Text från PDF
LÄKARE MOT KÄRNVAPEN #165
UTGIVEN SEDAN 1981
Nr 165 december 2021
www.slmk.org
NY KARTLÄGGNING: AP3 FORTSÄTTER
ATT INVESTERA I KÄRNVAPEN
SVENSKA LÄKARE MOT KÄRNVAPEN
FIRAR 40 ÅR
SVERIGE PÅ ÅHÖRARBÄNKEN
KÄRNVAPNENS
OFFER
Så ger kärnvapenkonventionen de drabbade
upprättelse
LÄKARE MOT KÄRNVAPEN #165
2
Åsa Lindström
Ordförande, Svenska Läkare mot Kärnvapen
Sadako, flickan från Hiroshima som
försökte vika tusen papperstranor, blev
endast tolv år gammal. Hon insjuknade
och dog i leukemi, en av cancersjuk-
domarna med ökad förekomst efter
atombombningarna. Efter Sadakos död
restes fredsmonumentet i Hiroshima
med Sadako som staty med en pap-
perstrana i sina utsträckta händer. Ett
monument med önskan om fred och
en kärnvapenfri värld.
Ett historiskt viktigt steg på vägen till
en kärnvapenfri värld är FN:s kon-
vention om förbud mot kärnvapen
(TPNW, Treaty on Prohibition of
Nuclear Weapons), som i januari i
år äntligen trädde i
kraft. En kärnvapen-
konvention; något
som vi i läkarrörelsen
mot kärnvapen arbe-
tat mycket för, något
som vi haft som en
vision.
Under vårt 40-åriga
arbete har vårt själv-
klara huvudbudskap
och argument för
kärnvapens avskaf-
fande varit de medi-
cinska konsekven-
serna. Att beskriva
och ständigt påminna vad som händer
om kärnvapen används. Vi vet att inte
ens en fullt fungerande sjukvård skulle
kunna ta hand om och ge adekvat vård
till en bråkdel av de skadade. Som
läkare vet vi att det är en omöjlighet att
skapa den beredskap som skulle krä-
vas. En insikt som allt mer lyftes fram i
debatten inför TPNW.
Det var ett viktigt skifte i debatten.
Kärnvapen handlar inte om vapenkraft
och teknik. De handlar om de humani-
tära effekterna och de handlar om de
drabbade. I vårt budskap om de medi-
cinska effekterna lyfter vi ofta fram den
potentiella katastrofen vid ett kärnva-
penkrig. Vi behöver också komma ihåg
alla som redan drabbats av kärnvapen.
Alla de drabbade av bomberna över
Hiroshima och Nagasaki såväl som alla
de drabbade av kärnvapenprovspräng-
ningars effekter. Provsprängningar som
skett över 2000 gånger världen över.
I detta nummer berättar vi om SLMK:s
40-årsfirande. Vi blickar också framåt. I
mars nästa år sker det första statsparts-
mötet för TPNW. Kärnvapenkonventio-
nen må ha varit en vision, men det är
inte målet. Det första statspartsmötet
blir ett viktigt möte för att börja om-
vandla kärnvapen-
konventionens text
till konkret handling.
En av konventionens
delar som vi ägnar
det här numret av
vår tidning extra
uppmärksamhet åt
är just de drabbade
av kärnvapen och
paragrafen om stöd
till offer, på engelska
victim assistance.
Precis som de hu-
manitära konse-
kvenserna inte alltid
utgjort det självklara
huvudbudskapet i debatten om kärn-
vapen har rösterna från de drabbade av
kärnvapens konsekvenser ofta haft en
undanskymd roll och lämnats utanför
nedrustningssamtal.
Vi ser med tillförsikt fram emot ett
framgångsrikt statspartsmöte. Sverige
deltar vid detta första möte som obser-
vatörsstat. Vi hoppas att Sverige nästa
gång istället deltar som statspart. Att
Sverige ratificerar TPNW och väljer att
faktiskt göra skillnad i arbetet mot kärn-
vapen, för kärnvapnens offer och för att
undvika drabbade i framtiden. v
När kärnvapenkonventionens
statsparter möts får kärnvapnens
offer upprättelse
LEDARE
”
Under vårt
40-åriga arbete
har vårt självklara
huvudbudskap
och argument för
kärnvapens av-
skaffande varit de
medicinska kon-
sekvenserna.
SWISH QR-KOD
för medlemsvgift eller gåva
Dags att betala
medlemsavgiften!
Fortsätt bidra till en kärnvapen
fri värld genom att betala din
medlemsavgift för 2022!
LÄKARE - 290 KR/ÅR
STUDENT - 100 KR/ÅR
ASSOCIERAD MEDLEM - 200 KR/ÅR
MÅNADSGIVARE – VALFRI SUMMA
BG: 901–0901
SWISH: 123 901 09 01
Märk betalningen med ditt namn
och medlemsnummer. Skänk
gärna en extra gåva till verksam
heten. Tack för ditt stöd!
LÄKARE MOT KÄRNVAPEN #165
3
INNEHÅLL
Läkare mot Kärnvapen nr 165
december 2021
ISSN: 1400-2256 Upplaga: ca 3500 ex
Läkare mot Kärnvapen är en kvartalstidskrift
som ges ut av förenin gen Svenska Läkare
mot Kärnvapen (SLMK)
SLMK är en av tio organisationer som ingår
i ICAN:s internationella styrgrupp.
Ansvarig utgivare: Josefin Lind
c/o Svenska Läkare mot Kärnvapen
Norrtullsgatan 45, 113 45 Stockholm
Tel 073-803 05 07
E-post. josefin.lind@slmk.org
Red för detta nr: Michaela de Verdier,
Josefin Lind, Clara Gullman Levin och
Gabriel Holmbom.
UTGIVNINGSPLAN
Nr Manusstopp Distribution
166 7 januari Februari 2022
Manus till nästa nr skickas till:
redaktion@slmk.org
Framsida: Foto av konstverket ’In the sea
of fire’ av Yoshiko Michitsuji som finns att
beskåda på Hiroshima Peace Memorial
Museum.
KÄRNVAPNENS OFFER - SÅ GER KÄRNVAPEN-
KONVENTIONEN DE DRABBADE UPPRÄTTELSE
NY KARTLÄGGNING: AP3 FORTSÄTTER
ATT INVESTERA I KÄRNVAPEN
SVENSKA LÄKARE MOT KÄRNVAPEN
FIRAR 40 ÅR
Tryckeri: Exakta Creative
i Hässleholm 0451-38 49 50
Layout: Gabriel Holmbom,
egdesign.gabriel@gmail.com
Prenumerationsärenden handläggs
av kansliet i Stockholm, adr se sid 14.
Tryckt på miljögodkänt papper.
Bankgiro 901-0901.
Swish 1239010901.
4
7 SVERIGE PÅ ÅHÖRARBÄNKEN
9 MARGOT WALLSTRÖM MOT TAGARE AV 2021 ÅRS
ANTI-ATOMBOMBSDIPLOM
10 STORA FRAMGÅNGAR I KÄRNVAPENFRÅGAN I NORGE
10 HAR TPNW EN FREMTID? - ET DANSK PERSPEKTIV
11 SOCIALDEMOKRATERNA BESLUTAR: MÅLET ÄR SVENSK
ANSLUTNING TILL KÄRNVAPENFÖRBUDET
11 NOTISER
12 INTERNATIONELL UTBLICK
13 MINNESORD ERNST MICHAELI
13 KRÖNIKA: RISKEN ATT NUTIDENS BARN DRABBAS
AV KÄRNVAPEN
6
4
8
8
6
LÄKARE MOT KÄRNVAPEN #165
4
KÄRNVAPNENS OFFER
Vad innebär ”victim assistance” i FN:s
kärnvapenkonvention?
F
N:s konvention om
förbud mot kärnva-
pen, som trädde i
kraft i januari i år, innehål-
ler flera banbrytande delar.
I och med att konventionen
nu har vunnit laga kraft
kommer en av dessa, para-
graf 6 om ”victim assistan-
ce”, stöd till offer för kärn-
vapen på svenska, att direkt
påverka de människor som
runtom i världen fortfaran-
de lever med effekterna av
kärnvapenanvändning och
-testning.
VAD ÄR STÖD TILL OFFER
OCH VARFÖR INGÅR DET I
ETT KÄRNVAPENNEDRUST
NINGSAVTAL?
Stöd till offer är ett koncept inom ned-
rustning som först dök upp i Ottawa-
fördraget från 1997 som förbjuder
antipersonella minor. Sedan dess har
idén utvecklats och återfinns också
i konventionen om klusterammuni-
tion och nu senast i FN:s konvention
om förbud mot kärnvapen. Det kan
innebära olika policys, tjänster och
program som ger offer för de förbjudna
vapentyperna större möjligheter att
delta i samhället på samma villkor som
andra medborgare.
Begreppet ”offer” innefattar alla perso-
ner som har dödats eller lidit fysisk el-
ler psykisk skada på grund av använd-
ning eller testning av kärnvapen, men
även de som drabbats av ekonomisk
förlust, social marginalisering eller
svårigheter med att få sina rättigheter
tillgodosedda. Det inkluderar både
de individer som direkt påverkats av
kärnvapen men också deras familjer
och de samhällen de lever i. När vi
talar om offer för kärnvapen tänker vi
ofta på atombombsöverlevarna från
Japan, men även kärnvapentester i el-
ler i närheten av länder såsom Algeriet,
Marshallöarna och Ryssland har drab-
bat människor och lett till fler offer
världen över.
1
Målet med FN:s konvention om förbud
mot kärnvapen är att undvika att
kärnvapen används igen så att ingen
någonsin igen blir offer för kärnvapen.
För att konventionen ska anses vara ett
genuint humanitärt avtal behöver den
dock ta hänsyn till de befintliga offrens
rättigheter och behov. I konventionens
paragraf 6.1 står:
Varje statspart ska, avseende
enskilda personer under dess
jurisdiktion som har påverkats
av kärnvapenanvändning eller
-provsprängningar, i enlighet med
gällande internationella huma-
nitära och mänskliga rättigheter,
tillhandahålla lämpligt stöd med
hänsyn till ålder och kön, utan dis-
kriminering, inbegripet medicinsk
vård, rehabilitering och psykolo-
giskt stöd samt hjälp till social
och ekonomisk integrering.
Enligt paragraf 7 har stater vars invå-
nare drabbats av kärnvapen ansvar för
att tillhandahålla stöd till dessa offer,
även om alla konventionens statspar-
ter är skyldiga att samarbeta kring im-
plementeringen av kärnvapenkonven-
tionen. Här noteras samtidigt att stater
som har använt eller testat kärnvapen
också har ett ansvar att ge offren stöd.
Under förhandlingarna av kärnvapen-
konventionen debatterades det om en
paragraf om stöd till offer skulle inklu-
deras i avtalet och vilkas ansvar det i så
fall skulle vara att implementera den.
En del länder ville att ansvaret skulle
läggas på kärnvapenstaterna, men i
Av Erin Hunt, programansvarig på Mines Action Canada
”
För att konven-
tionen ska anses vara
ett genuint humani-
tärt avtal behöver den
dock ta hänsyn till
de befintliga offrens
rättig heter och behov.
▲
Erin Hunt är expert inom humanitär
nedrustning och deltog i arbetet med att
ta fram paragraf 6 om ”victim assistance” i
kärnvapenförbudet.
LÄKARE MOT KÄRNVAPEN #165
5
slutändan förblev huvudansvaret hos
de drabbade staterna. Så blev det av
två huvudskäl. För det första kan ett
fördrag inte ålägga några skyldigheter
på stater som inte tillhör det, så att
lägga ansvaret på kärnvapenstaterna
skulle i princip göra klausulen omöjlig
att genomföra i närtid. För det andra
skulle det innebära att ge kärnvapen-
staterna makt över andra länders hälso-
och sjukvård för somliga av deras med-
borgare, vilket både skulle vara ett
brott mot staters suveränitet och bli
komplicerat att genomföra.
FÖRVANDLA ORD TILL
HANDLING
Kärnvapenkonventionens första stats-
partsmöte planeras att äga rum i Wien
i mars 2022. Då möts de drygt 60 stater
som till dags dato anslutit sig till avta-
let. Vid detta möte kommer konventio-
nens ord att omvandlas till handling,
genom att staterna åtar sig konkreta
aktiviteter för att implementera artikel
6. Det kommer att utgöra en viktig del
av diskussionerna vid statspartsmötet.
Vid mötet bör staterna förbinda sig
till att identifiera de behov som offer
för kärnvapen har, utarbeta nationella
handlingsplaner för stöd till offer, och
arbeta för att minska stigmatiseringen
av de drabbade. Dessutom bör över-
levare och civilsamhället inkluderas i
planeringen och implementeringen av
alla åtgärder.
2
Dessa första åtgärder kommer att lägga
grunden för att offren för kärnvapen
får mer stöd. Detta stöd är omöjligt att
erbjuda utan att man vet exakt vilka
som är drabbade och vad de behöver.
Nationella handlingsplaner kommer
att ge vägledning kring vilka åtgärder
som behövs, och genom att inkludera
överlevande och civilsamhället säker-
ställs att åtgärderna blir genomförda
och effektiva. Insatser för att minska
stigmat av att ha drabbats av kärnva-
pen är viktiga för att förbättra livs-
kvaliteten för offren och kan inledas
omedelbart.
För att säkerställa att statspartsmötet
antar en kraftfull handlingsplan måste
staterna lyssna till civilsamhället. Inte
minst det medicinska samfundet har
en viktig roll att spela i denna process
eftersom de är experter på vad som be-
hövs för att ge sjukvård till människor
med sjukdomar och funktionsnedsätt-
ningar som är relaterade till använd-
ning och testning av kärnvapen.
Källor:
1. Article 36, “Victim assistance’ in a
treaty banning nuclear weapons,” briefing
paper publicerat januari 2015.
2. Harvard Law School International
Human Rights Clinic, “Implementing
Victim Assistance under the Treaty on the
Prohibition of Nuclear Weapons”, publice-
rad i juli 2021.
http://hrp.law.harvard.edu/wp-content/
uploads/2021/07/TPNW-VA-facts-
heet_7-21.pdf
EN CHANS ATT GÖRA
SKILLNAD
Det första statspartsmötet för FN:s
konvention om förbud mot kärnvapen
nästa år ger det internationella sam-
fundet en möjlighet att göra verklig
skillnad för människor som påverkats
av användning och testning av kärn-
vapen. I alltför många år har männ-
iskor som lever med kärnvapnens
konsekvenser av detta lämnats utanför
nedrustningssamtal. Paragraf 6 om
stöd till offer är ett försök att korrigera
detta och börja hantera de skador som
individer, familjer och samhällen drab-
bats av under decennier. v
▲
På Marshallöarna visar unga sin solidaritet med offren för Frankrikes och USA:s kärnvapentester i Stilla havet.
LÄKARE MOT KÄRNVAPEN #165
6
INVESTERINGAR OCH
KÄRNVAPEN
Av Clara Gullman Levin
Ny kartläggning:
AP3 FORTSÄTTER
INVESTERA I KÄRN-
VAPEN
K
ärnvapensta-
terna lägger
enorma sum-
mor på att upp rusta och
modernisera sina arsenaler.
En ny kartläggning av Tredje
AP-fondens innehav som visar att
fonden investerar över en miljard
av svenska pensionspengar i kärnva-
penbolag, och därigenom bidrar till att
kärnvapenstaternas kapprustning kan
fortsätta.
Under hösten har Svenska Läkare mot
Kärnvapen gjort en kartläggning av
Tredje AP-fondens innehav i bolag
kopplade till kärnvapen visade att AP3
fortfarande har investeringar på över 1
miljard kronor i 16 bolag kopplade till
kärnvapen. Alla bolagen har stora kon-
trakt med och bidrar till att upprätthålla
och modernisera USA:s, Storbritan-
niens och Frankrikes kärnvapenarse-
naler. Enligt våra beräkningar är AP3:s
innehav i kärnvapenbolag 0,2 procent
av AP3:s totala fondkapital, med andra
ord högst marginellt för deras del.
Lagen för de fyra statliga pensions-
fonderna AP 1–4 uppdaterades för
nästan tre år sedan med nya riktlin-
jer om ansvarsfulla investeringar och
ansvarsfullt ägande. Den nya lagen
innehåller ett flertal skrivningar om
hur AP-fonderna ska agera i frågan om
investeringar i kärnvapenbolag och
hur de bör tolka NPT. Medan AP 1, 2
och 4 avyttrade sina investeringar i
kärnvapenbolag inom ett halvår efter
att den nya lagen trädde ikraft den
1 januari 2019, har AP3 behållit sina
investeringar.
Lagen är tydlig med att AP-fonderna
bör avyttra och vår kartläggning
visar att AP3 inte följer lagen
utan istället gör en egen tolk-
ning. Deras tolkning är inte hel-
ler i linje med det som uttryckts
om NPT i riksdagen. Även om
AP-fonderna har möjlighet, och
ska, arbeta på olika sätt med
sina investeringsbeslut och göra
egna avvägningar så bör lagen
och riksdagens betänkanden göra
avtryck på AP3:s investeringar och inte
gå tvärtemot, som de gör nu.
Läs kartläggningen på vår hemsida,
slmk.org/publikationer. Lyssna även
när vi intervjuas i Ekonomiekot Extra:
20 november!
Länsförsäk ringar
förverk ligar
FN:S KONVENTION
OM FÖRBUD MOT
KÄRNVAPEN
L
änsförsäkringar
är den första
finansiella institu-
tionen i Sverige att skriva
in FN:s konvention om förbud
mot kärnvapen i sin uppdate-
rade policy om kontroversiella
vapen, och den senaste i en rad
av institutioner i Europa. Med
denna uppdatering inser Läns-
försäkringar potentialen med kärn-
vapenkonventionen som i del av en
normutveckling för att hindra produk-
tion, utveckling och tillverkning av
kärnvapen.
I september i år presenterade Läns-
försäkringar en uppdaterad policy för
kontroversiella vapen vilken inklu-
derar FN:s konvention om förbud
mot kärnvapen. Länsförsäkringar
skriver att de förväntar sig att bolag
som utvecklar, uppgraderar, tillverkar,
inklusive nyckelkomponenter, och
tillhandahåller tjänster till kärnvapen
upphör med den typen av verksamhet
och ställer om produktionen.
Länsförsäkringar har under flera år
haft en policy om kontroversiella
vapen som en del av sitt hållbarhets-
arbete. Till kontroversiella vapen
räknar Länsförsäkringar in de vapen
som inte kan skilja mellan civila och
militära mål. Dessa vapen är även för-
bjudna inom ett antal internationella
konventioner så som konventionen
om biologiska och kemiska vapen,
klusterbomber, personminor med
flera. Policyn hänvisar också till FN:s
globala mål för hållbar utveckling
och säger att massförstörelsevapen är
en kränkning av mål nummer 16 om
fredliga och inkluderande samhällen.
Den uppdaterade policyn åter-
speglar den växande uppmärk-
samheten på FN:s konvention
om förbud mot kärnvapen inom
finanssektorn och Länsförsäkring-
ar ansluter sig nu till den växande
skaran av finansiella institutioner,
så som Norges största pensions-
bolag KLP, Storebrand, APG,
NIBC och KBC Group, vilka också
hänvisar till konventionen i sina
policys med anledning att utesluta
kärnvapenproducenter från sina inne-
havslistor. v
LÄKARE MOT KÄRNVAPEN #165
7
N
är det första stats-
partsmötet till FN:s
konvention om
förbud mot kärnvapen möts
i Wien i mars 2022 sitter
Sverige på åhörarbänken i
rollen som observatör. För
första gången någonsin finns
ett nedrustningsavtal som
Sverige inte är statspart till
och möjligheterna att påver-
ka utveckling och tolkning av
avtalet kommer att vara starkt
begränsat. Detta trots att Sve-
rige sagt att man vill bidra till
avtalets utveckling.
I januari i år anmälde utrikesminister
Ann Linde Sverige som observatör
till FN:s konvention om förbud mot
kärnvapen, i ett officiellt brev till FN.
När avtalets statsparter (i skrivande
stund 56 stycken) träffas för att utveckla
avtalet och diskutera dess implemen-
tering kommer Sverige alltså att sitta
på åhörarbänken. Finland och Schweiz
har också anmält observatörskap och
i flera andra länder pågår debatt om
detta, till exempel i Tyskland.
Österrike, som står värd för statsparts-
mötet, har anordnat en serie av för-
möten med avtalets statsparter under
våren, och fler kommer. Bland annat
har det varit fokuserade diskussioner
om deadlines för när kärnvapenstater
och stater med kärnvapen på sitt ter-
ritorium ska ha avskaffat sina vapen,
vilken myndighet som ska verifiera
kärnvapenfriheten liksom stöd till
kärnvapnens offer och återställandet
av skadad miljö. Sannolikt kommer
Österrike också att stämma av med de
SVERIGE PÅ
ÅHÖRARBÄNKEN
Av Josefin Lind
länder som anmält deltagande som
observatörer. Därför är det ännu ganska
oklart vad observatörskapet kommer att
innebära, men tydligt är att alla förbere-
dande möten har hållits utan att Sverige
har bjudits in. Att vara observatör skiljer
sig alltså från att vara statspart.
Att vara observatör till ett statsparts-
möte är i sig inget ovanligt. Avtalen som
förbjuder exempelvis klustervapen och
landminor har ofta flera observatörssta-
ter närvarande. Palestina har i många år
varit ständig observatör till icke-sprid-
ningsavtalet (NPT) innan de fullt ut gick
med som statspart 2015. Det är dock
ovanligt för Sverige att vara observatör,
i synnerhet till ett FN-avtal om nedrust-
ning. Vanligen har observatörer rätt att
yttra sig, men åtnjuter ingen rösträtt
och kan inte gå med i eventuella till-
läggsprotokoll. Sannolikt kommer även
kärnvapenkonventionens stasparter att
hävda att Sverige måste gå med i avtalet
för att ha en möjlighet att verka för dess
utveckling. Om Sverige verkligen vill
utveckla avtalet behöver man alltså bli
fullständig statspart.
Något som har diskuterats i civilsam-
hället är den formulering som utri-
kesministern valde i ett officiellt brev
till FN. När utrikesministern anmälde
Sveriges observatörskap till FN använde
hon en formulering som uttrycker att
Sverige avser att bli observatör till själva
konventionen. Ingenstans i avtalet
finns dock någon skrivelse om att det
är möjligt att vara observatör till själva
avtalet, däremot till att bli observatör vid
avtalets möten. Skillnaden kan tyckas
vara hårfin, men det är trots allt skillnad
på att vara ständig observatör till ett
avtal och att söka observatörskap inför
varje framtida möte.
Framöver hoppas vi att Sverige agerar
proaktivt, i god tid formulerar förvänt-
ningar och vad man som observatör vill
få ut av första statspartsmötet samt ber
om dialog om observatörskapet. Än så
länge har vi inte fått några signaler på att
detta arbete inletts. Om Sverige menar
allvar med att vara en ledare för nedrust-
ning och avtalets utveckling så behöver
vi se mer aktivitet från svenskt håll än
vad vi gjort hittills! v
”
Om Sverige verkligen
vill utveckla av talet
behöver man alltså bli
fullständig statspart.
LÄKARE MOT KÄRNVAPEN #165
8
M
ilstolpar i den
svenska läkarkå-
rens arbete för
kärnvapennedrustning,
framtidshopp och en låda
full med minnen. Det och
mycket mer handlade det
om när Svenska Läkare mot
Kärnvapens 40 år som för-
ening firades den 10 sep-
tember.
Firandet inleddes med ett samtal mellan
några av Svenska Läkare mot Kärnva-
pens styrelsemedlemmar, Åsa Lindström
(ÅL), ordförande, David Victorin (DV),
vice ordförande, samt Gunnar Westberg
(GW), styrelseledamot, som leddes av
Petra Tötterman Andorff, generalsekre-
terare Kvinna till Kvinna och eftermidda-
gens moderator. Här följer ett nedkortat
utdrag ur samtalet.
Hur har föreningens arbete
förändrats genom 40 år?
GW: I början arbetade vi främst med att
tala om de humanitära konsekvenserna.
Vi trodde att om människor insåg vad
kärnvapen innebär skulle de kräva att de
avskaffades. Det var också vad Gorbatjev
och Reagan kom överens om, att kärn-
vapen skulle avskaffas innan sekelskiftet.
Tyvärr visade det sig att kärnvapensta-
ternas rädsla för att inte ha kärnvapen
var för stark. Då gick vi över till idén med
ICAN och vände oss till de kärnvapenfria
staterna som känner sig tryggare utan
kärnvapen, vilket var det som ledde fram
till FN:s kärnvapenförbud.
Kärnvapenfrågan är stormaktspoli-
tik som ofta sker på makronivå. Hur
stora är egentligen möjligheterna att
påverka?
ÅL: Det gäller att se de delar som går
göra något åt och ta det del för del.
Kärnvapen är inget magiskt, det är vi
som har skapat dem och vi kan också
avskaffa dem.
GW: Som läkare har vi en unik chans i
vår yrkesroll. Vi verkar inte för någon
regering eller ett parti, utan för våra
patienter. Vi kunde arbeta i Sovjetunio-
nen och USA tack vare den trovärdig-
heten
Vad ser du fram emot framöver?
DV: Jag ser fram emot den dag när Sve-
rige skriver under kärnvapenförbudet.
För det kommer att hända, frågan är
bara när. Det finns redan stort folkligt
tryck över alla partigränser att skriva
på. Fler behöver höja sin röst och göra
lite oväsen.
SVENSKA LÄKARE
MOT KÄRNVAPEN
40 år
Svenska Läkare mot Kärnvapens styrelsemedlemmar Gunnar Westberg och David
Victorin samtalar med Petra Tötterman Andorff om föreningens 40-åriga historia.
VILL DU SE MER?
40-årsfirandet kan ses
i sin helhet på SLMK:s
YouTube-kanal:
https://www.youtube.com/
watch?v=bBjep-qv1BE
Av Michaela de Verdier
Från vänster: Petra Tötterman Andorff, Michaela de Verdier,
Clara Gullman Levin, Margot Wallström, Josefin Lind, David
Victorin och Gunnar Westberg.
LÄKARE MOT KÄRNVAPEN #165
9
MARGOT WALL-
STRÖM MOTTAR
ÅRETS ANTI-
ATOMBOMBS-
DIPLOM
I samband med 40-årsfirandet tillde-
lades tidigare utrikesminister Margot
Wallström Svenska Läkare mot Kärn-
vapens anti-atombombsdiplom, för
sitt långa engagemang och sitt bidrag
till att lyfta upp kärnvapenfrågan på
den politiska agendan.
-Att jag får ett så här fint diplom
motiverar mig att fortsätta att kämpa
mot kärnvapen och för ett kärnvapen-
förbudsavtal som kan träda ikraft, sa
Margot Wallström i sitt tacktal.
Hon fortsatte med att berätta om hur
kärnvapen blev en fråga som skulle
komma att engagera henne i mer än
40 år. Nyligen hade hon i sin källare
funnit en kartong full av föremål som
påminde om vad som en gång väckt
hennes engagemang och hållit intres-
set vid liv i så många år.
Bland tingen fanns boken ”Mururoa,
mon amour”, vars beskrivning av
hur franska kärnvapenprov drabbat
öarna i Stilla havet och hur illa dessa
behandlats politiskt tände ett intensivt
engagemang hos Margot Wallström.
Insikterna från boken tog hon med sig
in i sitt politiska engagemang.
-And the rest is history, som hon ut-
tryckte det.
Margot Wallström talade också om
hur kärnvapenhotet nu är tillbaka.
Uppgiften att avskaffa kärnvapen finns
kvar - en uppgift som hon uppmuntrar
alla att engagera sig i:
-Vi måste fortsätta arbeta med målet
att ett kärnvapenkrig inte ska utkäm-
pas. Det är återigen en värdig uppgift,
både för gamla och unga, både här
hemma och runt om i världen.
Margot Wallström avslutade med en
uppmaning till Svenska Läkare mot
Kärnvapen att fortsätta vara
en blåslampa på regeringen:
-Er roll är att vara kritiska,
uppfordrande och tycka att
det politiker gör är aldrig
nog. Det ska ni fortsätta med.
Men ni har också sett det
som utförs och, som i mitt
fall, uppmuntrat till engage-
mang. Det betyder otroligt
mycket och är motiverande.
Sedan slog sig Margot Wall-
ström och Petra Tötterman
Andorff ned för ett samtal.
Här följer ett nedkortat utdrag
ur samtalet.
Som utrikesminister, tycker
du att du lyckades positione-
ra Sverige på det sätt du ville
i nedrustningsdebatten?
-Jag tycker att jag tog tillbaka
Sverige som ett aktivt land
i de här diskussionerna. Vi
var ju med hela vägen fram
till att det var dags att skriva
under kärnvapenförbuds-
konventionen. Utredaren avrådde och
det blev väldiga diskussioner.
-Den väg framåt vi hittade då, Stock-
holmsinitiativet, handlar om att se till
att det blir framsteg i de konventioner
vi redan har, såsom NPT. Men målet i
mitt parti är fortsatt att vi ska ansluta
oss till kärnvapenkonventionen, det är
viktigt att hålla fast vid.
När du tillträdde som utrikesminister
2014 anslöt du Sverige till det som
kommit att kallas för det humanitära
initiativet. Varför tyckte du att det
var viktigt?
-Jag ville ta ner Sverige från åskådar-
läktaren och ta en mer aktiv roll. Det
humanitära initiativet samlade många
länder som visade att de förstår vilka
konsekvenserna av ett kärnvapenkrig är.
Vi ville visa att vi vill driva på i den här
frågan och har en lång tradition och ett
rykte som är viktigt för oss att försvara.
Kärnvapen är starkt genuskodat.
-Hela debatten om kärnvapen har i
hög grad handlat om vad som är man-
ligt och kvinnligt. Det började redan
när man diskuterade svenska kärnva-
pen, att kvinnor anklagades för att vara
naiva. Manligt var att förespråka bra
vapen, och kärnvapen ansågs vara ett
bra vapen som var avskräckande. Det
här lever kvar.
Vad är ditt budskap till allmänheten?
-Vi måste inse hur hotet ser ut idag.
Många tycker att det skapar en hopp-
löshet, och vi vill känna hopp. Men det
är lättare att känna hopp om vi enga-
gerar oss och möter andra människor
med samma avsikter och mål. v
”
Målet i mitt parti
är fortsatt att vi ska
ansluta oss till kärn-
vapenkonventionen.
▲
Ur motiveringen: Som utrikesminister satte Margot
Wallström kärn vapennedrustning högt upp på både den
utrikes politiska agendan och den svenska regering-
ens agenda. Omedelbart efter sitt tillträde anslöt hon
Sverige till det humanitära initiativet för kärnvapen-
nedrustning, och bidrog därmed till att fokus kom på de
katastrofala humanitära konsekvenserna av kärnvapen.
LÄKARE MOT KÄRNVAPEN #165
10
Den 22. januar 2021 trådte TPNW
Treaty on the Prohibition of Nuclear
Weapons i kraft, efter ratifikation af 50
af FN’s medlemslande. Ingen medlem-
mer af NATO eller andre atomvåben-
stater har underskrevet. Tværtimod
modarbejder de traktaten. Har trakta-
ten dermed en fremtid?
Umiddelbart er ikke udsigt til, at
traktaten vil få tilslutning fra noget
nordisk NATO-land eller Sverige. Da
det danske Folketing på dagen for dens
ikrafttræden diskuterede eventuel
dansk tilslutning til traktaten med
udenrigsminister Jeppe Kofod og
partiernes ordfører på området, kunne
kun Karsten Hønge fra SF (Socialistisk
Folkeparti) og Christian Juhl (Enheds-
HAR TPNW EN FREMTID?
- et dansk perspektiv Av Klaus Arnung og Povl Revsbech, DLMK
listen) anbefale dette. Jeppe Kofod
henviste til Ikke-spredningstraktaten
NPT og sagde, at regeringens politik
er at styrke overholdelsen af denne
traktat og ellers via et stille diplomati
søge af påvirke USA, UK og Frankrig til
gradvis at nærme sig en tilslutning til
et totalt forbud mod atomvåben.
Professor Ole Wæver fra Centre for
Resolution of International Conflicts på
Københavns Universitet har på et par
Zoom-møder, afholdt efter traktatens
ikrafttræden oplyst, at chancen for, at
et NATO-land tilslutter sig, vil være
størst i de sydeuropæiske medlems-
lande Grækenland, Italien og Spanien,
fordi venstrefløjen står stærkere der.
DLMK har taget kontakt med flere
danske medlemmer af Europa-Parla-
mentet og bedt dem om at tage emnet
op i Den grønne Gruppe. Vi har fået
positivt svar fra Margrete Auken (SF),
Nicolai Villumsen (EL) og Morten Hel-
veg Pedersen (Radikale Venstre).
Opbakningen fra Europa-Parlamentet
til traktaten, der forbyder atomvåben,
må anses for ganske gavnligt i forhold
til at opnå støtte fra et NATO-land.
Udover de nævnte sydeuropæiske
lande kunne der her blive tale om Hol-
land og Norge.
Læs også en rigtig udmærket gennem-
gang af atomvåbnenes stilling i verden
i dag i Norske Læger Mod Atomvåbens
blad nr. 1/2021 via hjemmesiden:
legermotatomvapen.no/page/med-
lemsblad. v
Höstens stortingsval i Norge har lett
till intressanta utvecklingar i kärnva-
penfrågan. Arbetarpartiet (Ap), det
socialdemokratiska systerpartiet blev
största parti och har nu bildat regering
med Senterpariet (Sp). Vid Arbetarpar-
tiets kongress tidigare i höst antogs till
slut en formulering om att det bör vara
ett mål för Norge och andra Natolän-
der att ansluta sig till FN:s kärnvapen-
konvention, efter motstånd mot att
partiet skulle ha skrivelser till stöd för
en norsk anslutning till förbudet.
Statsministern från Arbetarpartiet,
Jonas Gahr Støre presenterade nyligen
sin regering och regeringsförklaringen.
Utrikesministerposten tilldelades
Anniken Huitfeldt (Ap) och försvarmi-
nister blev Odd Roger Enoksen (Sp).
Medan försvarsministern var ett (enligt
våra norska kollegor) oväntat val och
är ett okänt kort är både Støre och
Huitfeldt välkända namn i utrikespo-
litiken.
Den nyblivne statsministern Jonas
Gahr Støre var med och lanserade den
humanitära processen för att förbjuda
kärnvapen 2013, och 2012 sa han att
“en verden uten atomvåpen må ha en
lov som forbyr atomvåpen”. Huitfeldt
å sin sida är mer konservativ i sin syn
på FN:s kärnvapenförbud och argu-
menterade mot att mot att Arbetar-
partiet skulle ha skrivelser till stöd
för en norsk anslutning till förbudet.
Den andra utrikesministerkandidaten
Espen Barth Eide är tydligt för en norsk
anslutning och frågan är om utnäm-
ningen av Huitfeldt var strategisk i
detta hänseende? Senterpartiet, till
skillnad från det svenska Centerpartiet
har tagit tydlig ställning för att Norge
ska signera och ratificera kärnvapen-
förbudet.
Norge första Nato-land att delta när
kärnvapenförbudets statsparter möts
I regeringsförklaringen som presen-
terades i mitten av oktober skriver
regeringen att de vill se att Norge
deltar som observatör på första stats-
partsmötet för FN:s kärnvapenförbud
i mars 2022. Detta är en stor framgång
för alla aktivister och politiker, inte
minst för Arbetarpartiets ungdomsför-
bund som arbetat oerhört hårt med att
pressa fram tydligt ställningstagande
hos Arbetarpartiet. Norge är det första
Nato-landet att anmäla sitt deltagande
vid statspartsmötet och förhoppnings-
vis ansluter fler Natoländer. Detta ger
ny energi och goda argument till våra
vänner som arbetar med att få med
fler Natoländer på mötet, inte minst i
Tyskland där pressen är hård. v
Stora framgångar i
KÄRNVAPENFRÅGAN
I NORGE
LÄKARE MOT KÄRNVAPEN #165
11
Vid Socialdemokraternas kongress i no-
vember fanns ett ställningstagande om
FN:s konvention om förbud mot kärnva-
pen på dagordningen. Kärnvapenförbu-
det var en av de frågor som väckte mest
engagemang och uppmärksamhet inför
kongressen och av media kallades den
en av kongressens ”stridsfrågor”.
Från flera olika håll kom uppmaningar
om att Socialdemokraterna skulle ta
ställning för en svensk anslutning. Totalt
48 motioner hade inkommit från parti-
distrikt runtom i landet om att Sverige
ska ansluta sig till konventionen. I en
debattartikel undertecknad 100 social-
demokrater framfördes samma budskap,
och i en färsk opinionsundersökning
av Olof Palmes Internationella Center
framkom att hela 87,8 % av socialdemo-
kraternas väljare vill att Sverige skriver
under konventionen.
Vi kan anta att diskussionerna mellan
kongressombuden och partistyrelsen
blev tuffa, men slutligen beslutade
kongressen att Socialdemokraterna ska
ha som mål att Sverige ska ansluta sig till
FN:s kärnvapenkonvention.
I de politiska riktlinjerna som antogs vid
kongressen står: ”Som observatör till
FN:s förbud mot kärnvapen ska Sverige
bidra till att konventionen utvecklas
och förtydligas. Målet är att Sverige ska
ansluta sig. I arbetet för kärnvapenned-
rustning ska Sverige ha en ledande roll.
Vi socialdemokrater vill ha ett globalt
kärnvapenförbud. Det avgörande arbe-
tet för en kärnvapenfri värld går genom
att stärka icke-spridningsfördraget och
att öka kärnvapenmakternas vilja till
nedrustning.”
HIROSHIMADAGEN 2021
På Hiroshimadagen 2021 arrangerade
Läkare mot Kärnvapens medlemmar
i Göteborg tillsammans med Fredsam
ett möte i Fredslunden i Vasaparken i
Göteborg. I programmet uppmärksam-
mades bortgången av Maj Britt Theorin
samt arrangerades ett samtal mellan
ungdomar från Göteborgs FN-förening
om hur arvet av kärnvapen förs vidare.
I vanlig ordning sjöng Matilda Magnus-
son och musiken spelades av Jazzmusi-
ker för fred.
Tillsammans med Svenska FN-förbun-
det och Svenska Freds- och Skiljedoms-
föreningen anordnade vi ett webinar
som finns att se på vår hemsida.
Medverkade gjorde Peter Wallensteen,
Uppsala universitet, Gry Thomasen,
Brittish American Security Information
Council, Kjølv Egeland, Science Pro,
Åsa Lindström, Svenska Läkare mot
Kärnvapen, Agnes Hellström, Svenska
Freds- och skiljedomsföreningen, samt
Annelie Börjesson och Jens Petersson
från Svenska FN-förbundet.
40 ÅR SEDAN UBÅTSKRISEN
I BLEKINGE
För 40 år sedan gick den kärnvapen-
bestyckade sovjetiska ubåten U-137 på
grund utanför Karlskrona. Kalla krigets
kärnvapenhot kom nära inpå och väckte
oro bland svenska folket. Men än idag
är kärnvapenhotet lika närvarande.
Ännu finns kärnvapen i Sveriges när-
▲
Frågan om en svensk anslutning till kärnvapenkonventionen fick stor uppmärksamhet vid
Socialdemokraternas kongress.
område – regelbundet cirkulerar ryska
kärnvapenubåtar i Östersjön, amerikan-
ska kärnvapen finns utplacerade i Nato-
länder som Tyskland, och de finns ryska
kärnvapen i Kaliningrad intill Östersjön.
Det är en riskfylld närvaro just intill våra
gränser som skulle kunna få ödesdigra
konsekvenser.
Läs vårt pressmeddelande på vår hem-
sida www.slmk.org/nyheter.
EVGENY CHAZOV, EN AV
IPPNW:S GRUNDARE, HAR
GÅTT BORT
Nyligen nåddes
vi av nyheten att
Evgeny Cha-
zov, den ryske
hjärtläkaren som
tillsammans med
sin amerikanska
kollega Bernard
Lown grundade
IPPNW, har gått bort i sin hemstad
Moskva. Bernard Lown gick bort i fe-
bruari i år och i LMK nr 163 kan du läsa
om det. Tillsammans grundade de 1980
den internationella läkarrörelsen mot
kärnvapen, och åsidosatte genom detta
de geopolitiska skillnaderna mellan
USA och Sovjetunionen. Fem år senare
tog de tillsammans emot Nobels Freds-
pris. Vi minns Chazov för sitt mod och
uthållighet. Det är i hans anda vi har ett
ansvar att fortsätta arbeta, tills det sista
kärnvapnet har rustats ned.
Socialdemokra-
terna beslutar:
MÅLET ÄR
SVENSK AN-
SLUTNING TILL
KÄRNVAPEN-
FÖRBUDET
LÄKARE MOT KÄRNVAPEN #165
12
INTERNATIONELL
UTBLICK
NPT ÄGER RUM
Nu är det bekräftat att översynskonfe-
rensen av icke-spridningsavtalet (NPT)
kommer att äga rum den 4–28 januari
2022. Konferensen skulle ha ägt rum
i maj 2020 men har blivit uppskjuten
flera gånger. Senaste informationen om
civilsamhällets deltagande kommer
att vara virtuellt och vara begränsat.
Mer information kommer att finnas på
www.slmk.org framöver.
KINAS KÄRNVAPENARSENAL
VÄXER – BYGGER NYA MISSIL
SILOS
Det har länge varit känt att Kina utveck-
lar sin kärnvapenarsenal, men inte mer
specifikt än så. På satellitbilder över
Kinas öken såg amerikanska forskare
i somras hundratals små prickar, som
tolkas vara missilsilos, troligen avsedda
för bland annat interkontinentala bal-
listiska långdistansrobotar, ICBM, som
kan bära kärnvapen. Det skriver Fede-
ration of Atomic Scientists, FAS, i en
rapport. Fram tills nu har Kina haft 20
kända kärnvapensilos, men enligt FAS
håller Kina nu på att bygga 300 silos till.
Det är fortfarande oklart hur de nya
silosarna kommer att användas och hur
många kärnvapen som kan komma att
placeras ut. Kina har i dagsläget cirka
350 stridsspetsar enligt fredsforsk-
ningsinstitutet SIPRI. Enligt Pentagon
kommer Kina inom en period på fem
år att dubbla sin kärnvapenarsenal och
amerikanska forskare uttrycker att Ki-
nas totala ICBM-styrka potentiellt kan
överstiga både Rysslands och USA:s
inom en överskådlig framtid.
Tidigare har Kina hållit sig till en strategi
om ”minimal avskräckning”, att endast
ha så många kärnvapen som kan anses
rimligt för att avskräcka en kärnvapen-
attack från andra länder, men nu jagar
landet ikapp med övriga kärnvapen-
stater i kapprustningen. Kina har inte
bekräftat att de bygger nya missilsilos.
NY BOK: MILITÄRCHEF OROLIG
ATT TRUMP SKULLE UTLÖSA
KÄRNVAPENKRIG
I september publicerades boken ”Peril”,
skriven av journalisterna Bob Wood-
ward och Robert Costa. Den beskriver
flera exempel på hur Donald Trumps
oberäkneliga agerande, bland annat
när det kommer till hans hantering
av kärnvapen, innebar stora risker för
USA:s och världens säkerhet. Bland
annat berättar de om den farliga och
förvirrade situation som rådde under
Trumps sista dagar, då det rådde stor
oro för att Trump skulle kunna göra
”något dumt”.
I intervjuer med generalstabchefen
Mark Milley framkommer hur han såg
det som nödvändigt att förhindra att
Trump skulle beordra ett kärnvapen-
anfall, i första hand mot Kina. Milley
ska ha samlat högt uppsatta officerare
och beordrat att inga anfall
ska genomföras utan hans
godkännande. Han behövde
också försäkra både Nancy
Pelosi, representanthusets
talman, och Kina om att
Trump inte skulle göra något
förhastat.
NORDKOREA
TRAPPAR UPP ROBOT
UPPSKJUTNINGAR
Under hösten har Nordkorea
trappat upp sina robottes-
ter. I september testades en
ny långdistansrobot, i det
första robottestet sedan mars.
Samma månad avfyrades två
kortdistansrobotar från ett
rullande tåg, en uppskjutning
som visades upp i en propa-
gandavideo. Sådana tester av
ballistiska robotar, som både
kan bära tyngre vapen och
flyga längre och snabbare, är
förbjudna av FN:s säkerhets-
råd. Nordkoreas aktivitet satte
igång en händelseutveckling där Syd-
korea i sin tur testade en ballistisk robot
från en u-båt, för att avskräcka Nordkorea
från fler provokationer, vilket triggade
en ordväxling i allt hårdare tongångar
mellan länderna. Det visar på en ny upp-
trappning och fortsatt kärva relationer på
Koreahalvön, som gör FN och omvärlden
orolig för vad som kan bli nästa steg.
USA:S ARSENAL MINSKAR
NÅGOT
President Biden har efter sitt tillträde ökat
transparensen kring landets kärnvapen-
arsenal, siffror som president Trump inte
lämnade ut på tre år. Antalet kärnvapen
har sjunkit med 72 stycken sedan 2017.
Antalet har ändå ökat med 20 stycken
mellan 2018 och 2019, något som troligt-
vis handlar om produktionen av en strids-
spets som tillverkades i snabb takt, som en
respons på en kommentar från Ryssland
om att utveckla nya taktiska kärnvapen.
LÄKARE MOT KÄRNVAPEN #165
13
Av Inge Axelsson,
barnläkare, professor
emeritus i medicinsk
vetenskap
Professor Martin E. Hellman, Stanford University, uppfann
den kryptografi som nu möjliggör elektronisk överföring av
pengar. Hans mångårige vän och kollega Vinton Cerf uppfann
internets arkitektur. Båda arbetar nu mot kärnvapen. Som
ung forskare ställde sig Hellman den fråga som fick honom
att ändra sin forskning från informationssäkerhet till inter-
nationell säkerhet: ”Vad är det för vits med att utveckla nya
algoritmer om det sannolikt inte existerar någon människa
om 50-100 år?”
Den amerikanska Akademin för naturvetenskap, tekno-
logi och medicin har tillsatt en arbetsgrupp för metoder för
analys av riskerna för kärnvapenkrig
1
. Hellman och Cerf har
emellertid redan nu diskuterat huruvida USA ska använda
kvantitativa metoder för denna bedömning.
Martin Hellmans svar är ja. Enligt hans resonemang kan
dagens barn mycket väl ha mer än 50 procents risk för att få
uppleva att civilisationen går under i ett kärnvapenkrig
2
. Å ena
sidan har vi haft terrorbalans i över 60 år utan att kärnvapen-
krig utbrutit. Han bedömde utifrån detta att risken för kärnva-
penkrig kan vara så låg som en gång per 1000 år, det vill säga
0,1% per år. Å andra sidan har det flera gånger varit mycket
nära att Ryssland eller USA startat ett kärnvapenkrig av miss-
tag. Han bedömde därför att den högsta risken för kärnvapen-
krig är en gång per 10 år, det vill säga 10% per år. Med andra
ord: Risken för ett barn med 80 års förväntad återstående livs-
längd att uppleva ett kärnvapenkrig ligger mellan nästan 10%
och nära 100%. Vinton Cerfs svar är däremot nej. Han skriver
att risken för ett globalt kärnvapenkrig alltid är oacceptabel.
I LMK nummer 93 publicerades en artikel om 20 miss-
öden som kunde ha utlöst ett kärnvapenkrig
3
. Författaren, en
amerikansk fysiker och läkare, konstaterade att om risken för
kärnvapenkrig var 1% vid varje missöde så var den samman-
lagda risken att överleva alla 20 missöden 18%, det vill säga
lite högre än risken för att första avtrycket vid rysk roulett blir
ett skott.
Erfarenhet visar att allmänheten har svårt att förstå kvan-
titativa resonemang men argumenten bör kunna användas i
den politiska debatten. v
Litteratur
1. National Academies of Sciences, Engineering, and Medicine
(2021) Risk Analysis Methods for Nuclear War and Nuclear Ter-
rorism.
2. Hellman ME, Cerf VG. An existential discussion: What is the
probability of nuclear war? Bulletin of the Atomic Scientists, March
18, 2021.
3. Phillips AF. Twenty Mishaps That Might Have Started Accidental
Nuclear War. Läkare mot Kärnvapen 2003; 94:22-27.
RISKEN ATT
NUTIDENS BARN
DRABBAS AV
KÄRNVAPEN
MINNESORD
Ernst Michaeli, kardiolog och
mångårig medlem i SLMK
Ernst Michaeli, kall-
lad ”Mike”, avled den
14 maj 2021, 93 år
gammal.
Ernst Michaeli växte
upp i en läkarfamilj i
den tyska småstaden
Schwiebus och hörde
till de barn som på
grund av nazismen
brutalt tvingades bryta upp hemifrån, från familj och
skola, hembygd och språk, och försöka skapa sig en ny
tillhörighet. Med sin far kom han som 12-årig skolpojke
som flykting till Stockholm. Detta innebar de första
åren ideliga uppbrott och skolbyten, i Stockholm och
senare i Värmland. Fadern tjänstgjorde på olika sjukhus
i norra Sverige, modern kom efter en tid med lillebror till
Stockholm.
Ivern att utan onödigt pladder ta tillvara stunden,
vetgirigheten, kunnigheten, plikttrogenheten, engage-
manget och värmen för de utsatta blev självklara sidor
hos Mike, både i yrkes- och privatliv.
Freden kom, Mike beslöt sig så småningom för att
gå i fars och farfars fotspår och läsa medicin och arbe-
tade under många år som kardiolog i Gävle.
När man talar om Mike, talar man oftast om Inga
och Mike. De fann varandra i Akademiska Kören i
Stockholm och fortsatte att sjunga i olika körer och sam-
manhang. De stödde lojalt varandras engagemang och
projekt. Ute i världen handlade Mikes engagemang om
aktivt arbete i Hälso- och sjukvårdens Östeuropakom-
mitté och hjälp att bygga upp sjukvården i Baltikum.
Mike var bland de första att hörsamma den oro för
kärnvapen som uttryckts av den 1981 bildade föreningen
Svenska Läkare mot Kärnvapen. Han tog tidigt initiativ
till ett möte på Gävle sjukhus. Redan samma år hade
vi i Gävle en aktiv lokalgrupp som förde fram SLMK:s
budskap i olika medicinska sammanhang, i skolor och
på arbetsplatser. Mike var också aktiv i riksföreningen
och var under en följd av år styrelseledamot i SLMK.
Även efter att han lämnat styrelsen dök han ofta upp på
våra årsmöten. Mike lyssnade alltid intresserat till våra
diskussioner och ställde kunniga frågor.
Vi kommer att sakna Mike. Med sin vänlighet,
nyfiken het och sitt stora engagemang har han varit en
viktig person för alla oss i Läkare mot Kärnvapen.
Catarina König, Ulf König och Jan Larsson,
Svenska Läkare mot Kärnvapen
LÄKARE MOT KÄRNVAPEN #165
14
Som associerad medlem deltar du i
verksamheten och har samma förmå-
ner som ordinarie medlemmar, med
den enda skillnaden att du inte kan
inneha en styrelsepost.
KANSLI
Generalsekreterare
Josefin Lind
073-803 05 07
josefin.lind@slmk.org
Ansvarig press och
organisationsutveckling
Michaela de Verdier
076-017 38 69
michaela.deverdier@slmk.org
Kommunikationsansvarig
digitala medier och politik
Clara Gullman Levin
073-928 82 96
clara.levin@slmk.org
Ekonomi- och medlemsansvarig
Jane Földes
08-400 204 83
jane.foldes@slmk.org
medlem@slmk.org
Svenska Läkare mot Kärnvapen
Norrtullsgatan 45
113 45 Stockholm
Kassaförvaltare
Klas Lundius
Svenska Läkare mot Kärnvapen
Håkantorpsmölla
281 91 Perstorp
klas.lundius@slmk.org
Bli medlem!
Genom att bli medlem visar du ditt
stöd för arbetet och stärker den
humanitära rösten i kärnvapen-
debatten. Sätt in medlemsavgiften
på BankGiro 901-0901 eller Swisha
till 1239010901 och mejla till
medlem@slmk.org.
Läkare: 290 kr / år
Läkarstuderande: 100 kr / år
Associerad medlem 200 kr/ år
Associerad student 100 kr / år
Har du frågor om ditt medlem-
skap eller vill göra en adress-
ändring? Skicka ett mejl till
medlem@slmk.org.
www.slmk.org
facebook.com/SLMK.1981
Instagram: @lakaremotkarnvapen
Twitter: @IPPNWSweden
ORGANISATIONER MOT KÄRNVAPEN
SVENSKA LÄKARE MOT KÄRNVAPEN – SLMK
Vi är den svenska sektionen av International Physicians for the Prevention of Nuclear
War (IPPNW) som är en bred internationell organisation med 150 000 medlemmar, som
har en kärnvapenfri värld som gemensamt mål. I Sverige är vi idag nästan 2 500 läkare
och medicinstudenter som är medlemmar. Dessutom har vi associerade medlemmar
från yrkesgrupper som liksom läkare vill värna liv och hälsa, nämligen tandläkare,
forskare, ingenjörer, sjuksköterskor, sjukgymnaster och biomedicinska analytiker.
Både Svenska Läkare mot Kärnvapen och IPPNW är politiskt och religiöst obundna
organisationer med målet att avskaffa kärnvapnen genom att sprida saklig information
om vapnens medicinska effekter.
Som medlem får du tidningen Läkare mot Kärnvapen 4 gånger/år. Det är den enda
svenska tidskriften om kärnvapen.
Vårt arbete finansieras till ca 60% av medlemsavgifter. Utan detta stöd skulle vi inte
kunna agera så självständigt och vetenskapligt trovärdigt som vi gör idag. En stark röst
för de humanitära och medicinska nedrustningsargumenten är nödvändig i dagens
kärnvapendebatt. Vi är den rösten, tack vare en engagerad läkarkår. Medlemsavgiften är
290 kr/år för läkare och 200 kr/år för associerade medlemmar. Alla studenter betalar 100
kr/år. Bankgiro 901-0901.
Du hittar oss på webben: www.slmk.org
eller facebook.com/SLMK.1981
INTERNATIONELL KAMPANJ FÖR ETT KÄRNVAPENFÖRBUD
I Sverige medverkar sexton stora freds- och miljöorganisationer i ICAN som drivs av
initiativtagaren Svenska Läkare mot Kärnvapen.
www.icanw.org | facebook.com/icanw.org | Twitter @nuclearban
DANSKE LÆGER MOD KERNEVÅBEN - DLMK
c/0 Povl Revsbech, Langdalsvej 40 , 8220 Brabrand, Danmark
Bestyrelsen består af:
Klaus Arnung (formand), Kæmpehøjvej 3, 2950 Vedbæk, tlf 21657087,
k.arnung@dadlnet.dk
Povl Revsbech (sekretær og kasserer), Langdalsvej 40, 8220 Brabrand, tlf 23801580,
povl.revsbech@gmail.com
Alexandra Schou (international councillor), tlf 27218115, alixschou@hotmail.com
Sverre Barfod, s.barfod@dadlnet.dk
Gunner Christian Nielsen, gunner.nielsen@dadlnet.dk
Sarah Byberg, sabyberg@g.mail.com
Kim Birkedal, kimbir@g.mail.com
Bent Petersen er kasserer
Hjemmeside : danskelaegermodkernevaaben.dkk
VÄLKOMMEN PÅ
ÅRSMÖTE!
Lördag 22 januari 2022
Tid: Kl 14.00-15.00.
Mer information kommer.
Håll utkik på www.slmk.org
och i vårt nyhetsbrev!
POSTTIDNING B 03
Avsändare:
Svenska Läkare mot Kärnvapen
Norrtullsgatan 45
113 45 Stockholm
Sweden
ALLT JAG ÖNSKAR MIG I
JUL ÄR EN KÄRNVAPENFRI
VÄRLD
Vi lever i en tid där kärnvapenhotet kommer allt
närmare. Det är ett hot med ofattbara konsekvenser om
det blir verklighet. För tusen och åter tusen skulle livet
förändras för alltid, med livslånga ärr både i kroppen
och själen. Det är en verklighet vi arbetar för att ingen
någonsin igen kommer att behöva uppleva.
Till jul kan du hjälpa oss att sätta stopp för kärnvapen.
Tillsammans kan vi se till att budskapet om kärnvapens
humanitära konsekvenser fortsätter att höras, tills det
sista kärnvapnet är nedrustat.
SKÄNK EN JULGÅVA
FÖR EN VÄRLD UTAN
KÄRNVAPEN
BANKGIRO: 901–0901
SWISH: 123 901 09 01