Text från PDF
Röster höjs för
europeiska och
svenska kärnvapen
Kärnvapen staternas
arsenaler och deras politik
- i detta nummer: Indiens
kärnvapen
Intervju med Andreas
Vilhelmsson om
globala utmaningar och
katastrofrisker
LÄKARE MOT KÄRNVAPEN
NR 178 APRIL 2025 MEDLEMSTIDNING FÖR SVENSKA LÄKARE MOT KÄRNVAPEN
FOKUS
TREDJE
STATSPARTS -
MÖTET
Stater och civilsamhälle eniga:
Det enda som skapar säkerhet är
kärnvapennedrustning
LEDARE
LÄKARE MOT KÄRNVAPEN #178
3
Läkare mot Kärnvapen ges ut av föreningen
Svenska Läkare mot Kärnvapen, SLMK.
ANSVARIG UTGIVARE: Josefin Lind,
josefin.lind@slmk.org
REDAKTION: Josefin Lind, Clara Gullman Levin,
Nils Rodhe och Gabriel Holmbom.
LAYOUT: E&G Design.
TRYCK: Exakta Creative.
Tryckt på miljögodkänt papper.
ISSN: 1400-2256
Nästa nummer utkommer i juni 2025.
Material skickas till redaktion@slmk.org
senast 15 april.
Svenska Läkare mot Kärnvapen
Norrtullsgatan 45,
113 45 Stockholm
E-POST: info@slmk.org
För medlemsrelaterade frågor:
medlem@slmk.org
BANKGIRO: 901-0901
SWISH: 1239010901
FÖLJ OSS:
Facebook.com/SLMK.1981
Instagram: @svenskalakaremotkarnvapen
Bluesky: @ippnwsweden.bsky.social
SLMK arbetar preventivt för att kärnvapen ska
avskaffas innan de används igen. Vi är en del av
IPPNW (International Physicians for the Prevention
of Nuclear War) samt ICAN (International Cam-
paign to Abolish Nuclear Weapons).
Tidningen utkommer till alla medlemmar i
Danske Læger mod Kernevåben,
www.danskelaegermodkernevaaben.dk
KONTAKT:
Povl Revsbech (sekretær og kasserer)
povl.revsbech@gmail.com
DLMK, c/o Povl Revsbech, Langdalsvej 40
8220 Brabrand, Danmark
Överlevare kräver rättvisa under kärn-
vapenförbudets tredje statspartsmöte
Röster höjs för europeiska och
svenska kärnvapen
Intervju med Andreas Vilhelmsson om
globala utmaningar och katastrofrisker
5 Indiens kärnvapen
7 Notiser
12 Boganmeldelse: Minutter i midnat
- en global historie om kernevåben
13 Referat fra Årsmøde Danske læger
mod kernevåben 22 november 2024
14 Krönika: 89 sekunder till midnatt och
regeringen ignorerar kärnvapenhotet
INNEHÅLL #178
FRAMSIDA: ICAN Campaigner Forum vid Riverside Church under tredje statspartsmötet
i New York. Foto: Darren Ornitz / ICAN
4
6
10
HAR DU FLYTTAT?
Glöm inte att informera oss
om din nya adress!
Vendela Englund Burnett
Ordförande
N
u är gräsbränder-
nas tid. Trots eld-
ningsförbud blos-
sar de dagligen
upp överallt - även
på ställen vi inte trodde - sprider
sig och förvandlar områden till
oigenkännlighet. Sot och aska. Till
synes dött.
Liknande sker med vurman-
det för kärnvapen – det blos-
sar upp överallt och sprider sig
blixtsnabbt i den starka vinden.
Skräcken för Ryssland och osäker-
het om vart Nato och USA är på
väg, kombinerat med tro på my-
ten om att ”kärnvapenparaplyet”
ger trygghet och måste eldas på.
Men som i naturen vet vi att det
finns djupa, starka, levande rötter
och mykorrhiza som med vatten
och näring kommer att växa igen.
Det är påfyllnad av energi och
tillgång till kunskap, hopp och nätverk som behövs för
att motståndet mot kärnvapen ska ta fart. Och det är
det SLMK ger: information, kunskap – och som följd
därav insikt och visdom.
President Zelenskyj informerade president Trump
om att han inte håller på med ett kortspel. Så gör inte
heller vi, men tyvärr har verkligheten nu drag av spe-
let Monopol. Vi hamnar åter på ”Gå” vad gäller infor-
mationsarbetet. Vi kör nya varv. Igen och igen berättar
vi vad kärnvapen är och gör men tyvärr utan att få nya
resurser på ”Gå” för nästa varv. Vi utbildar, pratar,
skriver, underhåller ”Lär om kärnvapen”, bloggar och
odlar nätverk. Vi måste vara där bränderna blossar
upp och svara direkt i alla sam-
manhang det behövs, men förstås
helst förebygga rop på kärnvapen
med vår sakliga medicinskt och
etiskt grundade argumentation.
För fler kärnvapen, eller en
spridning av kärnvapen är inte
lösningen. Vi måste stoppa den
oansvariga retoriken om att kärn-
vapen ger oss säkerhet. Riskerna
är för höga och kärnvapen är helt
oanvändbara som försvar och kan
endast orsaka massförstörelse.
Vi planerar nu tillsam-
mans med europeiska IPPNW-
föreningar en turné till europeiska
huvudstäder för att stävja den
accelererande risken för kärnva-
penspridning. Vi kommer att börja
i Norden med det tydliga målet:
Håll Norden fortsatt kärnvapen-
fritt!
Det är viktigt att vi gemen-
samt bevakar och bemöter när någon argumenterar
för kärnvapen så när du ser och hör sånt - hjälp till!
Oavsett om det är i samtal, på sociala medier eller
i traditionella medier. Svara och/eller kontakta oss,
vi bidrar gärna med argument och tips. Vi kommer
att behöva mer ekonomiska medel för kommande
uppvaktningar och events så om du har möjlighet: Var
vårt tillskott när vi åter passerar ”Gå”!
Och viktigast av allt: Hjälp till att värva en med-
lem! Vi behöver fler som står upp för en värld utan
kärnvapen, speciellt nu när vurmandet för kärnvapen
ökar. Få är bättre ägnade åt uppdraget än vi läkare att
befria världen från kärnvapen! ■
Vi behöver svara
emot och förebygga
vurmandet för kärn-
vapen
”Vi måste stoppa
den oansvariga
retoriken om att
kärnvapen ger oss
säkerhet.
Riskerna är för
höga och kärn
vapen är helt
oanvändbara som
försvar och kan
endast orsaka
massförstörelse.
Skicka ett mail till medlem@slmk.org så ändrar vi i vårt register.
LÄKARE MOT KÄRNVAPEN #178
5
LÄKARE MOT KÄRNVAPEN #178
4
V
åga tänka tanken att kärnvapen
avskräckning kan misslyckas. Tänk
sedan att världen kan gå under inom
några timmar, för det är en reell möjlighet
och inte något fiktivt scenario. Med dessa
tankar i huvudet så är det lätt att förstå varför
hälften av världens länder, de som inte har
kärn vapen, engagerar sig för en kärnvapenfri
värld. För ingen skulle läm
nas oberörd om kärnvapen
användas, oavsett om det
är en planerad attack eller
misstag.
Runt 100 kärnvapenfria
stater samlades för att fort-
sätta diskutera åtaganden
och möjligheter för att främja
kärnvapennedrustning och
försöka mildra de skador
som kärnvapen har orsakat.
De Natoländer som hade ut-
tryckt intresse för att närvara
på mötet hade fått påtryckningar om att inte
delta och uteblev. Den fria viljan existerar up-
penbarligen inte när det kommer till kärnvapen-
delning.
Även Sveriges bänk stod tom. Utrikesmi-
nister Maria Malmer Stenergard svarade på en
skriftlig fråga i riksdagen inför mötet att ”Sverige
kommer att fortsätta sitt arbete för kärnvapen-
nedrustning inom ramen för Icke-spridningsför-
draget för kärnvapen (NPT)”.
ICAN:s jurist och kontaktperson i FN, Seth
Shelden, menade att ”Det var en besvikelse att
Natostaterna bojkottade statspartsmötet och att
de istället har hotat att urholka icke-spridnings-
avtalet (NPT) genom att överväga att acceptera
användning av franska kärnvapen i sitt försvar,
eller till och med utveckla egna kärn-
vapen”. Shelden uttrycker också att
”historien visar att säkerhet sällan före-
går nedrustning; snarare är menings-
fulla framsteg i nedrustningsarbetet
nyckeln till att skapa en säker interna-
tionell miljö.”
Moraliskt förpliktigande
Även om rummet var stort fylldes
läktaren för civilsamhället på snabbt.
Mötet lockade både nya och mer
etablerade organisationer och många
unga närvarade, kanske är det världs-
läget som spelar in?
FN:s högsta representant för nedrustning,
Izumi Nakamitsu sa i sitt inledningstal: ”Jag tror
att ambitiösa resultat inte bara är att föredra
utan nödvändiga för att bibehålla momentum.
Alternativet är den tröghet som föds av cynism”.
Av Clara Gullman Levin
Statsparter till kärnvapenkonventionen förklarade
under mötet att ”Kärnvapenavskräckning bygger
på själva existensen av kärnvapenrisk, som hotar
allas vår överlevnad”. Det anses vara moraliskt
förpliktande att arbeta för kärnvapennedrustning.
Ändra narrativet
Parlamentarikern Hinamoeura Morgant-Cross från
Franska Polynesien berättade att än idag hävdar
Frankrike gentemot befolkningen i Franska Polyne-
sien att de 163 kärnvapen som testades i området
var ”rena bomber” och att dessa bomber ”inte har
bidragit till några humanitära konsekvenser eller
miljöförstörelse”. Befolkningen vittnar dock om
sjukdomstillstånd och cancer som drabbar genera-
tioner och än idag vittnar kvinnor om missfall och
dödfödslar. Frankrike har ingen plan för att städa
upp efter de kärnvapentest som gjordes, uttryckte
forskaren Dr. Anaïs Maurer på ett sidoevent.
En representant från Julön, Kiritimati, uttryck-
te i ett uttalande ”Vi valde inte kärnvapen, men vi
bär bördan av dem”. Befolkningen på Kiritimati
kräver nu rättvisa och anser att alla stater har ett
ansvar. Det är en av anledningarna till att stater
och aktörer kräver att en ekonomisk fond upprät-
tas så att människor kan få sjukvård och miljö kan
återställas.
Tur är ingen strategi
Flera stater uttryckte att kärnvapenavskräckning
är en strategi som bygger på tur och att tur i sig
inte är en strategi. Den politiska deklaration som
antogs på statspartsmötet handlar om att stärka
engagemanget för en värld fri från kärnvapen i en
tid av ökad global instabilitet.
Staterna uttrycker i deklarationer ”Alla stater
delar ansvaret för att uppnå kärnvapennedrustning,
att förhindra spridning av kärnvapen i alla dess
aspekter, att förhindra all användning av eller hot
om användning av kärnvapen samt att bistå offren,
gottgöra skadorna skador och avhjälpa miljö skador
som orsakats av tidigare användning och prov-
sprängningar av kärnvapenstater i enlighet med
deras respektive skyldigheter enligt internationell
rätt och bilaterala avtal.”
I slutet av 2026 kommer den första översyns-
konferensen av avtalet att äga rum, med Sydafrika
som ordförande. Då kommer en fond för överle-
vare och återställande av miljö att upprättas och
övriga arbetsgruppers arbete kommer att redovi-
sas. Det är ett intensivt arbete som pågår mellan
mötena, i arbetsgrupper om avskräckning och
universalisering för att nämna några. Vi kommer
att arbeta för att Sverige deltar som observatör på
översynskonferensen.
■
Minnet av Sverige
som nedrustnings-
nation
Sverige var en gång en stark röst för kärnvapen-
nedrustning, men nu är den rösten ett minne
blott. Under statspartsmötet för FN:s konven-
tion om förbud mot kärnvapen frågade vi några
av våra internationella kollegor om var Sverige
har tagit vägen och bad om deras bästa nedrust-
ningsminne av Sverige, ni hittar alla de korta
filmerna på vår Instagram.
Susi Snyder, programkoordinator på ICAN,
har länge varit en stark röst för nedrustning och
engagerad i kärnvapenfrågan:
–Jag kommer ihåg när Sverige var en fenomenal
allierad som kritiserade kärnvapendelningen
i Europa. För Sverige visste att kärnvapen i
Europa gör Europa till ett mål för kärnvapen.
Idag verkar Sverige tyvärr ha glömt bort denna
viktiga kunskap och medverkar istället till sprid-
ning av kärnvapen och potentiell användning av
kärnvapen.
FOTO: DEREK FRENCH / ICAN
FOTO: DARREN ORNITZ / ICAN
”
Natoländer
som hade ut
tryckt intresse
för att närvara
på mötet hade
fått påtryck
ningar om att
inte delta.
“Vi valde inte kärn vapen,
men vi bär bördan av dem”
Överlevare kräver rättvisa under kärnvapenförbudets
tredje statspartsmöte.
Läs och lär mer
På vår Instagram kan du se flera intervjuer
på samma tema som ovan.
@svenskalakaremotkarnvapen
På vår hemsida kan du läsa våra bloggar
och pressmeddelanden från statspartsmötet.
www.slmk.org
LÄKARE MOT KÄRNVAPEN #178
7
LÄKARE MOT KÄRNVAPEN #178
6
NOTISER
Konferens i Uppsala
12–13 juni går Alva Myrdals Center för kärnva-
pennedrustning vid Uppsala universitets årliga
konferens av stapeln. Även detta år kommer vi att
arrangera intressanta samtal. Titlarna för de tre
samtalen är Human Factor, technical dangers and
the risk of nuclear war, Nuclear weapons in space –
science fiction or reality? samt The status of nuclear
arsenals, doctrines and development. Registreringen
för konferensen är öppen, och den är avgiftsfri.
Läs mer och anmäl dig på centrets hemsida:
www.uu.se/en/centre/alva-myrdal.
Folk och Försvars
rikskonferens
På Folk och Försvars rikskon-
ferens i Sälen deltog åter igen
vår generalsekreterare Josefin
Lind. Frågestunderna var färre
än vanligt men vid de tillfällen
som fanns ställde vi frågan om
varför varken statsministern
Kristersson eller Socialde-
mokraternas partiordförande
Andersson stödjer att stifta en
lag som förbjuder införsel av
kärnvapen i Sverige, likt den
Finland har. Tyvärr var svaren
även i år svävande och otyd-
liga. Det är tydligt att vi och
svenska folket behöver avkräva
våra beslutsfattare klara och
tydliga garantier mot kärnva-
pen i Sverige. Klimatet under
konferensen var starkt präglat
av Natointrädet och Rysslands
invasionskrig i Ukraina. Kärn-
vapenfrågan är på olika sätt
närvarande, och vi ser det som
viktigt att vara på plats för att
röster mot kärnvapen och för
nedrustning ska höras.
A
llt fler röster höjs för att Europa,
Norden och Sverige ska skaffa en
egen kärnvapenarsenal. Motivet är
osäkerheten ifall USA med president Trump
i spetsen fortfarande anser sig vara redo att
”skydda” oss med kärnvapen. Argumenta
tionen bygger på den falska känslan av att
kärnvapen skapar trygghet, och bara genom
att skaffa fler kärnvapen kan vi vara säkra.
Från en dag till en annan skiftade debatten
om kärnvapen. I Dagens Nyheter, Expressen,
Aftonbladet, Göteborgs-Posten, Smålandspos-
ten med flera har vi kunnat läsa debattörer,
riksdagspartiers företrädare, ledarskribenter och
forskare framföra olika idéer och förslag på ökad
spridning av kärnvapen till vår del av världen.
I Europa finns det redan ca
100 amerikanska kärnvapen
utplacerade och därtill de
drygt 500 franska och brit-
tiska kärnvapnen, dessa anses
inte vara tillräckliga för Eu-
ropas säkerhet. Argumenten
baseras på att Ryssland har
så pass många fler kärnvapen
att de som finns i Europa inte
är avskräckande nog, speciellt inte nu när USA
har en så oförutsägbar president. Det är inte bara
oroväckande att läsa om deras tilltro till kärn-
vapnens säkerhetsskapande åtgärder, utan deras
argument och förslag är rent oansvariga.
Om Europa, Norden, Sverige skulle skaffa
egna kärnvapen skulle det strida mot icke-sprid-
ningsavtalet om kärnvapen som Sverige tillträdde
1970 och är alltjämt en internationell hörnsten
för nedrustning och icke-spridning. Att träda ur
icke-spridningsavtalet är i praktiken omöjligt, då
FN:s säkerhetsråd måste godkänna utträdet, och
sannolikt skulle flera av de permanenta staterna i
säkerhetsrådet, tillika de fem officiella kärnvapen-
staterna i avtalet, Frankrike, Kina, Ryssland, Stor-
britannien och USA blockera en sådan förfrågan
genom sin vetorätt. Om utträde ändå skulle ske,
eller att staterna anskaffar kärnvapen i strid med
avtalet och sällar sig till Nordkoreas agerande
och utträder illegitimt skulle det sannolikt vara
dödsstöten för avtalet, som genom kärnvapensta-
ternas ignorans gentemot sina drygt 50 år gamla
åtaganden redan står under stark press.
Icke-spridningsavtalets överlevnad är dock
kanske det minsta bekymret i sammanhanget.
En ökad spridning av kärnvapen på vår konti-
nent ökar riskerna till nivåer
vi inte kan föreställa oss. Som
om de drygt 600 kärnvapen
som redan finns i Europa inte
vore nog, så skulle hundra-
tals nya kärnvapen anskaffas,
utplaceras och vara redo att
utplåna städer och mass-
mörda miljontals människor.
För att inte tala om att göra
europeiska städer till måltavlor för attacker. Har
vi kärnvapen blir det nödvändigt för fienden att
slå ut dem.
Att öppna upp debatten för spridning av
kärn vapen är extremt farligt. Det riskerar att leda
till att kärnvapen används genom att normalisera
idén om att använda kärnvapen och försvaga det
många decennier gamla tabut mot deras använd-
ning. Fler kärnvapen och fler kärnvapenstater
kommer att sänka tröskeln för att kärnvapen
används. Vi måste sluta prata om kärnvapen som
något som skapar säkerhet. Att kärnvapen inte
har använts i krig sedan 1945 är ren tur och det
starka tabut mot att använda dem, inte på grund
av att kärnvapenavskräckning fungerar.
■
Röster höjs för
europeiska och
svenska kärnvapen
”
Att öppna upp
debatten för sprid
ning av kärnvapen
är extremt farligt.
Av Josefin Lind
Tack Jurister mot Kärnvapen!
I februari meddelade föreningen Jurister mot
Kärnvapen oss att de på grund av låg verksam-
hetsnivå ville skänka sina innestående medel
till oss i Svenska Läkare mot Kärnvapen.
Vi tar med stor tacksamhet emot den stora
gåvan och vi uppskattar att Jurister mot Kärn-
vapen hade oss i åtanke och vi tar
förtroendet vi får med
detta på stort
allvar.
LÄKARE MOT KÄRNVAPEN #178
9
LÄKARE MOT KÄRNVAPEN #178
8
D
etta är del fyra i vår serie om kärn
vapenstaternas arsenaler och vad
som skulle hända ifall de attackerades
med kärnvapen. I förra numret gick vi igenom
USA, i detta nummer ligger fokus på Indien.
Indiens arsenal
Indien utropade sig som kärnvapenstat 1998,
men redan i maj 1974 utförde landet sin första
kärnvapenprovsprängning. Att sammanställa
information om Indiens kärnvapen är dock mer
utmanande än om många andra kärnvapenländer.
Indien har aldrig avslöjat hur många kärnvapen
de har och det finns mycket
lite offentlig information om
arsenalen och dess kapaci-
tet. År 2016 beslutades det
dessutom att information från
Strategic Forces Command, den
militära del som ansvarar för
hanteringen och administra-
tionen av landets kärnvapen-
lager, skulle undantas lagen
om rätten till information vil-
ket ledde till att transparensen
minskade ytterligare. Forskare
lägger därför ett pussel med
bitar av information från statliga företrädare,
medierapporter och satellitbilder för att få någon
slags övergripande bild. Indiens kärnvapenarsenal
uppskattas av Federation of American Scientists år
2024 till 172 stridsspetsar.
Indien är ett av få länder som tros kunna
producera både höganrikat uran och plutonium
av vapenkvalitet. Uranproduktionen tros dock till
stor del syfta till att producera bränsle till Indiens
växande antal kärnkraftsdrivna fartyg och ubåtar.
En nybyggd (2024) reaktor tros avsevärt kunna
öka produktionen av plutonium.
Indien har länge bedömts förvara sina kärn-
vapenstridsspetsar separat från sina avfyrnings-
ramper, men detta har på senare tid ifrågasatts.
Några analytiker menar att åtminstone några
stridsspetsar lagras vid flygplan för att snabbt
kunna monteras. Det råder dock fortsatt osäkerhet
om vilken beredskapsgrad Indien har att använda
sina kärnvapen.
Fram till 2003 hade Indien endast kapacitet
att avfyra kärnvapen från stridsflyg. Sedan dess har
de utvecklat såväl landbaserad som havsbaserad
kapacitet, även om flyg fortfarande är det centrala.
Indien har i dagsläget landbaserade robotar med
kort-, medellång- (medium) och medeldistans-
räckvidd (intermediate). Utvecklandet av medel-
distansrobotar möjliggör för första gången att nå
Peking, dock är det oklart om dessa robotar är
operativa i dagsläget. Indien tros vidare utveckla
en interkontinental robot.
Indien utvecklar samtidigt nya
konventionella kortdistansrobotar,
vilket enligt forskare kan innebära
att de helt separerar på robotar
som kan bära konventionella vapen
och kärnvapen. Detta kan minska
risken för missförstånd i konflikter
då samma plattformar inte används
till olika vapen. Detta skiljer sig
i så fall från utvecklingen i USA
och Nato vilka i Europa snarare
ökar sammanblandningen, vilket
vi skrev om i artikeln om USA i
LMK nr 177.
2024 tillkännagav den indiska regeringen att
de utvecklat och testat en ballistisk robot med
MIRV-tecknologi (Multiple Independent Target-
able Reentry Vehicle), som innehåller flera
stridsspetsar som var och en kan riktas mot olika
mål. Detta ses som ett stort steg i deras tekniska
utveckling och kapacitet. Det signalerar en ny
strategi om att snabbt kunna slå mot multipla mål
men även på planer på att snabbt öka kapaciteten
och upprusta, vilket skulle kunna trigga Pakistan
och Kina att göra detsamma. Detta visar också på
växelverkan när det kommer till kärnvapen. Fors-
karen Hans Kristensen (Federation of American
Scientists) menar att det inte finns något egentligt
militärt behov för robotar med MIRV-teknologi
för Indien så länge inte Kina har ett effektivt mis-
Indiens kärnvapen
”
Indien är ett
av få länder som
tros kunna pro
ducera både hög
anrikat uran och
plutonium av
vapenkvalitet.
KÄRNVAPEN STATERNAS ARSENALER OCH DERAS POLITIK
ARTIKELSERIE
silförsvar mot de medeldistansrobotar de redan
har. Men Kinas utplacering av MIRV och att
Pakistan börjar utveckla tekniken har ökat stödet i
Indien för att göra detsamma, om inte för annat än
att visa att man inte hamnar efter i teknikutveck-
lingen.
Sedan några år tillbaka har Indien kärnkrafts-
drivna kärnvapenkapabla ubåtar med en ambition
att ytterligare utveckla sin havsbaserade kapacitet
genom fler kärnkraftsdrivna ubåtar, havsbase-
rade långdistansballistiska robotar och en ny stor
marin bas.
Kärnvapendoktrin
Indiens kärnvapeninnehav har historiskt handlat
om avskräckning gentemot Pakistan. Spänning-
arna mellan länderna uppskattas vara en av de
mest oroande i världen när det kommer till risken
för att kärnvapen används. Regelbundet bryter
fientligheter ut länderna emellan och flera inciden-
ter har genom åren ökat risknivån. 2019 ledde en
incident till att Pakistan aktiverade sin nationella
kommando myndighet som ansvarar för kärnvapen-
styrkan (läs mer om detta i LMK nr 176 om Pakis-
tans kärnvapen).
När Indien nu moderniserar sin kärnvapen-
styrka visar det till viss del ny riktning, där Kina
är ett mål i den strategiska planeringen. År 2021
uttryckte den dåvarande indiske försvarsstabs-
chefen att Kina blivit Indiens största säkerhets-
hot. Utvecklingen av nya robotar, med längre
räckvidd, är också en indikator på detta. Denna
utveckling tros ha stärkts efter 2017 då både in-
diska och kinesiska styrkor sattes på höjd bered-
skap efter att fientligheter vid gränsen till Butan
bröt ut. Såväl 2020 som 2021 ledde konflikter vid
gränsområden till att soldater på båda sidor dog.
Indien har länge haft en ”no-first-use policy”,
det vill säga att de inte ska använda kärnvapen
först utan ”endast” som vedergällning mot en
kärnvapenattack. Denna försvagades dock redan
2003 då Indien öppnade för att använda kärn-
vapen som svar på en attack med kemiska eller
biologiska vapen. 2016 antydde den dåvarande
försvarsminister Manohar Parrikar att Indien inte
borde låsa sig vid en ”no-first-use policy”, efter en
gränskonflikt med Kina. Regeringen gick senare
ut och sa att detta var hans personliga åsikt och
inte representerade den officiella hållningen. Men
även den nuvarande försvarsministern, Rajnath
Singh, har ifrågasatt Indiens framtida hållning i
frågan. Han twittrade i augusti 2019 att ”Indien
har strikt följt denna doktrin. Vad som händer i
framtiden beror på omständigheterna”.
Humanitära konsekvenser
Enligt ICAN:s rapport No place to hide: Nuclear
weapons and the collapse of health care systems
(2022) skulle ett medelstort kärnvapen (100
kiloton) som detoneras över New Delhi uppskatt-
ningsvis döda 614 290 personer omedelbart och
ytterligare skada 2 140 370. Baserat på stadens
30,3 miljoner invånare (år 2020) skulle ungefär
var 11:e person skadas eller dödas.
Varje överlevande läkare i New Delhi skulle
vara ansvarig för att behandla cirka 91 personer,
många med svåra skador, samtidigt. Många sjuk-
hus i staden skulle vara förstörda eller skadade.
I hela Indien finns det 1 339 brännskadeplatser
varav 297 är på intensivvårdsavdelningar.
Kostnad
Enligt uppskattningar i ICAN:s rapport Surge:
2023 Global Nuclear Weapons Spending, spenderade
Indien 28 miljarder kronor på sin kärnvapenarse-
nal år 2023. Det är cirka 3 procent av de indiska
militära utgifterna, en ökning med 2,5 procent.
Över en femårsperiod har Indien dock ökat sina
utgifter på kärnvapen med cirka 25 procent.
■
Referenser
Federation of American Scientists
Nuclear Notebook Indian nuclear weapons, 2024, Hans
M. Kristensen, Matt Korda and Eliana Johns, Mackenzie
Knight
https://www.tandfonline.com/doi/epdf/10.1080/009634
02.2024.2388470?needAccess=true
ICAN
Surge: 2023 Global Nuclear Weapons Spending
https://assets.nationbuilder.com/ican/pages/4079/attach-
ments/original/1718371132/Spending_Report_2024_
Singles_Digital.pdf?1718371132
No place to hide: nuclear weapons and the collapse of
health care systems 2022
https://www.icanw.org/report_no_place_to_hide_nuclear_
weapons_and_the_collapse_of_health_care_systems
Av Elin Liss
↑
Indien har i dagsläget landbaserade robotar inom klasserna
kort- till medeldistansräckvidd. Utvecklandet av medeldistans-
robotar möjliggör att nå Peking.
LÄKARE MOT KÄRNVAPEN #178
11
LÄKARE MOT KÄRNVAPEN #178
10
Hej Andreas, du är ny i styrelsen för Svenska
Läkare mot Kärnvapen. Kan du berätta lite kort
vem du är?
Jag är folkhälsovetare och forskare vid avdel-
ningen för arbets-och miljömedicin på Lunds
universitet. Här arbetar jag bland med forskning
som berör miljö- och hälsoeffekter tidigt i livet,
klimat och hälsa, nudging inom hälso- och
sjukvården samt om pandemier. Jag håller även i
undervisningen om klimatförändringarnas hälso-
effekter på läkarprogrammet på termin 11.
Du är inte läkare utan tillhör medlemskategorin
“lärare vid medicinsk fakultet”, hur kommer det
sig att du är engagerad och hur fick du höra om
föreningen?
Som utbildad folkhälsovetare har jag arbetat nära
vårdsektorn både vid universitet genom forsk-
ningen och under mina år i Region Skåne som
vårdutvecklare. Det har därför blivit naturligt att
söka mig mot etablerade läkarföreningarna som
dels syns i debatten och har stor påverkan, men
som även alltmer börjat betona
vikten av folkhälso arbetet. Av
den anledningen har jag känt till
Läkare mot Kärnvapen en län-
gre tid, eftersom de varit särskilt
tydliga i en av de frågor som
utgör ett av de största globala
folkhälsoproblemen vi har.
Du har skrivit och är redaktör
för boken ”Klimatmedicin - Om
klimatförändringar, extrem-
väder och hälsa”, som gavs ut
förra året. Kan du berätta vad klimatmedicin är
och hur det används inom läkarkåren?
Klimatmedicin är ett tvärvetenskapligt kunskaps-
område som handlar om människors hälsa och
sjukdom i förhållande till klimatförändringens
effekter och deras orsaker samt hur dessa kan be-
handlas och förebyggas på ett rättvist sätt. Ibland
beskrivs detta bara som ”klimat och hälsa”, men
jag ville med boken betona att klimatmedicin
funnits länge i den medicinska historien för att
förklara sjukdom genom att ta hänsyn till geograf-
iska, klimatologiska och meteorologiska inflytan-
den.
Bokens huvudargument är att vi nu trätt in i en
ny era av klimatmedicin, där klimatföränd ringarna
påverkar hälso- och sjukvården som allt oftare
behöver ta hand om patienter under skogsbränder,
värmeböljor och översvämningar men även genom
förändrade mönster för infektionssjukdomar som
man inte är van att hantera. Att
diagnostisera klimatförändringar-
nas hälsokonsekvenser kan därför
vara problematiskt, då dessa
ofta förstärker redan existerande
sjukdomstillstånd och effekterna
kan vara direkta eller indirekta,
kortsiktiga eller långsiktiga.
Därför har flera vårdutbildningar
världen över börjat vidareutbilda
sin personal samt föra in ämnet i
de medicinska läroplanerna.
Hur kommer kärnvapen in i ämnet klimatmedicin?
Både klimatförändringar och kärnvapen är
tydliga globala utmaningar och katastrofrisker.
Båda hoten hänger tydligt ihop och det var det
jag kände var viktigt att få med i boken. Utöver
den allmänna oron att klimatförändring utgör en
ökad konfliktrisk mellan och inom länder är de
områden som kommer att uppleva extrem värme
vid seklets slut några av de mest politiskt ömtåliga
Clara Gullman Levin intervjuar
Andreas Vilhelmsson
En ny era av klimatmedicin
Andreas Vilhelmsson om läkares ansvar och möjligheter att påverka
INTERVJU
↑
Andreas Vilhelmsson är forskare vid Lunds universitet och
nytillskott i styrelsen för Svenska Läkare mot Kärnvapen.
där flera av dem innehar kärnvapen. En konflikt
med kärnvapen skulle få fruktansvärda effekter på
människors hälsa på kort sikt, men även på längre
sikt på grund av påverkan på livsmedelsförsörj-
ning och ekosystem. Detta scenario skulle även
påverka hälso- och sjukvården. En detonation
förstör inte bara omgivande byggnader utan även
sjukhus skulle kollapsa och vårdpersonal dö och
skadas. Brist på sjukvårds utrustning skulle snabbt
upp stå, vilket medför att det inte finns möjlighet
att ta hand om dem som överlever men skadats.
Svenska Läkare mot Kärnvapen har förtjänst-
fullt lyft fram detta i debatten genom bland
annat en viktig rapport som visas hur hälso- och
sjukvården skulle riskera att kollapsa om ett me-
delstort kärnvapen skulle detonera i Stockholm
med 90 000 döda och 250 000 skadade. Antalet
vårdplatser för allvarligt brännskadade är ytterst
begränsat, både i Sverige och runtom i världen,
och skulle inte räcka för att kunna vårda alla de
brännskadade som skulle behöva akutvård.
Vad kan läkare och forskare inom medicin göra i
kampen mot kärnvapen anser du?
Framför allt genom att uppmärksamma, utbilda
och informera. Att ta fram rapporter med sce-
narier med lokala exempel som nämndes ovan är
viktigt och att vara med överallt och berätta om
den gör problemet mer verkligt. Från att nästan
ha blivit ett bortglömt hot har kärnvapenhotet
senaste åren dessvärre åter aktualiserats som en
följd av en ökad osäkerhet i världen. Det var tack
vare forskningen om nukleär vinter på 1980-talet
som världsledare förstod allvaret om kärnvapen
skulle användas, vilket i sin tur ledde till nedrust-
ning i stället för upptrappning. Idag är vi dessvärre
tillbaka i ett läge utan avtal och där länder rustar
upp och moderniserar sina kärnvapen. Därmed
blir det än viktigare att få in kunskap om kärn-
vapen i olika utbildningar, exempelvis den kurs om
katastrofmedicin som ges till blivande läkare. Det
är i sammanhanget glädjande att FN ska återup-
pta sin rapportering av effekterna från kärnvapen.
Förhoppningsvis kan läkare och forskare inom
medicin samarbeta här.
■
Boken ”Klimatmedicin - Om
klimatförändringar, extrem-
väder och hälsa” går att
beställa via din internetbok-
handel.
”
Både klimat
förändringar och
kärnvapen är
tydliga globala
utmaningar och
katastrofrisker
Ny bok: ”Kärn-
vapen på svensk
mark!”
Kärnfysikern Lars-Erik De Geer
har en bakgrund av bland annat
flera decennier på FOA (Försva-
rets Forskningsanstalt, numera
Totalförsvarets Forskningsinstitut –
FOI), och på sekretariatet för det fullständiga
provstoppsavtalet CTBT i Wien. Lars-Erik
var den som med mätinstrument identifierade
att den ryska ubåten U 137 som grundstötte i
Karlskronas skärgård 1981 var bestyckad med
kärnvapen. Nu har han släppt en bok om denna
händelse och hur det egentligen begav sig den
där hösten då vi hade kärnvapen på svenskt ter-
ritorium! Recension av boken kommer senare
i år.
Osäkerhet för anställda
inom USA:s kärnvapen-
program
Runt 350 personer som hanterar USA:s kärn-
vapenprogram på atomsäkerhetsmyndigheten,
National Nuclear Security Administration
(NNSA) fick nyligen sparken som ett led i ar-
betet av Trumpadministrationens Department
of Government Efficiency, DOGE, en inofficiell
myndighet som arbetar med att effektivisera
statsapparaten. Syftet med nedskärningarna
var att effektivisera energidepartementet och
framför allt deras klimatarbete. DOGE visade
sig inte ha koll på att National Nuclear Security
Administration, NNSA, låg under energidepar-
tementet, där runt 2 000 personer miste sina
jobb utan förvaring. Den verksamhet som drab-
bades hårdast av nedskärningarna var Pantex
Plant i Texas vars anställda arbetar med att
montera ihop stridsspetsar till USA:s kärnvapen
och tillhör den högsta säkerhetsklassificeringen.
När felet uppdagades skulle de flesta på NNSA
meddelas att de får tillbaka sina arbeten, dock
har problem uppstått då de anställdas kontakt-
uppgifter har raderats så de har svårt att få
kontakt med alla.
https://nymag.com/intelligencer/article/musks-doge-bird-flu-nuclear-
weapons.html
https://www.bbc.com/news/articles/c4g3nrx1dq5o
https://apnews.com/article/nuclear-doge-firings-trump-federal-
916e6819104f04f44c345b7dde4904d5
LÄKARE MOT KÄRNVAPEN #178
13
LÄKARE MOT KÄRNVAPEN #178
12
På dansk foreligger nu for første gang en grundig
oversigt over atomvåbnenes historie og udbredel-
se. Der redegøres for de afgørende kernefysiske
erkendelser vedr. spaltning af atomer i 1930’erne,
og hvordan frygten for at Hitler ville få fremstillet
en tysk atomvåben fik amerikanerne til at sætte
enorme ressourcer ind på at fremstille en atom-
bombe først. Projektet fik kodenavnet ”Manhat-
tan-project”.
Efter afslutningen af 2. verdenskrig foreslog
vores egen Niels Bohr i 1950 i et brev til FN,
at viden om atomspaltning skulle deles mellem
alle nationer i FN. Det var der modstand imod
fra amerikansk side, men præsident Eisenhower
holdt dog en tale i 1953, hvor han stillede ameri-
kansk viden og uranmalm til rådighed for ven-
ligtsindede lande. Dette var ment som en hjælp
til at etablere atomkraft. I stedet stimulerede det
appetitten på at begynde et atomvåbenprogram
i f.eks. Israel og Indien. Der redegøres fint for
hvordan Sovjetunionen, UK, Frankrig og Kina
opnåede atomvåben. Et uomtvisteligt tegn på, at
et land har opnået atomvåben, er at landet foreta-
ger en prøvesprængning. Dette skete i henholds-
vis 1949 (SU), 1952 (UK), 1960 (F) og 1964
(Kina). Indien og Pakistan kom med i ”klubben”
i 1974 og 1998, Nordkorea i 2006.
Helt afgørende for indsatsen for at hindre spred-
ning af atomvåben, har været dels oprettelsen af
FN’s ”vagthund”, forkortet IAEA og traktaten
om ikke-spredning af atomvåben, forkortet NPT.
Alle lande, der har underskrevet traktaten, ac-
cepterer inspektion fra IAEA, placeret i Wien,
hvis landet har atomkraftværker. Nordkorea har
faktisk undertegnet traktaten, men trak sig i 2003
ud igen. Israel, Indien og Pakistan har aldrig gjort
undertegning.
Der redegøres også for de folkelige protester
mod atomvåben i 1980’erne, herunder nævnes
vores egen organisation IPPNW’s arbejde og
tildelingen af Nobels Fredspris i 1985.
Bogen udkom i 2022, og har også den seneste
udvikling med, herunder Ruslands invasion i
Ukraine. Der gives en fin oversigt over hvordan
traktaterne for begrænsning af atomvåben specielt
mellem USA og Rusland er blevet undermineret
af beskyldninger fra begge sider, således at kun
NPT-traktaten består i vore dage, dog er New
START mellem USA og Rusland fra 2021 et lille
lyspunkt i denne sammenhæng.
Dommedagsuret opstået i 1947 i Bulletin of
the Atomic Scientists gennemgås også nøjagtigt,
herunder hvor mange gange det er stilles frem
og tilbage og hvorfor. Lige nu står det kun 1½
minut i midnat p.gr.a. rigtig mange bekymringer,
herunder at stort set alle atomvåbenstater vil have
deres atomvåben og fremføring opdateret, nogle
vil endnu have endnu flere atomvåben herunder
flere mindre, som måske kan tænkes brugt i kriser
i f.eks. Mellemøsten. Måske bliver Iran det 10.
atomvåbenland. Desuden har vi en klimakrise
og en ny Kold Krig mellem USA og Rusland og
USA og Kina.
Bogen anbefales hermed til alle danske
DLMK’ere. Pris 300 kr. Bestilles fra Aarhus Uni-
versitetsforlag.
Casper Andersen er lektor i idéhistorie ved
Institut for Kultur og Samfund, Aarhus Universi-
tet. Henry Nielsen er lektor emeritus ved Center
for Videnskabsstudier, AU.
Povl Revsbech
Minutter
i midnat
- en global historie
om kernevåben
af Casper Andersen og Henry Nielsen
BOGANMELDELSE
Til stede: Klaus Arnung, Sverre Barfod, Kim
Birkedahl, Elsebeth Nielsen, Gunner Nielsen og
Povl Revsbech.
Gæster: Atomfysikerne Chris Pethic, Niels Bohr
Instituttet og Tomas Bohr, DTU.
Årsberetningen
KA afgav beretning, som godkendtes. Bliver
trykt i LMK 177.
Fra ”Debatten” på DR2 i september: I lyset af
Finlands og Sveriges optagelse i NATO afviste
alle tilstedeværende repræsentanter (2 udenrigs-
ministre og andre ministre) fra nordiske lande
klart tilslutning til Forbudstraktaten.
På mødet 21/11/24 på Niels Bohr Instituttet
med Hans Kristensen, direktør for The Federa-
tion of American Scientists, oplystes bl. a., at
organisationen kortlægger hele verdens atomar-
senaler, bl.a. ud fra satellitfotos, sidst i Østkina,
hvor 200 siloer er påvist, så Kina i alt vurderes
at have 500 atomvåben.
Regnskab og budget
Regnskabet for 2023 havde de største udgifter til
IPPNW-møde i Hamborg i januar samt press-
semeddelelse til Ritzau herom, desværre uden
effekt. Overskud på 8.949 kr. og en formue på
60.646. Regnskabet godkendtes. Økonomien for
2024 tegner positivt.
Budget for 2025. Med uændret kontingent
(300 hhv. 100 kr. for studenter) forudsættes et
underskud på 3.750 kr. I betragtning af formuen
kunne afsættes 10.000 kr. til uforudsete udgifter,
fx deltagelse i IPPNW- verdensmøde i Nagasaki.
Fastsættelse af kontingent
Uændret 300 kr. (100 kr. for studenter).
Samarbejdet med SLMK og netvær-
ket Forbyd Atomvåben
DLMK, etableret 1983, har i 20 år brugt
SLMK’s blad som medlemsblad, hovedsageligt
til referat og årsberetning fra årsmøderne.
KA deltager månedligt i Forbyd Atomvåben’s
Zoom-møder. Aarhus Universitetsforlag har ud-
givet ”Minutter i midnat, en global historie om
kernevåben” af Casper Andersen og Henry Niel-
sen, og anmeldelse vil blive sendt til SLMK’s
blad. Povl berettede om samarbejdet med den
svenske redaktion i årets løb.
Kommende aktiviteter
Atomfysikerne fortalte om aktuelle drøftelser,
møder og kurser i bl.a. Illinois, om hvordan Star
War’s-projektet fortsætter. En 2-dages konfe-
rence 19-21/11 2025 planlægges i Den Sorte
Diamant, hvor man i regi af Folkeuniversitetet
og Videnskabernes Selskab vil drøfte, om Niels
Bohrs brev til FN fra 1950 fortsat er relevant.
Der er gryende interesse blandt unge fysikere
for at kende konsekvensen af brug af atomvå-
ben. De taktiske (til brug på slagmarken) og
de strategiske med stor, ødelæggende virkning.
Ungdommen frygter for fremtiden: Krig er nr. 1,
atomvåben nr. 8.
Vi bør på hjemmesiden fortælle om konsekven-
sen af brug af atomvåben samt Forbudstrakta-
ten.
Eventuelt
Vi drøftede en fælles skrivelse fra læger og fysi-
kere til pressen, fysikere og læger med budska-
berne om følgerne af brug af atomvåben.
KA vil sende relevant materiale til de to gæster:
Tomas Bohr og Chris Pethic.
Ref: SB
Hjælp os med at blive
flere medlemmer!
Spred kendskabet til Danske Læger mod
Kernevåben. Giv en gave eller hverv et
nyt medlem. Så er du med til at sikre, at
vi kan fortsætte vores arbejde. Med din
støtte kan vi gøre mere.
Referat fra
Årsmøde Danske læger
mod kernevåben 22 november 2024
www.danskelaegermodkernevaaben.dk
mail: povl.revsbech@gmail.com
LÄKARE MOT KÄRNVAPEN #178
14
Genom ideellt, etiskt fondsparande kan du på ett
enkelt sätt bygga upp ett sparkapital med möjlighet
till god avkastning, samtidigt som du stöttar vår
verksamhet och låter ditt sparkapital bidra till en
bättre värld. Läs mer på
slmk.org/stod-oss/etiskt-fondsparande
Tack vare dig och alla andra som sparar i Swedbank Humanfond
fick Svenska Läkare mot Kärnvapen
594 447 KR
i utdelning i februari 2025. Genom ditt sparande hjälper du oss
i vårt arbete för att avskaffa och förbjuda kärnvapen.
TACK TILL DIG SOM
SPARAR MED HJÄRTAT!
Historisk avkastning garanterar inte avkastning i framtiden. Värdet på fonden kan
minska och öka kraftigt i värde och det är inte säkert att du får tillbaka alla pengar
du satt in. Faktablad, informationsbroschyr och information om dina rättigheter
finns på swedbankrobur.se
R
isken för kärnvapenkrig kommer allt
närmare menar forskarna på Bulletin of
Atomic Scientists. I januari ställde de
därför fram Domedagsklockan till 89 sekunder
till midnatt. En sekund närmare än året innan.
Det kan verka futtigt, men det är det närmsta
undergången vi någonsin varit.
Trots forskarnas konstaterande, att hotet
från kärnvapen är högre än någonsin tidigare,
ägnade Sveriges utrikesminister en knapp minut
åt kärnvapen i sin allra första utrikesdeklara-
tion i februari. Ingenstans i den utrikespolitiska
deklarationen, som uttrycker Sveriges utrikes-
politiska prioriteringar för året, påtalade minis-
tern kärn vapnens katastrofala konsekvenser eller
att Sverige måste verka för att minska hotet från
massförstörelsevapen.
Utrikesministern uttryckte att ”Sverige
kommer att fortsätta vara engagerat i rustnings-
kontroll, nedrustning och ickespridning”. Vi har
dock länge sett Sverige avveckla sin nedrustnings-
politik och väntar alltjämnt på att höra hur reger-
ingen tänkt arbeta med nedrustning framöver.
Med Domedagsklockan i bakhuvudet är det
än mer förvånande att Danske Bank bestämt sig
för att öppna upp för investeringar i kärnvapen.
Danske Bank, som vill framställa sig för att vara
en bank i framkant, som står för hållbarhet och
samhällsansvar. Men beslutet går dessvärre i linje
med den senaste tidens utveckling – banker i
Europa utsätts för hård press för att de ska överge
policies som stoppar dem från att investera i
kärnvapenindustrin. Det är ingen ursäkt. Det är
när pressen är som störst som det blir tydligt om
policies, skapade i tider av fred, endast är ord på
papper som lätt kan suddas ut.
I februari släpptes den senaste rapporten av
Don’t Bank on the Bomb, “At Great Cost: The
companies building nuclear weapons and
their financiers” framtagen av ICAN och den
nederländska organisationen PAX. I rapporten
listas de finansiella institutioner som investerar i
kärnvapen och återigen listas SEB som finansiär,
som fortsätter att låna ut och ge garantier till
kärnvapenbolag.
Att SEB väljer att låna ut pengar till bolag
som i någon del av företaget producerar och ut-
vecklar kärnvapen innebär att de legitimerar den
verksamheten, oavsett om pengarna går direkt
till kärnvapenrelaterade aktiviteter eller inte. Om
andra storbanker klarar av att inte investera i
sådana bolag borde även SEB göra det.
Samtidigt visar rapporten att sedan FN:s
konvention om förbud mot kärnvapen trädde i
kraft har antalet investerare i kärnvapen minskat.
Det finns alltså de finansiella institutioner, och
stater, som står emot pressen. Det finns de som
tror att en fredligare väg är möjlig, som lyssnar
till forskning och inser att den vägen som vi nu
är på inte är en rimlig väg att gå.
■
”
Det är när pressen är
som störst som det blir tyd
ligt om policies, skapade i
tider av fred, endast är ord
på papper som lätt kan
suddas ut.
89 sekunder
till midnatt och
regeringen
ignorerar kärn-
vapenhotet
KRÖNIKA
Av Clara Gullman Levin
↑
Bulletin of Atomic Scientists sänder en skarp signal, om staterna
fortsätter på den nuvarande vägen ökar risken för en katastrof.
POSTTIDNING B 03
Avsändare:
Svenska Läkare mot Kärnvapen
Norrtullsgatan 45
113 45 Stockholm
Sweden
Vi behöver din hjälp att
bli fler medlemmar!
Värva en kollega eller kurskamrat, så är
du med och ser till att vi kan fortsätta sätta
press och vara en tydlig humanitär röst
för nedrustning!
Vi skickar gärna broschyrer, tidningar och
annat material till din hjälp – hör av dig till
info@slmk.org.
VÄRVA
EN KOLLEGA
SLMK.ORG/BLI-MEDLEM
