Text från PDF
Fortsatta frågetecken
kring Sveriges Nato
medlemskap
LÄKARE MOT KÄRNVAPEN
Regeringen kapar
vårt verksamhetsstöd –
nästan halva vår budget
försvinner
NR 174 APRIL 2024 MEDLEMSTIDNING FÖR SVENSKA LÄKARE MOT KÄRNVAPEN
Novusundersökning:
Majoritet vill se skriftligt
förbud mot kärnvapen i
Sverige
NEJ
Kärnvapen på svenskt territorium:
Både Finland och Nor ge är med i Nato , men har aktivt
valt att inte ha kär nvapen stationerade på sitt t erritor ium.
I Sver ige har vi inte gjort det v alet. Än. Din rös t är vik tig.
Skriv under namninsamlingen på SLMK.org eller via QR-k oden.
FOKUS
LEDARE
LÄKARE MOT KÄRNVAPEN #174
3
Läkare mot Kärnvapen ges ut av föreningen
Svenska Läkare mot Kärnvapen, SLMK.
ANSVARIG UTGIVARE: Josefin Lind,
josefin.lind@slmk.org
REDAKTION: Clara Gullman Levin, Josefin Lind,
Nils Rodhe och Gabriel Holmbom.
LAYOUT: E&G Design.
TRYCK: Exakta Creative.
Tryckt på miljögodkänt papper.
ISSN: 1400-2256
Nästa nummer utkommer i juni 2024.
Material skickas till redaktion@slmk.org senast
25 april 2024.
Svenska Läkare mot Kärnvapen
Norrtullsgatan 45,
113 45 Stockholm
E-POST: info@slmk.org
Bli medlem på www.slmk.org
BANKGIRO: 901-0901
SWISH: 1239010901
FÖLJ OSS:
Facebook.com/SLMK.1981
Instagram: @svenskalakaremotkarnvapen
X: @IPPNWSweden
LinkedIn: Svenska Läkare mot Kärnvapen
SLMK arbetar preventivt för att kärnvapen ska
avskaffas innan de används igen. Vi är en del av
IPPNW (International Physicians for the Prevention
of Nuclear War) samt ICAN (International Cam-
paign to Abolish Nuclear Weapons).
Tidningen utkommer till alla medlemmar i
Danske Læger mod Kernevåben,
www.danskelaegermodkernevaaben.dk
KONTAKT:
Povl Revsbech (sekretær og kasserer)
povl.revsbech@gmail.com
DLMK, c/o Povl Revsbech, Langdalsvej 40
8220 Brabrand, Danmark
Majoritet vill se skriftligt förbud mot
kärnvapen i Sverige
Fortsatta frågetecken kring Sveriges
Natomedlemskap
Regeringen kapar vårt verksamhetsstöd –
nästan halva vår budget försvinner
4 Läkare över hela Sverige skriver insändare
mot kärn vapen
10 Danske Læger mod Kernevåbens årsmöte
11 Notiser
12 Kärnvapenvansinnet fortgår – USA moderniserar
landbaserade missiler
13 Kina utökar sin kärnvapen arsenal
14 Krönika: Domedagsklockan – nittio sekunder
till midnatt
INNEHÅLL #174
5
B
örja om från början... Nej det
handlar inte om Sven-Ingvarsdängan,
utan vårt jobb att informera, utbilda
och aktivera. Och samtidigt som
Läkare mot Kärnvapen behövs mer
än någonsin, och svenska folket vill har garantier mot
kärnvapen i Sverige så dras vårt statsbidrag in! Puh!
Kunskapen om vad kärnvapen faktiskt är och gör
verkar bortglömd. Vanföreställningen att det går att
skydda och försvara sig med – och mot - kärnvapen
är utbredd, liksom tanken att kärnvapenkrig kan
vinnas. Alla kärnvapenmakterna
utökar och/eller moderniserar sina
arsenaler och lägger stora resurser
på nya, snabbare sätt att leverera
dem. De ignorerar eller motarbetar
aktivt varje initiativ till nedrustning,
och får även sina vänner att tystna.
Vårt enträgna jobb att som
läkare sakligt berätta sanningen om
att sjukvården skulle stå fullkomligt
maktlös och att det är omöjligt att
bygga en beredskap att ta hand
om effekten av ett enda kärnvapen som sprängs över
en stad är viktigare än någonsin. Visst kan det kännas
som ett sisyfosarbete – både tröttsamt och tjatigt, men
i en situation när rustning, spänningar, okunskap,
missförstånd och rena hot ökar måste vi hitta kraft
och sätt att inte bara fortsätta, utan intensifiera och
utveckla vårt arbete i en värld och ett medieland-
skap i förändring. För oss läkare känns ju även detta
bekant...
Som befarat försvann nästan halva vår budget då
regeringen drog in stödet som i nästan hundra år fun-
nits till fredsorganisationer. Signalen när 20 miljoner
dras bort samtidigt som försvarsbudgeten ökar till
119 miljarder är tydlig. Men vi tänker inte tystna.
Så nu är vi helt beroende av era medlemsavgifter,
gåvor, sparande i Swedbank Humanfond, värvande
av stödpersoner och att Läkare mot Kärnvapen finns
nämnda i testamenten (Fast vi ju hoppas det ska
dröja innan de faller ut!)
Enligt Novus-undersökningen från december
2023 anser två tredjedelar av svenskarna att kärnva-
pen inte ska få placeras i Sverige och mer än 60% vill
att Sverige ska ta fram en policy, och att riksdagen
ska fatta beslut som utesluter att kärnvapen kan
placeras i Sverige.
Att riksdagsledamöterna
inser detta och, medan tid är, fattar
de beslut som en så tydlig majori-
tet av svenskarna vill är en viktig
uppgift! Vi jobbar nu för detta på
alla sätt vi kan: namninsamling,
insändare i lokaltidningar, möten
och framträdanden i alla medier vi
kan. Nu behövs du! Varje punktin-
sats viktig! Exempel: skriv på och
dela namninsamlingen, som du
hittar på framsidan, informera och ställ krav på dina
folkvalda via brev, mail eller kanske en debattartikel
med ett öppet brev, gärna telefon – särskilt om du
känner nån i riksdagen. Vi har förslag ifall du vill
skriva öppet brev i din lokaltidning – såna har redan
publicerats i ett dussintal tidningar och parlamenta-
riker tvingas svara. En liten insats spelar stor roll nu!
Den där Sven-Ingvarslåten är förresten helt fel.
”Så nu står jag här ensam och har ingen vän”. Så är
det verkligen inte. Vi är många, du kan hjälpa till på
olika sätt och det behövs verkligen nu. Så jag väljer
en låt som ligger mer rätt i tiden: Vi ska slåss, vi ska
slåss mot Goliat! ■
Nu behövs din
insats!
”Kunskapen om
vad kärnvapen
faktiskt är och
gör verkar bort-
glömd.
Vendela Englund Burnett
Ordförande
Hjälp oss att bli
fler medlemmar
Används kärnvapen står sjukvården maktlös.
Skänk en gåva eller värva en ny medlem, så är du
med och ser till att vi kan fortsätta vårt arbete.
Med ditt stöd kan vi göra mer!
BANKGIRO: 901-0901
SWISH: 1239010901
6
8
LÄKARE MOT KÄRNVAPEN #174
5
LÄKARE MOT KÄRNVAPEN #174
4
G
enom ett initiativ från vår ordförande
Vendela Englund Burnett har den
senaste tiden medlemmar i förening
en skrivit insändare för att uppmärk samma
lokala politiker på kravet om att inga kärn
vapen får komma in på svenskt territorium.
Nu när Sverige är Natos nyaste med-
lem och det bilaterala försvarssam-
arbetsavtalet (Defence Cooperation
Agreement – DCA) med USA ska
debatteras och beslutas om i riksda-
gen i maj-juni är uppmaningen att
tydliggöra att inga kärnvapen får föras
in i Sverige extra angeläget. Av denna
anledning kom Vendelas idé om att
våra krav borde synas över hela Sverige. I fler
än ett dussin tidningar, från Norrbottenskuriren
till Västerviks-Tidningen och Hallands Nyheter
har medlemmar skrivit artiklar med öppna brev
till de lokala riksdagspolitikerna, med ett klart
och tydligt budskap: oavsett vad vi tycker om
Natomedlemskapet så är det oacceptabelt att
Sverige som enda nation ska stå utan tydligt
förbud mot kärnvapen. Det är en imponerande
lista med artiklar som ni medlemmar genom
ert engagemang och kunskap har
tillsammans samlat ihop till. I Väs-
terbotten blev dessutom en med-
lem inbjuden till P4 Västerbotten
för en intervju och sedan en replik
från länets riksdagspolitiker!
■
►
Vill du också skriva och
uppmana dina lokalpolitiker
om se till att Sverige inte förblir
enda landet i Norden som inte har någon
tydlig policy mot kärnvapen på territoriet?
Kontakta vendela.englund@slmk.org för
underlag och tips!
”
Våra krav
borde synas
över hela
Sverige.
E
n ny opinionsundersökning av Novus
visar att två tredjedelar Sveriges be
folkning tycker att kärnvapen inte ska
kunna placeras i Sverige och att det bör skrivas
en policy som utesluter detta. Trots det skriver
Sverige försvarssamarbetsavtal med USA utan
att förbjuda kärnvapen på svensk mark.
I slutet av 2023 kom nyheten om att regeringen
skrivit under ett försvarssamarbetesavtal med
USA (Defence Cooperation Agreement – DCA)
i vilket regeringen underlåtit att inkludera förbud
om involvering av kärnvapen.
Opinionsundersökningen som Novus har
gjort på uppdrag av Svenska Läkare mot Kärnva-
pen* visar att en majoritet (66%) av svenskarna
tycker att kärnvapen inte ska kunna placeras i
Sverige och att det bör skrivas en policy som
utesluter detta. Stödet för att inte skriva en policy
och för att kärnvapen ska kunna placeras i Sve-
rige är samtidigt lågt (18%), lika lågt som de som
svarat att de inte vet vad de tycker.
Regeringen har således inte stöd för sin
politik och regeringen bör därför skyndsamt följa
folkets vilja och skriftligen förbjuda kärnvapen
på svenskt territorium och att inkludera förbud
mot kärnvapen i försvarssamarbetsavtalet med
USA. När avtalet senare i vår ska diskuteras och
godkännas av riksdagen bör de lyssna på svenska
folket och lägga till en garanti för att kärnvapen
aldrig ska placeras på svenskt territorium.
En majoritet vill att Sveriges riksdag och
regering försäkrar befolkningen om att kärnvapen
inte kommer att placeras i Sverige. Samtidigt
känner en majoritet av befolkningen idag ingen
oro för att detta kommer att ske. Vi drar slutsat-
sen att svenskarna tror på de politiska företrädar-
nas försäkran om att utplacering av kärnvapen
på svenskt territorium inte kommer att ske, men
att de ändå vill ha det skriftligt försäkrat för att
beslutet ska gälla över tid.
Undersökningen visar överlag att det råder
står osäkerhet bland befolkningen, 16–22% svarar
vet ej på frågorna. Det påvisar komplexiteten i
frågorna, att kun skapsnivån bland svenskarna
är låg och behovet av en högre transparens och
debatt kring dessa frågor. Att beslutsfattandet
har flyttats från riks dag till regering i många av de
frågor som rör Nato kombinerat med att regering-
en kapar allt stöd till föreningar som arbetar med
fred och kärnvapennedrustning visar att de snarare
avser att minska transparens, demokrati och folklig
förankring för sin politik.
I Norges liknande avtal med USA hänvisas till
den norska skriftliga policyn om förbud mot inför-
sel av kärnvapen. Regeringen Kristersson har upp-
repade gånger sagt att de avser följa Norges exem-
pel men skriver ändå varken in kärnvapenförbud i
försvarssamarbetsavtal eller någon skriftlig policy.
■
*
1023 intervjuer genomfördes av Novus i tidsperioden
mellan 21–27 december 2023.
AKTION
Majoritet vill se skriftligt
förbud mot kärnvapen i Sverige
Jag tycker inte att
kärnvapen ska kunna
placeras på svensk
mark
Jag tycker att kärn-
vapen ska kunna
placeras på svensk
mark
Vet ej
►
Två tredjedelar (66%) tycker inte att kärnvapen ska kunna placeras
på svensk mark.
►
Cirka sex av tio (64%) tycker att Sverige bör ta fram en policy som
utesluter att kärnvapen kan placeras på svensk mark.
►
Cirka sex av tio (62%) tycker att Sveriges riksdag bör fatta ett
beslut som gör att kärn vapen inte kan placeras på svensk mark.
RESULTAT
SKRIV PÅ VÅR
NAMNINSAMLING
om NEJ till kärnvapen på svenskt
territorium på www.slmk.org
eller via QR-koden
Läkare över hela Sverige
skriver insändare mot
kärn vapen
↑
På initiativ av föreningens ordförande Vendela Englund Burnett
har medlemmar skrivit insändare i ett drygt dussin lokaltidningar
landet över. Foto: Andreas Tolf.
LÄKARE MOT KÄRNVAPEN #174
7
LÄKARE MOT KÄRNVAPEN #174
6
I
januari släppte vi vår rapport Sverige i
Nato – så kan Sverige komma att påverkas
vid ett Natomedlemskap, som vi tagit fram
tillsammans med Svenska Freds och Skilje
domsföreningen. Vi har presenterat delar av
rapporten i tidigare nummer av tidningen, i
takt med att vi släppt ett antal delrapporter.
Nu är rapporten färdig och finns att beställa
hos info@slmk.org för självkostnadspris 100kr
exklusive porto.
Ju närmare Natomedlemskapet vi började
komma desto fler frågor ställde vi oss själva i
föreningen, i vårt dagliga arbete. Hur alliansen är
uppbyggd, var beslut tas, vem representerar Sve-
rige, hur mycket kan regering, riksdag, allmänhe-
ten påverka? Hur mycket kommer vi veta om vad
Sverige gör och inte gör i Nato osv. Vi insåg att vi
behövde lära oss mer. Vi behövde lära oss mer för
att kunna vara trovärdiga aktörer, för att kunna
sprida information, påverka och komma med
synpunkter. Därför valde vi att ta fram denna
rapport, tillsammans med Svenska Freds- och
Skiljedomsföreningen.
Kärnvapen på svenskt
territorium
Vi har tittat på kärnvapen ur flera olika aspekter,
inte minst kring frågan om kärnvapen på svenskt
territorium. Även om vi alla vet att USA inte har
några förfrågningar på Sverige att ha kärnvapen
samt att det finns enighet i riksdagen om att inte
ha det, så är det fortfarande en viktig fråga då det
omgärdas av väldigt många oklarheter.
Regeringen, och även Socialdemokraterna
hänvisar till det betänkande som debatterades och
beslutades om kring Sveriges medlemskap i Nato
i mars förra året (Betänkande 2022/23:UU16).
Där står det att ”Regeringen står fast vid denna
hållning, men ser lika lite som övriga nordiska
länder att det finns skäl att ha kärnvapen eller
permanenta baser på svenskt territorium i freds-
tid.” Vi har inte fått några svar på om regeringens
uttalade position endast
omfattar placering av
kärnvapen i Sverige eller
även att kärnvapen får
vistas i Sverige, exem-
pelvis på genomfart, kan
kärnvapenbestyckade
kärnvapen att tanka i
Sverige, kan svenska
flygplan exempelvis es-
kortera kärnvapen genom
Sverige?
Regeringens uttalan-
de är att det bara gäller i
fredstid, men ingen kan
svara på vad som definierar krigsfara, eller vem
som tar beslut om när kärnvapen kan komma att
föras in, om regeringen själv kan besluta eller om
det är riksdagsbeslut. De företrädare för riksdags-
partier vi har talat med har olika åsikter om detta.
Och inte minst, vi vet inte att det som sägs idag
gäller över tid – även om det då är enighet i riks-
dagen idag – vad säger att det gäller om 10 år, 15
år, med en annan regering i en annan kontext? Vi
skulle ju också hellre se att regering och riksdag
uttalar att det inte är aktuellt och förenligt med
svensk tradition och syn på kärnvapen att inga
kärnvapen får komma in i svenskt territorium –
inte bara att det inte finns skäl att ha kärnvapen
på svenskt territorium.
I inga andra länder där kärnvapen finns
stationerade har det föregåtts av någon offentlig
debatt eller transparens kring frågan. I Belgien
försäkrade den dåvarande utrikesministern i
början av 60-talet att lagstiftning mot kärnvapen
inte behövdes då det aldrig kommer att komma
på tal. Ett halvår senare fanns kärnvapen utplace-
rade i Belgien och är kvar än idag. Övriga länders
parlament får inte svar på frågor om kärnvapnen,
utan det hänvisas bara till sekretess.
Vi är rädda att osäkerheten kring om kärn-
vapen kan komma till Sverige gör Sverige till en
potentiell måltavla, vi har ingen lagstiftning som
finns i Finland, Litauen och Spanien, inte ens en
skriftlig policy som Norge och Island har. Sverige
blir därför det enklaste landet i närområdet att
placera kärnvapen i, vid händelse av att det beho-
vet skulle uppstå.
Sverige och nedrustning
Rapporten tittar också på huruvida Sverige kan
komma att vara en röst för nedrustning som Na-
tomedlem. Det har ju ofta framförts i debatten att
Norge och Tyskland är goda exempel på länder
som driver nedrustning men det framförs aldrig
några konkreta exempel på vad de har gjort eller
åstadkommit. Det som händer nu är att Sverige
sällar sig till hot om att använda kärnvapen i sin
säkerhets- och försvarspolitik och det blir svårt att
kombinera det med att också driva att samma va-
pen ska nedrustas. Från att ha varit en stark röst
för nedrustning fokuserar nu utrikesministern på
vapenkontrollsfrågor och Sverige har lämnat det
så kallade humanitära initiativet för att man inte
längre kan stå bakom frasen om att kärnvapen
aldrig någonsin får användas igen.
Vissa partiföreträdare som vi har pratat i rap-
portarbetet med menar att nedrustningsinitiativ
från en Natomedlem kan ge mer tyngd, så att det
på så sätt skulle bli mer trovärdig nedrustningspo-
litik från Sverige vid Natomedlemskap, även om
ingen av de som sagt det kunnat ge exempel på
vad en sådan politik skulle innehålla. Men absolut
skulle ju Sverige kunna spela en viktig roll inom
Nato. Sverige kan driva på att minska kärnvapnens
roll inom alliansen, med fördel i samarbete med
andra Natoländer, och exempelvis verka för att
Nato åtminstone inte längre ska se sig ha rätten att
använda kärnvapen som en förstaslagsförmåga. Ett
väldigt litet, men dock viktigt, steg.
Insyn och transparens
Ett annat viktigt och intressant kapitel är det om
möjligheten till insyn och transparens i Nato.
Nato betonar vikten av transparens men består
till stor del av långtgående sekretess. Nato har
exempelvis ingen grundläggande policy för ut-
lämning av information som t.ex. EU har. För de
flesta dokument gäller 30 års sekretess men om
det rör kärnvapenplanering gäller 50 år. Sekre-
tessen upphör bara om dokumenten har avklas-
sificerats och godkänts av medlemsländerna.
Dokumenten kan sedan bara läsas i en läsesal på
Natos högkvarter i Bryssel på en förutbestämd
tid.
När beslut fattas publiceras inga beslutsun-
derlag och inte heller information om hur det har
röstats i alliansens politiska del. En fråga för Sve-
rige blir hur tydliga instruktioner delegationen
kommer att få. Det är viktigt att ta snabba beslut,
som också ska tas med konsensus och det gäller
att svenska delegationen har tillräckligt antingen
specifika instruktioner att de snabbt kan rösta/
ta beslut eller lösa ramar för att ha handlingsut-
rymme att ta snabba beslut. Än så länge finns det
ingen plan för hur och när riksdagen kommer in
i beslut och informeras om detta. Om det blir en
årlig uppdatering eller mer ofta.
■
↑
Förutom att köpa den tryckta rapporten via info@slmk.org (100kr
exklusive frakt) går den även att läsa och ladda ner som PDF via vår
hemsida på www.slmk.org/publikationer. Foto: Maja Landin
↑
Vi anordnade ett välbesökt rapportsläpp den 31 januari på Hornstulls
Bodega i Stockholm. Medverkade gjorde riksdagsledamöterna Morgan
Johansson (S) och Ann-Sofie Alm (M). Moderator var Linnéa Petersson
från Svenska freds. Foto: Maja Landin
”
Regeringens
uttalande är att
det bara gäller
i fredstid, men
ingen kan svara
på vad som de-
finierar krigs-
fara
Fortsatta frågetecken
kring Sveriges Nato
medlemskap
Av Josefin Lind
LÄKARE MOT KÄRNVAPEN #174
9
LÄKARE MOT KÄRNVAPEN #174
8
J
ust när säkerhetsläget försämras, när
hoten från kärnvapen är högre än sedan
kalla kriget, kapar regeringen bidrag
till organisationer som arbetar för fred och
nedrustning.
Det försämrade säkerhetsläget i världen innebär
att många människor känner oro för att kärnva-
pen kommer användas, samtidigt som risken ökar
för att felaktig information sprids. Kunskaps-
spridning, pålitliga källor till information och att
erbjuda möjlighet för medlemmar och intresserad
allmänhet att påverka och göra sina röster hörda
blir allt viktigare.
Regeringen har nu beslutat
att Folke Bernadotte akademin,
FBA, helt ska upphöra med
verksamhetsstöd till svenskt
civilsamhälle inom fred, säkerhet
och nedrustning. 2023 uppgick
det totala stödet för de organisa-
tioner som tilldelades verksam-
hetsstöd till drygt 20 miljoner
kronor. 2024 noll kronor. Stödet
har funnits i olika former sedan
1929, alltså nästan 100 år med
flera borgerliga regeringar som
återbekräftat stödets vikt.
Regeringen menar att beslutet ”handlar om
att renodla FBA:s verksamhet så att myndigheten
kan fokusera på sina kärnuppgifter”. Utrikes-
minister Tobias Billström säger i en intervju till
TT 22/12 2023 ”Tanken är också att det svenska
stödet till civilsamhället i högre utsträckning ska
nå fram till lokala organisationer i partnerländer
snarare än till organisationer som verkar i Sve-
rige.”
Civilsamhället granskar regeringens beslut
och stryker inte alltid medhårs. Att regeringen
nu stryper finansieringen till dessa organisatio-
ner istället för att bemöta argumenten är lätt att
tolka som att de vill tysta kritiska röster. En sådan
utveckling för tankarna till repressiva stater. Ett
vitalt civilsamhälle inom fred och säkerhet bidrar
till Sveriges säkerhet och är en viktig del av en
välmående demokrati.
Politisk kritik
Morgan Johansson, utrikespolitisk talesperson
för Socialdemokraterna, menar att det indragna
stödet är maktmissbruk från regeringens sida.
Johansson säger i en intervju i ETC 28/12 2023
”Man ska inte använda regeringsmakten för att
försvaga röster man inte tycker
om.”
Håkan Svenneling (V)
skickade en skriftlig fråga till
bistånds- och utrikeshandels-
minister Johan Forssell (M)
om hur regeringen avser stödja
fredsorganisationer när stödet
via FBA försvinner. Forsell be-
dyrade vikten av ett starkt och
självständigt civilsamhälle och
hänvisade till Sida som på sin
hemsida delar upp sitt stöd i ut-
vecklingssamarbete och huma-
nitärt bistånd. Även om svenska organisationer
indirekt kan få ta del av stödet via större strate-
giska partnerorganisationer (SPO) så syftar det
arbetet till att ”stärka kapaciteten hos civilsam-
hällesaktörer i låg- och medelinkomstländer att
bidra till fattig domsminskning.” Det är därmed
inte möjligt att söka stöd för vår typ av verksam-
het. Vidare hänvisar Forsell till direkta stöd från
regeringen vilket är uppenbart för alla att ett
sådant stöd snabbt kan dras in om kritiken mot
regeringen blir alltför besvärlig.
Av David Victorin och Clara Gullman Levin
Regeringen kapar
vårt verksamhetsstöd
”
Man ska inte
använda reger-
ingsmakten för
att försvaga
röster man inte
tycker om.
Reaktioner i media
Beslutet har uppmärksammats av många me-
dier, så som TT, Dagens Nyheter, Sydsvenskan
med flera. I en debattartikel i Altinget 12/1 2024
skriver Patrik Schröder, samordnare civilsamhäl-
lespolitik på arbetsgivarorganisationen Fremia,
om regeringens kapade stöd. ”Retoriken och
praktiken hänger inte ihop. Vi hör fortfarande
regeringens lovsånger till civilsamhället, och vi
sjunger gärna med. Men när praktiken ständigt
blir något annat – att pengarna försvinner – ja,
då måste vi prata om det. Vad är det regeringen
vill egentligen? Vill regeringen verkligen ha ett
öppet, demokratiskt samhälle och ett starkt civilt
samhälle? Att ens behöva ställa sig den frågan är
ju givetvis helt absurt. Men i det här läget går det
inte att undvika.” skriver Schröder i sin artikel.
Påverkan på verksamheten
Svenska Läkare mot Kärnvapen har över 40 års
erfarenhet av påverkans- och informationsarbete
i kärnvapenfrågan. Vi har genom åren bidragit
till viktiga förändringar som främjar nedrustning,
både nationellt och internationellt. Men vi står
nu inför en stor utmaning där vi ser en negativ
medlemstillväxt och allt färre medlemmar med
ett aktivt ideellt engagemang.
2023 tilldelades vi ett treårigt verksamhets-
stöd från FBA för att utveckla och starta ett lång-
siktigt strategiskt arbete med att bygga en mo-
dern medlemsorganisation för att bli en tillgänglig
och inkluderande organisation. Tanken var att
utveckla nya engagemangsformer, anpassa oss till
en digital tillvaro, pröva nya metoder för att nå ut
och effektivisera våra arbetssätt. Nu när stödet är
kapat kan delar av det planerade arbetet behöva
pausas om ingen förändring sker och medlemmar
och styrelse måste ta på sig en större roll för att
organisationen ska leva vidare.
Utan stödet kommer det bli svårare för oss att
driva på och skapa förutsättningar för kärnvapen-
nedrustning genom opinionsbildning och påver-
kansarbete gentemot beslutsfattare och maktha-
vare. Det kommer påverka vårt arbete med att
öka den politiska pressen och förändra debatten
om kärnvapen och nedrustning, nu när det är
som viktigast.
Vi ser det som en medveten politik från re-
geringen för att minska det demokratiska utrym-
met för det civila samhällets arbete, något som
regeringen gjort sedan de kom till makten enligt
organisationen Civil Right Defenders, och ett sätt
för regeringen att tysta kritiska röster för fred,
säkerhet och nedrustning och det är tydligt att
regeringen inte vill ha ett aktivt civilsamhälle.
■
↑
Stödet till organisationer som arbetar med fred och nedrust-
ning har funnits i närmare 100 år. Att regeringen nu valt att
kapa stödet är kontroversiellt eftersom det tidigare varit bred
enighet om stödets fortlevnad.
VAD KAN JUST
DU GÖRA?
Värva en medlem, skänk en extra
gåva eller anmäl ett regelbundet
givande via autogiro. Läs mer på
slmk.org/stod-oss eller kontakta
medlem@slmk.org
SWISH
1239010901
BANKGIRO
901-0901
LÄKARE MOT KÄRNVAPEN #174
11
LÄKARE MOT KÄRNVAPEN #174
10
KAN EN PENNA
BESEGRA EN
ATOMBOMB?
Nu är Sverige med i Nato. Det kan mycket väl betyda att kärn-
vapen stationeras på svenskt territorium – något som sannolikt
gör Sverige till ett primärt mål för andras kärnvapen.
Används kärnvapen står sjukvården maktlös. För finns ingenting
kvar, finns ingenting att rädda. Din underskrift kan se till att det
inte händer. Skriv under på SLMK.org
Referat DLMK årsmöte 2023
Beslutningsreferat fra DLMK’s udsatte årsmøde
2023, afholdt 12.02.24 via Zoom
Til stede: Klaus Arnung, Povl Revsbech, Sverre
Barfod, Alexandra Schou, Kim Birkedahl.
Fraværende: Sarah Byberg, Gunner Nielsen
1. Valg af referent: Sverre Barfod
2. Årsberetningen: Var trykt i dec.nr. af LMK.
Den affødte en lang diskussion, hvor konklusio-
nen blev, at vi må arbejde på at udvide DLMK’s
fokus, så det kan interessere unge læger. Vi må
se på konstruktionen af IPPNW’s og ICAN’s
foreninger i andre lande. (Læger
for fred? Læger for social ansvar-
lighed?). – DLMK’s vedtægter
forhindrer ikke dette.
3. Regnskabet: Formuen i 2023
er ca. 60.000 kr. Revisor Gunner
har igen bemærket det principielt
urimelige i, at kassereren bruger
sit private MasterCard til at betale
foreningens kontingent til IPPNW.
Povl opfordres til at bede IPPNW
om et SWIFT/IBAN nr.
DLMK
Forbud mod atom
våben, ja tak
Læserbrev i Dagbladet Information
26.01.24.
Mandag (22.01.24) var det tre år siden, at FN’s
banebrydende traktat om forbud mod atomvå-
ben trådte i kraft. Den 22. januar var således en
mærkedag i kampen for nedrustning af kerne-
våben, men også en sørgelig påmindelse om, at
Danmark ikke er blandt de lande, der bakker op
om traktaten.
Det er der ellers mange gode grunde til, og
FN’s generalsekretær, António Guterres, leve-
rede et tungt argument, da han advarede om,
at verden kun er én misforståelse fra atomar
udslettelse, og opfordrede til, at der kommer
skub i nedrustningen internationalt. Derfor bør
regeringen og Folketinget snarest tage skridt til
dansk ratifikation af FN’s traktat om forbud mod
atomvåben.
Med Ruslands folkeretsstridige angreb på
Ukraine i februar 2022 og krigen, der har raset
siden, og med et mildt sagt bekymrende forhold
mellem USA og Rusland, er faren for en atom-
krig i dag større end under Den Kolde Krig.
Samtidigt er antallet af atomvåbenstater nu øget
til ni, og hovedparten af de eksisterende atomvå-
benaftaler er enten opsagt eller udløbet. Nedrust-
ningen er praktisk talt stagneret, mens de største
atomvåbenmagter, USA og Rusland, igen investe-
rer i modernisering af deres kernevåben.
Alligevel sidder den danske regering på hæn-
derne. Også selv om den advarer om den nye,
usikre og uforudsigelige verden med øget rivali-
sering mellem stormagterne og større risiko for
konfrontation mellem atommagterne. I modsæt-
ning til den tidligere S-regering, så er SVM-
regeringen i den nye udenrigs- og sikkerhedspoli-
tiske strategi rungende tavs om såvel atomvåben
som FN’s traktat om forbud mod atomvåben.
Det er på høje tid med et dansk kursskifte –
også for at gøre Danmark mere fortjent til den
plads i FN’s Sikkerhedsråd, som vi jo kandiderer
til.
Tim Whyte, generalsekretær i Mellemfolkeligt
Samvirke og Tue Magnussen, medlem af MS’ råd.
I modsat fald er det acceptabelt at fortsætte som
hidtil, da beløbet er beskedent.
4. Valg: Alle bestyrelsesposter blev besat ved
genvalg.
5. Medlemstallet: er i 2022 faldet til ca. 66.
6. Øvrigt: Nedlæggelse af DLMK er ikke rele-
vant, men ændring af fokus er nødvendigt, med
inklusion af alt sundhedsfagligt personale og
fokus på brobygning mellem civilbefolkninger
(og ikke nationer/lande).
7. Næste Zoom-møde: I april/maj på basis af
løbende diskussion per mail om ovenstående
planer.
70 år sedan Castle Bravo
1 mars var det 70 år sedan USA provsprängde
ett kärnvapen över Bikiniatollen på Marshall-
öarna. Bomben var tusen gånger starkare än
Hiroshimabomben och testet gick under kod-
namnet, och är sedermera känt som, Castle
Bravo. Skadorna som denna och övriga 66 prov-
sprängningar som USA gjorde på Marshallöarna
var förödande, och pågår fortfarande genom
generationerna. Läs mer om provsprängningen,
dess effekter och hur livet ser ut för invånarna på
Marshallörna 70 år senare.
www.icanw.org/remembering_castle_bravo_fuels_strugg-
les_for_nuclear_disarmament_and_nuclear_justice
Remiss om försvars samarbets-
avtalet med USA
Inför debatt och omröstning om det bilaterala
försvarssamarbetsavtalet med USA utlystes en re-
missrunda. Dessvärre var inte vår förening officiell
remissinstans men vi lämnade ändå in ett yttran-
de. I det poängterade vi att avtalet inte tydliggör
att samarbetet inte får inkludera kärnvapen, vilket
andra nordiska länders avtal gör och det skapar
otydlighet och stora risker för Sverige.
Läs yttrandet här: https://slmk.org/om-karnvapen/nato-och-
karnvapen/
LÄKARE MOT KÄRNVAPEN #174
13
LÄKARE MOT KÄRNVAPEN #174
12
I
en rapport som FOI publicerade 2022
1
analyseras vad som skulle hända om Ny
näshamn utsattes för en 100 kt atombomb.
Rapporten beskriver de skador som skulle upp
stå, bland annat mer än 10 000 dödsfall, vilket
framstår som nästan osannolikt exakt samtidigt
som det är oerhört skrämmande, då Nynäs
hamn har 14 000 invånare.
I rapporten sägs att Räddningstjänsten får fullt
upp med att rädda sig själva och att senare in-
satser måste koncentreras på att rädda endast de
lindrigt skadade och vidta åtgärder i närliggande
kommuner. Slutsatsen är att inget sam hälle av
idag överlever ett kärnvapenangrepp. Ändå rull-
lar rustningarna på i någon sorts bevarande av
ett tillstånd som är långt ifrån stabilt, samtidigt
som de styrande i Sverige anser att förbudet mot
kärnvapen – TPNW – är orealistiskt.
Ett exempel på hur kärnvapenvansinnet fort-
går är de planer som USA har tagit fram för att
förnya och modernisera sina landbaserade mis-
siler.
2
Dessa finns utplacerade i silos i ett antal
stater i Mellanvästern. Den uttalade anledningen
till uppgraderingen är att militärledningen befa-
rar att plutoniet i stridsspetsarna har krackelerat
och mist en del av sin reaktivitet. Strategin med
landbaserade missiler går i slutänden ut på att ett
stort antal av dessa skulle dra till sig ett likaledes
stort antal ryska eller kinesiska missiler i händelse
av överraskningsangrepp, vilket i sin tur skulle
lämna övriga egna militära installationer intakta
och därmed öka chansen för att ”vinna” ett kärn-
vapenkrig.
Denna motivering är svår att ta till sig som tungt
vägande, då USA vid ett sådant överrasknings-
angrepp fortfarande skulle ha kvar arsenalen av
ubåtsbaserade missiler samt flygburna bomber
utspridda på baser runt om i världen. Man kan
misstänka att det verkliga skälet är önskan att be-
vara det militärindustriella komplexet kring dessa
installationer, som flera samhällen i de berörda
staterna är beroende av för sin försörjning. Det
torde finnas bättre sätt att upprätthålla arbets-
tillfällen, t ex genom att satsa på utbildning,
sjukvård och infrastruktur.
Ett annat argument för att avstå från nya
investeringar i landbaserade missiler är att de är
ineffektiva som stridsmedel och även som led i
politiska påtryckningar och dessutom orimligt
dyra. För dessa 1,5 miljarder dollar skulle man
kunna sätta upp 150 hangarfartygsgrupper, be-
kosta 15 000 moderna stridsflygplan eller hålla
en armé om 1 miljon soldater under 10 år. Inte
för att världen skulle bli ett uns bättre genom
satsningar på sådan alternativ militär utveckling,
men siffrorna visar hur orimligt dyrt det är med
kärnvapen, så även det militära etablissemanget
borde vara motiverade att tänka om.
Protester i USA
I USA pågår protester mot missilprojektet, bl a
inom ”Downwinder” rörelsen, som kämpar för
ersättning till dem som drabbats av ohälsa och
död till följd av tidigare kärnvapentester. Idag
har denna och andra fredsrörelser i USA anled-
ning att reagera på den kartläggning som gjorts
av effekterna från nedfallet vid ett storskaligt
angrepp på dessa missilsilos förlagda i glesbygd
och till stora delar bebodd av ursprungsbefolk-
ning.
Den resulterande radiologiska dosen varierar be-
roende av väderläge vid den aktuella tidpunkten,
men statistiskt sett skulle 3 miljoner männi skor
löpa risk att utsättas för en dos om minst 8 Gray,
vilket betyder 100% dödlighet. Dessa ”Downwin-
der” människors liv skulle alltså sättas på spel för
att absorbera inkommande missiler så att andra
områden (förhoppningsvis) förskonas.
■
REFERENSER
1. Kärnvapenscenario för räddningstjänst, FOI-R--5131
2. Scientific American, nov 2023 The New Nuclear
Age (https://www.scientificamerican.com/report/the-
new-nuclear-age1)
En forskargrupp skriver på Bulletin of American
Scientists om de senaste nyheterna inom Kinas
kärnvapenprogram. De menar att Kina nu lämnar
minimum deterrence posture (lägsta avskräcknings-
nivå), troligen för att lägga sig på liknande nivå
som Ryssland och USA. Kina överger därmed
sin policy att enbart ha så mycket kärn vapen som
behövs för minimal avskräckning.
►
Kina har fram till nyligen haft ett litet antal
missil silos men bygger nu cirka 350 silos och flera
baser för mobila uppskjutningsramper. Pentagon
tolkar det som att Kina håller på att gå över från
”minimum deterrence” till ”launch on warning”
och ”early warning counterstrike”, liknande de
strategier som finns i USA och Ryssland. När
dessa silos är färdiga och laddade med missiler
kommer Kina troligtvis ha fler ICBM-silos än
Ryssland och tre fjärdedelar av USA:s antal.
►
Kina håller enligt Pentagon på att utveckla su-
personiska glidmissiler som kan gå flera varv runt
jorden och plötsligt bombardera ett mål nästan
var som helst.
►
Att bygga tysta ubåtar är svårt men Kina kan
nu kanske bygga ubåtar lika tysta som de ryska,
dock inte lika tysta som de amerikanska.
►
2018 rappor terade Pentagon att Kina har
bombflyg som kan bära och avfyra strategiska
ballistiska missiler (ALBM). Därmed har Kina
samma kärn vapentriad som Ryssland och USA:
de kan avfyra kärnvapen från land, ubåtar och
flygplan.
■
www.thebulletin.org/premium/2024-01/chinese-nuclear-
weapons-2024
”
Slutsatsen är att inget
sam hälle av idag överlever
ett kärnvapenangrepp. Ändå
rullar rustningarna på i någon
sorts bevarande av ett tillstånd
som är långt ifrån stabilt.
Kärnvapenvansinnet
fortgår
Av Stefan Björnsson
Kina utökar sin
kärnvapen arsenal
USA moderniserar sina landbaserade missiler till
ofattbara kostnader.
↑
Skulpturen Cold War Horse står vakt vid den nu nedlagda kärnvapen-
fabriken Rocky Flats, en av USA:s största tillverkare av plutoniumdetonatorer
till kärnvapen mellan 1951 till 1989. Foto: Nina Berman
Av Inge Axelsson
Nedfallet vid ett storskaligt angrepp på missilsilos i glesbygd skulle
bland annat drabba ursprungsbefolkningen svårt.
LÄKARE MOT KÄRNVAPEN #174
14
D
omedagsklockan är ett begrepp – en
metafor – som skapades av en grupp
kärnfysiker knutna till Union of
Concerned Scientists i USA. Den skulle visa
hur nära vi var kärnvapenkriget. Visaren ställdes
från början år 1947 på 7 minuter före midnatt
och flyttades 1949, när kapprustningen med
kärnvapen började, till 3 minuter i tolv. Totalt
har visarna flyttats tillbaka åtta gånger, oftast i
samband med avtal om rustningsbegränsningar,
men framåt, närmare midnatt, sjutton gånger.
Den symboliska klockan som visar hur nära apo-
kalypsen vi är, är en viktig temperaturmätning på
de globala riskerna för total undergång.
Nu för tiden avgörs visarnas rörelser av en
grupp rådgivare, 14 personer, varav endast fyra
är kvinnor, till tidskriften Bulletin of the Atomic
Scientists. Endast några få av dessa rådgivare
har i högre grad sysslat med kärnvapenhotet
eller med nedrustningsfrågor utan mestadels
med andra hot mot mänsklighetens överlevnad,
i första hand klimatförändringarna. På senare
år har man även diskuterat farorna med AI och
AI-genererade biologiska hot.
År 2020 bidrog både den ökande spän-
ningen mellan USA och Ryssland och klimat-
hotet till att visarna flyttades till 100 sekunder
före midnatt. I fjol flyttades de till 90 sekunder
före midnatt, där visarna pekar även i år. Rachel
Bronson, president och chef för Bulletin betonar
att det faktum att klockan kvarstår på 90 sekun-
der inte ska ses som en indikation på att världen
är stabil, utan snarare det motsatta. Det är av
högsta vikt att regeringar och samfund att agera
nu.
Den pågående upprustningen av kärnvapnen
diskuteras inte i motiveringarna för domedag-
klockans ställning. Ryssland hotar med nya typer
av kärnvapen; USA har ett program för under-
håll och uppgradering av sin kärnvapenarsenal
som sträcker sig förbi mitten av detta århund-
rade; Kina ökar kraftigt sina kärnvapenresurser,
både till antal och räckvidd.
De ansträngningar som görs för att minska
risken för kärnvapenkrig genom internationella
avtal uppmärksammas inte, inte heller att avtal
om rustningsbegränsningar har upphävts.
Man kan ha olika uppfattningar om hur
Dome dagsklockan bör användas och tolkas.
Perosnligen tycker jag inte att det är rimligt att
föra samman så olika risker som kärnvapenkrig
med pandemihot eller AI-genererade faror eller
förlusten av internationella avtal.
■
”
Att klockan kvarstår
på 90 sekunder ska inte
ses som en indikation på
att världen är stabil, utan
snarare det motsatta.
Av Gunnar Westberg
Domedagsklockan – nittio
sekunder till midnatt
KRÖNIKA
Foto: The Bulletin of the
Atomic Scientists
Genom ideellt, etiskt fondsparande kan du på ett enkelt
sätt bygga upp ett sparkapital med möjlighet till god
avkastning, samtidigt som du stöttar vår verksamhet och
låter ditt sparkapital bidra till en bättre värld.
Läs mer på slmk.org/stod-oss/etiskt-fondsparande
Tack vare dig och alla andra som sparar i Swedbank Humanfond
fick Svenska Läkare mot Kärnvapen
545 178 KR
i utdelning i februari 2024. Genom ditt sparande hjälper du oss
i vårt arbete för att avskaffa och förbjuda kärnvapen.
TACK TILL DIG SOM
SPARAR MED HJÄRTAT!
Historisk avkastning garanterar inte avkastning i framtiden. Värdet på fonden kan
minska och öka kraftigt i värde och det är inte säkert att du får tillbaka alla pengar
du satt in. Faktablad, informationsbroschyr och information om dina rättigheter
finns på swedbankrobur.se
POSTTIDNING B 03
Avsändare:
Svenska Läkare mot Kärnvapen
Norrtullsgatan 45
113 45 Stockholm
Sweden
OM INGENTING FINNS KVAR,
FINNS INGENTING ATT RÄDDA
Krig tar människoliv. Men i krigssit uationer kan
modern sjukvår d och läkar e for tf ar ande rädda många.
Vid ett kär nvapenkrig för sv inner den möjli gheten.
Vid ett kär nvapenkrig för sv inner alla möjli gheter .
Används kär nvapen står sjukvår den maktlös.
Hjälp oss se till att det aldrig händer.
Läs mer om oss på SLMK.org
Eller swisha en gåva som hjälp
i k ampen mot kär nvapen
