Text från PDF
LÄKARE MOT KÄRNVAPEN #160
UTGIVEN SEDAN 1981
Nr 160 juli 2020
www.slmk.org
ÖPPET BREV FRÅN IPPNW - VI HAR INTE RÅD
MED ÄNNU EN GLOBAL HÄLSOKRIS
KAMPANJ: TAGGA EN TRANA – FÖR FRED OCH
MOT KÄRNVAPEN
VILKEN VÅRDKAPACITET SKULLE SVERIGE HA
I HÄNDELSE AV EN KÄRNVAPENEXPLOSION?
I DETTA
NUMMER
75 ÅR EFTER
HIROSHIMA
& NAGASAKI
Yukiko Duke om atombombernas fortsatta verkan
David Victorin VICE ORDFÖRANDE
ST-läkare i öron-, näsa-, halssjukdomar
david.victorin@slmk.org
LÄKARE MOT KÄRNVAPEN #160
2
Det humanitära initiativets första
slutsats, att ingen stat har i närheten
av de resurser som krävs för att möta
sjukvårdsbehovet efter ett kärnva-
penanfall, bekräftas med all önskvärd
tydlighet framför ögonen på oss.
Covid-19 pressar sjukvården att ställa
om för att möta behovet av väldigt
många intensivvårdsplatser med långa
vårdtider. Den här gången fick Sverige
flera veckors förvarning och har den 29
april lyckats skrapa fram 1096 dispo-
nibla intensivvårdsplatser. Viruset har
enligt den officiella statistiken hittills
skördat 2473 dödsoffer i Sverige och
kommer att skörda ytterligare många
fler innan epidemin är över. Detta är
naturligtvis den största och dödligaste
epidemi världen har skådat på länge
som innebär en katastrof av mänskligt
lidande.
Stora kriser brukar leda till att männ-
iskor och beslutsfattare reflekterar
över vilka saker som bör prioriteras i
samhället och vissa saker kan komma
att förändras för lång tid framöver.
Beredskap är en sådan sak. Förhopp-
ningsvis kommer den att förbättras för
att vi ska stå bättre rustade nästa gång
en pandemi slår till.
Vården har imponerat med stora och
snabba omfördelningar av resurserna,
en närmast fördubbling av antalet in-
tensivvårdsplatser på kort tid. Det blir
dock smärtsamt tydligt att en enstaka
kärnvapenbomb skulle kräva tiotusen-
tals fler intensivvårdsplatser på några
sekunder än vad Sverige har lyckats få
fram under ett par månader, dessutom
i ett läge där alla sjukhus är i full drift
med fungerande samhällsbärande
funktioner i övrigt.
Den 6 augusti för 75 år sedan fick invå-
narna i Hiroshima genomlida just en
sådan katastrof där ingen hjälp fanns
att få. Den morgonen ljöd flyglarmet
som så många gånger förut, men ingen
kunde föreställa sig vilket lidande
som var bara några minuter bort. I en
hel stad som är jämnad med marken
blir tanken på intensivvårdskapacitet
i samma stad nästan bisarr. Ingen
personal, inga lokaler, ingen utrust-
ning, inga vägar, ingen telekommuni-
kation. Det som fanns några minuter
efter att Little boy hade exploderat 580
meter över gatorna i Hiroshima var
ett enormt stort lidande som inte ens
kunde lindras med morfin i väntan på
döden.
Både Covid-19 och katastrofen i Hiro-
shima understryker det humanitära
initiativets första slutsats att ingen
stat eller ens hela världssamfundets
gemensamma resurser har kapacitet
att möta det mänskliga lidandet av
en kärnvapenexplosion. Efter denna
slutsats följer de andra två naturligt: att
det är i alla staters intresse att kärnva-
pen aldrig används och att det bästa
sättet att minska risken för att det ändå
sker är att minska antalet av dessa
massförstörelsevapen och slutligen
avskaffa dem helt. Det kan verka som
ett mål långt fram med en lång väg dit.
Ett enkelt men tydligt steg i rätt rikt-
ning är dock för Sverige att fortsätta sin
utrikes politiska linje för global kärn-
vapennedrustning genom att signera
FN:s förbud mot kärnvapen.v
SVENSK SJUK-
VÅRD UNDER
CORONAKRISEN
- en imponerande
insats!
LEDARE
Som medlem i föreningen
stödjer du arbetet för en kärn-
vapenfri värld och bidrar till
en mer balanserad kärnvapen-
debatt i Sverige.
LÄKARE - 290 KR/ÅR
STUDENT - 100 KR/ÅR
ASSOCIERAD MEDLEM - 200 KR/ÅR
STÖDMEDLEM – VALFRI SUMMA
BG: 901–0901
SWISH: 123 901 09 01
Märk betalningen med ditt namn
och medlemsnummer. Skänk gärna
en extra gåva till verksamheten.
”
Den 6 augusti
för 75 år sedan fick
invånarna i Hiroshi-
ma genomlida just
en sådan katastrof
där ingen hjälp fanns
att få.
Glöm inte att
betala medlems-
avgiften!
SWISH QR-KOD
för medlemsvgift eller gåva
LÄKARE MOT KÄRNVAPEN #160
3
INNEHÅLL
Läkare mot Kärnvapen nr 160 juli 2020
ISSN: 1400-2256 Upplaga: ca 3500 ex
Läkare mot Kärnvapen är en kvartalstidskrift
som ges ut av förenin gen Svenska Läkare
mot Kärnvapen (SLMK)
SLMK är en av tio organisationer som ingår
i ICAN:s internationella styrgrupp.
Ansvarig utgivare: Jan Larsson
Linnég. 2 H, 753 32 UPPSALA
Tel 0725-66 87 25
E-post: jan.larsson@slmk.org
Red för detta nr: Jan Larsson, Ulf König,
Josefin Lind, Gabriel Holmbom och
Michaela de Verdier.
UTGIVNINGSPLAN
Nr Manusstopp Distribution
161 16 september okt/nov
Manus till nästa nr skickas till:
redaktion@slmk.org
Framsida:
Yukiko Duke, foto Peter Cederling.
”ATOMBOMBERNAS VERKAN ÄR
INTE ÖVER” av Yukiko Duke
VI HAR INTE RÅD MED ÄNNU EN
GLOBAL HÄLSOKRIS
VILKEN VÅRDKAPACITET SKULLE
SVERIGE HA I HÄNDELSE AV EN
KÄRN VAPENEXPLOSION?
Tryckeri: Exakta Creative
i Hässleholm 0451-38 49 50
Layout: Gabriel Holmbom,
egdesign.gabriel@gmail.com
Prenumerationsärenden handläggs
av kansliet i Stockholm, adr se sid 18.
Tryckt på miljögodkänt papper.
Bankgiro 901-0901.
Swish 1239010901.
4
5 KAMPANJ: TAGGA EN TRANA
– FÖR FRED OCH MOT KÄRNVAPEN
9 REFERAT AV BOKEN ”ALL HELL BREAKING LOOSE”
AV MICHAEL T KLARE
10 DETTA HAR HÄNT
12 INTERNATIONELL UTBLICK
13 HOTEN MOT MÄNSKLIGHETEN
- KÄRNVAPEN, KLIMAT OCH PANDEMIER
6
4
8
8
6
LÄKARE MOT KÄRNVAPEN #160
4
D
et händer varje gång jag träffar
nya människor i Japan. Man
bekantar sig lite försiktigt med
varandra, pratar väder och vind och ar-
bete. Sedan kommer den obligatoriska
frågan: ”Varifrån i landet är du?”.
När jag svarar att min släkt kommer
från Nagasaki, tystnar den som frågat
och granskar mig i några tiondels
sekunder. Sedan ler hen lite ansträngt
och utbrister glättigt: ”Japans Venedig!
Det är ju så vackert där!”. Men under de
där mikrosekunderna vet jag vad hen
har funderat på. Jag ser det på den där
granskande blicken: hen har försökt
räkna ut om det är troligt att jag är en
andra eller tredje generationens överle-
vare. Det slår aldrig fel. Vi som kommer
från Hiroshima och Nagasaki fortsätter
att leva i den slagskugga atombomben
fortfarande kastar över våra städer. Det
påverkar än idag våra möjligheter att få
jobb och skaffa familj.
Hösten 1945 var de flesta japaner
medvetna om att krigslyckan hade vänt
och Japan var på väg att förlora kriget.
Under sommaren hade därför allt fler
medlemmar i min släkt börjat samlas i
hamnstaden Fukuoka, halvvägs mellan
Hiroshima och Nagasaki. Där bodde
min moster Shizuko som var änka och
drev ett stort fiskeri, hos henne fanns
det alltid gott om husrum och mat. I
augusti var hennes hus fullt: då befann
sig min mormor, mamma och fyra av
mammas äldre syskon med familjer i
Fukuoka. Tanken var enkel: skulle de
dö, kunde de lika gärna dö tillsammans.
Underligt nog finns det en vardag även
i ett krig. Min mormor Fuji, som var
praktiskt lagd, tänkte att höstkylan nog
skulle sätta in fram emot senhösten
och var orolig för att släktens små barn
skulle frysa. Hon bestämde sig därför
för att resa hem till Nagasaki och hämta
en samling duntäcken. Sagt och gjort,
hon reste tillbaka till sin hemstad och
hämtade en rejäl packe duntäcken.
Hon skulle precis gå inpå stationen och
väga sitt bagage, när någon plötsligt
skrek: ”Amerikanska plan! Se upp för
amerikanska plan!”. Mormor satte sig
ned invid en pelare, kurade ihop sig
och höll reflexmässigt händerna för
ögonen. I nästa ögonblick blixtrade ett
starkt ljussken till, så starkt att hon se-
nare sade sig ha sett benen i fingrarna.
Och sedan hördes ett fasansfullt dån.
När mormor några minuter senare
reste sig upp och såg sig omkring, var
stationsområdet förvandlat till ett
inferno: överallt låg döda och skadade.
Chockade människor irrade planlöst
runt bland lämningarna efter husen
med stora, öppna sår. Mormor var,
som genom ett mirakel, oskadd – det
verkade som om betongpelaren hade
räddat henne. Hon reste sig upp, gick
fram till sin bal med täcken och rev
sönder dem. Sedan gav hon de förbi-
passerande fetvadden som utgjorde
fyllningen i täckena och hjälpte dem att
trycka den mot skadorna. Mormor stod
där tills vadden var slut, sedan gick
hon till en släkting i bergen i stadens
utkant. Hon hade ingen annanstans att
ta vägen: familjens hus var jämnat med
marken.
I Fukuoka var släkten utom sig av oro:
ryktena gick om att Nagasaki var utra-
derat av en bomb, påminnande om den
som hade jämnat Hiroshima med mar-
ken. Det påstods vara en ny, djävulsk
bomb med fruktansvärd sprängverkan.
Var befann sig släktens matriark, Fuji?
Min morbror begav sig med första bäs-
ta tåg mot Nagasaki och tvingades stiga
av norr om staden, eftersom bomben
hade fått järnvägsrälsen att smälta och
deformeras. I två dagar vandrade han
runt i staden, fram och tillbaka över
FOTO: PETER CEDERLING
75 ÅR EFTER HIROSHIMA
OCH NAGASAKI
Atombombernas verkan är inte över
Av Yukiko Duke, kulturjournalist och översättare
LÄKARE MOT KÄRNVAPEN #160
5
epicentrum, innan han insåg att hans
mamma förmodligen hade tagit sig
till släktingen i bergen. Han begav sig
skyndsamt dit och kunde till sin glädje
återförenas med sin mamma. Men hon
kände sig märkligt svag, blödde från
näsa och mun, och var tvungen att ligga
till sängs. Min mormor och morbror
stannade hos släktingen i några dagar,
tills mormor var stark nog att resa
tillbaka till Fukuoka.
Jag fick aldrig träffa min mormor: hon
dog i mitten av 60-talet av den aggressi-
va leukemi som så många atombombs-
överlevare fick. Fråga vem som helst
som tillhör en gammal Nagasaki- eller
Hiroshimasläkt: de förvaltar alla his-
torier liknande min mormors. De kan
också redogöra för hur atombomberna
påverkar deras liv i dag. För alla har
vi känt på den, diskrimineringen som
kommer av det omgivande samhällets
rädsla för oss och det tunga arv vi bär
på. Denna rädsla visar sig vid de mest
oväntade tillfällen: under anställnings-
intervjuer, hos mäklaren, i kärleksrela-
tioner.
En av mina vänner – en duktig tv-re-
porter bjöd in mig till sitt bröllop, men
det kom aldrig någon formell inbju-
dan. När jag lite försiktigt frågade en
gemensam bekant vad som hade hänt,
sade hon: ”Vet du inte om det? Hennes
fästman blev pressad av sina föräldrar
att slå upp förlovningen. De tyckte att
det var opassande att han gifte sig med
någon från Hiroshima. De skulle ju
kunna få missbildade barnbarn...”.
Japaner hyser en kluven inställning
till atombombsöverlevarna och deras
efterlevande. Samtidigt som de kän-
ner en sorts märklig tacksamhet mot
Hiroshima- och Nagasakiborna – och
menar att Japan genom atombom-
berna sonade sin krigsskuld i blod – är
de rädda för dem och diskriminerar
dem. Atombombernas verkan är inte
över: de fortsätter att orsaka tragedier
75 år efter det att de fälldes. Det är allas
vår plikt att tillsammans arbeta för att
dessa fasansfulla vapen aldrig används
igen. v
TAGGA EN TRANA
– för fred och mot kärnvapen
Den 6 augusti har 75 år gått sedan staden Hiroshima i Japan raserades av
en atom bomb. Två dagar senare släpptes ytterligare en över staden Naga-
saki. Sadako Sasaki var knappt två år gammal när atombomben släpptes
över hennes hemstad Hiroshima 1945. 100 000-tals dog ögonblickligen,
minst lika många blev sjuka till följd av strålningen. Sadako överlevde bom-
ben men blev som 11-åring svårt sjuk i leukemi. Enligt en japansk sägen får
den som viker 1000 papperstranor sin önskan uppfylld. Så från sin sjukhus-
säng började Sadako att vika tranor med en önskan om att bli frisk. Hon
hann vika 644 stycken innan hon dog 12 år gammal 1955. Trots att Sadako
själv aldrig hann vika 1000 tranor så har andra gjort det åt henne. Miljontals
tranor som blivit en symbol för fred.
VIK EN TRANA OCH VAR MED I KAMPANJEN!
Tillsammans kan vi visa att vi är många som kommer att fortsätta att kämpa
tills kärnvapen är förbjudna och nedrustade. Vik en trana enligt instruktio-
nerna här intill. Häng upp tranan på en plats där den syns, ta en bild och dela
i sociala medier. Märk inlägget med #nuclearban.
Förslag till text att dela med din bild i sociala medier:
Till minne av de 100 000-tals människor som dog av atombomberna över
städerna Hiroshima och Nagasaki i augusti 1945. Med min trana tar jag
ställning för fred och för att Sverige skriver under det förbud mot kärnvapen
som 122 länder i FN enades om 2017. Ta ställning du med! #nuclearban
KAMPANJEN PÅGÅR FRAM TILL DEN 6 AUGUSTI
och drivs av Svenska läkare mot kärnvapen, Internationella Kvinnoför-
bundet för Fred och Frihet, Svenska Freds-och Skiljedomsföreningen
och Svenska FN-förbundet. Den 6 augusti samlar vi alla taggade tranor i en
stor digital manifestation. Tagga din trana och ta ställning för att inga barn
eller vuxna ska dödas av kärnvapen någonsin igen.
KAMPANJ #nuclearban
LÄKARE MOT KÄRNVAPEN #160
6
Nio läkare inom den globala läkarrörel-
sen förklarar varför de arbetar för en
kärnvapenfri värld - mitt i en global
pandemi.
Å
ret är 2025. Hela världen är i
kaos. I vissa delar av världen
är sjukhus och andra vårdin-
rättningar överbelastade, läkare och
sjuksköterskor utarbetade, och resten
av världen gör kraftansträngningar
för att hjälpa till. Ekonomin kraschar.
Ingen vet hur länge situationen kom-
mer att fortgå eftersom ingen har gått
igenom något liknande. Effekterna av
det som skedde i ett fåtal länder spreds
snabbt till jordens alla hörn.
Nej, det är inte en ny pandemi vi
beskriver. Det är efterdyningarna av
ett mycket begränsat kärnvapenkrig.
Ett fullskaligt kärnvapenkrig skulle
omedelbart döda flera hundra miljoner
människor, inom en vecka kasta värl-
den in i en mänskligt skapad atomvin-
ter, och för alltid förändra världen som
vi känner den.
Vi har levt under hotet om en global
hälsokris utlöst av kärnvapen i flera
decennier. Men kärnvapen är inte ett
virus: vi har redan lösningen för att
göra oss av med dem och vi måste
agera innan det är för sent.
Läkare har kontinuerligt varnat reger-
ingar och allmänheten om kärnvap-
nens konsekvenser. Under 1970- och
80-talet hjälpte de till att mobilisera
miljoner människor runt om i världen
för att stoppa den pågående kapp-
rustningen, genom att lyfta fram de
katastrofala medicinska följderna av ett
kärnvapenkrig - en slutlig epidemi som
saknar botemedel och där förebyg-
gande är det enda alternativet. Idag
är International Physicians for the
Prevention of Nuclear War (IPPNW),
som fick Nobels
fredspris 1985, ett
nätverk av läkare och
andra hälso- och
sjukvårdsanställda
med förgreningar i 63
länder.
”Kärnvapen utgör
det största ome-
delbara hotet mot
människors hälsa
och välfärd,” skrev
Världshälsoorgani-
sationen i en rapport
år 1984. ”Det är
uppenbart att inget
sjukvårdssystem någonstans i världen
på ett adekvat sätt skulle kunna hante-
ra de hundratusentals människor som
allvarligt skulle skadas av explosionen,
värmen eller strålningen från ens en
bomb på en megaton. Oavsett vad som
återstod av hälso- och sjukvården i
världen, skulle den inte kunna lindra
katastrofen på något betydande sätt.”
Effekterna av ett kärnvapenkrig skulle
utgöra en påfrestning på hälso- och
sjukvårdsinrättningar och sjukvårdsan-
ställda i flera generationer. Röda Kor-
sets sjukhus i Japan behandlar än idag
tusentals offer för cancer och andra
kroniska sjukdomar som orsakats av
strålningsexponering från bombning-
arna av Hiroshima och Nagasaki för 75
år sedan.
Precis som en pandemi skulle de medi-
cinska konsekvenserna av en kärnvapen-
explosion inte begränsa sig till det land
där explosionen ägde rum. Strålning
känner inga gränser. Radioaktiva isotoper
från kärnvapenprovsprängningar har
spridits över hela värl-
den; ut i atmosfären, till
havet och in i allas våra
kroppar.
Klimatstudier har visat
att även ett begränsat
regionalt kärnvapen-
krig där några hundra
kärnvapen användes
(vilket är mindre än
en procent av världens
totala kärnvapenarsena-
ler) skulle ha dramatiska
och varaktiga globala
effekter på klimat och
livsmedelsförsörjning.
En ny studie som utgår ifrån ett tänkt
kärnvapenkrig mellan Indien och Paki stan
där 100 kärnvapen av Hiroshima-storlek
används, visar att det skulle kunna orsaka
en minskning av solljus och nederbörd
som allvarligt skulle störa världens pro-
duktion av grödor. Det skulle destabilisera
den globala livsmedelskedjan och utlösa
en global hungersnöd som sannolikt
skulle skörda flera miljarder människo liv.
Det finns en viktig skillnad mellan en
pandemi och ett kärnvapenkrig: vi har
redan ett verktyg för att stoppa kärnvapen.
Det heter FN:s konvention om förbud
mot kärnvapen och antogs av 122 länder
i FN år 2017. Till dags dato har 81 länder
undertecknat och 36 ratificerat förbudet.
(Reds. anmärkning: idag har 38 länder
ratificerat förbudet)
”VI HAR INTE RÅD
MED ÄNNU EN GLOBAL
HÄLSOKRIS”
”
Effekterna av ett
kärnvapenkrig
skulle utgöra en
påfrestning på
hälso- och sjuk-
vårdsinrättningar
och sjukvårds-
anställda i flera
genera tioner.
LÄKARE MOT KÄRNVAPEN #160
7
Världsläkarorganisationen (WMA) väl-
komnade 2018 FN:s kärnvapenkonvention
och uppmanade alla stater, ”på läkarens
inrådan”, att skyndsamt ansluta sig till och
implementera konventionen. Världs-
förbundet för folkhälsoorganisationer
(WFPHA), Internationella sjuksköterske-
organisationen (ICN), och den internatio-
nella rödakors- och rödahalvmånerörel-
sen (ICRC) uttryckte samma sak.
Budskapet från läkare och sjukvårdsan-
ställda är tydligt: det finns inget sätt för
oss att tillräckligt hantera effekterna av
ett kärnvapenkrig. Vår enda lösning är att
arbeta tillsammans som ett globalt sam-
hälle för att förhindra det. Det faktum att
länder innehar kärnvapen driver andra
länder att skaffa dem. Nio länders val att
behålla sina kärnvapen sätter oss alla i
riskzonen.
Läkare och sjuksköterskor är mitt uppe i
att hantera den globala hälsokris som vi
idag befinner oss i. Vi har inte råd med
ännu en kris, särskilt inte en som vi har
möjlighet att förhindra. Stater måste nu
ansluta sig till konventionen om ett förbud
mot kärnvapen och gemensamt ta sitt
ansvar för vår planet och dess befolkning.
Undertecknad,
Jans Fromow Guerra, ögonläkare,
Mexico
Ira Helfand, akutläkare och specialist i
internmedicin, USA
Åsa Lindström, akutläkare och ordfö-
rande Svenska Läkare mot Kärnvapen,
Sverige
Ruth Mitchell, neurokirurg, Australien
Arun Mitra, öron-, näsa-, halsläkare,
Indien
Sally Ndung’u, folkhälsoläkare, Kenya
David Onazi, familjeläkare, Nigeria
Tilman Ruff, infektionsläkare,
Australien
Carlos Umaña, allmänläkare,
Costa Rica
De nio läkarna är medlemmar i Inter-
national Physicians for the Prevention of
Nuclear War (IPPNW), som tilldelades
Nobels fredspris 1985 och är grundare till
ICAN. v
Sjukvård - eller
kärnvapen?
Kärnvapenstaterna
spenderar varje
år miljarder på att
behålla och rusta upp
sina arsenaler. Det är
pengar som istället
hade kunnat göra
nytta i sjukvården.
ICAN har här under-
sökt vad USA, Storbri-
tannien och Frankrike
hade kunnat få om
pengarna investera-
des i sjukvård istället
för kärn vapen.
Läs mer på
www.icanw.org/
healthcare_costs
LÄKARE MOT KÄRNVAPEN #160
8
IVA-PLATSER
ANTAL: CA 500
Frakturer, sårskador, krosskador,
inre och yttre blödningar
Vid en kärnvapenexplosion uppstår en
tryckvåg och kraftiga vindar som skulle
orsaka omfattande mekaniska skador,
såsom frakturer, sårskador, kross-
skador och inre och yttre blödningar,
när människor träffas av flygande
föremål eller krossas av byggnader
som rasar. Många av de skadade skulle
behöva intensivvård. Förra året fanns
totalt 526 beläggningsbara IVA-platser
i Sverige, enligt Svenska Intensiv-
vårdsregistret. Under den pågående
covid-19-pandemin har Sverige på
två månader lyckats fördubbla antalet
IVA-platser, men då handlar det om
patienter med akut andningssvikt och
inte patienter med svåra multitrauma.
BRIVA-PLATSER
ANTAL: CA 20
Brännskador
Värmevågen och eldstormarna efter
explo sionen får allt brännbart att
fatta eld och människor skulle få svåra
brännskador, även långt ifrån explosio-
nen. Sverige har två brännskadecen-
trum, ett i Linköping och ett i Uppsala,
vilka tillsammans kan vårda upp till
tjugo svårt brännskadade patienter.
Men redan vid en olycka med tio svårt
brännskade personer kan man få re-
sursproblem och måste skicka patienter
utomlands för vård. Antalet platser för
brännskadeintensivvård i hela Europa
är inte känt i detalj men kan uppskat-
tas till cirka 500. Detta ska ställas mot
att antalet svårt brännskadade efter ett
kärnvapenanfall mot en storstad kan
komma att uppgå till mer än 30 000.
VILKEN VÅRDKAPACITET
SKULLE SVERIGE HA I HÄNDELSE AV EN
KÄRN VAPENEXPLOSION?
HEMATOLOGI
ANTAL: ?
Akut strålsjuka
Höga doser av joniserande strålning från
en kärnvapenexplosion leder till akut
strålsjuka, vilket bland annat innebär att
benmärgens produktion av blodkrop par
slås ut. Behandlingen av sådana patien-
ter är resurskrävande. Transfusion med
röda blodkroppar och blodplättar krävs
alltid, ofta behövs även benmärgs-
transplantation. Behand lingen bör ske
på specialiserade hematologkliniker.
Uppgifter om hur många patienter med
akut strålsjuka som kan behandlas sam-
tidigt i Sverige är inte tillgängliga, men i
samband med en kärnvapendetonation
kommer resurserna sannolikt inte att
räcka till, speciellt som många av dessa
patienter kommer att ha andra typer av
svåra skador.
V
i har de senaste månaderna bevittnat hur svårt det är för samhället att ha beredskap och snabbt mobilisera den vård
som krävs i en krissituation. Om ett kärnvapen detonerade över Sverige skulle ett enormt vårdbehov, med många
tusentals svårt skadade, uppstå på ett par sekunder. I ett scenario där ett kärnvapen av samma storlek som atombom-
ben som släpptes över Hiroshima, detonerade över Stockholm skulle mer än 30 000 människor omkomma omedelbart och
minst 80 000 skulle skadas (källa: Nukemap). Little boy hade en sprängkraft på 15 kiloton. De flesta av dagens kärnvapen har
en sprängkraft långt större än så. Hur skulle Sverige klara av ett sådant scenario?
LÄKARE MOT KÄRNVAPEN #160
9
KLIMATFÖRÄND-
RINGAR ÖKAR
RISKEN FÖR
KÄRN VAPENKRIG
Referat av boken ”All hell breaking
loose” av Michael T Klare
Av Gunnar Westberg
E
tt kärnvapenkrig skulle medföra
den största tänkbara klimatkata-
strofen. Det gäller den kärnva-
penkrigets vinter som skulle komma
efter ett stort kärnvapenkrig, där en stor
del av USA:s och Rysslands arsenaler
skulle användas.
I föregående nummer av denna tid-
ning, nr 159, diskuterades konsekven-
serna av ett kärnvapenkrig där endast
en liten de av världens kärnvapen,
bara någon procent, skulle sprängas.
Det exempel som studerats, var ett
krig mellan Indien och Pakistan. Man
fann att ett sådant ”litet” kärnvapen-
krig skulle orsaka en klimatkatastrof
ledande till en global svält som kunde
hota 2 miljarder människor liv.
Omvänt kan den pågående uppvärm-
ningen av jordens atmosfär öka risk erna
för ett kärnvapenkrig. [Vi har ju redan
sett att torkan i Mellanöstern har lett till
att människor i stort antal flyttat till stä-
derna. Detta anses av många forskare
ha bidragit till oroligheter, där militären
ingripit. Den politiska situationen har
sedan medfört att inrikes stridigheter
leder inblandning av utländska styrkor,
och till krig.] Michael T. Klare är en
forskare i fred, säkerhet och konflikter
i Hampshire, USA, som under flera år
skrivit om hur den amerikanska militä-
ren förbereder sig inför klimatföränd-
ringarna och deras militära betydelse.
Han visar i sin bok All Hell Breaking
Loose att Pentagon förvisso tar klimat-
förändringarna på stort allvar, både
konsekvenserna för USA och riskerna
för internationella konflikter.
Riskerna för att klimat-
förändringen leder till ett
kärnvapenkrig är särskilt
stora i Sydasien. Här finns
tre kärnvapenmakter,
Indien och Pakistan med
ca 150 kärnvapen var-
dera, och Kina med 290.
Problemen i detta område
diskuterades i LMK 155.
Man är i Pentagon bekym-
rad över den möjliga inre
utvecklingen i Pakistan, ett
land där långvarig torka
till följd av störningar i
monsunen kan komma att
medföra svåra konflikter.
Radikala islamister i sam-
arbete med allierade grup-
per i militären kan få kon-
troll över delar av landets
kärnvapenarsenal. Det är
känt att för användning av
Pakistans kärnvapen be-
höver militären inte en kod (Permissive
Action Link, PAL) från landets politiska
ledning. Man menar att USA skulle
kunna inaktivera PAL och därmed
stoppa Pakistans kärnvapenbruk. Detta
påstående är givetvis svårt att verifiera.
Vad som är säkert, menar Klare, är att
USA har utarbetade scenarios för att ta
kontroll över Pakistans kärnvapen.
Konflikterna kommer främst att gälla
flödet av de stora floder som rinner ur
Himalayas glaciärer, främst Indus och
Brahmaputra. Glaciärerna förväntas
minska med nästan 80 % till år 2100. När
glaciärerna smält kommer odlingarna
bli helt beroende på den nedbörden från
monsunen, som ju börjar bli allt mer
nyckfull. De länder som kontrollerar de
övre flödena kan leda vattnet efter sina
behov. Indien kan i Kashmir dämma
upp floder som rinner in i Indus, varav
mycket för närvarande används i Pakis-
tans del av Punjab. Indien kan komma
att lägga under sig hela Kashmir för att
få kontroll över Indus.
Kina har redan byggt en stor damm över
Brahmaputra och talar om att bygga
fler dammar. Man diskuterar också
möjligheten att avleda Brahmaputra i
kanaler till mer nordliga floder. Det är
uppenbart att konflikter kring de stora
floderna är sannolika under kommande
decennier. Inrikespolitiska skäl kan
medföra att politiker känner sig tvinga-
de att hota med vapen, även kärnvapen.
”Vad skall vi ha kärnvapen till om vi inte
kan använda dem?”
I Östra Sibirien finns vattenrika floder
som också kan komma att avledas till
Kina. Konflikten gäller också mark och
mineraler, inklusive naturgas, och säll-
synta jordartsmetaller. Konflikten mel-
lan Kina och Ryssland är för närvarande
inte akut, men inflyttningen av stora
mängder kineser, i ökande grad driven
av torkan i norra Kina, oroar Ryssland.
Det är mycket kortare avstånd mellan
Kinas folkrika provinser och Sibirien än
mellan Sibirien och Moskva. Ryssland
moderniserar sina militärbaser i Arktis,
liksom USA. Kina visar på flera sätt
sitt stora intresse för de stora arktiska
områdena.
Många menar att det är här, i Sydasien
som kärnvapenkrig är mest sannolikt
när vatten och odlingsbar mark blir en
allt större bristvara. v
LÄKARE MOT KÄRNVAPEN #160
10
Detta har
hänt
DEBATT: SVERIGE MÅSTE
STÄLLA TYDLIGA NEDRUST-
NINGSKRAV
Den 27:e april skulle översynskonferen-
sen om icke-spridningsavtalet om kärn-
vapen ha inletts i FN:s högkvarter i New
York. Konferensen är nu uppskjuten
på grund av covid-19. Inför konferen-
sen har Sverige varit aktivt och att den
skjutits upp får nu inte bli en orsak till
att låta arbetet stanna upp. Snarare blir
det viktigt att höja ambitionerna genom
att stå upp för faktiska och konkreta
nedrustningskrav.
Regeringens budskap och prioriteringar
inför översynskonferensen är dock
svårtolkade. Å ena sidan indikerar de
svenska initiativen att länderna ska
fokusera på små, förtroendeskapande
åtgärder som kärnvapenstaterna kan
förmås vidta. Å andra sidan sänds
signaler om att icke-spridningsavtalet
är det viktigaste avtalet för att uppnå
faktisk nedrustning. Omvärlden måste
bryta den destruktiva linje som kärn-
vapenstaterna driver och pressa dem
att ändra färdriktning – genom att stå
upp för faktiska och konkreta nedrust-
ningskrav. För Sverige, som icke-kärn-
vapenstat med en lång historia av aktivt
nedrustningsarbete, vore dock det
viktigaste steget att skyndsamt ansluta
sig till FN:s konvention om förbud mot
kärnvapen.
Debattartikel tillsammans med Internatio-
nella Kvinnoförbundet för Fred och Frihet,
Svenska FN-förbundet och Svenska Freds-
och Skiljedomsföreningen, publicerad i
Altinget 27 april 2020, www.altinget.se.
DOKUMENTÄR: DEN
SVENSKA ATOMBOMBEN
Under 25 år drev svenska staten ett
hem ligt forskningsprojekt för att utveck-
la svenska kärnvapen. I dokumentären
”Den svenska atombomben” berättar
Leif GW Persson historien om när Sve-
rige höll på att bli en kärnvapennation.
i Svenska Läkare mot Kärnvapen, med
oss. Han berättade om kärnvapen
och deras medicinska konsekvenser
och delade även med sig om varför
han som ung läkare engagerar sig
för en värld utan kärnvapen. Med-
lemsträffarna kommer att återupptas
igen till hösten, både i digital form
och framöver förhoppningsvis även i
fysisk form.
Vill du få inbjudningar till kommande
träffar, eller har du tankar om vad du
skulle vilja veta mer om? Hör av dig
till michaela.deverdier@slmk.org!
RADIO/PODD: KÄRNVAPEN
– EN KNAPPTRYCKNING
BORT I P3 DYSTOPIA
Programmet Dystopia i P3 under-
söker i varje program en potentiell
framtida dystopi som hotar vår
civilisation som vi känner den. Ett av
avsnitten handlar förstås om kärnva-
pen. Lyssna på programmet och lär
dig mer om vilka nya risker som finns
idag, vad en atomvinter är och vad
som skulle hända om en bomb föll
över Sverige.
Lyssna på programmet ”Kärnvapen –
en knapptryckning bort” på
www.sverigesradio.se/dystopia
Vi får också se hur fredsrörelsen och
kvinnoföreningarna lyckades skapa
en stark opinion mot kärnvapenpro-
grammet som bidrog till att det till slut
stoppades.
Se dokumentären ”Leif GW Persson
om: ”Den svenska atombomben” på
TV4 Play.
NOTIS: PREMIÄR FÖR DIGI-
TALA MEDLEMSTRÄFFAR!
Under våren har Svenska Läkare
mot Kärnvapen påbörjat en sats-
ning på att utveckla föreningen som
medlemsorganisation. Ett steg i den
riktningen är medlemsträffar som
vi i vår bjudit in till via den digitala
plattformen Zoom.
Till premiärträffen i april bjöd vi in
Beatrice Fihn, generalsekreterare för
ICAN, som från Genève bland annat
berättade om utvecklingen mot ett
ikraftträdande av FN:s konvention om
förbud mot kärnvapen, och ICAN:s
nya rapport som visar hur mycket
kärnvapenländerna spenderar på
kärnvapen varje år och hur mycket
sjukvård pengarna hade kunnat gå till
om de inte lades på kärnvapen.
I maj hade vi David Victorin, öron-,
näsa-, halsläkare och styrelsemedlem
▲
I dokumentären ”Den svenska atombomben” berättar Leif GW Persson historien om när
Sverige höll på att bli en kärnvapennation. Den finns att se på TV4 Play.
LÄKARE MOT KÄRNVAPEN #160
11
DEBATT: PENGAR SOM
LÄGGS PÅ KÄRNVAPEN BE-
HÖVS I SJUKVÅRDEN
I USA spenderas varje år 35 miljarder
dollar på kärnvapen, visar en rapport
från ICAN, pengar som hade gjort stor
skillnad i sjukvården. I dessa tider
har strålkastarljus riktats mot den
underfinansierade sjukvården, som
redan innan pandemin hade svårt
att klara av sitt uppdrag med bland
annat stor brist på sjuksköterskor och
vårdplatser.
Då är det chockerande att ta del av en
rapport från ICAN, som har beräknat
hur mycket mer sjukvård man skulle
kunna få om man satsade de årliga
kärnvapenpengarna i USA, England
och Frankrike på sjukvård istället.
I USA, där vi vet att sjukvårdskrisen
för låginkomsttagare är skriande,
spenderas varje år 35 miljarder dollar
på kärnvapen. Om USA satsade dessa
pengar på sjukvård skulle man kunna
utrusta 300 000 intensivvårdsplatser,
producera 35 000 respiratorer, ge lön
till 150 000 sjuksköterskor och 75 000
doktorer enligt ICAN:s beräkningar.
Motsvarande siffror för England och
Frankrike är cirka en femtedel respek-
tive cirka en sjundedel.
Läs debattartikeln av Gösta Alfvén, läka-
re och suppleant i Svenska Läkare mot
Kärnvapens styrelse, på www.etc.se.
PRENUMERERA
PÅ VÅRT DIGITALA
NYHETSBREV!
Du har väl inte missat att vi har
ett digitalt nyhetsbrev? Skriv
upp dig för att inte missa några
spännande nyheter, information
om kommande medlemsmöten
och annat som är på gång!
Du hittar anmälningslänk på
WWW.SLMK.ORG/BLI-MEDLEM
BOKANMÄLAN:
KRUTBANAN I
URSVIK AV HENRIC
STENMARK
Den svenska atombombshis-
torien har åter blivit intressant.
Leif GW Persson är i TV4 berät-
tare i ett program om bomben
som inte blev av. Mattias Berg,
kulturskribent, har skrivit en
spännande deckare, ”Dödens
triumf ”, där han låter bland an-
nat Lise Meitner, den öster-
rikisk-svenska fysikern som
upptäckte kärnklyvning, delta
i arbetet med den svenska
atombomben (recenserad i
LMK nr 146).
Nu har Henric Stenmark, som
en tid arbetat vid Försvarets
Forskningsanstalt (FOA), ut-
kommit med en roman, ”Krut-
banan i Ursvik”. Den handlar
framför allt om tillkomsten av det
svenska ”dual-use ”-atomprogrammet.
Sverige ville ju utveckla civil atomkraft
och militära atombomber i samma pro-
gram. Man använde då naturligt uran
från Kinnekulle och tungt vatten, köpt
från Norge. Det enda land, förutom
Sverige, som har arbetat en längre tid
med detta dubbla spår är Nordkorea.
Båda länderna lärde sig att detta var en
dyrbar och besvärlig väg.
Boken ger en detaljrik skildring av pro-
grammets tekniska och administrativa
utveckling 1951-1956. Man kan förvåna
sig över att man sprängde en enorm
konventionell sprängladdning, 60 ton
trotyl anges det, i Nausta i renbetes-
landet i Jokkmokk. Vad trodde man att
man kunde lära om atomsprängningar
på detta sätt? Allt man åstadkom var en
mindre sjö, numera kallad FOA-jaure.
Det man förvånar sig över i boken är
kanske den aningslöshet som präglade
deltagarna, militära och civila. Vid
denna tid hade ett stort antal kärnva-
pen provsprängts, även vätebomber.
Vilken uppgift skulle den svenska
atombomben ha?
I en sidonotis anges att Sveriges
forskning beträffande kemiska vapen
också hade en framträdande plats fram
till februari 1956. Man beslöt då att
förstöra 5 800 granater med kemiska
stridsmedel.
Gunnar Westberg
INDKALDELSE TIL
LANDSMØDE I
DANSKE LÆGER
MOD KERNEVÅBEN
DLMK indkalder til landsmøde lørdag
d 17/10 2020 kl. 14 i Lille Strandstræde
10, København K (Nyhavn). Dagsorden
i henhold til vedtægterne. Rejsegodt
gørelse svarende til en togbillet.
Efter mødet middag på nærliggende
restaurant.
Mvh Bestyrelsen
LÄKARE MOT KÄRNVAPEN #160
12
INTERNATIONELL UTBLICK
USA ÖVERVÄGER ATT ÅTER-
UPPTA KÄRNVAPENPROV-
SPRÄNGNINGAR
Efter nästan trettio års uppehåll över-
väger USA att återuppta provspräng-
ningar av kärnvapen.
I världen har över 2000 provspräng-
ningar ägt rum, inte sällan på urbe-
folkningars mark med grava humani-
tära konsekvenser som följd. Sedan
det fullständiga provstoppsavtalet
öppnade upp för signering 1996 har
ett moratorium för provsprängningar
rått, som endast Nordkorea har brutit
mot.
President Donald Trump har nyligen
även annonserat att USA håller på att
utveckla en ny ”super duper-missil”
som med sin hastighet ska överträffa
Rysslands och Kinas hypersoniska
missiler. I samma veva presenterade
Nordkorea nya riktlinjer för att stärka
sin kärnvapenkapacitet och öka lan-
dets kärnvapenavskräckning.
Utvecklingen visar på att normen om
att inte använda kärnvapen håller på
att urholkas med en ökande risk för
kärnvapenkrig som följd.
Läs mer på www.washingtonpost.
com, www.theguardian.com och
www.nytimes.com
JAPANSKA BANKER
STOPPAR INVESTER-
INGAR I KÄRNVAPEN
Sexton japanska finansinstitut har
fastställt riktlinjer om att inte investera
i och förlänga lån till företag som är
involverade i tillverkning av kärnva-
pen och vapenbärare. Det visar en
undersökning från japanska Kyodo
News som kom i maj.
Läs mer på
www.english.kyodonews.net
16
140 000 DOLLAR SPENDERAS PÅ KÄRNVAPEN – VARJE MINUT
Förra året la världens nio kärnvapenstater tillsammans nästan 73 miljarder dollar
på sina kärnvapenarsenaler, enligt den färska ICAN-rapporten ”Enough is Enough:
Global nuclear weapons spending 2019”. Det är hisnande 140 000 dollar varje
minut. Beräkningarna inkluderar ländernas kostnader både för att behålla och för
att upprusta sina arsenaler. Dessutom visar rapporten att kostnaderna fortsätter att
öka – jämfört med 2018 har de ökat med 7,1 miljarder. Läs mer på icanw.org
VÄRLDENS KÄRNVAPEN ARSENALER MINSKAR
– MEN UTVECKLINGEN GÅR ÅT FEL HÅLL
Idag har kärnvapenstaterna uppskattningsvis totalt 13 410 kärnvapen i sina arsena-
ler. Det visar en ny genomgång av världens kärnvapeninnehav gjord av forskare vid
Federation of American Scientists. Under kalla kriget var antalet kärnvapen som mest
drygt 70 000. Världens totala kärnvapenarsenal har alltså minskat betydligt sedan
dess, vilket av regeringar ofta beskrivs som ett resultat av nuvarande eller fram till
nyligen existerande vapenkontrollavtal. Men faktum är att minskningen till största del
skedde under 90-talet och att minskningstakten gått ner avsevärt sedan dess. Dess-
utom är dagens kärnvapen betydligt kraftigare.
Av dagens kärnvapen finns nästan 9 320 i militära lager, varav cirka 1 800 amerikan-
ska, ryska, brittiska och franska stridsspetsar är i omedelbar avfyrningsberedskap,
redo för användning med kort varsel. Resterande kärnvapen väntar på demontering.
Läs mer på www.fas.org
LÄKARE MOT KÄRNVAPEN #160
13
TYSKA SOCIALDEMOKRATER
VILL SLUTA STÅ UNDER
AMERIKANSKT KÄRNVAPEN-
PARAPLY
I Tyskland har en gammal debatt blos-
sat upp på nytt när ledande medlem-
mar i regeringspartiet Socialdemokra-
terna, SPD, gått ut och krävt att landet
befrias från de amerikanska kärnvapen
som finns på tysk mark.
Tyskland har som Natomedlem sedan
50-talet haft ett avtal om kärnvapen-
delning med USA, som innebär att
amerikanska kärnvapen kan bäras
av tyska stridsflygplan stationerade i
Tyskland och kan komma att användas
i händelse av krig. Nu håller Tyskland
på att avveckla sin åldrande flotta av
stridsflygplan och den tyska försvars-
ministern har meddelat sitt stöd för att
ersätta dem med nya stridsflygplan, för
att kunna fortsätta uppfylla sin del av
avtalet.
Tyska socialdemokrater, med Rolf
Mützenich i spetsen, menar istället att
det nu är dags att utesluta framtida sta-
tionering av amerikanska kärnvapnen.
Man ifrågasätter avskräckning som
strategi och vill heller inte stå bakom
USA:s förändrade kärnvapenstrategi,
som går i riktning mot en upptrapp-
ning.
Läs mer på www.dw.com och
www.politico.eu
BELIZE OCH LESOTHO TAR
STÄLLNING MOT KÄRNVAPEN!
Belize och Lesotho blir de 37e
respektive 38e staterna att ratificera
FN:s konvention om ett förbud mot
kärnvapen. Det innebär att bara
12 ratificeringar till behövs för att
kärnvapenförbudet ska träda i kraft!
Dessutom har 81 stater till dags dato
signerat förbudet.
Läs mer på www.icanw.com
HOTEN MOT
MÄNSKLIGHETEN
Kärnvapen, klimat
och pandemier
Av Inge Axelsson
I kväll (15/5) har jag hört Jared Dia-
mond intervjuas via bildkonferens
av Fredrik Skavlan i SVT. Diamond
är professor i geografi vid University
of California i Los Angeles, född 1937
och framför allt känd som författare
av populärvetenskapliga debattböck-
er. Han fick Pulitzerpriset år 1998.
Dia mond intygade att Coronavirus
drabbade många hårt – tre av hans
vänner hade dött av Coronavirus
föregående vecka – men att det finns
mycket far ligare hot mot mänsklighe-
ten. Det värsta hotet är kärnvapnen
och atomvintern som kan utrota
mänskligheten på tre månader. På
andra platsen kommer klimatkrisen,
på tredje platsen utarmningen av
naturens resurser och på fjärde plats
global ojämlikhet. Den kumulativa
risken gör att osannolika händelser
till sist inträffar, till exempel att ett
kärnvapenkrig startas vid hun d rade
falsklarmet om att fiendens missiler
är på väg.
Jag har ställt samman en tabell över
antalet döda vid några historiska
krig, katastrofer och pandemier, se
tabellen. Även två scenarier över
tänkbara händelser är med. Siffrorna
i tabellen är ungefärliga, i en del fall
mycket ungefärliga.
▲
Himlens röda färg kan avspegla de röda
sol nedgångar som var vanlig i Europa efter
vulkanutbrottet 1883 på ön Krakatau i Indo-
nesien. Sotpartiklar som skjuts upp i strato-
sfären av vulkanutbrott eller megabränder
efter exempelvis kärnvapenexplosioner kan
skymma solen i flera år.
Scenariot med ett regionalt kärnvapen-
krig mellan Indien och Pakistan inne -
bär att många miljoner människor kan
dö genom direkt effekt av bombexplosi-
onen: hetta, bränder, tryckvåg, blindhet
(orsakat av ljusblixten från ett exploder-
ande kärnvapen), husras, strålning.
Brinner stora städer blir bränderna så
häftiga att sot stiger ända upp till strato-
s fären där sotpartiklarna kan hålla sig
svävande i åratal och föras runt över
norra halvklotet. Där kan de ge vackra
solnedgångar men ack så mycket skugga
att temperaturen sjunker, särskilt över
inlandet långt från kusterna. Detta kan
ge hungersnöd även i Europa. Vi har
dessbättre ingen erfarenhet av kärn-
vapenkrig men av stora vulkanutbrott,
till exempel vulkanutbrottet 1883 på ön
Krakatau som följdes av kallt väder och
vackra solnedgångar i
flera år även i Europa. På
Edvard Munchs målning
”Skriket” (1893) beror
himlens röda färg troli-
gen på Krakataus utbrott.
Vi befarar att den nu-
kleära vintern efter även
ett ”litet”, regionalt kärn-
vapenkrig blir mycket
värre än efter historiska
vulkanutbrott. v
LÄKARE MOT KÄRNVAPEN #160
14
INTERNATIONELL KAMPANJ FÖR ETT KÄRNVAPENFÖRBUD
I Sverige medverkar sexton stora freds- och miljöorganisationer i ICAN som drivs av
initiativtagaren Svenska Läkare mot Kärnvapen.
www.icanw.org | facebook.com/icanw.org | Twitter @nuclearban
DANSKE LÆGER MOD KERNEVÅBEN - DLMK
Bestyrelsen består af: Klaus Arnung (formand), Niels Dahm (kasserer), Alexandra
Schou (International Councillor), Povl Revsbech (sekretær) og Sarah Byberg. Bent
Pedersen er revisor.
DLMK, e-mailadresser och telefonnummer:
Alexandra Schou, København, 27218115, alixschou@hotmail.com
Niels Dahm, Faaborg, 62618361, dahm@avernak.dk,
Povl Revsbech, Brabrand, 86264717, 23801580, povl.revsbech@gmail.com
Klaus Arnung, Vedbæk, 45661181, 21657087, k.arnung@dadlnet.dk
Sarah Byberg, København, 50247452, sabyberg@gmail.com
DLMK’s hemsite hedder nu: danskelaegermodkernevåben.dk
Som associerad medlem deltar du i
verksamheten och har samma förmå-
ner som ordinarie medlemmar, med
den enda skillnaden att du inte kan
inneha en styrelsepost.
KANSLI
Generalsekreterare
Josefin Lind
073-803 05 07
josefin.lind@slmk.org
Projektledare kommunikation/
organisationsutveckling
Michaela de Verdier
076-017 38 69
michaela.deverdier@slmk.org
Ekonomi- och medlemsansvarig
Cerese Olsson
08-400 204 83
cerese.olsson@slmk.org
medlem@slmk.org
Svenska Läkare mot Kärnvapen
Norrtullsgatan 45
113 45 Stockholm
Kassör
Klas Lundius
Svenska Läkare mot Kärnvapen
Håkantorpsmölla
281 91 Perstorp
klas.lundius@slmk.org
Bli medlem!
Genom att bli medlem visar du ditt
stöd för arbetet och stärker den
humanitära rösten i kärnvapen-
debatten. Sätt in medlemsavgiften
på BankGiro 901-0901 eller Swisha
till 1239010901 och mejla till
medlem@slmk.org.
Läkare: 290 kr / år
Läkarstuderande: 100 kr / år
Associerad medlem 200 kr/ år
Associerad student 100 kr / år
Har du frågor om ditt medlem-
skap eller vill göra en adress-
ändring? Skicka ett mejl till
medlem@slmk.org.
Du hittar oss på webben:
www.slmk.org
facebook.com/SLMK.1981
Instagram: @lakaremotkarnvapen
Twitter: @IPPNWSweden
ORGANISATIONER MOT KÄRNVAPEN
SVENSKA LÄKARE MOT KÄRNVAPEN – SLMK
Vi är den svenska sektionen av International Physicians for the Prevention of Nuclear
War (IPPNW) som är en bred internationell organisation med 150 000 medlemmar, som
har en kärnvapenfri värld som gemensamt mål. I Sverige är vi idag nästan 2 500 läkare
och medicinstudenter som är medlemmar. Dessutom har vi associerade medlemmar
från yrkesgrupper som liksom läkare vill värna liv och hälsa, nämligen tandläkare,
forskare, ingenjörer, sjuksköterskor, sjukgymnaster och biomedicinska analytiker.
Både Svenska Läkare mot Kärnvapen och IPPNW är politiskt och religiöst obundna
organisationer med målet att avskaffa kärnvapnen genom att sprida saklig information
om vapnens medicinska effekter.
Som medlem får du tidningen Läkare mot Kärnvapen 4 gånger/år. Det är den enda
svenska tidskriften om kärnvapen.
Vårt arbete finansieras till ca 60% av medlemsavgifter. Utan detta stöd skulle vi inte
kunna agera så självständigt och vetenskapligt trovärdigt som vi gör idag. En stark röst
för de humanitära och medicinska nedrustningsargumenten är nödvändig i dagens
kärnvapendebatt. Vi är den rösten, tack vare en engagerad läkarkår. Medlemsavgiften är
290 kr/år för läkare och 200 kr/år för associerade medlemmar. Alla studenter betalar 100
kr/år. Bankgiro 901-0901.
Du hittar oss på webben: www.slmk.org
eller facebook.com/SLMK.1981
Svenska Läkare mot Kärnvapen har i snart
40 år arbetat för att kärnvapen ska avskaf-
fas. Nu behövs vi mer än på länge.
STÖD OSS MED EN GÅVA IDAG.
Bankgiro 901-0901
Swish 1239010901
TACK FÖR ATT DU GÖR VÅRT ARBETE
MÖJLIGT!
STÖD ARBETET FÖR
EN KÄRN VAPENFRI
VÄRLD!
Den 6 och 9 augusti är det 75 år sedan två
atombomber ödelade de japanska städerna
Hiroshima och Nagasaki. Samtidigt ser vi
hur kärnvapenhotet växer på nytt.
POSTTIDNING B 03
Avsändare:
Svenska Läkare mot Kärnvapen
Norrtullsgatan 45
113 45 Stockholm
Sweden
HIROSHIMA OCH NAGASAKI
75 ÅR
Den 6 och 9 augusti är det 75 år sedan två
atombomber ödelade Hiroshima och Nagasaki.
DETTA HÄNDER:
Tagga en trana – digital manifestation. För att delta –
se till att dela din vikta papperstrana i sociala medier!
Läs mer på s. 5
Manifestation: Vasaparken i Göteborg kl 18.30.
Samtal, musik och uppmärksammande av årets
antiatombombsdiplom.
Hjälp oss gärna att uppmärksamma
årsdagarna i din hemstad med t ex lyktnedsättning,
debattartikel eller insändare.
TIPSA OSS OM ERA EVENEMANG PÅ INFO@SLMK.ORG
SÅ SPRIDER VI ORDET!
