Text från PDF
FOKUS
Hiroshimadagen 2022 -
Anti-atombombsdiplomet
till Anita Goldman
Icke-spridningsavtalet
NPT - inget antaget slut-
dokument
Ung kärnvapen forskare från
Ukraina talar i NPT
LÄKARE MOT KÄRNVAPEN
NR 168 OKTOBER 2022 MEDLEMSTIDNING FÖR SVENSKA LÄKARE MOT KÄRNVAPEN
ETT STEG NÄRMARE
NEDRUSTNING
Historiskt FN-möte om kärnvapenförbud
stakar ut vägen framåt
Läkare mot Kärnvapen ges ut av föreningen
Svenska Läkare mot Kärnvapen, SLMK.
ANSVARIG UTGIVARE: Josefin Lind,
josefin.lind@slmk.org
REDAKTION: Michaela de Verdier (redaktör),
Clara Gullman Levin, Josefin Lind
LAYOUT: Gabriel Holmbom
TRYCK: Exakta Creative.
Tryckt på miljögodkänt papper.
ISSN: 1400-2256
Nästa nummer utkommer i december.
Material skickas till redaktion@slmk.org senast
25 oktober 2022.
Svenska Läkare mot Kärnvapen
Norrtullsgatan 45,
113 45 Stockholm
E-POST: info@slmk.org
Bli medlem på www.slmk.org
BANKGIRO: 901-0901
SWISH: 1239010901
FÖLJ OSS:
Facebook.com/SLMK.1981
Instagram: @lakaremotkarnvapen
Twitter: @IPPNWSweden
SLMK arbetar preventivt för att kärnvapen ska
avskaffas innan de används igen. Vi är en del av
IPPNW (International Physicians for the Prevention
of Nuclear War) samt ICAN (International Cam-
paign to Abolish Nuclear Weapons).
Tidningen utkommer till alla medlemmar i
Danske Læger mod Kernevåben,
www.danskelaegermodkernevaaben.dk
KONTAKT:
Povl Revsbech (sekretær og kasserer)
povl.revsbech@gmail.com
DLMK, c/o Povl Revsbech, Langdalsvej 40
8220 Brabrand, Danmark
Hiroshimadagen 2022 - Årets Anti- atom -
bombsdiplom går till Anita Goldman
Ett steg närmare nedrustning - Historiskt
möte i Wien om kärnvapenförbudet
Icke-spridningsavtalet NPT - inget
antaget slut dokument
5 Intervju med Anita Goldman, mottagare av årets
Anti -atom bombsdiplom
5 Danske lægers pensions kasse pålagt at afvikle
investeringer i atomvåbenrelaterede virksomheder
6 Boktips - Om jag så måste resa till Los Alamos
11 Ung kärnvapen forskare från Ukraina talar inför
icke-spridningsavtalet
13 Intervju: Kärnvapenöverlevaren Miyata Takashi
om FN:s kärnvapenförbud
14 Krönika - Vi har inte tid att vänta med att
eliminera kärnvapnen
INNEHÅLL #168
4
8
10
HAR DU BETALAT DIN
MEDLEMSAVGIFT?
Fortsätt bidra till en kärnvapen fri värld
genom att betala din medlemsavgift!
LÄKARE - 290 KR/ÅR
ASSOCIERAD MEDLEM - 200 KR/ÅR
STUDENT - 100 KR/ÅR
MÅNADSGIVARE – VALFRI SUMMA
BANKGIRO: 901-0901
SWISH: 1239010901
Märk betalningen med ditt namn och medlems nummer.
Skänk gärna en extra gåva till verksam heten. Tack för ditt stöd!
LEDARE
LÄKARE MOT KÄRNVAPEN #168
3
Vendela Englund Burnett
Ordförande
S
troferna går som ett mantra i mitt hu-
vud. ”Nej låt dig ej förskräckas - I denna
skräckens tid - Nej låt dig ej förbrukas
- Men bruka väl din tid - Vi låter oss ej
tystas i denna tysta tid.” Uppmuntran
från Lena Granhagens översättning av en sång av
Wolf Bierman har sannerligen behövts detta slit-
samma år.
Samma morgon som jag sätter mig att skriva
detta har Nordkorea deklarerat att de är en kärnva-
penmakt och kommer så förbli och aldrig förhandla
om det. Detta är den senaste i raden av hot, miss-
lyckanden och händelser som ökar risken för en
kärnvapenkatastrof.
Domedagsklockan stod redan på endast hundra
sekunder till midnatt. Vi måste tro att vi kan vrida
den tillbaka innan den slår och inte låta oss tystas.
Efter kärnvapenstaternas uttalande i januari att de
erkänner NPT och artikel VI att göra sig av med
kärnvapen har fruktansvärda och oerhörda nyhe-
ter kommit. Rysslands krig i Ukraina med hot om
kärnvapenanvändning, Nordkoreas hot, besked
att kärnvapen kan komma att utplaceras i Belarus,
NPT-konferensen som efter en månad inte kunna ta
ens ett urvattnat slutdokument och nu Nordkoreas
uttalande. Goda nyheter har varit få men kärnvapen-
förbudets statspartsmöte lyckades i alla fall vara en
ljusglimt.
Vi har samtidigt med sorg, stigande frustra-
tion och overklighetskänsla sett Sverige gå från att
vara en nation som driver på för nedrustning och
en kärnvapenfri värld till att nu acceptera alla Natos
doktriner och därmed börja se kärnvapen som att
de inte hotar utan ger säkerhet. Sverige är på väg
in i kärnvapenskuggan. Sverige har tvärt emot vad
som tidigare sagts, inte arbetat för utan istället talat
mot kärnvapenförbudet och har vid NPT lämnat det
humanitära initiativet som säger att kärnvapen under
inga omständigheter får användas.
Riksdagsvalet lämnade en tomhet. Vi har sannolikt
långt kvar tills vi har en regering och en utrikesmi-
nister på plats. Sedan en lång väg att gå för att bygga
opinion mot kärnvapen och för kärnvapenförbudet på
departementet och bland alla nya riksdagsledamöter
som behöver påminnas om kärnvapnens fasor.
Vi då? Svenska Läkare mot Kärnvapen är, skriver
och pratar. Vi finns på lokala och internationella mö-
ten och konferenser. Vi har dialog med UD digitalt,
på plats och i medier där vi varit extremt tydliga och
ibland kanske orsakat dålig stämning. Det är svårt att
undvika när vi berättar sanningen om kärnvapen och
frågan ställs ”I vilken situation anser Sveriges regering
att kärnvapenanvändning skulle vara acceptabelt,
förenligt med folkrätten och de humanitära princi-
perna?” Nej låt dig ej förbittras i denna bittra tid.
Rapporten ”Förebygga är enda medicinen” och
lokala nedslagssimuleringar har fått publicitet och
nyvaken insikt om kunskapsbrist. Utbildningsbe-
hov hörs nu från regioner, utbildningar och statliga
utredningar. Det kommer att finnas många konkreta,
avgränsade uppgifter även lokalt.
Om du vill hjälpa till med en liten insats: Värva en
till medlem! Tack. ■
Sveriges nedrustnings-
röst tystnar när kärn-
vapenhotet ökar
”
Sverige har tvärt emot vad
som tidigare sagts, inte arbe
tat för utan istället talat mot
kärnvapenförbudet TPNW
och har vid NPT lämnat det
humanitära initiativet
LÄKARE MOT KÄRNVAPEN #168
4
Stockholm
F
ör femtonde året högtidlighölls
Hiroshimadagen i Storkyrkan med
en manifestation för fred och ned-
rustning och tillkännagivande av 2022
års Anti-atombomsdiplom.
Efter ett inledningsanförande av domkyrkokap-
lan Kristina Ljunggren talade Margot Wall-
ström, tidigare utrikesminister och förra årets
mottagare av anti-atombombsdiplomet, och
Gösta Alfvén, Svenska Läkare mot Kärn vapen.
Båda talade med engagemang om atombomb-
ningarna av Hiroshima och Nagasaki, om
läget i världen nu och hur vi måste fortsätta att
arbeta för nedrustning. Ett sextiotal personer
deltog och den känsloladdade och uppfordran-
de stämningen uppmuntrade till fortsatt arbete
mot kärnvapen.
Sedan överlämnade Gösta Alfvén Svenska
Läkare mot Kärnvapens Anti-atombombsdi-
plom till Anita Goldman, som höll ett starkt
tacktal. Hon lyfte särskilt fram den otillräck-
liga debatten om etiska och humanitära frågor
kring avskräckning och hot om användning av
kärnvapen.
Göteborg
Den 6 augusti samlades ett femtiotal personer
i Fredslunden i Vasaparken, Göteborg, för att
uppmärksamma minnet av offren i Hiroshima
och Nagasaki. Fredsam samlar likt tidigare år
fredsorganisationer i Göteborg som organiserar
dagen. Jazzmusiker för fred deltog med musik,
liksom Nova och Mats Kruskopf Eriksson. 2022
års talare var Rebecka Lindholm Schulz från
Fredsakademin på Svenska Freds och Skilje-
domsföreningen där hon arbetar med att utbilda
fredscoacher. Efter mötet höll Vasakyrkan andakt
med efterföljande fika och samtal.
Örebro
Även i år uppmärksammades Hiroshimadagen
i Örebro, dock inte på det traditionella sättet
med lyktor i Svartån utanför Slottet, utan i år
förlades ceremonin Stadsparken där Open Art
pågick. Hiroshimaöverlevaren Akira Matsubara
talade och stenhuggaren Kristian Lund kom med
naturstenar med ”Aldrig mera krig” inhugget på
olika språk.
AKTIVITET
Hiroshimadagen
2022
Vid utdelandet av 2022 års Anti-atombombsdiplom ses Gösta
Alfvén, Anita Goldman, Margot Wallström och Leonore Wide.
Motiveringen lyder: Anita Goldman har i många år varit en
stark röst i samhällsdebatten där hon talar mot militarism, krig och
kärnvapen, och för fred, miljö och feminism. Hennes intresseom-
råde som författare spänner över ett brett område, och hon söker
efter ljuspunkter i den mänskliga tillvaron. Inte minst i dokumentär-
romanen ”Om jag så måste resa till Los Alamos” visar hon sitt stora
engagemang mot kärnvapnen, i förening med djupa insikter om
kärnvapenfrågans problematik. Tack Anita Goldman!
LÄKARE MOT KÄRNVAPEN #168
5
Anita Goldman, mottagare av
årets Anti -atom bombsdiplom
Hur känns det att ta emot anti-atombombs-
diplomet?
–Det känns hedrande att ta emot diplomet av en
sådan viktig förening som Svenska Läkare mot
Kärnvapen.
Varifrån kommer ditt engagemang i kärnvapen-
frågan?
–I mina unga tonår hade jag idolbild av Martin
Luther King på väggen i flickrummet. Jag defi-
nierade mig själv som pacifist. Det var en posi-
tion som ofta blev utskrattad av såväl jämnåriga
som vuxna.
Nu ökar risken för kärnvapenkrig på nytt. Hur
tror du att vi kan komma framåt i arbetet för
nedrustning?
–Det finns alltid goda argument för att ta till
våld mot dem som på olika vis invaderar ditt
land och ditt liv. Men att vi ständigt rustar för
krig och ger den vägen att lösa konflikter alla
våra ekonomiska, intellektuella och politiska
resurser, innebär att vi inte ger andra former för
konfliktlösning någon som helst chans.
Den 16 juli 1945, med provsprängningen av
den första atombomben i New Mexico, inled-
des en ny era i mänsklighetens historia på denna
planet. Sedan dess har vi teknisk möjlighet att
förinta allt liv på jorden. Det är ett absolut ont
att ens använda denna möjlighet som hot eller i
spel om styrkeförhållanden i politiska konflikter.
Vad kan man som individ göra?
–Som individ kan man informera sig om vad kärn-
vapen är. Det är en plikt man har mot sina barn,
barnbarn och medmänniskor. Okunniga männi-
skor är lätta att manipulera. Genom att skriva om
kärnvapen och ständigt påminna om dem gör jag
vad jag kan för att informera och upplysa.
Danske lægers pensions-
kasse pålagt at afvikle
investeringer i atomvåben-
relaterede virksomheder
Av Klaus Arnung
I flere år har Lægernes Pension været blandt
de danske pensionskasser, der har flest penge
investeret i atomvåben. Ved udgangen af 2021
drejede det sig om ca 300 mio kr, svarende til
ca 0,48 % af aktiekapitalen. Aktierne er fordelt
på 9 af 25 atomvåbenproducenter med Airbus,
Bechtel, Safran og BAE som de største positio-
ner.
Denne absurditet har Danske Læger mod
Kernevåben længe talt imod, og DLmK har ved
generalforsamlingerne i pensionskassen i 2020
og 2021 forsøgt at få pensionskassen til at træk-
ke sig ud af disse investeringer, men forgæves;
pensionskassen ”ønskede ikke sit investeringsu-
nivers begrænset” og anførte derudover, at man
allerede har fravalgt investeringer i atomvåben-
relaterede virksomheder fra lande, der står uden
for ikke-spredningstraktaten (?!).
Det kan tilføjes, at Lægeforeningen allerede
i 2015 støttede en WMA-resolution, der kraftigt
fordømte kernevåben og opfordrede til deres
afskaffelse.
For at kunne lægge et formelt beslutnings-
forslag om afvikling af disse investeringer frem
etablerede DLmK derfor en valgliste – Atom-
våbenfri Investering - til valget af delegerede til
dette ås generalforsamling i Lægernes Pension.
Vi fik valgt 4 delegerede (ud af 125) og fremsat-
te herefter et forslag om at Pensionskassen skal
afvikle sine resterende investeringer i virksom-
heder, der direkte eller indirekte er involveret
i fremstilling, vedligeholdelse eller servicering
af atomvåbensystemer. Forslaget blev vedtaget
med 66 stemmer for og 51 stemmer imod, og
pensionskassens bestyrelse er nu pålagt snarest
at gennemføre disse frasalg.
Flere andre pensionskasser har indtaget
samme position, og flere kan forventes at følge
efter. Som sikkert bekendt har over 100 store
finansielle institutioner frasolgt investeringer i
atomvåbenindustrien.
For os som læger er det under alle omstæn-
digheder uacceptabelt, at investere i disse – efter
TPNW nu forbudte – masseødelæggelsesvåben.
Vores pensionsmidler skal investeres i virk-
somheder, der kan forbedre vores fremtid, ikke
ødelægge den.
LÄKARE MOT KÄRNVAPEN #168
6
Om jag så
måste resa till
Los Alamos
M
ed Putins hot om att använda
kärnvapen är det högst aktuellt
att lyssna till berättelsen om
roten till det onda, om hur USA skaffade
sig massförstörelsevapen. Om det handlar
Anita Goldmans dokumentärroman ”Om
jag så måste resa till Los Alamos”, i vilken
hon skickligt och mångbottnat fångar
hur ett fredsprojekt blev till ett dödspro-
jekt som 1945 drabbade hundratusentals
civila människor.
Det finns ett före och ett efter,
skriver Goldman: ”Vi är alla
Los Alamos barn, vi lever med
arvet från Los Alamos, vi lever
i atomåldern. Vad betyder detta
för vårt förhållande till naturen
och till framtiden? Hur påverkas
våra kroppar och våra själar av
att leva under utplåningshot?
Kan kärleken överleva i en värld
där kärnvapenkriget alltid är på
hårsmåns avstånd? Jag åkte till
Los Alamos eftersom det är min
övertygelse att vi måste förstå
Bomben som tankesystem för att kunna avrusta
vårt tänkesätt, demilitarisera vårt inre och på-
börja en annan, mer livsbejakande, berättelse.”
Boken beskriver hur briljanta vetenskapsmän
förvandlades från godhetens apostlar till tjänare
i ondskans rike. En av dem är bokens huvudper-
son och Manhattanprojektets ledare, atomfysi-
kern Robert Oppenheimer. Målet med Manhat-
tanprojektet var att förekomma Hitler-Tysklands
tänkta atombomb och därigenom rädda världen.
Men då det blev klart att Tyskland inte skulle
klara av att bygga atombomber blev målet ett an-
nat.
Språkbruket gjorde att bomben kunde fär-
digställas utan protester och en moraliskt förank-
rad diskussion. Oppenheimer kallade atomvap-
net för Grejen och hindrade medarbetare från
att benämna det ”massförstörelsevapen”. Prat
om de mänskliga effekterna av atombomben var
tabu.
Ett tema är modernitetens hänsynslöshet
mot vår natur. Goldman beskriver skönheten och
den djupa livskänslan på högplatån Los Ala-
mos belägen mellan fyra stora
bergsformationer. Naturen och
gammal indiankultur ödeläggs
för att ge plats åt fabriker,
lagerlokaler och bostäder åt
militärer och forskare.
Robert Oppenheimer
dör i förtid, bara 62 år gam-
mal i strupcancer. Under
projektets slutfas rökte han tre
paket Chesterfield om dagen.
Oppen heimer och hans medar-
betare arbetade då nästan dyg-
net runt för att bli klara med
vapnet och få tid att använda
det mot mänskligt mål innan
kriget mot Japan tog slut. Man ville visa världen
vad vapnet kan åstadkomma.
Det finns ett före och ett efter, en värld före
dagen då den första atombomben exploderade
i New Mexiko och en värld efter, då massförstö-
relsevapnet var ett faktum. FN-konventionen mot
kärnvapen, som Sverige ännu inte ratificerat, kan
leda oss till en värld som den var före, demilitari-
sera vårt inre och påbörja en annan, mer livsbeja-
kande, berättelse.
■
BOKTIPS
”
Boken beskriver
hur briljanta
veten skapsmän
förvandlades från
god hetens apostlar
till tjänare i onds
kans rike.
Av Gösta Alfvén
LÄKARE MOT KÄRNVAPEN #168
7
”
Världen måste få
erfara Grejen på
slagfältet, erfara de
förödande konsek
venserna. Endast
då – och efter detta
långa och fruktans
värda världskrig –
skulle världen stan
na upp och beakta
det faktum att krig
inte längre var en
möjlighet.
N
ästa gång hade Groves höjt rösten
rejält, det var för sex månader sedan,
i början på året, när historien om
Robert Wilson kom upp. Wilson hade satt
upp lappar överallt, i labbet, i Fuller Lodge, i
kantinen, en kallelse till allmänt möte: Gre-
jens inverkan på civilisationen. Oppen heimer
bemödade sig om att lugna Groves, berättade
att han hade försökt att tala
Wilson till rätta, men när det
inte gått... ja då hade han
tagit tjuren vid hornen och
helt sonika gått dit.
Och? Frågade Groves upp-
retad.
Jag tog över mötet, Leslie.
Det är okej, oroa dig inte.
Han hade talat väl och
länge, om hur viktigt det
var att världen fick kunskap
om detta nya fruktansvärda
vapen, inför krigsslutet och
skapandet av Förenta Natio-
nerna. Att han under tidens
gång blivit övertygad om att
den idé som de ju så ofta
diskuterat här uppe på Ber-
get, att helt enkelt informera
världen om Grejen eller visa
upp den i ett test – ja, några
av dem hade ju menat att
man skulle bjuda in japanska
representanter till en sådan
test – att alla dessa alternativ
som de väl kände till och som de stött och blött
och vridit och vänt på, alla dessa taktiker hade
han nu, genom sina kontakter med Ledningen,
blivit övertygad om att de inte var effektiva nog,
övertygande nog, talande nog.
Världen måste få erfara Grejen på slagfältet, er-
fara de förödande konsekvenserna. Endast då –
och efter detta långa och fruktansvärda världs-
krig – skulle världen stanna upp och beakta det
faktum att krig inte längre var en möjlighet.
Grejen skulle göra slut på alla krig! Detta var
deras, vetenskapsmännens. Bidrag till Mänsk-
ligheten. Den viktigaste principen för dem alla
var ju öppenhet, fram till krogsutbrottet. Det
här hemlighållandet var förstås väsensfrämman-
de för dem alla, men nödvändigt just nu.
För öppenhetens skull var det bäst att Gre-
jen testades på ett sätt som hela världen kunde
bevittna. Om inte, var risken stor den skulle
förbli en militär hemlighet och då stod man in-
för det värsta av alla scenarier – att Grejen med
säkerhet skulle komma att användas i nästa
krig! Men om världen fick fullständig kunskap
om Grejens verkliga dimen-
sioner och absoluta destruk-
tivitet, skulle man komma
till sans. De delade alla oron
och ångesten inför Grejens
effekter på Nollpunkten,
han trodde han talade för
varenda en i rummet när han
påstod att de alla hade sina
mörka ögonblick av tvivel
och ångest, han hade det
och han var ju bara en av
alla, med samma bakgrund,
samma livsfilosofi, samma
synsätt på civilisationen
(han bugade lite åt Wilsons
håll vid det ordet och log,
han visste redan att han hade
situationen under kontroll,
han kände medvind och han
blev nästan lite inspirerad
igen, en aning elegant som
förr i tiden), men kanske var
detta det sista stora offret
som krävdes för att världen
skulle inse att krig var passé.
Aldrig mer krig!
Han hade trott på det själv medan han
talade.
Han ljög inte.
Den rösten i honom var också sann.
Fast sanning var ett ord han inte längre an-
vände. Hade inte användning för det. Visste inte
vad det betydde. Den enda sanning han kände
till var den som uppenbarade sig i labbet; man
hade en hypotes, man testade den, antingen var
den rätt eller så var den fel.
Han hade varit ovanligt trött efter det
där mötet, gått hem och fallit ihop i en fåtölj,
uttömd, rapporterat till Groves nästa dag att
landet låg lugnt. Oroa dig inte, Leslie, jag vet
hur de ska tas.
Utdrag ur Anita Goldmans bok “Om jag så måste resa
till Los Alamos”. Boken kan lånas på biblioteket.
LÄKARE MOT KÄRNVAPEN #168
8
D
en 21–23 juni hölls det allra
första statspartsmötet för FN:s
konvention om förbud mot kärn-
vapen vid FN i Wien. Det historiska mötet
resulterade i en banbrytande handlings-
plan som stakar ut en tydlig väg framåt för
kärnvapennedrustning.
I Wien samlades över 80 länder för att påbörja
arbetet med att förverkliga avtalets mål om att
få världens nio kärnvapenstater att avveckla sina
arsenaler och avskaffa kärnvapen en gång för
alla. Sverige deltog som observatör, liksom bland
andra Finland, Australien, Schweiz och fem av
Natoländerna, däribland Norge, Nederländerna
och Tyskland.
Som det allra första statspartsmötet lade
länderna grunden för det fortsatta arbetet med att
genomföra konventionen. På agendan fanns flera
centrala delar, däribland artikel 6 om stöd till
Ett steg närmare
nedrustning
offer för kärnvapen och sanering av skadad miljö.
Kärnvapenförbudet är det enda i sitt slag i att
ge stöd till kärnvapnens offer och behovet av att
återställa skadad miljö.
Ett starkt budskap om stöd och
solidaritet
Statspartsmötet var på många sätt unikt, bland
annat genom den stora mångfald och inkludering
som uppvisades i Wien. Några av huvudperso-
nerna var naturligtvis atombombsöverlevare från
Hiroshima och Nagasaki. Länder i bland annat
Stillahavsområdet och Afrika, varav flera själva ut-
satts för kärnvapentestning, som i andra samman-
hang ofta hamnar i marginalerna deltog nu aktivt
och på lika villkor i förhandlingarna. Bred uppslut-
ning från civilsamhälle, finansiella institutioner,
parlamentariker och experter från hela världen
sände ett starkt budskap om solidaritet med de
hundratusentals som drabbats av kärn vapen.
Av Michaela de Verdier
Historiskt möte om kärnvapen-
förbud stakar ut vägen framåt
↑
”I ett läge där alla signaler i frågan om kärnvapen pekar
i fel riktning, pekar vi tydligt i rätt riktning. Vi har visat upp
en enad beslutsamhet om att gå framåt och göra verkliga
framsteg för nedrustning och icke-spridning av kärnvapen.
Vägen är beredd. Nu börjar det verkliga arbetet.”
- Alexander Kmentt, ordförande vid första statspartsmötet, en
av arkitekterna bakom TPNW och Humanitära initiativet.
POLITIK
LÄKARE MOT KÄRNVAPEN #168
9
Redan dagen före mötet kom goda nyheter när
tre nya länder ratificerade konventionen, vilket
innebär att en tredjedel av världens länder nu-
mera står bakom förbudet. På endast tre dagar
enades länderna därefter om en lång rad tydliga
åtgärder, under ett möte präglat av samarbetsvilja,
konstruk tiv dialog och effektivt beslutsfattande.
Kärnvapenförbudet samlar de länder som tar
ansvar för att driva på för nedrustning, och i juni
bevisade de att konventionen är den verkliga are-
nan för att lyckas med kärnvapennedrustning.
Konkreta resultat leder framåt
Under Österrikes ledning antog länderna en kraft-
full handlingsplan med 50 konkreta åtgärder och
en tydlig politisk deklaration som starkt fördömde
alla hot om att använda kärnvapen. Statsparts-
mötet var det första FN-mötet om kärnvapen-
nedrustning sedan Ryssland i februari i år hotade
om att använda kärnvapen, något som inte gick
obemärkt förbi.
• Ett ramverk och en fond för att hjälpa män-
niskor och platser som drabbats av kärnvapen.
• En deadline på 10 år fastställdes för stats-
parter som innehar kärnvapen att nedrusta
sina kärnvapenarsenaler.
• Berörda samhällen och civilsamhälle ska
inkluderas i arbetet med att implementera
avtalet.
• Det slogs fast att kärnvapenförbudet komplet-
terar och ska samarbeta med redan existe-
rande kärnvapenavtal, såsom icke-spridnings-
avtalet och provstoppsavtalet.
Sveriges ut -
tal ande ett
lågvattenmärke
N
är Sverige som observatör till statspart-
mötet höll sitt anförande var det upp till
bevis. Skulle Sverige utgöra en röst för
nedrustning eller underkasta oss Nato? Det svenska
uttalandet visade sig bli ett lågvattenmärke som med
sin kritiska ton innebar ett drastiskt skifte i svensk
nedrustningspolitik.
Det första statspartsmötet skedde bara någon
månad efter det att Sverige ansökt om medlemskap i
Nato. I samband med Natoansökan lovade regeringen
svenskarna ett fortsatt starkt nedrustningsengagemang
även som Natomedlem. Hur Sverige agerade under
statspartsmötet skulle därmed bli en första fingervis-
ning om regeringen menade allvar med sitt löfte.
De flesta länders anföranden fick applåder men
det blev helt tyst när Sverige hade talat. Det var minst
sagt en talande tystnad. Även om Sveriges anförande
erkände kärnvapnens humanitära konsekvenser, för-
dömde Rysslands kärnvapenhot och kritiserade kärn-
vapenstaternas moderniseringsprogram, kritiserade
Sverige förbudet och framförde i detalj en rad brister
med avtalet utan att komma med några förslag på lös-
ningar. Sverige bekräftade sitt beslut att inte ansluta
till kärnvapenförbudet och menade att avtalet varken
realistiskt eller effektivt eftersom inga kärnvapenstater
är med i förbudet.
Att Sverige som observatör väljer att ifrågasätta
och i detalj kritisera ett avtal de inte är med i är res-
pektlöst både gentemot förbudets statsparter och alla
de atombombsöverlevare som befann sig i rummet.
FN:s kärnvapenkonvention är det första avtal som helt
förbjuder kärnvapen och avtalet är en stor seger för
alla som drabbats av kärnvapens fruktansvärda konse-
kvenser.
Sverige avslutade med att det finns ett behov av
politisk vilja och konstruktivt arbete för att nå nedrust-
ning. Ett ironiskt uttalande med tanke på att Sverige
genom sin närvaro på statspartsmötet själv varken visa-
de på det ena eller det andra. Att stå bredvid och rikta
kritik mot de länder som genom progressiv handling
och uppriktig samarbetsvilja visar att de är redo att göra
det jobb som krävs, bevisar att Sverige saknar både vilja
eller förmåga att vara en konstruktiv aktör för en kärn-
vapenfri värld. Sveriges anförande bevisar att militära
samarbeten och Natomedlemskap numera är viktigare
än multilaterala nedrustningsavtal och diplomati.
↑
Ett förväntansfullt civilsamhälle deltog på statspartsmötet.
LÄKARE MOT KÄRNVAPEN #168
10
Ny utbildningssajt
om kärnvapnens
konsek ven ser
Hur har människor världen över
påverkats och provsprängningar?
ICAN har tagit fram en ny sajt
som synliggör konsekvenserna
av de över 2000 kärnvapen som
sprängts sedan 1945. Många
tusentals människor som bor i
närheten av testplatserna lever än
idag med effekterna. Sajten fung-
erar som ett utbildningsverktyg,
med en interaktiv karta som visar
var kärn vapen testerna utförts och
lyfter fram vittnesmål och berättel-
ser från överlevare och deras kamp
för att få upprättelse.
www.nucleartestimpacts.org
Vad hoppas du att statspartsmötet ska leda
till?
–Statspartsmötet har stor betydelse för värl-
den. Vi befinner oss i den värsta situationen
sedan andra världskriget. Det här är ett steg
mot framtiden som visar vilken väg vi kommer
att ta. Det är viktigt att vi väljer vägen som
leder till fred. Mötet är en startpunkt, men det
krävs mer tid och att vi fortsätter att arbeta
steg för steg.
FN:s kärnvapenförbud är vår bästa chans,
och jag hoppas att omvärlden kommer att
göra allt i sin makt för att fortsätta arbeta för
att förverkliga konventionen.
Vad betyder FN:s kärnvapenförbud och det
här tillfället för dig?
–FN:s kärnvapenförbud är viktigt för hibaku-
sha och det första statspartsmötet är ett gläd-
jande tillfälle för oss. Vi åldras och behöver
föra budskapet vidare till den yngre generatio-
nen som ska fortsätta arbetet.
Hur ser du på Sveriges agerande?
-Det är farligt, utvecklingen går bakåt. Omvärl-
den tittar på Sveriges attityd. Vi tänker på Sverige
som ett land utan krig, och med en sådan posi-
tion är det viktigt att Sverige använder sin makt
och upprätthåller balans i världen.
Miyata Takashi, kärnvapen-
överlevare från Nagasaki
LÄKARE MOT KÄRNVAPEN #168
11
FN-DAGEN MOT
KÄRN VAPEN UPP-
MÄRKSAMMADES
MED NIO METER
HÖGT SVAMP-
MOLN
Den 26 september var det FN:s dag för
totalt avskaffande av kärnvapen. Samma
dag tillträdde den nya riksdagen efter valet.
För att uppmärksamma det reste vi och fyra
andra fredsorganisationer ett nio meter högt upp-
blåsbart svampmoln på Mynttorget intill riksdagen
den 25-26 september.
Verket Amnesia Atómica är skapat av den mexikanske
konstnären Pedro Reyes som en påminnelse om kärn-
vapenhotet och våra beslutfattares ansvar för att agera
för kärnvapennedrustning.
Läs mer om manifestationen i nästa nummer!
FOTO: MIKI ANAGRIUS
LÄKARE MOT KÄRNVAPEN #168
12
Ickespridningsavtalet
NPT - inget antaget slut-
dokument
N
är Icke-spridningsavtalets (NPT)
tionde översynskonferens avslu-
tades var det för andra gången
i rad utan antaget slutdokument. Förra
gången blockerade USA, Kanada och
Storbritannien dess utkomst och denna
gång var det Ryssland.
De hävdade att väst att tagit NPT under ”poli-
tisk gisslan” och ville se ett slutdokument som
reflekterade Rysslands intressen. Inte minst
motsatte sig Ryssland den kritik som framfördes i
slutdokumentet mot invasionen av Ukraina samt
attackerna mot det ukrainska kärnkraftverket
Zaporizhzhya.
Det världen behövde var en lyckad översyns-
konferens. Efter två års uppskjuten översynskon-
ferens träffades för första gången statsparterna
efter Rysslands invasion av Ukraina och dess hot
om att använda kärnvapen. En lyckad konferens
hade i mångas ögon varit att kärnvapenstaterna
bekräftade sina åtaganden och visar transparens
om arsenaler och nedrustningsåtgärder. Dess-
värre hade de fem kärnvapenstaterna, inte bara
Ryssland en annan målsättning.
Kärnvapenstaternas fokus var istället att tyd-
liggöra rätten att inneha kärnvapen och markera
hur viktiga kärnvapnen är i deras säkerhetsdok-
triner – samtidigt som de bedyrade sitt stöd för
en kärnvapenfri framtid.
Slutdokumentet som förelåg staterna var ur-
vattnat utan konkreta åtaganden för nedrustning.
Kärnvapenstaterna och de allierade hade aktivt
motarbetat konstruktiva skrivningar. Trots det
sa en majoritet av medlemsstaterna att de skulle
ha godkänt det. Det var sannolikt lätt att säga
då inga av de andra kärnvapenstaternas känsliga
punkter hade kommit med i slutdokumentet.
Sverige deltog på sedvanligt sätt, med ett
inledningsanförande av utrikesministern. Det var
ett blekt anförande som inte ens nämnde kärn-
vapnens humanitära konsekvenser. Anförandet
åtföljdes av det anmärkningsvärda att Sverige
under översynskonferensen valde att lämna det
humanitära initiativet. Detta initiativ anslöt den
före detta socialdemokratiska utrikesministern
Margot Wallström med stor stolthet Sverige till
2014. Anledningen till att Sverige lämnade initia-
tivet sägs vara en skrivning om att kärnvapen
aldrig, under några omständigheter, får användas
igen på grund av sina katastrofala konsekvenser.
Så kan Sverige tydligen inte längre utrycka sig
som blivande Natomedlem.
Att kärnvapen inte under några omstän-
digheter får användas kan Sverige tydligen inte
Av Josefin Lind och Clara Gullman Levin
POLITIK
LÄKARE MOT KÄRNVAPEN #168
13
som blivande Natomedlem längre säga. Det är
uppen bart att det blir en ny nedrustningsröst
för oss svenskar att vänja oss vid. En tystare som
anpassar sig efter kärnvapenstaternas politik.
Det är tydligt att NPT inte är en plats där
nedrustning kommer att ske eller diskuteras.
NPT skulle kunna vara en plattform för nedrust-
ning, men då krävs det att kärnvapenstaterna
engagerar sig och det gjorde ingen kärnvapenstat.
Det är därför NPT aldrig kommer vara tillräck-
ligt och även anledningen till att FN:s konven-
tion om förbud mot kärnvapen är så viktig.
NPT står inför många utmaningar, men
FN:s kärnvapenförbud är inte en av dem. Många
kritiker mot kärnvapenförbudet menar att det
underminerar NPT, men tydligt är att så inte är
fallet. Det som underminerar NPT är kärnva-
penstaternas ovilja att följa avtalet och uppfylla
åtaganden, att en kärnvapenstat återigen block-
erar slutdokumentet och oviljan att arbeta för
nedrustning.
På grund av pandemin så har hela över-
synscykeln förskjutits. 2023 kommer den första
förberedande kommittén att hållas i Wien och
översynskonferensen kommer således att bli
2026. Till dess så bör alla stater avkräva kärnva-
penstaterna att ta sitt ansvar och börja arbeta för
att uppfylla sina nedrustningsåtaganden.
■
UNG KÄRNVAPEN FORSKARE
FRÅN UKRAINA TALAR I NPT
ICAN:s uttalande under NPT framfördes av 18-åriga
Yelyzaveta Khodorovska, student och ung kärnvapen-
forskare från Ukraina. Yelyzaveta är student i interna-
tionella relationer vid Odesa Natio nal University och
forskare vid Odesa Center for Nonproliferation. Här är
ett utdrag ur talet.
”Tror ukrainare att den ryska regeringens kärnvapenhot är
verkliga? Tyvärr gör vi det. Under de fem månader som detta
grymma krig pågått har vi insett att det inte finns någon gräns
för hur långt de kan gå. En kärnvapenstat i NPT hotar att an-
vända kärnvapen inte bara mot en suverän icke-kärnvapenstat
i NPT, utan mot alla som vågar ingripa i konflikten för att
hjälpa till att skydda oskyldiga liv. Kärnvapen dödar männ-
iskor i Ukraina även när de inte används eftersom Ryssland
använder kärnvapenavskräckning som en sköld.
Det är oacceptabelt. Som parter i NPT är det er uppgift att för-
döma detta och alla kärnvapenhot, och att se till att det aldrig
händer igen. Vad är annars poängen med denna konferens?”
”Det kan göras. Det är inte någon dröm. /.../ Det finns en
unik möjlighet att fatta modiga beslut, och många länder här
har redan visat vägen genom att skapa FN-konventionen om
förbud mot kärnvapen. Jag vill tacka de 66 medlemsstaterna
i FN:s kärnvapenförbud som genom att anta Wiendekla-
rationen och Wienhandlingsplanen otvetydigt fördömde
kärnvapenhot och gjorde en plan för nedrustning. De gör NPT
starkare genom att främja nedrustningsskyldigheterna i avtalet.
Jag uppmanar alla medlemmar i NPT att stärka denna synergi
genom att underteckna och ratificera FN:s kärnvapenförbud.”
”Varför är jag här? Jag är Liza, jag är 18 år gammal, jag är
ukrainare och jag hoppas på en säker framtid för mitt land
och för världen. En framtid med mindre rädsla. En framtid utan
kärnvapenkrig. En framtid utan kärnvapen.”
Läs hela talet här: https://www.icanw.org/ican_statement_
npt_2022_ukrainian_student_yelyzaveta_khodorovska
”
Det är tydligt nu att NPT
inte är en plats där nedrust
ning kommer att ske, inte
ens en plats där nedrust
ning diskuteras.
LÄKARE MOT KÄRNVAPEN #168
14
Vi har inte tid att vänta
med att eliminera kärn-
vapnen
P
å 1980-talet introducerades begrep-
pet atomvinter (nuclear winter) som
beskriver den kraftiga, globala, fleråriga
temperatursänkningen efter ett kärnvapenkrig.
I augusti publicerade en internationellt ledande
forskargrupp inom klimatologi olika troliga sce-
nario efter ett kärnvapenkrig. Artikeln uppmärk-
sammades stort av Dagens Nyheter.
Den visade att ett regionalt kärnvapenkrig
mellan Indien och Pakistan troligen kan döda
över två miljarder människor, huvudsakligen av
atomvinter med missväxt och svält. Av kartorna
i studien framgår att de nordiska länderna skulle
drabbas mer än andra länder av massvält och död,
när våra åkrar fryser samtidigt som världshandeln
med mat minskar kraftigt. Länderna som har
mat kommer rimligtvis reservera skördarna för
den egna befolkningen. Ett kärnvapenkrig mellan
Ryssland och USA kan döda över fem miljarder
människor.
Vad ska vi göra åt det? Förmodligen fly söde-
rut, till Tyskland eller Sydeuropa, för att försöka
överleva på lokalt tillgänglig mat. Kriget har hänt
i Indien och Pakistan så vägar och järnvägar bör
vara oskadade i Europa. Men de länder som har
mat vill nog inte ta emot hungriga flyktingar från
Norden.
Var för ska vi fundera på detta scenario?
Det gör oss bara deprimerade. Jo, därför att de
existentiella hoten, de som hotar mänskosläktens
existens – kärnvapen, klimatkris, massutrotning
av arter – är skapade av människan och kan
undanröjas av oss människor. Klimatkris och
massutrotning kommer långsamt, under årtion-
den, medan kärnvapnen kommer snabbt, under
timmar. Vi har inte tid att vänta med att elimi-
nera kärnvapnen.
Antalet kärnvapen har minskat med 80%
sedan 1980-talet. För att få bort de resterande
20% krävs att FN:s förbud mot kärnvapen åt-
lyds. Det minsta Sverige kan göra är att under-
teckna och ratificera det. Enligt Harvard Law
School är det möjligt för Natomedlemmar att
avstå från Natos kärnvapenparaply så att vi kan
vara anslutna både till Nato och FN:s kärnva-
penförbud.
KRÖNIKA
Referenser
Axelsson I. Nukleär vinter - natt klockan tolv på dagen. Läkar-
tidningen 1984;81:2561.
Xia L, Robock A, Scherrer K, et al. Global food insecurity and
famine from reduced crop, marine fishery and livestock produc-
tion due to climate disruption from nuclear war soot injection.
Nature Food. Published on line 15 August 2022.
IHRC. Nuclear umbrella arrangements and the treaty on the
prohibition of nuclear weapons. International Human Rights
Clinic. Harvard Law School, 2018.
”
Klimatkris och massutrot
ning kommer långsamt, under
årtionden, medan kärnvapnen
kommer snabbt, under timmar.
Vi har inte tid att vänta med att
eliminera kärnvapnen.
Av Inge Axelsson
Testamentera för en
framtid utan kärnvapen
När du skriver in Svenska Läkare mot Kärnvapen i ditt testamente gör
du skillnad för en värld utan kärnvapen en lång tid framöver. Det är ett
meningsfullt bidrag som innebär att vi kan fortsätta driva på för att
kärnvapen ska avskaffas, innan de används igen.
Testamenten är gåvor som gör skillnad
Att skriva in en organisation i sitt testamente är inte så krångligt som
man kan tro. Du kan skriva ditt testamente själv, du behöver ingen
advokat och du kan ändra det när som helst. Det viktigaste är att
du tänker igenom ditt testamente utifrån dina egna önskemål!
Svenska Läkare mot Kärnvapen är medlem
i Giva Sverige, branschföreningen för
tryggt givande och är kontrollerade och
granskade av Svensk Insamlingskontroll.
Så gör du – läs mer här:
→
slmk.org/stod-oss/testamente
→
www.givasverige.se/tryggt-givande/testamente/skriv-testamente
POSTTIDNING B 03
Avsändare:
Svenska Läkare mot Kärnvapen
Norrtullsgatan 45
113 45 Stockholm
Sweden
Kallelse till årsmöte för
SVENSKA LÄKARE MOT
KÄRNVAPEN
Välkommen på föreningens årsmöte den
26 november 2022!
TID: 14.00
PLATS: Norrtullsgatan 45, Stockholm
För frågor, kontakta info@slmk.org
Landsmøde i
DANSKE LÆGER MOD
KERNEVÅBEN
Der indkaldes hermed til Landsmøde i DLmK:
Lørdag d 22. oktober kl 14.
Lille Strandstræde 10, 1254 København K.
Dagsorden iflg vedtægterne.
Efter mødet spiser vi på en nærliggende restaurant.
Der ydes rejserefusion svarende til en togbillet.
V h Klaus Arnung, fmd DLmK