Text från PDF
LÄKARE MOT KÄRNVAPEN #159
UTGIVEN SEDAN 1981
Nr 159 april 2020
www.slmk.org
ICKESPRIDNINGSAVTALET NPT
FYLLER 50ÅR
ICAN CITIES APPEAL GER MÖJLIGHET
ATT PÅVERKA LOKALT
Rapport från
I DETTA
NUMMER
ICAN
PARIS
FORUM
Åsa Lindström ORDFÖRANDE
asa.lindstrom@slmk.org
LÄKARE MOT KÄRNVAPEN #159
2
Jag minns väldigt väl den där känslan.
Känslan som skapas av insikten om vad
kärnvapen handlar om. Det var en kall
vinterdag i Umeå för drygt femton år
sedan. Jag gick första året på läkarpro-
grammet och hade börjat engagera mig
i fredsfrågor i studentorganisationen
IFMSA. Den här kvällen arrangerade
IFMSA en föreläsning tillsammans med
SLMK som skulle ha årsmöte i Umeå.
Jag visste såklart om kärnvapen och om
förödelsen av Hiroshima och Naga-
saki. Ändå var den så brutal, insikten
om de medicinska och humanitära
konsekvenserna av kärnvapen. Det som
kärnvapen faktiskt handlar om.
Under den föreläsningen slogs jag
inte bara av insikten om kärnvapens
konsekvenser utan även insikten om
varför kärnvapen berör oss läkare och
övrig vårdpersonal. Jag fick höra om
SLMK och om IPPNW, International
Physicians for the Prevention of
Nuclear War, och viktigast av allt, det
avslutande och viktiga budskapet som
förmedlade hopp. Kärnvapen är också
något som går att göra något åt. Vi kan
arbeta förebyggande, verka för att av-
skaffa kärnvapen och undanröja hotet
om deras konsekvenser. Det är möjligt.
Där och då väcktes mitt engagemang
och jag beslutade mig för att engagera
mig i SLMK och för en kärnvapenfri
värld.
Mitt engagemang fortsatte sedan och
under studentkonferenser och världs-
kongresser öppnade sig en ny värld. En
värld med insikten om att kärnvapen
är höjden av vansinne och en värld
där det är en självklarhet som läkare
att engagera sig just mot kärnvapen.
Det är också en värld av engagemang
och där det finns en stark tilltro till
förmågan att förändra och möjligheten
att påverka.
Jag minns även mycket väl en kväll på
en restaurang några år senare. Det var
efter en vetenskaplig konferens om
kärnvapen som arrangerats i London
och där satt vi några från olika länder
inom IPPNW. Samtalet och diskus-
sionen gick kring en ny idé. En idé om
en världsomspännande kampanj mot
kärnvapen. Det kändes lite diffust, svårt
att greppa. Men det starka engage-
manget fanns där tillsammans med
den där tilltron att det går att förändra.
Tio år senare spelade den världsom-
spännande kampanjen ICAN en viktig
roll i förhandlingarna om avtalet som
förbjuder kärnvapen och som röstades
igenom i FN. Det visar på styrkan som
finns i ett engagemang och ett bevis
på vad just engagemang kan uppnå.
Nobels fredspris som kom i spåren av
FN-avtalet var en viktig milstolpe. En
utmärkelse till engagemanget och till
tilltron att det går att förändra även det
som kan verka omöjligt.
I och med FN-avtalet som förbjuder
kärnvapen har vi kommit en lång bit på
vägen. Men än har det inte trätt i kraft
och kärnvapen finns kvar. Fortfarande
utgör de ett hot mot mänskligheten,
fortfarande är de höjden av vansinne
och fortfarande är de en högst medi-
cinsk angelägenhet. Vårt engagemang
behövs och just det är något SLMK
kommer satsa på kommande år. Vi
hoppas kunna stärka vårt arbete och
öka engagemanget från läkare och
sjukvårdspersonal så att vi bli fler som
stödjer arbetet och aktivt engagerar oss
för en kärnvapenfri värld. v
EN VÄRLD AV
ENGAGEMANG
från studentorgan i ser-
ing till nobelpris
LEDARE
Som medlem i föreningen
stödjer du arbetet för en kärn-
vapenfri värld och bidrar till
en mer balanserad kärnvapen-
debatt i Sverige.
LÄKARE - 290 KR/ÅR
STUDENT - 100 KR/ÅR
ASSOCIERAD MEDLEM - 200 KR/ÅR
STÖDMEDLEM – VALFRI SUMMA
BG: 901–0901
SWISH: 123 901 09 01
Märk betalningen med ditt namn
och medlemsnummer. Skänk gärna
en extra gåva till verksamheten.
”
Vi kan arbeta
förebyggande, verka
för att avskaffa kärn-
vapen och undan-
röja hotet om deras
konsekvenser. Det är
möjligt.
GLÖM INTE ATT
BETALA MEDLEMS-
AVGIFTEN!
SWISH QR-KOD
för medlemsvgift eller gåva
LÄKARE MOT KÄRNVAPEN #159
3
INNEHÅLL
Läkare mot Kärnvapen nr 159 april 2020
ISSN: 1400-2256 Upplaga: ca 4000 ex
Läkare mot Kärnvapen är en kvartalstidskrift
som ges ut av förenin gen Svenska Läkare
mot Kärnvapen (SLMK)
SLMK är en av tio organisationer som ingår
i ICAN:s internationella styrgrupp.
Ansvarig utgivare: Jan Larsson
Linnég. 2 H, 753 32 UPPSALA
Tel 0725-66 87 25
E-post: jan.larsson@slmk.org
Red för detta nr: Jan Larsson, Ulf König,
Josefin Lind, Gabriel Holmbom,
Clara Levin och Michaela de Verdier.
UTGIVNINGSPLAN
Nr Manusstopp Distribution
160 15 maj juni/juli
Manus till nästa nr skickas till:
Jan Larsson, jan.larsson@slmk.org
ICKESPRIDNINGSAVTALET NPT
FYLLER 50ÅR
RAPPORT FRÅN AKTIVISTMÖTET
ICAN PARIS FORUM
ICAN CITIES APPEAL GER MÖJLIGHET
ATT PÅVERKA LOKALT
Tryckeri: Exakta Creative
i Hässleholm 0451-38 49 50
Layout: Gabriel Holmbom,
egdesign.gabriel@gmail.com
Prenumerationsärenden handläggs
av kansliet i Stockholm, adr se sid 18.
Tryckt på miljögodkänt papper.
Bankgiro 901-0901.
Swish 1239010901.
4
10 DETTA HAR HÄNT / PÅ GÅNG
12 INTERNATIONELL UTBLICK
15 SPARA FÖR EN KÄRNVAPENFRI VÄRLD
MED SWEDBANK HUMANFOND
6
4
8
8
6
LÄKARE MOT KÄRNVAPEN #159
4
I
år är det femtio år sedan icke-
spridningsavtalet trädde ikraft
och kärnvapenstaterna åtog sig
att nedrusta sina kärnvapen. Avtalet är
den nedrustningsregim som har högst
andel anslutna stater och benämns
som ”the cornerstone of nuclear disar-
mament”. Det är alltså en hörnsten,
en grund att bygga vidare på; det var
aldrig tänkt att det skulle vara ett hel-
täckande eller allenarådande avtal.
Nu träffas staterna inom NPT 25 april
– 22 maj på FN i New York för 2020 års
översynskonferens.
VAD ÄR NPT?
Redan 1958 började Irlands utrikesmi-
nister tala om ett avtal för att reglera
spridning av kärnvapen och nedrust-
ning av dem. Det skulle dröja tio år
innan ett sådant avtal kom på plats och
först 1968 öppnades NPT, Nuclear Non-
Proliferation Treaty för underskrift.
Kort därefter anslöt sig Sverige och två
år senare, 1970, trädde avtalet ikraft.
När NPT började gälla fanns det fem
stater som hade provsprängt kärnva-
pen: USA, Sovjetunionen, Storbritan-
nien, Frankrike och Kina. Men det skul-
le dröja fram till 1992 innan Frankrike
och Kina anslöt sig. Dessa fem stater
kallas idag för de ”officiella kärnvapen-
staterna” eftersom de hade kärnvapen
innan 1 januari 1967 och de tycks anse
sig själva ha rätt att inneha kärnvapen
under NPT, enligt ett flertal uttalanden.
Detta är inte en korrekt tolkning av
NPT då avtalet explicit säger att dessa
fem stater ska nedrusta sina kärnvapen
som motprestation mot att övriga stater
inte skaffar kärnvapen.
Inom NPT klassas stater som inte inne-
har kärnvapen, som till exempel Sve-
rige, som icke-kärnvapenstater. Dessa
stater förbinder sig att inte ta emot,
tillverka eller utveckla kärnvapen. De
länder som har kärnvapen lovar att
inte överlåta kärnvapen till någon stat-
lig eller icke-statlig aktör. De får inte
heller hjälpa eller uppmuntra icke-
kärnvapenstater att utveckla kärnva-
pen. Avtalet förbjuder således all form
av handel med, eller distribuering av
kärnvapen, kärnvapendelar, teknologi
eller material som gör det möjligt för
nya stater att producera kärnvapen.
NPT
50
ÅR
Av Josefin Lind
Detta är också det enda internationella
juridiskt bindande avtal som slår fast
att kärnvapenstaterna i ska förhandla
(in good faith som det står i avtalet) om
att nedrusta sina kärnvapenarsenaler.
Utöver de ”officiella kärnvapenstater-
na” finns det idag ytterligare fyra stater
som har kärnvapen: Israel, Indien,
Pakistan och Nordkorea. De uppma-
nas alltjämt inom NPT att nedrusta
sina kärnvapen och ansluta sig som
icke-kärnvapenstater till avtalet. Att
de skulle kunna ansluta sig till NPT
som kärnvapenstater anses emeller-
tid otänkbart. Nordkorea är i detta
fall speciellt eftersom landet fram till
2003 var med i NPT men sedan valde
att lämna avtalet och utveckla egna
kärnvapen. För att ett land ska kunna
lämna NPT måste detta godkännas av
FN:s säkerhetsråd, annars räknas inte
utträdet som giltigt. Då säkerhetsrådet
inte har godkänt Nordkoreas utträde
har landet med andra ord inte officiellt
lämnat avtalet utan anses ständigt
bryta mot det.
HUR NPT FUNGERAR
Vart femte år sammanträder icke-sprid-
ningsavtalets medlemsstater för en
översynskonferens (Review Conference,
RevCon). Översynskonferensen är till
för att utvärdera hur avtalet efterlevs
och för att fatta beslut om hur man
bättre kan verkställa de åtaganden som
länderna har gjort genom att ansluta sig
till avtalet. Mellan översynskonferenser-
na anordnas tre förberedande kommit-
téer (Prepatory Committees, PrepCom)
för uppföljning och förberedelsearbete.
PROBLEMATIKEN
När NPT förhandlades fram sattes en
tidsgräns för avtalet, man räknade
med att till 1995 skulle kärnvapenfrå-
gan ha lösts. Så blev det ju inte och på
översynskonferensen 1995 bestämdes
att NPT skulle gälla på obestämd tid.
Avtalet blev på så sätt permanent.
Kritiken mot denna förlängning var att
incitamentet för kärnvapenstaterna
att nedrusta sina kärnvapenarsenaler
försvann. Denna kritik är aktuell än
idag. Alla kärnvapenstater genomför
LÄKARE MOT KÄRNVAPEN #159
5
moderniseringar och upprustar sina
kärnvapenarsenaler med nya typer av
vapenbärare. Detta är inte i linje med
NPT:s anda enligt de flesta bedömare.
NPT står inför stora utmaningar och
det kommer att bli tuffa förhandlingar
när översynskonferensen äger rum.
Kärnvapenstaterna försöker nu villkora
hur deras nedrustningsåtagande i NPT
genomförs. USA försöker driva igenom
sitt nya initiativ, Creating an Environ-
ment for Nuclear Disarmament, CEND,
som kräver att det internationella
samfundet i första hand ska fokusera på
”de underliggande säkerhetsproblem
som leder till kärnvapenproduktion”.
På så viss villkoras genomförandet av
NPT:s bindande beslut om nedrustning
till vissa odefinierade förbättringar i det
internationella säkerhetsläget, istället
för att nedrustning ses som en förtro-
endeskapande och säkerhetsskapande
åtgärd. Resultat: kärnvapen accepteras
som säkerhetsskapande och avskräck-
ning legitimeras. Detta riskerar att
underminera NPT.
Kärnvapenstaterna försöker även frångå
överenskommelser från år 2000 och
2010 genom att hävda att det var ett
annat säkerhetsläge då. 2010 var första
gången som humanitära konsekvenser
nämndes i ett slutdokument, vilket
ledde fram till det humanitära initiativet
med sina tre konferenser 2013–2014.
Det är sant att säkerhetsläget var ett an-
nat, men det ska inte förhindra att den
internationella rätten utvecklas och gör
det inte acceptabelt att ingångna avtal
bryts. Under kalla kriget var inte säker-
hetsläget stabilt men man förhandlade
ändå fram flera nedrustnings- och
vapenkontrollavtal.
En ytterligare press inför översynskon-
ferensen är att det inte antogs något
slutdokument 2015, vilket generellt
anses vara ett misslyckande. Nu försö-
ker flera hävda att det kanske inte ens
behövs ett slutdokument för 2020 för att
konferensen ska anses vara lyckad. Det
viktigaste skulle vara att staterna träffas
och samtalar. Detta riskerar att under-
minera hela syftet med NPT genom att
kravet på staterna att åstadkomma reell
förändring därmed slopas.
VÄGEN FRAMÅT
Att stärka normen mot kärnvapen
och sätta press på kärnvapenstaterna
att förhandla om nedrustning blir allt
viktigare i en tid då riskerna och hoten
kopplade till kärnvapen markant ökar.
Kärnvapenfria stater har ett viktigt jobb
framför sig, och att inte kompromissa
om avgörande punkter kommer att vara
A och O för att inte det vi redan åstad-
kommit ska gå förlorat. Det innebär
bland annat att:
1 Varje form av slutdokument som ett
minimum måste reflektera tidigare be-
slutade formuleringar om humanitära
konsekvenser av kärnvapen från 2010.
Vidare bör uttalanden finnas med som
reflekterar insikter och slutsatser från de
tre konferenser som arrangerades 2013–
2014 inom ramen för det humanitära
initiativet för kärnvapennedrustning.
2 NPT:s artikel VI om nedrustning ska
tydliggöras, liksom att tidigare beslu-
tade åtaganden inom NPT:s översyns-
cykler är gällande och ska implemen-
teras skyndsamt och villkorslöst som
en säkerhetsfrämjande åtgärd ur såväl
nationellt som globalt perspektiv.
3 Allt slags modernisering/uppgra-
dering och upprustning av kärnvapen
och tillhörande system måste fördöma
liksom kvantitativa ökningar av kärn-
vapenarsenaler, och inte minst framta-
gandet av vad kärnvapenstaterna kallar
low yield, more survivable nuclear
weapons, ”små” och mer ”överlevnads-
bara” kärnvapen.
4 Vi måste ta tydligt avstånd från
användning och hot om användning av
kärnvapen, liksom från kärnvapendel-
ning, och uppmana alla NPT:s med-
lemsstater att inta samma position.
5 Staterna bör välkomna antagandet
av FN:s konvention om ett förbud mot
kärnvapen (TPNW) samt eventuella
formuleringar om att NPT och TPNW är
ömsesidigt förstärkande och inte står i
motsättning till varandra .
1958
1968
1961
1975
19922000
1995
20032013
2010
Irland föreslår
ett FN-avtal
för att reglera
spridning och
nedrustning av
kärnvapen.
FN:s general-
församling god -
känner en hälligt
resolution 1665,
som bygger på
det tidigare
irländska för-
slaget.
Icke-spridningsavtalet (NPT)
öppnas för underskrifter och
skrivs under av kärnvapen-
staterna Sovjetunionen,
Storbritannien och USA,
medan Kina och Frankrike
inte undertecknar.
Icke-sprid-
ningsavtalet
NPT träder i
kraft den
5 mars.
Den första
översynskon-
ferensen för att ut -
värdera hur icke-
spridningsavtalet
efterlevs hålls.
Sedan dess
sammanträder
medlemsstaterna
var femte år.
Kina och
Frankrike
underteck-
nar avtalet.
Medlemsstat-
erna beslutar
att avtalet
förlängs på
obestämd tid.
Kärnvapenmakterna lovar
för första gången att helt
avskaffa sina arsenaler.
Medlemsstaterna kommer
överens om 13 praktiska
steg för hur avtalets artikel
VI om kärnvapennedrust-
ning ska kunna uppnås.
Nordkorea,
som skrev
under avtalet
1985, drar
sig ur.
Medlemsstaterna
enas kring formu-
leringar om de
hu manitära aspekt-
erna av kärnvapen,
vilket tidigare inte
lyfts inom ramen
för NPT.
En första konferens
om kärnvapens
humanitära konse-
kvenser arrangeras.
De fem officiella
kärnvapenstaterna
medverkar inte.
Icke-sprid-
ningsavtalet
NPT firar 50 år den
5 mars. Till dags
dato har 190 stater
ratificerat avtalet.
Kärnvapenstaterna
Indien, Pakistan och
Israel har ännu inte
skrivit under.
LÄKARE MOT KÄRNVAPEN #159
6
Rapport från
ICAN
PARIS
FORUM
Av Clara Brune och Adina Perpåls,
medicinstudenter och student-
representanter i SLMK:s styrelse
I
Paris genomfördes i februari
ICAN Paris Forum, ett möte för
unga aktivister arrangerat av The
International Campaign to Abolish
Nuclear Weapons (ICAN) tillsam-
mans med ICAN France. Läkarstu-
denterna Clara Brune och Adina
Perpåls, nya styrelsemedlemmar i
SLMK deltog i årets möte.
Beatrice Fihn från ICAN och Jean-Marie
Collin från ICAN France inledde med
kloka ord om kärlek och om att fokusera
på att bevara det vi älskar, snarare än
att ödsla energi på hat. Därefter berät-
tade Setsuko Thurlow gripande om
sin upplevelse den 6 augusti 1945 när
atombomben släpptes över Hiroshima.
Hennes historia lämnade kvar hos oss
i rummet en rysning av obehag men
också en känsla av tacksamhet över
alla antikärnvapenaktivisters arbete.
Setsuko fick bombattacken att kännas
skrämmande nära. Det mest effektfulla i
hennes framförande var det flera meter
långa tygstycket med namnen på alla
hennes 351 skolkamrater som dog när
bomben föll. Detta var höjdpunkten på
forumet, något som alltid kommer att
stanna kvar i vårt medvetande.
Sedan talade Leona Morgan, represen-
tant för ursprungsbefolkningen i USA
som driver frågan om uranbrytning.
Detta följdes av en paneldebatt om olika
vägar till aktivism och förändring, med
representanter från rörelserna Black
Lives Matter, Youth for the Climate och
Women Cross DMZ. Många perspektiv
på kärnvapnens konsekvenser presen-
terades, och vi fick en nyanserad bild av
hur bred frågan är. Efter en god vege-
tarisk lunch följde en paneldebatt om
kärnvapen – risker, konsekvenser och
lösningar. Den inleddes med en film,
What if we nuke a city, som beskriver
händelseförloppet vid en kärnvapenex-
plosion över en stad. Filmen rekommen-
deras varmt och finns att se på youtube.
Därefter följde en panel diskussion om
bästa sätt att bemöta kärnvapenföre-
språkare och hur man genom argument
kan slå hål på myten om avskräckning.
Efter en kaffe rast höll Beatrice Fihn i ett
panelsamtal om politisk konst i alla dess
former, där filmen The Bomb (som också
kan rekommenderas) var en central
punkt i diskussionen. Filmens regissör
Smriti Keshari var med i samtalet. Ett ut-
talande av en deltagare som berörde oss
båda var en påminnelse om att värdesät-
ta det vi älskar, för utan något vi kämpar
för kan det inte existera en motivation
eller vilja göra något bra för världen över
huvud taget.
ICAN har ett rykte om sig att fira varje
seger, därför var det självklart att vi på
kvällen skulle fira 35 ratificeringar och
80 underskrifter av TPNW. Det skedde
på La Colonie vid Gare du Nord, där
ostbricka och bål mötte oss. Efter dans
och en god natts sömn var det dags för
dag två, som inleddes med kaffe och
croissant enligt nyfunnen tradition.
Dagen började med ett panelsamtal
med aktivister som berättade om sina
erfarenheter av att stå emot samhällets
stora aktörer, ett fint tillfälle att inspi-
reras av människors engagemang trots
motgångar. Nästa debatt behandlade det
dystopiska men relevanta ämnet existen-
tiella hot mot samhället och mänsklig-
heten. Detta mörka ämne hanterades
relativt lättsamt av paneldeltagarna och
den peppade stämningen som präglade
hela helgen fanns kvar ograverad.
Paris bjöd på femton grader och sol, nå-
got som våra D-vitamindepåer tacksamt
tog emot. Vi och de andra soltörstande
från Norden avnjöt lunchrisotton ut-
omhus. Det sista på schemat var en pa-
neldiskussion med frågor från publiken
om förändringsarbete och olika vägar
till aktivism. Hela forumet avslutades
med en vacker enmansföreställning av
Sachiko Hara, som med sin performan-
ce ”Hiroshima monster girl” gestaltade
sin tolkning av en Hiroshimaöverlevares
upplevelse. Några sammanfattande ord
och hejdå från Jean-Marie Collin och
Céline Nahory lämnade oss inspirerade,
rika på kunskap och tacksamma över
denna upplevelse och det otroliga ar-
bete från alla engagerade aktivister som
möjliggjort ICAN Paris forum. v
FOTO SAMTLIGA BILDER: OREL KICHIGAI, ICAN
▲
Adina Perpåls och Clara Brune.
LÄKARE MOT KÄRNVAPEN #159
7
▲
Setsuko Thurlow berättade gripande
om sin upplevelse den 6 augusti 1945 när
atombomben släpptes över hennes hemstad
Hiroshima.
◄
Det sista på
sche mat var en
paneldiskus-
sion med frågor
från publiken om
förändringsarbete
och olika vägar till
aktivism.
▼
Smriti Keshari som regisserat ”The Bomb”
var med på plats och berättade om filmen i
ett panelsamtal.
▲
Sachiko Hara
med enmans-
föreställningen
”Hiroshima monster
girl”. En tolkning
av en Hiroshima-
överlevares upple-
velse.
LÄKARE MOT KÄRNVAPEN #159
8
F
N:s konvention om ett förbud
mot kärnvapen (TPNW)
antogs år 2017. I skrivande
stund har 81 stater skrivit under och
35 länder ratificerat konventionen. I
länder som ännu inte anslutit sig har
invånare och städer tagit initiativ för
att höja sina röster och kräva att de-
ras regeringar ansluter sig till TPNW.
Idén kommer från ICAN (Internatio-
nal Campaign to Abolish Nuclear
Weapons) som kallar initiativet
ICAN Cities Appeal.
Städer är ofta mål för kärnvapenat-
tacker och initiativet har redan fått
mycket uppmärksamhet. Washington
DC, Paris, Genève, Sydney, Hiroshima,
Nagasaki och Berlin är några av de
städer som gått med hittills. Nu börjar
det också ta form i Sverige!
Medan 20 städer har anslutit sig till
ICAN Cities Appeal i Norge har ännu
inga svenska städer gått med, även om
initiativet börjar sprida sig och frågan
håller på att behandlas i flera svenska
städer och kommuner. Då Gävle kom-
mun för flera år sedan tog beslut om att
ansluta sig till Mayors
for Peace, en organisa-
tion som också verkar
för en kärnvapenfri
värld, blev beslutet över-
klagat i förvaltningsrät-
ten i Falun trots att 26
svenska städer redan var
med i organisationen.
Detta och andra liknan-
de rättsfall reser frågor
om förutsättningarna
för att driva ICAN Cities Appeal. Under
hösten förra året genomförde Emma
Bjertén en analys av frågan på uppdrag
av Svenska Läkare mot Kärnvapen för
att räta ut frågetecknen och ge råd till de
som vill driva ICAN Cities Appeal i sin
hemstad. Rapporten finns i sin helhet
att läsa på slmk.org.
Kommunallagen visar att kommuner
är mycket begränsade i frågor som kan
anses vara av utrikespolitisk karak-
tär. Samtidigt finns det avvikelser i
praxis som åskådliggör gråzoner vilket
gör lagen svårtolkad. Samtidigt som
kommuner förväntas samarbeta med
internationella organ som EU och FN
säger kommunallagen
att kommunen inte får
”ha hand om sådana
angelägenheter som
enbart staten, en annan
kommun, ett annat
landsting eller någon
annan ska ha hand om”.
Det finns en närhets-
princip att ta hänsyn
till men i en allt mer
globaliserad värld där
kommuner förväntas arbeta med glo-
bala frågor, inte minst med de globala
utvecklingsmålen, väcks frågor om vad
som egentligen är lokalt och globalt och
hur utrikespolitik ska definieras i rela-
tion till kommunens arbete.
Drygt 70 procent av Sveriges kommu-
ner arbetar med Agenda 2030 och de
globala målen för hållbar utveckling i
sitt hållbarhetsarbete. Det finns inga in-
dikationer på att kärnvapen har disku-
terats på lokal eller regional nivå inom
arbetet för Agenda 2030. Kommunernas
vänortsarbete är dock av relevans, som
när Linköpings borgmästare nyligen
ville bryta banden med sin kinesiska
”
Frågan
håller på att
behandlas i
flera svenska
städer och
kommuner.
ICAN
CITIES
APPEAL
Det lokala
alternativet i
kampen mot
kärnvapen
Av Josefin Lind
▲
Paris är en av de städer som redan anslutit sig till initiativet ”Cities Appeal”.
LÄKARE MOT KÄRNVAPEN #159
9
vänort Kanton efter att den svenska
kulturministern inte längre var välkom-
men till Kina, då hon deltagit i svenska
PEN:s prisutdelning till förläggaren Gui
Minhai. Detta är ett tydligt exempel på
hur en kommun tagit ställning i en fråga
om mänskliga rättigheter. Linköpings
agerande är inte en självklarhet då det
kan ses som ett utrikespolitiskt ställ-
ningstagande. När till exempel Sveri-
gedemokraterna lade fram en motion
om att avbryta Göteborgs samarbets-
avtal med Shanghai ansåg Göteborgs
stad att Göteborg ”bedriver ingen som
helst utrikespolitik” och hänvisade alla
sådana frågor till UD. Detta visar hur
olika kommuner tolkar lagen. Vissa
kommuner driver frågor som ligger i
linje med svensk utrikespolitik medan
andra kommuner håller strikt distans
till utrikespolitiska frågor och hänvisar
till UD.
I fallet med Gävle kommun och Mayors
for Peace ansåg Kammarrätten att
kommunens handling i ”viss mening”
fick anses vara en utrikespolitisk åtgärd
och att organisationens mål om en
kärnvapenfri värld låg utanför kom-
munens kompetens. Men då fallet inte
har prövats i Regeringsrätten är det inte
prejudicerande. Detta kan tyckas vara
en märklig företeelse: att Kammarrät-
ten upphävde Gävle kommuns beslut
om att gå med i Mayors for Peace när
26 svenska kommuner redan var med
i organisationen. Hur detta inte anses
vara förenligt med lagen för en kom-
mun, medan andra kommuner kan
vara med, beror delvis på att beslutet
inte blivit överklagat i andra kommuner.
Om ett beslut inte blir överklagat inom
klagotiden blir beslutet giltigt i den en-
skilda kommunen även om Regerings-
rätten senare till exempel skulle anse
att beslutet ligger utanför kommunens
kompetens.
En viktig sak att komma ihåg är att de
prejudicerande domar som finns kom-
mer från tiden innan lag (2009:47) om
vissa kommunala befogenheter trädde
i kraft, vilken gav kommuner möjlig-
heter att bedriva viss internationell
verksamhet. Att kommunerna har fått
utökade befogenheter är ett skäl för att
uppmuntra kommuner att pröva den
nya lagen genom bland annat ICAN
Cities Appeal. ICAN Cities Appeal är ett
ställningstagande som inte kräver några
ekonomiska eller andra investeringar
för kommunen.
I Norge har många städer redan gått
med i ICAN Cities Appeal. Detta har
gett frågan om kärnvapennedrustning
medial uppmärksamhet, vilket är viktigt
för att bygga opinion. I och med att
kärnvapen ofta uppfattas som en utri-
kespolitisk säkerhetsfråga måste det ske
en diskursförändring där kärnvapen likt
klimatförändringarna förstås som en
lokal fråga med konsekvenser för kom-
munernas arbete. ICAN och det huma-
nitära initiativet för kärnvapennedrust-
ning har verkat för att ändra diskursen
kring kärnvapen från att uppfattas som
en militär säkerhetspolitisk fråga till en
humanitär fråga, och från att ha varit en
fråga som kärnvapenstater på sätt och
vis haft monopol på till att kärnvapen-
fria stater i ökad grad höjer sina röster.
En liknande förändring kan ske gäl-
lande uppfattningen om vem och vilka
som ska ha en röst i kärnvapenfrågan
på nationell nivå.
I Sverige har ännu ingen stad gått med
i ICAN Cities Appeal men det drivs
arbete för att få de första städerna att
gå med. I exempelvis Örebro, Uppsala,
Borås, Laholm, Jönköping har antingen
motioner lagts fram, medborgarförslag
eller allmänhetens frågestunder an-
vänts som metoder för att lyfta frågan.
Växjö röstade ner ett medborgarförslag
om detta innan jul och Svalövs kom-
mun har meddelat att de anser frågan
vara av utrikisk karaktär och därför inte
kommer att behandla den. I Göteborg
inväntar vi omröstning i kommunfull-
mäktige i slutet på mars. Motionen om
att ansluta Göteborg till ICAN Cities
Appeal gick i början av mars igenom
i kommunstyrelsen och vi hoppas att
Göteborg blir den allra första svenska
staden att ansluta sig till detta stads-
upprop. Vilken stad tar silvermedaljen?
Kanske blir du den som ser till att det
blir din hemstad! v
HUR KAN DU
PÅVERKA DIN
KOMMUN?
#
Skriv ett medborgarförslag
till din kommun och upp mana
dem att ansluta sig till stads
uppropet. Om förslaget får 200
underskrifter inom 90 dagar
behandlas det av ansvarig politisk
nämnd i din stad.
#
Dela en bild från din stad och
berätta varför du vill att den ska
ansluta sig i sociala medier.
Använd taggen #ICANSave till
sammans med din stads tagg.
#
Använd allmänhetens fråge
stund i din kommun för att lyfta
förslaget.
#
Skriv debattartiklar, insänd
are eller skapa medial uppmärk
samhet på annat sätt.
#
26 svenska kommuner har
redan anslutit sig till Mayors for
Peace, som bland annat syftar till
att etablera en kärnvapenfri värld.
Är din kommun medlem? Använd
det som argument.
Gå in på slmk.org/forbudet/ican-
cities-appeal eller cities.icanw.org för
ytterligare information om hur du kan
påverka din kommun att ansluta sig
till stadsuppropet.
LÄKARE MOT KÄRNVAPEN #159
10
Detta har
hänt
FOLK OCH FÖRSVARS
RIKSKONFERENS 2020
I mitten av januari samlade fören-
ingen Folk och Försvar till den årliga
rikskonferensen i Sälen. Svenska
Läkare mot Kärnvapen fanns på plats
för andra året i rad. Det fanns möjlig-
het att ställa frågor till vissa panelister
och vi frågade försvarsminister Peter
Hultqvist om kärnvapenstaternas
bristande engagemang inför över-
synskonferensen av icke-spridnings-
avtalet inte ger anledning att ansluta
sig till TPNW. Det korta svaret var att
det är bäst att arbeta inom icke-sprid-
ningsavtalet.
Överbefälhavaren fick också en fråga,
apropå en remiss där Försvarsmakten
skriver ”När kärnvapenstater är med
i multinationella operationer och för-
svarsövningar, så finns det alltid en
implicit nukleär dimension.” Frågan
löd i vilka sammanhang kärnvapen
kan komma att användas mot civil-
befolkning i Sveriges namn. ÖB hade
inget svar på frågan och sa att han
spontant inte trodde att det skulle
kunna komma att hända. Vi arrange-
rade dessutom ett seminarium vid si-
dan av det officiella programmet om
en breddad säkerhetspolitisk agenda
tillsammans med Rädda Barnen, FN-
förbundet och Svenska Freds, som
attraherade politiker, journalister och
representanter för civilsamhället.
FÖRENINGENS ÅRSMÖTE
2020
På föreningens årsmöte den 25
januari valdes Åsa Lindström till ny
ordförande och tillträdde posten
efter Jan Larsson som i sin tur blir
ledamot. Vice ordförande är David
Victorin. Professor Thomas Jonter
från Stockholms universitet föreläste
på temat ”Avskräckning i en multi-
polär värld – kan det överhuvudtaget
fungera?”
plutonium bomberna var
uppfunna beskriver han en
konflikt mellan president-
administrationen och flera
prominenta forskare i USA
som skrev debattartiklar i
Scientific American. Det
gällde huruvida USA skulle
fortskrida i utvecklandet av
vätebomber som skulle bli
många gånger kraftfullare
än de tidigare fissionsbom-
berna. Vita huset hävdade
att om USA inte gör det
kommer Sovjetunionen att
hinna före. Forskarna tyckte
att det inte var förenligt med ame-
rikanska värderingar om mänsklig
frihet och utveckling att tillverka ett
vapen som skapats enkom för att
utplåna mänskligt liv i massiv skala.
Han förklarade vidare att politiska si-
tuationer lätt kan bli okontrollerbara
och att det därför inte är tillräckligt
säkert att kärnvapenstaterna bedyrar
att de inte kommer använda sina
kärnvapen. Som avslutning drog han
en parallell till Greta Thunbergs tal
om klimatkrisen där hon påtalar att
”business as usual” inte kommer lösa
några problem, vilket gäller även i
kärnvapenfrågan.
NOBELPRISTAGAREN JOHN
C POLANYI FÖRELÄSTE OM
HUR KÄRNVAPENKRIG KAN
FÖRHINDRAS
John C Polanyi, nobelpristagare i kemi
1986, höll en föreläsning på Chalmers
tekniska högskola den 8 december
om hur vi kan förhindra kärnvapen-
krig. Polanyi började sin berättelse
1934 i en trädgård i Manchester. Han
var då bara fem år gammal. Hans far
som också var kemist fick ett telegram
från London som fick honom att inse
vidden av den energi som släpps lös
när det uppstår en kedjereaktion
av atomklyvning. Efter att uran och
▲
Folk och Försvars rikskonferens i Sälen samlar årligen till debatt om försvars- och säker-
hetspolitik. Svenska Läkare mot Kärnvapen har varit medlemmar och varit på plats i två år och
säkerställer att kärnvapenfrågan finns närvarande.
LÄKARE MOT KÄRNVAPEN #159
11
35 686 UNDERSKRIFTER
TILL UTRIKESMINISTER
LINDE
I februari bjöd utrikesminister Ann
Linde in civilsamhället till möte inför
översynskonferensen av icke-sprid-
ningsavtalet. Ett 20-tal personer och
organisationer närvarade och fick möj-
lighet att ge input till Sveriges strategi
inför översynskonferensen. Tiden var
knapp och inga fördjupade diskussio-
ner hanns med men vi fick ändå chans
att informera om den katastrof som
skulle uppstå om kärnvapen används.
Inte minst mot våra barn, och att
Sverige därför måste säkerställa
att de humanitära konsekvenserna
återfinns under konferensen. Vi fick
också möjlighet att uttrycka behovet
av att Sverige tydliggör att moderni-
seringsprogram och hot om använd-
ning, tillsammans med framtagandet
av ”små” kärnvapen, är oacceptabelt.
Budskapet från civilsamhället var tyd-
ligt: Sveriges strategi inför översyns-
konferensen är inte tillräcklig utan
måste kombineras med en anslutning
till TPNW. Utrikesministerns budskap
om att detta inte är aktuellt före över-
synskonferensen var lika tydligt. Flera
organisationer, däribland Svenska
Läkare mot Kärnvapen lämnade över
ett upprop där fler än 35 000 namn
till stöd för en svensk anslutning till
TPNW till utrikesministern.
ABF-SEMINARIUM: HUR KAN
KÄRNVAPEN AVVECKLAS
OCH FÖRBJUDAS?
Agnes Hellström från Svenska freds
modererade detta seminarium anordnat
av Svenska Nätverket för Kärnvapen-
nedrustning den 29 januari. Medver-
kande var Gabriella Irsten från IKFF,
Thomas Jonter, professor i internationel-
la relationer, Anja Lillegraven, Norske
leger mot atomvåpen och Claus Mon-
tonen från Finlands fredsförbund. Det
framhölls under mötet att det inte finns
någon motsättning mellan FN-kon-
ventionen om förbud mot
kärnvapen (TPNW) och ick-
espridningsfördraget (NPT),
men att det finns skäl för
tålamod vad gäller svenskt
beslut att signera TPNW då
det även tog tid innan NPT
trädde i kraft. I Norge har det
tyvärr blivit en försämring i
nedrustningsengagemanget
efter regeringsskiftet; flera
städer där har dock anslutit
sig till ICAN Cities Appeal.
I Finland finns stort stöd
bland befolkningen för sig-
nering av TPNW. Läs mer på
www.slmk.org.
LÄKARE I ÖPPET BREV
OM COVID-19 OCH KÄRN-
VAPENKRIG
”Läkare och sjukvårdspersonal är över-
väldigade av arbetet med att hantera
den globala hälsokris vi är mitt uppe i.
Vi har inte råd med ännu en kris, sär-
skilt inte en vi har möjlighet att förhin-
dra.” Det skriver nio läkare inom den
globala läkarrörelsen, däribland Åsa
Lindström, akutläkare och ordförande
på Svenska Läkare mot Kärnvapen, i ett
öppet brev publicerat av ICAN. I brevet
skriver läkarna om hur världen i decen-
nier har levt under hotet om en global
hälsokris utlöst av kärnvapen. Samti-
digt har sjukvårdspersonal kontinuer-
ligt varnat regeringar och allmänhet
om kärnvapnens katastrofala medicin-
ska konsekvenser. Men det finns en
kritisk skillnad mellan en pandemi och
ett kärnvapenkrig: vi har redan verkty-
get för att stoppa kärnvapen. Det heter
fördraget om förbud mot kärnvapen
och det antogs 2017 vid FN. Budskapet
från läkare och sjukvårdspersonal är
tydligt – det finns inget sätt för dem att
tillräckligt svara på ett kärnvapenkrig.
Den enda lösningen är att stater nu tar
sitt gemensamma ansvar för vår planet
och dess befolkning genom att gå med i
fördraget om förbud mot kärnvapen.
UPPROP FÖR
AKADEMIKER
Forskare vid Chalmers universitet har
startat ett akademikerupprop för att Sverige
ska signera FN:s kärnvapenkonvention.
Uppropet pågår under våren 2020 och
kommer sedan att lämnas över till regeringen.
SKRIV UNDER IDAG!
www.signeratpnw.se
▲
Rolf Lindahl Greenpeace, Agnes Hellström Svenska
Freds, Josefin Lind Svenska Läkare mot Kärnvapen, Elin
Liss IKFF och Eva Rundgren-Forsberg Svenska FN-för-
bundet inför överlämningen av 35000 namnunderskrifter
till utrikesminister Linde. FOTO: FOTO REBECKA LINDHOLM
LÄKARE MOT KÄRNVAPEN #159
12
INTERNATIONELL UTBLICK
MACRON VILL HA UTÖKAD
ROLL FÖR FRANSKA KÄRN-
VAPEN
Den 7 februari presenterade Frankrikes
president Emmanuel Macron i ett tal
sin strategi om försvar och avskräck-
ning för de kommande åren. I talet lyfte
han att franska kärnvapen bidrar till
säkerheten i Europa och efterlyste en
samordnad europeisk försvarsstrategi
där Frankrikes kärnvapen bör få en
viktig roll. Med Storbritanniens utträde
ur EU är Frankrike nu den enda kärn-
vapenstaten i unionen.
Macron uttryckte också en önskan om
att inleda en dialog med de europeiska
stater som vill utveckla en europeisk
kärnvapendoktrin och öppnade upp
för möjligheten att stater ska kunna
vara delaktiga i övningar med franska
kärnvapen.
Sveriges utrikesminister Ann Linde (S)
kommenterade Macrons förslag med
att kärnvapen inte ingår i regeringens
framtidsvisioner, men att hon vill ha en
fortsatt dialog med Frankrike.
https://slmk.org/nyheter-press/pressmedde-
lande-sverige-maste-ta-avstand-fran-macrons-
farliga-karnvapenpolitik/
NYA RATIFICERINGAR AV
TPNW
I mars ratificerade Namibia som 36:e
stat FN:s konvention om ett förbud mot
kärnvapen (TPNW). Det betyder att det
nu bara krävs 14 ratificeringar för att
avtalet ska träda i kraft! Ett antal stater
väntades skriva under förbudet vid en
ceremoni i samband med översyns-
konferensen för ickespridningsavtalet
(NPT) i New York i maj, hur det blir nu
återstår att se. Samtidigt har 81 stater i
skrivande stund signerat förbudet.
www.ican.com
SCHLOSSER OM DR STRANGE-
LOVE – VAD ÄR SANT?
I en artikel i the New Yorker har jour-
nalisten och författaren Eric Schlosser
grundligt gått igenom Stanley Kubrick-
filmen Dr Strangelove från 1964,
jämfört den med USA:s kärnvapenpo-
litik och kommit fram till att många av
händelserna i filmen låg nära vad som
faktiskt hade kunnat hända.
Filmen Dr Strangelove eller: Hur jag
slutade ängslas och lärde mig älska
bomben är en svart komedi som ifråga-
sätter kärnvapen genom att skildra hur
enkelt ett kärnvapenkrig skulle kunna
sättas igång av misstag.
I filmen, precis som det verkligen var
på 60-talet, hade amerikanska office-
rare befogenhet att i vissa fall avfyra
kärnvapen utan presidentens tillstånd
och på så sätt kunde de starta ett
kärnvapenkrig. Idag krävs en åttasiffrig
kod (som tidigare var 00000000) för att
avfyra de kärnvapen som är baserade
på land och ubåtar.
Även om risken för en oavsiktlig eller
obehörig kärnvapensprängning har
minskat något, så har den inte helt
eliminerats – det är kanske det mest
skrämmande av allt.
https://www.newyorker.com/news/news-desk/
almost-everything-in-dr-strangelove-was-true
https://www.newyorker.com/news/news-desk/
deconstructing-dr-strangelove
SVAGT STÖD FÖR KÄRNVAPEN
I BELGIEN
Belgien är ett av fem Natoländer med
amerikanska kärnvapen utplacerade på
sin mark. Inom det belgiska parlamentet
råder stor oenighet kring den fortsatta
närvaron av de ungefär 20 B61-bomber
som finns vid flygbasen Kleine Brogel.
Innan jul röstade utrikesutskottet ige-
nom en motion med krav om en plan för
att avlägsna de amerikanska kärnvap-
nen. Motionen satte även press på att
Belgien bör skriva under FN:s konven-
tion om ett förbud mot kärnvapen.
Den 16 januari höll det belgiska parla-
mentet en omröstning om motionen,
som med knapp marginal landade i ett
nej. Röstresultatet med 74 röster emot
och 66 röster för visar hur svagt stödet
för amerikanska kärnvapen är bland
de belgiska folkrepresentanterna. Både
USA och Nato uppges ha varit ”mycket
oroliga” och satt press på belgiska folk-
valda politiker att säga nej till motionen.
https://slmk.org/nyheter-press/svagt-stod-for-
karnvapen-i-belgien/
USA PLACERAR UT ”MER ÖVER-
LEVNADSBARA” KÄRNVAPEN
USA placerade i början av februari ut sitt
nya, ”mer överlevnadsbara” kärnvapen
på amerikanska ubåtar. Kärnvapnet har
utvecklats som en del av USA:s upp-
daterade kärnvapenstrategi ”escalate-
LÄKARE MOT KÄRNVAPEN #159
13
sekunder till
midnatt
Av Inge Axelsson
Domedagsklockan, som sedan 1947
pryder omslaget på Bulletin of the
Atomic Scientists, visar hur nära
kärnvapenkrig och klimatkatastrof vi
anses vara. Den 23 januari ställdes
klockan in på 100 sekunder före
midnatt, det mest kritiska läget nå-
gonsin. Under kalla kriget 1953-1960
och 1984-1988 stod minutvisaren
som mest kritiskt på 2 respektive 3
minuter före midnatt men nu anses
situationen vara än mer alarmeran-
de. De som beslutat om de symbo-
liska visarnas läge var bland andra
FN:s förre generalsekreterare Ban Ki-
Moon, Irlands förra president Mary
Robinson, förre amerikanske för-
svarsministern William J. Perry och
13 Nobelpristagare. Denna grupp för
vetenskap och säkerhet (Science and
Security Board) har skrivit ett 2020
Doomsday Clock Statement med
titeln It is 100 seconds to midnight.
Varför bedöms världsläget vara så
allvarligt nu? Framför allt därför att
vi är på väg mot ett läge där inga
avtal hindrar Ryssland och USA att
starta kapprustningen igen. President
Ronald Reagan i USA och generalse-
kreterare Michail Gorbatjov i Sovjetu-
nionen enades om att kärnvapenkrig
måste förhindras och slöt INF-avtalet
1988 som förbjöd medeldistansmis-
siler. År 2019 lämnade emellertid
USA (Donald Trump) och Ryssland
(Vladimir Putin) INF-avtalet. Trump
lämnade också avtalet med Iran om
att Iran inte ska bygga kärnvapen.
Fredssamtalen mellan Nordkorea och
USA pågår inte längre. Nya START-
avtalet om nedrustning av kärnvapen
löper ut 2021 och Trump har sagt att
han inte tänker förlänga det. USA har
också antytt att man ska lämna Open
Skies Treaty som gör att supermakterna
kan följa motståndarens militärer från
luften under fredstid. Gruppen säger att
”ett kärnvapenkrig som utplånar civili-
sationen – oavsett om det börjar genom
planering, misstag eller kommunika-
tionsmiss – är en verklig möjlighet”.
Vad ska vi göra om makthavare inte gör
något för att minska på hoten, frågar
Gruppen och svarar själv: ”Människor
över hela världen bör upprepa klima-
taktivisten Greta Thunbergs berättigade
ord: How dare you?” Gruppen fortsät-
ter: “Mötet med denna skrämmande
användning av hot och politiska ledares
vilja att förkasta förhandlingar och
institutioner som kan skydda civilisa-
tionen på lång sikt gör att the Bulletin
of the Atomic Scientists Science and
Security Board idag [23 januari 2020]
flyttar Domedagsklockan 20 sekunder
närmare midnatt – närmare jordens un-
dergång än någonsin. Med detta varnar
gruppens ledamöter tydligt ledare och
medborgare jorden runt att det inter-
nationella säkerhetsläget nu är farligare
än det någonsin varit, till och med värre
än under kalla krigets värsta år.”
Jerry Brown, tidigare guvernör i Kalifor-
nien, nu direktör för the Bulletin, sade
vid presentationen av ändringen av
Dome dagsklockan: ”Vakna upp, Ame-
rika! Vakna upp, världen! Vi måste göra
mer.” ... ”Men vi är inte där [vid midnatt]
än. Vi kan fortfarande dra oss tillbaka
från avgrunden.” ... ”Vi har en otrolig
möjlighet att vända på kapprustningen
av kärnvapen, utsläppen av koldioxid
och den besinningslösa jakten på ännu
farligare teknologier. Vi kan alla göra
någonting.” v
to-deescalate” från 2018, som en
reaktion på Rysslands kärnvapenut-
veckling.
Det nya kärnvapnet är mindre
kraftfullt än konventionella kärnva-
pen och beskrivs av USA därför som
”mer överlevnadsbart”, vilket stärker
dess avskräckande effekt eftersom
det sänker tröskeln för att vapnet
faktiskt används. Samtidigt har det
en sprängkraft jämförbar med de
bomber som släpptes över Hiro-
shima och Nagasaki och som släckte
140 000 människoliv.
https://slmk.org/nyheter-press/pressmed-
delande-usas-nya-utplacerade-karnvapen-
sanker-troskeln-for-karnvapenkrig/
STOCKHOLMSINITIATIVET
MÖTS I BERLIN
Den 25 februari träffade Sveriges
utrikesminister 15 andra utrikesmi-
nistrar i Berlin för att diskutera en
gemensam agenda inför översyns-
konferensen av icke-spridningsavta-
let i maj. Mötet skedde inom ramen
för Stockholmsinitiativet, som lan-
serades av den svenska regeringen
i fjol med syfte att de 16 deltagande
länderna tillsammans ska bidra till
framsteg i genomförandet av icke-
spridningsfördraget (NPT) och öka
den politiska viljan för nedrustning.
Under mötet enades länderna om
en deklaration med åtgärder som
ska främja kärnvapennedrustning.
Bland annat kräver de att ”kärnva-
penstaterna ska erkänna behovet av
att se till att kärnvapen aldrig kom-
mer att användas igen och att främja
kärnvapenavrustning”. Formule-
ringen kan tolkas som att staterna
bakom Stockholmsinitiativet inte vill
avkräva kärnvapenstaterna ett löfte
om att aldrig använda kärnvapen på
nytt, utan endast att de erkänner att
ett sådant löfte behövs.
https://www.government.se/information-ma-
terial/2020/02/npt-at-50-advancing-nuclear-
disarmament-securing-our-future/
LÄKARE MOT KÄRNVAPEN #159
14
INTERNATIONELL KAMPANJ FÖR ETT KÄRNVAPENFÖRBUD
I Sverige medverkar sexton stora freds- och miljöorganisationer i ICAN som drivs av
initiativtagaren Svenska Läkare mot Kärnvapen.
www.icanw.org | facebook.com/icanw.org | Twitter @nuclearban
DANSKE LÆGER MOD KERNEVÅBEN - DLMK
Bestyrelsen består af: Klaus Arnung (formand), Niels Dahm (kasserer), Alexandra
Schou (International Councillor), Povl Revsbech (sekretær) og Sarah Byberg. Bent
Pedersen er revisor.
DLMK, e-mailadresser och telefonnummer:
Alexandra Schou, København, 27218115, alixschou@hotmail.com
Niels Dahm, Faaborg, 62618361, dahm@avernak.dk,
Povl Revsbech, Brabrand, 86264717, 23801580, povl.revsbech@gmail.com
Adeel Riaz Ahmed, Albertslund, 23370484, adeel165@yahoo.com
Klaus Arnung, Vedbæk, 45661181, 21657087, k.arnung@dadlnet.dk
Sarah Byberg, København, 50247452, sabyberg@gmail.com
DLMK’s hemsite hedder nu: danskelaegermodkernevåben.dk
Som associerad medlem deltar du i
verksamheten och har samma förmå-
ner som ordinarie medlemmar, med
den enda skillnaden att du inte kan
inneha en styrelsepost.
KANSLI
Generalsekreterare
Josefin Lind
073-803 05 07
josefin.lind@slmk.org
Projektledare kommunikation/
organisationsutveckling
Michaela de Verdier
076-017 38 69
michaela.deverdier@slmk.org
Ekonomi- och medlemsansvarig
Jane Földes
08-400 204 83
jane.foldes@slmk.org
medlem@slmk.org
Svenska Läkare mot Kärnvapen
Norrtullsgatan 45
113 45 Stockholm
Kassör
Klas Lundius
Svenska Läkare mot Kärnvapen
Håkantorpsmölla
281 91 Perstorp
klas.lundius@slmk.org
Bli medlem!
Genom att bli medlem visar du ditt
stöd för arbetet och stärker den
humanitära rösten i kärnvapen-
debatten. Sätt in medlemsavgiften
på BankGiro 901-0901 eller Swisha
till 1239010901 och mejla till
medlem@slmk.org.
Läkare: 290 kr / år
Läkarstuderande: 100 kr / år
Associerad medlem 200 kr/ år
Associerad student 100 kr / år
Har du frågor om ditt medlem-
skap eller vill göra en adress-
ändring? Skicka ett mejl till
medlem@slmk.org.
Du hittar oss på webben:
www.slmk.org
facebook.com/SLMK.1981
Instagram: @lakaremotkarnvapen
Twitter: @IPPNWSweden
ORGANISATIONER MOT KÄRNVAPEN
SVENSKA LÄKARE MOT KÄRNVAPEN – SLMK
Vi är den svenska sektionen av International Physicians for the Prevention of Nuclear
War (IPPNW) som är en bred internationell organisation med 150 000 medlemmar, som
har en kärnvapenfri värld som gemensamt mål. I Sverige är vi idag nästan 2 500 läkare
och medicinstudenter som är medlemmar. Dessutom har vi associerade medlemmar
från yrkesgrupper som liksom läkare vill värna liv och hälsa, nämligen tandläkare,
forskare, ingenjörer, sjuksköterskor, sjukgymnaster och biomedicinska analytiker.
Både Svenska Läkare mot Kärnvapen och IPPNW är politiskt och religiöst obundna
organisationer med målet att avskaffa kärnvapnen genom att sprida saklig information
om vapnens medicinska effekter.
Som medlem får du tidningen Läkare mot Kärnvapen 4 gånger/år. Det är den enda
svenska tidskriften om kärnvapen.
Vårt arbete finansieras till ca 60% av medlemsavgifter. Utan detta stöd skulle vi inte
kunna agera så självständigt och vetenskapligt trovärdigt som vi gör idag. En stark röst
för de humanitära och medicinska nedrustningsargumenten är nödvändig i dagens
kärnvapendebatt. Vi är den rösten, tack vare en engagerad läkarkår. Medlemsavgiften är
290 kr/år för läkare och 200 kr/år för associerade medlemmar. Alla studenter betalar 100
kr/år. Bankgiro 901-0901.
Du hittar oss på webben: www.slmk.org
eller facebook.com/SLMK.1981
Vill du bidra till vårt arbete för en kärnva-
penfri värld och samtidigt se dina pengar
växa? Då kan du välja att spara i Swedbank
Humanfond, en ideell aktiefond där du
som sparare skänker en del av ditt fondka-
pital till Svenska Läkare mot Kärnvapen.
Genom att spara i Humanfonden får Svenska
Läkare mot Kärnvapen varje år två procent av ditt
sparade kapital. Utdelningen sker i samband med
alla hjärtans dag och i genomsnitt bidrar våra
sparare varje år med cirka 400 000 kronor till vår
verksamhet. Över åren innebär det ett tillskott på
flera miljoner kronor, som bland annat bidragit
till Svenska Läkare mot Kärnvapens arbete för att
få till stånd FN:s kärnvapenkonvention.
– Det är en stor fördel med en inkomst varje år
som vi inte behöver lägga tid på att ansöka om och
som inte är öronmärkt. I vårt arbete dyker det hela
tiden upp utmaningar som vi inte kan förutse ett
år i förväg, då bidragsansökningar behöver lämnas
in, säger Klas Lundius, kassör på Svenska Läkare
mot Kärnvapen.
Humanfonden förvaltas av Swedbank Robur och
som sparare behöver du inte betala någon fond-
avgift. Klas Lundius betonar att det inte är någon
skillnad på att spara i Humanfonden jämfört med
andra fonder:
– Börsen går upp och ned och historisk avkastning
är inte en garanti för framtida avkastning. Men ser
man det som en långsiktig placering så vinner aktie-
sidan hela tiden, säger Klas Lundius, som själv spa-
rar i Humanfonden sedan 1993 då Svenska Läkare
mot Kärnvapen blev förmånstagare i fonden.
– Efter 27 år som sparare har det visat sig att det
lönar sig för både mig och föreningen. Mitt kapi-
tal har ökat genom åren, samtidigt som jag har
bidragit till Svenska Läkare mot Kärnvapens verk-
samhet. Det är ett betydligt roligare sätt att spara!
Fonden är en så kallad hållbarhetsfond, vilket
betyder att den investerar i företag som har krav på
sig när det gäller miljö, mänskliga rättigheter och
arbetsvillkor.
– Svenska Läkare mot Kärnvapen arbetade också
intensivt under flera år för att Swedbank skulle
sluta investera i företag med anknytning till kärn-
vapen, vilket de till slut gjorde.
SPARA FÖR EN KÄRN-
VAPENFRI VÄRLD
SÅ GÖR DU FÖR ATT BÖRJA SPARA
I SWEDBANK HUMANFOND:
Om du redan är kund hos Swedbank kan du köpa
Humanfonden direkt via internetbanken. Då får du
ett brev hem där du väljer vilken organisation som
du vill ha som förmånstagare. Missa inte att ange
Svenska Läkare mot Kärnvapen som förmånsta
gare! Om du inte gör något val fördelas summan
proportionellt till alla ideella organisationer som
är anslutna till Humanfonden.
Du kan också köpa Humanfonden via andra bank
er. Då kan du i dagsläget dock inte välja förmåns
tagare. Om du vill vara säker på att spara till för
mån för Svenska Läkare mot Kärnvapen rekom
menderar vi därför att du köper Humanfonden via
Swedbank.
Har du frågor? Maila till info@slmk.org
så hjälper vi dig!
POSTTIDNING B 03
Avsändare:
Svenska Läkare mot Kärnvapen
Norrtullsgatan 45
113 45 Stockholm
Sweden
HIROSHIMA 75 ÅR
I augusti i år är det 75 år sedan atombomberna
ödelade Hiroshima och Nagasaki. Uppmärksamma
gärna detta i din hemstad med manifestation, lykt-
nedsättning, debattartikel eller insändare eller något
annat. Tipsa gärna oss om era evenemang så sprider
vi ordet!
Vi hoppas att arrangemang och liknande
kommer att vara möjligt i augusti, men ni får
självklart känna av vad som är passande efter
rådande omständigheter just där och just då.
HÖR AV DIG TILL INFO@SLMK.ORG FÖR FRÅGOR
ELLER TIPS PÅ ARRANGEMANG!
