Text från PDF
FOKUS
NATO - Sveriges säkerhet
får inte grundas på kärn-
vapen
Ryska läkare i protest
mot kriget – möt en
av dem
Valguide - Vad säger
partierna om kärnvapen?
LÄKARE MOT KÄRNVAPEN
I KÄRNVAPNENS
SKUGGA
Rysslands krig fick världen att
vakna om kärnvapenhotet
NR 167 JUNI 2022 MEDLEMSTIDNING FÖR SVENSKA LÄKARE MOT KÄRNVAPEN
Läkare mot Kärnvapen ges ut av föreningen
Svenska Läkare mot Kärnvapen, SLMK.
ANSVARIG UTGIVARE: Josefin Lind,
josefin.lind@slmk.org
REDAKTION: Michaela de Verdier (redaktör),
Clara Gullman Levin, Josefin Lind
LAYOUT: Gabriel Holmbom
TRYCK: Exakta Creative.
Tryckt på miljögodkänt papper.
Nästa nummer utkommer i oktober 2022.
Material skickas till redaktion@slmk.org senast
15 augusti 2022.
Svenska Läkare mot Kärnvapen
Norrtullsgatan 45,
113 45 Stockholm
E-POST: info@slmk.org
Bli medlem på www.slmk.org
BANKGIRO: 901-0901
SWISH: 1239010901
FÖLJ OSS:
Facebook.com/SLMK.1981
Instagram: @lakaremotkarnvapen
Twitter: @IPPNWSweden
SLMK arbetar preventivt för att kärnvapen ska
avskaffas innan de används igen. Vi är en del av
IPPNW (International Physicians for the Prevention
of Nuclear War) samt ICAN (International Cam-
paign to Abolish Nuclear Weapons).
Tidningen utkommer till alla medlemmar i
Danske Læger mod Kernevåben,
www.danskelaegermodkernevaaben.dk
KONTAKT:
Povl Revsbech (sekretær og kasserer)
povl.revsbech@gmail.com
DLMK, c/o Povl Revsbech, Langdalsvej 40
8220 Brabrand, Danmark
NATO - Sveriges säkerhet får inte grundas
på kärnvapen
Intervju - Ryska läkare i protest mot
kriget – möt en av dem
Valguide - Vad säger partierna om
kärnvapen?
8 Användning av taktiska kärnvapen vore en katastrof
14 Psykologi - Kärnvapenhotet väcker existentiell ångest
16 Nypremiär för vår utbildningssajt Lär om kärnvapen
17 Tecknare står upp mot kärnvapen!
18 Krönika - Kärnvapenkrig av misstag troligen den
största risken
INNEHÅLL #167
4
6
12
HAR DU BETALAT DIN
MEDLEMSAVGIFT?
Fortsätt bidra till en kärnvapen fri värld genom att betala
din medlemsavgift för 2022!
LÄKARE - 290 KR/ÅR
ASSOCIERAD MEDLEM - 200 KR/ÅR
STUDENT - 100 KR/ÅR
MÅNADSGIVARE – VALFRI SUMMA
BANKGIRO: 901-0901
SWISH: 1239010901
Märk betalningen med ditt namn och medlems nummer.
Skänk gärna en extra gåva till verksam heten. Tack för ditt stöd!
LEDARE
LÄKARE MOT KÄRNVAPEN #167
3
Vendela Englund Burnett
Ordförande
D
e flesta av oss trodde nog inte att
vi 2022 skulle uppleva ett fullska
ligt krig i Europa, flagranta hot om
kärnvapenanvändning och i maj ha
ett beslut om
en svensk ansökan om Nato
medlemskap.
Så vad gör Svenska
Läkare mot Kärnvapen nu?
Även om vi oförtrutet arbetat
med att hålla kunskap och
medvetande om kärnvapen
hotet levande har intresset
för kärnvapenfrågan från po
litiker, medier och allmänhet
länge varit svalt. Så icke nu.
Suget efter vår kunskap och
våra perspektiv är enormt.
Medverkan i tidningar, radio,
poddar och möten med olika
organisationer och inte minst
politiska partier som efterfrå
gat vår expertis har fyllt veck
orna. Med vår färska rapport
”Förebygga är enda medici
nen” har vi kunnat åskådlig
göra det ofattbara. Att vi är Sveriges mest solida och
sakliga kunskapskälla om kärnvapen har tydligen
gått fram eftersom vi haft över 200 000 (!) unika
besökare på vår informationssajt Lär om kärnvapen
sedan den 24 februari. I maj nylanserades sajten
med uppdaterat utseende och information, så missa
inte att ge den ett besök! Läs mer på sidan 16.
Medan Svenska Läkare mot Kärnvapen inte tar
ställ ning till Nato i sig är vi väldigt tydliga med att
Sverige aldrig får basera sin säkerhetspolitik på mass
förstörelsevapen. Se våra krav på sidan 4. Nu stundar
i juni det första mötet för de
länder som skrivit på FNkonven
tionen mot kärnvapen, då Sverige
kommer att vara observatör, och i
augusti är det dags för uppföljning
av ickespridningsavtalet NPT.
Förstås pågår även ett intensivt
jobb med politiker för att Sverige i
förhandlingarna och som medlem
i Nato inte får överge vårt lång
siktiga mål – en äkta gemensam
säkerhet i en kärnvapenfri värld.
Stödet från er medlemmar är
så viktigt! Hör gärna av dig om du
har funderingar, vill skriva i din lo
kaltidning, prata om kärnvapen på
något möte, hjälpa oss att bli fler
medlemmar eller något helt annat.
Du behövs!
PS: Nu har Läkare mot Kärn vapen
fått ny skrud! När du bläddrar i
numret kommer du nog att märka att tidningen fått ett
nytt, uppdaterat utseende. Vi hoppas att du ska tycka
om förändringen och kom gärna med feedback till
redaktion@slmk.org! ■
Världen har vaknat
om kärnvapen-
hotet – nu behövs
vi överallt !
”
Medan Svenska
Läkare mot Kärn
vapen inte tar ställ
ning till Nato i sig
är vi väldigt tydliga
med att Sverige
aldrig får basera
sin säkerhetspolitik
på massförstörelse
vapen.
LÄKARE MOT KÄRNVAPEN #167
4
Sveriges säkerhet
får inte grundas på
kärnvapen
Av Josefin Lind
D
en 18 maj lämnade regeringen in
Sveriges ansökan till Nato. Medan
Svenska Läkare mot Kärnvapen
inte tar ställning i frågan om ett svenskt
Natomedlemskap, verkar vi för att Sverige
aldrig ska ha en utrikes- och säkerhets -
politik som bygger på kärnvapen.
Kärnvapen har länge varit en del av Natos mili
tära strategi, men det var först i Natos strategi
ska koncept från 2010 som kärnvapnens roll
fastställdes. Där konstateras att Nato kommer
att förbli en kärnvapenallians så länge kärnvapen
finns. Det strategiska konceptet är dock ett poli
tiskt dokument och inte juridiskt bindande, till
skillnad från det Nordatlantiska fördraget som
Natos organisation vilar på, i vilket kärnvapen
inte nämns.
Nato har inga egna kärnvapen men har till
gång till USA:s och Storbritanniens kärnvapen.
USA har genom bilaterala avtal cirka 100 kärn
vapen utplacerade på fem Natoländers territo
rium; Belgien, Italien, Nederländerna, Turkiet
och Tyskland. USA har en uttalad strategi om
att alla Natoländer kan komma att försvaras
med kärnvapen, vilket innebär att de står i
amerikansk kärnvapenskugga. Nato är också
villigt att vara först att använda kärnvapen vid
en konflikt.
VÅRA KRAV VID ETT SVENSKT
MEDLEMSKAP I NATO
Ett svenskt inträde i Nato ställer stora krav på att
Sverige pekar ut förutsättningar för att ta avstånd
till kärnvapen och inte på något sätt involveras i
kärnvapenrelaterade frågor och aktiviteter som
medlem i alliansen. Därför menar vi att följande
krav behöver ställas.
Sverige måste genast gå med i
FN:s konvention om förbud mot
kärnvapen.
Ett svenskt Natomedlemskap får aldrig stå i
vägen för Sveriges möjligheter att driva nedrust
ningspolitik och att ansluta till FN:s konvention
om förbud mot kärnvapen. För att säkerställa
detta bör kärnvapenkonventionen skyndsamt
ratificeras av riksdagen. Det borde Natoföresprå
karna gå med på som en del av det förhandlings
arbete som kommer att krävas. Sverige måste
också förbehålla sig rätten att inte stå bakom
Natos uttalanden om kritik mot FN:s konvention
om förbud mot kärnvapen.
Inför förhandlingarna av FN:s konvention om
förbud mot kärnvapen skickade USA ut ett doku
ment där de krävde att Natos medlemsländer inte
deltog. Endast Nederländerna deltog i slutän
dan. Efter förhandlingarna markerade Nato att
organisationen aldrig kommer att se kärnvapen
konventionen som sedvanerättsligt bindande, och
NATO
1
LÄKARE MOT KÄRNVAPEN #167
5
därtill pressas Natostater att inte ansluta sig
till konventionen. Två Natoländer (Norge och
Tyskland) har dock, precis som Sverige, utan
nonserat att de kommer att delta som observa
törer vid kärnvapenförbudets första statsparts
möte i juni, liksom Finland som också ansöker
om Natomedlemskap.
Sverige ska aldrig vara med
och planera, förbereda eller
öva inför att använda kärn-
vapen.
De flesta Natoländer deltar i diskussioner i
Natos Nuclear Planning Group om övningar,
scenarier och förberedelser för att använda
kärnvapen. Många deltar även i konkreta
övningar där kärnvapen planeras att användas.
Oavsett om Sverige går med i Nuclear Plan
ning Group eller inte menar vi att Sverige tyd
ligt och uttalat måste stå utanför all sådan typ
av verksamhet, såsom diskussioner, planering
eller övningar.
Sverige behöver stifta en lag
som förbjuder att kärnvapen
förs in på svenskt territorium.
Medan det lagstiftande arbetet bedrivs bör
Sverige tydliggöra att vi inte kommer att accep
tera att kärnvapen förs in på svenskt territo
rium varken i freds eller krigstid.
Ett flertal Natoländer har en uttalad policy
om att kärnvapen inte får placeras på deras
territorium. För exempelvis Norges policy,
gäller detta i första hand i fredstid, medan
Spanien och Litauen har nationell lagstiftning
som gör att detta gäller även i krigstid. Finland
har också nationell lagstiftning på plats. Även
om det är upp till USA och Nato att efterfråga
avtal om att placera kärnvapen i Sverige så
bör det förekommas och säkerställas att detta
aldrig kommer att ske.
Som Natomedlem måste
Sverige verka för nedrustning
av Natos kärnvapen.
Ett av Sveriges viktigaste uppdrag som Na
tomedlem måste vara att förmå alliansen att
avsluta sitt beroende av kärnvapen, inte hota
om att använda kärnvapen (även som första
slagsförmåga) och att verka för nedrustning av
alla kärnvapen.
En försvarspolitik som vilar på kärnvapen
och begränsar Sveriges nedrustningspolitik är
fel väg att gå och skapar en hotbild mot Sve
rige. Hur skulle Sverige med trovärdighet verka
för nedrustning medan man samtidigt legiti
merar innehav, planer på att använda och hot
om att använda kärnvapen? Det är uppenbart
att ett svenskt Nato medlemskap måste kombi
neras med ett tillträde till FN:s konvention om
förbud mot kärnvapen.
■
2
4
3
↑
Den 18 maj skrev utrikesminister Ann Linde under Sveriges ansökan till Nato. Nu måste Sverige visa att medlemskapet
kan kombineras med nedrustningsarbete.
LÄKARE MOT KÄRNVAPEN #167
6
Ryska läkare
i protest mot
kriget – möt
en av dem
S
trax efter Rysslands invasion av
Ukraina slöt tusentals läkare och
sjukvårdsanställda från Ryssland
upp i ett modigt upprop riktat till presi-
dent Vladimir Putin där de protesterar
mot invasionen i ett öppet brev. En av
dem som undertecknade brevet var den
ryska läkaren och cancerforskaren Evge-
nia Oustroumova. Här berättar hon om
sitt val att delta i protesterna.
Genom Svenska Läkare mot Kärnvapens
långa internationella arbete har kontakter och
vänskapsband knutits mellan läkare engage
rade mot kärnvapen över hela världen. Under
1990talet gjorde vår ordförande Vendela
Englund Burnett flera besök i ett område i
Södra Ural där ryska kärnvapen tillverkas för
att studera effekterna av radioaktiva utsläpp på
befolkningen. Där blev hon god vän med Ev
genia Oustroumova. som numera arbetar som
cancerforskare med fokus på joniserande strål
ning vid WHO i Frankrike. Evgenia Oustrou
mova har själv valt att gå ut med sitt namn.
Vilka var dina tankar och känslor när du först
hörde nyheten om invasionen?
–Jag blev djupt chockad. Jag kunde inte tro att
mitt hemland, som under andra världskriget upp
levde allvarliga dödssiffror och förödelse, kunde
vara ansvarigt för detta. Sedan den första chock
en är det en konstant smärta och oro för mina
vänner och kollegor som lever i Ukraina eller har
familj i Ukraina. En annan känsla var djup skam
och ilska över den ryska statens agerande.
Du var en av de tusentals läkare som underteck-
nade ett öppet brev till Putin i protest mot invasio-
nen. Hur gick dina tankar kring att göra det?
–Jag har bakgrund inom pediatrik och för mig
som läkare finns inget mer värdefullt än mänsk
ligt liv. Jag tyckte att vi borde göra alla gemen
samma ansträngningar vi kan för att hjälpa till att
stoppa invasionen.
Vad tror du att sådana här brev och fördöman-
den kan ha för effekt?
–Tyvärr har protesterna och fördömandena hit
tills inte haft mycket effekt, kriget fortsätter. Det
mest frustrerande är att se att vi som ett interna
tionellt mänskligt samfund inte har något effek
tivt verktyg som kan användas vid krig. Samtidigt
förstår jag hur viktigt det är för ukrainare att se
allt stöd och sympatier de har runt om i världen.
Ur det avseendet bör allt som kan hjälpa till att
stoppa kriget ändå göras.
Michaela de Verdier intervjuar
Evgenia Oustroumova
INTERVJU
LÄKARE MOT KÄRNVAPEN #167
7
Har du någon kontakt med familj och kollegor i
Ryssland?
–Det här är ett så känsligt och smärtsamt ämne
att jag försöker att inte diskutera det med min
familj och mina vänner eftersom jag inte vill
utsätta dem för att bli åtalade, då censuren i
Ryssland idag är enorm.
Är det möjligt att säga om det är vanligt att
läkare och sjukvårdspersonal i Ryssland, som är
medvetna om kriget, fördömer det?
–Jag kan se vilken mängd propaganda som
strömmar över befolkningen varje dag. Jag
vill tro att läkare och vårdpersonal inte stöd
jer kriget, men det har jag inga uppgifter om.
Det beror förmodligen mycket på människors
möjligheter att få tillgång till information om si
tuationen i Ukraina från oberoende massmedia.
Men som sagt är möjligheten att få någon an
nan information än officiell propaganda väldigt
begränsad.
Är det något du vill föra fram till läkare i
Sverige?
– Jag uppskattar allt stöd som ges till män
niskorna i och de som flytt från Ukraina. Jag
hoppas att människor i Sverige ser att det finns
ryssar som är helt emot invasionen och gör sitt
bästa för att hjälpa det ukrainska folket. ■
Omvärlden reagerar på
Rysslands kärnvapenhot
Rysslands invasion av Ukraina och hot om
att använda kärnvapen har fått omvärlden att
reagera starkt och upprop och fördömanden
har strömmat från många håll, däribland från
läkare och sjukvårdspersonal världen över.
Bland annat har IPPNW tagit initiativ till ett
öppet brev mot krig och kärnvapen, som un
dertecknades av Nobels fredspristagare som
Dalai Lama, ICAN och International Peace
Bureau. Brevet skrevs under av över en miljon
människor världen över innan det överlämna
des till FN.
Svenska Läkare mot Kärnvapen och
IPPNW står också bakom ett upprop om att
avskaffa kärnvapen tillsammans med flera
svenska och internationella sjukvårds och
folkhälsoorganisationer, däribland Sveriges
Läkarförbund, World Medical Association
(WMA) och svenska och internationella
IFMSA.
►
Läs mer på www.slmk.org.
”
Det mest frustrerande
är att se att vi som ett
internationellt mänskligt
samfund inte har något
effektivt verktyg som kan
användas vid krig.
Evgenia Oustroumova
NYA AVSNITT AV
ATOMBOMBS PODDEN
Nu har vi släppt nya avsnitt av vår podd
Atombombs podden! I den får du följa med när
Johan Täng, underläkare och poddens redaktör,
utforskar kärn vapenfrågan. I första avsnittet sam-
talar Johan Täng med poddens tidigare redaktör
David Victorin och ger en introduktion till den
kommande säsongen. Inom kort kommer ännu fler
avsnitt, bland annat om kärnvapen i forna Sovjet-
unionen och om provsprängningar.
Du hittar podden på Spotify, iTunes,
Acast och andra ställen där poddar finns.
Följ den gärna så missar du inga avsnitt! Har du
feedback eller tips? Maila podd@slmk.org.
LÄKARE MOT KÄRNVAPEN #167
8
Användning av
taktiska kärnvapen
vore en katastrof
Av Nina Tannenwald, lektor i internatio-
nella relationer vid Brown University.
Artikeln ”Limited tactical nuclear weapons
would be catastrophic” är publicerad av
Scientific American den 10 mars 2022.
Översatt av Jan Larsson.
E
fter Rysslands invasion av
Ukraina den 24 februari
har Rysslands president
Vladimir Putin gett order om en
höjning av beredskapsnivån för
landets kärnvapenstyrkor och utta-
lat inlindade nukleära hot. Den flagranta
aggressionen mot Ukraina har chockerat
Europa och hela världen. Kriget inne-
bär en tragedi för Ukraina. Det tydliggör
också hur lite västvärlden kan förlita sig
på kärnvapenavskräckning som ett verk-
tyg för säkerhet.
Kärnvapenavskräckning utgår från tanken om att
innehav av kärnvapen skyddar ett land mot anfall
med kärnvapen, genom hotet om ett enormt
motanfall. Denna idé uppfattas av många ligga
bakom det faktum att något kärnvapenkrig inte
bröt ut mellan USA och Sovjetunionen under
kalla kriget. Men Rysslands invasion av Ukraina
kastar ljus på avskräckningens baksidor. Den
mest uppenbara är att Putin inte använder kärn
vapenavskräckning för att skydda Ryssland, utan
för att få sin vilja igenom när det gäller Ukraina.
I detta fall avskräcker Rysslands kärnvapen
nämligen västvärlden från att ingripa med kon
ventionella militära styrkor till Ukrainas försvar.
Trots spridda uppmaningar i USA att skapa en
flygförbudszon över Ukraina har Bidenadmi
nistrationen klokt nog stått emot. I praktiken
skulle ett sådant beslut innebära nedskjutning av
ryska plan, något som skulle kunna leda till ett
tredje världskrig. Samtidigt avskräcker troligen
Natos kärnvapen Ryssland från att utvidga kriget
till Natoländer såsom Polen, Rumänien eller
baltstaterna. Således förhindrar terrorbalansen
troligen ett mera utbrett krig i Europa men
lämnar Ukraina ensamt att kämpa vidare med
sina begränsade resurser, med risk för att till slut
uppslukas av Ryssland. På det hela taget tycks
Natoländerna inte känna sig särskilt lugnade av
sin omtalade kärnvapenavskräckning. De fortsät
ter att oroa sig för den (trots allt lilla!) risken att
Ryssland iscensätter ett konventionellt angrepp
utanför Ukrainas gränser.
Det här är inte första gången Putin använder
nukleärt vapenskrammel. Han gjorde det också
2014 i samband med Rysslands invasion av
Rysslands invasion av Ukraina visar att
kärnvapen avskräckning inte fungerar
ARTIKEL
LÄKARE MOT KÄRNVAPEN #167
9
Krim, när ryska ledare öppet talade om att sätta
sina kärnvapen i högsta beredskap. Och år 2015
hotade Ryssland danska fartyg med kärnvapen
om Danmark anslöt sig till Natos missilförsvars
system. Putin tycker om att vifta med sina kärn
vapen som en påminnelse till
väst (och kanske även sig själv)
om att Ryssland fortfarande är
en stormakt. Under den aktu
ella krisen är det uppenbart att
Putin vill att USA och Nato
förstår att om väst ingriper mi
litärt till förmån för Ukraina, ja,
då kan Putin mycket väl sätta
in sina så kallade taktiska (eller
”icke strategiska”) kärnvapen.
I kärnvapensammanhang
betyder ”taktisk” en oerhört
stor mängd explosiv energi
och ”strategisk” en ännu större
mängd. Idag har de flesta kärn
vapen variabel sprängstyrka,
eller ”dialayield”, vilket innebär att de kan
ställas in för att frisätta en mängd explosiv energi
som kan variera från delar av en kiloton till flera
megaton. Till exempel kan USA:s senaste version
av sin B61bomb frisätta 0,3, 1,5, 10 eller 50
kiloton explosiv energi. Som jämförelse var Hiro
shimabomben på 15 kiloton.
Ryssland har omkring 4 500 kärnvapenspet
sar i sin arsenal. Av dessa finns de med längst
räckvidd — de strategiska vapnen — på ubåtar,
bombplan och interkontinentala ballistiska missi
ler. Men Ryssland har också omkring 2000 tak
tiska kärnvapen som förvaras i lager över hela
landet. De är utvecklade för att kunna användas
mot militära trupper eller anläggningar inom
ett begränsat område eller i en begränsad insats.
Sådana vapen kan avfyras med
den sortens kortdistans missiler
som idag används för att fälla
bomber över Ukra ina, som till
exempel den ballistiska missilen
Iskander med en räckvidd på
cirka 50 mil. Men dessa är inte
de enda taktiska vapen som kan
sättas in; USA har cirka 100
kärnvapenbestyckade gravita
tionsbomber (med mindre so
fistikerad styrning) utplacerade
i Europa.
Taktiska kärnvapen finns
för att båda sidor är rädda att
avskräckas från att använda
sina stora kärnvapen, avsedda
för storstäder, på grund av deras enorma för
störelsepotential. Genom att tillverka mindre
kärnvapen med större träffsäkerhet blir det mer
tänkbart att använda dem. Det paradoxala är
att samtidigt som det gör avskräckningshot mer
trovärdiga, blir vapnen också mer frestande att
använda först, i stället för att enbart använda
dem för att slå tillbaka ett kärnvapen angrepp.
Men ingen ska tro att det någon sin kom
mer att vara förnuftigt att använda ett taktiskt
kärnvapen. Oavsett storlek har en kärnvapen
”
Men ingen
ska tro att det
någon sin
kommer att
vara förnuftigt
att använda
ett taktiskt
kärnvapen.
↑
Taktiska kärnvapen sägs vara mindre och därför mer användbara, men även de allra minsta
kärnvapnen skulle orsaka enorma skador om de användes.
LÄKARE MOT KÄRNVAPEN #167
10
explosion en överväldigande de struk tiv kraft.
Även en kärnladdning med ”liten” sprängkraft
(0,3 kiloton) skulle åstadkomma skador långt
utöver vad ett konventionellt vapen gör. (För att
få en bild kan man med den interaktiva webbsi
dan Nukemap, skapad av historikern Alexander
Wellerstein, simulera effekterna av en kärnva
penexplosion med vilken sprängkraft som helst
var som helst på jordklotet.) Den skulle orsaka
samma skräckscenario som i Hiroshima, om än
i en något mindre skala. Ett taktiskt kärnvapen
skulle åstadkomma ett eldklot, chockvågor och
dödlig radioaktiv strålning som skulle ge långsik
tiga skador hos överlevande. Radioaktivt nedfall
skulle kontaminera luft, mark, vatten och livs
medel (effekter många ukrainare redan känner
till efter Tjernobylkatastrofen 1986).
Ingen vet om ett taktiskt kärnvapen skulle ut
lösa ett fullskaligt kärnvapenkrig. Icke desto min
dre är riskan för eskalering högst verklig. De som
utsatts för ett kärnvapenanfall kommer inte att
fråga om det var ett taktiskt eller ett strategiskt
vapen. I ett uttalande inför The House Armed
Services Committe den 6 februari 2018 slog för
svarsminister James Mattis fast: ”Jag tror inte det
finns något sådant som ett taktiskt kärnvapen.
Varje kärnvapen som används, när det än sker,
förändrar spelplanen totalt.” Ryska
ledare har klargjort att de skulle be
trakta varje anfall med kärnvapen som
början på ett totalt kärnvapenkrig.
Något som är särskilt oroande är
möjligheten att kriget kan eskalera till
användning av kärn vapen. Genom att
höja beredskapen för de ryska kärn
vapenstyrkorna har Putin ökat risken
för använda kärnvapen av misstag,
på grund av felkalkyl eller krigets
allmänna oreda. Det värsta scenariot
är att en desperat Putin tar till tak
tiska kärnvapen om kriget går dåligt.
Även om detta fortfarande är osan
nolikt är risken inte noll. Och att låta
den risken öka är oacceptabelt. Även
om otaliga kärnvapen testats genom
åren har inget vapen använts i krig
(eller som terrormetod) sedan 1945.
Den nu 77åriga traditionen att inte
använda kärnvapen — det nukleära
tabut — utgör den enskilt största
prestationen under kärnvapen åldern.
Dagens ledare är skyldiga att se till att
kärn vapen aldrig används.
Putin och den ryska utrikesministern Sergej Lav
rov borde sluta upp med att hota med kärn vapen.
Andra ledare borde visa hur chockerade och upp
rörda de är och göra det tydligt att kärnvapenhot
är oansvariga och oaccep tabla.
Kärnvapenavskräckning medför enorma risker
och mycket stora kostnader. Argumenten för av
skräckning, som ibland ter sig övertygande, håller
inte alltid. Vi måste tillstå att kärnvapenavskräck
ning kan gå fel. Det är därför som ingen kan sova
gott under ett kärnvapenparaply, trots alla biljoner
dollar som spenderats på kärnvapen arsenaler
— speciellt inte under en kris såsom Rysslands
invasion av Ukraina. Detta krig innebär sannolikt
slutet på den europeiska säkerhetsordningen. Det
visar också hur vilket dåligt skydd kärnvapen ger.
Världen skulle vara bättre utan dessa vapen.
■
”
Det värsta scenariot är att
en desperat Putin tar till
taktiska kärnvapen om
kriget går dåligt.
LÄKARE MOT KÄRNVAPEN #167
11
I början av maj hade vi internationellt besök
av Susi Snyder, ICAN Financial coordinator
och författare till rapporten Don’t Bank on the
Bomb. Vi hade möten med SEB, Handelsban
ken, Swedbank, Nordea och Tredje APfonden.
Målet var att täppa till kryphål för investeringar
i bolag kopplade till kärnvapen genom att inklu
dera FN:s konvention om förbud mot kärnva
pen i bankernas policys.
En framgång var att AP3, den enda statliga
APfond som har kvar investeringar i bolag
kopplade till kärnvapen, har sålt av majoriteten
av sina innehav för nu. I höstas kartlade vi
AP3:s innehav i kärn vapen bolag, som från att
ha över 1 miljard kronor investerade i 16 bolag
nu har minskat sitt innehav till strax under 200
miljoner kronor i två bolag, som de även säger
sig ha dialog med. Värt att notera är att AP3
dock inte har ändrat sin position om innehav i
kärnvapen och inte heller gjort en ny tolkning
av ickespridningsavtalet, NPT, som övriga AP
fonder gjort.
Mellan den 21 och 23 juni blir det
första statspartsmötet om FN:s
konvention om förbud mot kärn
vapen äntligen av. Då träffas de
länder som ratificerat kärnvapen
förbudet för första gången i Wien,
Österrike, för att diskutera arbetet
med att implementera konven
tionen. Länderna kommer att
diskutera och komma överens om
konkreta steg när det gäller viktiga
delar av konventionen, däribland
artikel 6 om stöd till offer för
kärnvapenanvändning och kärnva
pentester, samt vilken tidsram kärnvapenstater
som går med i konventionen kommer att ha för
att avskaffa sina kärnvapen (artikel 4).
Sverige kommer att delta som observatör
vid statspartsmötet i Wien. Ytterligare länder i
Europa som anmält sig som observatörer är Fin
land, Norge Schweiz och Tyskland. Även Austra
liens nya regering är positiva till kärnvapenförbu
det och kommer med stor sannolikhet att delta
som observatörer. Den nyvalda regeringen antog
redan 2018 en resolution om att de ville ansluta
Australien till konventionen.
86 stater har till dags dato undertecknat
konventionen och 61 länder har ratificerat den.
De senaste länderna att ansluta sig till förbudet
är Elfenbenskusten och Kongo.
Historiskt första möte i Wien för FN:s kärnvapenförbud
Framgång i nedrustnings arbetet - AP3 minskar
investeringar i kärnvapen
↑
Susi Snyder, expert på investeringar i kärnvapenbolag, besökte
Stockholm för att fortsätta sätta press på AP3 och storbankerna att
inte låta sitt kapital finansiera kärnvapenbolag.
VALGUIDE
LÄKARE MOT KÄRNVAPEN #167
12
Socialdemokraterna vill att
Sverige ska ansluta sig till FN:s kärnvapen
förbud. Socialdemokraterna vill se en värld utan
kärnvapen och att Sverige ska fortsätta arbeta för
en global kärnvapennedrustning. Partiet har hit
tills valt att inte ratificera FN:s kärnvapenförbud,
då de menar att konventionen behöver ”utvecklas
och förtydligas” och ”att det avgörande arbetet
för en kärnvapenfri värld går genom att stärka
ickespridningsfördraget”.
Vid partikongressen 2021 fastslogs att Social
demokraternas mål är att ansluta till konven
tionen. Regeringen har anmält Sverige som
observatör till kärnvapenförbudets första stats
partsmöte i juni.
Socialdemokraterna har lanserat det så kallade
Stockholmsinitiativet för nedrustning, samt inrättat
ett forskningscentrum om kärnvapennedrustning,
Alva Myrdal Center vid Uppsala universitet.
Moderaterna vill inte att Sverige ska
ansluta sig till FN:s kärnvapenförbud. De
anser att det kan äventyra Sveriges försvarssamar
beten och ”riskerar att gynna de kärnvapenstater
som inte väljer att skriva under”. De anser inte
heller att Sverige ska delta som observatör vid
kärnvapenförbudets första statspartsmöte, då de
menar att Sverige inte ska ”ge legitimitet till en
konvention som riskerar att motverka sitt syfte”.
Moderaterna menar att arbetet med nedrustning
av kärnvapen bör ske inom ramen för ickesprid
ningsavtalet NPT.
Moderaterna nämner inte kärnvapen eller
nedrustning i sitt partiprogram eller något annat
dokument.
Centerpartiet vill inte att Sverige
ska ansluta sig till FN:s kärnvapenförbud
”som den nu är formulerad”. De vill heller inte
att Sverige är observatör till konventionens första
statspartsmöte, vilket de menar kan sprida ”en
felaktig bild av den svenska hållningen” gentemot
förbudet. De anser att konventionen inte kommer
att leda till en kärnvapenfri värld eftersom inga
kärnvapenstater är med ännu, och att Sverige
riskerar sina försvarssamarbeten om vi går med.
Centerpartiet vill istället stärka arbetet inom
ickespridningsavtalet NPT och har uttryckt att
kärnvapenförbudet kan undergräva NPT.
Centerpartiet skriver på sin hemsida att de
vill se en kärnvapenfri värld och att Sverige ska
vara pådrivande och en tydlig röst i nedrustnings
arbetet.
Kristdemokraterna vill inte att
Sverige ska ansluta till FN:s kärnvapenför
bud. De anser att en anslutning skulle ”försämra
förutsättningarna att försvara Sverige” och även
tyra Sveriges försvarssamarbeten.
I december 2021 lade Kristdemokraterna
fram ett förslag i riksdagen för att stoppa Sveriges
deltagande som observatör vid konventionens
första statspartsmöte, samt att hindra att Sverige
undertecknar och ratificerar FN:s kärnvapenför
bud.
Kristdemokraterna nämner inte kärnvapen
eller nedrustning i sin valplattform eller partipro
gram. I en rapport från 2016 skriver de att det
är viktigt för den globala säkerheten att antalet
kärnvapen begränsas och att spridningen av
kärnvapen upphör, men att det finns ”få skäl att
tro att alla kärnvapen skulle kunna avskaffas”.
Med Rysslands kärnvapenhot är kärnvapenfrågan högaktuell
inför höstens val. Vad säger partierna om kärnvapen, nedrustning
och FN:s kärnvapenförbud?
LÄKARE MOT KÄRNVAPEN #167
13
Sverigedemokraterna vill inte
att Sverige ska ansluta sig till FN:s kärn
vapenförbud. I en riksdagsdebatt i mars i år sa en
företrädare att det är ”direkt oansvarigt” att verka
för att Sverige ska underteckna FN:s kärnvapen
förbud och att partiet hoppas att Sverige lämnar
sitt observatörskap. De har uttryckt att det vore
”ett slag i luften” att gå med i konventionen, som
de anser är kontraproduktiv, och att det skulle
äventyra Sveriges säkerhetspolitik och försvåra
försvarssamarbeten.
Sverigedemokraterna nämner inte kärnvapen
eller nedrustning i sin valplattform eller par
tiprogram. Partiet har i media tidigare uttryckt
att de vill se en kärnvapenfri värld och att partiet
förespråkar avspänning och nedrustning av kärn
vapen, men har även uttalat att kärnvapen har en
avskräckande effekt.
Vänsterpartiet vill att Sverige ska
ansluta sig till FN:s kärnvapenförbud och att
Sverige bör ratificera konventionen omgående.
Partiföreträdare menar att kärnvapenförbudet är
en konvention ”som inte normaliserar kärnvapen
som ett legitimt vapen i krig” och ”som gör in
nehavarna till avvikare” samt att konventionen
inte står i motsättning till andra initiativ för
nedrustning. Vänsterpartiet vill även förbjuda
att kärnvapen placeras på svensk mark och göra
Europa till en kärnvapenfri zon.
Vänsterpartiet vill arbeta för en kärnvapenfri
värld och har utryckt att det ska vara en självklar
het att Sverige är drivande för kärnvapennedrust
ning.
Miljöpartiet vill att Sverige ska
ansluta sig till FN:s kärnvapenförbud.
Partiföreträdare har i riksdagen uttryckt att ”till
gången till kärnvapen utgör ett av de allvarligaste
säkerhetshoten i vår tid /.../ Därför driver vi att
Sverige ska ansluta sig till FN:s konvention om
ett globalt kärnvapenförbud och arbetar för en
kärnvapenfri värld.” Partiet anser att förbudet
har en stark betydelse för synen på kärnvapen
globalt och hur stater förhåller sig till att skaffa
kärnvapen.
Miljöpartiets mål är en kärnvapenfri värld
och att Sverige ska vara en stormakt i det globala
fredsarbetet.
Liberalerna vill inte att Sverige ska
ansluta sig till FN:s kärnvapenförbud.
Partiet har i media uttryckt sig kritiskt mot
konventionen och sagt att Sverige inte bör vara
observatör vid det första statspartsmötet: ”Att
vara observatör är en dålig idé eftersom det skän
ker legitimitet åt konventionen om kärnvapenför
bud”. De hänvisar till att konventionen förbjuder
lagring, flyttning och utplacering av kärnvapen
vilket de menar skulle minska USA:s närvaro i
Europa och därmed missgynna vår säkerhet.
Liberalerna skriver inget om kärnvapen eller
nedrustning i sitt partiprogram från 2019 eller
andra dokument.
Källor
All information kommer från partiernas hemsidor och
egna dokument samt intervjuer och debatt artiklar i
media.
LÄKARE MOT KÄRNVAPEN #167
14
Kärnvapenhotet väcker
existentiell ångest
Av Elisabet Södersten, psykolog, medlem i SLMK:s Vetenskapliga Råd.
K
ärnvapenhotet har kraftigt
aktu aliserats i och med kriget i
Ukraina, vilket har väckt känslor
av oro och ångest hos många människor.
Kärnvapnens varande och därmed dess
möjlighet att kunna användas vid konflik-
ter eller av misstag innebär ett existenti-
ellt hot, som kan betraktas som ett större
hot än den eventuella individuella rädsla
människor har inför den egna döden som
tillhör livet. Kärnvapenhotet väcker där-
med en särskild existentiell ångest.
Inom den existentiella psykoterapeutiska
teoribildningen behandlas fyra grundfeno
men som anses oundvikliga i människans
tillvaro: död, frihet, existentiell isoleringi
och meningslöshet. Dessa skapar en exis
tentiell ångest som betraktas som naturlig,
eftersom varje människa någon gång i livet
kommer att ställas inför dem. Det sätt på
vilket hon konfronteras med och bearbe
tar dessa existentiella fenomen avspeglar
sig i hennes välbefinnande (Yalom 1980).
Men då kärnvapenhotet aktualiseras
väcks en särskild existentiell ångest. När kärnva
penkapprustningen under kalla kriget nådde sin
kulmen lyfte psykoanalytikern Hanna Segal fram
sina tankegångar i en föreläsning 1985. Hon
beskriver att kärnvapenhotet och vetskapen om
konsekvenserna av ett kärnvapenkrig leder till en
fasa som är värre än den naturliga dödsångesten.
”The prospect of death in atomic warfare leaves
an unimaginable void and produces terror of a
different kind” (Segal 1987).
Kärnvapenkrigets konsekvenser innebär att
ett symboliskt fortsatt liv genom efterlevande
omöjliggörs. ”... atomic annihilation destroys the
possibility of symbolic survival.” (Lifton 1982, Segal
1987). Omnicide, vilket betyder att alla dör, var vid
denna tid ett myntat begrepp i sammanhanget.
Förnekelse kan leda till
kärnvapnens kvarhållande
Kärnvapenhotet väcker alltså inte enbart den egna
dödsångesten utan också något mer, som är nytt
för denna tidsålder när kärnvapen existerar. Denna
nya tid, som har pågått i ungefär åttio år, innebär
därmed att en särskild existentiell ångest är ofrån
komlig för mänskligheten. Frågan man kan ställa sig
är då hur kärnvapnen ändå fått finnas kvar fram till
våra dagar? I sin föreläsning
beskriver Segal ingående
scenarier av vad som ligger
bakom det som skulle kunna
beskrivas som ett kvarhållan
de av kärnvapnens existens.
En förklaring är enligt Se
gal att ångesten inför kärn
vapenhotet ständigt finns
men att människan försöker
hantera den på olika sätt, till
exempel genom handlingar
som kan undanröja hotet
eller att använda sig av det
psykologiska försvaret isolering, det vill säga att
kunskapen om hotet är medvetet men att känslor
som väcks av det är omedvetna. Människan kan
också försvara sig mot det upplevda hotet genom
att förneka att det existerar. Hur kan man förhålla
sig till att ett sådant förnekande både kan betraktas
som en nödvändig överlevnadsstrategi, men som
i längden också kan innebära ett kvarhållande av
kärnvapnens existens? Detta dilemma berör Segal
delvis. ”Denial and apathy in the face of the threat
are phenomena understandable to analysts who,
according to me, should make their views known.”
(Segal 1987).
”
Kärnvapen
hotet väcker
alltså inte
enbart den egna
döds ångesten
utan också
något mer
PSYKOLOGI
LÄKARE MOT KÄRNVAPEN #157
7
F
öljande artikel lyfter fram
psykologiska aspekter och
belyser en del av komplexi-
teten när det gäller hot och vad
kärnvapenhotet innebär. Behovet
av att förstå människans förmåga
att begripa och hantera kärnvapen-
hotet på ett realistiskt sätt gäller i
hög grad fortfarande.
” At the outset, we need to understand
the nature of the threat itself and our
ability to conceptualize it realistically”
(Wagner 1985).
I vetenskapliga sammanhang kan
äldre referenser ibland anses vara för-
legade. Men referenser från 1980-talet
när det gäller psykologi och kärnvapen
förmedlar förutom specifik kunskap
också hoppfullhet. En välbehövlig
hoppfullhet att ta vara på, om att för-
ändring är möjlig.
KÄRNVAPENHOTETS
KOMPLEXITET
Problematiken kring kärnvapen är i
mångt och mycket fortfarande den-
samma som under 1980-talet men i
en annan kontext. De internationella
relationerna har förändrats, antalet
kärnvapen har minskat men vapnen
har utvecklats och antalet länder med
kärnvapen har ökat:
”Psychology is, as Walsh (1984) has
initiated, the field most capable of
clarifying the confusing nature of the
nuclear age. People ́s uninformed
behavior has resulted in the unbro-
ken escalation of nuclear arsenals.
However, informed behavior has
the potential to transform nuclear
threat into world peace. We have the
expertise to understand behavior in
the nuclear age. We must develop that
expertise to its fullest extent and then
put it to immediate, constructive use”
(Wagner 1985).
En del i komplexiteten och problema-
tiken kring begreppet hot, särskilt när
det gäller kärnvapen, handlar om den
politiska avskräckningsstrategin:
”Even deterrence, the centerpiece
of U.S. foreign policy, came under
scrutiny as scholars noted the logical
and empirical inconsistencies in the
policy” (Milburn 1961, Christie 2001).
Det argumentet används även idag
då det inte finns något logiskt eller
empiriskt sätt att bevisa om avskräck-
ning faktiskt avhåller en fiende från
att attackera. Man kan endast veta när
avskräckning misslyckats (Christie,
Wagner och Du Nann Winter 2001).
Det går inte att vetenskapligt bevisa att
nukleär terrorbalans förhindrat krig
mellan kärnvapenländer. Endast en
attack med kärnvapen från någon part
skulle utgöra ett bevis för att terrorba-
lans inte fungerar.
”... the possibility of nuclear war is ba-
sed in human behavior and therefore,
psychology can (and must) be vitally
involved in finding ways to remove
that possibility” (Walsh 1984, Wagner
1985).
UTVECKLINGSPSYKO
LOGISKA ASPEKTER
En ingång till beskrivningen av den
psykologiska delen av hot är att ta det
från början. Inom den psykologiska
veten skapen har man studerat män-
niskans psykologiska utveckling. Om
man vill förstå och beskriva männis-
kans upplevelse av hot, hur hon hante-
rar hot och tidvis kan utveckla hotfullt
beteende gentemot andra, finner man
förr eller senare förklaringar inom
barnpsykologin och spädbarnspsyko-
login. Detta kan väcka frågor för den
som inte har förkunskaper i psykologi,
då vi (helt korrekt) förknippar barnet
med oskuldsfullhet. För den intresse-
rade framträder vid närmare studier en
grundläggande kunskap som öppnar
för vidare perspektiv.
Här kommer nu en teoribildning av
psykoanalytikern Volkan att lyftas
fram. Motivet är att visa på den stora
komplexiteten vad gäller psykologiska
relationer och ett antagande om hur
allt hänger ihop från mikronivå till
makronivå.
KÄRNVAPEN HOTET
och vår möjlighet att realistiskt begripa det
Av Elisabet Södersten
Psykolog, medlem i Läkare mot Kärnvapens Vetenskapliga råd
Ÿ
Elisabet Södersten är psykologutbildad vid
Stockholms och Uppsala universitet.
- Master of Science in Psychology 1990 och
legitimerad psykolog 1997.
- Tidigare arbetat inom klinisk psykologi,
psykodynamisk inriktning.
- Intresseområden: Existentialistisk psyko-
logi och Peace Psychology.
- Verksam inom SLMK:s vetenskapliga råd.
LÄKARE MOT KÄRNVAPEN #167
15
Kärnvapenhotets påverkan
Kärnvapenhotet väcker alltså en särskild existen
tiell ångest och steget är inte långt till tankar om att
denna risksituation i sig är stressframkallande. Den
vetenskapliga forskningen utvecklar kunskapen
successivt om hur psykologisk stress påverkar oss,
men det verkar inte finnas någon ny psykologisk
forskning som studerar den oro och förmodade
stress det för med sig för människor att leva under
kärnvapenhot under en längre tid.
Vad gör då så enorma och fruktansvärda hot
som kärnvapenhot med oss idag? Segal (1987) ger
några svar på hur kärnvapenhotet påverkar oss.
Ungefär samma fråga ställdes i början av 1980ta
let efter att man i kliniska sammanhang då börjat
tala om en ny källa för psykisk ohälsa – nukleär
ångest (Wagner, 1985):
”What are the effects of the nuclear arms race and
the threat of nuclear war on ... childhood develop
ment, personality formation, individual values, ex
pectations, and selfrepresentations? What are the
effects on the family structure? What is the impact
on cultural values and social mores?” (Goldman &
Greenberg 1982, Wagner, 1985).
Psykologiskt perspektiv viktig
kunskapsfaktor
En långtidsstudie skulle ge viktiga svar, men mer
väsentligt vore förmodligen att som Walsh (1984)
uttryckte, använda den psykologiska kunskapen
till att undanröja hotet. ”Perhaps the resurgence
of concern among psychologists today reflects
a recognition that the possibility of nuclear war
is based in human behavior and that, therefore,
psychology can (and must) be vitally involved in
finding ways to remove that possibility.”
Det finns troligen många berättelser om
reaktioner på kärnvapenhot som väntar på att få
bli berättade både från förr och nu. Kanske kan
ordet sorg vara relevant för den äldre generation
som länge kämpat med vad kärnvapenhotet genom
tiderna inneburit och som idag så påtagligt blivit
aktuellt och kännbart. Förhoppningsvis kan det be
skrivna dilemmat, om vilka psykologiska aspekter
som kan leda till att kärnvapen kvarhålls, beaktas
som en viktig kunskapsfaktor i det fortsatta arbetet
för kärnvapnens avskaffande. Vilka val skulle unga
människor göra i livet om de inte var pådyvlade det
existentiella hot som kärnvapnen utgör? Någon lär
ha sagt att vi behöver kunna föreställa oss världen
utan dessa hot för att kunna ta beslut som avhjäl
per dem.
■
Referenser
Goldman, D. S. & Greenberg, W. M., (1982), Preparing for nuclear
war: The psychological effects. American journal of Orthopsychiatry,
52, 580-581.
Lifton, R. J., (1982), Nuclear War ́s Effect on the Mind, London: Faber
& Faber.
Segal, Hanna., (1987), Silence is the Real Crime, International Review
of Psycho-Analysis, 14:3-12. Institute of Psycho-Analysis.
Wagner, V. Richard., (1985), Psychology and the Threat of Nuclear
War, American Psychologist, Vol. 40. No 5. 531-535.
Walsh, R., (1984), Staying alive: The psychology of human survival,
Boulder, CO: Shambala.
Yalom, Irvin. D., (1980), Existential Psychotherapy, Basic Books, Inc.,
Publishers, New York, p. 9, 355.
TIPS PÅ HUR DU SOM ÄR
OROLIG KAN HANTERA
DINA TANKAR:
1 Fokusera på fakta
Det har inte startat ett kärnvapenkrig! Vi arbetar för att
det aldrig ska inträffa igen! Försök att stanna upp vid
fakta som dessa så att katastroftankar, fantasier och
oroskänslor inte får för stort utrymme i dina tankar.
2 Fokusera på din andning
Det kan hjälpa att fokusera på din andning en stund
om du plötsligt känner sig orolig. En lugn andhämtning
dämpar ofta oro.
3 Sortera i dina känslor
Ibland kan oroskänslor väcka tankar på andra saker
som man känner oro inför. Försök att sortera i oron och
känna efter vad som är kopplat till kärnvapen och vad
som kan vara kopplat till något annat i ditt liv. Att skilja
på saker och ta itu med dem var för sig kan minska
oron.
4 Ta hand om dig själv
Andra saker som kan hjälpa en att hantera oro är att
bry sig om sig själv och sina närmaste, se till att äta bra,
få motion, frisk luft och god sömn. Allt detta är viktigt för
vår psykiska hälsa och återhämtning.
Att skriva av sig jobbiga tankar och känslor fungerar
bra för en del. Du kan också bryta av med aktiviteter
som du sedan tidigare vet att du tycker om och mår bra
av. Det kan hjälpa dig att hitta tillbaka till en mer rofylld
tillvaro.
LÄKARE MOT KÄRNVAPEN #167
16
K
ärnvapen är ett komplext ämne som kan vara svårt att få grepp om
och i osäkra tider som dessa är det extra viktigt med lättillgänglig
och korrekt information om kärnvapen. Därför nylanserar vi nu vår
utbildningssajt Lär om kärnvapen, som bland annat fått uppdaterade texter, ett
nytt utseende och en mer lättnavigerad struktur.
Vad händer egentligen när ett kärnvapen exploderar och vad får det för
konsekvenser på människor och miljö? Var finns kärnvapen och vad är ett
taktiskt kärnvapen? Och hur fungerar det internationella systemet och politiken
kring kärnvapen och nedrustning? På Lär om kärnvapen finns allt du vill, och
inte vill, veta om kärnvapen.
Sidan är framtagen med gymnasieelever som främsta målgrupp, men inne
håller information som passar alla. I och med Sveriges ansökan om Natomed
lemskap blir det än viktigare att svenska skolelever får kunskap och förmåga att
reflektera om kärnvapen deras konsekvenser, och framöver hoppas vi därför att
kunna komplettera sidan med en ämnesöverskridande lärarguide.
Lär om Kärnvapen finns på svenska, norska och inom kort även engelska
och ryska. Bakom sidan står Svenska Läkare mot Kärnvapen med stöd från
Svenska FNförbundet.
Nypremiär för vår
utbildningssajt
Lär om kärnvapen
www.laromkarnvapen.se
VAR FINNS KÄRNVAPEN?
VAD HÄNDER NÄR DET SMÄLLER?KÄRNVAPNENS KONSEKVENSER
LÄKARE MOT KÄRNVAPEN #167
17
Tecknare står upp mot kärnvapen!
I tecknaruppropet MOMENT 2022 protesterar 71 svenska tecknare med hjälp av sina bilder mot kärnvapen,
Sveriges val att inte skriva under FN:s kärnvapenförbud och mot Nato. Ett urval av bilderna publicerades i Aftonbladet
i april. Bland tecknarna finns Ellen Greider, Jan Lööf, Sara Granér och Lasse Åberg.
LÄKARE MOT KÄRNVAPEN #167
18
Kärnvapenkrig av
misstag troligen den
största risken
D
en största risken med kärn vapen
är troligen inte ett planerat kärn-
vapenkrig utan kärnvapenkrig
av misstag. Den svensk-amerikanske
fysikern Max Tegmark är en av grundarna
till The Future of Life Institute, som har
listat 23 ”nära-ögat”-händelser (så kallade
close calls) som kunde ha slutat med en
kärnvapenkatastrof.
Bland exemplen finns alltifrån Suezkrisen år
1956 när en flock svanar tolkades som oidenti
fierade flygplan, till drogmissbruk hos personal
vid en amerikansk bas för avfyrning av kärnva
penmissiler år 2016. Det finns säkerligen också
hemligstämplade händelser.
Ett exempel från våra trakter: En missil
sändes upp från Norge den 25 januari 1995 för
att studera norrsken. Ryssland hade informerats
om uppskjutningen men hade tappat bort med
delandet. Ryska radarstationer såg en raket som
tolkades som en kärnvapenmissil från en ubåt.
Larmet nådde president Jeltsin som aktiverade
sin nukleära portfölj för vedergällning mot USA,
men när inte fler missiler följde avblåstes larmet.
Berömda näraögathändelser var ryska ubå
tar vid Kubakrisen 1962 och Petrovfallet 1983 –
läs mer om dem i en artikel av Gunnar Westberg
och mig i Svenska Dagbladet publicerad i mars.
Robert McNamara var försvarsminister i USA
under John Kennedy och Lyndon Johnson. Det
finns en video med en åldrad McNamara som
såg tillbaka på kalla kriget. Han sa “Jag vill säga,
och det är mycket viktigt, att vi hade tur. Det var
tur som hindrade att kärnvapenkrig bröt ut, vi
kom till sist så här nära kärnvapenkrig” och vi
sade upp några millimeter mellan vänster tumme
och pekfinger.
Nu, under kriget i Ukraina, har Putin osäkrat
sina kärnvapen till den grad att de troligen bara
har två steg kvar till avfyrning. Nato har sanno
likt gjort samma sak. Putin och Nato står nu som
två duellanter som är beredda att rycka upp sina
vapen och skjuta. Vi håller andan och arbetar
för att Sverige undertecknar och ratificerar FN:s
avtal om förbud för kärnvapen (TPNW).
KRÖNIKA
Av Inge Axelsson
↑
En bild på Stanislav Petrov från 2015. Petrov anses ha räddat världen
från ett kärnvapenkrig 1983. Foto: Pavel Golovkin/AP.
Referenser
Accidental Nuclear War: A Timeline of Close Calls. The Future
of Life Institute. (Läst i april 2022.)
Axelsson Inge, Westberg Gunnar. ”Kärnvapenkrig kan startas av
misstag”. SvD 2022-03-07.
Johnson Rebecca. Ukraine war shows ‘nuclear deterrence’
doesn’t work. We need disarmament. openDemocracy 24
March 2022.
LÄKARE MOT KÄRNVAPEN #167
19
Vi minns
Hiroshima och
Nagasaki
MANIFESTATION FÖR FRED
OCH NEDRUSTNING
VAR: Storkyrkan, Stockholm
NÄR: 6 augusti, kl 16.00
UR PROGRAMMET:
Utdelning av 2022 års anti-atombombsdiplom.
Tal av Margot Wallström, tidigare utrikesminister och
mottagare av 2021 år anti-atombombsdiplom, och
Gösta Alfvén, Svenska Läkare mot Kärnvapen.
FÖR FLER AKTIVITETER I ANDRA STÄDER,
SE WWW.SLMK.ORG
Den 6 och 9 augusti är det 77
år sedan Hiroshima och
Nagasaki ödelades av två
atombomber. Den 6 augusti
hedrar vi de drabbade.
POSTTIDNING B 03
Avsändare:
Svenska Läkare mot Kärnvapen
Norrtullsgatan 45
113 45 Stockholm
Sweden
Stötta vårt arbete för att
avskaffa kärnvapen!
I oroliga tider behövs en stark humanitär röst som fortsätter att påminna om kärn-
vapens humanitära konsekvenser och driver på för kärnvapennedrustning. Ju fler vi
är som står upp för fred och kärnvapennedrustning, desto starkare står vi.
Skänk en gåva eller värva en ny medlem, så är du med och ser till att vi
kan fortsätta vårt arbete. Med ditt stöd kan vi göra mer!
Hjälp oss
att bli fler
medlemmar
Sprid ordet om Svenska Läkare mot
Kärnvapen! Maila oss på info@slmk.org så
skickar vi gärna broschyrer och annat mate-
rial till din hjälp. Läs mer på
www.slmk.org/bli-medlem
Ordna en föreläsning med SLMK på din
arbetsplats eller lärosäte! Vi berättar
gärna om kärnvapen, deras humanitära
konse kvenser och hur vi som läkarorganisa-
tion arbetar för att avskaffa kärnvapen.
Kontakta oss om du vill veta mer!
Skänk
en gåva
Bankgiro: 901-0901
Swish: 123 901 09 01
