar politiska förslag.
USA:s president är den enda personen i lan
det som kan beordra användning av kärnvapen.
Hur har USA kommit fram till systemet om att
det är presidenten i USA som ska ha ensam rätt
att beordra användning av USA:s kärnvapen och
är detta system det bästa systemet för landet?
Mackenzie KnightBoyle lyfter fram att
denna befogenhet har varit hårt granskad av
journalister och experter, som kanske inte alltid
känner högt förtroende för presidenten som
sitter på kärnvapenkoderna. Även lagstiftare i
USA har lagt fram nya lagförslag för att begränsa
presidentens makt att ensam bestämma om att
avfyra kärnvapen.
Radioaktiv läcka utanför
kärnvapenbas i Skottland
I augusti uppmärksammade den brittiska tidning
en The Guardian att radioaktivt vatten släppts ut
i närheten av Glasgow. Det radioaktiva vattnet
kom från en av Storbritanniens kärnvapenbaser
i Skottland, Coulport. Läckan berodde på att
alltför gamla rör hade brustit.
Kärnvapenbasen Coulport är en av de mest
säkra och hemligstämplade militäranläggningarna
i Storbritannien. Där monteras kärnstridsspetsar
på Tridentmissilerna som sedan lastas på ubåtarna
innan de ger sig ut på patrullering till havs, som
en del av Storbritanniens kärnvapenavskräckning.
Rapporter visar att det inte är första gången
som radioaktivt vatten läcker ut från kärnvapen
baserna, men radioaktiviteten har varit låg och
har inte utgjort någon fara för människors hälsa.
Kritiker menar att underhållet på kärnvapenba
serna brister och ”att en sådan försumlig inställ
ning är alltför vanlig inom kärnvapenprogrammet
och är en direkt följd av bristande tillsyn.”
www.theguardian.com/environment/2025/aug/09/radioactive-water-
bomb-base-scotland-leak-sea-files
MACKENZIE KNIGHT-BOYLE
SENIOR RESEARCH ASSOCIATE
NUCLEAR INFORMATION PROJECT
All
King’s
Weapons
the
Nuclear Launch Authority
in the United States
https://fas.org/wp-content/uploads/2025/09/September-2025-All-
the-Kings-Weapons.pdf
ICAN arrangerade en gatuutställning i Genève
tillsammans med “Artists Against the Bomb” för
att protestera mot 80 år av kärnvapen. Aktivister,
diplomater och internationella representanter,
bekräftade det akuta behovet av en värld fri från
kärnvapen. Foto: ICAN - Aude Catimel
LÄKARE MOT KÄRNVAPEN #180
13
LÄKARE MOT KÄRNVAPEN #180
12
Inför varje världskongress arrangerar
IPPNW:s studenter en cykeltur och så även
inför denna kongress. 21 studenter och
unga läkare från nio olika länder cyklade
från Hiro shima till Nagasaki, 542 kilometer,
på åtta dagar. De cyklade för att uppmärk
samma fred och en kärnvapenfri värld.
Flera deltagare uttryckte att det var en
lång och mödosam resa. Resan gick bok
stavligen över berg och hav och under resans
gång stannade de flera gånger på olika his
toriska och religiösa platser samt museum.
Deltagarna berättade att motivationen sinade
till och från på grund av den stora fysiska
ansträngningen, men den övergripande
anledningen, att uppmärksamma kärnvapen
frågan, gjorde att de fortsatte resan.
Dessa cykelturer för studenter och unga
läkare innan kongresser har pågått under
många år och antalet kilometer som cyk
lats har varierat. I vissa länder har det varit
enklare att genomföra cykelturerna i andra
länder svårare, likaså har komforten varierat
stort. Många svenska studenter har deltagit
på cykelturerna men inte detta år. Turerna
har utgjort ett fint sätt för medicinstuden
ter att lära känna varandra, skapa en stark
gemenskap och att få uppmärksamhet för
frågan hos lokalbefolkning och kommunala
beslutsfattare.
■
Läkarstudenter
cyklade från
Hiroshima till
Nagasaki
L
äkare mot kärnvapen från över 50
länder samlades under några dagar i
Nagasaki. En stad som bär på så mycket
historia och personliga berättelser om kärn-
vapens konsekvenser. Pressuppbådet var stort
och ständigt närvarande och programmet var
späckat med talare från WHO, WMA, Pugwash
och IPPNW:s olika representanter.
Fokus var kring läget i Syd
ostasien men kriget i Gaza
och de miljoner palestinier
som lever på flykt och under
svält uppmärksammandes
återkommande och finns i
slutdokumentet från kon
gressen.
Det försämrade världs
läget gör att riskerna med
kärnvapen har ökat på flera
sätt. Vapensystem med dual
use, dvs vapen som kan bära både konventionella
och kärnvapen, blir fler vilket ökar osäkerheten
eftersom en stat inte kan veta om en missil som
kommer mot dem bär på kärnvapen eller inte. Det
finns en trend mot att svara snabbt på angrepp
– launch on warning – vilket ökar militärens makt
eftersom beslut behöver fattas inom 10–15 min.
I kombination med fler styrbara missiler som
kan ändra sin bana efter att de avfyrats ökar det
risken för krig av misstag.
Avskräckning problematiserades. Det finns
ingen konsensus kring avskräckning och teori
erna motsäger delvis varandra vilket kan leda till
allvarliga missförstånd. Vem har rätt till avskräck
ning och är den skadlig bara om ett kärnvapen
avfyras? Det restes tvivel kring om USA verkligen
är beredda att starta ett kärnvapen
krig om en allierad blir angripen
med kärnvapen.
På den hoppfulla sidan
konstaterades att diktaturer ofta
är bräckliga strukturer och när
förändringen kommer kan den ske
mycket fort. Tanken om en ge
mensam säkerhet som inte bygger
på ställningskrig har enligt profes
sor Tom Sauer visat sig fungera i
praktiken med flera nutida exempel
och är därför ingen utopi. Avgående
copresident Carlos Umaña höll ett
intressant tal, som har översatts och kortats ner
i detta nummer på sida 14, där han bland an
nat drog paralleller till slaveriet som en gång var
ett förhärskande samhällssystem som nu hör till
historien, även om det krävdes en lång kamp från
många aktörer. Han ifrågasatte också uttrycket
”den som vill ha fred ska rusta för krig” vilket
ofta hörs i den svenska debatten. Historien visar
att upprustning ofta leder till eskalering och en
ökad risk för väpnad konflikt.
Professor Cheryl Harrisson föreläste om
kärnvapenkrigets vinter och rekommenderade
publikationen Potential Environmental Effects of
Nuclear War för att ta del av det senaste kun
skapsläget. I stort bekräftade det tidigare forsk
ning om minskade skördar, utbredd svält och
efterföljande krig om resurser.
Vi höll tillsammans med Carlos Umaña en
workshop om fundraising. Den gav nya insikter
kring hur arbetet bör fokuseras för att bli så
framgångsrikt som möjligt. Vi arrangerade även
en workshop om avskräckning där jag berättade
hur vi i Sverige har arbetat för att nedmontera
avskräckningen med hjälp av vår rapport Före-
bygga är enda medicinen.
■
↑
De nyvalda tre co-presidenterna samt ordföranden har redan börjat
prata ihop sig. Från vänster Kati Juva (Finland), Ruth Mitchell (Australien),
Inga Blum (Tyskland) och Olga Trushina Mironova (Ryssland).
International Physicians for the
Prevention of Nuclear War (IPPNW)
Världskongress
i Nagasaki
↑
Tillsammans hedrade vi offren för atombomben med en blomceremoni
vid fredsstatyn i fredsparken.
”
Historien visar
att upprustning
ofta leder till
eskalering och en
ökad risk för väp
nad konflikt.
Av David Victorin
KONGRESS
LÄKARE MOT KÄRNVAPEN #180
14
Å
r 1985 tilldelades IPPNW Nobels
fredspris för att ”sprida tillförlitlig
information och öka medvetenheten om
de katastrofala följderna av ett kärnvapenkrig”.
Detta erkännande gällde
inte bara vår vetenskapliga
noggrannhet – det handlade
också om vår moraliska tyd
lighet. Det bekräftade kraften
i evidensbaserad politik:
att använda vetenskap för
mänsklighetens bästa och att
sätta människor – inte makt –
i centrum för debatten.
Idag finns det nio
kärnvapenstater. Deras status
bygger på ett system av normer och värderingar
som belönar innehav. Kärnvapen betraktas som
värdefulla enbart eftersom systemet tillskriver
dem ett värde. I medicinska termer är detta en
systemisk sjukdom – och kärnvapenstaterna
är bara lokala symptom. För att kunna bota
sjukdomen måste vi behandla orsaken, inte bara
symptomen. Lösningen måste vara systemisk.
För att undanröja hotet räcker det inte att
kämpa för nedrustning – vi måste konfrontera
själva kärnvapnen. Vi måste tydligt och utan
förbehåll fördöma dem. Med Setsuko Thurlows
ord: ”Kärnvapen är inte ett nödvändigt ont – de
är det yttersta onda.” Vår säkerhet ligger inte i
deras existens, utan i deras avskaffande.
Avskaffande förutsätter stigmatisering. Att
beröva kärnvapen deras skenbara värde är avgö
rande. Så har mänskligheten tidigare förändrat
beteenden – som slaveriet – och förbjudit andra
massförstörelsevapen. I dag skryter inget land
med att ha kemiska vapen. Ingen nation inkluderar
biologiska vapen i sin säkerhetsdoktrin. Det som en
gång var acceptabelt är nu otänkbart. Världen blir
fri från kärnvapen först när de fördöms universellt
– när kärnvapenstatus inte längre ses som en ära,
utan som en skam.
Vi har redan bevittnat förödelsen i Hiroshima
och Nagasaki. Konsekvenserna är katastrofala,
långvariga och djupt omänskliga. Men ett fullska
ligt kärnvapenkrig skulle vara
ett existentiellt hot. Förutom
den omedelbara förlusten
av tiotals miljoner liv och en
omfattande ekologisk kollaps,
skulle världen drabbas av
global strålning, nedbrytning
av ozonskiktet och en kärnvin
ter som varar i åratal. Ingen
nation skulle någonsin kunna
förbereda sig för ett sådant
scenario. Det finns ingen
återhämtning efter ett kärnvapenkrig.
Läkarnas roll i fredsarbetet är avgörande. Som
helare, forskare och livets beskyddare är det vår
plikt att säkerställa att krigets fasor – särskilt hotet
om kärnvapenförintelse – förstås fullt ut. Vi måste
förhindra det som inte kan botas.
Därför, när vi kavlar upp ärmarna och tar
oss an utmaningen framför oss, låt oss närma oss
kärnvapenavskaffandet inte med cynism, utan med
mod. Inte med resignation, utan med beslutsam
het. Låt oss öppna sinnen, ifrågasätta djupt rotade
myter om kärnvapen och bryta oss loss från den
avhumanisering som upprätthåller våldet.
Låt oss vara optimistiska – inte för att vägen är
lätt, utan för att historien formas av dem som tror
på förändring. Kärnvapen kan avskaffas. Men det
kräver arbete. Det kräver samhörighet. Det kräver
oss. Så låt oss agera – vägledda av vetenskap, hopp
och en djup tro på mänskligheten. Klockan tickar.
Och världen ser på.
■
”
Avskaffande förut
sätter stigmat isering.
Att beröva kärnvapen
deras skenbara värde
är avgörande.
KRÖNIKA
Du kan månadsspara regelbundet eller göra
insättningar då och då. Du kan själv välja vilken
organisation som ska få ta del av utdelningen,
som Svenska Läkare mot Kärnvapen.
Om du inte gör något val fördelas pengarna
mellan alla anslutna organisationer.
Läs mer på
slmk.org/stod-oss/etiskt-fondsparande
SPARA OCH BIDRA TILL EN
KÄRNVAPENFRI VÄRLD!
Historisk avkastning garanterar inte avkastning i framtiden. Värdet på fonden kan
minska och öka kraftigt i värde och det är inte säkert att du får tillbaka alla pengar
du satt in. Faktablad, informationsbroschyr och information om dina rättigheter
finns på swedbankrobur.se
SWEDBANK HUMANFOND är en ideell hållbarhetsfond där 2% årligen
utdelas till ideella organisationer. Det innebär att andelsägare som sparar i
fonden avstår en del av sitt kapital till förmån för en organisation och är ett
smidigt sätt att kombinera långsiktigt sparande med långsiktigt givande.
Sedan 1994 har Svenska Läkare mot Kärnvapen tilldelats i snitt över
400 000 KR
per år. Det har gjort stor skillnad för vårt arbete.
Vi måste för-
hindra det som
inte kan botas
Under IPPNW:s kongress höll Carlos
Umaña ett starkt tal om läkarens roll i ned-
rustningen vilket vi här har sammanfattat.
Hela talet hittar du på slmk.org
↑
Carlos Umaña är avgående co-president för International Physicians for
the Prevention of Nuclear War (IPPNW).
POSTTIDNING B 03
Avsändare:
Svenska Läkare mot Kärnvapen
Norrtullsgatan 45
113 45 Stockholm
Sweden
Värva en kollega eller kurskamrat, så är
du med och ser till att vi kan fortsätta sätta
press och vara en tydlig humanitär röst
för nedrustning!
Vi skickar gärna broschyrer, tidningar
och annat material till din hjälp – hör av
dig till info@slmk.org.
VÄRVA
EN KOLLEGA
SLMK.ORG/BLI-MEDLEM
Vi behöver
din hjälp att bli
fler i kampen mot
kärnvapen