Text från PDF
FOKUS
Sveriges nya hållning
till kärnvapen
Verksamhetsberättelse - läs
om vår verksamhet under
året som gått
USA:s nya Nuclear
Posture Review
LÄKARE MOT KÄRNVAPEN
NR 169 DECEMBER 2022 MEDLEMSTIDNING FÖR SVENSKA LÄKARE MOT KÄRNVAPEN
MANIFESTATION
MOT KÄRNVAPEN
Upprop uppmanar riksdagen att ta ansvar
för nedrustning
Läkare mot Kärnvapen ges ut av föreningen
Svenska Läkare mot Kärnvapen, SLMK.
ANSVARIG UTGIVARE: Josefin Lind,
josefin.lind@slmk.org
REDAKTION: Michaela de Verdier (redaktör),
Clara Gullman Levin, Josefin Lind
LAYOUT: Gabriel Holmbom
TRYCK: Exakta Creative.
Tryckt på miljögodkänt papper.
ISSN: 1400-2256
Nästa nummer utkommer i februari/mars.
Material skickas till redaktion@slmk.org senast
15 januari 2023.
Svenska Läkare mot Kärnvapen
Norrtullsgatan 45,
113 45 Stockholm
E-POST: info@slmk.org
Bli medlem på www.slmk.org
BANKGIRO: 901-0901
SWISH: 1239010901
FÖLJ OSS:
Facebook.com/SLMK.1981
Instagram: @svenskalakaremotkarnvapen
Twitter: @IPPNWSweden
SLMK arbetar preventivt för att kärnvapen ska
avskaffas innan de används igen. Vi är en del av
IPPNW (International Physicians for the Prevention
of Nuclear War) samt ICAN (International Cam-
paign to Abolish Nuclear Weapons).
Tidningen utkommer till alla medlemmar i
Danske Læger mod Kernevåben,
www.danskelaegermodkernevaaben.dk
KONTAKT:
Povl Revsbech (sekretær og kasserer)
povl.revsbech@gmail.com
DLMK, c/o Povl Revsbech, Langdalsvej 40
8220 Brabrand, Danmark
Manifestation - Uppmaning till riks-
dagen att ta ansvar för nedrustning
Sveriges nya hållning till kärnvapen
Verksamhetsberättelse
2021-09-01 – 2022-08-31
8 Notiser
9 USA:s nya Nuclear Posture Review
11 Året i korthet
17 Danske Læger mod Kernevåben
Formands beretning 2022
18 Krönika: Kubakrisen för 60 år sedan – och nu
INNEHÅLL #169
4
6
10
HAR DU BETALAT DIN
MEDLEMSAVGIFT?
Fortsätt bidra till en kärnvapen fri värld
genom att betala din medlemsavgift!
LÄKARE - 290 KR/ÅR
ASSOCIERAD MEDLEM - 200 KR/ÅR
STUDENT - 100 KR/ÅR
STÖDMEDLEM – VALFRI SUMMA
BANKGIRO: 901-0901
SWISH: 1239010901
Märk betalningen med ditt namn och medlems nummer.
Skänk gärna en extra gåva till verksam heten. Tack för ditt stöd!
LEDARE
LÄKARE MOT KÄRNVAPEN #169
3
Vendela Englund Burnett
Ordförande
V
ar försiktig med vad du önskar dig
– det kan bli verklighet. Ett vist råd,
som vi som önskat att fler skulle
förstå att världen måste befrias från
detta existentiella hot haft anledning
att begrunda detta år, när vår kunskap
efterfrågats som aldrig förr. För inte
hade vi väl trott att detta skulle ske
på grund av krig i Europa och hot
om kärnvapenanvändning. Inte heller
genom en ändrad svensk hållning
gentemot Natos kärnvapen som bland
annat medfört att Sverige backat från
uttalanden om att kärnvapen aldrig får
användas.
Verksamhetsåret började med att
föreningen i september 2021 firade
40-årsjubileum, ett tillfälle att se
tillbaka och känna stolthet över allt
vi åstadkommit genom decennierna.
Med vår professionsbaserade kun-
skap och vårt arbete, grundat i djupt
engagemang, envishet, kontinuitet och
kreativitet, har vi kunnat påverka på
många sätt. Till firandet gav vi ut ett
jubileumsnummer av LMK där du
kan läsa mer om detta.
Drivkraften är vår övertygelse
om att det sättet att undvika att kärnvapen används
är att förebygga. Det är även slutsatsen i vår rap-
port ”Förebygga är enda medicinen” som gavs ut
i början av detta år för att synliggöra kärnvapens
humanitära konsekvenser. Den blev tyvärr högaktuell
när Ryssland bara några veckor senare invaderade
Ukraina och hotade med kärnvapen. Plötsligt visade
medier, politiker och allmänhet ett yrvaket intresse.
Efterfrågan på vårt obehagliga budskap märks genom
det stora genomslag vi fått under året. Som exempel
fullkomligt exploderade besöken på vår utbildningssajt
Lär om kärnvapen som totalt blev över 850 000 i år!
Vi har gjort ett stort fotarbete med att föra ut
våra analyser och synpunkter till beslutsfattare för att
driva på för ett modigare och
mer aktivt arbete för kärnva-
pennedrustning. Några exem-
pel där vårt arbete spelat roll
är Socialdemokraternas kon-
gressbeslut om att partiet ska
arbeta för en svensk anslutning
till FN:s kärnvapenförbud,
och Sveriges Natoansökan där
vi tagit plats i debatten om
hur Sverige fortsatt ska kunna
vara ett föregångsland för
kärnvapen nedrustning.
Min första tid sedan jag i
januari valdes som ordförande
har minst sagt varit intensiv.
Medan mycket som inträffat i
år har varit oroande och ned-
slående har vi många anled-
ningar att vara nöjda med vårt
arbete. Flera farliga myter som
riskerar att förminska risken
med kärnvapen består dock.
Kommande år önskar jag att vi ska exponera och
avliva dessa. Det jag inte önskar är att verkligheten
ska avliva myterna.
Tack för ditt stöd under året och gott nytt år! ■
Årskrönika 2022
- ett intensivt och
utmanande år
”
Vi har gjort ett
stort fotarbete
med att föra ut
våra analyser och
synpunkter till
beslutsfattare för
att driva på för
ett modigare och
mer aktivt arbete
för kärnvapen-
nedrustning.
LÄKARE MOT KÄRNVAPEN #169
4
D
en 26 september var det FN:s dag
för totalt avskaffande av kärnva-
pen. Samma dag tillträdde den
nya riksdagen efter valet. För att upp-
märksamma det samlades fem partneror-
ganisationer till ICAN den 25–26 septem-
ber på Mynttorget intill riksdagen för en
två dagar lång manifestation.
Som en del av manifestationen restes ett nio me-
ter högt uppblåsbart svampmoln intill riksdagen,
konstverket Amnesia Atómica av konstnären Pe-
dro Reyes. Syftet var att uppmärksamma kärn-
vapenhotet och uppmana riksdagen att ansluta
Sverige till FN:s kärnvapenförbud.
Sverige har i år gjort drastiska förändringar
i sin inställning till kärnvapen i och med sin
Natoansökan. I samband med den valde Sverige
att utan reservationer ställa sig bakom alliansens
kärnvapenpolicy, vilket bland annat innebär att
vi kommer att delta i planering av och övningar
inför kärnvapenangrepp. Om Nato beslutar om
kärnvapenangrepp kan Sverige bli medskyldigt
till en enorm humanitär katastrof. Amnesia
Atómica är en påminnelse om detta nya tunga
ansvar som vilar på de nytillträdda riksdagsleda-
möterna.
Förbipasserande kunde bland annat skriva på ett
upprop för att Sverige ska gå med i FN:s kärnvapen-
förbud, som vid manifestationens slut hade mer än
2 500 underskrifter. Dessutom hölls tal av bland an-
dra SLMK:s ordförande Vendela Englund Burnett
och konstnären Pedro Reyes, och flera av SLMK:s
medlemmar fanns på plats för att ta blodtrycket och
testa kärnvapenstressen hos dem som ville.
Konst mot
kärnvapen
Amnesia Atómica ska-
pades av den mexikan-
ske konstnären Pedro
Reyes, som under
manifestationen var på
plats på Mynttorget för
att berätta om sitt konstverk.
Vad var tanken med Amnesia Atómica?
–Idén bakom den uppblåsbara skulpturen var att
skapa en massiv, men samtidigt lätt, installation
som kan fånga människors uppmärksamhet och
visa på behovet av att kräva global kärnvapen-
nedrustning, säger Pedro Reyes.
Amnesia Atómica blev till i en tid då kärnvapen-
hotet var en bortglömd fråga bland de flesta. Som
MANIFESTATION
Uppmaning till riks-
dagen att ta ansvar för
nedrustning
FOTO: MIKI ANAGRIUS
LÄKARE MOT KÄRNVAPEN #169
5
antyds av namnet handlade verket därför från
början om att väcka människor ur den kollektiva
minnesförlust de befann sig i. Med svampmol-
net ville Pedro Reyes påminna om de 13 000
kärnvapen som ännu existerar och hur världens
ledare misslyckats med att hantera detta hot.
Sedan början av året finns kärnvapenhotet
tvärtom i allas medvetande och Pedro Reyes
sökte efter ett nytt budskap.
–Eftersom det enda sättet att se till att kärn-
vapen aldrig används igen är total kärnvapen-
nedrustning blev siffran noll det mest övertygan-
de budskapet. Därför översattes orden NOLL
KÄRNVAPEN till språken i de nio kärnvapen-
staterna och sattes på svampmolnet.
Förutom på Mynttorget i Stockholm har svamp-
molnet bland annat visats på Times Square i
New York. På båda platserna användes dessutom
Pedro Reyes verk Stockpile, en serie på 13 000
missilformade ballonger som delas ut till männ-
iskor som passerar.
–Med allmänhetens hjälp genomför vi på så sätt
en symbolisk nedrustning av världens kärnva-
penarsenal. Jag gillar det faktum att vi använder
något så harmlöst som en ballong för att göra
kärnvapenhotet påtagligt.
Vilken betydelse kan konst ha när det gäller
stora politiska frågor som kärnvapen?
–Jag tror att konst spelar en stor roll. Vi har sett
hur detta har fungerat tidigare, på 80-talet kom
till exempel många låtar och filmer om kärnva-
penkrig. Det är viktigt att kunna visualisera vad
som skulle hända om kärnvapen används och
hur en kärnvapenvinter skulle se ut. Bara genom
att synliggöra dessa tragedier kan vi få människ-
or att bli tillräckligt upprörda och vilja uttrycka
sitt motstånd mot kärnvapen.
Det alltmer akuta kärnvapenhotet håller frågan
oroväckande aktuell och Pedro Reyes arbetar
med flera nya projekt på ämnet. Däribland en
dokumentär som berättar om arbetet för kärn-
vapennedrustning både historiskt och idag.
–Vi är nu mitt uppe i inte bara ett nytt kallt krig
utan också en upprustning där enorma sum-
mor spenderas på nya kärnvapen. Det berör oss
alla och är en uppmaning till oss alla att agera.
Att arbeta mot kärnvapen borde vara vår högsta
prioritet.
■
↑
Under två dagar talade vi med förbipasserande, delade ut mate-
rial och uppmanade människor att skriva under vårt upprop om att
Sverige fortsatt ska vara fritt från kärnvapen. Foto: Miki Anagrius
←
I sitt tal läste vår ordförande Vendela Englund Burnett ur
atombombsöverlevaren Setsuko Thurlows Nobeltal: ”Idag vill jag
att ni ska känna närvaron av alla de som omkom i Hiroshima och
Nagasaki. Jag vill att du ska känna, över och omkring oss, ett stort
moln av en kvarts miljon själar. Varje person hade ett namn. Varje
person var älskad av någon. Låt oss se till att deras död inte var
förgäves.” Foto: Miki Anagrius
LÄKARE MOT KÄRNVAPEN #169
6
S
edan oktober har Sverige en ny
regering och efter att Natoansökan
skickades in även en ny säker-
hetspolitik. Båda dessa omständigheter
innebär nya samarbetspartners, nya håll-
ningar och en ny nedrustningspolitik.
När Sverige skickade in Natoansökan sa dåva-
rande statsminister Magdalena Andersson att
Sverige fortsatt kan vara en röst för kärnvapen-
nedrustning även som Natomedlem. Nuvarande
statsminister Ulf Kristersson framhöll så sent
som i maj Sveriges möjligheter att fortsatt verka
för nedrustning. Även om vi länge sett en allt
svagare nedrustningspolitik så nedmonterades
den kvarvarande nu raskt efter Natoansökan.
Slutar erkänna humanitära
konsekvenser
I augusti deltog Sverige på översynskonferensen
av icke-spridningsavtalet (NPT), som efter att
ha skjutits upp i flera år äntligen blev av. Under
konferensen lämnade Sverige, under Socialde-
mokraternas ledning, det humanitära initiativet,
en resolution som erkänner kärnvapnens huma-
nitära konsekvenser. Anledningen angavs vara
att Sverige inte längre kan acceptera initiativets
skrivningar om att kärnvapen inte under några
omständigheter får användas igen, då detta inte
går i linje med Natos avskräckningsdoktrin som
Sverige numera står bakom.
Någon månad senare avstod Sveriges nu-
varande regering från att rösta på en resolution
om kärnvapens humanitära konsekvenser, som
Sverige röstat ja till sedan dess första gång 2015.
Om Sverige inte längre kan stå bakom skrivning-
ar om kärnvapens humanitära konsekvenser, vad
innebär det då att vara en stark röst för kärnva-
pennedrustning?
Sveriges nya hållning
till kärnvapen
Sveriges förändrade hållning
Från slutet av september till början av novem-
ber deltog Sverige när FN:s generalförsamling
samlades på FN:s högkvarter i New York.
Efter den inledande högnivåveckan möttes
staterna inom det första utskottet, som han-
terar frågor om kärnvapen, nedrustning och
internationell säkerhet.
Som väntat så var Rysslands olagliga
invasion av Ukraina och hot om att använda
kärnvapen i fokus. Många stater, inklusive de
nordiska länderna, uttryckte att Rysslands
kärnvapenretorik är oacceptabel och oerhört
farlig. Australien sa i sitt uttalande att Ryss-
lands kärnvapenhot understryker faran som
kärnvapen utgör och lyfte fram det akuta be-
hovet av framsteg för kärnvapennedrustning.
Medan första utskottet pågick genomgick
Sverige ett regeringsskifte. Under övergångs-
regeringen höll Sverige ett anförande under
den allmänna debatten, men efter att den nya
regeringen tillträtt var det tyst. Istället ställde
sig Sverige bakom EU:s urvattnade uttalande
om kärnvapen, röstade nej till resolutionen
om FN:s konvention om förbud mot kärnva-
pen samt avstod från att rösta om resolutio-
nen om kärnvapnens humanitära konsekven-
ser.
Samtidigt deltog andra Natostater kon-
struktivt, bland andra Norge, Spanien och det
blivande Natolandet Finland, och gjorde flera
tydliga uttalanden om kärnvapnens huma-
nitära konsekvenser. Det visar att det inte
nödvändigtvis behöver handla om Nato.
Att Sverige inte höll några anföranden om
kärnvapen under en moderatledd regering
är egentligen inget nytt. Att Sverige backar
just nu, när kärnvapenhotet är akut, är dock
anmärkningsvärt.
Av Clara Gullman Levin
POLITIK
LÄKARE MOT KÄRNVAPEN #169
7
Natodebatten
fortsätter
En annan diskussion som
blossat upp sedan vi fick en ny
regering har varit inställningen
till kärnvapen på svensk mark.
I samband med Nato ansökan
sa Socialdemokraterna att Sve-
rige inte ska ha kärnvapen på
svenskt territorium, något som
statsminister Ulf Kristersson i
våras slöt upp bakom.
Men när Sveriges över-
befälhavare Micael Bydén
i november lämnade över
ett antal rekommendationer
till regeringen inför Sveri-
ges inträde i Nato sa han att
Sverige inte bör ha några förbehåll för kärnvapen
på svenskt territorium. Regeringen höll genast
med, vilket skapade en livlig debatt. Någon vecka
senare backade utrikesminister Tobias Billström
och menade att Sveriges linje fortsatt är att vi
inte ska ha kärnvapen på vårt territorium. Men
det handlar även om Sveriges inställning till
kärnvapen generellt. Natomedlemskapet öpp-
nar upp för närkontakt med kärnvapen på en
mängd olika sätt. När Sverige utan förbehåll
underkastar sig Natos kärnvapendoktrin, som
inte ens utesluter att använda
kärnvapen först, är det ett aktivt
medgivande av kärnvapen. Det
riskerar att eskalera spänningar
och legitimera Rysslands, och
andra länders, kärnvapenhot. I
förlängningen rättfärdigar det
också de humanitära konse-
kvenser som all användning av
kärnvapen innebär. Regering-
ens budskap är otydliga, därför
behövs klargöranden och tydlig
lagstiftning.
Sveriges säkerhetspolitik har
redan börjat förändras i grun-
den i och med Natoansökan och
i en intervju i Dagens Nyheter
1 november sa en forskare på
Försvarshögskolan ”Det finns
behov av att fundera på vad själva grundproblemet
är när det gäller kärnvapen. I Sverige tar vi för
givet att vi inte har kärnvapen gör att risken för ett
kärnvapenangrepp minskar.”
Sverige är numera ett av de länder som klamrar
sig fast vid en idé om att kärnvapen skyddar oss.
Men det är en falsk trygghet som både är ohållbar
och omoralisk. Österrike sa under första utskottet
att kärnvapenavskräckning är en teori baserad på
antaganden med en enda garanti: att det orsakar
katastrofala konsekvenser när det misslyckas.
■
”
När Sverige utan
förbehåll under-
kastar sig Natos
kärnvapendok-
trin, som inte ens
utesluter att an-
vända kärnvapen
först, är det ett
aktivt medgivande
av kärnvapen.
LÄKARE MOT KÄRNVAPEN #169
8
Nordkorea fort sätter
skjuta upp missiler
Samtidigt som kärnvapenhotet aldrig varit
allvarligare utropar sig Nordkorea nu till
officiell kärnvapenstat och ger militären
rätt att utföra en kärnvapenattack om
landets ledarskap attackeras. Nordkorea
fortsätter att testa missiler och robotar
och skapa oro i regionen. Andra länder
i regionen fördömer Nordkoreas tester
och i mitten av november kallade USA:s
vice president till krismöte då en nordko-
reansk missil landade 20 mil från Japans
kust. Experter tror att Nordkorea inom
kort kommer att testa kärnvapen samt
kunna placera kärnvapenstridsspetsar på
missilerna. Senast i november diskuterade
USA:s president Joe Biden Nordkoreas
robottester med Kinas ledare Xi Jinping.
Seminarium: Ny forskning
om kärnvapens humanitära
konsekvenser
21 november arrangerade Svenska Läkare mot
Kärnvapen (SLMK) tillsammans med Pugwash
Sverige en heldagskonferens på temat Medicin-
ska och humanitära konsekvenser av kärnvapen.
Dagen inleddes med föredrag av Sofia Sivertsson
från FOI om den rapport de tog fram på uppdrag
av MSB om en kärnvapenexplosion i Nynäshamn.
Efter det beskrev Jan Larsson från SLMK de
medicinska konse kvenserna av kärnvapen. Clara
Brune också från SLMK berättade hur en kärn-
vapenkatastrof skulle påverka de läkare som finns
kvar att försöka hantera konsekvenserna och den
IPPNW världs kongress 2023
I april 2023 går International Physicians for the Preven-
tion of Nuclear Wars (IPPNW) världskongress av stapeln
i Mombasa, Kenya. Kongressen äger rum 27–29 april och
förutom den redan satta agendan planeras det för sociala
aktiviteter, guidade turer samt en cykeltur för studenter.
Inför och efter kongressen kommer även en studentkonfe-
rens att hållas. Kongressen är öppen för alla.
Vill du anmäla dig? Information kommer inom kort att
finnas på ippnw.org.
Vendela Englund
Burnett omvald som
ordförande
I slutet av november höll vi årsmöte
och Vendela Englund Burnett, specia-
list i allmänmedicin, valdes till ordfö-
rande för ännu ett år. Posten som vice
ordförande kommer att delas mellan
Åsa Lindström och Benny Petersson.
Ny studentrepresentant är Johan Täng.
etiska stress som drabbar de överlevande läkarna.
Kim Scherrer, forskare från Bergens universitet,
beskrev kärnvapenkrigets effekter på klimatet
och på världens matproduktion. Eftermiddagen
spenderades med att blicka framåt genom att
Elizabeth Minor från den engelska organisationen
Article 36 berättade om kärnvapenkonventionen,
med fokus på artikel 6 och 7 som handlar om hur
kärnvapens konsekvenser för människor och miljö
kan hanteras.
LÄKARE MOT KÄRNVAPEN #169
9
FOTO: MIKI ANAGRIUS
USA:s nya
Nuclear Posture
Review
I oktober släppte Biden-administrationen sin
nya Nuclear Posture Review, troligtvis försenad
och förhalad på grund av Rysslands invasion av
Ukraina. I kärnvapendoktrinen beskrivs USA:s
strategi och kärnvapenpolitik. Där beskrivs
bland annat hur många och vilka typer av kärn-
vapen som behövs för att uppfylla strategin, hur
kärnvapnen kan komma att användas, och hur
de passar in i resten av regeringens militära och
utrikespolitiska planering.
2022 års doktrin är mer i linje med Obama-
administrationens, men har några betydande
skillnader på grund av utvecklingen av Kinas
och Rysslands kärnvapenarsenaler. Den nya
doktrinen drar slutsatsen att USA:s kärnvapen
kan användas mot hela spektrumet av hot: “While
the United States maintains a very high bar for
the employment of nuclear weapons, our nuclear
posture is intended to complicate an adversary’s
entire decision calculus, including whether to
instigate a crisis, initiate armed conflict, conduct
strategic attacks using non-nuclear capabilities,
or escalate to the use of nuclear weapons on any
scale.”
Doktrinen avvisar både en policy för no-first-
use och en policy om ”sole purpose” på grund av
rådande omständigheter. Det står också att USA
”inte kommer att använda eller hota att använda
kärnvapen mot icke-kärnvapenstater som är par-
ter i NPT [Icke-spridningsavtalet] och i enlighet
med deras kärnvapenförpliktelser.”
Läs mer
Federation of American Scientists - Blogg
https://fas.org/blogs/security/2022/10/2022-nuclear-posture-review/
Ladda ner Nuclear Posture Review:
https://s3.amazonaws.com/uploads.fas.org/2022/10/27113658/
2022-Nuclear-Posture-Review.pdf
LÄKARE MOT KÄRNVAPEN #169 - VERKSAMHETSBERÄTTELSE
10
S
venska Läkare mot Kärnvapen är
den ledande organisationen för
kärnvapennedrustning i Sverige.
Vi arbetar preventivt för att kärnvapen
ska avskaffas innan de används igen,
utifrån budskapet om kärnvapens medi-
cinska och humanitära konsekvenser.
Svenska Läkare mot Kärnvapen grunda-
des 1981 och har 2 500 läkare som med-
lemmar.
Tillsammans med IPPNW och ICAN är
vi stolta mottagare av två Nobels freds-
pris: 1985 med IPPNW och 2017 med
ICAN.
Förändringsteori och metoder
Svenska Läkare mot Kärnvapens mål är att
kärnvapen ska avskaffas och aldrig användas
igen. Med utgångspunkt i vår kunskap om kärn-
vapens medicinska och humanitära konsekven-
ser arbetar vi för att driva på och skapa förut-
sättningar för kärnvapennedrustning. Genom
att öka den politiska pressen och omdefiniera
debatten om kärnvapen och nedrustning vill vi
få Sverige att driva en mer aktiv nedrustnings-
politik där det humanitära perspektivet står i
centrum. Våra metoder är politisk påverkan,
opinionsbildning, samverkan och en hållbar
organisation.
Påver kan
Direkt påverkansarbete
Vi har kontinuerlig dialog och genomför mö-
ten med representanter för partier för att bygga
engagemang och stödja dem i kärnvapenfrågan. Vi
har under verksamhetsåret haft kontakt med och
träffat flera partier för att diskutera vägar framåt
och bistå med underlag.
Inför Centerpartiets partistämma publicerade
vi sex lokala debattartiklar med uppmaning om
att ta ställning för FN:s konvention om förbud
mot kärnvapen. Vi har haft kontinuerlig dialog
med Vänsterpartiet och försett ledamöter med un-
derlag inför debatter och interpellationer. Vi har
även träffat och försett Miljöpartiet med under-
lag. Vi har vid flera tillfällen deltagit i möten med
Sveriges utrikesminister, Utrikesdepartementets
enhet för Nedrustning- och Ickespridning (UD-
NIS) och Sveriges nedrustningsambassadör.
Socialdemokraterna beslutar om
stöd för TPNW
Inför Socialdemokraternas kongress i november
2021 arbetade vi för att partiet skulle besluta om
att verka för en svensk anslutning till FN:s kärn-
vapenförbud. Vi har genom möten, föreläsningar
och dialog bidragit med underlag och argument till
sidoförbund, medlemmar, lokalkretsar och företrä-
dare för det socialdemokratiska partiet. Bland annat
har vi deltagit vid flera seminarier och möten med
Socialdemokrater för Tro och Solidaritet, S-kvinnor
och lokala grupper. Vi genomförde ett panelsamtal
tillsammans med bland annat Olof Palmes Interna-
Verksamhetsberättelse
VERKSAMHETSÅRET 2021-09-01 – 2022-08-31
Hela verksamhetsberättelsen finns på www.slmk.org. Verksamhetsberättelsen utgör
också vår effektrapport som rapporteras in till Giva Sverige.
1111
LÄKARE MOT KÄRNVAPEN #169 - VERKSAMHETSBERÄTTELSE
tionella Center, där S-kvinnors ordförande deltog.
Vi tog också fram en flyer som dagarna före
partikongressen placerades i stolsfickorna på SJ:s
tåg till Göteborg där kongressen ägde rum. Våra
underlag användes i stor utsträckning av kongres-
sens deltagare. Sammantaget bidrog vårt arbete
till att Socialdemokraterna antog en skrivelse om
att partiet ska arbeta för en svensk anslutning till
FN:s kärnvapenförbud.
Nato
Våren och sommaren präglades av Rysslands
invasion av Ukraina och kärnvapenhot, samt den
följande Natodebatten och Natoansökan. Vi har
bevakat processen och spridit analyser, rekom-
mendationer, debattartiklar och underlag. Totalt
har vi tagit fram fyra underlag om hur Sverige kan
verka för nedrustning som Natomedlem.
Internationella nedrustningsfora
I juni deltog vi på det första statspartsmötet för
FN:s konvention om förbud mot kärnvapen i
Wien, där vi bevakade och rapporterade om
mötet. Sverige deltog som observatör. Inför mötet
hade vi dialog med UD:s enhet för Nedrustning
och Icke-spridning där vi framförde rekommen-
dationer och förslag på vad Sverige kunde driva
för frågor. Under statspartsmötet mötte vi den
svenska delegationen samt en svensk riksdagsle-
damot som var på plats.
Icke-spridningsavtalets översynskonferens
ägde rum i New York i augusti, vilken vi följde he-
mifrån. I augusti hade vi ett replikskifte med Ann
Linde i Dagens Nyheter i och med att Sverige
lämnade det humanitära initiativet under NPT.
Året i
korthet
• Svenska Läkare mot Kärnvapen fyllde 40 år, vilket
uppmärksammades med ett jubileums-nummer av
tidskriften Läkare mot Kärnvapen.
• Vår granskning av Tredje AP-fondens innehav i
kärnvapenbolag fick bra genomslag. I slutet av
2021 hade pensionsfonden avyttrat majoriteten av
sina investeringar.
• Vi arbetade för att Socialdemokraterna skulle
besluta att verka för en svensk anslutning till
FN:s kärnvapenförbud. På partikongressen 2021
antogs en sådan skrivelse.
• Det första statspartsmötet för FN:s kärnvapenför-
bud hölls i Wien. Vi var på plats för att bevaka
konferensen och Sveriges deltagande som obser-
vatör.
GÅVOR
1000
personer har skänkt generösa
gåvor som hjälpt oss att driva
kampen kärnvapen
LÄR OM KÄRNVAPEN
850 000
personer besökte vår utbildningssajt
Lär om Kärnvapen under året
31
intervjuer och
26
medier
13
debattinlägg i
SLMK I DEBATTEN
519
arbetsdagar har
41
medlemmar lagt ideellt
på föreningsarbete
MEDLEMMARNAS ARBETE
LÄKARE MOT KÄRNVAPEN #169 - VERKSAMHETSBERÄTTELSE
12
Opinion
Kärnvapen tillbaka på agendan –
ökad efterfrågan på vår kunskap
Svenska Läkare mot Kärnvapens verksamhet har
under våren påverkats starkt av Rysslands invasion
av Ukraina och hot om att använda kärnvapen.
Det ökade kärnvapenhotet medförde en kraftigt
ökad efterfrågan på information om kärnvapen. Vi
såg en större efterfrågan på oss som experter och
under våren medverkade vi i flera medier med
stor räckvidd, såsom Sveriges Radios Konflikt och
Dagens Nyheter. Vår kunskapsdatabas Lär om
Kärnvapen hade en ökning på närmare 3000 pro-
cent unika besökare under februari till april, med
en högsta notering om 185 000 unika besökare på
en månad.
Rapport synliggör sjukvårdens
bristande kapacitet vid en kärn-
vapenexplosion
I februari publicerade vi rapporten ”Förebygga
är enda medicinen” som kartlägger sjukvårdens
kapacitet att hantera en kärnvapenexplosion över
Stockholm. Rapporten togs fram i samarbete
med ICAN, som en del av vårt pågående arbete
med att synliggöra kärnvapens humanitära kon-
sekvenser och sätta frågan i en aktuell kontext.
Rapporten fick genomslag i flera medier och har
bland annat utgjort underlag för debattartiklar,
föreläsningar och tal.
Bok om nedrustningspolitik ur ett
genusperspektiv
2020 disputerade Emma Rosengren från Stock-
holms universitet med en avhandling om fram-
växten av den svenska nedrustningspolitiken ur
ett genusperspektiv. För att tillgängliggöra den
anlitade vi Emma Rosengren för att ta fram en
populärvetenskaplig version. Resultatet blev bo-
ken ”Förnuft, känsla och kärnvapen” som gavs ut
i februari 2022 på Santérus förlag. Vi arrangerade
ett boksläpp med samtal mellan Emma Rosen-
gren, redaktören Aryo Makko samt tidigare kabi-
nettsekreterare Annika Söder. Boken skickades ut
till utrikesministern samt ett antal riksdagsleda-
möter, debattörer, akademiker och media.
Tredje AP-fonden minskar
investeringar i kärnvapen
Vi har under året genom möten och dialog ar-
betat för att Tredje AP-fonden, AP3, ska avyttra
sina innehav i kärnvapen. I november publice-
rade vi en kartläggning av Tredje AP-fondens
investeringar i kärnvapen, ”Kärnvapen finansie-
ras med svenska pensionspengar”. Rapporten
fick brett genomslag och uppmärksammades i
bland annat SR:s Ekonomiekot. Efter gransk-
ningen uttalade sig flera politiker och ministrar
och övervägde skärpt lagstiftning. Vid sitt bokslut
1313
LÄKARE MOT KÄRNVAPEN #169 - VERKSAMHETSBERÄTTELSE
i december 2021 hade Tredje AP-fonden sålt av
majoriteten av sitt innehav i bolag kopplade till
kärnvapen.
Vi har även haft dialog med företrädare för
AP-fondernas Etikråd för att få Etikrådet att
ändra sitt ställningstagande om kärnvapen. Vi
hade i maj besök av Susi Snyder, ICAN:s expert
på finansiering av kärnvapen, och hade då
möten med Tredje AP-fonden, Handelsbanken,
Nordea, Swedbank och SEB för att stärka deras
riktlinjer kring kärnvapen.
Ökat mediegenomslag
Vi har under året arbetat mer proaktivt för att
öka vårt mediegenomslag och stärka vår roll
som expert genom att ta fram nyhetsmaterial
i form av till exempel underlag och rapporter.
Exempel är vår kartläggning av Tredje AP-fon-
dens innehav i kärnvapenbolag, som plockades
upp av SR:s Ekonomiekot och fick stor sprid-
ning. Även SLMK:s 40-årsfirande i september
2021 har fått gott genomslag med artiklar
publicerade i sju läkartidningar.
Intervjuer och omnämnanden: 38 (31 intervjuer
och 7 omnämnanden). Däribland DN, Läkartid-
ningen, Ekonomiekot och Konflikt.
Debattartiklar: 13 debattartiklar i 26 medier.
Rekordmånga besökare på utbild-
ningssajten Lär om Kärnvapen
Lär om Kärnvapen, www.laromkarnvapen.
se, är vår utbildningssajt om kärnvapen och
nedrustning. I maj nylanserades Lär om
Kärnvapen efter en omarbetning där sidan fått
uppdaterade texter, ny design och en mer lätt-
navigerad struktur. Veckorna efter Rysslands
invasion av Ukraina och kärnvapenhot hade
Lär om Kärnvapen rekordmånga besökare,
däribland besökare från Ryssland och Ukrai-
na. Med hjälp av en praktikant, en masters-
student i ryska språket, översättes alla svenska
texter till ryska.
Unika besökare per månad: 3 000-185 000
Antal unika besökare: över 850 000
SLMK:s hemsida, www.slmk.org
Lär om Kärnvapen, www.laromkarnvapen.se,
är vår utbildningssajt om kärnvapen och ned-
rustning. I maj nylanserades Lär om Kärn-
vapen efter en omarbetning där sidan fått
uppdaterade texter, ny design och en mer lätt-
navigerad struktur. Veckorna efter Rysslands
invasion av Ukraina och kärnvapenhot hade
Lär om Kärnvapen rekordmånga besökare,
däribland från Ryssland och Ukraina. Med
hjälp av en praktikant, en mastersstudent i
ryska språket, översättes alla svenska texter till
ryska.
Unika besökare per månad : 600 - 7000
Antal unika besökare: 57 829
Sociala medier
Alla våra sociala kanaler har vuxit under året.
På Facebook har vi nu 2360 följare, på Twit-
ter 472 följare och på Instagram 570 följare.
Vi såg en markant ökning av interaktioner i
samband med Rysslands invasion av Ukraina,
Socialdemokraternas beslut om Nato samt
Sveriges Natoansökan. På Twitter ökade anta-
let följare under Socialdemokraternas kon-
gress. Flest visningar på YouTube hade vårt
40-årsfirande.
LÄKARE MOT KÄRNVAPEN #169 - VERKSAMHETSBERÄTTELSE
14
Föreläsningar och deltagande i
externa evenemang
Under verksamhetsåret har vi deltagit på
flertalet externa evenemang, både med före-
läsningar och som inbjudna experter. Totalt
har vi föreläst 15 gånger. Ordförande Vendela
Englund Burnett deltog vid Demokratidagarna
i Nynäshamn samt vid Kastellholmssamta-
len, i ett rundabordssamtal med bland annat
Stefan Löven. Vice ordförande David Victorin
föreläste för Nuclear Threat Initiative, NTI, i
Washington.
Podcast
Under verksamhetsåret har föreningens pod-
cast Atombombspodden nylanserats och fått
en ny redaktör. Johan Täng har tagit över från
David Victorin. Tre nya avsnitt har släppts.
Organisation
Svenska Läkare mot Kärnvapen
40 år
Verksamhetsåret började med att vi i septem-
ber 2021 fyllde 40 år. Det uppmärksammades
med ett digitalt evenemang, där medlemmarna
Åsa Lindström, Gunnar Westberg och David
Victorin deltog i ett panelsamtal om SLMK:s
arbete och roll under 40 år. Dessutom utdela-
des 2021 års antiatombombsdiplom till Margot
Wallström, som därefter deltog i ett samtal. I
sitt tacktal uttryckte Wallström uppskattning för
vårt arbete. Vi gav också ut ett extra tjockt jubi-
leumsnummer om vårt arbete under 40 år.
Stärka medlemsorganisationen
Organisationen står inför en stor utmaning
med en stagnerande medlemstillväxt och färre
medlemmar med ett aktivt ideellt engagemang.
Under året har tillströmningen av medlem-
mar dock ökat något i samband med Rysslands
kärnvapenhot och Sveriges Natoansökan. Vi
har därför påbörjat ett långsiktigt arbete för att
bygga en modern medlemsorganisation där vi
kan nå ut till och engagera nya medlemmar.
Under året har vi bland annat samarbetat
med flera läkarorganisationer och föreläst för
IFMSA, Svensk förening för allmänmedicin
samt medicinstudenter. Vi har medverkat med
artiklar i sju läkartidningar och annonserat i sex
läkartidningar.
Under året har vi erbjudit våra medlemmar
sätt att bidra och vara delaktiga i vårt arbete.
Vi har via nyhetsbrev och sociala medier
informerat och erbjudit möjlighet att påverka
beslutsfattare och makthavare. En medlem
har tagit över som redaktör för vår podcast
Atombombspodden, och flera medlemmar har
deltagit i en bokcirkel startad av studentrepre-
sentant Clara Brune.
Tidskriften Läkare mot Kärnvapen
Vi har givit ut fyra nummer av vår medlems-
tidning Läkare mot Kärnvapen. Under året
har tidningen omarbetats och fått ett moder-
nare utseende samt ett uppdaterat innehåll,
som tilltalar en bredare publik. Riktlinjer och
en checklista för skribenter har tagits fram och
två medicinska redaktörer har tillsatts.
Nyhetsbrev
Ca en gång i månaden skickar vi ut nyhetsbrev
med drygt 700 mottagare, varav majoriteten är
medlemmar.
Bokcirkel
En bokcirkel med flera av föreningens med-
lemmar startades under förra verksamhets-
året på initiativ av studentrepresentant Clara
Brune.
1515
LÄKARE MOT KÄRNVAPEN #169 - VERKSAMHETSBERÄTTELSE
Anti-atombombsdiplomet
2021 års anti-atombombsdiplom delades ut
under detta verksamhetsår för att sammanfalla
med föreningens 40-årsfirande den 10 septem-
ber 2021. Diplomet tilldelades tidigare utrikes-
minister Margot Wallström för hennes långa och
konstruktiva engagemang i kärnvapenfrågan,
där hon som utrikesminister såg till att kärn-
vapennedrustning blev en prioriterad fråga på
regeringens utrikespolitiska agenda. Utdelning-
en skedde vid ett digitalt evenemang i samband
med vårt 40-årsfirande.
Även 2022 års anti-atombomsdiplom dela-
des ut under detta verksamhetsår. Det tilldela-
des författaren och journalisten Anita Goldman,
för att i många år ha varit en stark röst mot
kärnvapen i samhällsdebatten. Bland annat ge-
nom hennes bok ”Om jag så måste resa till Los
Alamos”. Utdelningen skedde på Hiroshimada-
gen i Storkyrkan i Stockholm.
Hiroshimadagen 2022
STOCKHOLM: Hiroshimadagen uppmärksam-
mades i Storkyrkan i Stockholm av ett sextiotal
deltagare. Domkyrkokaplan Kristina Ljunggren,
Margot Wallström, tidigare utrikesminister och
förra årets mottagare av anti-atombombsdiplo-
met, och Gösta Alfvén, Svenska Läkare mot
kärnvapen, talade. Sedan överlämnade Gösta
Alfvén årets anti-atombombsdiplom till Anita
Goldman. Arrangemanget gjordes som vanligt
av Leonore Wide.
GÖTEBORG: Medlemmar i Göteborg arrang-
erade ett möte i Fredslunden i Vasaparken som
samlade ett femtiotal personer. David Victorin,
vice ordförande, höll välkomsttal.
VÄXJÖ: Vår styrelseledamot Karin Svensson
talade på ett uppmärksammande av Hiroshima-
dagen i Växjö, arrangerat av IKFF, Växjökretsen.
Styrelse
Vid årsmötet i januari 2022 valdes Vendela
Englund Burnett till ny ordförande och David
Victorin omvaldes till vice ordförande. Styrel-
sen består av nio ordinarie medlemmar, fyra
suppleanter och två studentsuppleanter samt
en adjungerad styrelseledamot. Christina Got-
ting omvaldes som auktoriserad revisor och
Eva Stein som suppleant. Kristina Olofsson
valdes som föreningsrevisor och som suppleant
Bengt Lindell. Föreningsrevisorn fyller även
föreningens visselblåsarfunktion. Till valbered-
ning valdes Leonore Wide (sammankallande),
Jan Larsson och Christina Vigre Lundius. En
presentation av styrelsen finns på www.slmk.
org.
↑
Journalisten
och författaren
Anita Goldman
fick 2022 års
antiatombombs-
diplom.
←
Margot Wall-
ström, tidigare
utrikesminister,
tog emot diplomet
2021.
←
Våra med-
lemmar Gunnar
Westberg och
David Victorin
berättar om
arbetet genom
40 år.
LÄKARE MOT KÄRNVAPEN #169 - VERKSAMHETSBERÄTTELSE
16
Antal medlemmar
Vid verksamhetsårets slut hade föreningen totalt
2 343 medlemmar och associerade medlemmar.
De associerade medlemmarna har tidigare varit
med i andra, numera nedlagda, yrkesföreningar
mot kärnvapen.
Medlemmar (läkare och läkarstudenter): 2 072
Associerade medlemmar (sjuksköterskor, fysio-
terapeuter, biomedicinska analytiker, forskare,
ingenjörer och tandläkare): 270
Personal
Svenska Läkare mot Kärnvapen har ett kansli
med anställd personal utbildad inom bland an-
nat internationell politik och rätt samt jour-
nalistik. Personalen fortbildas genom kurser
och utbildningar. Christina Vigre Lundius är
styrelsens kontaktperson för arbetsmiljöfrågor
och genomför regelbundna samtal med perso-
nalen om såväl den fysiska som den psykoso-
ciala arbetsmiljön.
Ekonomi
Svenska Läkare mot Kärnvapen har en stabil
ekonomisk situation och en god likviditet. In-
ternt genererade medel i form av medlemsavgif-
ter, gåvor samt spararnas bidrag via Swedbank
Humanfond utgjorde under verksamhetsåret ca
64 procent av föreningens inkomster. Bokslutet
den 31 augusti 2022 visade på ett resultat på 1
373 939 kr. Det stora överskottet beror på ett
arv från en avliden före detta associerad med-
lem som testamenterade 1 miljon kronor i aktier
till oss. Svenska Läkare mot Kärnvapen hade
under verksamhetsåret verksamhetskostnader på
3 017 901 kronor.
Giva Sverige, Svensk Insamlings-
kontroll och 90-konton
Svenska Läkare mot Kärnvapen har två 90-kon-
ton och kontrolleras av Svensk Insamlings-
kontroll. Minst 75% av insamlade medel ska
användas till föreningens ändamål. Svenska
Läkare mot Kärnvapen klarar gränsen med god
marginal. Föreningen är medlem i Giva Sve-
rige och har en kvalitetskod för etisk insamling
enligt Giva Sveriges riktlinjer samt upprättar
årligen en effektrapport, genom denna verksam-
hetsberättelse.
Rapporter från
föreningar och
grupper
Vetenskapliga rådet
Svenska Läkare mot Kärnvapens vetenskapliga råd
har under verksamhetsåret bestått av åtta ledamöter
inom olika vetenskapsområden. Ett arbetsutskott
bestående av Kåre Axell, Stefan Björnson och Lars
Rydén organiserar verksamheten.
Under verksamhetsåret har rådets medlemmar
publicerat två debattartiklar i Svenska Dagbladet.
Psykolog Elisabet Södersten har bidragit med
artiklar om oro och existentiell ångest kring kärn-
vapenhotet, publicerade på ICAN:s hemsida samt
i LMK nr 167. Rådet har under året noga följt vad
som händer inom ICAN och utvecklingen av FN-
konventionen mot kärnvapen. Rådet har också följt
forskningen om ”kärnvapenvinter” genom ledamo-
ten Gunilla Svenssons bevakning av ny forskning
inom området.
Stockholm
Till styrelse för det kommande verksamhetsåret val-
des Leonore Wide till ordförande och Gösta Alfvén
till vice ordförande.
Meit och Leonore höll kontakt med riksdagsle-
damot Laila Naraghi från Socialdemokraterna som
skrivit motioner om förbud mot kärnvapen på svensk
mark. Stockholmsföreningen anordnade också ett
informellt möte vid Fredstatyn med Socialdemokra-
tiska kvinnoförbundet. Gösta Alfvén höll ett före-
drag i Västerås Historiska Förening. Carin Odhner
medverkade med en artikel i Svensk Psykiatri. Upp-
märksammandet av Hiroshimadagen i Storkyrkan i
Stockholm återupptogs under verksamhetsåret efter
pandemin under arrangemang av Leonore Wide.
Stockholmsföreningen ingår i ”Nätverket för kärnva-
pennedrustning” som under året arrangerat ett we-
binar om ungas syn på klimatfrågan och kärnvapen-
hotet, med flera politiska ungdomsförbund i panelen.
Nätverket har även spelat in två videopoddar.
Göteborg
Föreningen arbetar i Göteborg till stor del genom
paraplyorganisationen Fredsam, där Gunnar West-
berg representerar Svenska Läkare mot Kärnvapen.
Fredsam har organiserat en fredsaktion till minne
av Hiroshima och Nagasaki i Fredslunden med ett
femtiotal deltagare.
LÄKARE MOT KÄRNVAPEN #169
17
Danske Læger mod Kernevåben
Formands-
beretning 2022
2022 har været et skelsættende år. Efter lang
tids forværring af det politiske klima er der efter
Ruslands overfald på Ukraine nu krig i Europa
og der er fremsat trusler om brug af atomvåben.
Oprustning er dagens orden og internationale
aftaler, der kunne begrænse de farligste våbensys-
temer er opsagt eller eroderet. Risikoen for brug
af kernevåben anses for at være den største siden
Cuba-krisen i 1962. De katastrofale konsekven-
ser, enhver brug af kernevåben vil medføre, burde
være velkendte, men betragtes af politikere, me-
dier og store dele af befolkningen tilsyneladende
som et hypotetisk problem, som man er uvillig til
at adressere - vores mening er, at intet problem er
mere presserende at få løst.
Ved årets længe udsatte opfølgningskonferen-
ce til Ikke-spredningsaftalen kunne der ikke ved-
tages et slutdokument. Atommagterne fokuserede
på at fastholde retten til at besidde kernevåben
og på at tydeliggøre, hvor vigtige disse er i deres
sikkerhedsdoktriner – samtidig bedyrer de deres
støtte til tanken om en atomvåbenfri verden.
Mere opmuntrende var det første statsparts-
møde for FN-konventionen om forbud mod
atomvåben, TPNW, der fandt sted i Wien i juni.
Indtil videre står en tredjedel af verdens lande
bag forbuddet, som anses for at være det mest lo-
vende nedrustningstiltag i mange år. Konferencen
vedtog en handlingsplan med konkrete forslag
til at implementere dens indhold og øge opbak-
ningen. Det blev understreget, at TPNW un-
derstøtter og kompletterer allerede eksisterende
kernevåbenaftaler, såsom ikke-spredningsaftalen
og prøvestopaftalen.
DLmK har flere gange henvendt sig til den
danske regering og Folketinget med opfordringer
til at støtte op om forbudstraktaten, noget vores
NATO-medlemskab ikke er en hindring for, men
regeringen har hidtil satset på ikke-spredningsaf-
talen og mener, at TPNW modarbejder denne.
Vi er ganske uenige, jfr også resultaterne af årets
konferencer om de to aftaler.
Vores forening har i årets løb holdt oplæg ved
møder i København og Århus og har fortsat sam-
arbejdet med netværket Forbyd Atomvåben, som
samler en hel del danske fredsorganisationer. Her
har vores pjece Katastrofale humanitære konse-
kvenser af atomvåben været meget anvendt. Det
er fortsat vanskeligt at trænge igennem til medier-
ne, som gerne giver spalteplads til militæranalyti-
kere, men sjældent til debat om konfliktløsning,
sikkerhedspolitisk nytænkning og behovet for nye
nedrustningsaftaler.
Efter i flere år forgæves at have stillet forslag
på generalforsamlingen i Lægernes Pension om at
få afviklet pensionskassens investeringer i atom-
våbenrelaterede virksomheder etablerede vi i år
vores egen liste til delegeretvalget, Atomvåbenfri
Investering. Vi fik valgt 4 delegerede ud af 125,
men vores forslag opnåede majoritet trods udtalt
modstand fra pensionskassens bestyrelse og læge-
foreningens formand. Pensionskassen er herefter
forpligtet til at afvikle disse investeringer, som har
udgjort ca 0,5% af aktiekapitalen eller ca 300 mio
kr. Dette er selvfølgelig en sejr for vort arbejde,
men det ville også være ganske uacceptabelt, hvis
vores pensionskasse skulle forsøge at tjene penge
på masseødelæggelsesvåben.
DLmK har ca 75 betalende medlemmer,
men stadig kun ganske få aktive. Vi savner i høj
grad nye friske kræfter, gerne nogen, der kunne
promovere vores agenda på sociale medier. Vores
svenske søsterorganisations blad sendes nu elek-
tronisk til medlemmerne; det kan dog rekvireres
pr post, selv om det er dyrt.Foreningens mål, en
verden uden kernevåben, er uændret og mere
påtrængende at få gennemført end nogensinde.
I øjeblikket bevæger vi os på en knivsæg!
Klaus Arnung, formand for
Danske Læger mod Kernevåben
Referat af virtuelt Landsmøde i
DLMK afholdt 08.11.22.
Deltagere: Klaus Arnung, Sverre Barfod, Gunner Nielsen,
Kim Birkedahl, Povl Revsbech.
1. Valg af referent: Povl.
2. Formandens beretning: Klaus konstaterede, at landsmødet
var rettidigt indkaldt. Herefter blev årsberetningen læst op. Vil
blive trykt i LMK-bladet. Efter beretningen udspandt der sig en
livlig debat om forskellige emner i relation til atomvåben og
oprustning generelt. Beretningen godkendt.
3. Regnskab 2021: 67 medlemmer har betalt kontingent i
2021. Der var et overskud på 29.133,25 kr. Saldo ved årets
udgang: 36.583,35 kr. Godkendt.
4. Budget 2023. Er ikke udarbejdet. Der var tilslutning til et
forslag om at afsætte 10.000 kr. til foreningen Forbyd Atom-
våbens aktiviteter. Verdenskongres, som er udsat pgra corona-
pandemien, forventes afholdt i Kenya. Usikkert hvornår.
5. Kontingentet: Uændret kr. 300 for læger. Vi vedtog at
tilbyde studerende et gratis kontingent i 1 år, herefter kr. 100.
6. Valg: Klaus genvalgt som formand. Povl genvalgt som kas-
serer og sekretær. Ny intern revisor: Gunner.
7. Evt. Lægernes Pension afholder ektraord. Generalforsamling
mandag 5. dec. Kl. 16.30 i Kbh. Vi, der er delegerede, kan
forvente at få en indkaldelse separat. Mulighed for virtuel del-
tagelse. Klaus snakker med Iben Sorgenfrei fra Lige Pension
ang. behov for fælles fodslag.
LÄKARE MOT KÄRNVAPEN #169
18
KUBA-
KRISEN
för 60 år sedan – och nu
V
ad hände vid Kubakrisen i oktober
1962 och betyder det något för dagens
kris mellan Ryssland och Nato?
År 1962 kunde USA nå Sovjetunionen med
bombflyg och missiler avfyrade från landbaser
eller ubåtar. Sovjetunionen, däremot, hade bara
bombflyg men inga missiler som kunde nå USA.
Därför försökte Sovjetunionen installera missiler
på Kuba som kunde nå stora delar av USA. De
upptäcktes av ett amerikanskt spaningsflygplan i
oktober 1962.
Senare upptäcktes fyra sovjetiska ubåtar
utanför Kuba. De var inte atomubåtar utan
behövde gå upp till ytan för att ladda batterierna.
Tre av dem tvingades till ytan men den fjärde,
B-59, vägrade ge sig. Den var utrustad med en
kärnvapentorped, något som USA inte visste
om. Ombord på B-59 var batterierna nästan
urladdade den 27 oktober och luftkonditionen
fungerade inte. Det började bli olidligt varmt
och sjömännen svimmade av hettan och stigande
koldioxidnivåer. Från de amerikanska ytfartygen
kastades varningsskott nära ubåten.
Vatten är ett uselt medium för radiovågor
så B-59 hade inte haft kontakt med Moskva
på flera dygn. Ubåtsofficerarna visste inte om
tredje världskriget hade utbrutit eller inte. Om
högkvarteret inte kunde nås måste de tre högsta
officerarna ombord vara eniga om att avfyra
kärnvapen. Fartygets befälhavare skrek: ”Vi
spränger dem nu. Vi kommer att dö, men vi
kommer att sänka dem alla – vi kommer inte att
skämma ut vår flotta!”. Den politiske officeren
höll med men den tredje officeren, Vasili Ark-
hipov, sa nej. Han betraktades som en hjälte efter
att ha överlevt en strålningsolycka ombord på
en atomubåt. Nu lyckades han genomdriva sin
vilja, trots fartygschefens ilska. B-59 kom upp till
ytan och amerikanska flotta lät den återvända till
Sovjetunionen.
Kennedys rådgivare Schlesinger sa att Kuba-
krisen var ”inte bara det farligaste ögonblicket i
kalla kriget. Det var det farligaste ögonblicket i
människans historia.”
När fysikern Max Tegmark grundade Future of
Life Award delades det första priset ut postumt
till Arkhipov, på årsdagen av när han förhind-
rade ett kärnvapenkrig. Tegmark sa: ”Tack vare
hon om är den 27 oktober 2017 inte 55-årsjubi-
leet av tredje världskriget.”
Finns det chans att en rysk befälhavare nu
vägrar avfyra kärnvapen, som Arkhipov? Ja,
säger Rose Gottemoeller, som varit näst högste
chef för Nato. Hon har lärt känna många höga
officerare som leder Rysslands kärnvapenstyrkor
och fått stor respekt för dem. Putin kan inte
ensam avfyra kärnvapen utan några generaler
måste godkänna ordern. Vi får hoppas att hon
har rätt.
KRÖNIKA
Litteratur
Gottemoeller R (2022) Opinion: War in Ukraine Nuclear
diplomacy with Russia could avert the threat of Armageddon.
Financial Times, 7 October 2022.
Gottemoeller R (2022) in Webinar, Arms Control Association,
11 October 2022.
Immerwarh D (2022) Forgetting the apocalypse: why our
nuclear fears faded – and why that’s dangerous. The Guardian,
12 May 2022.
Nuclear Close Calls: The Cuban Missile Crisis. The Atomic
Heritage Foundation 2018.
”
Finns det chans att en rysk
befälhavare nu vägrar avfyra
kärnvapen, som Arkhipov? Ja,
säger Rose Gottemoeller, som
varit näst högste chef för Nato.
Av Inge Axelsson
←
Den sovjetiska ubåten B-59 i ytläge
den 28 oktober 1962.
Testamentera för en
framtid utan kärnvapen
När du skriver in Svenska Läkare mot Kärnvapen i ditt testamente gör
du skillnad för en värld utan kärnvapen en lång tid framöver. Det är ett
meningsfullt bidrag som innebär att vi kan fortsätta driva på för att
kärnvapen ska avskaffas, innan de används igen.
Testamenten är gåvor som gör skillnad
Att skriva in en organisation i sitt testamente är inte så krångligt som
man kan tro. Du kan skriva ditt testamente själv, du behöver ingen
advokat och du kan ändra det när som helst. Det viktigaste är att
du tänker igenom ditt testamente utifrån dina egna önskemål!
Svenska Läkare mot Kärnvapen är medlem
i Giva Sverige, branschföreningen för
tryggt givande och är kontrollerade och
granskade av Svensk Insamlingskontroll.
Så gör du – läs mer här:
→
slmk.org/stod-oss/testamente
→
www.givasverige.se/tryggt-givande/testamente/skriv-testamente
POSTTIDNING B 03
Avsändare:
Svenska Läkare mot Kärnvapen
Norrtullsgatan 45
113 45 Stockholm
Sweden
Stressad? Vi hjälper
dig att slappna av i jul!
Just nu är det mycket som kan stressa oss. Är julklapparna
fixade? Får vi någon snö? Kan det bli kärnvapenkrig?
GE BORT EN FREDLIG JULKLAPP
Ge bort en julgåva eller ett medlemskap till någon du tycker
om, så stillar du din kärnvapenoro och fixar julklapparna på
samma gång.
På www.slmk.org/stod-oss kan du beställa fina gåvokort att
lägga under granen. Maila till info@slmk.org och ange om du
vill ge bort en julgåva eller ett medlemskap, motiv på gåvo-
kortet, summa och mottagarens namn och adress så skickar
vi ett kort.
SKÄNK EN GÅVA TILL VÅR
JULINSAMLING
Stärk arbetet mot kärnvapen - bidra till vår insamling på
www.facebook.com/slmk1981
God jul önskar vi på Svenska Läkare mot Kärnvapen!
