Text från PDF
FOKUS
TPNW öppnar för att
ta itu med decennier
av kärnvapenskador
Utgrävning av föroreningar
av tidiga kärnvapenaktivi–
teter i New York
Bristande representation
skapade nytt engagemang –
intervju med Uzo Ohanyere
LÄKARE MOT KÄRNVAPEN
NR 172 SEPTEMBER 2023 MEDLEMSTIDNING FÖR SVENSKA LÄKARE MOT KÄRNVAPEN
KÄRNVAPNENS
LÅNGSIKTIGA EFFEKTER
Provsprängningar och tillverkning av kärnvapen
leder till svåröverskådlig miljöpåverkan
LEDARE
LÄKARE MOT KÄRNVAPEN #172
3
Läkare mot Kärnvapen ges ut av föreningen
Svenska Läkare mot Kärnvapen, SLMK.
ANSVARIG UTGIVARE: Josefin Lind,
josefin.lind@slmk.org
REDAKTION: Clara Gullman Levin, Josefin Lind
LAYOUT: Gabriel Holmbom
TRYCK: Exakta Creative.
Tryckt på miljögodkänt papper.
ISSN: 1400-2256
Nästa nummer utkommer i december.
Material skickas till redaktion@slmk.org senast
15 oktober.
Svenska Läkare mot Kärnvapen
Norrtullsgatan 45,
113 45 Stockholm
E-POST: info@slmk.org
Bli medlem på www.slmk.org
BANKGIRO: 901-0901
SWISH: 1239010901
FÖLJ OSS:
Facebook.com/SLMK.1981
Instagram: @svenskalakaremotkarnvapen
Twitter: @IPPNWSweden
SLMK arbetar preventivt för att kärnvapen ska
avskaffas innan de används igen. Vi är en del av
IPPNW (International Physicians for the Prevention
of Nuclear War) samt ICAN (International Cam-
paign to Abolish Nuclear Weapons).
Tidningen utkommer till alla medlemmar i
Danske Læger mod Kernevåben,
www.danskelaegermodkernevaaben.dk
KONTAKT:
Povl Revsbech (sekretær og kasserer)
povl.revsbech@gmail.com
DLMK, c/o Povl Revsbech, Langdalsvej 40
8220 Brabrand, Danmark
TPNW öppnar för att ta itu med
decennier av kärnvapenskador
Utgrävning av föroreningar av tidiga
kärnvapenaktiviteter i New York
Bristande representation skapade nytt
engagemang - intervju med Uzo Ohanyere
10 Hiroshimadagen 2023
12 Notiser
13 Oppenheimer - Hollywoodfilmen som sätter kärnvapen
i det populärkulturella blickfånget
14 En visselblåsares testamente
– Till minne av Daniel Ellsberg
15 Vem ska rädda icke-spridningsavtalet?
17 Viktigt att lagstifta mot kärnvapen
18 Krönika: Medicinska tidskrifter publicerar gemensamt
mot kärnvapen
19 Viktigt meddelande: Föreningens verksamhetsstöd
är hotat
INNEHÅLL #172
4
6
FRAMSIDA: Kärnvapenprov som utfördes av USA under
sommaren 1946 vid Bikiniatollen i Stilla havet.
Vendela Englund Burnett
Ordförande
K
antarellkorgen svämmar över efter en
härlig timme i skogen. Och du håller
en spännande tidning i din hand! Den
kunde knappast
bli tydligare – kontrasten mellan
att leva i frihet och fred i en ren
natur och den verklighet som är
vardagen för miljon tals människor.
Effekterna av kärn vapen alltifrån
uranbrytning till tillverkning, tester
och katastroferna i Hiroshima och
Nagasaki påverkar fortsatt liv och
hälsa, miljö, jämlikhet, sociala och
kulturella värden för individer,
familjer, lokalsamhällen och natio-
ner. Att detta utreds, uppmärksam-
mas, erkänns och i den mån det är
möjligt rättas till genom sanering,
behandling och ersättning till de
drabbade är viktigt. Men viktigast
är att det får vara slut nu! För det
tog ju inte slut med Hiroshima och
Nagasaki.
Filmen Oppenheimer beskriver mycket om hur
det började, men att Manhattanprojektet medfört att
det fortfarande finns radioaktiva platser i New York
beskriver den inte, och inte att offren för de över 2000
provsprängningarna därefter är de egna medborgarna,
miljön och framtida generationer. Vi kan inte låta
kärnvapenstaterna mörka, hemlighålla och förneka
detta – trots att de i möjligaste mån förlagt gruvor,
produktion och testning så långt från huvudstaden
som möjligt. I detta nummer kan du läsa artiklar om
dessa skador och varför förbudet mot kärnvapen med
alla dess delar är så viktigt.
I augusti publicerade över 100 medicinska tidskrif-
ter en ledare om kärnvapen och
varför det ingår i vårt arbete som
läkare att engagera oss. Situationen
känns nästan overklig för samtidigt
som domedagsklockan flyttats till 90
sekunder från midnatt och kärn-
vapenfrågan tydligt är på agendan
så har Sveriges röst mot kärnvapen
blivit till en viskning. Vi har ingen
garanti för att kärnvapen inte kom-
mer att placeras i Sverige vid det
kommande Natomedlemskapet och
vi ser en överhängande risk att vårt
mångåriga ekonomiska stöd från
staten till vår verksamhet försvinner.
Är det då nattsvart? Nej! Vi ger
inte upp! Trots den totala bristen på
framsteg i NPT var det meningsfullt
att närvara - för att påminna om
kärnvapnens humanitära effekter
och att det hotar oss alla samt för att uppleva och vara
del i civilsamhällets initierade, starka och envisa enga-
gemang mot kärnvapen.
Vi läkare fortsätter envist påminna om vad kärn-
vapen faktiskt är och gör och våra röster är efter frågade
och respekterade så vår motivation och kanske även
möjligheterna att nå ut är stora. Jag vill uppmuntra alla
som kan tänka sig att skriva eller prata på nåt litet möte
– kanske bara på den egna vårdcentralen eller kliniken
att göra det. Vi hjälper gärna till! ■
Viktigt att upp-
märksamma och
utreda effekter av
kärnvapen
”Effekterna av
kärn vapen allti
från uranbryt
ning till tillverk
ning, tester och
katastroferna i
Hiroshima och
Nagasaki påver
kar fortsatt liv
och hälsa
NU ÄR DET DAGS ATT BETALA DIN
MEDLEMSAVGIFT FÖR 2024!
Fortsätt bidra till en kärnvapen fri värld
genom att betala din medlemsavgift!
LÄKARE - 290 KR/ÅR
ASSOCIERAD MEDLEM - 200 KR/ÅR
STUDENT - 100 KR/ÅR
MÅNADSGIVARE – VALFRI SUMMA
BANKGIRO: 901-0901
SWISH: 1239010901
Märk betalningen med ditt namn och medlems nummer.
Skänk gärna en extra gåva till verksam heten. Tack för ditt stöd!
8
LÄKARE MOT KÄRNVAPEN #172
5
LÄKARE MOT KÄRNVAPEN #172
4
S
juttioåtta år efter USA:s bombningar av
Hiroshima och Nagasaki pågår arbetet
i ett nytt internationellt forum för att
ge stöd till offer för kärnvapen användning
och kärnvapentester och för att börja sanera
förorenade miljöer.
Redan innan USA i slutet av 1945 dödade
minst 210 000
1
människor genom att släppa två
kärnvapen över Hiroshima och Nagasaki, hade
kärnvapen skadat människor och miljö genom
uranbrytning och det första kärnvapentestet som
genomfördes i New Mexico i juli 1945. Mer än
2 000 kärnvapenprov
2
följde i 15 länder (Algeriet,
Australien, Kina, Frankrike - Franska Polynesien,
Indien, Kazakstan, Kiribati, Marshallöarna, Nord-
korea, Pakistan, Ryssland, Turkmenistan, Ukraina,
USA och Uzbekistan). Kärnvapenprov har orsa-
kat skador runt om i världen, allt från fysiska och
psykiska hälsoeffekter på människor, socioeko-
nomiska effekter, tvångsförflyttningar, kulturella
skador och radioaktiv kontaminering. Även om
vissa ansträngningar
3
har gjorts på nationell nivå
för att ge ersättning till offren eller sanera förore-
nade miljöer, har alla hittills varit otillräckliga.
FN:s konvention om förbud mot kärnvapen
(TPNW) från 2017
4
, som gett ett förnyat fokus
på kärnvapnens humanitära och miljö mässiga
konsekvenser, är det första internationella av-
tal som erkänner och försöker reparera dessa
skador. Detta erkännande började redan innan
konventionen förhandlades fram, med en serie
konferenser
5
i Oslo, Nayarit och Wien för att öka
medvetenheten om de humanitära konsekvenser-
na av kärnvapen. Under dessa konferenser hölls
expertpresentationer av forskare och av männ-
iskor som påverkats av kärnvapen.
TPNW införlivar denna dimension i ingressen och
i artiklarna 6 och 7 om stöd till offer och miljöåter-
ställning samt internationellt samarbete och stöd.
Enligt artikel 6 ska stater som drabbats av använd-
ning och provsprängning av kärnvapen tillhanda-
hålla ”...lämpligt stöd med hänsyn till ålder och
kön, utan diskriminering, inbegripet medicinsk
vård, rehabilitering och psykologiskt stöd samt hjälp
till social och ekonomisk integrering.” och att drab-
bade stater måste ”... vidta nödvändiga och lämp-
liga åtgärder för att sanera miljön”. I artikel 7 anges
vidare att alla stater i TPNW som har möjlighet att
göra detta ska tillhandahålla ”tekniskt, materiellt
och ekonomiskt bistånd” till drabbade stater.
Handlingsplan för genomförande
Vid TPNW:s första statspartsmöte i juni 2022
antogs en banbrytande handlingsplan med 50 kon-
kreta steg för att främja genomförandet av avtalet.
Dessutom antogs en gemensam politisk deklaration
som återigen bekräftade statsparternas åtagande
enligt fördraget och för en värld utan kärnvapen.
Handlingsplanen innehåller fjorton steg för att
genomföra artiklarna 6 och 7. Statsparterna enades
om åtgärder för att skapa en struktur för genom-
förandet, bland annat genom nära samråd med
TPNW
Ökad medvetenhet om
konse kvenser av kärnvapen
FN:s konvention om förbud mot kärnvapen (TPNW) öppnar för
att ta itu med decennier av kärnvapenskador.
berörda samhällen i alla skeden och samverkan
med civilsamhället och FN-systemet; att inom tre
månader tillsätta en regeringsrepresentant (kon-
taktpunkt) som ansvarar för detta arbete; att anta
nationella lagar för genomförandet. Statsparterna
måste beakta principerna om tillgänglighet, inklu-
dering och icke-diskriminering samt öppenhet.
Vidare föreslogs att man skapar ett rapporterings-
format samt undersöker hur man kan inrätta en
internationell förvaltningsfond för att finansiera
arbetet.
Stater som anser sig vara påverkade av kärnvapen
enades om att börja granska effekterna i sina res-
pektive länder och börja utarbeta en nationell plan
senast vid det andra statspartsmötet. Icke påver-
kade statsparter enades om att ge stöd, inklusive
ekonomiskt och tekniskt, till stater som anser sig
vara påverkade. Det första statpartsmötet beslu-
tade också att inrätta arbetsgrupper som skulle
sammanträda minst en gång i kvartalet.
Arbetsgruppen för artikel 6 och 7
6
, som leds
av Kazakstan och Kiribati, har sammanträtt näs-
tan varje månad för att ge expertstöd till staternas
genomförande, diskutera nya förslag och möjlig-
göra en transparent och inkluderande process.
Mötena, som ordförandena har bjudit in civilsam-
hället att delta i, sammanfattas också på ICAN:s
hemsida
7
som är avsedd att tillhanda hålla regel-
bundna uppdateringar för stater och civilsamhäl-
let om det arbete som pågår inom TPNW. Under
åtta möten 2022 och 2023 har statsparterna gjort
betydande framsteg och fokuserat på tre viktiga
områden för stöd till offer och miljösanering enligt
handlingsplanen från Wien 2022: mall för frivillig
rapportering, riktlinjer för en internationell för-
valtningsfond samt nationella åtgärder för berörda
stater (genomföra inledande bedömningar av ska-
dor och anta nationella planer för genomförande).
Bedömningar av skador
Statsparterna har fått presentationer från stater
och civilsamhället om inledande bedömningar
av skador i både stater som är parter och stater
som inte är parter i TPNW, inklusive Kazakstan,
Kiribati, Marshallöarna, Storbritannien, Japan
och Algeriet. Presentationerna har omfattat ett brett
spektrum av skador, från påverkan på fysisk hälsa
genom till exempel strålningsorsakade sjukdomar,
till psykologiska, socioekonomiska, kulturella och
miljömässiga skador. Baserat på diskussioner och
forskning
8
lade ordförandena för arbetsgruppen
fram en mall för frivillig rapportering när det gäller
statsparternas genomförande av sina skyldigheter
enligt artiklarna 6 och 7, en mall som också kom-
mer att hjälpa drabbade stater att ange sina behov
och för andra stater att rapportera om sitt bistånd till
drabbade stater. Staterna diskuterade, med utgångs-
punkt i vägledande frågor från ordförandena, i detalj
riktlinjerna för en internationell förvaltningsfond,
bland annat vilka typer av projekt som skulle kunna
stödjas av fonden och vilka aktörer som skulle kunna
donera till respektive dra nytta av fonden.
Nästa statspartsmöte
TPNW:s andra statspartsmöte
9
, som kommer att
äga rum den 27 november-1 december i år, i New
York, blir ett avgörande tillfälle att föra detta ban-
brytande humanitära arbete framåt. Ordförandena
för arbetsgrupperna för artikel 6 och 7 förväntas
då lämna en rapport om sina framsteg och föreslå
eventuella ytterligare nödvändiga beslut. Drabbade
stater kommer att lägga fram inledande bedöm-
ningar av de skador som användning och provning
av kärnvapen orsakat människor och miljö i deras
länder och kan identifiera områden där det behövs
mer forskning och resurser. De kommer också att
lägga fram sina nationella planer. Alla stater kan
ange hur de kommer att samarbeta med och bistå
berörda stater.
Med tanke på det olyckliga dödläget i många
andra forum som är avsedda att främja nedrust-
ning är TPNW en välbehövlig progressiv och
konstruktiv mötesplats för konkreta åtgärder för att
hantera kärnvapnens skadeverkningar. Alla länder
bör engagera sig i denna viktiga process genom att
delta i TPNW:s andra statspartsmöte som en aktiv
statspart eller som observatör.
■
Av Alica Sanders-Zakre
Översatt av Clara Gullman Levin och Nicke Rodhe
Alicia Sanders-
Zakre leder ICANs
forskning och
policyutveckling,
bland annat om
FN:s konvention
om förbud mot
kärnvapen.
Referenser
1 www.icanw.org/hiroshima_and_nagasaki_bombings
2 www.nucleartestimpacts.org
3 Van Duzer, Nate och Sanders-Zakre, Alicia, Global Policy,
Policy Approaches Addressing the Ongoing Humanitarian and
Environmental Consequences of Nuclear Weapons: A Com-
mentary” , 20 januari 2021, https://onlinelibrary.wiley.com/
doi/10.1111/1758-5899.12870
4 www.icanw.org/the_treaty
5 www.reachingcriticalwill.org/disarmament-fora/hinw
6 www.icanw.org/tpnw_intersessional_work_article_6_7_victim_
assistance_environmental_remediation_international_cooperation
7 www.icanw.org/tpnw_intersessional_work
8 humanrightsclinic.law.harvard.edu/wp-content/uplo-
ads/2023/05/TPNW-reporting-report-5-15-23-FINAL.pdf
9 www.icanw.org/tpnw_second_meeting_of_states_parties
”Stater som anser sig vara
påverkade av kärnvapen
enades om att börja granska
effekterna i sina respektive
länder
FOTO :
ICAN Norway | Morgan Mackay
LÄKARE MOT KÄRNVAPEN #172
7
LÄKARE MOT KÄRNVAPEN #172
6
K
lockan 01.40 den 6 mars 2021 slog
polisen i New York City (NYC) till mot
ett illegalt rave i ett lager i Ridgewood,
Queens. Byggnaden var en del av en plats som
var förorenad efter tidi gare arbete med att
utveckla kärnvapen.
Platsen är av US Environmental Protection
Agency (EPA) angiven som en av endast tre ak-
tiva ”Superfund”-platser i NYC. [”Superfund”
är en federal lag i USA som reglerar hur USA:s
myndigheter ska städa upp förstörda och förgif-
tade områden. Översättarens tillägg.]
Pressbevakningen var inte
nådig, man kallade ravedel-
tagarna för ”COVID-ioter”.
På nätet diskuterades emel-
lertid även det bredare sociala
ansvaret när det gäller de
risker som finns på platsen
eftersom den planerade sane-
ringen aldrig gjordes klar. De
flesta av ravebesökarna visste
förmodligen inte att de dansade på en radioaktiv
soptipp. Inte många New York-bor är medvetna
om de osynliga, ofta underjordiska, riskerna som
finns i deras stad i form av de gamla kärnvapen-
platserna.
Manhattanprojektets
radioaktiva arv
Manhattanprojektet utvecklade atombomberna
som testades i New Mexico och sedermera släpp-
tes på Hiroshima och Nagasaki 1945 varvid un-
gefär 200 000 människor dödades. Programmet
fick sitt namn då den tidiga bombutvecklingen
sköttes av US Army Corps of Engineers (ACE)
Manhattan Engineer District (MED). Det var
baserat mittemot stadshuset, och byggde på ett
forskningsprogram vid Columbia University
samt på expertis och logistik från den privata
sektorn. Projektet arbetade i ett rasande tempo
och struntade i föroreningskontroll.
Som ett resultat av detta har NYC några av
världens äldsta anläggningar för produktion av
kärnvapen, vilket än idag utsätter New York-
bor för risker för joniserande strålning. Under
andra världskriget och tidigt under kalla kriget
hanterades radioaktivt material på 16 privata
platser i NYC. Sex platser bedöms som särskilt
bekymmersamma,
inklusive universitets-
laboratorier, tidigare
lager för uranmalm
och bearbetningsan-
läggningar. Utvär-
dering, övervakning
och sanering av dessa
platser har skett un-
der tre olika perioder:
privat sanering före 1992; statlig sanering i
början av 1990-talet följt av två decennier av
försummelse; samt en långvarig kampanj för
att hantera risker vid två återstående platser
i Port Richmond, Staten Island och Ridge-
wood, Queens. Båda dessa platser som ännu
inte har sanerats är belägna i marginaliserade
samhällen med övervägande färgad befolk-
ning. Kostnaden hittills för den amerikanska
federala regeringen för att sanera radioaktiva
platser i NYC uppgår till mer än 60 miljoner
dollar. US Department of Labor har betalat ut
7,8 miljoner dollar på grund av medicinska och
andra ersättningsanspråk som härrör från dessa
platser i NYC.
Miljösanering som
social arkeologi
Att gräva ut platser som förorenats av tidiga kärnvapenaktiviteter
i New York, både bokstavligt och bildligt.
Spöklika spår av en hittills
oberättad historia
Diskussionen kring kärnvapen som garant för
säkerhet förbiser de skador som orsakas av deras
utveckling, testning och användning. Kärnvapen-
diskussionen döljer miljö-
problemen under lager av
invecklade rättfärdigan-
den och en vetenskaplig
jargong som förvirrar och
alienerar allmänheten.
Men en av huvudorsakerna
till denna mystifi ering – de
långvariga, genomgripande
hälso effek terna av jonise-
rande strålning – ger också
en ledtråd. Detta radioaktiva och giftiga arv visar
glimtar av ett förflutet som sedan länge begravts
och fördunklats. Miljöantropologen Laura Ogden
föreslår att vi tänker på ”jorden som ett arkiv”,
där mörka berättelser lämnar spår i jorden som vi
kan hämta upp och tolka.
På liknande sätt kan vi tänka oss radioaktiva
nedfall och radioaktiva restprodukter som spök-
lika spår av en hittills oberättad historia. Men
innebörden i nuet av dessa kusliga spår ur det
förflutna är inte förutbestämd, det finns plats för
flera, ibland konkurrerande, berättelser. I NYC
har hanteringen av detta radioaktiva arv inneburit
både bokstavlig utgrävning av förorenade platser
och en mer förståelse- och meningsskapande pro-
cess där journalister, aktivister och politiker har
förvandlat vissa av dessa platser till minnesplatser
och där skapat kopplingar till frågor om miljö,
strålskydd och kärnvapennedrustning.
Faktum är att tekniska beskrivningar av
sanering är otillräckliga – problemet radioaktiv
förorening ”löses” inte enbart genom att man gör
mätningar, jämför dem med ett regelverk, tar bort
föroreningar och sedan förklarar en plats ”säker”.
Uppmärksamhet måste också riktas mot diskus-
sionen kring frågor om social rättvisa, inklusive
utmaningen att se att kärnvapenrelaterade förore-
ningar – med tanke på längden på isotopers halv-
eringstider – bara kan förflyttas från en plats till
en annan. Så flyttades till exempel avfall från en
plats i NYC:s mycket välbärgade Chelseakvarter,
till Hanford, Washington state. Förflyttningen av
avfallet till Hanford följde på det sättet ett bredare
mönster av miljöorättvisor
knutna till kärnkraft/kärn-
vapen, när man flyttade
farorna från en rik stad till
ursprungsbefolkningarnas
redan belastade områden.
Ursprungsamerikaner som
bor runt Hanford lider
oproportionerligt mycket av
de uppkomna förorening-
arna av Columbiafloden.
FN:s konvention om förbud mot kärnvapen
(TPNW) från 2017 fastställde nya förpliktelser
att sanera miljöer som förorenats av kärnvapen-
verksamhet. Även om USA vägrar att ansluta sig
till TPNW, kan en grundläggande historisk ge-
nomgång av NYC:s erfarenheter vara till nytta för
beslutsfattare och förespråkare runt om i världen
när de överväger hur de ska genomföra TPNW:s
förpliktelser gällande miljösanering. Viktiga
lärdomar inkluderar betydelsen av att drabbade
samhällen deltar, transparens, höga standarder
för stråldosimetri och skydd samt att den institu-
tion som är mest ansvarig för skadan kanske inte
är den som är bäst lämpad att ta itu med dess
konsekvenser. Saneringen får inte bara omfördela
faror till redan marginaliserade områden.
Miljösanering är inte bara ett tekniskt pro-
blem skilt från minne och meningsskapande. Att
gräva upp radioaktivt material ur marken kräver
också att man gräver ur kollektiva minnen och
arkiv för att offentliggöra vad som hittills hållits
hemligt och privat. TPNW:s förpliktelser gällande
miljösanering bör därför tolkas i ljuset av fördra-
gets inledning avseende mänskliga rättigheter och
erkännande av vikten av ”freds-och nedrustnings-
utbildning ... samt att öka medvetenheten om
riskerna med och konsekvenserna av kärnvapen
för nuvarande och framtida generationer.”
■
Av Matthew Breay Bolton och Katherine Ketterer, Pace University. Sammanfattning skriven
för Svenska Läkare mot Kärnvapen. Översatt av Josefin Lind och Nicke Rodhe.
MILJÖ
”
Manhattanprojektet
arbetade i ett rasande
tempo och struntade i
föro reningskontroll.
”
Detta radioaktiva och
giftiga arv visar glim
tar av ett förflutet som
sedan länge begravts
och fördunklats.
← Dr. Matthew
Breay Bolton
är professor i
statsvetenskap vid
Pace University.
Han var en del av
teamet International
Campaign to Abolish
Nuclear Wea-
pons (ICAN) som
tilldelades 2017 års
Nobels fredspris.
← Katherine Ketterer
är utvecklingsassistent
vid Lycée Français de
New York. Hon har
en B.A. i statsveten-
skap från Pace Uni-
versity, med inriktning
på internationella
relationer.
LÄKARE MOT KÄRNVAPEN #172
9
LÄKARE MOT KÄRNVAPEN #172
8
E
ngagemanget för kärnvapen och ned-
rustning har ökat. Vi har pratat med
Uzo Ohanyere, en av grundarna till den
afrikanska organisationen Nyuklia Eureka.
Vem är du och hur blev du engagerad i
Nyuklia Eureka?
– Jag är jurist och kommer ursprungligen från
Nigeria men bor nu i Storbritannien. Jag insåg
under första statspartsmötet för FN:s konven-
tion om förbud mot kärnvapen i juni 2022 att
de afrikanska rösterna saknades. Insikten jag fick
om att det finns faktorer som hämmar afrikanskt
deltagande i internationella konferenser gav mig
motivation att arbeta för att överbygga denna
klyfta.
Hur bildades Nyuklia Eureka?
– Nyuklia Eureka föddes ur ett ögonblick av
insikt och en känsla av brådska. Tillsammans
med två andra afrikaner som delade samma oro
över den begränsade representationen från Afrika
bestämde vi oss för att lägga grunden för det som
skulle bli Nyuklia Eureka. Vi förstod att våra rös-
ter behövdes och att den kollektiva kraften hos
afrikanska ungdomar kunde vara svaret på detta
behov. Nyuklia Eureka är nu en banbrytande
afrikansk ungdomsgrupp som inte bara arbetar
för kärnvapennedrustning, utan också för att se
till att afrikanska perspektiv är en del av hela det
globala samtalet.
Vad anser ni vara det viktigaste att göra för
kärnvapennedrustning just nu?
– Strävan efter kärnvapennedrustning är kom-
plex och mångfacetterad och har sina rötter
inte bara i politik och avtal utan i relationerna
staterna emellan. Den största utmaningen ligger
i att skapa förtroende mellan kärnvapenstaterna.
Den misstro de har gentemot varandra är inte
bara en känsla; den är också drivkraften som får
stater att inta en defensiv hållning, vilket har lett
till att de skaffat kärnvapenkapacitet. Denna cy-
kel av misstro och upprustning upprätthåller ett
farligt status quo, där freden upprätthålls genom
hot om ofattbar förstörelse. Att bygga förtroende
är viktigt, men det är också svårt. För att skapa
förtroende krävs samordnade insatser, öppenhet,
dialog och, viktigast av allt, viljan att gå förbi
historiska klagomål och geopolitiska rivaliteter.
Tyvärr är dessa faktorer ofta beroende av alltför
många faktorer som ligger utanför vår kontroll.
Vår ståndpunkt är tydlig: Förbudet mot
kärnvapen får inte bara vara ett ideal, det måste
vara en bindande och genomförbar verklighet.
Detta kräver inte bara att avtal upprättas utan
också ett orubbligt åtagande att genomdriva
dem, övervaka efterlevnaden och reagera på
överträdelser. Vägen till kärnvapennedrustning
är varken enkel eller okomplicerad. Men det är
en väg som vi måste gå med beslutsamhet, vis-
dom och en tydlig förståelse för de utmaningar
och möjligheter som ligger framför oss.
Kan du berätta mer om arbetet ni gör med
klimatförändringar och kärnvapen?
– En unik aspekt av Nyuklia Eurekas uppdrag är
vårt fokus på att dra kopplingar mellan klimat-
förändringar och kärnvapennedrustning. Denna
koppling är mer än teoretisk; den är ett erkän-
nande av de sammanlänkade utmaningar som
vår generation står inför. Kärnvapnens förö-
dande potential och det överhängande hotet från
INTERVJU
Clara Gullman Levin intervjuar Uzo Ohanyere
Uzo Ohanyere
startade Nyuklia
Eureka för att öka
intresset för och
representationen
inom nedrustning.
klimatförändringarna är båda existentiella ris-
ker som kräver samordnade insatser. Genom
att koppla samman dessa punkter breddar vi
diskussionen och bjuder in nya perspektiv till
bordet.
En av utgångspunkterna för denna
koppling är uranbrytning. Uran finns i rikliga
mängder i Afrika och tyvärr sker brytningen
av uran ofta utan hållbara metoder. Denna
ohållbara gruvdrift påverkar inte bara miljön,
den skapar också förödelse i lokalsamhällena.
Effekterna märks ekonomiskt och socialt, från
förorenade vattenkällor till förstörda livsmil-
jöer. Samhällen som är beroende av dessa na-
turresurser ser sin försörjning hotad och löftet
om ekonomisk tillväxt från gruvdriften uteblir
ofta. De skador som orsakas av kärnvapen
är inte begränsade till användning i krigstid,
kärnvapen är ett hot inte bara i konflikter utan
i själva sin existens.
– Vårt arbete med att koppla samman klimat-
rättvisa med kärnvapenrättvisa handlar om
att inse att dessa frågor är sammanvävda. Vi
kan inte ta itu med den ena utan att ta hänsyn
till den andra. Det handlar om att inse att
kampen mot kärnvapen inte bara är en kamp
för fred; det är en kamp för miljöskydd, eko-
nomisk- och social rättvisa.
Vägen till rättvisa, vare sig det gäller kli-
mat eller kärnvapen, är en och densamma, och
den kräver enad handling, empati och ett åta-
gande att se bortom det uppenbara. Genom
utbildning, påverkansarbete och samarbete
fortsätter vi på Nyuklia Eureka att sträva efter
en värld där rätten till fred, välstånd och en
hälsosam miljö inte bara är ideal utan en verk-
lighet för alla. Vi väntar inte på förändring, vi
strävar aktivt efter den, ett samtal, en kontakt,
en förespråkare i taget. Tillsammans bygger
vi en framtid som erkänner allvaret i dagens
beslut och ger nästa generation möjlighet att
leda med visdom, medkänsla och mod.
■
Nyuklia Eureka bildades i augusti 2022 med
målet att säkerställa att afrikanska stater och
civilsamhälle har en plats vid bordet i globala
diskussioner om kärnvapennedrustning och
icke-spridning.
En del av arbetet som Nyuklia Eureka
gör handlar om att utbilda allmänheten och
beslutsfattare i frågor som rör kärnvapenned-
rustning ur ett afrikanskt perspektiv. Genom
att samarbeta med andra organisationer,
regeringar och internationella organ kan
afrikanska röster förstärkas i diskussioner om
kärnvapennedrustning och öka trovärdighe-
ten och räckvidden för initiativen.
En annan del av arbetet handlar om att
bygga upp expertis och kapacitet i Afrika
när det gäller kärnvapennedrustning och
icke-spridning. Detta gör det möjligt för
lokala intressenter att aktivt delta i globala
dialoger och beslutsprocesser, vilket stärker
den afrikanska ståndpunkten i dessa frågor.
Slutligen strävar Nyuklia Eureka efter att
anpassa insatserna för kärnvapennedrustning
till bredare kontinentala mål som utveckling,
fred och säkerhet.
Nyuklia Eureka mer än en grupp; det är
en rörelse som är fast beslutna att bygga bro-
ar, främja förståelse och skapa en värld där
afrikanska röster inte bara hörs utan också
värdesätts. Arbetet går utöver ren represen-
tation; det handlar om att forma diskursen,
påverka politiken och göra en bestående
inverkan med strävan efter rättvisa, jämlikhet
och en gemensam vision för en säkrare värld.
Nyuklia Eureka arbetar för en värld som
erkänner vikten av varje röst, särskilt de som
länge har varit tystade.
■
”De skador som orsakas
av kärnvapen är inte
begränsade till användning
i krigstid, kärnvapen är ett
hot inte bara i konflikter
utan i själva sin existens
Bristande
representation
skapade nytt
engagemang
LÄKARE MOT KÄRNVAPEN #172
11
LÄKARE MOT KÄRNVAPEN #172
10
D
en 6 augusti högtidlighölls Hiroshi-
madagen med manifestationer för
fred och nedrustning. I Stockholm
tillkänna gavs 2023 års Anti-atombomsdiplom
som i år tilldelades författaren och aktivisten
Agnes Hellström.
Stockholm
Tillsammans med domkyrkoförsamlingen i Stor-
kyrkan i Gamla Stan i Stockholm hedrades min-
net av alla offer för de första atombomberna som
använts i krig i Hiroshima och Nagasaki 1945.
Manifestationen inleddes och avslutades med
mäktiga toner från orgel och mellan talarna
spelade Joakim Laksov stämningsfull cellomusik.
Talare var Domkyrkokaplan Kristina Ljunggren,
tidigare ambassadören Rolf Ekéus som tilldelades
2013 års anti-atombombsdiplom, samt Svenska
Läkare mot Kärnvapens vice ordförande Benny
Petersson som alla talade med engagemang om
läget i världen och hur vi måste fortsätta att ar-
beta för nedrustning.
Uppskattningsvis deltog cirka 80 personer.
Efter ceremonin var det flera av besökarna som
på plats uttalade sin uppskattning. En långväga
besökare från Japan kom fram och tackade speci-
ellt för hågkomsten av Hiroshima och Nagasaki.
Göteborg
I Vasaparken hölls traditionsenligt en manifesta-
tion till minne av offren i Hiroshima och Naga-
saki. Vädrets makter var inte till någon fördel men
trots det samlades ett 30-tal deltagare till kvällen
med musik och tal ledd av Gunnar Westberg.
Thomas Magnusson delade personliga erfaren-
heter och reflektioner som har dröjt sig kvar efter
många års fredsarbete. Jazzmusiker för fred och
Mathilda Magnusson gav en fin inramning till
evenemanget.
2023 års Anti-atombombsdiplom
Årets mottagare av Anti-atombombsdiplomet är
Agnes Hellström för att i många år ha varit en stark
röst mot kärnvapen i samhällsdebatten.
Svenska Läkare mot Kärnvapens anti-atom-
bombsdiplom tilldelas varje år en person som gjort
betydande insatser i arbetet för kärnvapennedrust-
ning. ”Vi är hedrade att ge årets anti-atombombs-
diplom till Agnes Hellström, som i egenskap av
tidigare ordförande för Svenska Freds- och Skilje-
domsföreningen diskuterat och lyft kärnvapenfrågan
när inga andra röster fick komma till tals. När oron
för kärnvapenkrig var högre än sen kalla kriget var
Agnes den sansade rösten i debatten” sa ordförande
Vendela Englund Burnett i ett pressmeddelande.
Danske Læger Mod Kernevåben
Tale av Povl
Revsbech
ved Hiroshima dagen 6. august 2023 afholdt
på mødestedet Domen på Aarhus Havn.
Arrangør: Aarhus mod Krig og Terror.
– I Danske Læger Mod Kernevåben er vi
ligesom alle andre danskere og vesterlændinge
forfærdede over Ruslands angreb mod Ukrai-
ne 24. februar 2022. Præsident Putin anvend-
te før angrebet en retorik, der minder uhyg-
gelig meget om den, som Hitler anvendte,
inden angrebet på Polen og sidenhen Ukraine
og Sovjetunionen under 2. verdenskrig. Den
vestlige verden har udvist et enestående
sammenhold ved at støtte op om Ukraine og
præsident Zelenskyj, der som Rune Lykkeberg
i dagbladet Information roste for at kæmpe og
blive stående sammen med sit folk kæmpende
med kun en mobiltelefon i hånden! Som tiden
er gået, har vi set større og større militær
hjælp til Ukraine, hvilket forhåbentligt vil
medføre, at ukrainerne kan drive de russiske
styrker ud af landet. Putin har som bekendt
truet med at bruge de russiske atomvåben
men heldigvis er det blevet ved truslerne indtil
videre. Putin ved godt, at bruger han et tak-
tisk a-våben mod de ukrainske styrker, vil der
rejse sig et ramaskrig i hele verden. Zelenskyj
vil i så fald appellere stærkt til NATO om at
gengælde, hvilket vil være hyperfarligt m.h.t.
at starte en egentlig krig med a-våben. Derfor
holder han sig tilbage med dette skridt, tror vi.
På det seneste har vi hørt, at amerika-
nerne har besluttet at sende klyngevåben til
Ukraine. Klyngebomber er små konventio-
nelle bomber, ladet med søm og skarpe genst-
ande, der er beregnet til at sprænge i ca. 1 m’s
højde og dermed udløse stor skade eller drab
på soldater i nærheden. Denne våbentype blev
forbudt internationalt i 2010, men de stri-
dende parter Rusland, Ukraine og USA har
ikke ratificeret aftalen. Klyngevåben har en
fejlrate på 3 – 40 %, dvs. at et antal bomber
af granatstørrelse ikke sprænger primært og
derefter ligger på jorden og kan skade civil-
befolkningen længe efter, at konflikten endte.
USA og Rusland skændes om fejlraten på
deres respektive våben. I DLMK fraråder vi
naturligvis brugen af dette frygtelige våben.
■
Hiroshimadagen
6 augusti 2023
Motiveringen lyder:
Agnes Hellström upplevde redan under tonåren
hotet från kärnvapnen och utvecklade tidigt ett
stort engagemang för kärnvapennedrustning.
Som tidigare ordförande i Svenska Freds- och
Skiljedomsföreningen har hon debatterat kärnva-
penfrågan och gjort sin röst hörd när hon i olika
sammanhang påtalat de fasansfulla riskerna med
kärnvapen och lyft dem till de stora mediearenor-
na. Hon har också varit drivande för att Sverige
ska gå med i FN:s konvention om förbud mot
kärnvapen och har alltid med sig det historiskt
starka svenska motståndet mot kärnvapen.
■
Av Eva Petersson och David Victorin
Hiroshimadagen uppmärksammades traditionsenligt
i Göteborg. Gunnar Westberg från Svenska Läkare
mot Kärnvapen talade.
↑
SLMKs vice ordförande Benny Petersson delade ut 2023 års Anti-
atombombsdiplom till Agnes Hellström. På plats var även de tidigare
mottagarna av diplomet Thomas Jonter och Rolf Ekéus.
EVENEMANG
FOTO :
Jöran Fagerlund
LÄKARE MOT KÄRNVAPEN #172
13
LÄKARE MOT KÄRNVAPEN #172
12
Tidigare ordförande
Andreas Tolf prisas
Svenska Läkare mot Kärnvapens tidigare ordfö-
rande Andreas Tolf tilldelades i somras hederspris
för sina insatser för mänskliga rättigheter i Martin
H:son Holmdahls anda. Priset är upp kallat efter
Uppsala universitets föregående rektor Martin
H:son Holmdahl och Andreas prisades för sin roll
som ordförande för Svenska Läkare mot Kärn-
vapen, en förening som enligt Uppsala universitet
låg Holmdahl varmt om hjärtat.
■
Melissa Parke ny general-
sekreterare för ICAN
Den 1 september tillträdde Melissa Parke som
ICAN:s nya generalsekreterare. Melissa Parke,
från Australien är tidigare minister för interna-
tionell utveckling och parlamentsledamot för
Labour och har mångårig erfarenhet av mänsk-
liga rättigheter, juridik och politik. Hon är även
ambassadör för ICAN Australien, i vilken egen-
skap hon har arbetat för att FN:s konvention om
förbud mot kärnvapen (TPNW) sedan 2017 ska
träda ikraft och för att Australien ska ansluta sig
till konventionen.
Melissa Parke är med sina diplomatiska och
politiska kunskaper, i kombination med erfaren-
heter av ledarskap, diplomati, konfliktlösning
Ny rapport om Sveriges
säkerhet har fokus på kärn-
vapen och Nato
I juni släppte Försvarsberedningen rapporten
”Allvarstid” (Ds 2023:19) som redogör för om-
världens säkerhetspolitiska utveckling och gör en
bedömning av vilka konsekvenser detta får för
Sveriges försvars- och säkerhetspolitik.
En stor del av rapporten handlar om kärn-
vapen och Natos kärnvapenavskräckning, det
står bland annat att Sverige kommer bli en del
av Natos samlade avskräckning och försvar, in-
klusive kärnvapenavskräckning. Försvarsbered-
ningen skriver vidare ”Det är därför viktigt att
delta aktivt i Natos arbete på detta område och
upparbeta nationell kunskap om kärnvapens roll
och funktion. Här ingår kunskap om hur kärn-
H
ur världen blev be-
väpnad med nukleära
vapen är det nog få
människor idag som minns.
För oss som dagligen tänker
på och arbetar mot kärnvapen
är namnet Oppenheimer väl be-
kant och klingar synonymt med
atomvapnens fader. I arbetet
med att påminna världen om
framkomsten av kärnvapnen
gör den nya amerikanska storfilmen Oppenhei-
mer världen en stor tjänst. Hyllar den kärnvapen
som ett nödvändigt ont för avskräckning mot en
storfiende eller försatte de oss i en kapplöpning
som bara kan sluta i civilisationens undergång?
Där går åsikterna isär.
Regissören Christopher Nolan går i den
tre timmar långa filmen på djupet med de
tekniska, politiska och moraliska aspekterna av
hur Manhattan projektet startade, utvecklades
och sedan lades ner. Från tron att de jagade
ikapp med en atombomb i Nazityskland till
provsprängningen i ökenlandskapet utanför
staden Alamogordo i New Mexico i USA 16
juli 1945. Oppenheimers relation till Einstein
berörs ytligt och behandlas som ett resultat av ett
generationsskifte inom fysik akademin. Det är en
typisk Hollywoodproduktion med snabba klipp,
dramatiska effekter och höga ljudnivåer. De tre
timmarna går snabbt.
Hur den politiska ledningen
ignorerar forskarnas varningar
om de långtida effekterna av
kärnvapen får en plats i filmen.
Vi får se en liten del av hur
Oppenheimer och flera av de le-
dande individerna i Manhattan-
projektet förfasas över hur deras
uppfinning har lett till fasansfull
död bland civilbefolk ningen
i Hiroshima och Nagasaki.
Filmen missar dock tillfället att
påvisa de negativa effekterna av
provsprängningarna runt om i USA och på Mars-
hallöarna. Filmen underlåter även att beskriva
de humanitära och miljömässiga konsekvenserna
av den komplexa kärnvapenproduktionen som
skapades under projektet.
Vi får följa Oppenheimer i hans ökade oro
för en potentiell kapprustning med Sovjet-
unionen och hans motvilja till att skapa en ännu
kraftfullare vätebomb och lyfter flera gånger
hur Oppenheimer förespråkar vapenkontroll.
Dåvarande president Truman avvisade Oppenhei-
mers motstånd mot vätebomben och till allmän
varsamhet mot upprustning. Oppenheimers
motstånd ledde till att han inte längre godkändes
vid säker hetskontroller och kort därefter förlorade
allt sitt politiska inflytande.
Tittarna lämnar biosalen med förhoppnings-
vis lite mer kunskap hur den nukleära tidseran
startade. Nu är det upp till oss att bestämma hur
den ska sluta.
■
”
Filmen missar
dock tillfället att
påvisa de negativa
effekterna av alla
provsprängningar
runt om i USA och
på Marshallöarna.
Oppenheimer
Hollywoodfilmen som sätter kärnvapen i det populärkulturella
blickfånget – vi undersöker dess kvalitéer och brister.
och juridik tillsammans med ett långt engage-
mang för kärnvapennedrustning, väl lämpad att
leda ICAN framåt i en brännande tid. Vi i Svens-
ka Läkare mot Kärnvapen ser fram emot att lära
känna och samarbeta med Melissa framöver!
■
vapen både särskiljs och kopplas samman med
Natos konventionella stridskrafter, både inom
ramen för övningsverksamhet och operationer.”
Försvarsberedningen anser också att det ”...inte
finns skäl att ha kärnvapen på svenskt territo-
rium i fredstid. Någon särskild lagstiftning om
detta är emellertid inte aktuell.”
■
↑
Källa: Allvarstid - Försvarsberedningens säkerhetspolitiska rapport
2023 Ds:2023:19
FILM
Av Josefin Lind
LÄKARE MOT KÄRNVAPEN #172
15
LÄKARE MOT KÄRNVAPEN #172
14
U
nder år 2023 publicerades den svenska
översättningen av Daniel Ellsbergs bok
”Doomsday Machine – confessions of a
nuclear war planner”. Denna bok är hans testa-
mente. Gunnar Westberg minns en modig man
som gjorde allt i sin makt att rädda världen.
De flesta minns Daniel Ellsberg som den förste
”visselblåsaren”, som avslöjade den amerikanska
regeringens politik i Vietnamkriget. För framti-
den är dock hans beskrivning av den militära och
politiska ledningens ansvarslösa kärnvapenpolitik
den viktigaste. Boken ”Domedagsmaskinen” är
ett förfärande dokument om vår oförmåga att
hantera detta, yttersta, hot.
Det var år 1971 som Ellsberg stod i världens
fokus: Han hade kopierat och publicerat hem-
liga dokument som visade hur den amerikanska
militära och politiska ledningen ljugit för det
amerikanska folket om Vietnamkriget. Ellsberg
ställdes inför rätta för spionage och riskerade 115
års fängelse. Regeringens åklagare hade emellertid
begått felaktigheter när det gällde att skaffa fram
bevis. På den grunden frigavs Ellsberg, liksom
hans medhjälpare vid kopieringen, Antony Russo.
Ellsberg hade emellertid en stor mängd dokument
som skulle ha varit än mer avslöjande, de handlade
om hur regeringen ljög för folket, framför allt beträf-
fande kärnvapen och deras användande. Majoriteten
av dessa papper försvann i en naturkatastrof, men en
stor del av innehållet i dokumenten har senare åter-
getts från andra källor och utgör grunden för boken
”Domedagsmaskinen”.
Från 28 års ålder var Daniel Ellsberg anställd vid
tankesmedjan RAND Corporation och hade många
uppdrag inom försvarsmakten under åren 1958 till
1971 och hade tillgång till interna dokument, ofta
betecknade ”topphemligt”.
Under delar av 1960-talet undersökte han på
uppdrag av RAND hur beslut om kärnvapenan-
vändning fattades vid USA:s baser i Stilla Havet.
Han fann att lokala befälhavare ansåg sig ha rätt
att själva besluta om användning av kärn vapnen,
om man inte fick kontakt med högkvarteret, vilket
hände ganska ofta. En befälhavare kunde alltså på
egen hand besluta om en kärnvapenattack.
Ellsberg hade fått lära sig att USA hade sina
kärnvapen i tillräckligt antal för en så kallad andra-
slagsförmåga. Denna innebar att USA skulle, efter
det att landet utsatts för ett kärnvapenangrepp,
kunna svara med ett förödande svarsanfall, även
om många av de egna missilerna förstörts. Det
blev emellertid snart klart för honom att för den
amerikanska militären hade avsikten alltid varit
att kunna utdela ett förstaslag så överväldigande
att Sovjet inte skulle kunna vedergälla i stor skala
mot USA.
Två teman återkommer i
boken, för det första: Politikerna
ljuger ofta och hämningslöst inför
be folkningen, och även inför
kongressen, i frågor om försvar
och utrikespolitik. För det andra:
Kon trollen över kärnvapnen är i
hög grad osäker.
Den amerikanske presiden-
ten antas ofta vara den ende som
kan besluta om insats av kärn-
vapen. Så förhåller det sig dock inte. Om den
politiska ledningen blir utslagen måste möjlig heten
till kärnvapenanvändning ha delegerats i förväg.
Ellsberg beskriver att den delegeringen kan sträcka
sig ganska långt bort från presidenten. Ellsberg
upprepar: Om inte kärnvapen avskaffas kommer
de att användas. Vi har haft tur som överlevt.
■
En visselblåsares
testamente Till minne av Daniel Ellsberg
Av Gunnar Westberg
Titel: Domedagsmaskinen,
”Så planerade vi kärnvapenkrig”
Utgivningsår: 2023
Författare: Daniel Ellsberg
Förlag: Gerundium
Översättning: Erik Göthe
Minnestext för Daniel Ellsberg
7 april 1931- 16 juni 2023
“Den farligaste mannen i USA” sade Henry
Kissinger, USA:s försvarsminister om Da-
niel Ellsberg. Ja, det var han, farlig för dem
som ville fortsätta och utvidga kriget i Viet-
nam. Farlig för president Richard Nixon:
De olagliga åtgärder som på President
Nixons uppdrag vidtogs mot honom bidrog
till att framtvinga Nixons avgång. Farlig
för dem som ville begränsa tryckfrihet och
demokratisk opinionsbildning. Farlig också
därför att han blev en inspiration till andra
krigsmotståndare och visselblåsare.
Han lyckades inte i så hög grad som han
hade önskat med att stärka opinionen mot
kärnvapen i USA, men hans övertygelse
bestod: Så länge världen behåller kärnva-
penarsenalerna är det inte frågan om, utan
när, ett kärnvapenkrig kommer att bryta ut.
Daniel Ellsberg belönades med Right
Livelihood Award 2006 och med Olof
Palmepriset 2018 för hans “Profound hu-
manism and exceptional moral courage”.
Han arbetade in i det sista för att få
människor att förstå att kärnvapnen måste
och kan avskaffas, ”Men jag vill säga att
jag inte kunde tänka mig ett bättre sätt att
använda min tid. Nu när jag ser slutet av
mitt liv närma sig känner jag glädje och
tacksamhet.”
■
↑
Daniel Ellsberg mottog 2018 Olof Palmepriset ”För sin djupa
humanism och sitt storartade mod” – citat från prismotiveringen.
”
Kon trollen
över kärn
vapnen är
i hög grad
osäker.
LÄKARE MOT KÄRNVAPEN #172
17
LÄKARE MOT KÄRNVAPEN #172
16
D
en första förberedande kommittén
för icke-spridningsavtalets elfte cykel
ägde rum i Wien mellan 31 juli – 11
augusti. Med två misslyckade översynskonfe-
renser i bagaget var förväntningarna låga och
omvärldsläget har gjort sprickorna mellan
staterna djupa.
Det är beklagligt att återigen behöva skriva att
icke-spridningsavtalet, NPT, står inför stora
problem. Sedan 2015 har NPT varit medlems-
staternas huvudbry och flera ansträngningar har
gjorts under åren för att öka avtalets effektivitet.
Men mot bakgrund av omvärldsläget och den
kapprustning som pågår så är det egentligen inte
förvånande att staterna inte kunde komma över-
ens, varken om en sammanfattning av mötet eller
ett arbetspapper.
Sveriges nya roll som blivande Natostat skapar
tillsammans med Finlands medlemskap samt
utplaceringen av ryska kärnvapen i Belarus och
Kinas upprustning en ny dynamik i avtalet, allt
fler stater ansluter sig till kärnvapen som en del av
de säkerhetspolitiska doktrinerna. Inte desto min-
dre har vi rapporterna om att IAEA inte längre
kan uttala säkerhet kring Irans kärnkapacitet, de
upprepade ryska hoten om att använda kärnvapen
och samtliga kärnvapenstaters totala ovilja att när-
ma sig en diskussion om avrustning av kärnvapen.
Det råder brist på både transparens och
förtroende länderna emellan. Under den all-
männa debatten uttryckte de flesta kärnvapenfria
stater en allvarlig oro över den skenande kärn-
vapenkapprustning som pågår, liksom över att
doktriner för kärnvapenavskräckning har dragits
tillbaka samt att hoten om att använda kärnvapen
ökar. Det är tydligt att kärnvapenstaternas ovilja
att nedrusta och deras höga ambitioner för att
modernisera och upprusta kärnvapen skapar ir-
ritation hos flera icke-kärnvapenstater.
Roten till problemen är bristen på politisk
vilja från kärnvapenstaterna vilket medför att de
inte fullföljer sin del av avtalet och de ingångna
nedrustningsskyldigheterna. Det enda som
kärnvapenstaterna egentligen är överens om är
dels att den ”internationella säkerhetsmiljön”
inte lämpar sig för kärnvapennedrustning och att
NPT är den enda trovärdiga vägen till kärnvapen-
nedrustning. Det enda vi kan tolka det som är att
kärnvapenstaterna med andra ord vill behålla sina
kärnvapen och inte tänker nedrusta, varken inom
NPT eller i något annat forum.
Ja, det ser verkligen mörkt ut och frågan är vad
som kommer rädda icke-spridningsavtalet från yt-
terligare ett misslyckande? En sak är säker, vi kan
inte låta detta stävja vår strävan och vårt arbete för
en kärnvapenfri värld. Det är dags för alla stater,
framför allt kärnvapenstaterna, att ta sitt ansvar
för nedrustningen och stödja alla de processer
som finns för nedrustning av kärnvapen. Det är
vi skyldiga kommande generationer.
■
Vem ska rädda icke-
spridningsavtalet ?
Kärnvapenför budets
andra statspartsmöte
27 november – 1 december möts statsparterna
till FN:s konvention om förbud mot kärnvapen för
andra gången, denna gång på FN:s högkvarter i
New York. Vi i Läkare mot Kärnvapen kommer att
vara på plats.
På det första statspartsmötet i Wien 2022 antogs
en tydlig deklaration som starkt fördömde hot om
att använda kärnvapen och en handlingsplan med
50 konkreta åtgärder. Däribland ett ramverk och
en fond för att hjälpa människor och platser som
drabbats av kärnvapen och en deadline på 10 år
fastställdes för statsparter som innehar kärnvapen
att nedrusta sina kärnvapenarsenaler.
Världens stater, inklusive Sverige, måste göra allt
i sin makt för att minska kärnvapenhotet. I fjol på
första statspartsmötet deltog flera Natoländer
som observatörer och hittills i år har bland annat
Australien meddelat att de kommer att observera
statsmötet. Sverige som också observerade förra
årets möte måste finnas på plats även i år för att
följa diskussioner, visa att man fortfarande tar
ansvar för nedrustningen och stödja de processer
som finns för nedrustning av kärnvapen.
■
SVERIGE
I NATO
Viktigt att lagstifta
mot kärnvapen Til-
konstateras i ny rapport om Sveriges
framtida medlemskap i Nato.
Under 2023 har vi inlett ett samarbete med Svenska
Freds- och Skiljedomsföreningen där vi genom en
rapport kommer att räta ut många av de frågetecken
som finns om hur Natomedlemskapet påverkar
Sveriges nedrustningspolitik bland annat. I augusti
släppte vi vår första gemensamma delrapport vilken
fokuserade på kärnvapen på svenskt territorium.
I rapporten konstateras att den hållning som Sverige
har antagit inte är tillräcklig för att utesluta kärn vapen
på svenskt territorium. Det var i februari 2023 som
Sveriges regering deklarerade att Sverige ska ha en
hållning till kärnvapen som liknar de policies som finns
i Danmark och Norge. I propositionen om ett svenskt
Natomedlemskap som röstades igenom i mars i år
betonas att det inte finns skäl att ha kärnvapen på
svenskt territorium i fredstid. Riksdagen har genom
det antagit en slags hållning mot kärnvapen i Sverige
i fredstid, men det är oklart om det endast omfattar
utplacering av kärnvapen genom ”nuclear sharing
arrangements” eller om det omfattar all införsel.
Det finns även frågetecken om huruvida
regeringen har befogenhet att besluta om att
ta emot kärnvapen på svenskt territorium i en
krigssituation utan riksdagens godkännande.
Otydligheten i vad och vem som definierar en
krigssituation väcker frågor om när en svensk
hållning om att inte ha kärnvapen på svenskt
territorium i fredstid slutar gälla.
Huruvida kärnvapen förs in i Sverige är ett
nationellt, suveränt beslut, och det är fullt
möjligt att som Natoland förbjuda utplacering,
införsel och transport av kärnvapen på landets
territorium i freds- och krigstid. Men om inga
begränsningar införs kan ett Natomedlemskap
innebära att kärnvapen placeras på svenskt
territorium eller att kärnvapen tillfälligt placeras
eller transporteras inom svenskt territorium.
Rapporten konstaterar att riksdagen måste
garantera Sveriges medborgare att kärnvapen
aldrig kommer att föras in på svenskt territo-
rium. Vi kräver tydlighet och lagstiftning som
förbjuder kärnvapen på svenskt territorium i
freds- och krigstid.
→
Läs mer på vår hemsida slmk.org.
Av Josefin Lind och
Clara Gullman Levin
LÄKARE MOT KÄRNVAPEN #172
18
M
er än hundra medicinska tidskrifter
inklusive Lancet och British Medical
Journal har gemensamt publicerat
en ledare som understryker det ansvar som
personalen i sjukvården har, att varna politiker
och befolkningen i stort om riskerna för folk-
hälsan och den otillräckliga katastrofberedskap
som finns när det gäller effekter av kärnvapen.
Medicinska tidskrifter brukar i allmänhet sträcka
sig långt för att vara ensamma om sina publika-
tioner. Att de väljer att göra ett undantag i det
här fallet är ett tecken på att budskapet är både
angeläget och allvarligt. Fler stora aktörer som
World Economic Forum och World Medical
Association lyfter fram kärnvapen som en risk
för mänskligheten tillsammans med klimatför-
ändringar och pandemier.
Filmen Oppenheimer är en påminnelse om
vilka otroliga mängder energi som frigörs vid en
kärnvapenexplosion och hur lite vi kan göra för
att skydda oss mot den. Jag blev själv påmind
om att fysikerna som utvecklade den första
atombomben Trinity inte helt kunde utesluta att
atmosfären skulle fatta eld när kedjereaktionen
väl satts igång. Det är fascinerande och skräm-
mande att de ändå valde att provspränga i Los
Alamos när den acceptabla risknivån i andra
sammanhang är så mycket lägre.
Filmen lyfter också fram det motstånd som
fanns bland fysikerna när Nazityskland inte
längre var ett hot. Många av fysikerna ville inte
bidra till att utveckla vapen vars syfte är att
utplåna hela befolkningar i städer i ett enda slag.
Vårt budskap som läkare är detsamma som
tidigare och det är lika viktigt nu som då. Vi
kan aldrig förbereda oss som samhälle mot en
kärnvapenattack. De orsakar ett ofantligt lidande
som vi aldrig kommer kunna hantera. För offren
och de anhöriga är det av liten betydelse vem
det var som avfyrade vapnet eller om det var en
vedergällning för en tidigare attack, skadorna är
desamma. Det är någonting att återkomma till
när den offentliga debatten tenderar att glida över
i försvars- och säkerhetspolitiska överväganden.
■
Referenser i urval
PEACE AND HEALTH BLOG
https://peaceandhealthblog.com/2023/08/02/medical-
journals-issue-urgent-call-for-elimination-of-nuclear-weapons
THE LANCET
https://www.thelancet.com/journals/lancet/article/PIIS0140-
6736(23)01526-X/fulltext
BRITISH MEDICAL JOURNAL
https://www.bmj.com/content/382/bmj.p1786
”
Vårt budskap som läkare är
detsamma som tidigare och det
är lika viktigt nu som då. Vi kan
aldrig förbereda oss som sam
hälle mot en kärnvapenattack.
Av David Victorin
Medicinska tidskrifter
publicerar gemensamt
mot kärnvapen
KRÖNIKA
Föreningens
verksamhetsstöd
är hotat
Vi har nåtts av oroväckande uppgifter om att det statliga stöd som
Svenska Läkare mot Kärnvapen har emottagit i flera decennier hotas av
indragning. Inför 2024 har vi sett indikationer från regeringen att allt
stöd till den svenska fredsrörelsen, genom det stöd som heter Stöd till
civilsamhället och delas ut av myndigheten Folke Bernadotteakademin
kommer att stoppas.
För oss innebär det att ungefär hälften av alla våra årliga intäkter
riskerar att försvinna i ett bräde. Detta hotar vår idoga kamp och att
vår höga röst mot kärnvapen kraftigt tystas.
Men, tack vare er, alla våra trogna medlemmar, associerade medlem-
mar och stödjare tror och hoppas vi ändå att vi kan fortsätta med stora
delar av vår verksamhet. Vi kommer dock att bli än mer beroende av ert
fortsatta stöd!
VIKTIGT MEDDELANDE
Vad kan just
du göra?
Värva en medlem, skänk en extra
gåva eller anmäl ett regelbundet
givande via autogiro. Stöd vår
humanitära röst för en kärnvapenfri
värld!
Läs mer på slmk.org/stod-oss
eller kontakta medlem@slmk.org
Gåvor
och stöd
Swish: 1239010901
Bankgiro: 901- 0901
Genom vårt 90-konto är vi med-
lemmar i Svensk Insamlingskontroll
samt bransch organisationen Giva
Sverige. Det garanterar ett tryggt
givande för dig.
POSTTIDNING B 03
Avsändare:
Svenska Läkare mot Kärnvapen
Norrtullsgatan 45
113 45 Stockholm
Sweden
Kallelse till årsmöte för
SVENSKA LÄKARE MOT
KÄRNVAPEN
Välkommen på föreningens årsmöte den
11 november 2023!
TID: 14.00
PLATS: Norrtullsgatan 45, Stockholm
För frågor, kontakta info@slmk.org
Läs mer på slmk.org
Landsmøde i
DANSKE LÆGER MOD
KERNEVÅBEN
Der indkaldes hermed til Landsmøde i DLmK:
Lørdag d 7/10 kl 14.
Lille Strandstræde 10, 1254 København K. (Nyhavn)
Dagsorden iflg vedtægterne.
Rejserefusion ydes sv til en togbillet.
Efter landsmødet middag på nærliggende restaurant.
Gerne tilmelding til mødet/middag:
k.arnung@dadlnet.dk
