Text från PDF
FOKUS
Det går inte att
förbereda sig på en
kärnvapenattack
Barn och foster
känsligare för kärn-
vapnens effekter
Etisk stress - vad är det
och hur kan det kopplas
till kärnvapen?
LÄKARE MOT KÄRNVAPEN
NR 170 FEBRUARI 2023 MEDLEMSTIDNING FÖR SVENSKA LÄKARE MOT KÄRNVAPEN
KÄRNVAPENS
KLIMATPÅVERKAN
Livsmedelskris efter ett kärn vapenkrig
Läkare mot Kärnvapen ges ut av föreningen
Svenska Läkare mot Kärnvapen, SLMK.
ANSVARIG UTGIVARE: Josefin Lind,
josefin.lind@slmk.org
REDAKTION: Michaela de Verdier (redaktör),
Clara Gullman Levin, Josefin Lind
LAYOUT: Gabriel Holmbom
TRYCK: Exakta Creative.
Tryckt på miljögodkänt papper.
ISSN: 1400-2256
Nästa nummer utkommer i maj/juni.
Material skickas till redaktion@slmk.org senast
1 april 2023.
Svenska Läkare mot Kärnvapen
Norrtullsgatan 45,
113 45 Stockholm
E-POST: info@slmk.org
Bli medlem på www.slmk.org
BANKGIRO: 901-0901
SWISH: 1239010901
FÖLJ OSS:
Facebook.com/SLMK.1981
Instagram: @svenskalakaremotkarnvapen
Twitter: @IPPNWSweden
SLMK arbetar preventivt för att kärnvapen ska
avskaffas innan de används igen. Vi är en del av
IPPNW (International Physicians for the Prevention
of Nuclear War) samt ICAN (International Cam-
paign to Abolish Nuclear Weapons).
Tidningen utkommer till alla medlemmar i
Danske Læger mod Kernevåben,
www.danskelaegermodkernevaaben.dk
KONTAKT:
Povl Revsbech (sekretær og kasserer)
povl.revsbech@gmail.com
DLMK, c/o Povl Revsbech, Langdalsvej 40
8220 Brabrand, Danmark
Kärnvapens klimatpåverkan -
livsmedelskris efter kärn vapenkrig
Det går inte att förbereda sig på en
kärnvapenattack
Barn och foster känsligare för
kärnvapnens effekter
7 IPPNW-möte Hamburg
8 Notiser
9 Etisk stress - vad är det och hur kan det
kopplas till kärnvapen?
11 Tillbakablick - Jan och Ulf ser tillbaka på tiden
som redaktörer för tidningen
12 Nya amerikanska kärnvapen till Europa
14 Krönika: Domedagsklockan - 90 sekunder
till midnatt
INNEHÅLL #170
4
6
10
HAR DU BETALAT DIN
MEDLEMSAVGIFT?
Fortsätt bidra till en kärnvapen fri värld
genom att betala din medlemsavgift!
LÄKARE - 290 KR/ÅR
ASSOCIERAD MEDLEM - 200 KR/ÅR
STUDENT - 100 KR/ÅR
STÖDMEDLEM – VALFRI SUMMA
BANKGIRO: 901-0901
SWISH: 1239010901
Märk betalningen med ditt namn och medlems nummer.
Skänk gärna en extra gåva till verksam heten. Tack för ditt stöd!
FRAMSIDA: Mia Ferneau, Tecknaruppropet Moment 2022,
”Nej till kärnvapen, Nej till Nato”. www.catch2022.net
LEDARE
LÄKARE MOT KÄRNVAPEN #170
3
Vendela Englund Burnett
Ordförande
D
et är med tilltagande känsla av
overklighet som jag följer nyheterna.
Sverige accepterar alla Natos kärn-
vapendoktri-
ner och de
naiva myterna om kärnvapen
frodas.
Sådant Sverige väljer att
inte ta ställning från är: place-
ring av kärnvapen på svensk
mark, deltagande i ”nuclear
planning group” - alltså den
grupp där man planerar för
användning av massförstörel-
sevapen och att skapa svensk
infrastruktur för att kunna
understödja Natos kärnva-
pensystem. Regeringen säger
att ”det är inte troligt att det
kommer att bli aktuellt, och
det finns inte någon förfrå-
gan om kärnvapen i Sverige”
men avstår att skapa skydd
mot detta genom lagstiftning.
Sverige hävdar inte rätten att
skriva på FN:s konvention om
förbud mot kärnvapen eller
garantier för att kunna avstå från kärnvapenavskräck-
ning.
I augusti förra året lämnade Sverige aktivt det
humanitära initiativet då Sverige inte länge kan
stå bakom skrivningen att kärnvapen ”under inga
omständigheter” får användas. Vår fråga om när det
skulle vara acceptabelt ekar fortfarande obesvarad.
Att de farliga myterna frodas visar till exempel en
artikel i DN i slutet av januari där Försvarsmaktens
försvarsstabschef påstod att vi har ”både kunskap
och förmåga” att hantera konsekvenserna av en
kärnvapen attack. Är det möjligt
att den högsta försvarsledningen
tror på detta och att vi också
kan hantera sekundära effekter
av kärnvapenkrig – det vill säga
mörker, kyla och världssvält där
dödstalen troligen räknas i miljar-
der? Läs vår insändare på sidan 6.
Det kan kännas lite tröttsamt
att kunskapen om basala fakta är
så låg - att vi efter drygt 40 år åter
behöver avliva myter och berätta
att:
→
Kärnvapenkrig kan inte vinnas.
Alla förlorar.
→
Det finns inga ”små” kärn-
vapen. Inget sjukvårdssystem i
världen kan hantera de humanitära
effekterna av ens ett kärnvapen
detonerat i en stad.
→
Det finns inget kärnvapenpara-
ply. Det går inte att skydda sig mot
eller med dem.
Vår kompetens behövs mer än någonsin! Om du vill
göra en liten insats som att skriva en insändare, artikel
eller berätta på nåt lokalt möte så kan du få proffsig
hjälp av kontoret eller någon i styrelsen. Värva gärna
en medlem eller två också! Vi kan tyvärr inte lägga ner
föreningen än. ■
Farliga myter om
kärnvapen frodas
fortfarande
”
Att de farliga myter
na frodas visar till
exempel en artikel i
DN i slutet av janu
ari där Försvars
mak tens försvars
stabschef påstod att
vi har ”både kun
skap och förmåga”
att hantera konse
kvenserna av en
kärnvapen attack.
LÄKARE MOT KÄRNVAPEN #170
4
K
riget i Ukraina riskerar att driva
miljontals människor över
världen in i hunger, fattigdom
och svält. Redan innan invasionen var
hunger nivåerna rekordhöga
1
. Nu driver
marknadsstörningar i exporten av livs-
medel, bränsle och gödsel från
Ukraina och Ryssland, covid-
19-pandemin och stigande rå-
varupriser på en nedåtgående
spiral för världens livsmedels-
säkerhet
2
, särskilt i länder som
är beroende av spannmåls-
import.
Än så länge är experterna över-
tygade om att spiralen kan brytas.
Både Ukraina och Ryssland kan
ännu återintegreras på livsmedels-
marknaden genom handelsavtal
som ingicks i Istanbul i somras.
Bistånd kan ge lättnad och öka
motståndskraften mot nya chocker i
livsmedelssystemet. Om livsmedels-
produktionen fördelas väl räcker den
i teorin till hela världens befolkning.
Men om konflikten eskalerar till ett kärnva-
penkrig skulle livsmedelsförsörjningen äventyras
och systemen kollapsa. Vår forskning
3
tyder på att
miljarder människor världen över kan svälta ihjäl.
Av dagens nästan 13 000 kärnvapen tillhör cirka
Kärnvapen och
livsmedelssäkerhet
6 000 Ryssland. Landets invasion av Ukraina har
kraftigt ökat oron för en kärnvapenkonflikt
4
och lett
till ökade militära utgifter
5
i hela Europa. Använd-
ning av kärnvapen kan snabbt utlösa en förödande
spiral av motangrepp. Utöver de direkta humanitära
konsekvenserna kan överlevande runt om i världen
ställas inför svåra följder. Det har länge antagits
att ett kärnvapenkrig skulle kunna påverka jordens
klimat. Kärnvapendetona-
tioner i stadsområden kan
orsaka eldstormar som likt
vulkanutbrott skulle pumpa
rök högt upp i jordens
atmosfär
6
. Där kan sotpar-
tiklarna blockera solljus,
minska nederbörd och kyla
ned jorden i åratal.
Som klimat- och
havsforskare undersöker
vi vilka effekter sådana kli-
matchocker skulle ha på det
globala livsmedelssystemet.
Genom att koppla samman
globala klimat-, grödo- och
fiskemodeller kan vi börja
förstå omfattningen av den
livsmedelskris som kan
uppstå efter ett kärnvapen-
krig.
Mörkare, kallare och torrare förhållanden
skulle vara fruktansvärda nyheter för jordbruket,
särskilt i Ryssland, Europa och Nordamerika. En-
ligt en ny studie skulle klimatchocken efter ett stort
kärnvapenkrig mellan USA och Ryssland minska
Av Kim Scherrer, Alan Robock, Jonas Jägermeyr, Cheryl Harrison, Lili Xia
MILJÖ
”
Genom att koppla
samman globala
klimat, grödo
och fiskemodeller
kan vi börja förstå
omfattningen av
den livsmedels
kris som kan upp
stå efter ett kärn
vapenkrig.
LÄKARE MOT KÄRNVAPEN #170
5
den globala livsmedelsproduktionen med mer än
80%
7
. Vid en sådan minskning skulle mer än 5
miljarder människor svälta ihjäl. Åtgärder som att
minska på matsvinn och djurfoder skulle knappt
mildra konsekvenserna eftersom livsmedelspro-
duktionen skulle vara kraftigt decimerad.
USA och Ryssland har de största kärnvapen-
arsenalerna, så ett sådant scenario kan ses som
en övre gräns. Men betydligt färre kärnvapen kan
också få stora konsekvenser för livsmedelssäker-
heten. Enligt färska simuleringar
8
skulle använd-
ningen av mindre än 1% av världens kärnvapen
minska produktionen av våra viktigaste basgrödor
med 11% fem år i rad. I varmare regioner skulle
minskningen vara nära 30%. Ihållande skörde-
förluster av den storleken saknar motstycke i
modern historia. Handelsrestriktioner och brist
på bränsle och gödningsmedel skulle förvärra
situationen och få livsmedelsmarknaderna att
kollapsa. Livsmedelsförsörjningen för miljarder
människor världen över skulle vara i fara.
Konflikter mellan nyare kärnvapenstater är
också oroväckande. Ett krig mellan Indien och
Pakistan, som har relativt små arsenaler, kan få
mer än 2 miljarder människor att svälta ihjäl
9
.
Samtidigt riskerar dagens skyhöga matpriser att
underblåsa konflikter
10
.
Vår forskning illustrerar de omfattande
konsekvenserna av ett kärnvapenkrig. I våra
scenarier skulle mer än 10 gånger fler människor
dö av svält jämfört med antalet direkta dödsfall.
Länderna med de största kärnvapenarsenalerna
skulle få störst livsmedelsbrist, men konsekven-
serna skulle drabba alla länder.
De vetenskapliga bevisen är tydliga: da-
gens kärnvapenarsenaler är ett enormt hot mot
den globala livsmedelssäkerheten och mot den
mänskliga civilisationen.
■
Referenser
1 2022 Global Report on Food Crises
https://www.wfp.org/publications/global-report-food-crises-2022
2 2022 edition of The State of Food Security and Nutrition in the World,
https://news.un.org/en/story/2022/07/1122032
3 Nature, Global food insecurity and famine from reduced crop, marine fishery
and livestock production due to climate disruption from nuclear war soot
injection, https://www.nature.com/articles/s43016-022-00573-0
4 Geneva Centre for Security Policy, The War in Ukraine and Nuclear
Weapons: What Should We Fear?, https://www.gcsp.ch/global-insights/war-
ukraine-and-nuclear-weapons-what-should-we-fear
5 Breaking Defense, “Seven European nations have increased defense budgets
in one month. Who will be next?”, https://breakingdefense.com/2022/03/
seven-european-nations-have-increased-defense-budgets-in-one-month-who-
will-be-next/
6 National Geopgraphic, “201 Years Ago, This Volcano Caused a Climate
Catastrophe”, https://www.nationalgeographic.com/science/
article/160408-tambora-eruption-volcano-anniversary-indonesia-science
7 https://www.nature.com/articles/s43016-022-00573-0
8 PNAS, “A regional nuclear conflict would compromise global food security”,
https://www.pnas.org/doi/10.1073/pnas.1919049117
9 https://www.nature.com/articles/s43016-022-00573-0
10 NPR, “Conflict and high food prices, https://www.npr.org/2022/03/14/
1086492040/conflict-and-high-food-prices-update
Märklig tystnad i media
gällande nya rön om
atomvinterns effekter
Av Gunnar Westberg
R
edan tidigt på 1980-talet beskrevs
klimateffekterna av ett stort kärn-
vapenkrig mellan USA och Sovjet men
sedan kom inga större studier förrän efter mil-
lennieskiftet. Den stora minskningen av antalet
kärnvapenladdningar i världen gav då skäl till
att studera även begränsade kärnvapenkrig,
med t ex användning av bara någon procent av
världens kärn vapen. Dessa studier kom fram till
att även ett begränsat kärn vapenkrig skulle ha
globala effekter på klimat, jordbruk och livs-
medelsförsörjning.
I fjol kom nya studier, bland annat av inver-
kan på havet och fisket (t.ex. ref 3 i Scherrers
artikel här bredvid). Ett stort kärnvapenkrig
skulle påverka haven i hundra tals år. Effekterna
på haven och det marina livet är mycket kom-
plexa. Trots att denna artikel publicerades i den
ansedda tidskriften Nature väckte den ringa
uppmärksam het i övrig media.
Kanske finner vi en förklaring om vi läser
Wikipedia, den engelska upplagan. Vad som står
i Wikipedia återspeglar ibland maktförhållanden
och det är uppenbart att de som skrivit denna
enorma - 54 sidor! - svårlästa, motsägelsefyllda
framställning av ämnet ”Nuclear Winter” har
ett stort intresse av att dölja sanningen i en strid
ström av motsägande information. Det ägnas
mycket utrymme åt andra sammanhang där
klimatet påverkats kata strofalt, t ex av asteroid-
nedslag, men mycket litet intresse åt de model-
ler som ligger till grund för de flesta beräkning-
ar av kärnvapenkrigets effek ter. Wikipedia-sidan
påstår dessutom att dessa beräkningar i stor
utsträckning kommer från eller är påverkade av
Sovjetunionen, trots att de flesta studierna är
från tiden efter Sovjets fall!
Framställningen i Wikipedia kanske inte kan
kallas för ”fake news”, snarare ”maximal con-
fusion to conceal the truth” Och varför? Finns
det verkligen en föreställning i den amerikanska
kärnvapenlobbyn att atomvinter är ett sovjetiskt
påhitt och kärnvapenkriget kan vinnas?
Kärnvapnens vänner har ett alltjämt stort
inflytande på den allmänna informationen om
fakta om dessa vapen. Det är här vår insats som
kärnvapenmotståndare blir extra viktig!
■
LÄKARE MOT KÄRNVAPEN #170
6
S
venska Läkare mot Kärnvapen
kommenterade i DN i januari
försvarsministerns och försvars-
maktens oförståeliga uttalanden om att
Sverige har kunskap och förmåga samt
uthållighet att hantera effekterna av kärn-
vapenattack. Det finns ingen kapacitet
eller möjlighet att hantera de katastrofala
effekterna av en kärnvapenattack, det är
inte heller möjligt att bygga upp en sådan
kapacitet. Forskningen går inte att miss-
förstå i frågan.
I Dagens Nyheter 21 januari inter-
vjuades försvarsstabschefen Michael
Claesson om Sveriges förmåga att
hantera en kärnvapenattack. Claes-
son sa i intervjun att det svenska
försvaret idag övar mer än tidigare
på att hantera konsekvenserna av
kärnvapenkrigföring. Han påstår
att för det har vi ”både kunskap
och förmåga.” Vidare menar han att
det är hans jobb att tänka ”worst
case-scenario”. DN-artikeln nämner
också att Sverige kan drabbas av se-
kundära effekter vid kärnvapenkrig
medan försvarsminister Pål Jonson
inte vill gå in på vilken beredskap
som finns i det svenska försvaret
när det kommer till kärnvapen men
säger att det handlar om vår uthållighet.
Vi skrev en insändare som svar på reportaget
vilket blev infört i tidningen samt i nätupplagan
24 januari. Där beskriver vi hur forskning visar
att sekundära effekter av ett kärnvapenkrig med
en bråkdel av världens kärnvapen kan innebära
en så stor påverkan på klimatet och livsmedels-
produktionen att två miljarder människor världen
över riskerar att dö i svält. Vi i Svenska Läkare
mot Kärnvapen tog för ett år sedan fram ett
scenario där ett enda av världens drygt 12 000
kärnvapen används. I scenariot används ett kärn-
vapen på 100 kiloton som är en vanlig storlek i
dagens arsenaler, över Stockholm med resultat att
ca 90 000 människor omedelbart skulle dö och ca
en kvarts miljon skadas. Detta alltså med ett enda
kärnvapen. FOI har gjort ett liknande scenario på
uppdrag av MSB med en attack mot Nynäshamn
som visar att förutom skadorna skulle informa-
tionsbrist råda om t.ex radioaktivt nedfall. Situa-
tionen skulle vara kaotisk med stora svårigheter att
arbeta i potentiellt livshotande stråldosmiljöer. Ett
worst case-scenario skulle vara mycket värre, det
skulle vara oöverblickbart.
Vi uttrycker också förvåning och nyfikenhet
över hur Sveriges uthållighet är tänkt i en reell si-
tuation med hundratusentals döda
och skadade människor. En situa-
tion där överlevande är i behov av
avancerad akut- och intensivvård
samtidigt som sjukhus är slagna i
spillror, medicinsk utrustning sak-
nas, infrastruktur och kommunika-
tion utslagen och där sjukvårdsper-
sonal själva är döda eller skadade.
Vi undrar också vad försvaret
menar med en förmåga att hantera
sekundära följderna dvs mörker,
kyla och världssvält, då världens
länder är överens om att det inte
är möjligt för något land att bygga
upp en sådan kapacitet.
Reportaget kan hittas på dn.se
med rubriken ”Försvaret förbere-
der sig på rysk kärnvapenattack”
och vår insändare på dn.se/insan-
dare med rubriken ”Det går inte att förbereda sig
på en kärnvapenattack”.
■
Det går inte att förbereda sig
på en kärnvapenattack
Insändaren är skriven av Vendela Englund Burnett, ord-
förande Svenska Läkare mot Kärnvapen och specialistlä-
kare i allmänmedicin och Åsa Lindström, vice ordförande
Svenska Läkare mot Kärnvapen och specialistläkare i
akutsjukvård.
https://www.dn.se/sverige/forsvaret-forbereder-sig-pa-
rysk-karnvapenattack/
https://www.dn.se/insandare/det-gar-inte-att-forbere-
da-sig-pa-en-karnvapenattack/
”
Situationen
skulle vara
kaotisk med
stora svårig
heter att
arbeta i
potentiellt
livshotande
stråldos
miljöer.
DEBATT
LÄKARE MOT KÄRNVAPEN #170
7
A
tt äntligen kunna träffas kändes extra
viktigt efter flera år av restriktioner och
mot den nattsvarta fonden av fullskaligt
krig i Europa med explicita hot om kärnvapen.
Jag tog tåget till Hamburg för detta efter-
längtade möte tillsammans med föreningens
vice ord för ande tillika councillor Åsa och vår
nya studentmedlem Filip. I Hamburg mötte vi
gamla och nya vänner, deltog i workshops, valde
vice-president för Europa (de två tyska läkarna
Angelika Claussen och Marianne Begemann om-
valdes) och lyssnade till föredrag. Vi visade också
vårt utbildningsmaterial ”Lär om kärnvapen”
och hade med Norske leger mot atomvapen med
oss förslag på hur struktur och kommunikation
inom IPPNW kan utvecklas.
En av IPPNWs co-presidenter Carlos
Umaña från Costa Rica ledde en intressant
workshop om påverkan och kommunikation -
där det bland annat blev tydligt att språk och
strategier och delmål är väldigt olika om man vill
nå politiker och beslutsfattare direkt eller den
intresserade allmänheten. Ett annat intressant
föredrag var om FN:s konvention om förbud mot
kärnvapen av den österrikiska diplomaten Alex-
ander Kmentt, tillika ordförande för det första
statspartsmötet för konventionen som hölls i som-
ras. There are no small nuclear weapons, not even
i Europe var rubriken för en intressant föreläsning
av forskarna Moritz Kütt och Annika Simon samt
ett föredrag om risken med kärnkraft i krig och för
kärnvapenspridning.
Efter diskussioner om samarbete, strategier,
förväntningar och projekt transporterade vi oss
till Nikolai kyrkans museum- en plats där vi blev
djupt berörda av att se bilder, berättelser och fö-
remål som visar vad krig kan göra med en stad. Vi
hälsades välkomna av vice borgmästare Katharina
Fegebank.
Tarja Cronberg, tidigare EU-parlamentariker
och finsk minister, numera kopplad till SIPRI
talade om kärnvapenfria zoner som strategi för att
minska hot.
Vi firade lite också! Vi deltog i en manifestation
vid Hamburgs rådhus för att uppmärksamma att
det var två år sedan FN:s konvention om förbud
mot kärnvapen trädde i kraft.
■
IPPNW-möte
International Physicians for
the Prevention of Nuclear War
möttes i Hamburg 20-22 januari
EVENEMANG
↑
Svenska Läkare mot Kärnvapen representerades av studenten
Filip, ordförande Vendela och vice ordförande Åsa.
LÄKARE MOT KÄRNVAPEN #170
8
Folk och Försvars Riks-
konferens 2023
I januari kunde åter Folk och Försvars rikskonfe-
rens hållas i fysisk form i Sälen. Svenska Läkare mot
Kärnvapen representerades av generalsekreterare
Josefin Lind. I tre dagar diskuterades svensk försvars-
förmåga, utrikespolitiska utmaningar och inte minst
det kommande Natomedlemskapet. Kärnvapenfrå-
gan var trots sin frånvaro på dagordningen elefanten
i rummet. Vi ställde två frågor i plenum, en till Fin-
lands utrikesminister om hur Finland trots sitt för-
bud mot kärnvapen på finskt territorium kommer att
ställa sig till Natos alla kärnvapendoktriner samt till
MSB:s generaldirektör Charlotte Petri Gornitzka hur
myndigheten kommer att bevaka det ökade kärnva-
penhotet mot Sverige med tanke på det kommande
Natomedlemskapet. Båda svaren var svävande men
tydligt är att frågan om hur kärnvapenhotet ökar mot
Sverige i samband med vårt inträde i Nato är ett
ämne som måste diskuteras mer.
ICAN Act on it forum
i Oslo
För tio år sedan, i mars 2013, arrangerade Norge
den första konferensen om kärnvapnens humani-
tära konsekvenser och det blev då uppenbart att
kärnvapen aldrig får användas igen. Konferensen
sådde fröet till det som senare blev FN:s konven-
tion om förbud mot kärnvapen (2017). Att foku-
sera på kärnvapens humanitära konsekvenser
har utmanat grunden för att behålla kärnvapen
och har även gett kraft till civilsamhället för att
fortsätta driva på för nedrustning.
9–10 mars 2023 samlas civilsamhället och
parlamentariker i Oslo för att öka trycket på de
stater som fortfarande står under kärnvapenskug-
gan och som fortsätter att tillskriva kärnvapen en
TPNW 2 år
Den 22 januari, uppmärksammades årsdagen
för ikraftträdandet av FN:s konvention om för-
bud mot kärnvapen som nu fyllde två år! Förbu-
det är en motkraft till det ökade kärnvapenhotet
och skapar möjlighet till att stärka normen mot
kärnvapen i världen. Antalet stater som ansluter
sig till förbudet fortsätter att växa, i dagsläget (8
februari) har 92 stater signerat avtalet och 68
ratificerat.
säkerhetspolitisk och användbar roll. Det är dags
för dessa stater att ansluta sig till majoriteten av
världens länder och ta sitt ansvar för att skapa en
värld utan kärnvapen. Konferensen kommer ge
möjlighet till att utbyta erfarenheter, diskutera
strategier och färdigheter för att få stater som
ännu inte är med i FN:s kärnvapenförbud att ta
avstånd från kärnvapen.
LÄKARE MOT KÄRNVAPEN #170
9
Etisk stress
Vad är det och hur kan det
kopplas till kärnvapen?
E
tisk stress beskriver det obehag
som uppstår när någon inte
agerar i linje med det de tycker
är rätt. Inom vården diskuteras det ofta
relaterat till resursbrist, att vårdpersonal
känner sig otillräckliga i förhållande till
patienternas behov.
På kort sikt kan frustration, sorg och
skuld uppstå och påverka förmågan
att arbeta och ta säkra beslut - vilket
påverkar patientsäkerheten. På längre
sikt kopplas etisk stress till utbränd-
het och depression. En allvarligare
variant, på engelska kallad “moral
injury” är associerad till PTSD och
självmord.
Vi har pratat med Clara Brune,
aktiv medlem i Svenska Läkare mot
Kärnvapen. Clara skrev i somras
tillsammans med en grupp läkare en
artikel i Läkartidningen (Nu måste
våra folkvalda arbeta för att minska
etisk stress 2022-08-02) om etisk stress,
baserad på en undersökning de gjort
under Covid-19 pandemin bland lä-
kare på två akutmottagningar i region
Stockholm.
Studien visade bland annat att etisk stress
hade varit förekommande under pandemin bland
läkarna, och att de blivit påverkade av sina upp-
levelser av etisk stress.
Vilka faktorer kan påverka upplevelsen av
etisk stress?
–Dels tillgängligheten på resurser som vårdplat-
ser, skyddsutrustning, omvårdnadspersonal och
väntetiden på akutmottagningar. Annat som går
att påverka, och kan minska risken för etisk stress,
är tillgängligt stöd i form av stöttande kollegor, en
samtalskontakt och handledning och en tillåtande
arbetsmiljö där anställda kan tala om brister.
Hur kan etisk stress kopplas till kärnvapen och en
eventuell kärnvapenkatastrof?
–Enligt rapporten ”Före-
bygga är enda medici-
nen” som publicerades i
februari 2022 finns det
upp till 25 brännskade-
platser i Sverige, och som
max intensivvårdades 500
covidpatienter på samma
gång i Sverige. Patienter
i tusental som är i behov
av dessa vårdplatser är en
skrämmande tanke. Att
vårda människor utan-
för sin specialitet beror
helt på erfarenheten hos
läkare. Det krävs vana
läkare för att kunna hålla
en intensivvårdskrävande
patient vid liv medan öv-
riga läkare kan hjälpa till
med undersökningar och
bedöma intensivvårdsbe-
hov, men inte bedriva denna.
Vid en kärnvapenkatastrof skulle mängden
offer och bristen på resurser orsaka otroligt svåra
etiska situationer för den vårdpersonal som finns
kvar att ta hand om dem. Vid en sådan situa-
tion är ”moral injury” ett mer adekvat begrepp
att diskutera. I vår studie gavs flera exempel där
läkare hade upplevt och påverkats av etisk stress
då de behövt välja mellan två sjuka patienter i
behov av vårdplats, när det endast funnits en
tillgänglig. De hade även behövt ta hand om
patienter med otroligt svåra smärtor, utan att
kunna ordinera smärtlindring i tid eller ens ha
tillgång till tillräckligt med smärtlindring.
■
INTERVJU
↑
Clara Brune har varit engagerad i Svenska Läkare mot Kärnvapen i
flera år och ordnat studentföreläsningar, varit på internationella möten
och tagit sitt engagemang in i IFMSA. (International Federation of
Medical Students’ Association)
”
Vid en kärnvapen
katastrof skulle
mängden offer
och bristen på
resurser orsaka
otroligt svåra
etiska situationer
för den vårdper
sonal som finns
kvar att ta hand
om dem.
Michaela de Verdier intervjuar Clara Brune
LÄKARE MOT KÄRNVAPEN #170
10
V
äxande individer är känsligare
för värmevågen, tryckvågen och
den radioaktiva strålningen från
kärnvapen liksom av de psykosociala
effekterna. Uppskattningsvis dödades
omkring 200 000 människor och omkring
lika många skadades av kärnvapenbom-
berna över Hiroshima och Nagasaki den
6 och 9 augusti 1945. Värst drabbade var
barnen. Detta belyses i denna artikel med
data från efterunder sökningar från Hiro-
shima och Nagasaki.
Barn drabbas svårare
Tryckvågen skadar barn i mycket större omfatt-
ning än vuxna. Barn rycks lättare med och krossas
lättare både av tryckvågen men också indirekt av
nedfallande och kringflygande föremål.
Värmevågen orsakar svåra brännskador och
barnen är extra känsliga. Redan 5% brännska-
dor av tredje graden kan leda till döden. Barn är
också mycket känsligare för vattenförluster från
brännskador. Dessutom försvårar den radioaktiva
strålningen läkningen mångfaldigt och keloidbild-
ningar uppstår lättare.
Smärta drabbar barn extra hårt då de är mer
smärtkänsliga.
Katastrof- och övergivenhetsångest och
traumatiskt stresstillstånd drabbar många och
är särskilt svår i de yngre åldrarna med sitt stora
skyddsbehov.
Vetenskapliga studier
1950 upprättades Life Span Study med en fixerad
population om 82 000 atombomböverlevare och
en kontrollgrupp på 27 000 individer. I den ingick
en Adult Health Study för cancerupptäckt och en
In-Utero-Cohort med hälsokontroller av 1 600
individer som låg i moderlivet vid bombtillfället.
Ögonskador orsakades av ljusskenet från eldklotet
och kringflygande föremål. Den radioaktiva strål-
ningen orsakar linsgrumlingar. I en efterundersök-
ning 1954 fann man synsvårigheter hos 9,8% av
barnen som befann sig inom ett avstånd på 1,5 km
från epicentrum jämfört med 6,5% som befann sig
utanför denna radie.
Den radioaktiva strålningen har allvarliga effek-
ter på foster och orsakar ökad dödlighet, tillväxt-
hämning, intellektuell funktionsnedsättning och
ökad förekomst av cancer. I Nagasaki följde man
hur det gick för barnen till 98 gravida kvinnor som
befann sig inom tvåkilometersgränsen från epicen-
trum, varav 30 visade tydliga tecken på strålsjuka.
Av de 30 barnen till de sistnämnda kvinnorna abor-
terades tre, fyra var dödfödda, tre dog strax efter
förlossningen och ytterligare tre dog under första
levnadsåret. Av de 16 överlevande var fyra intellek-
tuellt funktionsnedsatta, se tabell 1 och 2.
Av Gösta Alfvén, specialist i barnmedicin, docent Karolinska Institutet. Artikeln är en
bearbetning av en artikel i Läkartidningen volym 84, nr 47 (1987).
MEDICIN
TABELL 1
Fosterdödlighet bland bestrålade gravida kvinnor, som befunnit sig
<2 000 m från bombcentrum och i kontrollgrupp (4 000 - 5 000 m avstånd)
Kvinnogrupp
(Antal inom parantes)
Tydliga tecken på
strålskada (30)
Ej framträdande tecken
på strålskada (68)
Kontroll (113)
Antal
aborter
3
1
2
Antal
dödfödda
4
2
1
Fosterdödlighet
procent
23,3
4,4
2,7
TABELL 2
Nyföddhets- och spädbarnsdödlighet bland bestrålade kvinnor, som befunnit sig
<2 000 m från bombcentrum och i kontrollgrupp (4 000 - 5 000 m avstånd)
Kvinnogrupp
(Antal inom parantes)
Tydliga tecken på
strålskada (23)
Ej framträdande tecken
på strålskada (65)
Kontroll (110)
Neonatalt
döda, antal
3
3
1
Spädbarns-
dödlighet, antal
3
0
3
Dödlighet,
procent
26,1
4,6
3,6
Barn och foster känsligare
för kärnvapnens effekter
LÄKARE MOT KÄRNVAPEN #170
11
Celler är känsligare för radioaktiv strålning under celldelning, den
så kallade mitosen, som är hög under fosterutveckling. Foster
som utsätts under de första månaderna har ökad risk för spontan
abort. Mellan 8:e och 15:e fosterveckan sker en dynamisk organ-
utveckling då känsligheten för radioaktiv bestrålning är extra stor.
Särskilt gäller det för den sårbara framhjärnan, som befinner sig i
snabb utveckling och risken för intellektuell funktionsnedsättning
är då stor, se tabell 3. Även under vecka 16–25 kan fostret skadas
och strålning leda till funktionsnedsättning.
Den radioaktiva strålningens cancereffekt är välkänd. Den yttrade
sig hos atombombsöverlevarna redan i slutet av 1940-talet genom
en 20 gånger högre leukemifrekvens för de yngre barnen, se
figur 1. Frekvensökning av solida tumörer blev tydlig i början av
1960-talet. Samma sak här.
Ju yngre barnet var vid
bestrålningen, desto större
risk för cancer och var för
de yngsta åttafaldig, se
figur 1.
Bröstcancer intar en
särställning när det gäller
ålder och cancerinduktion.
Det infantila bröstet påver-
kas föga av strålning, men
det av hormoner snabbt
växande tonårsbröstet har
en påtaglig känslighet för
bestrålning. Kvinnor i ål-
dern 10–19 år som utsattes
för över 100 rad (=1 gray)
löpte nästan nio gånger
ökad risk att utveckla can-
cer, se tabell 4.
Långtidsuppföljning
av 2463 individer som
under foster stadiet utsatts
för radioaktiv bestrålning
visade för flickor fördubb-
lad risk för cancer per
Gray radioaktiv strålning. Död i icke cancer sjukdom och av yttre
orsak var också ökad per Gray radioaktiv strålning för både flickor
och pojkar.
Arbetet att förhindra att barn, gravida kvinnor och foster
utsätts för kärnvapen fortsätter. Det får helt enkelt inte hända en
gång till.
■
Denna artikel med tillhörande referenser finns publicerad under
www.slmk.org/om-karnvapen/karnvapnens-medicinska-konsekvenser.
TABELL 3
Svår intellektuell funktionsnedsättning bland överlevande i Hiroshima bestrålade i livmodern
vecka 8–15. Radioaktivitet är angiven i rad, 1 rad = 0,01 Gray (Gy).
Stråldos, rad <1 1-9 10-49 50-99 100-19 >200
Antal barn 210 65 38 11 3 1
Svårt funktionsnedsatta 0 3 4 4 3 0
SADAKO SASAKI
Sadako Sasaki, född den 7 januari1943
i Hiroshima, var en japansk flicka som
blev ett mycket känt offer för atombom-
ben över Hiroshima. När atombomben
detonerade över staden var Sadako
bara 2 år gammal. Hon befann sig
2 km från bombens nedslagsplats, men
till skillnad från de 140 000 människor
som dog och ännu fler som skadades, så
klarade sig Sadako utan synliga skador.
Men när Sadako var 11 år insjuknade
hon i leukemi.
Med inspiration från en gammal
japansk legend, som lovar att den som
viker tusen papperstranor får sin högsta
önskan beviljad, började hon tillverka
papperstranor från sin sjukhussäng med
förhoppningen att kunna bli frisk genom
sin önskan.
Berättelsen är tudelad kring huru-
vida hon hann vika klart tusen pappers-
tranor. Vissa menar att hon hann vika
644 stycken och att hennes familj och
vänner vek klart resten efter hennes död,
medan andra menar att hon vek långt
över 1300 tranor innan hon dog.
Papperstranor har sedan dess blivit
en symbol för fredsrörelsen och mot
kärn vapen.
TABELL 4
Relativ risk för bröstcancer relaterat till ålder vid
bombdetonationen och dos. Radioaktivitet är angiven
i rad, 1 rad = 0,01 Gray (Gy).
Total dos, rad
Ålder 0-9 10-99 >99
0–9 - - -
10–19 1,0 5,6 8,7
20–34 1,0 0,8 3,1
35–49 1,0 1,1 1,0
Relativ risk
Ökning av antalet döda
per miljon personår
Ålder vid bombdetonation, år
Relativ risk
Absolut risk
0 10 20 30 40 50 60
10
20
1
2
3
4
5
FIGUR 1
Absolut risk och relativ risk (>200/0 rad) att drabbas
av alla former av cancer (exklusive leukemi).
LÄKARE MOT KÄRNVAPEN #170
12
Tillbakablick
Jan och Ulf ser tillbaka på tiden
som redaktörer för tidningen
M
ichaela de Verdier har intervjuat
Jan Larsson och Ulf König som
under flera decennier har varit re-
daktörer och korrekturläsare för tidskriften
Läkare mot Kärnvapen. I denna intervju ser
de tillbaka på sin tid tillsammans och hur
tidskriften har utvecklats
genom åren.
Vad har varit roligast i ert
arbete med tidningen?
–De finaste var nog när det
kom intressanta och välfor-
mulerade artiklar från viktiga
och väl insatta personer.
Dom kom ofta av sig själva
utan anmaning.
Men vi har också glatt
oss mycket åt Inge Axelssons
kommenterande krönikor
om läget i världen, som vi fått till nästan varje
nummer, alltid välskrivna och intresseväckande.
Och alltid före dag för manusstopp!
Rapporterna om Hiroshimadagen från de
lokalgrupper som haft aktiviteter den dagen har
varit spännande att ta emot. Och förstås bilder
och text från utdelningen av SLMK:s antiatom-
bombsdiplom.
Har det funnits några speciella utmaningar i arbe-
tet med tidningen?
–Länge var Summary in English ett stående
inslag på sida två. Uppgiften var att redovisa det
viktigaste av innehållet i det aktuella numret och
skriva det på god engelska. När vi var klara med
vår summary, då var tidningen klar.
Att hitta bilder var ofta svårt. Det var en stor
förbättring när vi fick en professionell layout-
person knuten till redaktionen. Och bilderna i
LMK är idag en viktig och väl integrerad del av
tidningen. Så var det inte alltid i början av vårt
arbete med Infobladet som tidningen då ofta
kallades.
Ledarartikeln innebar en speciell utmaning.
Det gällde att i tid veta vem som skulle ansvara
för ledaren och påminna när
sista dag för manus började
närma sig. Samtidigt ville vi
att ledaren skulle avspegla
läget i någon viktig och
aktuell aspekt av kärnva-
penfrågan och därför kunde
inte ledaren skrivas för lång
tid i förväg.
Vi har haft ambitionen
att få in artiklar av kulturellt
värde. Det har krävt plane-
ring. Vi har känt oss nöjda
när tidningen har innehållit
en eller två bokrecensioner.
Och vi har glatt oss åt att ibland kunna publicera
en dikt eller någon annan litterär text som berör
frågor kring krig, fred, kärnvapen.
Hur har det varit att som redaktörer följa kärnva-
penfrågan och dess utveckling?
–Genom åren har det blivit allt tydligare att ihär-
dighet och envishet är nödvändiga egenskaper
om man ska arbeta mot kärnvapen. Och utgångs-
punkten från 1980-talet gäller fortfarande: att
medicinskt ta hand om effekterna av ett kärn-
vapenanfall är för sjukvården en övermäktig, ja
omöjlig uppgift. Ett faktum som uppenbarligen
måste lyftas fram igen och igen.
Hur har tidningen och arbetet med den föränd-
rats genom åren?
Från början handlade det om ett ideellt arbete
för två amatörer. I vårt jobb som anestesi- och
INTERVJU
Michaela de Verdier intervjuar
Jan Larsson och Ulf König
”
Genom åren har det
blivit allt tydligare att
ihärdighet och envis
het är nödvändiga
egenskaper om man
ska arbeta mot kärn
vapen.
LÄKARE MOT KÄRNVAPEN #170
13
USA har påskyndat planerna att utplacera de
nya B61-12 enligt artikeln ”U.S. speeds up plans
to store upgraded nukes in Europe” i tidningen
POLITICO från 26 oktober 2022. Det innebär
att de gamla B61-bomberna ersätts av en ny,
uppgraderad variant. Den nya B61-12 är en
gravitationsbomb, precis som dess föregångare,
men går att styra via stjärtfenorna, vilket ger den
ytterligare manöverförmåga och möjlighet till
bättre precision. Bomben kommer också kunna
variera i styrka, från 0,3 kiloton till 50 kiloton,
samt har en förmåga att detonera under jord
vilket gör den ännu mer destruktiv.
Kombinationen av bättre precision och
möjlighet till lägre sprängkraft samt att de kan
placeras olika flygplan, både strategiska och
icke-strategiska, gör att risken för att de kom-
mer att användas ökar. Att de även placeras ut
när det är krig i Europa riskerar att förvärra en
redan farlig situation.
Vad vi vet så finns det idag 100 amerikanska
kärnvapen utplacerade i fem länder inom Nato,
Belgien, Italien, Nederländerna, Turkiet och
Tyskland. De nya bomberna ska ha placerats
ut redan i december 2022, utan medborgarnas
vetskap eller samtycke. Även om bomberna
är amerikanska och USA behåller avfyrnings-
befogenheten, skulle de med största sannolik-
het fällas av européer. Det vill säga, om USA
beslutar sig för att använda sina kärnvapen som
finns i Tyskland lastas stridsspetsarna på tyska
flygplan och en tysk pilot släpper dem. Troligtvis
även detta något som medborgarna i värdsta-
terna inte är medvetna om.
Läs mer
https://www.politico.com/news/2022/10/26/u-s-plans-upgraded-
nukes-europe-00063675
https://fas.org/blogs/security/2023/01/c17-cleared-to-
transport-b61-12/
Nya amerikanska kärnvapen
till Europa
intensivvårdsläkare var vår uppgift att agera,
skriva gjorde vi inte mycket i jobbet. Men med
tidningen gjorde vi så gott vi kunde. Och i san-
ningens namn har vi genom åren läst mycket,
både vetenskapliga och litterära texter.
Under åren har sedan tidningen Läkare Mot
Kärnvapen blivit en produkt av ett alltmera pro-
fessionellt redaktionsteam. Vi har sett detta som
bra utveckling, även om vi ibland har känt oss
lite vilsna och osäkra på vår roll.
Vad har tidningen och arbetet med den betytt för
SLMK och för er?
–Det har varit en spännande utmaning att språk-
granska artiklar och vi har blivit tränade att noga
läsa och, om så behövts, förbättra texter. Och
det har varit fint att få följa hur medarbetare
som skriver återkommande har blivit allt bättre
skribenter genom åren.
Att vara två om jobbet med tidningen har
varit en förutsättning för vårt arbete. Inte minst
för att våga göra ändringar i artiklar av etablerade
skribenter. Dessutom blir arbetet mycket roligare.
Detta är sådant som fått oss att hålla ut, att vara
två och jobba med något som är meningsfullt
och viktigt.
Är det några minnen som sticker ut?
–År 2010 hölls ett internationellt möte om FN:s
icke-spridningsavtal i New York. Inför konfe-
rensen hölls en viktig konferens i Stockholm,
arrangerat av bland andra Svenska Läkare mot
Kärnvapen. Mötet föranledde oss att ge ut ett
specialnummer av vår tidning med en version på
engelska och en på svenska. FN:s rättschef Hans
Corell hade tackat ja till att skriva en artikel med
juridiska synpunkter på möjligheten att skapa
ett förbud mot kärnvapen. Han valde att skriva
på engelska. En spännande utmaning blev då
att översätta artikeln till svenska. Hans Corell är
inte bara en mycket kunnig person utan även en
skicklig skribent. Vi gjorde en översättning som vi
reviderade ett otal gånger. När vi tyckte att vi fi-
lat klart på texten, skickade vi den till författaren
och kunde efter några dagar glädja oss åt Hans
Corells slutomdöme: ”Inte alls dåligt!”
■
LÄKARE MOT KÄRNVAPEN #170
14
S
edan 1947 har Nobelpristagare och andra
framstående vetenskapsmän, statsledare
och besluts fattare samlats i början av året
för att bestämma vart Domedagsklockans minut-
visare ska peka. Klockan finns på framsidan av
Bulletin of the Atomic Scientists.
Midnatt sym boliserar ett kärnvapenkrig med
ofattbar förstörelse av civilisationen. Den 24
januari presenterades årets beslut. Efter att i tre
år pekat på 100 sekunder före midnatt flyttades
visaren i år fram till 90 sekunder före midnatt, det
mest kritiska läge någonsin i Domedagsklockans
historia. För 30 år sedan, efter kalla krigets slut,
pekade visaren på 17 minuter men sedan dess har
den succesivt krupit allt närmare midnatt.
Rysslands invasion av Ukraina och upptrapp-
ningen av hotet från kärnvapnen gör att dome-
dagen känns kusligt nära. The Bulletin pekar på
flera hotfulla fakta:
→
New START är det enda rysk-amerikanska
avtalet om kärnvapen som finns kvar men det
går ut om tre år, i februari 2026. Tills dess måste
iskylan mellan Ryssland och USA ha börjat tina
så att avtalet kan förlängas – annars finns det stor
risk att supermakterna återupptar en besinnings-
lös kapprustning.
→
Kina har hittills varit jämförelsevis återhåll-
sam med att bygga upp sin arsenal av kärnvapen
men nu har upprustningen tagit fart och Kina
är inte bundet av rysk-amerikanska avtal. Det
verkar som om Kinas mål är att nå upp till Ryss-
lands och USA:s nivå när det gäller kärnvapnens
antal och prestanda.
→
Nordkorea testflög flera ballistiska missiler
under år 2022.
→
Iran har ökat sin förmåga att anrika uran men
kan kanske lockas tillbaka till att överge uranet i
utbyte mot fredlig handel.
→
Indien och Pakistan ökar antalet stridsspetsar
och moderniserar arsenalen så att de hela tiden
har ungefär lika starka kärnvapenstyrkor – en
parallell upprustning.
För Sveriges del visade forskning publicerad
under 2022 att ett regionalt kärnvapenkrig
mellan Indien och Pakistan troligen räcker för
att nästan alla bosatta i Sverige ska svälta ihjäl
inom 2-3 år på grund av atomvinter med obe-
fintlig möjlighet till jordbruk (se min Krönika i
LMK 168). Kärnvapenkrig kan inte vinnas utan
måste förebyggas.
■
Domedagsklockan
90 sekunder till midnatt
KRÖNIKA
Referenser
Mecklin J, editor. A time of unprecedented danger: It is 90
seconds to midnight. 2023 Doomsday Clock Statement.
Spinazze G. PRESS RELEASE: Doomsday Clock set at 90
seconds to midnight.
Båda artiklarna finns i Bulletin of the Atomic Scientists, January
24, 2023.
”
Rysslands invasion av
Ukraina och upptrappningen av
hotet från kärnvapnen gör att
domedagen känns kusligt nära.
Av Inge Axelsson
↑
Domedagsklockan närmar sig midnatt, den symboliska klockan står
nu på 90 sekunder till midnatt. Inte ens under kalla kriget när upp-
rustningen var som värst var hotet om total förintelse så nära som nu.
Sverige och övriga stater måste ta varningen på allvar och agera.
Testamentera för en
framtid utan kärnvapen
När du skriver in Svenska Läkare mot Kärnvapen i ditt testamente gör
du skillnad för en värld utan kärnvapen en lång tid framöver. Det är ett
meningsfullt bidrag som innebär att vi kan fortsätta driva på för att
kärnvapen ska avskaffas, innan de används igen.
Testamenten är gåvor som gör skillnad
Att skriva in en organisation i sitt testamente är inte så krångligt som
man kan tro. Du kan skriva ditt testamente själv, du behöver ingen
advokat och du kan ändra det när som helst. Det viktigaste är att
du tänker igenom ditt testamente utifrån dina egna önskemål!
Svenska Läkare mot Kärnvapen är medlem
i Giva Sverige, branschföreningen för
tryggt givande och är kontrollerade och
granskade av Svensk Insamlingskontroll.
Så gör du – läs mer här:
→
slmk.org/stod-oss/testamente
→
www.givasverige.se/tryggt-givande/testamente/skriv-testamente
POSTTIDNING B 03
Avsändare:
Svenska Läkare mot Kärnvapen
Norrtullsgatan 45
113 45 Stockholm
Sweden
Stötta vårt arbete för att
avskaffa kärnvapen!
I oroliga tider behövs en stark humanitär röst som fortsätter att påminna om kärn-
vapens humanitära konsekvenser och driver på för kärnvapennedrustning. Ju fler vi
är som står upp för fred och kärnvapennedrustning, desto starkare står vi.
Skänk en gåva eller värva en ny medlem, så är du med och ser till att vi
kan fortsätta vårt arbete. Med ditt stöd kan vi göra mer!
Hjälp oss
att bli fler
medlemmar
Sprid ordet om Svenska Läkare mot
Kärnvapen! Maila oss på info@slmk.org så
skickar vi gärna broschyrer och annat mate-
rial till din hjälp. Läs mer på
www.slmk.org/bli-medlem
Ordna en föreläsning med SLMK på din
arbetsplats eller lärosäte! Vi berättar
gärna om kärnvapen, deras humanitära
konse kvenser och hur vi som läkarorganisa-
tion arbetar för att avskaffa kärnvapen.
Kontakta oss om du vill veta mer!
Skänk
en gåva
Bankgiro: 901-0901
Swish: 123 901 09 01