Text från PDF
LÄKARE MOT KÄRNVAPEN #163
UTGIVEN SEDAN 1981
Nr 163 maj 2021
www.slmk.org
AKUT STRÅLSJUKA - OM KÄRNVAPEN OCH
EFFEKTER AV HÖGA STRÅLDOSER
KÄRNVAPENSTATERNA UPPRUSTAR TROTS
LÖFTEN OM NEDRUSTNING
STOCKHOLMSINITIATIVET MÅSTE VISA
RESULTAT INFÖR NPT
KÄRNVAPENSTATERNA
UPPRUSTAR TROTS
LÖFTEN OM NEDRUSTNING
Upprustningen strider mot icke-spridningsavtalet och sänker
tröskeln för att kärnvapen används
LÄKARE MOT KÄRNVAPEN #163
2
Josefin Lind
Generalsekreterare, Svenska Läkare mot Kärnvapen
josefin.lind@slmk.org
När Svenska Läkare mot Kärnvapen bil-
dades sensommaren 1981 var visionen
att genom vetenskaplig kunskap infor-
mera beslutsfattare om kärnvapnens
medicinska konsekvenser och att de
därefter kommer till den logiska slutsat-
sen att alla kärnvapen måste avrustas.
När föreningen i år fyller 40 år finns det
fler kärnvapenstater än någonsin och
även om antalet kärnvapen markant
har minskats sedan kalla krigets hetaste
dagar visar inga kärnvapenstater några
som helst tecken på att arbeta för total
avrustning av kärnvapen.
Tvärtom investeras miljardbelopp i
underhåll och moderniseringsprogram,
världen över. Nyligt kom beskedet att
Storbritannien avser höja minimigrän-
sen för hur många kärnvapen deras
arsenal får innehålla,
USA både moderni-
serar och utvecklar
nya vapentyper och
Rysslands moder-
niseringsplaner
kommer att orsaka
stora bekymmer för
nedrustningen i fram-
tiden.
Hur håller vi uppe
modet och arbets-
lusten när utvecklingen inte går i den
riktning vi vill? Genom att se tillbaka
på framgångar och gynnsamma pro-
jekt ser vi att föreningen står bakom
många stora framsteg och föreningens
medlemmar har all anledning att vara
stolta. I samband med 40-årsdagen
publicerar vi ett specialnummer av
LMK, med tillbakablickar i Svenska
Läkare mot Kärnvapens långa historia.
Håll utkik i början av hösten!
I detta nummer kan du läsa mer om
moderniseringsplanerna hos några
av kärnvapenstaterna. Vi tittar även
djupare på hur kärnvapenanvändning
kan orsaka svåra strålska-
dor hos människor. Den
visar att vid enstaka eller
få patienter har man viss
behandlingsmöjlighet
men med det stora antalet
offer vid en kärnvapendetonation finns
det ingen möjlighet att behandla de
skadade.
Missa inte heller recensionen av den
före detta amerikanske försvarsmi-
nistern William J. Perrys bok ”The
Button”, vars syfte är att ifrågasätta det
amerikanska kärnvapenprogrammet.
Föreningens medlemmar Clara Brune
och Meit Krakau, båda aktiva i den
nystartade bokcirkeln, har läst boken
tillsammans och skrivit recensionen.
Vill du också gå med i bokcirkeln – kon-
takta Clara på clara.brune@slmk.org!
De senaste månaderna har två starka
röster i kärnvapenfrågan tystnat. Läs
om Bernard Lown, en av hjärtläkarna
som grundade IPPNW i början av
1980-talet, och om
Maj-Britt Theorin,
den socialdemokra-
tiska fredskämpen
som 2010 tog emot
vårt anti-atom-
bombsdiplom för sitt
långa engagemang.
Båda arbetade in i
det sista för kärnvap-
nens avskaffande.
Lika imponerande är
det engagemang och stöd som ni med-
lemmar visat föreningen genom åren.
Det är ni som ger oss mandat, trovär-
dighet och resurser att fortsätta – år
efter år. Hundratals aktiva medlemmar
har genom decennier argumenterat,
tjatat, informerat, skrivit och protes-
terat. Tusentals har skänkt generösa
gåvor. Vad hade föreningen varit utan
alla våra medlemmar? Ingenting!
Stöd Svenska Läkare mot Kärnvapen
- värva en ny medlem eller skänk en
gåva. För även om vi önskar motsatsen,
så behövs vår röst för en kärnvapenfri
värld för en överskådlig tid framöver. v
Vår röst behövs
ännu efter 40 år
LEDARE
”
Vad hade
föreningen varit
utan alla våra
medlemmar?
Ingenting!
SWISH QR-KOD
för medlemsvgift eller gåva
Dags att betala
medlemsavgiften!
Fortsätt bidra till en kärnvapen
fri värld genom att betala din
medlemsavgift för 2021!
LÄKARE - 290 KR/ÅR
STUDENT - 100 KR/ÅR
ASSOCIERAD MEDLEM - 200 KR/ÅR
MÅNADSGIVARE – VALFRI SUMMA
BG: 901–0901
SWISH: 123 901 09 01
Märk betalningen med ditt namn
och medlemsnummer. Skänk
gärna en extra gåva till verksam
heten. Tack för ditt stöd!
LÄKARE MOT KÄRNVAPEN #163
3
INNEHÅLL
Läkare mot Kärnvapen nr 163
maj 2021
ISSN: 1400-2256 Upplaga: ca 3500 ex
Läkare mot Kärnvapen är en kvartalstidskrift
som ges ut av förenin gen Svenska Läkare
mot Kärnvapen (SLMK)
SLMK är en av tio organisationer som ingår
i ICAN:s internationella styrgrupp.
Ansvarig utgivare: Josefin Lind
c/o Svenska Läkare mot Kärnvapen
Norrtullsgatan 45, 113 45 Stockholm
Tel 073-803 05 07
E-post. josefin.lind@slmk.org
Red för detta nr: Michaela de Verdier,
Jan Larsson, Ulf König, Josefin Lind, Clara
Gullman Levin och Gabriel Holmbom.
UTGIVNINGSPLAN
Nr Manusstopp Distribution
Nr 164 är en specialutgåva och utgår därför
165 3 oktober november
Manus till nästa nr skickas till:
redaktion@slmk.org
Framsida: Kinas president Xi Jinping talar
till soldater under en militärparad 2020.
Foto: Reuters
AKUT STRÅLSJUKA - OM KÄRNVAPEN OCH
EFFEKTER AV HÖGA STRÅLDOSER
KÄRNVAPENSTATERNA UPPRUSTAR TROTS
LÖFTEN OM NEDRUSTNING
STOCKHOLMSINITIATIVET MÅSTE VISA
RESULTAT INFÖR NPT
Tryckeri: Exakta Creative
i Hässleholm 0451-38 49 50
Layout: Gabriel Holmbom,
egdesign.gabriel@gmail.com
Prenumerationsärenden handläggs
av kansliet i Stockholm, adr se sid 18.
Tryckt på miljögodkänt papper.
Bankgiro 901-0901.
Swish 1239010901.
4
12 BOKRECENSION: THE BUTTON - THE NEW NUCLEAR ARMS RACE
AND PRESIDENTIAL POWER FROM TRUMAN TO TRUMP
13 MINNESTEXT: BERNARD LOWN - GRUNDARE AV INTERNATIONAL
PHYSICIANS FOR THE PREVENTION OF NUCLEAR WAR
14 DETTA HAR HÄNT / AKTUELLT
16 INTERNATIONELL UTBLICK
17 KRÖNIKA: MAJ BRITT THEORIN KÄMPADE MOT KÄRNVAPEN
- EN TONGIVANDE RÖST FÖR NEDRUSTNING HAR TYSTNAT
7
4
10
10
7
LÄKARE MOT KÄRNVAPEN #163
4
AKUT STRÅLSJUKA
Om kärnvapen och effekter av höga stråldoser
R
isken för cancer upp-
fattas av många som
det egentliga proble-
met med kärnvapen, men
denna risk är liten jämfört
med de omedelbara effek-
terna av bombernas enorma
sprängkraft. Utveckling av
cancer kan kopplas ihop med
både små och stora strål-
doser, medan kliniska effekter
av stora stråldoser mest är
bekant inom onkologin.
Atom- och vätebomber är primärt
bomber. De förstör byggnader och
infrastruktur, och de krossar och
lemlästar människor. Det som skiljer
kärnvapen från konventionella vapen
är den kraftiga joniserande strålning-
en, samt värmestrålning och en elek-
tromagnetisk puls. Vid sprängningen
uppstår eldstormar och senare kom-
mer det radioaktiva nedfallet. Under
åren efter atombomberna i Japan har
läkarna där konstaterat strålningsorsa-
kad cancer.
STRÅLNING OCH DOSER
Vid röntgenundersökningar är det
strålningsbiologiskt utan betydelse hur
mycket strålning som träffar röntgen-
filmen. Det som är av betydelse är vad
som absorberas i kroppen. Absorp-
tionen ger till exempel upphov till de
vita skuggorna från benvävnad. Den
absorberade energin står för strål-
ningseffekterna.
Fysikaliskt mäts stråldosen i Gray (Gy),
som energimässigt motsvarar Joule
(J) per kilo. Vissa former av radioaktiv
strålning, som neutroner och alfapar-
tiklar, ger en större biologisk ver kan
per Gy än röntgen och gammastrålar
och ges då enheten Sievert (Sv). Stora
stråldoser är här doser i området Gy,
medan man hittar små stråldoser i
området mGy.
Strålningsdoserna är vid de flesta
röntgenundersökningar små och ger
i motsats till stora doser inga ome-
delbara kliniska effekter. Vi skiljer
mellan delkroppsbestrålning och
helkroppsbestrålning. Stora doser mot
en extremitet kan leda till nekroser
men är förenligt med överlevnad. Vid
strålningsolyckor handlar det ofta om
stor dosinhomogenitet, vilket var fallet
vid en strålningsolycka på Kjeller
1,2
, vid
en enhet för sterilisering av medicinsk-
tekniska produkter med gammastrål-
ning. En tekniker omkom efter att ha
gått in i bestrålningsrummet när strål-
källan inte var avskärmad. Ett tekniskt
fel låg troligen bakom olyckan.
Den beskrivning som nu följer gäller
huvudsakligen helkroppsbestrålning.
STRÅLNINGSBIOLOGI
Alla organ i kroppen förnyas genom
cellnybildning från stamceller och
cellförlust av mogna och ”gamla” celler.
Vid mjäll förloras hudflagor från hår-
botten, vilken ändå inte blir tunnare,
eftersom det helan tiden bildas nya
celler i basalskiktet. Om man bortser
från åldersförändringar har våra organ
ungefär samma storlek och utseende
hos vuxna över tid, det vill säga att
tillväxt och förlust av celler är i balans.
Vid tillväxt hos barn råder förstås ett
annan förhållande. Och vid tumörväxt
Av Jon B. Reitan, pensionerad onkolog
”
Det som skiljer
kärnvapen från kon-
ventionella vapen är
den kraftiga jonise-
rande strålningen,
samt värmestrålning
och en elektromag-
netisk puls.
▲
Jon B. Reitan är pensionerad onkolog
och tidigare överläkare vid Norges strål-
skyddsmyndighet. Han är också medlem i
Norske leger mot atomvåpen.
LÄKARE MOT KÄRNVAPEN #163
5
är också balansen rubbad, antingen
genom ökad celltillväxt eller genom
reducerad cellförlust. Huvudeffekten
av stora stråldoser är att förändra
balansen, särskilt genom att reducera
cellproliferationen medan celltappet
fortsätter och eventuellt ökar genom
apoptos (celldöd). Detta utnyttjas
terapeutiskt vid strålbehandling inom
onkologin.
Cellerna i olika organ har olika över -
levnadstid: i tarmslemhinnan byts epi-
telet ut snabbt ut medan till exempel
röda blodkroppar överlever i upp till
3-4 månader i blodbanan. Konsekven-
sen av reducerad celltillväxt visar sig
därför oftast först i organ med hög
cellomsättning. Men olika celltyper har
också olika känslighet för strålning.
KLINIK
Vid helkroppsbestrålning av en viss
storlek uppträder först så kallade pro-
dromalsymptom. Det är något oklart
vad som är patofysiologin bakom
dessa, men de går tillbaka efter ett tag
om inte stråldosen varit för stor. Tiden
när de olika prodromalsymtomen
uppträder kan till viss grad användas
för att uppskatta stråldosen som pa-
tienten utsatts för. Lymfocyter reagerar
snabbt på strålning, och ett fall i lym-
focyttalet ett dygn efter exponeringen
kan därför användas prognostiskt.
Utbredning av hudrodnad (erythem)
kan ge en vägledning om vilka delar av
kroppen som blivit bestrålad och om
det rör sig om dosinhomogeniteter.
Vid stråldoser upp till 3-5 Gy kommer
det efter prodromalsymtomen ett så
kallat fritt intervall innan de egentliga
strålningssymptomen uppträder. Ofta
skiljer man mellan ett hematologiskt
och ett gastrointestinalt syndrom. Det
hematologiska syndromet beror på en
minskning av antalet vita blodkroppar
(leukocyter) och trombocyter (blod-
plättar) med blödningar i huden och
på andra ställen, samt eventuellt infek-
tioner. Ett gastrointestinalt syndrom
uppträder något dygn senare och
inne bär diarré med vätskeförluster
och blödningar.
Prodromalsymptom (helkroppsbestrålning)
Dos
Gy/Sv
Debut
(timmar)
SymptomDuration
(timmar)
Lymfocyt-
antal*
<12-12Inga (möjligen
minskad aptit)
6-121,0-4,0
1-22-12Illamående6-120,5-1,0
3-41-6Illamående, kräk-
ningar, huvudvärk
12-240,3-0,5
5-70,5-1Samma + diarré,
feber, erythem
24-480,1-0,3
8-100,1-0,5Samma, men
kraftigare
>48<0,1
11-20<0,2Samma + evt.
CNS-symptom
>48<0,1
21-50<0,1Hjärtsvikt,
arytmier
--
>50<0,1CNS-död--
* Lymfocyter x 10
9
/L mätt ett dygn efter bestrålning.
Kliniska strålningssyndrom
<1---Mycket god
** Prognosbedömning förutsätter optimal medicinsk behandling.
Obehandlade kommer cirka 50% av patienterna att dö efter 4-5 Gy
(LD50).
Dos
Gy/Sv
Debut
(timmar)
SymptomDuration
(timmar)
Prognos**
>50<0,01-Död
Död efter få timmar
1-2<0,1<0,1Mycket godProdromal-
symptom
3-42-412-20GodBlödninger,
infektioner
5-71-312-30Ganska godSamma + diarré
och hudskador
8-100,5-1>30DåligSamma +
pneumonit
11-20<1>30DödSamma +
CNS-symptom
21-50<0,1-DödHjärtdöd efter
timmar
SYMPTOM VID STRÅLNING
Den översta tabellen visar symptom som är tidiga
tecken på att patienten håller på att utveckla strålsjuka,
så kallade prodromalsymptom. Den nedre tabellen är
en sammanställning av symptom och andra sjukdoms
manifestationer som olika stråldoser leder till.
LÄKARE MOT KÄRNVAPEN #163
6
DOSREKONSTRUKTION
Vid en olycka eller ett annat tillfälle
med strålningsexposition försöker
man rekonstruera vad stråldosen
har varit för att på så sätt kunna
förbereda sig på en sannolik klinisk
utveckling. Strålningspersonal är ofta
utrustad med personliga dosmätare,
men frågan är alltid om dosimetern
burits på relevant plats. Vid de flesta
olyckor finns inga mätningar. Med
hjälp av avancerade metoder kan olika
bestrålade material ge några svar. Till
exempel har man kunnat analyser
rubiner i armbandsur, tabletter samt
naglar. Analyser av kromosomföränd-
ringar i lymfocyter anses ofta vara
”golden standard”. Men svaren kom-
mer ofta i senaste laget. Många anser
att man kommer längre med direkt
observation av patienten för att få
klinisk vägledning. Lymfocyträkning
har redan nämnts här och man kan
även få vägledning av tidpunkten för
uppträdande av erythem och andra
symptom. EU har lanserat ram verket
METREPOL med ett schema för doku-
mentation.
3
EN NY SYN PÅ
PATOFYSIOLOGIN
Den här beskrivna indelningen i olika
strålningssyndrom är traditionell,
både vad gäller klinik och förståelse av
patofysiologi. Den bygger till stor del
på att man tittar på olika organsystem.
En ny uppfattning är att det generella
strålningssyndromet uppvisar stor
likhet med multiorgansvikt. Organen
hänger ihop, och dels är multipla feed-
backmekanismer involverade, dels kan
det finnas en eller flera gemensamma
nämnare vad gäller patofysiologin:
• kärlskador
• generell inflammatorisk hyper-
respons (icke-bakteriell sepsis)
• immunsvikt
• centralnervös dysreglering
• andra okända faktorer
BEHANDLING
Vid enstaka eller få patienter har man
rimliga behandlingsmöjligheter och
det finns en europeisk harmoniering
i strategier för behandling.
4
Allmän
övervakning och eventuellt cytokiner
kan bli aktuellt, medan det inte är
mycket som talar för benmärgstrans-
plantation. Vid Ullevåls sjukhus har
CBRNE-centrum* kompetens inom
detta område. Vid en masskadesitua-
tion och efter detonation av ett kärnva-
pen måste vi räkna med att vi inte har
behandlingsmöjligheter som räcker
till. Grovsortering, triage, kommer
att krävas. Riktlinjer för en sådan har
utarbetats i Norge av Direktoratet för
strålevern och atomsäkerhet.
5
Allmänt
kan man säga att det kommer att vara
i det närmaste omöjligt att medicinskt
hantera en nukleär krigshändelse. v
*CBRNE omfattar kemiska (C), biologiska
(B), radiologiska (R), nukleära (N) och
explosiva (E) ämnen
Artikeln ursprungligen publicerad i vår
norska systerförening Norske Leger mot
Atomvåpens medlemstidning. Översätt-
ning från norska: Jan Larsson, Ulf König.
Källor:
1. Reitan, J., Kett, K. & Hoel, P. “The
cobalt-60 accident in Norway 1982: A
clinical reappraisal” i Ricks, R. & Fry S.
(Eds). “The Medical Basis for Radiation
Accident Preparedness II”, New York:
Elsevier, s. 3-11, 1990.
2. P. Stavem, A. Brøgger, F. Devik, J.
Flatby, C. B. van der Hagen, T. Henriksen,
P. S. Hoel, H. Høst, K. Kett & B. Petersen.
Lethal Acute Gamma Radiation Accident
at Kjeller, Norway: Report of a case, Acta
Radiologica: Oncology, 24:1, 61-63, 1985.
3. Fliedner T., Friesecke I. & Beyrer K.
“Medical management of radiation ac-
cidents – Manual on the acute radiation
syndrome”. London: British Institute of
Radiology, 2001.
4. Gourmelon P., Benderitter M.,
Bertho J., Huet C., Gorin N. & DeRevel
P. “European consensus on the medical
management of acute radiation syndrome
and analysis of the radiation accidents
in Belgium and Senegal”. Health Phys
98(6):825-832, 2010.
5. TMT Handbook. Triage, monitoring
and treatment of people exposed to the
malevolent use of ionising radiation. Kan
hämtas på dsa.no/publikasjoner. Publika-
sjonsår 2009.
”
Efter detonation
av ett kärnvapen
måste vi räkna med
att vi inte har behand-
lingsmöjligheter som
räcker till.
▲
Fem år gamla Alek Zhloba, drabbad av leukemi, på barncanceravdelningen på ett sjukhus
i Belarus. Mycket av det radioaktiva nedfallet från Tjernobylkatastrofen 1986 hamnade över
Belarus. Foto: Efrem Lukstaky
LÄKARE MOT KÄRNVAPEN #163
7
N
yligen lanserade
Storbritannien en
ny kärnvapenpolicy
som skapat rubriker runt om
i världen. Samtidigt utvecklar
Ryssland så kallade ”dome-
dagsvapen” och USA ska
utveckla en ny landbaserad
missil. Dessa aktiviteter bryter
mot icke-spridningsavtalet
och väcker oro inför den kom-
mande översynskonferensen
av icke-spridningsavtalet, som
planeras äga rum i augusti.
Alla de fem officiella kärnvapensta-
terna utvecklar idag nya och mer
skoningslösa kärnvapen. Den enda av
staterna som håller en lägre nivå av
upprustning är Frankrike som ”bara”
lägger 23 miljarder Euro på sina kärn-
vapen mellan 2019–2023. Antalet kärn-
vapen i världen har minskat sedan kalla
krigets slut, men detta verkar snart vara
ett minne blott. Vi kommer troligtvis
att se ett mindre antal kärnvapen som
ska ”pensioneras” framöver till förmån
för fler utstationerade och ”aktiva”
kärnvapen.
Staterna är alla del av icke-spridnings-
avtalet (NPT) från 1968, och har enligt
avtalets artikel 6 förbundit sig att
ned rusta sina kärnvapen. Dessa löften
om nedrustning verkar ignoreras,
vilket inte bara skapar en högre risk
för användning utan också oro och
spänning ar kärnvapenstaterna emellan.
I augusti planeras översynskonferensen
för icke-spridningsavtalet att äga rum,
som skjutits upp från april förra året.
KÄRNVAPENSTATERNA
UPPRUSTAR TROTS LÖFTEN
OM NEDRUSTNING
Av Clara Gullman Levin och Josefin Lind
Om översynen blir av och staterna då
kan mötas som planerat är det viktigt
att belysa att dessa moderniseringar
strider mot avtalets artikel 6 och hela
avtalets anda.
Storbritannien
HÖJER TAKET FÖR SIN
KÄRNVAPENARSENAL
I mitten av mars släppte Storbritan-
nien en ny kärnvapenpolicy där det
framkom att landet planerar att höja
taket för hur många kärnvapen de får
ha i sin kärnvapenarsenal till maxi-
malt 260 kärnvapen, istället för att
som tidigare annonserats minska den
till 180 kärnvapen. Det är en ökning
med 44 %. Detta är ett trendbrott då
Storbritannien i 30 år konsekvent
minskat antalet kärnvapen. Den nya
policyn gör att tröskeln för kärnvapen-
användning sänks och sedan nyheten
kom har världen rasat. Forskare och
experter världen över har kritiserat
Storbritanniens beslut och varnat för
ökad kapprustning kärnvapenstaterna
emellan.
Redan 2016 röstade Storbritanniens
parlament igenom en modernisering
av sina Trident-missiler, men det be-
slutet innebar inte en ökning av antalet
kärnvapen. Boris Johnsons regering
skriver i den nya policyn att anledning-
en till ökningen bland annat är hotet
från Ryssland och Kina, men också den
teknologiska utvecklingen. De uteslu-
ter dessutom inte längre att använda
kärnvapen mot andra externa hot än
just kärnvapenhot. Storbritanniens
försvarsminister Ben Wallace försva-
rar beslutet med hänvisning till att
Ryssland utvecklat ett nytt ballistiskt
missilförsvar och att Storbritannien
därför måste ha en trovärdig avskräck-
ning. Detta meddelas samtidigt som
landet befinner sig i en ekonomisk kris
och sjukvården går på knäna i och med
coronapandemin, som Storbritannien
drabbats hårt av.
▲
Den brittiska ubåten HMS Vanguard som bär upp till 40 kärnvapensstridspetsar ombord.
LÄKARE MOT KÄRNVAPEN #163
8
USA
MILJARDREGN ÖVER
AMERIKANSKA KÄRN-
VAPEN
Samtidigt genomgår USA:s kärnvapen-
arsenal en rejäl upprustning som enligt
uppgifter kostar 494 miljarder US-dol-
lar fram till 2028. För de kommande 30
åren landar summan på ca 1,2 biljoner
US-dollar, vilket inkluderar både
utveckling av nuvarande vapensystem
samt produktion av nya vapentyper.
Bland annat skriver forskarna Hans
M. Kristensen & Matt Korda i United
States Nuclear Weapons 2021 om att
det byggs en ny typ av kärnvapen-
bestyckad ubåt som kommer att leve-
reras cirka år 2029.
I Bulletin of American Scientist kan
vi också läsa om att USA dessutom
planerar för ett helt nytt landbaserat
ballistiskt kärnvapen (ICBM) som
ska ersätta de nuvarande missilerna
Minuteman III. För tillfället går de nya
missilerna under namnet ”Ground-
Based Strategic Deterrent” (GBSD) och
planeras vara klara i slutet av 2020-ta-
let. Kostnaden förväntas landa på cirka
100 miljarder US-dollar. I dagsläget
finns det 400 ICBM:s placerade i flera
olika amerikanska delstater. Runt 600
stycken av den nya missilen planeras
att köpas in, och varje missil kom-
mer att ha en sprängkraft 20 gånger
starkare än den som sprängdes över
Hiroshima 1945 och dödade hundratu-
sentals människor. Kritiker menar att
USA gör bättre i att avskaffa denna typ
av kärnvapen helt och hållet och lägga
pengarna på annat istället, såsom
sjukvård och skola.
Ryssland
NYA RYSKA DOMEDAGS-
VAPEN
Ryssland bygger flera nya typer av
kärnvapen som enligt forskare kallas
för ”doomsday weapons” och innefat-
tar kraftfulla kärnvapenbestyckade
torpeder och kryssningsmissiler. Enligt
Rysslands president Vladimir Putin
bestod 86 % av landets kärnvapenar-
senal av ”moderna vapen” förra året. I
rapporten Nuclear Notebook, Russian
Nuclear Weapons, 2021 skriver forskar-
na Kristensen och Korda att Rysslands
kärnvapenuppgradering kommer att
orsaka stora utmaningar för nedrust-
ningen i framtiden. Även om antalet
strategiska kärnvapen stadigt har
minskat de senaste två decennierna så
skulle Ryssland snabbt kunna bygga
fler kärnvapen. Det är därför viktigt att
ett nytt vapenavtal finns på plats när
avtalet Nya START mellan Ryssland
och USA går ut 2026, menar Kristen-
sen och Korda.
Kina
SNABB ÖKNING AV KINAS
KÄRNVAPEN
Upprustningen av Kinas kärnvapen-
arsenal började redan under 1980-ta-
let och pågår fortfarande. Kärnva-
penarsenalen växer, från cirka 290
kärnvapen år 2019 till uppemot 350
kärnvapen 2021, enligt Kristensen och
Korda. Antalet fortsätter dessutom
att öka i snabb takt. Det handlar om
allt från nya mellandistans ballistiska
robotar till nya leveranssystem. Även
för Kina handlar det om att inneha en
trovärdig avskräckning, i detta fall mot
USA och deras missilförsvar. Konse-
kvensen är en kapprustning mellan
USA och Kina.
▲
Minuteman III, en kraftfull strategisk missil som genomgått en uppdatering och om cirka
10 år kommer att bytas ut mot en ny typ av missil.
LÄKARE MOT KÄRNVAPEN #163
9
Källor
Dan Sabbagh, The Guardian, Trident nuclear
warhead numbers set to increase for first time
since cold war, https://www.theguardian.com/
uk-news/2021/mar/12/trident-nuclear-war-
head-numbers-set-to-increase-for-first-time-
since-cold-war (hämtad: 2021-03-31).
Hans M. Kristensen & Matt Korda (2021)
United States nuclear weapons, 2021, Bulletin
of the Atomic Scientists, 77:1, 43-63.
Elisabeth Eaves “Why is America getting a new
$100 billion nuclear weapon?” Bulletin of the
Atomic Scientists, 2021-02-08.
Frank N. von Hippel “The United States would
be more secure without new intercontinen-
tal ballistic missiles” Bulletin of the Atomic
Scientists, 2021-02-11.
Hans M. Kristensen & Matt Korda (2021) Rus-
sian nuclear weapons, 2021, Bulletin of the
Atomic Scientists, 77:2, 90-108.
Hans M. Kristensen & Matt Korda (2019)
Chinese nuclear forces, 2019, Bulletin of the
Atomic Scientists, 75:4, 171-178.
Global Britain in a competitive age - The
Integrated Review of Security, Defence,
Development and Foreign Policy, 2021 https://
assets.publishing.service.gov.uk/government/
uploads/system/uploads/attachment_data/
file/969402/The_Integrated_Review_of_Securi-
ty__Defence__Development_and_Foreign_Po-
licy.pdf (hämtad: 2021-03-31).
Hans M. Kristensen & Matt Korda, Status of
World Nuclear forces, https://fas.org/issues/
nuclear-weapons/status-world-nuclear-
forces/ (hämtad: 2021-03-26).
EN NY KAPPRUSTNING
Denna nya kapprustning kärnvapen-
staterna emellan påminner oss om
att kärnvapen fortfarande ses som
ett maktmedel. De arsenaler som
finns idag kan utplåna mänsklighe-
ten många gånger om, och om det
endast gällde ”en trovärdig avskräck-
ning” hade nuvarande nivåer varit
fullt tillräckliga. Hur många gånger
om behöver de ha kapacitet att förinta
mänskligheten för att verka trovärdiga?
Om ett kärnvapenkrig skulle utbryta
mellan två kärnvapenstater så är det
inte endast de två staterna som kom-
mer att drabbas, utan hela världen
skulle påverkas i olika grad. Vissa plat-
ser direkt och andra mer indirekt.
Ändå har inte alla länder gått med i
FN:s konvention om ett förbud mot
kärnvapen, som trädde ikraft den 22
januari i år. Sveriges regering skyl-
ler på att förbudet är otillräckligt; det
finns ingen verifikation, det skulle
påverka våra internationella relatio-
ner, vi satsar på andra initiativ, och så
vidare. Men detta är snarare svepskäl
för att inte ta ställning, inte göra sig
obekväma och inte riskera att göra sig
ovän med kärnvapenstaterna. Kärnva-
penstaterna hävdar fortfarande att det
är kärnvapen förbudet som riskerar att
underminera icke-spridningsavtalet,
men det är uppenbart att det är de
själva som underminerar det genom
att bryta mot avtalet med dessa mas-
siva upprustningsplaner.
Risken för att ett kärnvapen kommer
att användas, medvetet eller av misstag
ökar för varje dag som går. Om inte
kärnvapen elimineras kommer de förr
eller senare att eliminera oss. Så låt oss
tala klarspråk, kärnvapen är omora-
liska, inhumana, urskillningslösa och
nu även olagliga. v
”
Risken för att ett
kärnvapen kommer
att användas, med-
vetet eller av misstag
ökar för varje dag
som går.
▲
Kinas president Xi Jingpin. Även om landet blivit mer transpa-
rent med sin kärnvapenarsenal är det fortfarande ingen som vet
exakt hur många kärnvapen Kina har.
◄
Uppvisning av en rysk interkontinental missil som bär på kärn-
vapen med en sprängkraft på minst 400 kiloton.
LÄKARE MOT KÄRNVAPEN #163
10
STOCKHOLMSINITIATIVET
MÅSTE VISA RESULTAT
INFÖR NPT Av Josefin Lind
I
augusti kommer för-
hoppningsvis översyns-
konferensen av icke-
spridningsavtalet (NPT) att
äga rum, efter att ha skjutits
upp flera gånger på grund
av pandemin. I nummer 159
av Läkare mot Kärnvapen,
som kom ut i början av 2020,
listade vi våra förväntningar
på Sverige inför den då stun-
dande översynskonferensen
av icke-spridningsavtalet.
Punkterna berörde flera saker, bland
annat att ett eventuellt slutdokument
måste inkludera formuleringar om
kärnvapnens humanitära konsekven-
ser, att Sverige tydligt måste ta avstånd
från användning och hot om använd-
ning av kärnvapen samt att FN:s kärn-
vapenförbud välkomnas.
Vad som nu ytterligare blir viktigt för
svensk del är att det finns resultat att
presentera från det så kallade Stock-
holmsinitiativet för nedrustning,
som initierades av Margot Wallström
inför översynskonferensen av icke-
spridningsavtalet 2019 efter det att
regeringen beslutat att inte ansluta sig
till FN:s konvention om ett förbud mot
kärnvapen.
I februari 2020 presenterade de 16
icke-kärnvapenstater som ingår i Stock-
holms initiativet en lista om 22 punkter
med förväntningar på kärnvapenstater-
na inför översynskonferensen av icke-
spridningsavtalet. De 22 förslagen är
dock i stort tagna från slutdokumentet
för 2010 års översynskonferens, och
således något som alla icke-sprid-
ningsavtalets statsparter redan kommit
överens om.
Flera av Stockholmsinitiativets för-
slag är viktiga, som till exempel att
kärnvapenstaterna ska minska sina
kärnvapenarsenaler och bidra till nya
nedrustningsavtal, samt att de ska
diskutera och ta konkreta steg mot att
minska kärnvapens roll i deras doktri-
ner och policies.
Men punkterna i listan innehåller
också formuleringar som att ”kärnva-
penstaterna måste erkänna behovet
av att säkerställa att kärnvapen aldrig
mer används”. En så vag formulering
kan tolkas som att det inte ställs något
krav på att kärnvapenstaterna faktiskt
måste uttrycka att kärnvapen aldrig ska
användas igen.
En annan punkt handlar om att
kärnvapenstaterna ska rapportera om
sina kärnvapenarsenaler och planerna
på att modernisera dem till icke-
spridningsavtalets statsparter. Sverige
brukar fördöma moderniseringarna av
arsenalerna, men här kräver man bara
att bli informerade om när så sker.
VAPENKONTROLL
ISTÄLLET FÖR NEDRUST-
NING
Problemet är också att punkterna dels
till stor del fokuserar på vapenkontroll
istället för nedrustning. Vapenkontroll
handlar om att begränsa antalet kärn-
vapen genom avtal mellan stater och
utgår från en föreställning om så kallad
”strategisk balans”, det vill säga att det
går att nå ett tillstånd där kärnvapen-
avskräckning fungerar och bidrar till
stabilitet. Nedrustning handlar istället
om en total avveckling av kärnvapen.
Att det verkligen är nedrustning, och
inte vapenkontroll, som svensk ned-
rustningspolitik handlar om är därför
viktigt.
De flesta punkterna handlar om vad
kärnvapenstaterna ska göra. Om vi
ska se en förändring i doktriner, en
▲
Sveriges och Tysklands utrikesministrar i möte om Stockholmsinitiativet för nedrustning.
LÄKARE MOT KÄRNVAPEN #163
11
förändrad syn på avskräckning och
ett stärkt nedrustningsarbete måste
icke-kärnvapenstaterna också agera
och ta ansvar. Vi skulle gärna se att
staterna kunde diskutera hur de själva
ska verka för nedrustning inom forum
som Nato, EU och AU, samt hur de
genom lagstiftning och uttalanden
kan stärka fördömandet av moderni-
sering av kärnvapen. Men också hur
de kan avsäga sig kärnvapenparaplyer
och att kärnvapen används i deras
namn. Det skulle skapa en helt annan
dynamik och känsla av ansvar hos
icke-kärnvapenstaterna och en bättre
dialog mellan icke-kärnvapenstater
och kärnvapenstater. För att inte tala
om den press det skulle sätta på kärn-
vapenstaterna att faktiskt åstadkomma
nedrustning. Det är fortfarande högst
osäkert ifall konferensen kommer
att kunna äga rum i New York under
augusti i år, men detta vill vi se att
Sverige tar ansvar för och driver inför
den kommande översynskonferensen,
oavsett när den blir av. v
Fem förväntning ar inför
översyns konferensen av icke-
spridnings avtalet:
1 Varje form av slutdokument som ett
minimum måste reflektera tidigare be-
slutade formuleringar om humanitära
konsekvenser av kärnvapen från 2010.
Vidare bör uttalanden finnas med som
reflekterar insikter och slutsatser från
de tre konferenser som arrangera-
des 2013–2014 inom ramen för det
humanitära initiativet för kärnvapen-
nedrustning.
2 NPT:s artikel VI om nedrustning ska
tydliggöras, liksom att tidigare beslu-
tade åtaganden inom NPT:s översyns-
cykler är gällande och ska implemen-
teras skyndsamt och villkorslöst som
en säkerhetsfrämjande åtgärd ur såväl
nationellt som globalt perspektiv.
3 Allt slags modernisering/uppgrade-
ring och upprustning av kärnvapen
och tillhörande system måste fördöma
liksom kvantitativa ökningar av kärn-
vapenarsenaler, och inte minst framta-
gandet av vad kärnvapenstaterna kallar
low yield, more survivable nuclear
weapons, ”små” och mer ”överlevnads-
bara” kärnvapen.
4 Vi måste ta tydligt avstånd från
användning och hot om användning av
kärnvapen, liksom från kärnvapendel-
ning, och uppmana alla NPT:s med-
lemsstater att inta samma position.
5 Staterna bör välkomna antagandet
av FN:s konvention om ett förbud mot
kärnvapen (TPNW) samt eventuella
formuleringar om att NPT och TPNW
är ömsesidigt förstärkande och inte
står i motsättning till varandra .
▲
FN:s generalförsamling där öppnandet av översynskonferensen av icke-spridningsavtalet sker. Det är i dagsläget oklart när konferensen
kommer äga rum och om det kommer att vara öppet för civilsamhället.
LÄKARE MOT KÄRNVAPEN #163
12
BOKRECENSION
THE BUTTON
The New Nuclear Arms Race and Presidential
Power from Truman to Trump Av William J. Perry och Tom Z. Collina
Recenserad av Meit Krakau och Clara Brune
T
idig vårmorgon i Florida, USA:s
president går en golfrunda.
Mobiltelefonen i hans ficka
ringer: presidenten underrättas om att
”early warning satellites” visar ett ryskt
missilanfall på väg. Han har minuter
på sig att fatta beslut. På order från
presidenten kontaktar försvarsminis-
tern sin ryske kollega. Denne svarar att
det inte är ett anfall. Amerikanerna tror
honom inte. När så beskedet kommer
att larmet var falskt är missilerna redan
på väg mot Ryssland. Presidenten
ryter:
– Stoppa anfallet!
– Tyvärr, Mr. President, det är omöjligt.
– Kan vi inte skjuta ner dem? Spränga
sönder dem?
– Nej. Vi bestämde för länge sedan
att inte ha någon sådan mekanism på
plats eftersom den skulle kunna hackas
av fienden.
Ryssland beordrar en massiv mot-
attack. Efter trettio minuter är kriget
över. Tiotals miljoner döda, hundra tals
miljoner skadade. Samhällen kollap sar.
Kärnvapenvintern börjar.
Detta mardrömsscenario inleder boken
The Button som vi deltagare i Svenska
Läkare mot Kärnvapens nystartade
bokcirkel just läst. Författare: William J.
Perry, före detta försvars minister i USA,
och Tom Z. Collina, policy director,
Ploughshares Fund, USA.
Boken kan betraktas som ett manifest
och är skriven med syftet att ifrågasätta
det amerikanska kärnvapenprogram-
met för att skapa förändring. Är det
rimligt att en enda människa får besluta
att avfyra kärnvapenmissiler som kan
döda ett oräkneligt antal människor?
Absolut inte, menar förfat-
tarna och beskriver hur
denna ordning kom till på
1960-talet. Boken innehål-
ler en grundlig genomgång
av den säkerhetspolitiska
utvecklingen beträffande
kärnvapen. Genom histo-
riska möten, uttalanden och
beslut ger den läsaren en
djupare förståelse för USA:s
plats på den globala kärnva-
penarenan. Olika amerikan-
ska presidenters kärnvapen-
politik redovisas - såväl goda
intentioner som misstag.
Svårigheter bakom tillkom-
sten av avtal som NPT, New
START och INF beskrivs.
Värt att poängtera är bokens
helt och hållet amerikanska
synvinkel. Författarna kritise-
rar vissa delar av den amerikanska
kärnvapenstrategin, främst riskerna för
att råka starta ett kärnvapenkrig. Tesen
är att USA skulle klara sin avskräckning
med en bråkdel av dagens arsenal.
Tankar på att avskaffa alla kärnvapnen
i världen saknas helt. Under diskussio-
nerna som förts i bokcirkeln har vi flera
gånger sagt att ”vi saknar humanisten i
författarna”.
Vi som läste boken gjorde olika reflek-
tioner. För Meit, som varit engagerad
i läkarrörelsen mot kärnvapen sedan
1980-talet, var det nedslående att not e ra
hur tankemönster lever vidare från kalla
kriget. För Clara, som vuxit upp under
2000-talet, var det en bra genomgång av
hur nära ögat vi var ett utplånande av
mänskligheten under kalla kriget.
Boken avslutas med en hoppfull upp-
maning till allmänheten att agera,
vilket ger läsaren en motvikt till den
känsla av obehag som följt läsningen
om misslyckanden, kapprustning
och oändliga resurser förslösade på
ett vapen som kan förinta mänsklig-
heten. v
BOKCIRKEL
Vill du också vara med
i Svenska Läkare mot
Kärn vapens bokcirkel?
Maila Clara Brune på
clara.brune@slmk.org.
LÄKARE MOT KÄRNVAPEN #163
13
MINNESTEXT
BERNARD LOWN
Grundare av International Physicians for
the Prevention of Nuclear War Av Gunnar Westberg
D
et sägs att IPPNW (Inter-
national Physicians for the
Prevention of Nuclear War)
grundades i en hiss, vid en kardio-
logkongress år 1980. Bernard Lown,
kardiolog från Harvard, hade samarbe-
tat med Jevgenij Tjasov, kardiolog från
Moskva, beträffande behandlingen av
patienter med hjärtinfarkt. De båda
hade funnit att det gick utmärkt att
samarbeta mellan Sovjetunionen och
USA. Den medicinska bryggan höll.
Hjärtinfarkterna var ganska lika, hos
kommunister och kapitalister.
Ute ur hissen ville Lown övertyga Tja-
sov om att hotet av ett kärnvapenkrig
som kunde förinta mänskligheten var
en angelägenhet för läkare: ”Det största
hotet mot mänsklighetens hälsa och
överlevnad”. Tjasov tvekade, han hade
alltför mycket att göra. Han har senare
berättat att han frågade ett av sina
barnbarn. Hon instämde med Lown:
”Det finns inget viktigare du kan göra.”
Så föddes IPPNW som snabbt växte
till en världsomfattande organisation.
Dr Lown inspirerade i sina fantastiska
föreläsningar vid de internationella
kongresserna. Framgången var över-
raskande snabb och genomgripande i
Sovjet. Amerikanska och ryska läkare
framträdde i nationell TV och berät-
tade om att det inte fanns något skydd
mot kärnvapnen. Ryska vänner har
sagt att eftersom det var amerikaner,
utlänningar, och inte regeringens
representanter som sade detta, så blev
det trovärdigt. I USA däremot miss-
tänkliggjordes IPPNW just på grund av
samarbetet med sovjetiska läkare.
En som lyssnade och tog intryck av
samtal med Tjasov och Lown var
Sovjet unionens president Michail
Gorbachov. Vid ett berömt möte i
Reykjavik 1986 var Gorbachov och
den amerikanske presidenten Ronald
Reagan överens om att avskaffa alla
kärnvapen före år 2000. Dessvärre var
de omgivna av kärnvapenvänner, som
saboterade överenskommelsen. 1985
mottog Tjasov och Lown Nobels freds-
pris för IPPNW:s arbete.
Bernard Lown är känd som den som
konstruerade den första praktiskt an-
vändbara defibrillatorn. Han var också
med i utvecklandet av den inplanter-
bara defibrillatorn och visade värdet av
Lidocain vid vissa hjärtarytmier. Dessa
bidrag kunde kanske ha varit anledning
till ett ytterligare Nobelpris, i medicin!
Men Lown bekymrade sig också över
att läkarna förefaller ha förlorat känslan
för läkekonsten: ”Det brukar sägas att
ett möte mellan patient och läkare i all-
mänhet inte var av värde för patientens
överlevnad förrän antibiotika kom på
1940-talet. Och jag menar att det värde-
fulla vi gjort nu hotar att försvinna igen.
Vi tar prover, gör undersökningar och
tekniken leder oss ofta att glömma pa-
tienten som människa”, sa Lown vid ett
samtal jag hade med honom. Läkarens
konst är inte främst teknisk, menade
Lown. Ett exempel: ”Det viktigaste som
händer när en patient med bröstsmärta
kommer till akutmottagningen är att
en läkare tar patientens hand – fysisk
kontakt är viktig! -och säger: ’Du är
framme, Vi tar hand om dig nu. Du
behöver inte oroa dig längre”.
Lown var också en av grundarna av
Physicians for Social Responsibity och
han var medförfattare till en artikel om
medicinska konsekvenser av kärn-
vapen krig i New England Journal of
Medicine. Några veckor före sin död
skrev han, 99 år gammal, ett brev i
samma ärende till samma tidskrift...
Den 16 februari i år gick Bernard Lown
bort. En av de verkligt stora bland
läkare. v
LÄKARE MOT KÄRNVAPEN #163
14
Detta
har hänt
LÄKARFÖRBUNDET OCH
SVENSK SJUKSKÖTERSKE-
FÖRENING VÄLKOMNAR FN:S
KÄRNVAPENFÖRBUD
Läkarförbundet och Svensk sjukskö-
terskeförening visar sitt stöd för FN:s
kärnvapenförbud och ställer sig bakom
det gemensamma uttalande som flera
internationella vård- och hälsoorgani-
sationer gjorde i samband med att FN:s
konvention om ett förbud mot kärn-
vapen trädde i kraft i januari. Det är vi
väldigt glada över!
I uttalandet välkomnar organisationer-
na att FN:s kärnvapenförbud trätt i kraft
och uttrycker stolthet över att ha bidra-
git till konventionen med sin expertis
och rekommendationer, med grund i
kärnvapens humanitära konsekvenser.
De sex organisationerna bakom uttalan-
det är World Medical Association
(WMA), International Council of Nurses
(ICN), International Federation of
Medical Student Associations (IFMSA),
World Federation of Public Health
Associations (WFPHA), International
Physicians for the Prevention of Nuclear
War (IPPNW) och Internationella Röda-
korskommittén (ICRC).
Läs hela uttalandet på www.wma.net.
”SVERIGES NEDRUSTNINGS-
POLITIK ÄR TONDÖV”
Den 24 deltog utrikesminister Ann Linde
(S) i ett webinar om regeringens utrikes-
politiska deklaration som kom samma
dag, anordnat av Olof Palmes Internatio-
nella Center.
Under webinaret upprepade Ann Linde
flera missförstånd och felaktigheter
om FN:s kärnvapenkonvention, som
vi tillsammans med IKFF bemöter i en
debattartikel i Altinget. Bland annat
sa utrikesministern att konventionen
trumfar icke-spridningsavtalet, något
ANN LINDE I SAMTAL OM KÄRN-
VAPEN MED STORBRITANNIEN
I mars meddelade Storbritannien att de
höjer taket för sin kärnvapenarsenal med
40%, vilket bryter mot icke-spridnings-
fördraget som Storbritannien är med
i. Under ett möte med Storbritanniens
utrikesminister Dominic Raab påtalade
utrikesminister Ann Linde att beslutet är
ett steg i fel riktning. Enligt UD:s press-
tjänst betonade utrikesminis tern ”vikten
av att nedrustningsrelaterade åtaganden
inom ramen för icke-spridningsfördraget
NPT respekteras och genomförs”.
https://www.svt.se/nyheter/inrikes/
linde-om-storbritanniens-karnvapen-
rustning-det-ar-ett-steg-i-fel-riktning
WEBINAR OM STOCKHOLMS-
INITIATIVET FÖR NEDRUSTNING
– VAD INNEBÄR DET?
Den 15 april anordnade vi i Läkare
mot Kärnvapen ett webbinarium med
Sveriges nedrustnings- och icke-sprid-
ningsambassadör Ann-Sofie Nilsson och
Läkare mot Kärnvapens generalsekrete-
rare Josefin Lind om det så kallade Stock-
holmsinitiativet för nedrustning och vad
det innebär. Ann-Sofie Nilsson uttalade
att tidigare gjorda åtaganden (det vill säga
åtagandena från tidigare översynskonfe-
renser av icke-spridningsavtalet) ligger
fast och menar att Stockholmsinitiativet
är både en metodologi samt konkreta för-
slag. Samtalet går att se på vår Facebook-
sida, SLMK.1981.
som bemötts och visats vara felaktigt
av ett flertal internationellt erkända
experter och forskare. Utrikesministern
hävdade också att förbudet förhandlats
fram ovanligt snabbt, vilket inte stäm-
mer eftersom flera andra nedrustnings-
avtal haft en liknande förhandlingstid.
Läs debattartikeln ”Sveriges nedrust-
ningspolitik är tondöv”, publicerad den
12 mars på www.altinget.se.
TUNGA SOCIALDEMOKRATER
TILL STÖD FÖR FN:S KÄRN-
VAPENFÖRBUD
I en debattartikel i GöteborgsPosten
skriver Birgitta Dahl, Lena Hjelm-
Wallén och Ulf Bjereld att Sveriges röst
i opinionsbildningen mot kärnvapen
skulle bli tydligare om vi gick med i FN:s
konvention om ett förbud mot kärnva-
pen. Då skulle Sverige återta rollen som
stark pådrivare i arbetet mot kärnvapen.
”En svensk ratificering förutsätter att en
majoritet av riksdagens ledamöter lever
upp till sitt ansvar för kommande gene-
rationers säkerhet genom att bidra till att
minska hotet från kärnvapnen. Därför
uppmanar vi riksdagens ledamöter att
verka för att Sverige snarast ratificerar
konventionen om ett förbud mot kärn-
vapen.”
Läs artikeln ”Sverige måste underteckna
FN:s konvention om kärnvapenförbud”
på www.gp.se .
▲
Utrikesminister Ann Linde sa i en intervju att Storbritanniens kärnvapenupprustning
är ett steg i fel riktning, men inte att Storbritanniens planer är ett brott på icke-spridnings-
avtalet (NPT).
LÄKARE MOT KÄRNVAPEN #163
15
Lär dig mer
om kärnvapen!
FÖRELÄSNINGAR
BOKA OSS SOM FÖRELÄSARE!
Vill du att vi ska föreläsa om kärnvapen
och deras medicinska konsekvenser för
din arbetsplats, förening eller där du
studerar?
Boka in oss genom att skicka ett mail till
michaela.deverdier@slmk.org! Vi förelä-
ser gärna både digitalt som på plats, när
situationen tillåter.
BOKCIRKEL
VAR MED I SVENSKA LÄKARE
MOT KÄRNVAPENS BOKCIRKEL!
Nu startar vi en studiecirkel online för
dig som tillsammans med andra vill ta
vägen via populärkulturen för att lära dig
mer om kärnvapen! Tillsammans väljer
ni vad ni vill läsa eller se, från deckare
till grävande journalistik om amerikansk
kärnvapenstrategi, eller varför inte en
spelfilm, dokumentär eller podd?
Är du nyfiken på att vara med?
Anmäl ditt intresse till Clara Brune,
clara.brune@slmk.org.
Bokcirkeln sker digitalt via Zoom och
ingen förkunskap krävs. Välkommen!
FILM OCH BOK
ANIARA
Harry Martinsons mörka rymdepos
Aniara från 1956 är en poetisk varning om
det enorma hot som kärnvapen är mot
världen som vi känner den. Efter att kärn-
vapenkrig och miljöförstöring gjort jorden
obeboelig måste mänskligheten fly och
bosätta sig på andra planeter. Men ett av
rymdskeppen som ska ta människorna dit
kommer ur kurs och en förtvivlad resa ut i
det okända börjar... 2019 blev Aniara film.
”Vi tror att det räcker med att överlämna åt
politikerna att klara en del praktiska sam-
levnadsdetaljer. Men vi måste alla känna
vår meddelaktighet i världssituationen. Vi
måste uppleva vårt medlemskap i kosmos
och vår medansvarighet när förstörelsen
släpps lös.” Harry Martinson, 1957
Aktuellt
SVENSKA LÄKARE MOT KÄRN-
VAPEN FYLLER 40 ÅR!
I höst fyller Svenska Läkare mot Kärn-
vapen 40 år! Sedan 1981 har vi tillsam-
mans med er medlemmar arbetat för att
kärnvapen ska förbjudas och avskaffas.
Vårt hårda arbete och våra framgångar
på vägen mot en värld fri från kärnva-
pen är värt att uppmärksamma – och
det vill vi göra med dig!
Den 10 september planerar vi ett 40-års-
kalas med nedslag i vår händelserika
historia, utdelande av 2021 års Anti-
atombombsdiplom, boklansering och
framåtblickar.
På grund av coronarestriktionerna vet
vi ännu inte om firandet blir fysiskt
eller digitalt. Men passa på att boka in
datumet i din kalender och håll utkik så
återkommer vi med mer information!
76 ÅR SEDAN HIROSHIMA
OCH NAGASAKI
Den 6 och 9 augusti är det 76 år sedan
atombomberna ödelade Hiroshima och
Nagasaki. Det kommer vi i sedvanlig
ordning att uppmärksamma, men på
grund av pandemin återkommer vi om
hur. Håll utkik på vår hemsida och våra
sociala medier!
Hjälp oss att uppmärksamma årsdagen
på ett pandemivänligt sätt i din hem-
stad med till exempel lyktnedsättning,
debatt artikel eller insändare. Tipsa oss
om era evenemang på info@slmk.org så
sprider vi ordet!
NY BROSCHYR OM FN:S
KÄRNVAPENFÖRBUD
I januari trädde FN:s kärnvapenförbud
i kraft. Nu har vi tagit fram en broschyr
med allt du behöver veta om vad för-
budet innehåller, vad det betyder att
avtalet trätt i kraft och var Sverige står.
God läsning!
Du hittar broschyren under www.slmk.
org/publikationer .
VÅR UPPFÖRANDEKOD HAR
UPPDATERATS!
I vår uppfarendekod för personal och
medlemmar hittar du matnyttig infor-
mation om hur du som medlem ska
agera när du uttalar sig i Svenska Läkare
mot Kärnvapens namn i media, vid
möten och i andra sammanhang. Nu är
den uppdaterad!
Du hittar uppförandekoden på
www.slmk.org/om-oss/styrdokument.
SÅ HÄR FUNGERAR
FN:S FÖRBUD MOT
KÄRNVAPEN
▲
Svenska Läkare mot Kärnvapens tidigare
styrelse med föreningens andra Nobelpris.
LÄKARE MOT KÄRNVAPEN #163
16
INTERNATIONELL UTBLICK
NYA CO-PRESI DENTER I IPPNW
I mars valde IPPNW (International
Physicians for the Prevention of Nuclear
War) fyra nya co-presidenter till sin
styrelse, som kommer att sitta mellan
2021 och 2023.
De nya co-presidenterna är Arun Mitra,
öron-, näs- och halskirurg, Indien; Sally
Ndung’u, folkhälsoläkare, Kenya; Carlos
Umaña, allmänläkare, Costa Rica och Til-
man Ruff, infektionsläkare, Australien.
Läs mer på www.ippnw.org
FRANKRIKE HAR UNDERSKAT-
TAT KÄRNVAPENS KONSE-
KVENSER
Mellan 1966 och 1996 genomförde
Frankrike 193 kärnvapentest i Franska
Polynesien, både över jord och under
vatten. Nu visar ny forskning från Mo-
ruroa Files, ett projekt som undersöker
Frankrikes provsprängningar i Stilla
havet, att flera av kärnvapentesten hade
mycket större konsekvenser än vad
tidigare erkänts. Den nya forskningen
visar att över 110 000 människor utsat-
tes för en stråldos högre än 1 mSv och
olika former av cancer, så som sköld-
körtel och lungcancer samt leukemi är
fortfarande vanligt bland befolkningen.
Frankrike kan nu komma att behöva
betala ut kompensation till befolkning-
en i Franska Polynesien.
https://www.theguardian.com/world/2021/
mar/09/france-has-underestimated-im-
pact-of-nuclear-tests-in-french-polynesia-
research-finds
https://moruroa-files.org
USA OCH IRAN I NYA KÄRN-
VAPENSAMTAL
I april möttes USA och Iran tillsammans
med övriga permanenta medlemmar i
FN:s säkerhetsråd samt företrädare för
EU i Wien för att påbörja nya samtal
om kärnenergiavtalet, som syftar till att
stoppa Iran från att skaffa kärnvapen.
President Trump drog sig ur avtalet
2018 och återinförde sanktioner mot
Iran. Hittills har båda parter framfört att
den andra parten måste ta första steget.
Bara någon vecka efter samtalen
meddelade Iran att de har startat en
urancentrifug, något som strider mot
kärnenergiavtalet och sätter nya för-
handlingar på spel.
Läs artikeln ”U.S. begins indirect talks
with Iran Tuesday on reentering nuclear
deal” på www.wahingtonpost.com och “Iran
startar anrikning ‒ trots samtal med USA”
på www.dn.se.
VACCIN I STÄLLET FÖR KÄRN-
VAPEN!
Demokrater inom den amerikanska
kongressen föreslår ny lagstiftning om att
föra över en miljard dollar från program-
met för landbaserade interkontinentala
missiler till ett program för att utveckla
nya vacciner med effekt mot nya muta-
tioner av coronaviruset.
Om lagen Investing in Cures Before
Missiles (ICBM) Act, om att investera i
botemedel framför missiler, går igenom
skulle den stoppa finansieringen av en
ny landbaserad missil. Kostnaden beräk-
nas till 264 miljarder dollar för ungefär
400 missiler. Istället skulle livslängden
på den nuvarande missilen ”Minuteman
III” förlängas.
Interkontinentala kärnvapenbärande
missiler är de mest destabiliserande av
alla kärnvapen. När en varning kommer
om ett kärnvapenanfall har den ameri-
kanske presidenten en mycket kort tid,
kanske tio minuter, för att avgöra om en
varning ”kärnvapen är på väg” är falskt
alarm eller verkligt krig.
Vapenföretaget som ska tillverka de nya
missilerna lobbar hårt mot lagförslaget.
Men även om lagen inte går igenom ger
det en anledning till allvarlig diskussion
om prioriteringar. Vad innebär egentli-
gen säkerhet?
Läs artikeln ”Democrats missile funds vacci-
ne development” på www.theguardian.com.
STATUS FÖR FN:S KÄRN-
VAPENKONVENTION
Den 22 januari trädde FN:s konvention
om ett förbud mot kärnvapen ikraft.
Sedan dess har ytterligare tre stater gått
med i förbudet, Kambodja, Komorerna
och Filippinerna. I dagsläget är det 86
stater som signerat och 54 stater som
ratificerat konventionen.
Läs mer på www.icanw.org.
▲
Kärnvapenproven i Franska Polynesien gav katastrofala konsekvenser som än idag påverkar
befolkningen.
LÄKARE MOT KÄRNVAPEN #163
17
MAJ BRITT THEORIN
KÄMPADE MOT KÄRN-
VAPEN En tongivande
röst för nedrustning har
tystnat.
Av Inge Axelsson,
barnläkare, professor
emeritus i medicinsk
vetenskap,
samt Clara Gullman Levin
Maj Britt Theorin (1932-2021), social-
demokratisk politiker, EU-parlamenta-
riker och nedrustningsambassadör, gick
bort den 6 april och är saknad.
Maj Britt Theorin var orädd i sin över-
tygelse om att en bättre värld är möjlig,
med politiken som verktyg. Hon
drev den socialdemokratiska ned-
rustningspolitiken i Olof Palmes,
Inga Thorssons och Alva Myrdals
anda och trots hårt motstånd
vek hon sig aldrig. Hon satte sina
värderingar främst och utformade
sedan politiken utefter det, något
som är alltmer sällsynt nu för
tiden.
Vid 86 års ålder protesterade hon
tillsammans med likasinnade
mot den egna regeringens ovilja
att underteckna FN:s förbud mot
kärnvapen. I en debattartikel i
Aftonbladet 2019 skrev hon och
medförfattarna:
”Sällan har svenska folket varit så eniga
gällandes ett möjligt politiskt beslut. Olof
Palmes Internationella Center har två år i
rad bett Sifo ta reda på vad svenska folket
anser om kärnvapenförbudet. Nära nio
av tio stöder kärnvapenförbudet och vill
att Sverige skriver under. Oavsett vilket
av riksdagens partier man röstar på finns
en överväldigande majoritet som är för
ett svenskt undertecknande.”
2010 tilldelades Maj Britt Theorin
Svenska Läkare mot Kärnvapens anti-
atombombsdiplom med motiveringen:
”Maj Britt Theorin är en eldsjäl som i
många år verkat i Sverige och internatio-
nellt för nedrustning och avskaffande av
världens kärnvapen. Hon har oförtröttligt
och envist informerat och debatterat. Med
sin glöd har hon inspirerat många andra i
arbetet mot atombomben.” Det kunde inte
vara en mer passande motivering.
Efter ceremonin i Storkyrkan 2010 blev
Maj Britt intervjuad i Dagens Nyheter om
priset. Då passade hon på att bland annat
ge en känga till dåvarande utrikesminister
Carl Bildt för att han inte drev någon ned-
rustningspolitik. Hon fick även en fråga
om Barack Obamas tal i Prag 2009, då han
meddelade att USA ska ta konkreta steg
för kärnvapennedrustning, och besvarade
det med: Ӏnnu har han inte presenterat
någon plan för hur det ska gå till. Det går
inte bara att prata”. Det går i linje med hur
hon var som person – agerande före stora
ord.
Det kommer att bli ett tomrum efter Maj
Britt, och frågan är vem som ska fylla det.
För att citera Anna Sundström, generalse-
kreterare på Olof Palmes Internationella
Center, ”vi hedrar hennes minne genom
att fortsätta arbeta för en kärnvapenfri
värld”.
Må vi alla med gott mod fortsätta att i
både Bernard Lowns och Maj Britt Theo-
rins anda arbeta för att eliminera alla
kärnvapen. v
”IBLAND LÅTSAS MAN SOM
OM ETT KÄRNVAPENKRIG
SKULLE KUNNA VINNAS”
“Kärnvapenkrigets vinter” har dis-
kuterats sedan 1980-talet och flera
stora studier har genomförts. Men
ändå menar kärnvapenlobbyn att
det är “fake news”. För första gången
någonsin ska en oberoende gransk-
ning av kärnvapens klimatmässiga
konsekvenser göras på order av
USA:s representanthus. Frågan är
om granskningen kommer att få vara
oberoende men kanske framför allt
om USA:s kärnvapenlobby låter sig
påverkas av en oberoende utredning?
Läs bloggen av Gunnar Westberg på
www.slmk.org/nyheter
NYA MISSILTEST I NORD-
KOREA
Den 25 mars testade Nordkorea två
nya kortdistansmissiler, som bland
annat skulle kunna nå Sydkorea.
Det visar att Nordkorea är seriösa
i sina avsikter att utveckla taktiska
kärnvapen. USA:s president Biden
reagerade och varnade om att USA
kan besvara testerna om Nordkorea
väljer att fortsätta med dem.
Läs mer på i artikeln “North Korea’s
“tactical-guided” ballistic missile test is
no joke for Biden and South Korea” på
www.thebulletin.org.
▲
Nordkoreas missiltest 25 mars 2021
verkar vara en förbättrad variant av den
ryska ballistiska kortdistansmissilen
Iskander.
LÄKARE MOT KÄRNVAPEN #163
18
Som associerad medlem deltar du i
verksamheten och har samma förmå-
ner som ordinarie medlemmar, med
den enda skillnaden att du inte kan
inneha en styrelsepost.
KANSLI
Generalsekreterare
Josefin Lind
073-803 05 07
josefin.lind@slmk.org
Ansvarig press och
organisationsutveckling
Michaela de Verdier
076-017 38 69
michaela.deverdier@slmk.org
Kommunikationsansvarig
digitala medier och politik
Clara Gullman Levin
073-928 82 96
clara.levin@slmk.org
Ekonomi- och medlemsansvarig
Jane Földes
08-400 204 83
jane.foldes@slmk.org
medlem@slmk.org
Svenska Läkare mot Kärnvapen
Norrtullsgatan 45
113 45 Stockholm
Kassaförvaltare
Klas Lundius
Svenska Läkare mot Kärnvapen
Håkantorpsmölla
281 91 Perstorp
klas.lundius@slmk.org
Bli medlem!
Genom att bli medlem visar du ditt
stöd för arbetet och stärker den
humanitära rösten i kärnvapen-
debatten. Sätt in medlemsavgiften
på BankGiro 901-0901 eller Swisha
till 1239010901 och mejla till
medlem@slmk.org.
Läkare: 290 kr / år
Läkarstuderande: 100 kr / år
Associerad medlem 200 kr/ år
Associerad student 100 kr / år
Har du frågor om ditt medlem-
skap eller vill göra en adress-
ändring? Skicka ett mejl till
medlem@slmk.org.
www.slmk.org
facebook.com/SLMK.1981
Instagram: @lakaremotkarnvapen
Twitter: @IPPNWSweden
ORGANISATIONER MOT KÄRNVAPEN
SVENSKA LÄKARE MOT KÄRNVAPEN – SLMK
Vi är den svenska sektionen av International Physicians for the Prevention of Nuclear
War (IPPNW) som är en bred internationell organisation med 150 000 medlemmar, som
har en kärnvapenfri värld som gemensamt mål. I Sverige är vi idag nästan 2 500 läkare
och medicinstudenter som är medlemmar. Dessutom har vi associerade medlemmar
från yrkesgrupper som liksom läkare vill värna liv och hälsa, nämligen tandläkare,
forskare, ingenjörer, sjuksköterskor, sjukgymnaster och biomedicinska analytiker.
Både Svenska Läkare mot Kärnvapen och IPPNW är politiskt och religiöst obundna
organisationer med målet att avskaffa kärnvapnen genom att sprida saklig information
om vapnens medicinska effekter.
Som medlem får du tidningen Läkare mot Kärnvapen 4 gånger/år. Det är den enda
svenska tidskriften om kärnvapen.
Vårt arbete finansieras till ca 60% av medlemsavgifter. Utan detta stöd skulle vi inte
kunna agera så självständigt och vetenskapligt trovärdigt som vi gör idag. En stark röst
för de humanitära och medicinska nedrustningsargumenten är nödvändig i dagens
kärnvapendebatt. Vi är den rösten, tack vare en engagerad läkarkår. Medlemsavgiften är
290 kr/år för läkare och 200 kr/år för associerade medlemmar. Alla studenter betalar 100
kr/år. Bankgiro 901-0901.
Du hittar oss på webben: www.slmk.org
eller facebook.com/SLMK.1981
INTERNATIONELL KAMPANJ FÖR ETT KÄRNVAPENFÖRBUD
I Sverige medverkar sexton stora freds- och miljöorganisationer i ICAN som drivs av
initiativtagaren Svenska Läkare mot Kärnvapen.
www.icanw.org | facebook.com/icanw.org | Twitter @nuclearban
DANSKE LÆGER MOD KERNEVÅBEN - DLMK
c/0 Povl Revsbech, Langdalsvej 40 , 8220 Brabrand, Danmark
Bestyrelsen består af:
Klaus Arnung (formand), Kæmpehøjvej 3, 2950 Vedbæk, tlf 21657087,
k.arnung@dadlnet.dk
Povl Revsbech (sekretær og kasserer), Langdalsvej 40, 8220 Brabrand, tlf 23801580,
povl.revsbech@gmail.com
Alexandra Schou (international councillor), tlf 27218115, alixschou@hotmail.com
Sverre Barfod, s.barfod@dadlnet.dk
Gunner Christian Nielsen, gunner.nielsen@dadlnet.dk
Sarah Byberg, sabyberg@g.mail.com
Kim Birkedal, kimbir@g.mail.com
Bent Petersen er kasserer
Hjemmeside : danskelaegermodkernevaaben.dkk
Medlemsavgift:
Läkare 290 kr/år
Associerad medlem 200 kr/år
Student 100 kr/år
Märk inbetalningen med ditt
namn eller medlemsnummer.
Tack för att du fortsätter
att bidra till en kärnvapen -
fri värld!
Bankgiro: 901-0901
Swish: 123 901 0901
Allt fler av våra medlemmar
får sina påminnelser om
medlems avgift via e-post. Det
kan vara lätt att missa i e-post-
flödet – så håll extra utkik!
SÅ BETALAR DU DIN
MEDLEMSAVGIFT FÖR
2021:
FÅR DU DINA
PÅMINNELSER
VIA E-POST?
POSTTIDNING B 03
Avsändare:
Svenska Läkare mot Kärnvapen
Norrtullsgatan 45
113 45 Stockholm
Sweden
SVENSKA LÄKARE
MOT KÄRNVAPEN
40 ÅR!
www.slmk.org
I höst fyller vi 40 år. Det är värt att uppmärksamma – och det
vill vi göra med dig! Du är härmed inbjuden till vårt 40-årskalas,
med nedslag i vår händelserika historia, utdelande av 2021 års
Anti-atombombsdiplom, boklansering och framåtblickar.
När? Den 10 september.
Var? Fysiskt i Stockholm eller digitalt - det beror
på eventuella restriktioner.
Boka in datumet i din kalender redan nu och
håll utkik så återkommer vi med tid, plats och mer
information längre fram!
