Text från PDF
LÄKARE MOT KÄRNVAPEN #156
UTGIVEN SEDAN 1981
Nr 156 juni 2019
www.slmk.org
VÄXANDE MOTSÄTTNINGAR INOM NPT
KÄRNVAPEN UTREDNINGEN SÅGAS
AV FOLKRÄTTSEXPERTER
FINNS DET ”SMÅ” KÄRNVAPEN?
NPT PREPCOM
I NEW YORK
Nya initiativ, motsättningar
och oro inför 2020
I DETTA
NUMMER
Jan Larsson
Ordförande för Svenska Läkare mot Kärnvapen
jan.larsson@slmk.org
LÄKARE MOT KÄRNVAPEN #156
2
Ett nytt inslag i stormakternas kärn-
vapenarsenaler är små atombom-
ber, bomber med ”low yield”, liten
sprängkraft. Hur liten är då en sådan
bomb, hur ”små” atombomber går det
att tillverka?
Svaret finns i artikeln av Stefan Björn-
son om ”små” kärnvapen på sidan 12.
För att uran eller plutonium ska ex-
plodera måste mängden vara minst så
stor att den överstiger den så kallade
kritiska massan. Därför finns det en
gräns för hur liten en atombomb kan
vara. Den ”utveckling” som nu pågår i
USA och Ryssland innebär att man till
sina arsenaler tillför vapen med ”low
yield”, liten sprängkraft, i storleksord-
ningen 5 kiloton TNT, en tredjedel av
Hiroshimabomben.
Vad händer om en sådan ”liten”
atombomb fälls över Gustav Adolfs
torg i min hemstad Malmö? Förutom
alla offer för mekaniska trauman och
joniserande strålning kommer många
att få svåra brännskador. Av de överle-
vande skulle hundratals, kanske mer
än tusen människor ha svåra bränn-
skador. I Sverige idag har vi resurser
för att vårda högst 20 patienter med
sådana skador, i hela Europa totalt
några hundra. Att kalla sprängkraften i
en sådan bomb för liten, ”low yield” är
inte korrekt, det ger en felaktig bild.
Stabilitet genom avskräckning är ett
annat paradoxalt uttryck vi sett i de-
batten om TPNW. Den mest uppse-
endeväckande formuleringen fanns i
inledningen av en debattartikel i en av
våra stora dagstidningar: kärnvapnen
har bidragit mer till freden i världen än
ICAN, mottagare av Nobels fredspris
år 2017. Bakom det påståendet ligger
tanken om kärnvapenavskräckning
som en stabiliserande faktor i interna-
tionella relationer. Denna tanke modell
är central i kritiken mot FN:s förbuds-
konvention: avskaffa kärnvapnen och
risken för krig ökar. Men att beteckna
denna balans som ”stabil” är att an-
vända ordet fel, även om det är en om-
huldad tanke. Det är en labil balans,
både om man ser tillbaka och om man
blickar framåt. Historiskt har det fun-
nits många tillfällen då kärnvapenkri-
get varit nära. Kubakrisen är det mest
kända exemplet (situationen utanför
Kuba var ännu värre än vad alla vi
oroliga på 1960-talet kunde föreställa
oss) men det har funnits flera.
Tittar man framåt finns det åtskilligt
som talar för att kärnvapnen som
stabiliserande faktor i i världen inte är
att lita på: bland annat pågår en sprid-
ning av kärnvapen till flera länder och
stormakterna håller ständigt på med
att tillföra sina arsenaler nya typer av
kärnvapen.
Till alla dem som anser att det skulle
vara farligt att avskaffa kärnvapnen
helt borde vi ställa frågan: finns det
ändå inte något vi skulle kunna enas
om, något att tillsammans verka för?
Några förslag: 1) antalet kärnvapen
i världen ska reduceras till några
hundra, det lägsta antal som krävs för
trovärdig avskräckning 2) inga vapen
HUR LITEN KAN EN ATOMBOMB BLI?
OCH HUR STABIL ÄR KÄRN VAPEN
AVSKRÄCKNINGEN?
Om hur orden används i kärnvapendebatten
LEDARE
ska vara redo för omedelbar avfyr-
ning, för att minska risken för kärn-
vapenkrig av misstag 3) ingen teknisk
utveckling av kärnvapnen ska ske, de
vapen som redan finns räcker gott för
avskräckning. Så kanske vi kan skjuta
upp diskussionen om och i så fall hur
det sista steget, det totala avskaffandet
av kärnvapen ska tas.
Till slut: alla vi som upplevde kalla
kriget, vi kanske kan enas om att en
fredsbevarande avskräckning baserad
på risken för total förintelse – det är
inte den tryggheten vi vill överlämna
till våra barn och barnbarn. v
”
Tittar man framåt finns det åtskilligt som
talar för att kärnvapnen som stabiliserande
faktor i i världen inte är att lita på: bland
annat pågår en spridning av kärnvapen till
flera länder
LÄKARE MOT KÄRNVAPEN #156
3
INNEHÅLL
Läkare mot Kärnvapen nr 156 juni 2019
ISSN: 1400-2256 Upplaga: ca 4000 ex
Läkare mot Kärnvapen är en kvartalstidskrift
som ges ut av förenin gen
Svenska Läkare mot Kärnvapen (SLMK)
SLMK är en av tio organisationer som ingår
i ICAN:s internationella styrgrupp.
Ansvarig utgivare: Jan Larsson
Linnég. 2 H, 753 32 UPPSALA
Tel 0725-66 87 25
E-post: jan.larsson@slmk.org
Red för detta nr: Jan Larsson,
Ulf König, Gabriel Holmbom,
Clara Levin och Sofia Tuvestad
UTGIVNINGSPLAN
Nr Manusstopp Distribution
157 1 sep okt 2019
Manus till nästa nr skickas till:
Jan Larsson, jan.larsson@slmk.org
FÖRÄNDRAD SPELPLAN INFÖR NPT 2020
– RAPPORT FRÅN PREPCOM I NEW YORK
STÄDERNA SOM GÅR FÖRE I KAMPEN
MOT KÄRNVAPEN
UTVECKLING AV “SMÅ” KÄRNVAPEN
Tryckeri: Exakta Creative
i Hässleholm 0451-38 49 50
Layout: Gabriel Holmbom,
egdesign.gabriel@gmail.com
Prenumerationsärenden handläggs
av kansliet i Stockholm, adr se sid 18.
Tryckt på miljögodkänt papper.
Bankgiro 901-0901.
Swish 1239010901.
4
6 VÄXANDE MOTSÄTTNINGAR INOM NPT
8 KÄRNVAPEN UTREDNINGEN SÅGAS AV FOLKRÄTTSEXPERTER
11 DON’T BANK ON THE BOMB
13 TEKNISKA FAKTA OM KÄRNVAPEN
14 DETTA HAR HÄNT / PÅ GÅNG
16 INTERNATIONELL UTBLICK
17 KRÖNIKA
10
4
12
12
10
LÄKARE MOT KÄRNVAPEN #156
4
Ä
nnu en gång möts staterna
inom icke-spridningsavtalet,
NPT, för att förbereda nästa
års översynskonferens. Spelplanen
har dock ändrats på många sätt efter
tillkomsten av FN:s kärnvapenför-
bud, TPNW.
NPT ses fortfarande som en hörnsten
i nedrustningsarbetet, men frågan om
huruvida NPT och TPNW komplette-
rar eller motverkar varandra utgör en
vattendelare bland staterna. Kärnva-
penstaterna hävdar envist att TPNW
motverkar NPT men ingen har hittills
kunnat beskriva på vilket sätt. I ett
större perspektiv har de båda avtalen
som övergripande mål att minska
hotet från kärnvapnen och på sikt
avskaffa dem helt. Det blir snarast en
synergi mellan avtalen, och det ökar
trycket på kärnvapenstaterna. Det är
då helt naturligt att de stater som vill
fortsätta med status quo gör motstånd
på de sätt de kan.
Staternas uttalanden under NPT-mö-
tet är vid första anblick lika. Alla tycks
vara rörande överens och vilja verka
för nedrustning och mot kärnvapen-
spridning. Kärnvapenstaternas budget
för kärnvapen de kommande åren
ger dock en helt annan bild. Samtliga
kärnvapenstater investerar stora sum-
mor, motsvarande miljarder ameri-
kanska dollar, i omfattande moder-
niseringar av sina kärnvapensystem,
även om alla inte är helt öppna med
detta.
En viktig skiljelinje i staternas ut-
talanden handlar om att de antingen
hänvisar till TPNW och de katastro-
fala humanitära konsekvenserna av
kärnvapen eller i stället fokuserar på
militär säkerhetspolitik. Civilsamhället
framhöll i ett uttalande de katastrofala
konsekvenserna av kärnvapen och att
dessa vapen delar upp världen i de
som hotar med och de som blir hotade
av kärnvapen. Ett djupt odemokratiskt
förhållande.
USA har lagt fram initiativet ”Creating
an Environment for Nuclear Disarma-
ment” där landet hänvisar till att det
globala säkerhetsläget måste bli bättre
innan någon nedrustning kan bli
aktuell. USA underströk att beslut om
kärnvapenanvändning inte kommer
att bli automatiserat utan fortsatt bara
kan godkännas av presidenten själv,
något som i dagens situation känns
milt sagt oberäkneligt.
Civilsamhällets uttalanden är märk-
bart tydligare och påminner utan om-
svep om att det handlar om massför-
störelsevapen med kapacitet att döda
hundra tusentals människor inom
loppet av minuter.
Flera kärnvapenstater har talat om
kärnvapen med en mindre spräng-
kraft, så kallade ”low yield nuclear
weapons”. Dessa ska vara mer ”an-
vändbara” och sänker tröskeln för
användning av kärnvapen. Civilsam-
hället motsatte sig detta i ett uttalande
då ”low yield” är en missvisande term
för en vapentyp som oavsett storlek
kräver tiotusentals till hundratusentals
människoliv.
Det politiska läget är enligt många
sämre än på länge med INF-avtalet
som är på väg att upphöra, och med
stor osäkerhet kring om Nya START
kommer att förlängas. Det skulle
kunna leda till att det om två år inte
”
Civilsamhällets ut
talanden är märk
bart tydligare och
påminner utan
omsvep om att det
handlar om mass
förstörelsevapen
med kapacitet
att döda hundra
tusentals människor
inom loppet av
minuter.
Förändrad spelplan inför
NPT 2020
Rapport från PrepCom i New York
Av David Victorin
NPT
Icke-spridningsavtalet, Non-
Proliferation Treaty (NPT), som
trädde ikraft 1970, uppfattas
av många som det viktigaste
FN-avtalet om kärnvapen-
nedrustning. Så många som
191 länder är anslutna, fler
än för något annat FN-avtal.
Vart femte år genomförs en
översynskonferens om avtalet,
Review Conference (RevCon).
Åren före varje RevCon hålls
förberedande möten, Prepa-
ratory Committees (PrepCom)
där representanter för NPT-
länderna diskuterar upplägget
för de kommande översynsför-
handlingarna.
Kort om
LÄKARE MOT KÄRNVAPEN #156
5
finns några bilaterala avtal om va-
penkontroll eller nedrustning mellan
Ryssland och USA, som tillsammans
innehar majoriteten av världens
kärnvapen. Men som ICAN framhöll
i sitt uttalande: även om det finns
nio stater som verkar gå åt fel håll, så
finns det 122 stater som gemensamt
tagit ett stort steg mot en kärnvapenfri
värld genom att ta fram TPNW. ICAN
uppmanade stater att signera och
ratificera avtalet, det just nu viktigaste
steget för att skapa förutsättningar för
nedrustning – eller som USA säger,
”Creating an Environment for Nuclear
Disarmament”.
Språkbruk lägger grunden för hur
förhandlingar ska föras. Här har det
nu blivit en dragkamp mellan TPNW
och humanitära konsekvenser på ena
sidan och militär säkerhetspolitik
på den andra. Vårt uppdrag är som
alltid att informera om de medicinska
konsekvenserna och hur lite vi som
läkare kan göra vid en kärnvapenutlöst
katastrof. v
ICAN CAMPAIGNERS
MEETING DAGS ATT FIRA
ICAN:S FRAMGÅNGAR!
av David Victorin
ICAN hade på lördagen, innan förhand-
lingarna startade, ett möte för alla inom
kampanjen för att förbereda, inspirera
och organisera arbetet. Cirka 60 perso-
ner deltog, varav hälften tyska studenter
inom olika fredsrelaterade ämnen. Det
var en positiv stämning med många er-
farna röster och ett visst självförtroende
alstrat av de senaste framgångarna.
Beatrice Fihn inledde med en upp-
mun tran om att vi måste fira dessa
fram gångar. Kampanjen ”Cities appeal”
får faktiskt kallas en succé! Los Angeles,
delstaten Kalifornien och, närmast geo-
grafiskt, Bergen samt många fler stora
stater har anslutit sig, med en uppma-
ning till respektive regering att signera
och ratificera TPNW. Beatrice påminde
om att lokalpolitiker har en skyldig-
het att skydda sina invånare och att de
därför har en anledning att ta ställning
mot kärnvapen i sin stad eller region.
Investerare har fått ett ökat fokus på
hållbara och etiska investeringar och
TPNW har bidragit till att stigmati-
sera kärnvapen, vilket gjort att vissa
investerare dragit sig ur placeringar i
kärnvapenrelaterade bolag. Därför kan
de som säger att TPNW inte kommer
ha någon effekt bevisas ha fel, eftersom
kärnvapenförbudet redan nu har haft
en påverkan.
Vi diskuterade hur vi skulle kunna
skapa en starkare opinion hos allmän-
heten i kärnvapenfrågan. Ett av de mest
intressanta förslagen var att försöka
få ett samarbete med klimatrörelsen
som är stor och på kraftig frammarsch.
Dessutom har antikärnvapenrörelsen
och klimatrörelsen flera gemensamma
beröringspunkter. Det är dock viktigt
att ett sådant samarbete blir gynnsamt
för båda grupper. Många var positiva
och trodde på en synergistisk effekt av
ett samarbete. v
LÄKARE MOT KÄRNVAPEN #156
6
D
et märks på staternas age-
rande att vi börjar närma
oss en översynskonferens av
icke-spridningsavtalet, NPT. Rädslan
för att återigen misslyckas gick nästan
att ta på i rummet på FN i New York.
Civilsamhället reagerade starkt på att
det första som försvinner när det hand-
lar om att kompromissa är genusper-
spektivet, det vill säga att uppmärksam-
ma att kvinnor och män drabbas olika
vid en kärnvapenattack samt vikten av
representation. Det andra som försvin-
ner är erkännandet av de humanitära
konsekvenserna.
Allt tyder på att kärnvapenstaterna kän-
ner en ökad press efter det humanitära
initiativet och FN:s kärnvapenförbud,
eftersom de inte längre vill kännas vid
det humanitära perspektivet. Både
kärnvapenstater och Natostater vill gå
tillbaka till en rent teknisk diskussion,
där människan inte finns med, precis
som det var före förhandlingarna 2010,
året då de humanitära konsekvenserna
för första gången nämndes i ett NPT-
dokument.
VEMS UTRYMME?
Vi vet alla att NPT står inför stora utma-
ningar 2020. Det är ingen hemlighet.
Kärnvapenstaterna fortsätter att berätta
om arsenaler som de nedrustade för tio
år sedan, samtidigt som de glömmer att
nämna den pågående upprustningen
(och USA testade även två ballistiska
missiler under de pågående förhand-
lingarna). Men motståndet får inte pa-
ralysera oss. Det är inte första gången
som de kärnvapenfria staterna och
kärnvapenstaterna tycker helt olika, nå-
got som vi skrev om i det förra numret
av LMK. Det är inte heller så att stater
börjar lämna NPT. FN:s konvention
om ett förbud mot kärnvapen, TPNW,
erbjuder den största möjligheten på
länge för kärnvapenfria stater att driva
utvecklingen inom NPT framåt och det
är något positivt.
Under förhandlingarna lade mötets
ordförande från Malaysia fram flera
utkast till rekommendationer riktade
till översynskonferensen 2020. Det sista
utkastet innehöll starkare skrivningar
om nedrustning och humanitära per-
spektiv i linje med tidigare beslut inom
NPT. Men i diskussionen sa USA:s
ambassadör att det var en dramatisk
försämring som inte reflekterade de
gångna två veckorna. Frankrikes am-
bassadör framhöll att rekommendatio-
nerna innehöll skadliga beståndsdelar
som till viss del hotar NPT:s existens.
Kärnvapenstaterna vill alltså backa
från tidigare löften. Men, som Ray
Acheson från Reaching Critical Will
skrev i en analys, de starkare förslagen
reflekterade inte kärnvapenstaternas
syn utan kollektivets. Ingen av dessa
rekommendationer kunde antas med
konsensus. Istället lade ordföranden
fram det sista reviderade utkastet som
ett officiellt arbetspapper till 2020.
De rekommendationer som kärn-
vapenstaterna och deras allierade
förespråkade hade inneburit ett steg
tillbaka vad gäller det humanitära
perspektivet på kärnvapen, i jämförelse
med slutdokumentet som antogs med
konsensus vid NPT:s översynskonfe-
rens 2010. Ordföranden uppmanade
stater att flytta sig från sina positio-
ner och hålla ett öppet sinne, för att
undvika dödläge. Vad som sker 2020
återstår att se.
Det är tydligt att kärnvapenstaterna ser
NPT som något som de ska styra över
och att övriga stater ska dansa efter deras
pipa. Vissa stater verkar gå med på detta,
de vill inte stöta sig med kärnvapenstater-
na och försöker enligt dem själva att bygga
broar. Men hur mycket av integriteten och
ambitionen om en kärnvapenfri värld ska
vi avstå ifrån för att göra kärnvapenstater-
na nöjda? De stater som inte håller med
kärnvapenstaterna utsätts å andra sidan
för press och hot.
Sydafrikas ambassadör uttryckte i slutet
av förhandlingarna att NPT tillhör alla
och att ”nej” aldrig är en förhandlingspo-
sition. Ambassadören fortsatte med att
säga att vissa stater inte kan agera som ett
litet gäng som får sin vilja igenom medan
alla andra får stå utanför. Kompromiss
och förhandling som inte hotar ordföran-
den för mötet och andra delegationer, är
den enda vägen framåt.
Till detta kommer också att delegationer
skiljer sig åt i hur de beter sig när andra
stater ”har golvet”, håller sina anföranden.
Till exempel är det knäpptyst i rummet
när kärnvapenstaterna pratar, men när
andra stater pratar så kan ljudvolymen
stiga i rummet och färre lyssnar. Detta är
ett maktinstrument som vissa gärna ut-
nyttjar. Det handlar om vem som räknas
och vem som inte gör det. Det påminner
om när vi arbetade för att Sverige skulle
ställa sig bakom det humanitära initiati-
vet och utrikesminister Carl Bildt sa att
det endast var oseriösa stater som gått
med. Dessa ”oseriösa stater” förhandlade
sedan, för att uppfylla sina skyldigheter
inom NPT:s artikel 6, fram en FN-kon-
vention som förbjuder kärnvapen. Dessa
stater tar sitt ansvar.
VÄXANDE
MOTSÄTTNINGAR
INOM NPT
Av Clara Levin
”
Det är tydligt att kärn
vapenstaterna ser
NPT som något som
de ska styra över och
att övriga stater ska
dansa efter deras
pipa.
LÄKARE MOT KÄRNVAPEN #156
7
CEND
USA har lanserat ett nytt initiativ som
de kallar för Creating Environment for
Nuclear Disarmament, CEND. Med detta
initiativ vill de skapa en ”säker miljö” för
nedrustning. De menar att de inte kan
rusta ner sina kärnvapen i dagsläget på
grund av det globala säkerhetsläget. Vissa
menar att det är positivt att USA är villiga
att samtala om nedrustning, men egentli-
gen är CEND bara en ursäkt för att inte ge
efter för påtryckningar. USA:s krav på hur
säkerhetsläget måste se ut är nämligen
oerhört höga – vi ska i princip nå världs-
fred innan USA kan tänka sig att prata
nedrustning. Men vi har lärt av historien
att det är precis tvärtom: i oroliga tider är
förhandlingar om ned rustning som vik-
tigast. Nu kan USA säga att de gör någon-
ting, och det gör de absolut – de backar
bandet till 1995 när staterna bestämde att
de skulle förlänga icke-spridningsavtalet
på obestämd tid och gör allt i sin makt för
att behålla sina kärnvapen.
TPNW OCH NPT
FN:s kärnvapenförbud (TPNW) blir
ofta beskyllt för att vara det som skapar
klyftan inom NPT. En minuts eftertanke
räcker för att avfärda den kritiken:
debatten mellan kärnvapenfria stater
och kärnvapenstater har alltid pågått
inom NPT, med olika intensitet i olika
perioder. Kärnvapenstater och Nato-
stater sa under NPT-förhandlingarna
att TPNW underminerar NPT. När de
ombeds förklara hur och varför, så kom-
mer inga svar. Påståendet om att TPNW
skulle försvaga NPT saknar grund och
används av dem som vill ha kvar kärn-
vapen. I den svenska debatten framförs
detta argument även av Centerpartiet
och andra borgerliga partier. Under
mötet i New York blev det tydligt att
deras linje placerar dem tillsammans
med kärnvapenstaterna, och inte med
de stater som vill främja nedrustning
inom NPT. I själva verket understryker
TPNW vikten av ett fullständigt och
effektivt genomförande av icke-sprid-
ningsavtalet, och framhåller NPT som
en hörnsten för kärnvapennedrustning
och icke-spridning, samt för internatio-
nell fred och säkerhet. TPNW uppfyller
och förstärker NPT. Treasa Dunworth,
docent i juridik vid universitetet i
Auckland har skrivit en fördjupande
text om detta till vår skuggrapport,
I skuggan av makten, som vi släppte i
september 2018. I den går Dunworth
igenom TPNW paragraf för paragraf och
visar hur TPNW och NPT, tillsammans
med det fullständiga provstoppsavtalet,
bildar ett internationellt rättssystem för
kärnvapenkontroll.
Irland, som var den drivande kraften
bakom NPT på 1960-talet, uttryckte un-
der förhandlingarna: “The NPT always
envisaged a separate Treaty to give full
effect to its disarmament provisions;
the TPNW does so in a way that is fully
compatible with the NPT, and acknow-
ledges the NPT as the cornerstone of
the international nuclear disarmament
regime. Ireland firmly believes that the
TPNW will strengthen the NPT when it
enters into force.”
Österrike, Nya Zeeland, Irland är exem-
pel på stater som stödjer TPNW och dri-
ver en progressiv politik för NPT:s pelare
ett, nedrustning, samtidigt som de ingår
i samarbeten kring pelare två och tre:
förebyggande av spridning av kärnvapen
respektive fredlig användning av kärn-
energi. Den så kallade ”Vienna Group
of Ten” är ett exempel där dessa länder
samarbetar med bland andra Australien
och Natoländerna Danmark och Ungern.
I den gruppen ingår också Sverige. Ett
annat exempel, där även Sverige ingår,
är ”the De-alerting group” som arbetar
för att minska riskerna för kärnvapen-
användning genom att sänka kärnva-
penberedskapen. Där ingår Nya Zeeland
som även mycket aktivt drivit TPNW och
idag är part till avtalet. Det går utmärkt
att både gå före i nedrustningsfrågor
och samtidigt ha ett starkt engagemang i
frågor såsom icke-spridning och tekniska
aspekter kring riskreducering. Men om
enbart det senare drivs så blir resultatet
en svagare politik för nedrustning. Sve-
rige behöver växla upp! v
▲
För att minska motsättningarna inom NPT anordnar ICAN regionala möten med olika länders delegationer på plats i New York.
LÄKARE MOT KÄRNVAPEN #156
8
F
rågan om kärnvapennedrust-
ning väcker engagemang.
Många organisationer och
personer har lämnat in remissvar
med synpunkter på Lars-Erik Lun-
dins enmansutredning om Sverige
och FN:s kärnvapenförbud (TPNW).
Svenska Läkare mot Kärnvapens re-
missvar kritiserar Lundins utredning.
Det finns att läsa i sin helhet och i en
förkortad version på vår hemsida. Där
har vi även samlat flera svar från såväl
officiella remissinstanser som andra
organisationer.
De officiella försvarspolitiska remiss-
instanserna är negativt inställda till
TPNW. Förmodligen har det bidragit
till att själva utredningen så starkt
argumenterar mot konventionen.
Genom följdfrågor till Regerings-
kansliet har Läkare mot Kärnvapen
fått information om att utredningens
referensgrupp inkluderat Inspektio-
nen för strategiska produkter (ISP),
Totalförsvarets forskningsinstitut
(FOI) samt Strålsäkerhetsmyndigheten
(SSM), utöver Utrikesdepartementet
och Försvarsdepartementet: med
andra ord en övervikt för försvars- och
exportkontrollperspektivet. Dessa
myndigheter har alltså både fått sitta
i referensgruppen, och varit remiss-
instanser. Ytterligare expertis inom
nedrustning och humanitär rätt borde
givetvis ha tillförts, liksom deltagare
från civilsamhället.
Röda Korset anser att Lundins utred-
ning är så pass ofullständig och svagt
underbyggd att den inte kan ligga till
grund för ett ställningstagande i frågan
om den nya FN-konventionen. De
skriver i sitt remissvar att utredningen
inte tar hänsyn till de humanitära kon-
sekvenser som ett användande av kärn-
vapen skulle ha, inte beaktar riskerna
med kärnvapen i analysen av frågan om
säkerhet och inte beaktar relationen till
den humanitära rätten. Vidare innehål-
ler utredningen felaktiga och ogrundade
slutsatser beträffande militärt samar-
bete och konventionens definitioner,
begrepp och normativa verkan. Röda
Korset anser att Sverige bör skriva under
konventionen.
Folkrättsexperter vid Harvard Law
School har också lämnat in ett remiss-
svar som diskuterar relationen mellan
TPNW och icke-spridningsavtalet NPT.
”Den kritik som uttrycks i Lundins
utredning om att
TPNW riskerar
’underminera’ NPT
är ogrundad. TPNW
innebär inte att NPT
urvattnas, TPNW
skapar i själva verket
starkare skyldighe-
ter”, skriver Harvard
Law School. De ana-
lyserar även Sveriges
militära samarbeten
och visar att TPNW
ur det juridiska
perspektivet inte är
ett problem.
Flera professorer vid meteorolo-
giska institutionen på Stockholms
universitet konstaterar att utredningen
”inte baseras på aktuell vetenskaplig
kunskap” och understryker att det
råder samstämmighet kring att kärn-
vapen ger globala effekter på klimatet.
Greenpeace International har också
”
Om Lundins utred
ning skulle skickas
in för publicering
i en vetenskaplig
tidskrift skulle den
bli refuserad för
undermålig käll
förteckning.
Professor Max Tegmark
KÄRNVAPEN
UTREDNINGEN
sågas av folkrättsexperter
Av Sofia Tuvestad
lämnat in ett svar som kritiserar att ut-
redningen utelämnar klimatkonsekven-
ser och humanitära konsekvenser av
kärnvapen. De uppmanar Sverige att
skriva under TPNW.
Svenska sektionen av Amnesty Inter-
national sällar sig också till skaran av
organisationer som menar att Sverige
bör gå med i TPNW. Amnesty skriver att
”utredningen leder till en begränsad och
felaktig slutsats” och att den inte bör ligga
till grund för Sveriges beslut.
Professor Max Tegmark vid Massachu-
setts Institute of Technology konstaterar
att utredningen inte är den balanserade
analys som regering beställde. Tegmark
beskriver kort klimatkonsekvenserna
av kärnvapen och
konstaterar sedan:
”Lundins rap-
port argumenterar
inte emot dessa
påståenden, och
citerar inga som
helst vetenskapliga
forskningsartiklar
med motargument.
Istället försöker den
sopa argu menten
under mattan genom
att inte nämna dem.
Radioaktivt nedfall,
EMP och atomvinter
nämns över huvud taget inte i utred-
ningen – det är som att en utredning
om Parisavtalet inte skulle innehålla
orden ”koldioxid” eller ”klimat”! Om
Lundins utredning skulle skickas in för
publicering i en vetenskaplig tidskrift
skulle den bli refuserad för undermålig
källförteckning.”
LÄKARE MOT KÄRNVAPEN #156
9
Tegmark uppmanar Sverige att
under teckna TPNW och bifogar med
sitt remissvar en debattartikel för
TPNW av honom själv och nio Nobel-
pristagare i fysik och medicin.
Forskare och experter i Pugwash,
däribland professor Thomas Jonter,
argumenterar i sitt remissvar för att
Sverige ska gå med i konventionen.
De riktar vass kritik mot Lundins
slutsatser och skriver bland annat att
utredningen nästan helt försummar
huvudfrågan: normbildning med
sikte på total nedrustning. Pugwash
menar att flera påståenden i utred-
ningen är obestyrkta eller felaktiga
och att transparensen i utredningen
brister: ”Utredaren har (enligt egen
uppgift) samtalat med bortåt 200
personer. Vårt intryck är att han har
redovisat deras åsikter, men knappast
vilka grunder dessa åsikter vilar på.
Vi får inte heller reda på vilka dessa
informanter är.”
Pugwashs remissvar påminner även
om det historiska perspektivet. De
beskriver att i frågor där ett lång-
siktigt allmänintresse ställs mot
ett kortsiktigt egenintresse blir det
nästan alltid så att en majoritet först
motsätter sig beslutet. Så har debat-
ten gått kring svenskt utvecklingsbis-
tånd, svenska kärnvapen, Sveriges
anslutning till icke-spridningsavtalet
NPT med mera. Men, som Pugwash
skriver: ”Efter rationell argumente-
ring, fortsatt arbete inom civilsam-
hället och tid för eftertanke har även
till synes orubbliga riksdagsmajorite-
ter förändrats.”
Detta är bara ett urval av den kritik
som inkommit från oberoende orga-
nisationer och experter. Slutsatsen
borde vara tydlig: Lars-Erik Lundins
utredning kan inte utgöra grund för
ett svenskt beslut om FN:s kärnva-
penkonvention. v
POLITISKA
REAKTIONER
PÅ LUNDINS
UTREDNING
Centerpartiet har nyligen lagt
fram en motion till riksdagen som
hävdar att svensk industri hotas om
Sverige skriver under FN:s konven-
tion om ett förbud mot kärnvapen.
Detta trots att FN-konventionen inte
handlar om den civila industrin el-
ler forskningen.
Centerpartiets motion reser frågor.
Är Sverige idag inblandat i export
eller i samarbeten kring utveckling
av massförstörelsevapen? Känner
Centerpartiet till sådana affärer eller
samarbeten och är det i så fall något
som partiet tycker är bra? Läkare
mot Kärnvapen har ställt dessa
frågor till Centerpartiet, men inte
fått svar.
Motionen gick inte igenom i riksda-
gen i slutändan, vilket vi välkomnar.
Men vi kommer att fortsätta följa
och rapportera om debatten.
Miljöpartiet å andra sidan har gått
ut och krävt en svensk underskrift
av FN-konventionen. Vi måste nu
på allvar väcka liv i nedrustnings-
arbetet och sätta press på samtliga
kärnvapenstater att rusta ned, skrev
de i Svenska Dagbladet den 28 maj.
Miljöpartiet menar att de argument
som förs fram för att inte skriva un-
der konventionen inte har mycket
på fötterna, och att det finns desto
fler goda argument för att Sverige
ska skriva på. v
GEMENSAM KRAFT
SAMLING MOT KÄRN
VAPEN – DU BEHÖVS
I KAMPEN!
Vi vet att svensk nedrustnings-
historia har varit fylld av tuffa
duster och vi vet att politikerna
till slut har fattat rätt beslut. Vi
ger inte upp. Nu accelererar det
svenska civilsamhället kampen
mot kärnvapen och vi behöver
din hjälp!
Den senaste tiden har hotet om
att kärnvapen återigen skulle
kunna användas aktualise-
rats och många oroas över den
skrämmande utvecklingen. Ett
större kärnvapenkrig skulle få
katastrofala följder för vår civili-
sation och planet.
Sverige står inför ett historiskt
beslut om FN:s konvention om
ett förbud mot kärnvapen, men
våra politiker tvekar.
De som vill fortsätta i gamla hjul-
spår och låta kärnvapenstaterna
sätta villkoren måste tänka om
nu. Vi har en unik chans att säga
nej till kärnvapen genom att gå
med i FN:s kärnvapenförbud. Det
är nu viktigare än någonsin att
vi gör allt vi kan för att slutligen
eliminera kärnvapen. Sverige bör
vara pådrivande för en värld utan
kärnvapen.
SKRIV UNDER IDAG!
Du hittar länken på vår hemsida
www.slmk.org samt här:
www.greenpeace.org/
archive-sweden/se/
fred-och-nedrustning/
forbudmotkarnvapen/?org=slmk
LÄKARE MOT KÄRNVAPEN #156
10
N
yligen kunde ICAN gå ut
med en riktigt tung nyhet:
Paris tar ställning för FN:s
konvention om ett förbud mot kärn-
vapen.
Parisborna är i gott sällskap. Bland
de städer som gått med i ICAN Cities
Appeal och därigenom stödjer FN:s
kärnvapenförbud finns Washington
DC, Sydney, Berlin, Los Angeles, To-
ronto, Manchester, Nagasaki. Tidigare
i veckan kom även nyheten att den
politiska ledningen i Oslo ansluter sig
till Cities Appeal. Den norska huvud-
staden uppmanar därmed Norge att gå
med i FN:s konvention om kärnvapen-
förbud.
Kritiker mot FN:s kärnvapenkonven-
tion brukar säga att ingen i väst stödjer
avtalet. ICAN:s arbete med städer visar
att det inte är sant. Politiker och mili-
tärer som vill stoppa den nya konven-
tionens framfart har inte stöd av folket.
Bilden stärks ytterligare av opinions-
undersökningar i de europeiska länder
där USA har kärnvapen utplacerade.
I dessa länder är en majoritet kritisk
till att kärnvapen finns på deras mark
och stödjer förbudet mot kärnvapen.
I Sverige är stödet för kärnvapenför-
budet starkt enligt mätningar som Sifo
genomfört på uppdrag av Olof Palmes
Internationella Center.
Människor som bor i miljonstäder är
särskilt utsatta idag när risken ökar för
att kärnvapen används igen. Kärnva-
pen är massförstörelsevapen, byggda
för att kunna utplåna hela städer och
döda upp till miljontals civila. Att folket
inte vill ha massförstörelsevapen är
givet.
De som bor i städer som är måltavlor
om kärnvapen används igen borde få
vara med och påverka kärnvapenpoli-
tiken.
I arbetet för Agenda 2030 med globala
mål för hållbar utveckling är länken
mellan den lokala och globala nivån
helt central. Det råder samsyn om att
vi måste förändra lokalt, inte minst i
de stora städerna, för att globalt kunna
genomföra Agenda 2030. Inom klimat-
rörelsen är städerna viktiga aktörer att
påverka i det politiska arbetet. Flera
städer har tagit fram egna handlings-
planer för Parisavtalet som kan hålla en
högre ambitionsnivå än hos nationella
regeringar runt om i världen.
En invändning mot parallellen med kli-
matfrågan skulle kunna vara att kärnva-
pen inte är en lokal fråga, eftersom all
makt ligger hos regeringarna. Men det är
inte helt riktigt. Städer kan till exempel
fatta beslut om att inte investera pengar
i bolag som bidrar till kärnvapenutveck-
ling, och städer kan göras till kärnvapen-
fria zoner.
Läkare mot Kärnvapen får ofta frågan
om varför Stockholm inte har gått med i
ICAN Cities Appeal. Svaret är att svensk
lagstiftning tolkats på ett sätt som hin-
drar kommuner från att ta ställning i utri-
kespolitiska frågor. År 2013 röstade kom-
munfullmäktige i Gävle för att gå med i
nätverket Mayors for Peace som arbetar
mot kärnvapen. Men Micael Dahlberg
från Moderaterna protesterade och tog
saken till Förvaltningsrätten, med argu-
mentet att utrikespolitiska yttringar inte
är städers sak. Förvaltningsrätten beslu-
tade till fördel för Moderaternas linje.
Frågan är hur hållbar den här synen är i
en tid då vi blir mer medvetna om länken
mellan det lokala och det globala? Kan-
ske förtjänar frågan om städers rätt att
säga nej till kärnvapen att tas upp igen,
även här i Sverige. v
STÄDERNA SOM GÅR
FÖRE I KAMPEN MOT
KÄRNVAPEN Av Sofia Tuvestad
”
De som bor i städer
som är måltavlor om
kärnvapen används
igen borde få vara
med och påverka
kärnvapenpolitiken.
LÄKARE MOT KÄRNVAPEN #156
11
DON’T
BANK
ON THE
BOMB
Av Clara Levin
D
et pågår en kärnvapen-
upprustning i världen.
Vi pratar inte längre om
moderniseringar, utan de facto om
nya typer av kärnvapen. Den neder-
ländska organisationen Pax har
till sammans med ICAN släppt en
ny version av rapporten Don’t Bank
on the Bomb som visar hur mycket
privata företag tjänar på upprust-
ningen.
Pax har granskat de 28 största fö-
retagen som är delaktiga i kärnva-
penproduktion i USA, Frankrike,
Storbritannien och Indien. Det
handlar om kontrakt för närmare
116 miljarder US dollar (102 mil-
jarder Euro). Företagen är bland
andra Huntington Ingalls Industries,
Lockheed Martin, Honeywell Inter-
national, General Dynamics, Jacobs
Engineering.
Rapporten visar bland annat att
sedan president Donald Trump i
oktober förra året uttalade att USA
skulle lämna INF-avtalet, har admi-
nistrationen skrivit på nya kontrakt
för 1 miljard US dollar för att bygga
nya missiler.
Dessa företag profiterar på att bygga
massförstörelsevapen och de bidrar
till en osäker värld där vi kommer
allt närmare att kärnvapen används
igen. Även finansiella institutioner
som investerar i dessa företag bidrar
till upprustningen och undergräver
arbetet för en kärnvapenfri värld.
APFONDERNAS MED
VERKAN
Vid årsskiftet trädde en ny lag ikraft
om skärpta regler för AP-fonderna.
Den nya lagen uttrycker att fonderna
ska förvalta pensionsmedlen på ett
föredömligt sätt genom ansvarsfulla
investeringar och ägande, utan att göra
avkall på målet om hög avkastning.
AP1 och AP4, och nu senast i ledet AP2
(även om de vid årsskiftet inte hade av-
vecklat sina investeringar), har därefter
gått igenom de konventioner som
Sverige har skrivit under och gjort en
omtolkning av dessa med högre ambi-
tionsnivå. En ändring är att de nu tolkar
NPT i ljuset av avtalets långsiktiga mål
om en kärnvapenfri värld och därför
ska de inte investera i kärnvapen.
AP2 och AP3, bidrog till kärnvapen-
upprustningen och hade investeringar
i alla bolag som listas i Don’t Bank on
the Bomb. Sålunda hade AP2 ca 1,2
miljoner kronor investerade i Honey-
well International, som bland annat
är med och producerar delar till de
nya kärnvapnen (B61-12), vilka inom
en snar framtid ska placeras i Europa
genom Natos försorg.
AP3 hade vid årskiftet 130,5 miljoner
kronor investerade i Lockheed Martin
som utvecklar kärnvapen för både
Storbritannien och USA. AP3 inves-
terar även över 300 miljoner kronor
i Boeing, som förutom flygplan även
bygger nya kärnvapenbestyckade lång-
distansmissiler för USA.
Sammanlagt investerade AP2 och AP3
motsvarande 1,95 miljarder svenska
kronor 2018 i bolag som utvecklar
kärnvapen. Det innebär att de pengar
som din pension bygger på är med och
finansierar kärnvapenstaternas upp-
rustning. Indirekt betyder det att vi alla
är en del av uppbyggnaden av massför-
störelsevapen. Det är en förskräcklig
insikt.
Läs mer här: www.dontbankonthe-
bomb.com. v
LÄKARE MOT KÄRNVAPEN #156
12
The Bulletin of Atomic Scientists rap-
porterar om att USA håller på att rulla
ut en ny typ av ”små” kärnvapen från
produktionsband i Texas. Det handlar
om stridsspetsar med typbeteckningen
W76-2, som har en sprängkraft om
motsvarande ca 5 kiloton TNT. Egent-
ligen är detta ingen ny konstruktion,
utan en form av strippad termonukleär
bomb där fusionssteget tagits bort och
endast primärladdningen med pluto-
nium finns kvar (se fakta om kärnvapen
på nästa sida).
Det militärstrategiska scenario som
man har i åtanke är en situation där
en konflikt eskalerat upp till en punkt
då motståndaren sätter in ett så kallat
taktiskt kärnvapen med förhållande-
vis låg sprängstyrka om några kiloton
för att markera allvaret i situationen.
I det fallet skulle USA i nuläget inte
ha något annat alternativ än att svara
med kärnvapen av full styrka, dvs.
ett antal hundra kiloton, avlossat
företrädesvis från en Polaris-ubåt i
undervattensläge. Det militärpolitiska
tänket är att man behöver kunna svara
med en mindre insats för att signalera
typ ”jag hör vad du säger, och kan tala
samma språk”, varefter bägge parter
skulle lyfta på hatten, buga och backa
ur. Ett sådant scenario bedöms dock
inte alls som trovärdigt av flertalet
bedömare. Sålunda har USA:s tidigare
försvarsminister Mattis uttalat att han
inte tror på att det över huvud taget
finns något sådant som ett ”taktiskt
kärnvapen” och att vilken insats som
helst av kärnvapen förändrar den
strategiska spelordningen. En lång rad
militära bedömare i USA instämmer i
att dessa ”små” stridsspetsar ökar san-
nolikheten för att kärnvapen kommer
till användning och då snabbt leder
fram till ett fullskaligt kärnvapenkrig.
Vid sitt besök i Sverige för någon tid
sedan framhävde Daniel Ellsberg
risken att en kärnvapeninsats med i
början begränsad slagstyrka mer eller
mindre sömlöst går över i ett fullska-
ligt kärnvapenkrig. Han nämnde även
att de bränder som uppkommer leder
till en kärnvapenvinter av sådan om-
fattning och längd att HELA mänsk-
ligheten skulle komma att dö ut. Se
där ett Aniara-scenario! Fast utan
goldondrar.
Utvecklingen av stridsspetsen W76-2
kan ses som ett led i den modernise-
ring av kärnvapnen som har inletts
bland kärnvapenmakterna. Det är
oklart vad en sådan modernisering
går ut på, men den sägs syfta till att
göra underhåll av kärnvapnen enkla-
re och billigare. Det kan till exempel
handla om att byta ut specialkom-
ponenter och material mot indu-
stristandard, eftersom det är nästan
omöjligt att underhålla teknik som
har ett antal decennier på nacken.
Den fråga som pockar på svar är av
vilken anledning resurser läggs på
vapen för krig där det enbart skulle
finnas förlorare. Enligt – förmodligen
lågt räknade – uppskattningar landar
USA:s kostnader för kärnvapensys-
temen, inklusive bärare, på 1,2 - 1,7
biljoner (10
12
) dollar över en 30-års-
period. Att fortsätta med utveckling
av kärnvapensystemen framstår som
ett närmast rituellt förslösande av re-
surser som bättre behövs för att möta
de utmaningar som vår civilisation
står inför under kommande sekel. v
UTVECKLING
AV “SMÅ”
KÄRNVAPEN
Av Stefan Björnson
En motståndare som detekterar avfyrning av missiler kan inte bedöma om de är ”små” eller
så stora att de kan slå ut hans vedergällningskapacitet. Därför blir det sannolika svaret att slå
tillbaka med full styrka ”för säkerhets skull”
”
En lång rad militära
bedömare i USA in
stämmer i att dessa
”små” stridsspetsar
ökar sannolikheten för
att kärnvapen kom
mer till användning
och då snabbt leder
fram till ett fullskaligt
kärnvapenkrig.
LÄKARE MOT KÄRNVAPEN #156
13
ENERGIN I KÄRNVAPEN kommer från klyvning (fission) av tunga atomkärnor eller samman -
slagning (fusion) av lätta atomkärnor. I en fissionsbomb klyvs kärnor av uran eller pluto-
nium. Detta var de bombtyper som fälldes över Hiroshima respektive Nagasaki i Japan i
augusti 1945. Kärnklyvningen åstadkoms genom att kärnorna i uran 235 respektive pluto-
nium 239 bestrålas med långsamma (termiska) neutroner. Vid klyvningen alstras termisk
energi och strålning samt nya neutroner, som i sin tur kan träffa andra atomkärnor i en
kedjereaktion med exponentiell tillväxt och ett förlopp om några mikrosekunder och med
enorm energiutveckling. Mängden klyvbart material måste vara så stor att de alstrade neu-
tronerna inte försvinner ut till omgivningen innan de i tillräcklig omfattning kunnat bidra till
kedjereaktionen. Detta kallas för ”kritisk massa” och den uppnås genom att det klyvbara
materialet pressas ihop så att en kedjereaktion uppstår. För Uran 235 är kritisk massa ca 25
kg och för plutonium 239 ca 6 kg.
SPRÄNGVERKAN ANGES GENOM jämförelse med motsvarande energiutveckling från det
konventionella sprängämnet TNT (trinitrotoluen, trotyl). De minsta fissionsbomber som kan
fås att fungera är av storleksordningen några kiloton och de största ligger på några tiotals
kiloton. Bomberna över Japan var ca 13 respektive 22 kiloton.
GENOM ATT ANVÄNDA FUSION dvs. sammanslagning av väteatomkärnor, kan i princip
hur stora bomber som helst tillverkas. En sådan s.k. termonukleär bomb, eller ”väte-
bomb”, består av tre olika steg. Det första är en fissionsbomb (plutonium) som antänder
en fusions bomb (väteisotopen tritium) som i sin tur sänder ut en skur av snabba neutroner
som åstadkommer fission i ett omgivande hölje av uran 238 (som till skillnad från Uran 235
inte kan klyvas av långsamma neutroner). Den största bomb som sprängts är den s.k. Tsar
Bomba om ca 50 megaton, som provsprängdes av dåvarande Sovjetunionen över Novaja
Zemlja år 1961.
IDAG LIGGER DEN VANLIGASTE STORLEKEN för kärnladdningar på ett antal hundra kiloton,
men den kan modifieras för att passa det aktuella scenariot. En 300 kilotons bomb över
centrala Stockholm skulle alstra ett eldklot som förgör allt, även minnena av vårt för flutna –
byggnader, museer, arkiv – som om vi aldrig funnits. Värmevågen skulle antända allt bränn-
bart ända ut i förorterna och antalet döda och svårt skadade skulle röra sig om flera hundra
tusen.
I SAMBAND MED DET SVENSKA atombombsprogrammet sprängdes ett par konventionella
laddningar om 30 – 50 ton TNT i Nausta i närheten av Jokkmokk. Syftet var att ta reda
på effekt erna av kraftiga explosioner, och dessa resulterade i bildandet av en sjö, kallad
Foajaure (!) med en diameter om 40 - 50 meter. En kärnladdning om 5 kiloton, med en
sprängkraft som alltså är 100 gånger större, skulle kunna förväntas göra ett hål om ca 200
meter tvärs över. Till det kommer förstås värmestrålning och radioaktivt nedfall. Knappast
någon ”liten” effekt.
Tekniska fakta om
karnvapen
..
LÄKARE MOT KÄRNVAPEN #156
14
Detta har
hänt
KAMPANJ ”DET KAN
VERKA OMÖJLIGT. TILLS
DET ÄR GJORT.”
Sveriges historia är fylld av modiga
beslut för nedrustning. Idag känns
dessa beslut självklara. Men varje steg
har varit en kamp. Det är idag otänkbart
att Sverige skulle använda landminor.
Så har det inte alltid varit. På 1990-talet
var Försvarsmakten och flera politiker
emot konventionen som förbjuder
dessa vapen, vilka drabbar civila hårt.
Anledningen var att försvaret ville
kunna minera Norrbotten. Några år
senare gick Sverige med i förbudet
mot landminor. Icke-spridningsavtalet
(NPT) är idag en självklar del av svensk
kärnvapenpolitik. Men på 1960-ta-
let fördes en livlig debatt kring om
Sverige skulle gå med eller inte. NPT
skulle försvaga vår säkerhet och göra
oss sårbara, sa försvaret och andra
kritiker. Avtalet ansågs inte bra nog för
Sverige. Idag är nästan alla världens
länder med i NPT. Det hyllas som en
milstolpe för global säkerhet och ses av
riksdagens partier som en hörnsten i
föreningar som representerar den
medicinska kompetens som skulle
behövas för att ge adekvat behandling
till offren efter en kärnvapenattack;
alla har samma medskick till reger-
ingen, det finns ingen möjlighet för
oss att hantera konsekvenserna av en
kärnvapenexplosion. Det innebär att vi
i stället måste arbeta med prevention,
dvs. förhindra att kärnvapen någon-
sin kommer till användning. Ett steg i
ledet är att signera och ratificera FN:s
kärnvapenkonvention. Tack till Karin
Båtelson, första vice ordförande för
Läkarförbundet och till Maria Julin,
ordförande för IFMSA Sweden som
båda deltog vid ceremonin.
svensk nedrustningspolitik. I kam-
panjen ”Det kan verka omöjligt. Tills
det är gjort.” beskrivs debatterna kring
historiska beslut om nedrustning: icke-
spridningsavtalet,
det svenska kärn-
vapenprogram-
met, landminor
och klustervapen.
I fyra korta filmer
visar vi att Sverige
stått splittrat inför
beslut som vi idag
ser som självklara.
Vårt budskap? Lär
av historien. Det är
dags för Sverige att
gå med i FN:s förbud mot kärnvapen,
världens mest destruktiva vapen. Kolla
in alla filmer på vår hemsida: https://
slmk.org/forbudet/kampanj/
LÄKARUPPROPET -
UPPVAKTNING UD
Den 3 april överlämnade SLMK till
regeringen läkaruppropet med upp-
maningen att skyndsamt signera och
ratificera FN:s kärnvapenkonvention
om ett förbud mot kärnvapen. Bakom
uppropet står bland andra de specialist-
▲
Professor Thomas Jonter är expert på svensk kärnvapenhistoria och en av de som inter
vjuas i vår nya kampanj ”Det kan verka omöjligt. Tills det är gjort”. Kampanjen visar att nya
avtal ofta mottagits med skepsis, även NPT. Som tur är har politiker lyssnat på folket och
Sverige har gått med i nya avtal ändå. Det har vi inte ångrat.
▲
Överlämning av uppropet på Utrikesdepartementet.
LÄKARE MOT KÄRNVAPEN #156
15
NYTT INITIATIV FÖR NED-
RUSTNING
Sverige har tagit ett nytt initiativ för
nedrustning inför översynen av icke-
spridningsavtalet 2020. Initiativet inleds
med ett möte i Stockholm den 11 juni.
Det är utrikesminister Margot Wall-
ström som står bakom initiativet. Hon
vill motverka de hot vi idag ser mot
folkrätten och öka respekten för de avtal
som finns, särskilt icke-spridningsavta-
let (NPT). Initiativet handlar om att nå
framsteg framförallt inom NPT:s tredje
pelare: kärnvapennedrustning.
Till mötet den 11 juni är 15 länder
inbjudna: Tyskland, Nederländerna,
Nya Zeeland, Kanada, Jordanien, Indo-
nesien, Kazakstan, Spanien, Schweiz,
Argentina, Finland, Norge, Japan,
Sydkorea och Etiopien. Länderna har
olika syn på kärnvapen. Nya Zeeland
är en progressiv kraft för nedrustning,
medan Finland, Kanada, Nederlän-
derna med flera inte är det. UD hoppas
att initiativet kommer att påverka de
länder som idag har en svag nedrust-
ningspolitik i positiv riktning.
Wallström vill sätta press på kärnva-
penstaterna och påvisa att det finns en
bred enighet om målet att få en lyckad
översynskonferens för NPT 2020. Det
är en bra målsättning. Högnivåmötet i
På gång
ALMEDALEN
Läkare mot Kärnvapen kommer inte att
vara på plats i Visby under Almedals-
veckan i år. Beslutet är taget av styrelsen
med anledning av resursbrist. Frågan
om deltagande på 2020 års Almedals-
vecka kommer att fattas av styrelsen på
styrelsemötet i september.
HIROSHIMADAGEN
I sedvanlig ordning kommer Läkare mot
Kärnvapen att arrangera flera evene-
mang i samband med Hiroshimadagen
den 6 augusti. Det blir en minneshögtid
i Storkyrkan i Stockholm kl. 17.00, där
vårt anti-atombombsdiplom kommer
att delas ut. Och i Göteborg blir det en
manifestation i Fredslunden i Vasapar-
ken kl. 18.30. I Örebro hålls en ceremoni
Slottsparken vid 21.30. Håll utkik på
hemsidan för mer information.
BOKMÄSSAN
Träffa oss på Bokmässan 26–29 septem-
ber! I år kommer vi att dela bokbord
med Fredsam på Globala torget. Mer
information om Bokmässan kommer
efterhand att läggas upp på hemsidan,
www.slmk.org.
IPPNW-KONGRESS I KENYA
Save the date! Den 25–29 maj 2020 är det
dags för nästa världskongress för Inter-
national Physicians for the Prevention of
Nuclear War (IPPNW). För första gången
kommer kongressen att äga rum i Afrika,
närmare bestämt i Diani, Kenya.
▲
I maj träffade vi i Läkare mot Kärnvapen samt IKFF utrikes
minister Wallström i New York under NPT. Under NPT lanse
rade Sverige sitt nya initiativ och meddelade att de bjudit in ett
15tal länder till ett möte i Stockholm för att skapa politiskt
engagemang för kärnvapennedrustning.
Stockholm den 11 juni kommer att fo-
kusera på kärnvapnens roll i säkerhets-
doktriner, transparens och riskreduce-
ring samt på nedrustning.
En viktig sak som UD understryker
är att man inte vill se någon ”back
tracking”, det vill säga tillbakasteg från
tidigare löften. De löften som kärnva-
penstaterna tidigare har avgett inom
NPT måste behållas och det humani-
tära perspektivet får inte försvagas.
Initiativet handlar om
att mobilisera politisk
vilja. Civilsamhället
har väckt frågor om
hur vilja till nedrust-
ning ska skapas.
Läkare mot Kärnva-
pen och flera med oss
menar att FN:s kon-
vention om ett förbud
mot kärnvapen är den
pusselbit som behövs
för att sätta tryck på
kärnvapenstaterna.
Men TPNW kommer
inte att diskuteras
under mötet i Stock-
holm.
I nästa nummer av vår tidning kommer
att vi att berätta mer om vad som hände
vid mötet den 11 juni.
KÄRNVAPEN – DET
STÖRSTA HOTET MOT
ALLT LEVANDE
Nätverket för kärnvapennedrustning
ordnade 8 maj på ABF i Stockholm ett
seminarium om kärnvapnens konse-
kvenser. SLMK:s ordförande Jan Larsson
inledde starkt berörande om medicin-
ska konsekvenser, om omöjligheten för
sjukvården att erbjuda vård även vid
en begränsad kärnvapenattack, om att
prevention därför är det enda möjliga.
Margareta Wahlström, ordförande för
Svenska Röda Korset, talade om Röda
Korsets närvaro redan i Hiroshima 1945,
om humanitära konsekvenser där civil-
befolkningen drabbas utan urskillning,
om nödvändigheten av att förbjuda och
avskaffa kärnvapnen. Fredrika Gårdfeldt,
präst i Katarina församling, behand-
lade med starkt engagemang och stor
entusiasm etiska och existentiella frågor
kring kärnvapen. Anna Sundström,
generalsekreterare för Palmecentret, tog
upp civilsamhällets ansvar och nödvän-
digheten att skapa en stark opinion för
ett kärnvapenförbud. Därefter frågor och
diskussion. Moderator var Agnes Hell-
ström, generalsekreterare för Svenska
Freds. Omkring 90 personer deltog i
seminariet.
Leonore Wide
LÄKARE MOT KÄRNVAPEN #156
16
INTERNATIONELL UTBLICK
KÄRNVAPENUPPRUSTNING
PÅGÅR
Kärnvapenstaternas upprustning
fortsätter och nya kärnvapen tillverkas,
samtidigt som nedrustningen har av-
stannat. Enligt Federation of American
Scientists (FAS) pågår nu en uppgra-
dering av ryska kärnvapenbaser med
nya bunkrar för kärnvapenförvaring.
Enligt FAS är detta en del av Rysslands
kärnvapenmodernisering. Tidigare har
det kommit uppgifter om att Ryssland
utvecklar en hypersonisk undervat-
tendrönare.
Enligt rapporten Don’t Bank on the
Bomb upprustar alla kärnvapenstater.
Det handlar inte längre om moderni-
sering av befintliga arsenaler utan om
nya kärnvapen. Indien är på väg att
bygga klart en kärnvapenbestyckad
flotta. USA har sedan oktober slutit nya
kontrakt på 1,1 miljarder dollar med
sex amerikanska företag för att bygga
nya kärnvapenbestyckade missiler.
https://fas.org/blogs/security/2019/02/engels-
saratov-nuclear-upgrades/
https://www.dontbankonthebomb.com/2019-
producers-executive-summary/
IRANAVTALET
I maj 2018 drog sig USA ur Joint Com-
prehensive Plan of Action, JCPOA,
även kallat Iranavtalet. På årsdagen i
år meddelade Iran att de inte längre
kommer att fullfölja avtalet, inte så
länge dagens sanktioner fortsätter.
Det handlar bland annat om Irans
löften att begränsa lagring av högan-
rikat uran och tungvatten. Den 8 maj
sa Iran att EU, Ryssland och Kina har
60 dagar på sig att infria löften om att
sanktionerna ska upphävas. Spän-
ningen mellan USA och Iran ökar.
https://www.armscontrol.org/pressroom/2019-05/
iran-countermoves-jcpoa-predictable-worrisome-
response-us-sanctions
https://www.dn.se/nyheter/varlden/upptrappning-
en-mellan-usa-och-iran-pa-vag-na-kokpunkten/
MILITÄRA UTGIFTER
I april släppte SIPRI siffror från 2018
om världens militära utgifter, vilka
ökat med 2,6 % sedan 2017. Enligt
SIPRI var världens militära utgifter
2018 cirka 1,8 biljoner dollar. De stater
som lägger mest pengar på militär
och vapen är USA och Kina, följda av
Saudiarabien, Indien, Frankrike och
Ryssland.
https://www.sipri.org/media/press-release/2019/
world-military-expenditure-grows-18-trillion-2018
ATOMGRAV RISKERAR
ATT LÄCKA RADIOAKTIVT AV-
FALL I STILLA HAVET
Den betongkista som byggdes i en krater
efter USA:s kärnvapenprovsprängningar
på atollen Enewetak i Stilla havet har
spruckit. Nu finns risken att kistan
börja läcka radioaktivt avfall. USA
genomförde ca 1000 kärnvapentester i
Stilla havet mellan 1946–1958. År 1977
började amerikanska myndigheter städa
upp aska och jord som blivit radioaktivt
och dumpade detta i kratern. Därefter
byggdes en kista av betong så att det
radioaktiva avfallet inte skulle sprida sig.
Det radioaktiva materialet består bland
annat av plutonium-239 som har en
halveringstid på 24 100 år. Konsekven-
serna av en läcka skulle bli katastrofala
med förgiftat vatten och försämrad hälsa
för människor i regionen.
https://www.expressen.se/nyheter/klimat/karnva-
penkista-kan-lacka-radioaktivt-material/
LÄNKEN MELLAN TPNW
OCH NPT
Tytti Erästö, forskare på SIPRI, har
jämfört FN:s kärnvapenkonvention
(TPNW) med icke-spridningsavtalet
(NPT) med utgångspunkten om
avtalen är förenliga eller försvagande.
Kritiker mot TPNW menar att kon-
ventionen underminerar NPT, men
Erästö menar att så inte är fallet.
De grundläggande förbuden i de
båda avtalen är inte identiska, men
de är helt förenliga med varandra, det
finns med andra ord ingen juridisk
motsägelse mellan avtalen. Att stater
skulle lämna NPT för att
gå med i TPNW menar
Erästö är för det första
osannolikt och för det
andra så täcks detta i
artikel 3 i TPNW som
säger att ”Varje stats-
part /.../ ska, som ett
minimum, bibehålla
de kontrollförpliktelser
gentemot Internatio-
nella atomenergiorganet (IAEA) som
är i kraft vid tidpunkten för denna
konventions ikraftträdande, utan att
detta påverkar eventuella ytter ligare
relevanta instrument som den kan
anta i framtiden.”
Erästös slutsats är bland annat att
dispyten om TPNW baseras på en
politisk oenighet om hur nedrust-
ning ska ske. TPNW utmanar även
kärnvapenmono polet och det blir på
så sätt ohållbart att fortsätta försvara
det status quo som existerar inom
N P T.
https://www.sipri.org/commentary/blog/2019/
npt-and-tpnw-compatible-or-conflicting-nu-
clear-weapons-treaties
LÄKARE MOT KÄRNVAPEN #156
17
Krönika
Av Inge Axelsson
I denna krönika tar jag upp domedags-
klockan, det massiva väljarstödet för
kärnvapenförbud samt kärnvapenpa-
raplyet, som faktiskt är en illusion.
DOMEDAGSKLOCKAN
Domedagsklockan finns på framsidan
av Bulletin of the Atomic Scientists.
Det första diagrammet visar hur
många minuter före midnatt som
klockan visat olika år. Det visar att för-
hållandena mellan Ryssland och USA
under de senaste drygt 70 åren ge-
nomgått tre istider: 1953-1960, 1984-
1988 och nu 2018-2019. Under 80-talet
– Domedagsklockans andra istid – fyll-
des gator och torg av demonstrationer
mot kärnvapen och ledarskribenter
hade kunskap om kärnvapen. I medi-
cinska tidskrifter skrev man om ”the
ultimate in preventive medicine” (det
viktigaste i förebyggande medicin): att
utrota kärnvapnen.
Nu, på 2010-talet, bedöms risken för
kärnvapenkrig vara minst lika stor som
på 1980-talet men demonstrationerna
uteblir, de flesta ledarskribenter är oin-
tresserade och okunniga och den medi-
cinska pressen tiger. I The New York
Review of Books skrev Tim Flannery
den 16 augusti 2018 om att ”den store
holländske författaren och historikern
Geert Mak berättade en gång för mig att
år 1933 var de holländska tidningarna
fulla med berättelser om hotet från na-
zisterna men 1938 var samma tidskrifter
alla tysta om detta ämne. Det tycks som
om hoten mot vår framtid ibland blir
så svåra att vi väljer att ignorera dem.”
Dessvärre tycks vi vara där nu. Nobels
fredspris till ICAN år 2017 har betytt
mycket positivt men än så länge nämns
inte kärnvapnen i politiska valkam-
panjer i Sverige eller andra länder. I två
timmars partiledardebatt i SVT den 5/5
nämndes inte kärnvapen.
Att kärnvapen är som andra vapen fast
starkare tycker inte bara herrar Putin
och Trump, utan även svenska politiker
och kommentatorer. Det ser tyvärr
ut som att vi ur skräckkabinettet bör
plocka fram scenarier som när männ-
iskor i Stockholm på någon mikrose-
kund förgasas vid ett anfall med ett
genomsnittligt kärnvapen.
KNAPPT 2% AV SVÄLJ AR
NA STÖDJER FÖRSVARSMI
NISTER HULTQVISTS KÄRN
VAPENLINJE
Sifo-undersökningar höstarna 2017 och
2018 visade hur en stabil folkvilja, om-
fattande alla 8 riksdagspartiers väljare,
vill att Sverige undertecknar förbudet
mot kärnvapen. Försvarsminister Peter
Hultqvist, ge upp ditt motstånd mot
kärnvapenförbudet! Du hade i höstas
stöd av mindre än 2% av dina väljare i
denna fråga. Och Annie Lööf (4%): har
du glömt hur kraftfullt och seriöst dina
företrädare Torbjörn Fälldin och Karin
Söder kämpade för nedrustning? Ebba
Busch Thor (6%): att dina väljare dömer
ut er kärnvapenpolitik, kan det ha med
bibelns fredsbudskap att göra?
”KÄRNVAPENPARAPLY”
Ju närmare vi kryper in under Natos
hönsvingar, desto tryggare är vi tack
vare dess kärnvapenparaply som får
anfallande kärnvapen att studsa ut i
rymden som ett vårregn som skvätter
undan från våra paraplyn. Det låter
väl bra? Visst, men det är inte sant.
De bästa antimissilvapnen från USA,
Ryssland eller Israel kan under ideala
förhållanden skjuta ned bombflyg-
plan och kryssningsmissiler men inte
land- eller ubåtsbaserade ballistiska
missiler som utgör ryggraden i kärn-
vapenstyrkorna i Ryssland och USA.
Avskräckningsdoktrinen bygger just
på det, att ett anfall med kärnvapen
innebär ett självmord eftersom det
inte finns försvar mot motståndares
vedergällning. ”Kärnvapenparaplyet”
innebär att ett kärnvapenland lovar att
hämnas om ett land under ”paraplyet”
angripits med kärnvapen, alltså san-
no likt efter att landet brunnit upp.
Vi behöver fortsätta vår väckelsekam-
panj från 1980-talet. Använd gärna
mitt diagram i tal och skrift. Det spär-
ras inte av copyright (jag har ritat det
med data från öppna källor). v
▲
Domedagsklockan på framsidan av Bulletin of the Atomic Scientists visar hur nära kärn
vapenkatastrof vi befinner oss enligt fysiker och diplomater. Ju lägre kurva, ju allvarligare
världsläge.
LÄKARE MOT KÄRNVAPEN #156
18
INTERNATIONELL KAMPANJ FÖR ETT KÄRNVAPENFÖRBUD
I Sverige medverkar elva stora freds- och miljöorganisationer i ICAN som drivs av initia-
tivtagaren Svenska Läkare mot Kärnvapen.
www.icanw.org | facebook.com/icanw.org | Twitter @nuclearban
DANSKE LÆGER MOD KERNEVÅBEN - DLMK
Bestyrelsen består af: Klaus Arnung (formand), Niels Dahm (kasserer), Alexandra
Schou (International Councillor), Adeel Riaz Ahmed (web-master), Povl Revsbech (se-
kretær) og Sarah Byberg. Bent Pedersen er revisor.
DLMK, e-mailadresser och telefonnummer:
Alexandra Schou, København, alixschou@hotmail.com
Niels Dahm, Faaborg, 62618361, dahm@avernak.dk
Povl Revsbech, Brabrand, 86264717, povl.revsbech@gmail.com
Adeel Riaz Ahmed, Albertslund, 23370484, adeel165@yahoo.com
Klaus Arnung, Vedbæk, 45661181, k.arnung@dadlnet.dk
Sarah Byberg, København, 50247452, sabyberg@gmail.com
Som associerad medlem deltar du i
verksamheten och har samma förmå-
ner som ordinarie medlemmar, med
den enda skillnaden att du inte kan
inneha en styrelsepost.
KANSLI
Tillförordnad generalsekreterare
Clara Levin
076-017 38 69
clara.levin@slmk.org
Ekonomi- och medlemsansvarig
Jane Földes
08-400 204 83
jane.foldes@slmk.org
medlem@slmk.org
Policyrådgivare
Sofia Tuvestad
sofia.tuvestad@slmk.org
Svenska Läkare mot Kärnvapen
Norrtullsgatan 45
113 45 Stockholm
Kassör
Klas Lundius
Svenska Läkare mot Kärnvapen
Håkantorpsmölla
281 91 Perstorp
klas.lundius@slmk.org
Bli medlem!
Bli en del av den globala läkar-
rörelsen för en kärnvapenfri värld!
Genom att bli medlem visar du ditt
stöd för arbetet och stärker den
humanitära rösten i kärnvapen-
debatten. Sätt in medlemsavgiften
på BankGiro 901-0901 eller Swisha
till 1239010901 och mejla till
medlem@slmk.org.
Läkare: 290 kr / år
Läkarstuderande: 100 kr / år
Associerad medlem 200 kr/ år
Associerad student 100 kr / år
Har du frågor om ditt med-
lemskap eller vill göra en
adressändring? Skicka ett
mejl till medlem@slmk.org.
Du hittar oss på webben:
www.slmk.org
facebook.com/SLMK.1981
Instagram: @lakaremotkarnvapen
Twitter: @IPPNWSweden
ORGANISATIONER MOT KÄRNVAPEN
SVENSKA LÄKARE MOT KÄRNVAPEN - SLMK
Vi är den svenska sektionen av International Physicians for the Prevention of Nuclear
War (IPPNW) som är en bred internationell organisation med 150 000 medlemmar, som
har en kärnvapenfri värld som gemensamt mål. I Sverige är vi idag nästan 2 500 läkare
och medicinstudenter som är medlemmar. Dessutom har vi associerade medlemmar
från yrkesgrupper som liksom läkare vill värna liv och hälsa, nämligen tandläkare,
forskare, ingenjörer, sjuksköterskor, sjukgymnaster och biomedicinska analytiker.
Både Svenska Läkare mot Kärnvapen och IPPNW är politiskt och religiöst obundna
organisationer med målet att avskaffa kärnvapnen genom att sprida saklig information
om vapnens medicinska effekter.
Som medlem får du tidningen Läkare mot Kärnvapen 4 gånger/år. Det är den enda
svenska tidskriften om kärnvapen.
Vårt arbete finansieras till ca 80 % av medlemsavgifter. Utan detta stöd skulle vi inte
kunna agera så självständigt och vetenskapligt trovärdigt som vi gör idag. En stark röst
för de humanitära och medicinska nedrustningsargumenten är nödvändig i dagens
kärnvapendebatt. Vi är den rösten, tack vare en engagerad läkarkår. Medlemsavgiften är
290 kr/år för läkare och 200 kr/år för associerade medlemmar. Alla studenter betalar 100
kr/år. Bankgiro 901-0901.
Du hittar oss på webben: www.slmk.org
eller facebook.com/SLMK.1981
Skänk en gåva
Du vet väl om att det finns många olika sätt att skänka en gåva till föreningens
arbete? Svenska Läkare mot Kärnvapen finansieras till ca 70 % av internt insamlade
medel såsom medlemsavgifter och gåvor. Detta ger föreningen frihet att agera på
snabbt uppkomna händelser och visar även på ett stort stöd för vårt arbete hos
medlemmar, associerade medlemmar och stödpersoner.
90-KONTON
Våra 90-konton kontrolleras av Svensk Insamlingskontroll och vi arbetar tillsammans med
Frivilligorganisationernas Insamlingsråd (FRII) för en etisk insamlingsverksamhet vilket
ger dig som en givare en trygghet om att de pengar du skänker används ändamålsenligt och
etiskt.
BG 901-0901 samt PG 90 10 90-1
AUTOGIRO
Du vet väl om att du kan skänka en gåva och/eller betala din medlems-
avgift via autogiro? Det sparar dig och oss arbete och underlättar fören-
ingens ekonomiska planering. Kontakta din bank eller besök slmk.org
för mer information eller anmälan.
MINNESGÅVA OCH ARV
Vid en närståendes bortgång kan man ge en minnesgåva till Svenska Läkare mot Kärn-
vapen. Sätt in valfritt belopp på något av våra 90-konton och kontakta oss på kansliet
(info@slmk.org eller 08-400 20 83) så skickar vi ett minneskort till de anhöriga.
Visste du att du kan testamentera hela eller delar av kvarlåtenskapen till Svenska Läkare mot
Kärnvapen? Uppge vårt organisationsnummer 812000-2202 när du upprättar ditt testamente.
LÄS MER OM VAD DET INNEBÄR ATT SKÄNKA EN GÅVA TILL OSS, HITTA
DOKUMENT OM GRANSKNING OCH RAPPORTERING MED MERA PÅ VÅR
HEMSIDA
slmk.org
POSTTIDNING B 03
Avsändare:
Svenska Läkare mot Kärnvapen
Norrtullsgatan 45
113 45 Stockholm
Sweden
Välkommen på medlemsdag i Lund!
Kom och träffa styrelsen och lär dig om det senaste om kärnvapen
och nedrustning. Öppet för alla! Frågor och anmälan skickas till
asa.lindstrom@slmk.org.
Vi bjuder på fika! Program och hålltider läggs upp efter hand på
hemsidan, www.slmk.org.
TID: 7 september från kl. 13.00
PLATS: Allhelgonagården,
Bredgatan 34, Lund
