Text från PDF
LÄKARE MOT KÄRNVAPEN
Intervju med Tormod
Heier om Norges
er farenheter av Nato
Ny artikelserie om kärn-
vapen staternas arsenaler
och deras politik – i detta
nummer Ryssland
NR 175 JULI 2024 MEDLEMSTIDNING FÖR SVENSKA LÄKARE MOT KÄRNVAPEN
Stilla havets öar vittnar om
kärnvapnens historia och
konsekvenser – reportage
av Victor Galaz
FOKUS
POLITIKER TROTSAR
STARK OPINION
Riksdagen röstade ja till DCA-avtalet utan
förbehåll mot kärnvapen
LEDARE
LÄKARE MOT KÄRNVAPEN #175
3
Läkare mot Kärnvapen ges ut av föreningen
Svenska Läkare mot Kärnvapen, SLMK.
ANSVARIG UTGIVARE: Josefin Lind,
josefin.lind@slmk.org
REDAKTION: Clara Gullman Levin, Josefin Lind,
Nils Rodhe, Elin Liss och Gabriel Holmbom.
LAYOUT: E&G Design.
TRYCK: Exakta Creative.
Tryckt på miljögodkänt papper.
ISSN: 1400-2256
Nästa nummer utkommer i september 2024.
Material skickas till redaktion@slmk.org senast
1 augusti 2024.
Svenska Läkare mot Kärnvapen
Norrtullsgatan 45,
113 45 Stockholm
E-POST: info@slmk.org
Bli medlem på www.slmk.org
BANKGIRO: 901-0901
SWISH: 1239010901
FÖLJ OSS:
Facebook.com/SLMK.1981
Instagram: @svenskalakaremotkarnvapen
X: @IPPNWSweden
LinkedIn: Svenska Läkare mot Kärnvapen
SLMK arbetar preventivt för att kärnvapen ska
avskaffas innan de används igen. Vi är en del av
IPPNW (International Physicians for the Prevention
of Nuclear War) samt ICAN (International Cam-
paign to Abolish Nuclear Weapons).
Tidningen utkommer till alla medlemmar i
Danske Læger mod Kernevåben,
www.danskelaegermodkernevaaben.dk
KONTAKT:
Povl Revsbech (sekretær og kasserer)
povl.revsbech@gmail.com
DLMK, c/o Povl Revsbech, Langdalsvej 40
8220 Brabrand, Danmark
“Det är skillnad på allierade och vänner”
– intervju med Tormod Heier om Norges
er farenheter av Nato
Stilla havets öar vittnar om kärnvapnens
historia och konsekvenser – av Victor Galaz
Ny artikelserie om kärnvapen staternas
arsenaler och deras politik – i detta
nummer Ryssland
10 Undervisning i katastrofmedicin
– en uppgift för Läkare mot Kärnvapen
11 ”Inte omöjligt att avskaffa kärnvapen”
– intervju med Ward Hayes Wilson
12 Notiser
14 Krønike: Danmark og Atomvåben under Den Kolde Krig
INNEHÅLL #175
4
Årsmöte 23/11
i Stockholm
Motioner ska vara inne senast 25 oktober.
Valberedningen söker nya styrelsemedlemmmar.
Vill du nominera en medlem?
Kontakta valberedningen: leonore.wide@outlook.com
6
8
S
olen strålar och landet lyser i regnbå-
gens alla färger, samtidigt som iskalla
vindar och överhängande hotfulla moln
präglar Sverige och världen. Verklighe-
ten är kluven på ett nästan schizofrent
sätt. Nyligen röstade riksdagen med bred majoritet
för det bilaterala samarbetsavtalet
med USA, Defence Cooperation
Agreement – DCA, dock utan det
förbud mot införsel av kärnvapen
på svenskt territorium, som vi
jobbat intensivt för att få infört.
Debatten i riksdagen var lång
och omröstningen genomfördes
sent på kvällen, vilket visar att det
ändå fanns ett stort engagemang,
och många ledamöter som ville se
tydligt förbud mot kärnvapen.
När vi nyligen bjöd in den norska professorn
och militären Tormod Heier till riksdagen fick vi ny
insyn i militärstrategi och hur Norge, genom decen-
niers Nato medlemskap, förfinat sina strategier och
metod er för att även som litet land påverka stora
stater som USA men även hela Natos politik. Att
Norge, för sin egen säkerhet, håller USA borta från
området närmst Kolahalvön i norr, håller Ryssland
lugnt och utan hot. Hans budskap att skilja på
allierade och vänner är tydligt: Allierade sätter egna
intressen främst. Sveriges så hundvalpsliknande läng-
tan efter storebrors hand fram står naivt och väldigt
skilt från Norges nyktra syn på att alla länder är sig
själva närmast.
SLMK har nyss avslutat vårt årslånga ordförande-
skap i ICAN:s internationella styrelse, med goda
vitsord. Vår förenings noggrannhet och tydlighet har
uppskattats och varit viktig för den globala kam-
panjens styrning och utveckling. SLMK:s kansli har
med högt uppskattad professionalitet hållit ihop alla
trådar, haft arbetsgivar- budget-
och ekonomiansvar, samman-
kallat den globala kampanjens
styrande organ och ordnat två
fysiska möten för styrelsen.
Många viktiga organisatoriska
beslut har tagit. Nu återgår vi
till att vara ordinarie medlem-
mar och engagemanget i ICAN
fortlöper.
Nu behöver vi kraftsamla!
Vi vill bidra till att forma
Sveriges nya roll i världen, nu som Natomedlem
och med ett nytt försvarsavtal. Vad innebär det för
Sveriges möjligheter att vara en röst för nedrust-
ning? Vilken röst för nedrustning VILL regeringen
vara? Och var är vår roll? Vi som är just vad vi heter,
Läkare mot Kärnvapen. Hur kan vi på bästa sätt
påverka politiken med vår specialistkunskap? Vilka
sammanhang, medier och plattformar ska vi satsa på
för att nå fram? Med det indragna verksamhetsstö-
det nästan halverades vår budget, så för att SLMK
ska kunna vara på plats med vår kompetens behövs
ditt stöd fortsatt. Yttre och inre klimat må växla,
men arbetet för ett Sverige fritt från kärnvapen och
för en kärnvapenfri värld fortsätter! ■
Arbetet fort-
sätter i en ny
verklighet
”
Nu behöver vi
kraft samla!
Vi vill bidra till
att forma Sveriges
nya roll i världen.
Vendela Englund Burnett
Ordförande
LÄKARE MOT KÄRNVAPEN #175
5
LÄKARE MOT KÄRNVAPEN #175
4
T
ormod Heier har sin bakgrund som
officer i det norska försvaret och har
erfarenhet dels från landsoperationer
som Norge har gjort tillsammans med Nato
men också från underrättelsetjänsten där han
bland annat följt utvecklingen av ryska nord
flottan på Kolahalvön.
Du var i Stockholm nyligen och träffade repre-
sentanter från flera riksdagspartier. Vad är ditt
främsta intryck?
–Diskussionerna jag hade i
riksdagen var tidsmässigt väldigt
lägliga och visade inte minst
att de representanter jag mötte
inte tar lätt på Natomedlem-
skapet, vilket är ett bra tecken!
Deras främsta uppgift i Nato är
att främja svenska intressen då
Natomedlemskapet berör alla
svenska invånare. Därför var
djupet, substansen och den sunt
kritiska inställningen hos de jag
mötte betryggande, till detta
historiska och unika vägval i svensk utrikes-
och försvarspolitik.
Varför tyckte du att det var viktigt att möta
svenska politiker?
–Sådana här samtal är viktiga för att skapa goda
kontakter, bygga kunskap och utveckla en mer
nyanserad förståelse för situationer och däri gen-
om skapa förutsättningar för bra beslutsunderlag.
Det var bra att få prata med representanter i
svenska riksdagen och kunna dela med mig av
mina egna erfarenheter och stämma av dessa mot
en svensk kontext som inte nödvändigtvis stäm-
mer till 100% med den norska. En av utmaning-
arna är att vara en del av det västliga världs- och
säkerhetssällskapet med USA i mitten och den
nya vardagen blir att göra kontinuerliga avvägn-
ingar mellan fördelar och nackdelar. Genom att
ha en god förståelse för det blir det enklare att
navigera mellan när intressen är gemensamma
och motstridiga.
Kan man, och isåfall hur, som litet land uppe
i norr påverka Nato?
–Nato är ingen överstatlig organisation. Sverige
ger därmed inte ifrån sig sin
suve ränitet eller politisk styrning
till Natos högkvarter i Bryssel.
Det betyder att Nato först och
främst ska ses på som en strate-
gisk arena, en mötesplats där
Sverige får möjlighet att främja
sina nationella intressen men i
stark konkurrens med 31 andra
allierade som också står sig
själva närmst. Sam tidigt kan
inte medlemmarna bara tänka
på sina egna intressen. Natos
allierade måste också vara konstruktiva, inte
minst i det dagliga samarbetet i Bryssel. Om
en Natomedlem främst tänker på sig själv och
motarbetar övriga allierades intressen, då riskerar
den medlemmen att hamna på sidlinjen i vik-
tiga beslutsprocesser. Att påverka Nato innebär
således att vara konstruktiv och ta initiativ.
Det är dock ofta förhållandena på den
inrikes politiska arenan i stortinget och i riks-
dagen och i den allmänna opinionen som styr
och detta vet alla allierade. Därför finns det en
allmän acceptans. Så det är bara för Sverige att
stå emot och stå upp för sina krav.
Josefin Lind intervjuar Tormod Heier
Tormod Heier har deltagit i Natos operationer
i norra Afghanistan och arbetat på Försvars-
departementet i Oslo med bland annat allians-
anpassning till Nato.
“Det är skillnad
på allierade och
vänner”
Om Norges er farenheter av Nato
”Att påverka
Nato innebär
således att vara
konstruktiv
och ta initiativ.
INTERVJU
Vilken är den viktigaste lärdomen som Sverige
kan lära av Norges mångåriga medlemskap i
Nato?
–Den viktigaste lärdomen från Norge varierar nog
beroende på vem du frågar. Jag som lutar mig
åt realismens skolning, vilket innebär att stater
innerst inne är sig själva närmst och därmed är
mest benägna att sätta sina egna intressen främst,
är helt övertygad om att det är skillnad på al-
lierade och vänner. Vänner är några som vill dig
väl och som är villiga att ta stora kostnader för
att hjälpa dig ut ur en kris. Allierade däremot, de
är inte vänner. Allierade i Nato är medlemsstater
som styrs av statsledare. Dessa statsledare vet en
sak: att om de tar beslut om att sända landets
bästa kvinnor och män i döden för någon som
inte betyder allt för dem själva – då kommer de
att tappa tilltro på hemmaplan vilket kan leda till
deras avgång. Den viktigaste lärdomen är därför
att framstå som så konstruktiv i samarbetet som
möjligt så att solidariteten och sammanhållningen
stärks. Och för att riskreducera
är det smart att bygga upp ett
trovärdigt nationellt försvar
som är starkt nog att höja Ryss-
lands tröskel för att gå i krig mot
Sverige.
Tycker du att Norge har utnyttjat
medlem skapet på bästa sätt?
–Norge har alltid varit för stort
och befolkningen för liten för att
vi ska kunna försvara oss själva.
Därför har Nato tjänat oss väl.
Ryssland har under Putins tid har blivit alltmer
självhävdande, auktoritärt och oförutsägbart.
Norges strategiska placering precis i närheten
av Rysslands kärnvapen på Kolahalvön gör att
USA är beroende av Norge, både som öra och
öga och som språngbräda för egna operationer
in mot Ryssland. Värdet som utsiktspost åt Nato
i norr gör därför att norska myndigheter ofta får
tillgång till viktiga beslutsprocesser, blir lys-
snat till och ofta får gehör för specifikt norska
intressen. Samtidigt som medlemskapet i Nato
säkrar att Norge får tillgång till investeringar
i viktig norsk infrastruktur, inte minst genom
det bilaterala avtalet med USA, Supplementary
Defence Cooperation Agreement. Detta utnyttjar
Norge, samtidigt som landet också lägger klara
begränsningar för hur mycket Nato och USA får
nyttja det norska territoriet. Exempel på detta
är de självpåtagna begränsningarna vad gäller
kärnvapen, baser och övningar i närheten av den
ryska gränsen i norr.
Går det att vara medlem i Nato och också
arbeta för kärnvapennedrustning?
–Absolut! Det går, eftersom det är upp till alla
medlemsländer själva att avgöra vad de vill
stötta och inte stötta inom alliansen. Det går att
uppmuntra alliansparter i det Nordatlantiska
rådet om att starta sonderingar med ryska myn-
digheter. Exempelvis om vilket handlingsrum
som existerar i dagens Europa, eller i Norden
vad gäller tillitsskapande åtgärder. Och tillits-
skapande åtgärder kan i sin tur vara en hävstång
för nästa steg – tex förhandlingar om eventuella
begränsningar på vapentyper i specifika om-
råden.
Norge har en policy mot införsel av kärnvapen i
fredstid, kan du berätta mer om hur den kom till
och skulle Sverige kunna anta en likadan? Varför
gäller inte policyn också i krigstid och hur skulle
beslut om kärnvapen i Norge se ut i händelse av
kris eller krig?
–Det är vanligt att alliansens
medlemmar för en tvetydig
politik. Norge stöttar exempel-
vis Natos uttalande i maj 1957
om att kärnvapen ingår i den
militära strategin, men gjorde
det samtidigt klart 1961 att inga
kärnvapen får placeras i Norge
i fredstid. Många i Nato, inom
Norges regering och chefer på
Försvarsmakten pressade på för
att ha möjlighet till kärnvapen
i Norge men regeringen stod
emot och vann striden. Grunden var att den
norska regeringen egentligen mötte förståelse
för detta hos regeringschefer i bland annat
USA och Storbritannien. Norge var exempelvis
med i Natos Nuclear Planning Group även om
regeringen var emot lagring av dessa vapen i
Norge i fredstid. Detta visar er en viktig sak när
det gäller Nato, att det går att föra en tvety-
dig politik. För grunden i Nato är enkel. Nato
är ingen överstatlig allians som kan påtvinga
medlemmarna något alls! Detta gäller också
i kris och krig. Men för Norges del är svaret
tydligt: regeringen beslutar själva om kärnvapen
ska in i landet. Därmed har Norge också ett
kort på handen som de kan använda gentemot
Ryssland. För om Norge pressas från grannen
i öst kan lilla Norge besvara hotet med att de
självpåtagna begränsningarna om kärnvapen
kan upphöra.
■
”
Det är vanligt
att alliansens
medlemmar
för en tve tydig
politik.
LÄKARE MOT KÄRNVAPEN #175
7
LÄKARE MOT KÄRNVAPEN #175
6
S
kribenten och forskaren Victor Galaz
besökte i mars 2024 ön Majuro på
Marshallöarna i Stilla havet, en central
plats i historien om kärnvapen och dess konse
kvenser för människor och miljö. Han möts
där av smärtsamma vittnesmål och en kamp
för att förändra.
Det tar tusentals år för korall-
rev att varsamt växa fram ur
det salta havet. Kolonier av
levande ryggradslösa korallpo-
lyper breder långsamt ut sig,
oftast med bara ett par centi-
meter per år. Genom sin långa
resa i tiden bildar kolonin
ett gemensamt nervsystem.
Polyperna avlagrar ett bägar-
format kalkskal runt omkring
sig. Kalkskelettet som blir
resultatet av denna process ger
kolonin stadga i ett oroligt hav.
Det vita kalkskelettet visade
sig ha ett annat användningsområde. På den lilla
ön Tinian i Nordmarianerna i västra Stilla havet
byggde den amerikanska marinen år 1944 en två
och en halv kilometerlång landnings bana med det
krossade kalket från atoll öarnas omgivande ko-
rallrev som byggmaterial. Tinians strategiska geo-
grafiska placering i Stilla havet gjorde den lämplig
som flygbas för amerikanska flygangrepp i Japan
under andra världskrigets slutskede. General
Curtis LeMay, som under denna tid ansvarade
för de amerikanska flyg anfallen på Japan från
öar som Guam, Saipan och Tinian, satte upp som
mål att låta bombplan fälla hundratusentals ton
bomber över japanska städer varje månad fram till
slutet på 1945. Den 6:e augusti 1945 lyfter bomb-
planet Enola Gay beväpnad med atombomben
“Little boy” från Tinians korallklädda flygbana mot
slutmålet Hiroshima. Tre dagar senare lyfter Enola
Gay igen, denna gång beväpnad med atombomben
“Fat man” med riktning Nagasaki.
1
Historien om Stilla havet, dess korallrevs
livgivande evolution, och kärnvapnens föröd an de
krafter är omöjliga att skilja åt. Ingenstans i
världen blir detta tydligare än på Marshallöarna
och dess Bikiniöar. Den 1:a mars 1954 genomför
den amerikanska militären op-
eration Castle Bravo, provsprän-
gningen av en vätebomb över
Bikiniöarnas korallatoller i Stilla
Havet med en kraft som mots-
varade tusen Hiroshimabomber.
Castle Bravos sprängkraft
skapade en krater så stor att
den än idag syns från satel-
litbilder.
2
Det blev totalt 67
kärnvapensprängning ar över
Marshallöarna under åren 1946
till 1958. Den sammanlagda
sprängkraften av dessa motsvar-
ar ungefär 1 Hiroshimabomb
varje dag, under 20 års tid.
Bomberna över atollöarna hade ett tydligt syfte:
att upprätthålla kalla krigets terrorbalans mel-
lan Öst och Väst genom att göra kärnvapen-
avskräckningens realitet synlig för världen.
Att inte bara genomföra, utan också synliggöra
kraften i vätebomben är en helt central del av vad
vi idag kallar för Natos kärnvapenparaply. Med de
första provsprängningarna på Bikiniöarna följde
en styrka på 42 000 män och kvinnor (ungefär lika
många som lever på Marshallöarna idag), och vad
som vid den tiden motsvarade hälften av världens
Av Victor Galaz
Stilla havets
öar vittnar om
kärnvapnens
historia och
konsekvenser
”Historien om
Stilla havet, dess
korallrevs liv
givande evolution,
och kärnvapnens
förödande krafter
är omöjliga att
skilja åt.
REPORTAGE
↑
Victor Galaz är docent i statsvetenskap och forskare på Stock-
holm Resilience Centre (Stockholms universitet), och Beijerinstitu-
tet för ekologisk ekonomi (Kungl. Vetenskaps akademien).
↑
Foto från minnesmarschen till minne av kärnvapenprovernas of-
fer, 1a mars, 2024. Majuro, Marshallöarna. Lirok Kelen (vänster)
och Mylora Loeak (höger). Foto: Victor Galaz.
samlade material för filmproduktion. 750 filmka-
meror, 18 ton filmutrustning, och tillräckligt med
film för att spela in 11 storfilmer.
3
Att döma av
arkivfilmer från den tiden ordnades filmvisningar
med material från provsprängningarna för ameri-
kanska kongressledamöter. När ledamöterna
lämnar filmsalen och fångas upp av journalister
är dessa märkbart skakade - och imponerade.
När jag besöker Majuro på Marshallöarna
den 1a mars i år på 70-årsdagen av Castle
Bravo, är det tydligt att minnet från dessa tester
och det ogripbara mänskliga priset som följde, är
fortsatt starkt. Tvångsförflyttningar, cancersjuk-
domar och söndertrasade kulturella och sociala
skyddsnät sätter djupa spår i ett samhälle. Ett
vittnesmål från denna dag från en då nioårig
pojke med förnamnet Tony, fastnar hos mig.
Tony befann sig på ön Likiep med sin morfar
dagen då Castle Bravo vecklade ut sin dödliga
hetta och radioaktivitet över Bikini och angräns-
ande öar. Tonys morfar hade precis kastat ut sitt
fiskenät när ljudet från explosionen når Likiep.
Morfadern skriker: “Spring! Spring mot huset!”
Himlen färgades röd. Tony blir paralyserad av
skräck och lyckas trots morfaderns uppmaningar
inte röra sig en meter.
4
Historier som dessa är vanliga på Marshall-
öarna. Ett par veckor efter minnesdagen publi-
cerar öarnas enda dagstidning Marshall Islands
Journal en artikel som berättar om en dag år
1971 då ledare från de evakuerade Bikini-
atollen erbjöds möjligheten att flyga över de öar
som tidigare var deras hem. Den
äldsta och högst upp satte 80-årige
ledaren blickar ut från flygplanet,
tittar på sin karta, och sen ut igen,
uppenbart förvirrad. Han pekar med fingret på
kartan. “Var är den här ön?” Den medföljande
amerikanska personalen tittar på kartan, blickar
ut genom flygplansfönstret igen. En av dem
svarar: “Den är borta”. “Borta, hur kan den vara
borta? Det var min familjs ö, alla mina förfäder
ligger begravda där.” 80-åringen börjar gråta.
Det vore ett stort misstag att se Marshallöar-
nas invånare som passiva offer. Få lyckas fånga
andemeningen i den lilla önationens kamp för
nukleär- och klimaträttvisa så väl som dagens
unga klimataktivister från Stillahavsregionen och
deras paroll: vi drunknar inte, vi kämpar.
Den nioårige pojken Tony från Likiep över-
levde Castle Bravo. Hans fullständiga namn,
Tony deBrum, blev senare känt över hela världen.
Först som Marshallöarnas utrikesminister, senare
som en respekterad internationell röst för kärn-
vapennedrustning, och en av de viktigaste interna-
tionella förhandlarna bakom klimatöverenskom-
melsen Parisavtalet. Stilla havets koraller klädde
inte bara landningsbanan som bar Enola Gray och
“Little Boys” helveteseld. De fostrade också en
liten pojke som kom att förändra världen.
■
Referenser
1 Klett, Mark, and William L. Fox. The half-life of history.
Radius Books (2011).
2 https://stanfordmag.org/contents/what-bikini-atoll-looks-
like-today
3 https://www.usip.org/publications/2024/03/marshall-
islands-nuclear-remembrance-day-painful-reminder
4 Intervju med Tony deBrum publicerad av PBS, online:
https://www.pbs.org/video/a-new-island-the-marshallese-in-
arkansas-o1txrg/
↑
Omslaget till rapport (1973) som beskriver
Castle Bravo explosionens bakgrund och
effekter på Marshallöarna, särskilt atollöarna
Rongelap och Utirik och dess befolkning.
Foto: Victor Galaz.
LÄKARE MOT KÄRNVAPEN #175
9
LÄKARE MOT KÄRNVAPEN #175
8
R
ysslands kärnvapen har i allra högsta
grad varit aktuella de senaste åren.
Landets stora moderniseringar och
upprepade kärnvapenhot utgör alltmer en
ny vardag.
Rysslands arsenal
Liksom majoriteten av alla kärnvapenstater har
även Rysslands kärnvapenarsenal genomgått en
stor moderniseringsprocess under de senaste
decennierna. Målet är att byta ut alla kärnvapen
från Sovjettiden med nya, uppgraderade system
och utveckla nya missiler och vapenbärare. Enligt
ryska källor sägs 95% av mo-
derniseringen av kärnvapenarse-
nalen vara klar, forskare är dock
osäkra på om detta stämmer.
Sedan Ryssland pausade av-
talet Nya START så har insynen
i den ryska kärnvapenarsenalen
minskat och bristen på transpa-
rens gör det svårt att bedöma
antalet stridsspetsar. Uppskatt-
ningsvis bedömer forskare vid
Nuclear Information Project, ett
projekt vid Federation of American
Scientists (FAS), att Ryssland har
5 580 kärnvapen i sin arsenal. Av
dessa är 4 380 stycken tillgängliga för användning
medan 1200 väntar på att nedmonteras.
Ryssland meddelade i oktober 2023 att man
avser att avratificera Comprehensive Test Ban
Treaty, CTBT, för att vara i samma legala status
som USA. Nyhetsläckor tyder även på att Ryss-
land håller på att utveckla ett kärnvapen bestyckat
anti-satellitvapen som, om det används i framti-
den, skulle bryta mot rymdfördraget, Outer Space
Treaty, från 1967. I år lämnade Ryssland in sitt
veto för en FN-resolution om att yttre rymden
skulle vara vapenfritt.
Kärnvapendoktrin
Rysslands officiella kärnvapendoktrin har inte
ändrats sedan 2020, trots de kärnvapenhot som
uttalats från president Vladimir Putin och andra
högt uppsatta personer. Enligt forskare vid FAS
är det bara tre personer som har så kallade kärn-
vapenportföljer som kan godkänna en rysk kärn-
vapenavfyrning; presidenten, försvarsministern
och generalstabschefen. En order från president
Putin måste kontrasigneras av en av dessa två
tjänstemän innan kärnvapen kan avfyras.
I doktrinen står det att Ryssland endast
kommer använda kärnvapen om landet eller dess
allierade blir attackerade med
ballistiska robotar, Ryssland eller
dess allierade blir attackerade
med kärnvapen, angrepp mot
statliga eller militära anlägg-
ningar i Ryssland, vars störning
skulle undergräva kärnvapenstyr-
kornas svarsåtgärder, och aggres-
sion mot Ryssland med använd-
ning av konventionella vapen när
statens själva existens är i fara.
Med anledning av de kärn-
vapenhot som uttryckts sedan
invasionen av Ukraina 2022 så
har det uppstått frågetecken om
denna doktrin verkligen stämmer och frågor om
var, när och hur Ryssland kan tänka sig använda
kärnvapen har debatterats livligt. Svaren på dessa
frågor kommer vi troligtvis inte få om inte Ryss-
land ökar sin transparens. Kärnvapenhoten har
skapat oro och bidragit till en växande internatio-
nell debatt om kärnvapen användning som i sin
tur har ökat världens försvarsutgifter och ett ökat
motstånd till kärnvapennedrustning. Forskare vid
FAS bedömer att Ryssland kommer att öka sitt
beroende av sin kärnvapenarsenal i sitt nationella
försvar fram över.
Av Clara Gullman Levin
Rysslands kärnvapen
”
Rysslands offi
ciella kärnvapen
doktrin har inte
ändrats sedan
2020, trots de
kärnvapenhot
som uttalats
I kommande nummer av Läkare mot Kärnvapen kommer vi att gå igenom kärnvapen-
staternas arsenaler och deras politik. Vi börjar med att i detta nummer gå igenom:
ARTIKELSERIE
Nuclear sharing
I juni 2022 offentliggjorde president Vladimir
Putin en ny policy om att placera ut kärnvapen i
Belarus. Ett år senare, i mars 2023 kom nyheten
att lageranläggningen för utplacering av kärnva-
pen i Belarus skulle stå klar i juni 2023. Forskare
är fortfarande osäkra på om Ryssland har placerat
ut kärnvapen i Belarus.
Humanitära konsekvenser
Länder med kärnvapen är en måltavla för kärn-
vapen. Ett kärnvapenkrig skulle innebära många
kärnvapen riktade mot många städer i ett land,
vilket om de används skulle orsaka en enorm
humanitär katastrof som är omöjlig för något
sjukvårdssystem att hantera. ICAN konstate-
rar i rapporten No place to hide: nuclear weapons
and the collapse of health care systems (2022) att
ett enda kärnvapen på 100 kiloton över Kreml
skulle skada över 1 miljon och döda över 250 000
människor direkt.
Ett kärnvapen på 100 kiloton anses vara ett
medelstort kärnvapen i dagens kärnvapenarse-
naler och om endast ett sådant kärnvapen skulle
explodera över Kreml skulle varje läkare behöva
ta hand om 25 patienter samtidigt. Patienterna
skulle vara i behov av avancerad sjukvård, skade-
panoramat skulle vara komplext och oöverskådligt
med kombinationer av bränn-, strålnings- och
mekaniska skador. Det enorma antalet skadade
och den stora omfattningen på skadorna som
uppstår på bara några minuter efter en kärnvapen-
explosion ställer extrema krav på sjukvården.
Ryssland kan förbereda sig på att använda kärn-
vapen, men de kan aldrig förbereda sig på den
humanitära katastrof som skulle bli följden av
användningen av ett enda kärnvapen mot dem.
Modernisering
Missiler, flygplan och ubåtar ska ersättas med nya
system. En uppgradering av vägburna interkonti-
nentala ballistiska robotar har i stort sett avslutats
och silobaserade robotar ska nu moderniseras.
Nya strategiska och icke-strategiska ubåtar ersät-
ter gamla modeller med förbättrade kärnvapensys-
tem. Nya långdistanskryssningsrobotar placeras
på strategiska bombplan och förvaringsanlägg-
ningar för kärnvapen uppgraderas.
■
Referenser
Federation of American Scientists - www.fas.org
Hans M. Kristensen, Matt Korda, Eliana Johns, and Mackenzie
Knight, Russian Nuclear Weapons, 2024, Bulletin of the Atomic
Scientists, 80:2, 118-145, DOI: https://doi.org/10.1080/009
63402.2024.2314437
ICAN - www.icanw.org/report_no_place_to_hide_nuclear_
weapons_and_the_collapse_of_health_care_systems
Världens nio kärnvapenstater har tillsammans över
12 100 kärnvapen, varav 9583 stycken är tillgängliga
för militär användning. Cirka 2000 av dessa kärn vapen
står redo att användas inom loppet av några minuter.
Ryssland och USA innehar tillsammans närmare 90%
av alla kärnvapen, men denna siffra kommer troligtvis
att minska de kommande åren då delar av ländernas
äldre kärnvapenarsenaler håller på att nedmonteras.
LÄKARE MOT KÄRNVAPEN #175
11
LÄKARE MOT KÄRNVAPEN #175
10
D
et finns just nu ett akut behov av
läkare med goda kunskaper om
katastrof medicin och kärnvapen
krigets medicinska konsekvenser
för undervisning.
Fram till ungefär det senaste sekel-
skiftet undervisades det i katastrof-
medicin för läkare vid alla medicin-
ska fakulteter i landet. Där ingick
på flera orter en genomgång av de
medicinska konsekvenserna av kärn-
vapenkrig. Denna undervisning har
minskat och beträffande kärnvapen-
krig förmodligen helt upphört.
En medicinstudent i Göteborg,
Sofia Olsson, har sammanställt den undervis-
ning som för närvarande erbjuds på olika ställen
i katastrofmedicin. Det är inte mycket, och
väldigt varierande.
Regeringen har gett Socialstyrelsen i uppdrag
att ”skyndsamt stärka den nationella och regio-
nala förmågan vid masskadehändelser.” I sam-
band med detta uppdrag har Socialstyrelsen även
kommit att diskutera undervisningen i katastrof-
medicin, för både läkare och sjuksköterskor.
Innehållet i den planerade undervisningen
har översiktligt beskrivits i en rapport till reger-
ingen. I denna rapport, och andra handlingar
från Socialstyrelsen beträffande katastrofmedi-
cin, diskuteras skador av CBNR (Kemisk,
biologisk, nukleär och radiologisk skada), främst
från kärnkraftsolyckor. Det finns en tendens att
se kärnvapenkriget främst som ett strålnings-
problem. Att kärnvapenkrig framförallt orsakar
tusentals svåra brännskador och traumatiska
skador är inte tydligt i rapporterna. Kärnva-
penkrigets svåra konsekvenser för sjukvården
avspeglas inte i nämnvärd
omfattning i planeringen. Detta
beror antagligen på att kun-
skaper saknas bland utredarna.
Kompetens finns inte hos
Socialstyrelsen, och inte heller
i försvarets organ för undervis-
ning och forskning. Där vet
man mycket om kärnvapen,
men mycket litet om till exem-
pel brännskador.
I Svenska Läkare mot Kärn-
vapen finns personer med goda kunskaper om
kärnvapenkrigets medicinska konsekvenser. Vi
kan hjälpa till att beskriva följderna av kärn-
vapenkrig i olika scenarios, t ex följderna för
klimatet. Vi har också material för undervisning.
Vi har däremot inte möjlighet att varaktigt och
återkommande undervisa i detta ämne på nio
lärosäten. Vad vi kan göra är att erbjuda utbild-
ning av undervisare under de närmaste åren.
Ett nationellt möte för katastrofmedicin hålls
i Göteborg i 10–11 oktober i år. Vi räknar med
att få framföra våra förslag vid det tillfället. Vi
kommer också att behöva några personer som ser
till att undervisningen fungerar på lång sikt.
■
►
Kanske du är en sådan resurs? Hör av dig
till styrelsen via info@slmk.org och kom, om
möjligt, till det nationella mötet i oktober.
”
Vad vi kan
göra är att
erbjuda
utbildning av
undervisare.
AKTION
Undervisning i
katastrofmedicin
– en uppgift för Läkare mot Kärnvapen
Av Gunnar Westberg
W
ard Hayes Wilson är författare
till den nyutkomna boken ”It is
possible: A future without nuclear
weapons” som handlar om det möjliga och
görbara i att avskaffa kärnvapen.
Det är nästan tio år sedan din
förra bok ”Five myths about nuclear
weapons” kom ut. Berätta om din
nya bok, vad kom du fram till och
vad tror du är mest intressant för
våra svenska läsare?
– Det mest intressanta är att
fokusera på kärnvapen och deras
användbarhet. Hela frågan är ifall
de är användbara eller inte. Detta eftersom att
avskaffa kärnvapen inte skulle handla om att
de skulle ”avuppfinnas”, utan snarare att de
skulle avskaffas för att de är obrukbara. Flera
vapentyper har man slutat använda, inte för
att de har ”avuppfunnits” utan för att de blev
obrukbara. Ofta får vi ju höra att vi inte kan av-
skaffa kärnvapen för när de väl finns kan vi inte
”avuppfinna” dem, så om vi ska vänta på att de
ska ”avuppfinnas”, då kommer de aldrig avskaf-
fas. Men muskedunder och katapulter används
exempelvis inte i det militära längre, så jag tror
på att vi ska visa att kärnvapen egentligen är lika
oanvändbara som muskedunder.
Varför skrev du denna bok och vilken är din
huvudsakliga målgrupp?
– Jag skrev boken för att jag vill att kärnvapnen
avskaffas. Och målgruppen är alla människor,
för det är de som i slutändan bestämmer. Du
behöver inte vara en expert eller raketforskare
för att ha en helt legitim åsikt om kärnvapen. Du
behöver inte förstå hur en bilmotor fungerar för
att ha en legitim åsikt om hur fort man bör få
köra på en gata.
När du talar om kärnvapens användbarhet –
vad menar du då?
– Det är ingen hemlighet att kärnvapen inte kan
användas på slagfältet eftersom explosionen är
så stor att du kommer ha ihjäl delar
av din egen trupp. Och även om du
använder kärnvapen på lite längre
avstånd kan dödlig strålning blåsa
iväg från explosionen upp till 4 mil
på en timme. Så det är ingen bra
idé. Och ifall de används mot din
motståndares eget land kommer
de i sin tur att vedergälla och båda
förlorar. Det finns en anledning att
kärnvapen inte har använts i krig på
över 70 år och det är inte för att de är ”för bra”,
utan bara för att det finns inget rimligt sätt att
använda dem på.
Varför skulle avskräckningen inte fungera?
– Därför att vi är en del av den. Vi som männi-
skor formulerar hoten och avgör hur vi ska
svara. Människor är inte ofelbara, människor är
involverade i kärnvapenavskräckningen, det är
därför avskräckningen inte kommer att fungera.
Den kommer att misslyckas och en dag upphör
turen och vi hamnar i ett kärnvapenkrig.
Om du skulle sitta ner med Sveriges statsminister
Ulf Kristersson, vad skulle du säga till honom då?
– Kärnvapen är bara status, inga muskler. De
är fruktansvärt destruktiva, men du kan inte
använda dem på något praktiskt sätt. Det är som
att ha dynamit i fickan för självförsvar. Använd
dem, och du kan nästan garantera att du också
kommer dö. Om du har dem för att hota andra
med tillräckligt länge kommer det förr eller
senare att uppstå en incident eller olycka. Kärn-
vapen är inte användbara och de är farliga, så
därför måste de bort.
■
Josefin Lind intervjuar Ward Hayes Wilson
Ward Hayes Wilson är
författare samt grundare
och chef för organisationen
RealistRevolt som arbetar
för att avskaffa kärnvapen.
Inte omöjligt
att avskaffa
kärnvapen
”
Kärn vapen
är bara
status, inga
muskler.
INTERVJU
LÄKARE MOT KÄRNVAPEN #175
13
LÄKARE MOT KÄRNVAPEN #175
12
Riksdagen röstade ja till
DCA-avtalet utan förbehåll
mot kärnvapen
Den 28 juni röstade riksdagen igenom det mi-
litära samarbetsavtalet (DCA) med USA med
röstsiffrorna 266 ja och 37 nej (46 ledamöter
var frånvarande). I avtalet finns inget förbehåll
mot kärnvapen på svenskt territorium så det
som fortsatt är Sveriges hållning är att det inte
finns skäl till kärnvapen i fredstid. Kärnvapen/
kärnvapnen nämndes 404 gånger i debatten
vilket visar att detta är en fråga som engagerar.
Vänsterpartiet och Miljöpartiet röstade nej och
Vänsterpartiet lämnade även in ett yrkande om
vilandeförklaring, eller minoritetsbordläggning
som det även kallas, i tolv månader. Vilande-
förklaring får bara användas för lagförslag som
begränsar vissa grundlagsskyddade fri- och
rättig heter. Den kan göras om det begärs av
minst 10 riksdagsledamöter och inte blockeras
av 5/6 av riksdagsledamöterna. Vilandeförkla-
ringen röstades dock ner.
I debatten diskuterades ett antal frågor
kopplat till kärnvapen, exempelvis lagstiftning.
Varken regeringspartierna, Sverigedemokra-
terna, Centerpartiet eller Socialdemokraterna
hade dock något rakt och tillfredsställande svar
på frågan om varför de inte stödjer en lag som
förbjuder kärnvapen på svenskt territorium.
NOTISER
7092 underskrifter
inlämnade till Riksdagen
Den 14 juni överlämnade vi 7092 namnunder-
skrifter mot kärnvapen i Sverige till riksdags-
ledamöter i det sammansatta försvars- och
utrikes utskottet inför att riksdagen skulle rösta
om det militära samarbetsavtalet med USA. Vi
kräver skriftliga garantier, genom lagstiftning
eller policy, om att kärnvapen inte får föras in
eller placeras på svenskt territorium!
Namninsamlingen kommer att fortsätta
under hösten för att fortsätta sätta press på politi-
kerna att säkra ett kärnvapenfritt Sverige. Om du
inte skrivit under, gör det idag via
QR-koden eller gå in på slmk.org.
Ett stort TACK till alla med-
lemmar som skrivit under och
spridit uppropet!
SLMK på plats på allmänläkar-
kongressen och AT-stämman
AT-stämman i Stockholm samlar hundratals
unga läkare från hela landet till föreläsningar,
seminarier och sociala aktiviteter. På stämman
i april var SLMK på plats med både AT-, ST-
och specialistläkare som fångade många väldigt
intresserade varav flera ville gå med i föreningen.
Vi som var där upplevde atmosfären som mer
nyfiken och öppen än andra konferenser, väl värt
att återvända!
SFAM, allmänläkarnas vetenskapliga fören-
ing, ordnar årligen en välbesökt kongress. I april
samlades där i Uppsala mer än 500 allmän läkare
från hela landet och SLMK passade då på att
presentera sig med ett informationsbord och två
styrelseledamöter. Ett utmärkt tillfälle till infor-
mation, samtal och medlemsrekrytering.
↑
Johan Täng och David Victorin informerade om vår verksamhet
under AT-stämman i Stockholm.
Forskare och experter från hela
världen samlades i Uppsala
Den 18-19 juni deltog Svenska Läkare mot
Kärnvapen i Alva Myrdal Center för kärnva-
pennedrustnings årliga konferens vid Uppsala
universitet. Vi anordnade två samtal, ett om
dagens kärnvapenstyrkor, den pågående moder-
niseringen, spänningar som en regional men
också en global fråga, och ett om de medicinska
och klimatmässiga konsekvenserna av kärnvapen
– anledningen till varför vi arbetar för en kärn-
vapenfri värld. På plats var flera från SLMK:s
styrelse och kansli samt Dr. Carlos Umaña, en av
ordförandena i vår internationella organisation
IPPNW.
www.uu.se/en/centre/alva-myrdal
NukeEXPO Oslo
I april besökte SLMK:s ordförande Vendela Englund Burnett NukeEXPO i Oslo. NukeEXPO är en upp-
levelse som omfattar VR-simuleringar och interaktiva utställningar, experter och möten med kärnvapen-
överlevare. I fokus står kärnvapnens destruktiva kraft och de djupgående effekter som kärnvapen har på
hälsa, utveckling, miljö och klimat. På bilden syns Oslos universitetssjukhus efter en kärnvapenattack.
FOTO: ELISABETH SAAR
LÄKARE MOT KÄRNVAPEN #175
14
D
enmark og USA indgik i 1951 en
baseaftale, som tillod amerikanerne at
oprette flybaser på Grønland. Der blev
oprettet en større én i Thule i Nordvestgrønland.
I 1957 spurgte den amerikansk regering i al
hemmelighed den danske regering, hvad man
ville sige til, hvis USA fandt behov for depo-
nering af atomvåben i Grønland. Statsminister
H. C. Hansen svarede tilbage, at dette kunne
og ville den danske regering ikke modsætte sig.
Svarbrevet blev offentliggjort i 1995. At ameri-
kanerne medbragte atomvåben blev evident, da
et B-52 bombefly styrtede ned på isen ud for
Thule Air Base i januar 1968. Det medbragte 4
brintbomber. Kun de 3 kunne der efterfølgende
redegøres for.
Umiddelbart efter flystyrtet blev der igang-
sat et oprydningsarbejde på isen. De 3 brint-
bomber blev smadret og gav anledning til ”Dirty
Bombs” med spredning af Pu239 og U235 på
havisen. I alt 2 100 m3 af forurenet vand blev
opsamlet i tanke og senere sejlet til USA. År
senere klagede de danske arbejdere på Thule-
basen over dårligt helbred og mange kræft-
dødsfald. En undersøgelse i 1987 fra Dansk
Institut for Klinisk Epidemiologi konkluderede,
at kræftdødsfaldene var ca. 40% højere blandt
de ca. 1 500 arbejdere, der havde arbejdet med
oprydningen sammenlignet med ansatte før og
efter ulykken. Institut for Cancer Epidemiologi
fandt en lignende forhøjelse, men kunne ikke
konkludere, at det skyldes stråling. Andre sand -
synlige årsager er alkoholmisbrug og heftig to-
baksrygning. I 1995 blev 1.700 Thule-arbejdere
tildelt en erstatning pr. kulance på 50.000 kr.
hver.
■
”
År senere klagede
de danske arbejdere på
Thulebasen over dårligt
helbred og mange kræft
dødsfald.
Av Povl Revsbech
Danmark og
Atomvåben under
Den Kolde Krig
KRØNIKE
En grønlænder med sin hundeslæde ser på rada-
rerne på Thule Air Base i Nordgrønland 1966.
LÄR OM KÄRNVAPEN
NYTT STUDIEMATERIAL UTE NU
Nu finns en uppdaterad version av lärarhandledningen Lär om Kärnvapen.
I den guidas du genom sex tematiska kapitel som vart och ett kan utgöra
ett möte i en studie cirkel eller som del av en längre utbildning.
För varje tema finns ett antal diskussionsfrågor. Du hittar också hänvisningar
till praktiska övningar, filmtips och vidare läsning om fördjupning.
►
Du hittar den på vår
hemsida www.slmk.org
POSTTIDNING B 03
Avsändare:
Svenska Läkare mot Kärnvapen
Norrtullsgatan 45
113 45 Stockholm
Sweden
Vi minns
Hiroshima och
Nagasaki
MANIFESTATION FÖR FRED OCH
NEDRUSTNING 6 AUGUSTI
I sedvanlig ordning arrangerar vi
evenemang i Stockholm och Göteborg
Stockholm
Storkyrkan i Gamla stan, 17:00
Med Marika Lagercrantz
Göteborg
Fredslunden, mellan Vasakyrkan och Universitetet ,18:30
Med Professor Camilla Orjuela
Du hittar mer information på vår hemsida:
WWW.SLMK.ORG
Den 6 och 9 augusti är det 79 år
sedan Hiroshima och Nagasaki
ödelades av kärnvapen.
