Text från PDF
LÄKARE MOT KÄRNVAPEN #152
UTGIVEN SEDAN 1981
Nr 152 juni 2018
www.slmk.org
KONVENTIONEN OM FÖRBUD
MOT KÄRNVAPEN – JURIDISKA
ASPEKTER Av Hans Corell
FÖRBEREDANDE MÖTE I GENÈVE
VÄCKER ORO INFÖR NPT 2020
I DETTA
NUMMER
VALSPECIAL
Partienkät om kärnvapenfrågan
Andreas Tolf
Ordförande för Svenska Läkare mot Kärnvapen
andreas.tolf@slmk.org
LÄKARE MOT KÄRNVAPEN #152
2
I år är det femtio år sedan icke-sprid-
ningsavtalet (NPT) öppnades för stater
att underteckna. Den 19 augusti 1968
kom Sveriges signering.
Vid denna tid hade fem länder hunnit
utveckla kärnvapen. Förhoppningen
var att de länder som hade kärnvapen
skulle avskaffa sina, under förutsätt-
ning att alla andra länder inte skaf-
fade några. Detta finns formulerat i
avtalets sjätte artikel, där avtalets parter
förbinder sig att förhandla om skynd-
sam och fullständig nedrustning. Men
ett tjugotal andra länder hade också
kapacitet och möjlighet att anskaffa
kärnvapen, däribland Sverige. Resul-
tatet av förhandlingarna var delvis ett
nederlag för den svenska linjen; man
motsatte sig den strikta uppdelning
mellan kärnvapenländer och icke-
kärnvapenländer som var USA:s och
Sovjetunionens förslag, då detta skulle
riskera att permanenta den rådande
situationen och avskräcka tröskelstater
från att gå med i avtalet.
En av NPT:s hårdaste kritiker var Alva
Myrdal, Sveriges dåvarande nedrust-
ningsambassadör. På Sveriges Radios
hemsida kan man lyssna till hennes
svidande recension i en intervju från
1976. Hon beskriver hur Sverige tack
vare sin kärntekniska expertis kunde
”borra sönder de falska argument”,
med vilka kärnvapenländerna ”klätt
upp retoriken” i förhandlingarna – och
kvar stod enligt henne en naken ovilja
till kärnvapennedrustning från första
början.
Vid avtalets översynskonferenser, som
hålls vart femte år, har vid flera tillfäl-
len storslagna planer för nedrustning
antagits, senast 2010. Av de 22 ned-
rustningsåtgärder som skulle ske, har
endast fem till fullo implementerats.
Alla kärnvapenländer har idag tvärtom
program för att modernisera sina
arsenaler.
Trots alla sina tillkortakommanden
utgör NPT en hörnsten i nedrustnings-
arbetet. Detta har konstaterats gång på
gång både under översynskonferen-
serna av NPT och under förhandling-
arna inför kärnvapenkonventionen,
som antogs för snart ett år sedan. Och
det initiativ som kom att leda fram till
konventionen som förbjuder kärnva-
pen tog avstamp i slutdokumentet från
NPT:s översynskonferens 2010, där
avtalets parter uttryckte ”deep con-
cern at the catastrophic humanitarian
consequences of any use of nuclear
weapons”.
De länder som tagit initiativ till och rati-
ficerat FN:s kärnvapenkonvention, kan
vid nästa översynskonferens konstatera
att man gjort sitt bästa för att uppfylla
sina åtaganden enligt NPT. Kärnvapen-
länderna och deras allierade gör inte
bara sitt bästa för att motarbeta kärnva-
penkonventionen, utan blockerar också
systematiskt de goda föresatserna i NPT.
Om kärnvapenländerna hade uppfyllt
sina åtaganden enligt NPT, hade vi
sedan länge haft en kärnvapenfri värld.
Deras likgiltighet inför sina åtaganden
försvagar och underminerar avtalet. Det
är en farlig väg. v
NPT firar ett halvt sekel –
men var är nedrustningen?
LEDARE
”TROTS ALLA SINA TILLKORTA
KOMMANDEN UTGÖR NPT EN HÖRN
STEN I NEDRUSTNINGSARBETET.”
LÄKARUPPROPET
Vi vädjar till Sveriges läkare
att ansluta sig till vårt upprop
för kärnvapenförbudet!
Skriv under på
www.slmk.org/upprop
och sprid till kollegor!
Uppropet kommer att överläm-
nas till regeringen i samband
med att utredningen om ett
svenskt tillträde till kärnvapen-
förbudskonventionen redovi-
sas, vilket sker senast den 31
oktober 2018. Därefter
tas namnen på sidan bort.
Om du har några frågor är du
välkommen att höra av dig till
info@slmk.org.
LÄKARE MOT KÄRNVAPEN #152
3
INNEHÅLL
Läkare mot Kärnvapen nr 152 juni 2018
ISSN: 1400-2256 Upplaga: ca 4000 ex
Läkare mot Kärnvapen är en kvartalstidskrift
som ges ut av förenin gen
Svenska Läkare mot Kärnvapen (SLMK)
SLMK är en av tio organisationer som ingår
i ICAN:s internationella styrgrupp.
Ansvarig utgivare: Jan Larsson
Linnég. 2 H, 753 32 UPPSALA
Tel 0725-66 87 25
E-post: jan.larsson@slmk.org
Red för detta nr: Jan Larsson, Ulf König,
Josefin Lind, Gabriel Holmbom, Clara Levin
UTGIVNINGSPLAN
Nr Manusstopp Distribution
153 15 augusti september
KONVENTIONEN OM FÖRBUD MOT
KÄRN VAPEN – JURIDISKA ASPEKTER
AV HANS CORELL
INTERVJU MED HELLEN BARSOSIO
(IPPNW KENYA)
PARTIENKÄT OM KÄRNVAPENFRÅGAN
Tryckeri: Exakta Creative
i Hässleholm 0451-38 49 50
Layout: Gabriel Holmbom,
egdesign.gabriel@gmail.com
Manus till nästa nr skickas till:
Jan Larsson (adress ovan)
Prenumerationsärenden handläggs
av kansliet i Stockholm, adr se sid 18.
Tryckt på miljögodkänt papper.
Bankgiro 901-0901.
4
6 FÖRBEREDANDE MÖTE I GENÈVE VÄCKER ORO
8 ICAN CAMPAIGNERS MEETING
14 DETTA HAR HÄNT / PÅ GÅNG
16 INTERNATIONELL UTBLICK
8
FRAMSIDA: Riksdagen samlad för
omröstning. Foto: Ingemar Edfalk/Sveriges
riksdag.
4
8
10
10
LÄKARE MOT KÄRNVAPEN #152
4
S
venska Läkare mot Kärnvapen
har bett mig bidra med ett kort
inlägg om konventionen om för-
bud mot kärnvapen som antogs i New
York den 7 juli 2017. På svenska kallas
den ibland kärnvapenförbudskonven-
tionen.
Låt mig inledningsvis få hänvisa till
vad jag sagt om behovet av en sådan
konvention i två tidigare artiklar
publicerade av Svenska Läkare mot
Kärnvapen.
1
Att förhandlingar om en sådan kon-
vention äntligen kom till stånd ska
ses mot bakgrund av att FN:s gene-
ralförsamling den 23 december 2016
beslöt att sammankalla en konferens
för att förhandla fram ett rättsligt
bindande instrument för att förbjuda
kärnvapen, vilket skulle leda till deras
totala avskaffande.
2
Konferensen sam-
manträdde den 27-31 mars och den
KONVENTIONEN OM
FÖRBUD MOT
KÄRN VAPEN
– juridiska aspekter
Av Hans Corell
15 juni-7 juli 2017 i New York. Vid
omröstningen den sista dagen rös-
tade 122 stater ja till konventionen,
däribland Sverige. En stat röstade
nej (Nederländerna) och en avstod
(Singapore).
Konventionen öppnades för under-
tecknande den 20 september 2017
i FN-högkvarteret i New York. För
närvarande (9 maj 2018) har 58 stater
undertecknat den. Nio av dessa har
också ratificerat den.
3
För att kon-
ventionen ska träda i kraft fordras 50
ratifikationer.
Konventionen innehåller utförliga
regler om hur förbudet ska förstås,
om förklaringar rörande parternas
innehav eller icke innehav av kärn-
vapen, om säkerhetsåtgärder, om hur
man ska uppnå ett totalt avskaffande
av kärnvapnen och om genomför-
ande på det nationella planet. Där
finns också regler om ersättning till
offer och återställande av miljön,
m.m. Svenska Läkare mot Kärnvapen
har tillsammans med Internationella
Kvinnoförbundet för Fred och Frihet
tagit fram en lättfattlig översikt över
konventionen.
4
Men här finns ett stort problem på det
rättsliga området. Ingen av kärnva-
penmakterna har ställt sig bakom
konventionen. Och inget NATO-land
röstade för den. I konventionens in-
ledning finns klara hänvisningar både
till avtalet om icke-spridning av kärn-
vapen från år 1968 (NPT Treaty), som
beskrivs som hörnstenen i kärnvapen-
nedrustningen och icke-spridnings-
regimen och som spelar en viktig roll
för att främja internationell fred och
säkerhet, samt till det Övergripande
fördraget om fullständigt förbud mot
kärnsprängningar (Comprehensive
Test Ban Treaty, CTBT).
LÄKARE MOT KÄRNVAPEN #152
5
Även om det är en stor framgång att
det nu finns en konvention som för-
bjuder kärnvapen måste man ha klart
för sig att en realistisk bedömning
leder till slutsatsen att det är utomor-
dentligt viktigt att få kärnvapenmak-
terna att fullgöra sina skyldigheter
enligt NPT-fördraget. Först när en
avveckling av kärnvapnen enligt det
fördraget genomförts kan man räkna
med att det blir en allmän uppslutning
kring konventionen om förbud mot
kärnvapen.
När det gäller NPT-fördraget bör
understrykas att det erkänner fem
kärnvapenstater: Frankrike, Kina,
Ryssland, Storbritannien och USA.
Som vi vet finns det fler: Indien, Israel,
Pakistan och numera också Nordko-
rea. Här kan nämnas
att nästa översyns-
konferens av NPT-
fördraget kommer att
hållas år 2020. Den
förberedande kom-
mittén för översyns-
konferensen har just
i dagarna hållit sin
andra session i FN:s
kontor i Genève.
5
Det är utomordent-
ligt viktigt att denna
process återigen kan
ledas i en positiv rikt-
ning efter de senaste
årens bakslag.
Ett problem i sam-
manhangen är att
de flesta kärnvapen-
staterna anser att
konventionen om
förbud mot kärnvapen underminerar
den rättsliga ordning som baseras på
NPT-fördraget. Vad som dessutom är
ett stort bekymmer är att dessa stater
har börjat modernisera sina kärn-
vapenarsenaler eller förklarat att de
avser att göra det.
För svenskt vidkommande har
konventionen medfört vissa kompli-
kationer. Även om Sverige röstade
ja när den antogs, har Sverige ännu
inte undertecknat den. I en natio-
nell röstförklaring framhölls att den
antagna texten i vissa avseenden inte
tillgodosåg svenska önskemål och att
den skulle bli föremål för regeringens
fortsatta överväganden. En grundlig
analys av konventionens innebörd
och konsekvenserna av ett underteck-
nande behövde göras.
Regeringen har den 30 oktober 2017
tillsatt en utredning av konsekven-
serna av ett svenskt tillträde till
konventionen. Uppdraget har gått
till Lars Erik Lundin, som varit EU:s
ambassadör till flera internationella
organisationer. Han är numera knuten
till SIPRI som Distinguished Associate
Fellow. Uppdraget ska redovisas till
Regeringskansliet (UD) senast den 31
oktober 2018. Vad
analysen ska omfatta
och hur den ska ge-
nomföras framgår av
direktiven.
6
I media har frågan
uppmärksammats
främst när det gäller
vår relation till och
vårt säkerhetssam-
marbete med USA.
Signalen därifrån är
att Sverige inte bör
underteckna kon-
ventionen om förbud
mot kärnvapen.
7
Sammanfattningsvis
kan konstateras att
det är en framgång
att det nu finns en
konvention som för-
bjuder användning av kärnvapen. Men
vad som nu krävs är att kärnvapensta-
terna bekräftar sina förpliktelser enligt
NPT-fördraget och gör allvar av skyl-
digheten att arbeta för en kärnvapenfri
värld. För det krävs statsmannaskap.
Och det ser vi tyvärr inte mycket av i
dagens värld.v
OM FÖRFATTAREN
Hans Corell var FN:s rättschef 1994–2004.
Efter jur.kand. i Uppsala år 1962 tjänstgjorde
han i olika domstolar och utnämndes till
hovrättsråd år 1980. År 1972–1984 tjänst-
gjorde han i Justitiedepartementet, de tre
sista åren som rättschef. Han var ambas-
sadör och chef för UD:s rättsavdelning
1984–94. Hemsida: http://www.havc.se
”
Ett problem i
sammanhangen
är att de flesta
kärnvapensta-
terna anser att
konventionen
om förbud mot
kärnvapen un-
derminerar den
rättsliga ordning
som baseras på
NPT-fördraget
FOTNOTER
1 Kan man förbjuda kärnvapen? Publicerad
i: DAGS ATT FÖRBJUDA KÄRNVAPNEN!
Ett temanummer med fakta och tankar om
kärnvapen och nedrustning. LÄKARE MOT
KÄRNVAPEN 2010 # 119: 6-9. Se http://
slmk.org/wp-content/uploads/Lakare-mot-
Karnvapen-119-SV.pdf .
Juridiska aspekter på ett kärnvapenförbud.
Publicerad år 2016 av Svenska Läkare mot
Kärnvapen i: EN OSÄKER VÄRLD – KÄRN-
VAPNENS KONSEKVENSER OCH NED-
RUSTNINGENS FRAMGÅNGAR, s. 63-76.
2 A/RES/71/258. Se http://www.un.org/
en/ga/search/view_doc.asp?symbol=A/
RES/71/258.
3 Treaty on the Prohibition of Nuclear
Weapons. Se https://treaties.un.org/Pages/
ViewDetails.aspx?src=TREATY&mtdsg_
no=XXVI-9&chapter=26&clang=_en
och https://treaties.un.org/doc/Trea-
ties/2017/07/20170707%2003-42%20PM/
Ch_XXVI_9.pdf.
4 Se Svar på tal – Lathund för kritik mot
Kärnvapenkonventionen
https://slmk.org/nyheter-press/kritik-och-
motargument-fns-karnvapenkonvention/.
5 Se https://www.un.org/disarmament/
wmd/nuclear/npt2020/prepcom2018/chair-
man-of-the-2018-preparatory-committee-
for-the-2020-nuclear-non-proliferation-
treaty-review-conference/.
6 Se http://www.regeringen.se/rattsdoku-
ment/kommittedirektiv/2017/10/utredning-
av-konsekvenserna-av-ett-svenskt-tilltrade-
till-karnvapenforbudskonventionen/.
7 Se t.ex. USA varnar: ”Sverige bör inte
skriva under kärnvapenavtalet” i SvD den 23
april 2018: https://www.svd.se/usa-varning-
sverige-bor-inte-skriva-under.
LÄKARE MOT KÄRNVAPEN #152
6
Å
rets PrepCom, den andra
inför NPT RevCon 2020, hölls
i Genève och avslutades den
4 maj. Vi i Läkare mot Kärnvapen var
på plats under första veckan. Det vi såg
under dessa dagar gjorde det tydligt för
oss att den breda uppslutningen kring
NPT, som i sig utgör en styrka, även
skapar svårhanterliga problem.
Diskussionerna under mötet handlade
till stor del om olika ”hot” som staterna
ser mot NPT, men det talades inte
mycket om de interna problem som av-
talet står inför, så som att avtalets kärn-
vapenstater ignorerar sina förpliktelser
att nedrusta (NPT paragraf 6). En fråga
som i stället upptog mycket tid var an-
vändningen av kemiska vapen i Syrien
och i Storbritannien (förgiftningsfallen
i Salisbury), något som kan leda till att
den tidigare så starka normen mot an-
vändning av kemiska vapen försvagas
FÖRBEREDANDE MÖTE
I GENÈVE
väcker oro inför
översynsförhandlingarna om
icke-spridningsavtalet 2020
Av Clara Levin och Josefin Lind
(vilket kanske redan skett). Detta är
självklart ett stort misslyckande, men
det är en diskussion för andra forum
än möten om icke-spridningsavtalet.
Kärnvapenstaterna undviker tyvärr att
reflektera över sitt eget ansvar för att
tröskeln för användning av massförstö-
relsevapen sänks, både genom dessa
staters uttalade hot om att använda
kärnvapen och genom deras program
för modernisering av kärnvapen.
När ordföranden för årets förbere-
dande kommitté, den polske ambas-
sadören Bugajski, presenterade en
sammanfattning av de diskussioner
som förevarit, kom det starka negativa
reaktioner från flera stater. Exempelvis
framhöll Sydafrika att detta doku-
mentet var en ”snedvriden undermi-
nering” som innebar att flera länders
ställningstagande hade misstolkats.
Och Mexiko förklarade att samman-
fattningen förmedlade ett intryck av
att det fanns konsensus kring vissa ut-
talanden, där det i själva verket rådde
oenighet. Vidare hävdade Mexiko att
ställningstaganden från flera stater
inte alls togs upp i dokumentet, till ex-
empel stödet för FN:s konvention om
ett förbud mot kärnvapen, något som
i sin tur väckte oro över dokumentets
objektivitet.
Ett annat exempel är att majoriteten av
staterna uttryckte en stark oro över att
alla kärnvapenstater har modernise-
ringsprogram för sina kärnvapen och
talade om ett akut behov av att ställa
krav på nedrustning. I ordförandens
sammanfattning står det endast ”vissa
av kärnvapenstaternas modernise-
ringsprogram överensstämmer inte
med åtaganden inom ramen för NPT”,
något som kan tolkas som att vissa
moderniseringsprogram skulle vara
LÄKARE MOT KÄRNVAPEN #152
7
acceptabla, vilket är fel. Sammantaget
kan detta leda till ett ifrågasättande av
ordföranden som en neutral part och
skapar en osäkerhet kring vem som
sitter på den ”rätta sanningen”.
Efter att ha lyssnat på diskussionerna
var vi klara över att staterna inom
icke- spridningsavtalet har skilda
uppfattningar om vad säkerhet är och
hur säkerhet skapas. Kärnvapensta-
terna framhöll att de inte kan nedrusta
sina kärnvapen på grund av det osäkra
internationella läget, medan andra
stater menade att det enda sättet att
nå internationell säkerhet är genom
nedrustning.
Det är med stor besvikelse vi ser hur
historien upprepar sig och att det
inom NPT inte har skett någon positiv
förändring sedan översynskonferen-
sen 2015. Trots att alla stater uttryckte
att de är angelägna om ett framgångs-
rikt resultat av översynskonferensen
2020, ser vi inga tecken på att detta
kommer att ske eftersom ingen av
kärnvapenstaterna är redo att uppfylla
sina åtaganden. Inte heller finns det
inom NPT något effektivt sätt för icke-
kärnvapenstaterna att utöva påtryck-
ning eller själva driva nedrustningen
framåt.
Frågan är hur vi når framgång inom
NPT? En början skulle kunna vara att
kärnvapenstaterna respekterar sina
skyldigheter och accepterar övriga
staters engagemang för nedrustningen
genom FN:s konvention om ett förbud
mot kärnvapen. Denna konvention,
som har förhandlats fram utanför
NPT men inom FN:s generalförsam-
lings mandat är ett effektivt sätt för
icke-kärnvapenstaterna att utöva just
påtryckning gentemot kärnvapensta-
terna att uppfylla sina egna förplik-
telser att förhandla om nedrustning,
enligt NPT:s paragraf 6. Förbudet är en
verklighet och det kommer att träda i
kraft, vare sig kärnvapenstaterna vill
eller inte. Det är dags att finna sig i att
en ny ordning börjar ta form och att
den ordningen inte bygger på hot och
massförstörelsevapen. v
NPT
Icke-spridningsavtalet, Non-proli-
feration Treaty (NPT), som trädde
i kraft 1970, uppfattas av många
som det viktigaste FN-avtalet om
kärnvapennedrustning. Så många
som 190 länder är anslutna, fler
än för något annat FN-avtal. Vart
femte år genomförs en översyns-
konferens om avtalet, Review
Conference (RevCon).
Åren före varje RevCon hålls
förberedande möten, Preparatory
Committees (PrepCom) där repre-
sentanter för NPT-länderna disku-
terar upplägget av de kommande
översynsförhandlingarna.
◄ ◄ Presidiet för årets förberedande
möte ställde upp sig för fotografering.
Det var omöjligt att inte notera att hela
presidiet bestod av män.
◄ Gabriella Irsten, IKFF, Clara Levin,
Läkare mot Kärnvapen och Allison Pytlak,
Reaching Critical Will/Women’s Inter-
national League for Peace and Freedom
framför FN-byggnaden i Genève.
LÄKARE MOT KÄRNVAPEN #152
8
Helgen före det nyligen genomförda
NPT PrepCom i Genève samlade
ICAN 120 personer från hela världen
till ett ”Campaigners meeting” för att
kraftsamla inför de följande två veckors
diskussionerna i FN. På kampanjmö-
tet var det sessioner för att fördjupa
kunskapen i olika frågor, till exempel
om hur vi når ut, både i vanliga media
och sociala media, hur vi kan utveckla
våra argument och vässa vår kunskap.
Det var en intressant helg som väckte
tankar och även gav oss möjligheter
att fördjupa våra relationer till andra
organisationer. v
HELLEN
BARSOSIO
IPPNW Kenya, intervjuad
av Clara Levin
I slutet av april samlade ICAN över
hundra personer från hela världen i
Genève för att delta både i ett cam-
paigners meeting och i den andra
förberedande kommittén, Prep-
Com, inför icke-spridningsavtalets
översynskonferens 2020. En av dessa
personer var Hellen Barsosio, läkare
och aktiv i IPPNW Kenya.
Hellen växte upp i Kerchio i norra
Kenya och trots sin unga ålder, 34 år,
har hon hunnit med imponerande
mycket. Hennes engagemang inom
IPPNW började 2007 då hon var
läkarstudent och aktiv inom freds-
rörelsen. Det hela startade genom
ett utbytesprogram med IPPNW
Tyskland. Under två veckor åkte hon
till olika tyska universitet och träffade
andra läkarstudenter för att lära sig
om krig och fred, säkerhet och om
de humanitära konsekvenserna av
kärnvapen.
ICAN
Campaigners
meeting
Av Clara Levin
Hellen brottas ofta med frågan om
hur vi får människor att förstå kärnva-
penproblematiken och varför det är
så viktigt med nedrustning – och om
hur vi kan tala om detta på ett inte så
skrämmande sätt. Hellens enkla svar
är att det handlar om mänsklighetens
överlevnad, något som står över natio-
nell politik. Vi lever som om vår värld
vore säker. Hellen kallar det för en falsk
känsla av välbefinnande.
FN:s konvention om ett förbud mot
kärnvapen, menar Hellen, utgör ett
ljus i mörkret och är början på slutet på
den mardröm vi lever i. Dock tror hon
att det kommer att ta tid och att vi har
en lång väg kvar. Det tog över 13 år att
bygga upp den kärnvapenfria zonen
i Afrika och Hellen menar att ICAN
ändå haft en stor framgång i och med
förbudsförhandlingarna 2017. Kenya
har fortfarande inte skrivit under eller
ratificerat förbudskonventionen trots
att landet stödjer den. Att det dröjer har
enligt Hellen konstitutionella orsaker
och att det är många avtal som är på
gång just nu. Men att Kenya kommer
att signera förbudet är säkert, frågan är
bara när.
ICAN fäster stort hopp vid att många
stater i Afrika kommer att signera och
ratificera FN:s förbudskonvention. Hel-
len berättar dock att många av dem har
en självcensur som hindrar dem från att
ta ställning då de inte vill äventyra sina
relationer med USA, även om USA inte
öppet hotat staterna. Ett exempel är de
bistånd som många stater är beroende
av: om det finns någon som helst risk att
biståndet dras in, väljer man enligt Hel-
len att inte agera. Det är en skrämmande
utveckling som innebär att många afri-
kanska stater inte har självbestämman-
derätt fullt ut, trots att de är fria stater.
Likväl borde det inte vara något problem
för någon stat i Afrika att signera och ra-
tificera kärnvapenkonventionen. Som en
diplomat från regionen har uttryckt det:
”FN:s förbudskonvention och NPT är
fria från varandra. Och som en kontinent
undertecknade vi Pelindaba-fördraget
som deklarerade Afrika som kärnvapen-
fri zon. Förbudskonventionen utökar
detta skydd ytterligare genom att förklara
vår planet kärnvapenfri.” I slutändan
handlar det om mod att stå upp för det
rätta, att inte att ta den lätta vägen och
låta sig tystas ner. v
▲ Hellen brottas ofta med frågan om hur vi får människor att förstå kärnvapenproblematiken
och varför det är så viktigt med nedrustning – och om hur vi kan tala om detta på ett inte så
skrämmande sätt. Hellens enkla svar är att det handlar om mänsklighetens överlevnad, något
som står över nationell politik.
LÄKARE MOT KÄRNVAPEN #152
9
▲ Delar ur ICAN:s personalstyrka när de presenterade de olika program-
men och inriktingen framöver. Längst bort Beatrice Fihn, Executive Director,
sedan Liz Mullet, Administration and Finance Manager och Kjølv Egeland, t.f.
Research Coordinator.
▲ Ira Helfand, co-president för IPPNW, pratade om
humanitära konsekvenser av kärnvapen och om strate-
gier för ICAN.
▲ ICAN Campaigners meeting samlade ett hundratal kampanjare från hela
världen inför öppnandet av NPT:s förberedande möte i Genève i slutet av april.
▼ Helgen präglades av praktisk planering i regio-
nala och tematiska grupper för att planera framåt,
ända fram tills konventionen träder i kraft.
LÄKARE MOT KÄRNVAPEN #152
10
PARTIENKÄT OM KÄRNVAPEN
FRÅGAN
– Vi har ställt två frågor om
kärnvapennedrustning
I
september går vi i Sverige till val.
Kärnvapenfrågan kommer sällan
upp till diskussion under valrörel-
sen, och SLMK har har därför valt att
ställa två frågor till riksdagspartierna,
för att ta reda på vad de tänker om kärn-
vapennedrustning och hur de i framti-
den planerar att arbeta kring frågan.
FRÅGA 1
Ska Sverige skriva under
och ratificera FN:s kon-
vention om ett förbud mot
kärnvapen?
Socialdemokraterna:
För oss socialdemokrater
är målet givet - en värld
fri från kärnvapen. Vi
anser att precis som
personminor, biologiska och kemiska
vapen tidigare har förbjudits bör även
kärnvapen förbjudas. Det är anled-
ningen att Sverige var ett av de 122
länder som ställde sig bakom den
konvention som förhandlades fram i
FN i New York i juli 2017.
Regeringen tillsatte under hösten 2017
en utredning för att analysera kon-
ventionen om ett kärnvapenförbud.
Utredningen syftar bland annat till att
belysa innebörden av konventionen
och dess konsekvenser för Sverige
vid ett eventuellt tillträde. Uppdraget
spänner över ett brett spektrum av
nedrustnings-, säkerhets- och för-
svarspolitiska frågeställningar. Utred-
ningen för att analysera konventionen
om ett kärnvapenförbud ska vara klar
senast 31 oktober 2018. Utredningens
slutsatser kommer att bli viktiga för
möjligheten att nå en svensk ratifika-
tion av konventionen. Att föregripa
utredningens slutsatser riskerar att
bli kontraproduktivt. Beslutet om
ratifikation fattas av Sveriges Riksdag
och idag finns ingen majoritet för ett
ja. Utredningens slutsatser är därför
av avgörande betydelse för frågans
behandling i Sveriges Riksdag.
Moderaterna:
Nej. För att öka vår säker-
het har Sverige under
de senaste åren arbetat
mycket hårt för att för-
djupa samarbetet med både Nato och
med USA. Enligt flera experter kan en
anslutning till konventionen allvar-
ligt skada Sveriges försvarspolitiska
samarbete med våra samarbetspart-
ners Nato och USA. De mycket tydliga
signalerna från våra partners visar att
så kan bli fallet.
Ett närliggande problem är att
konventionen kan orsaka allvarliga
konsekvenser för Sveriges säkerhets-
politiska handlingsfrihet framöver. Det
riskerar både existerande samarbeten
med enskilda Natoländer och framtida
möjligheter att bli medlem i Nato. Vi-
dare har konventionen en mycket liten
chans att bidra till en reell kärnvapen-
nedrustning – i och med att möjlighe-
terna till uppföljning och verifiering
är små eller obefintliga. Detta är också
något till och med Sveriges regering
erkänner.
Inte heller innehåller avtalet krav på
ömsesidig nedrustning. Vi anser inte
att världen bli säkrare om västmakt-
erna ensidigt avvecklar sina vapen,
medan Nordkorea, Ryssland, Kina
behåller sina. Kärnvapennedrustning
är viktigt och det är lätt att bli frustre-
rad över att det går trögt på nedrust-
ningsområdet. Men frustrationen över
bristen på framsteg i nedrustnings-
arbetet får inte göra att Sverige fattar
ogenomtänkta beslut som får negativa
konsekvenser för vår säkerhet.
Vänsterpartiet:
Ja, vi har också motionerat
om detta i riksdagen. Sverige
har ett förflutet av aktivt arbete
för nedrustning i allmänhet
och kärnvapenavrustning i synnerhet.
Det arbetet ska vi värna och vara stolta
över. Tyvärr splittrar Natomedlemskapen
Norden i kärnvapenfrågan. Därför är det
om möjligt ännu viktigare att Sverige som
militärt alliansfri stat går före grannlän-
derna och visar vägen genom att omgåen-
de signera FN:s konvention om ett förbud
mot kärnvapen.
Kristdemokraterna:
Inga länder som har kärnva-
pen har skrivit under avtalet.
Den internationella maktba-
lansen riskeras därmed av
en naivitet kring kärnvapen och en krass
säkerhetspolitisk verklighet. Att länder
som Finland och Nederländerna röstade
emot förbudet, medan Iran röstade för
säger en del om förbudets möjlighet att
nå resultat. Så länge avtalet inte kommer
att göra någon reell skillnad anser vi inte
att Sverige bör skriva under.
NJA
NEJ
NEJ
JA
LÄKARE MOT KÄRNVAPEN #152
11
Centerpartiet:
Vi vill se en kärnvapenfri
värld men vi bedömer
inte att det avtal som
ligger leder till det. Som
det är formulerat nu ser vi snarare
en risk att kärnvapen förbudet kan
urholka det nedrustningssamarbete
som redan finns. Det vore mycket
olyckligt. Förbudet leder inte till
en kärnvapenfri värld eftersom
kärnvapenländerna inte deltagit i
förhandlingarna eller står bakom
utfallet. Detta avtal skyddar oss inte
mot ryska kärnvapen om så är. De
länder som Sverige arbetar tillsam-
mans med i EU och Nato, inklusive
de allra flesta europeiska länder
kommer inte att skriva under avta-
let. Inte heller de nordiska länderna,
inklusive Finland. I försvars- och
säkerhetspolitiken är vi beroende av
samarbeten med andra. Samarbe-
ten som riskeras om Sverige ensamt
skriver under avtalet. De få länder
i Europa som har skrivit under
avtalet delar heller inte Sveriges
säkerhetspolitiskt utsatta läge.
NEJ
Liberalerna:
Nej. Liberalerna vill gärna
se en nedrustning med ett
globalt kärnvapenförbud
under fredliga former.
Däremot inte en konvention som
inte garanterar att det inte endast är
västvärlden som rustar ned. Liberala
demokratier måste kunna försvara sig
själva. Sverige har under avsevärd tid
stått under västerlandets kärnvapen-
paraply. Under de senaste tio åren
har Ryssland annekterat delar av både
Ukraina och Georgien samt utfört
flera olovliga provokationer gentemot
Sverige.
Liberalerna anser att vi behöver
kärnvapenparaplyet kanske mer än
någonsin just nu för att garantera
vår säkerhet. En ratifikation av FN:s
konvention om förbud mot kärnva-
pen spelar Putin rakt i händerna. Det
är inte bara att säga nej till Nato. Det
är att omöjliggöra ett medlemskap i
Nato under mer än överblickbar tid.
Miljöpartiet:
Ja, Miljöpartiet har tydligt
uttryckt viljan att Sverige
ska underteckna och ratifi-
cera denna konvention. Vår
civilisation är i grunden hotad så länge
kärnvapen existerar och därför är det
enda rationella att förbjuda dem.
Sverigedemokraterna:
Nej, det tycker vi inte. Sverige
genomför redan nu gemen-
samma övningar med somliga
kärnvapennationer, vilka
ofta har som princip att inte tala om
huruvida deras förband har med sig
kärnvapenladdningar eller inte. En
sådan konvention skulle med den
nuvarande utformningen i princip
tvinga oss att i sådana fall säga nej till
all medverkan av förband från sådana
nationer eftersom det inte går att veta
om de är kärnvapenbärande eller ej vid
det specifika tillfället.
NEJ
▲ I vår enkät till partierna frågade vi dem om de stöder förbudskonventionen och bad dem konkret utveckla hur de ämnar
arbeta för kärnvapennedrustning. Vi fick väldigt olika svar, men tydligt är att många partier är skeptiska till konventionen..
JA
NEJ
LÄKARE MOT KÄRNVAPEN #152
12
Socialdemokraterna:
För socialdemokraterna
är nedrustning och icke-
spridning av kärnvapen en central
prioritering. Utrikesminister Margot
Wallström presenterade i februari kon-
kreta åtgärder som sammantaget utgör
en agenda som förenar nedrustnings-
världen, med följande fokus:
1. att utgångspunkten måste vara icke-
spridningsfördraget NPT, det centrala
ramverket för nedrustning och icke-
spridning. År 2020, då avtalet fyller 50
år, samlas NPT-länderna för en viktig
högnivåkonferens. Den socialdemo-
kratiskt ledda regeringen kommer
bidra aktivt till att föra NPT-arbetet
framåt under kommande år.
2. att riskerna för kärnvapenanvänd-
ning måste minskas genom att förmå
kärnvapenstaterna ska sänka bered-
skapsnivåerna i sina arsenaler, se till att
fungerande kommunikationskanaler
finns på plats för att undvika rena miss-
förstånd och öka transparens om kärn-
vapenstaternas innehav och doktriner.
3. att förmågan att kontrollera att
avtal efterlevs, verifikationsverktygen,
måste stärkas. Sverige har en lång tra-
dition på området, inte minst genom
engagemang inom internationella
atomenergiorganet IAEA och genom
stöd för provstoppsavtalet CTBT. När
nedrustningsavtal väl ingås ska det
inte falla på bristande verifikation.
4. att den socialdemokratiskt ledda
regeringen arbetar för så kallade ne-
gativa säkerhetsgarantier. Det handlar
om att kärnvapenstater ska utfästa
sig att inte använda, eller hota om att
använda, kärnvapen mot verifierade
icke-kärnvapenstater.
Den socialdemokratiskt ledda reger-
ingen gör nu en politisk kraftsamling
för att mota kärnvapens återkomst på
den storpolitiska arenan. Detta arbete
kan inte vänta och en värld fri från
kärnvapen är fortsatt det enda tänk-
bara slutmålet.
Moderaterna:
Dagens kärnvapenlän-
der måste gå före och
minska sina egna kärn-
vapenarsenaler för att med trovärdig-
het kunna driva icke-spridningsfrå-
gorna. Även de taktiska kärnvapnen
måste omfattas av nya nedrustnings-
avtal och ett provstoppsavtal måste
komma på plats. Utvecklingen av
missilförsvar utgör också en viktig
komponent i icke-spridningsarbetet
då det bland annat syftar till att ta
bort drivkraften för länder att utveckla
massförstörelsevapen och missiltek-
nologi.
Sverige ska genom diplomati och
dialog, med såväl de stater som vi har
försvarssamarbeten med som andra
stater, verka för kärnvapenned-
rustning. Länder som Tyskland,
Norge och Nederländerna, vilka
alla är Natoländer, har också
visat att det går att kombinera ett
Natomedlemskap med ett starkt
engagemang för nedrustning.
De länderna verkar för att stärka
exist erande avtal och initiativ
som till exempel icke-spridnings-
avtalet NPT, Fissile Material Cut-
off Treaty (FMCT) vilket syftar till
att fungera som en kontroll för att
klyvbart materiel inte används för
vapenändamål och provstopps-
avtalet CTBT.
Moderaterna och Alliansen i
försvarsutskottet har även lyckats
driva igenom att regeringen ska
se över att ge Inspektionen för
strategiska produkter (ISP) rätt
att inrikta signalspaning. Detta
för att ge ISP större möjligheter
att utföra sitt arbete med att
motverka spridning av massför-
störelsevapen.
FRÅGA 2
Hur bör Sverige arbeta för
kärnvapennedrustning?
LÄKARE MOT KÄRNVAPEN #152
13
Miljöpartiet:
Vi bör ta initiativ för
att stärka arbetet på
hemmaplan så att Europa, inklusive
Ryssland, blir kärnvapenfritt. Vi ska
tydligare lyfta de humanitära konse-
kvenserna av kärnvapen. Vi vill verka
för en mer framträdande dialog i inter-
nationella fora gällande nedrustning
av kärnvapen.
Centerpartiet:
Att fortsätta med de
nedrustningssamarbeten
som redan finns och som
kärnvapenländerna är med i (förutom
Nordkorea). Vi står upp för kärntek-
nikavtalet med Iran, och vill inte att
kärnvapenländerna blir fler. För oss är
det viktigt att arbetet med nedrustning
fortsätter och att vi måste söka upprätt-
hålla och förstärka de rustningskon-
trollåtgärder och förtroendeskapande
arrangemang som finns. Vi kommer att
fortsätta arbeta för det globala icke-
spridningsavtalet, NPT, för att upp-
rätthålla och hålla samman så många
länder som möjligt för en långsiktig
kärnvapennedrustning. Vi vill arbeta
för att Provstoppsavtalet träder i kraft.
Stärka uppföljningskapaciteten av åta-
ganden via IAEA och hitta allianser för
att minska hotnivån, riskreducera samt
hävda redan ingångna rustningsregi-
mer som Kemvapenkonventionen.
Kristdemokraterna:
Kristdemokraterna
står bakom det globala
icke-spridningsavtalet
(NPT-avtalet) och strävan efter en
kärnvapenfri värld. FN:s konvention
om ett förbud stärker tyvärr inte detta
avtal utan riskerar snarare att bli kon-
traproduktivt.
Vänsterpartiet:
Sverige ska vara en stark
röst för kärnvapenned-
rustning internationellt. Som militärt
alliansfria har vi en unik möjlighet att
självständigt forma vår utrikespolitik.
Sverige bör arbeta för att Norden så
väl som resten av Europa ska bli en
kärnvapenfri zon. Vi har också föresla-
git att Sverige ska ta initiativ till en zon
fri från massförstörelsevapen i Arktis.
Vi vill se ett förbud mot införande och
transitering av kärnvapen på svenskt
territorium och vi säger nej till ett
svenskt samarbete med kärnvapenal-
liansen Nato. Därför bör det s.k. värd-
landsavtalet med Nato rivas upp.
Sverigedemokraterna:
Det är knappast möjligt att
förbjuda kärnvapen utan att
de stormakter som har egna
kärnvapen tar initiativ till det avskaf-
fandet. Det är så att säga där bollen
ligger. Man kan naturligtvis på olika
sätt uppmuntra kärnvapenmakterna
att ta steg i den riktningen och det går
att se toppmötet mellan den ameri-
kanske presidenten Donald Trump
och den nordkoreanske ledaren Kim
Jong Un som ett steg i den riktningen.
Liberalerna:
Vi behöver exportera de-
mokrati och inte vapen till
diktaturer. Liberala demokra-
tier krigar inte mot varandra och då är
en nedrustning av vapen också logisk.
Liberalerna vill se utökat internatio-
nellt samarbete med ökade ansträng-
ningar för att påverka fler länder i en
demokratisk riktning. Liberalerna vill
bland annat att demokrati ska fung-
era som en morot för bistånd samt
att vi bör införa ett demokratikrav för
medlemskap i FN:s råd för mänskliga
rättigheter.
Sverige behöver ansöka om Natomed-
lemskap för att värna om vår säkerhet
men även för att öka stabiliteten i re-
gionen. Vi behöver dessutom fördjupa
samarbetet med våra europeiska gran-
nar inom EU för att nedrustningen
inom Europa ska förbli en realitet.v
◄ Socialdemokraterna har påpekat att kon-
ventionen om förbud mot kärnvapen inte har
stöd av en majoritet i riksdagen, vilket enligt
(S) gör den pågående utredningen viktig. Sam-
tidigt kan noteras att 8 av 10 svenskar, enligt
en undersökning från hösten 2017, anser att
Sverige bör underteckna konventionen.
LÄKARE MOT KÄRNVAPEN #152
14
SLMK OCH
GDPR
EN SAMMAN FATTNING AV
VÅR INTEGRITETS POLICY
Vi i Svenska Läkare mot Kärnvapen
värnar om din personliga integritet och
eftersträvar alltid en hög nivå av data-
skydd. Därför har vi tagit fram en integri-
tetspolicy som förklarar hur vi samlar in
och använder din personliga informa-
tion. Den beskriver också dina rättighe-
ter och hur du kan göra dem gällande.
Vi publicerar här en sammanfattning av
policyn som i sin helhet går att finna på
slmk.org/GDPR. Det är viktigt att du tar
del av och förstår integritetspolicyn och
känner dig trygg i vår behandling av dina
personuppgifter. Du är alltid välkommen
att kontakta oss vid eventuella frågor.
Vad är en personuppgift och vad är
en behandling av personuppgifter?
Personuppgifter är all slags informa-
tion som direkt eller indirekt kan
hänföras till en fysisk person (till
skillnad från en juridisk person) som
är i livet. T.ex. kan bilder och ljudupp-
tagningar som behandlas i dator vara
personuppgifter även om inga namn
nämns. Krypterade uppgifter och olika
slags elektroniska identiteter (t.ex.
IP-nummer) är personuppgifter ifall de
kan kopplas till fysiska personer.
Vem är ansvarig för de personupp-
gifter vi samlar in? Svenska Läkare
mot Kärnvapen, org. nr 812000–2202,
med adress Norrtullsgatan 45, 113 45
Stockholm, är personuppgiftsansvarig
för företagets behandling av person-
uppgifter. Gäller fr.o.m. 2018-05-25
Vilka personuppgifter samlar vi
in om dig som medlem och i vilket
syfte? För att hantera medlemsfrågor
och kommunicera med medlemmar/
givare samlar vi in namn, kontaktupp-
gifter och födelseår. Vid autogirobetal-
ning även personnummer då Bank-
girocentralen kräver detta. Den lagliga
grund vi åberopar för detta är berättigat
intresse. Behandlingen är nödvändig för
att tillgodose vårt och ditt berättigade
Detta har
hänt
SEMINARIUM OM
FÖRBUDSAVTALET I
HELSINGBORG - SKA
SVERIGE SKRIVA PÅ?
Svenska Läkare mot Kärnvapen,
ICAN och ett antal lokala fredsför-
eningar höll tillsammans med Dun-
kers Kulturhus i Helsingborg den 14
maj ett seminarium om avtalet som
skall förbjuda kärnvapen. Initiati-
vet kom från SLMK-medlemmarna
Kerstin och Lars Dahlin.
Gunnar Westberg började med att
ge en bakgrund till kärnvapenläget
och de medicinska effekterna av
vapnens användning men även
deras påverkan på klimatet.
Sören Sommelius, känd kulturskri-
bent, ledde ett samtal mellan Jonas
Jacobsson Gjörtler, riksdagsman (M)
från Helsingborg, vice ordförande
i utrikesutskottet och Josefin Lind,
SLMK:s generalsekreterare och
representant för ICAN. Jonas Jacobs-
son hävdade att eftersom avtalet
inte inkluderade kärnvapensta-
terna skulle det inte få någon effekt,
medan Josefin hävdade att avtalet är
betydelsefullt som normskapande
och ställde frågan om varför USA
lägger så stor kraft på att påverka
Sverige att inte skriva på avtalet, om
USA nu anser att detta är verknings-
löst. Under diskussion hävdades det
att det var bättre att driva frågorna
genom diplomati och inom NPT.
Svaret blev att ICAN bildades just
för att diplomatin inte fungerat, med
målet att släppa in civilsamhället och
lyfta fram frågan om kärnvapnens
humanitära effekter.
Mötet hölls i en trevlig och vänlig anda
och publiken fick möjlighet att ställa
frågor. En hel del personer ställde upp
denna härliga sommarkväll.
Klas Lundius
intresse av ditt medlemskap/prenumera-
tion/stödmedlemskap. Vi behåller och
behandlar dessa uppgifter i 36 månader
efter din senaste medlemsavgift/gåva. Vi
sparar dina personuppgifter för att kunna
återkoppla till dig hur ditt medlemskap
eller gåva gör skillnad samt för ev. åter-
rekrytering under denna 36-månaders-
period, därefter raderas dina uppgifter
permanent. Om du själv hör av dig och
meddelar ditt avslut/utträde raderas
dina uppgifter utan onödigt dröjsmål ur
medlemsregistret, men behålls under ett
år för statistiska ändamål.
Vilka kan vi komma att dela dina
person uppgifter med? I de fall det
är nödvändigt för att vi ska kunna
kommunicera med dig delar vi dina
person uppgifter med före tag som är s.k.
personuppgiftsbiträden för oss. Vi har
personuppgiftsbiträden som hjälper
oss med t.ex. marknadsföring och
IT-tjänster. Vi har skriftliga avtal med
personuppgiftsbiträdena genom vilka de
garanterar säkerheten för de personupp-
gifter som behandlas och åtar sig att följa
våra säkerhetskrav.
Vad har du för rättigheter som regist-
rerad? Du har bland annat rätt till
tillgång till dina personuppgifter, rätt
att invända mot en viss typ av behand-
ling och rätt att bli raderad.
Vad innebär det att Datainspektionen
är tillsynsmyndighet? Datainspektio-
nen är ansvarig för att övervaka tillämp-
ningen av lagstiftningen, och den som
anser att ett företag hanterar person-
uppgifter på ett felaktigt sätt kan lämna
in ett klagomål till Datainspektionen på
dataskyddsinspektionen@dataskyddsin-
spektionen.se.
Hur kontaktar du oss lättast vid
frågor om dataskydd? Du kan alltid
nå oss på dataskydd@slmk.org, eller
på kontorstider 08-400 20 483 eller
sänd oss ett brev till Svenska Läkare
mot Kärnvapen, Norrtullsgatan 45, 113
45 Stockholm. Vi kan komma att göra
ändringar i vår integritetspolicy. Den
senaste versionen av integritetspolicyn
finns alltid på www.slmk.org.
LÄKARE MOT KÄRNVAPEN #152
15
På gång
LÄKARE MOT KÄRNVAPEN
I ALMEDALEN
Vi kommer att finnas på plats i Visby
under Almedalsveckan. Kom och
hälsa på oss när vi mäter blodtryck
och pratar kärnvapen 3 juli från kl.
13.30 vid Slottsterrassen 6 och 5 juli
kl. 12-13 vid Hamnplan! Vi anord-
nar även två seminarier, det första
den 3 juli kl. 15.30 i Läkartidningens
tält, Slottsterassen 6, om Läkare och
nedrustning – att arbeta preventivt
tillsammans med Läkarförbundets
ordförande Heidi Stensmyren. Det
andra seminariet anordnar vi tillsam-
mans med Uppsala universitet den 4
juli kl. 15.00 på Campus Gotland om
kärnvapnens framtid. Deltar gör Peter
Wallensteen och Tytti Erästö samt
Bodil Valero (MP), Sofia Arkelsten
(M), Kerstin Lundgren (C) och en
representant från Socialdemokra-
terna. Moderator är Sofia Tuvestad,
policysamordnare på Concord.
HIROSHIMADAGEN
I sedvanlig ordning kommer Hiroshi-
madagen att uppmärksammas på flera
platser i landet. Håll utkik på vår hem-
sida, www.slmk.org för mer informa-
tion om vad som händer i din stad.
SEMINARIUM OM KÄRN-
VAPEN FÖRBUDET SOM
VALFRÅGA
23 maj arrangerade Nätverket för
kärn vapennedrustning ett seminari-
um på temat ”Kärnvapenförbudet - en
valfråga?”. Medverkande var Lars-Erik
Lundin, ambassadör samt regeringens
utredare, Kjölv Egeland, forskare vid
Norwegian Academy of International
Law, Gabriella Irsten, politisk hand-
läggare på Internationella Kvinnoför-
bundet för Fred och Frihet, IKFF, Olle
Thorell, riksdagsledamot, utrikes-
utskottet (S) och Kerstin Lundgren,
riksdagsledamot, utrikespolitisk tales-
person (C). Clara Levin, projektledare,
Svenska Läkare mot Kärnvapen var
moderator för samtalet.
AP-FONDERNA KRITISERAS
I DN
Sammanlagt 6,2 miljarder kronor
investerar AP-fonderna 1–4 i bolag
kopplade till kärnvapen. De etiska
riktlinjer som AP 1–4 ska följa hänvisar
till de internationella konventioner
som Sverige har skrivit under, till
exempel NPT. Ändå investerar AP
1–2 i ett indiskt bolag direkt kopplat
till Indiens kärnvapen, vilket förstås
är under all kritik. Vi kommenterade
nyheten i Dagens Nyheter den 15
april och påpekade att det är oan-
svarigt av AP-fonderna att investera i
kärnvapen, något som går emot reger-
ingens ambitioner.
I slutet av maj släpptes den nya lag-
rådsremissen för AP-fonderna, med
nya skrivningar om kärnvapen. Den
nya lagen förväntas träda ikraft i juli
2019.
WORLD MEDICAL ASSOCI-
ATION STÖDJER FÖRBUDS-
KONVENTIONEN
I slutet av april antog World Medi-
cal Association en resolution där de
välkomnar FN:s konvention om ett
förbud mot kärnvapen och uppmanar
alla stater att aktivt arbeta för att kärn-
vapen ska förbjudas. WMA samlar 114
läkarföreningar världen över och är en
viktig röst i debatten.
BOKMÄSSAN
Läkare mot Kärnvapen kommer att
finnas på Bokmässan i Göteborg. Mer
information på slmk.org.
LÄKARUPPROP FÖR FN:S
KONVENTION OM ETT FÖR-
BUD MOT KÄRNVAPEN
Under året har vi ett läkarupprop för
att visa stöd för att Sverige ska under-
teckna och ratificera FN:s konvention
om ett förbud mot kärnvapen. Uppro-
pet hittar ni på hemsidan www.slmk.
org/upprop. Genom att fylla i talongen
på sista sidan och skicka in till oss så
har ni skrivit under uppropet. Sprid
gärna till era kollegor. Uppropet kom-
mer att lämnas in till regeringen den
31 oktober 2018 i samband med att
utredningen om ett eventuellt svenskt
tillträde till FN-konventionen om ett
kärnvapenförbud.
INDKALDELSE TIL LANDSMØDE
I DLMK
Landsmødet afholdes lørdag d.6.10.
2018 kl. 14 i Lille Strandstræde 10,
København K (ved Nyhavn, Klaus Arn-
ungs tidl. konsultation).
Dagsorden i henhold til vedtægterne.
DLMK dækker deltagernes rejseudgif-
ter svarende til en togbillet.
Efter mødet middag på nærliggende
restaurant.
Mvh Bestyrelsen
5
SLMK VERKSAMHETSBERÄTTELSE 2016-09-01 – 2017-08-31
HIROSHIMADAGEN 2017
Denna dag högtidlighålls minnet av atombombernas offer
i Hiroshima och Nagasaki 6 och 9 augusti 1945. I Stock-
holm arrangerades traditionsenligt en manifestation för
fred och nedrustning i Storkyrkan i Gamla Stan. Talare var
i år Kristina Ljunggren, domkyrkokaplan, Bo Hermansson,
vice ordförande Svenska Röda Korset samt Åsa Lindström,
vice ordförande i Svenska Läkare mot Kärnvapen. Åsa
överlämnade årets Anti-atombombsdiplom till Beatrice
Fihn, chef för ICAN, the International Campaign to Abo-
lish Nuclear Weapons. Beträffande övriga lokala manifes-
tationer, v.v. se lokalgruppernas rapporter från Göteborg
och Örebro och Skåne.
ANTI-ATOMBOMBSDIPLOMET
Denna dag högtidlighålls minnet av atombombernas offer
i Hiroshima och Nagasaki i augusti 1945. SLMK skickade
ut två pressmeddelanden, det första den 2 augusti med
information om Hiroshimadagens program i Storkyrkan,
det andra den 6 augusti med en påminnelse. Beträffande
lokala manifestationer, v.v. se lokalgruppernas rapporter
från Stockholm, Göteborg och Örebro.
DEBATTARTIKLAR OCH INSÄNDARE
Svenska Läkare mot Kärnvapens utmärkelse för bety-
dande insatser i arbetet för en kärnvapenfri värld ut-
delades första gången 2009. Årets diplom 2017 gick till
Beatrice Fihn, chef för ICAN Genève. Utdelningen sker
årligen på Hiroshimadagen den 6 augusti i Storkyrkan i
Stockholm.
ALMEDALSVECKAN 2017
Föreningen representerades detta år under Almedals-
veckan av fem medlemmar. Det var något färre än tidi-
gare år då det sammanföll med sista veckan av förhand-
lingarna om kärnvapenförbud i FN New York.
Föreningen arrangerade ett seminarium i Läkartidning-
ens tält om medicinska och humanitära effekter av kärn-
vapen och varför man som vårdpersonal ska engagera
sig i kärnvapenfrågan. Svenska Läkare mot Kärnvapens
vice ordförande Åsa Lindström deltog tillsammans med
Röda Korsets ordförande Margareta Wahlström. Svenska
Läkare mot Kärnvapens ordförande Andreas Tolf deltog
också på Skype från New York och berättade om för-
budsförhandlingarna. Samtalet modererades av sjuk-
sköterskan och associerade medlemmen Eva Petersson.
Åsa Lindström deltog även i en panel arrangerad av FOI
(Totalförsvarets forskningsinstitut). Övriga deltagare var
Anders Ringbom, forskare FOI och expert på CTBT och
John Rydqvist, säkerhetspolitisk analytiker FOI. Marika
Griehsel var moderator. Hela paneldiskussionen finns
på webben:
www.bistandsdebatten.se/events/karnvapnen-hotet-
och-nedrustningen
Dessutom genomförde gruppen två gånger under veckan
samma blodtrycksaktion som tidigare år. Många stannade
till och fick blodtryck mätta och information om kärnva-
pens konsekvenser och att förhandlingar om ett globalt
förbud mot kärnvapen just höll på att slutföras.
AKTIVITETER INRIKES
▲ Vi kommer som vanligt att finnas på plats i Visby under Almedalsveckan och den här
gången mäter vi blodtryck och pratar kärnvapen 3 juli från kl. 13.30 vid Slottsterrassen
6 och 5 juli kl. 12-13 vid Hamnplan!
LÄKARE MOT KÄRNVAPEN #152
16
INTERNATIONELL UTBLICK
Av Inge Axelsson
ATOMDRIVNA UNDER-
VATTENSDRÖNARE OCH
KRYSSNINGSMISSILER
Den ryske presidenten Vladimir Putin
tillkännagav 1 mars att Ryssland nu
har kärnvapen som inte oskadliggörs
av försvarsvapen. Enligt Putin har
landet nu små kärnreaktorer som gör
det möjligt att låta kryssningsmissiler
och undervattensdrönare kryssa över
hela världen med kärnvapen ombord.
Han sa också att USA:s brott mot
avtalet om antimissilvapen har tvingat
Ryssland att utveckla de nya vapnen.
Han visade en animerad video där en
kryssningsmissil flög från Ryssland
över sydpolen och angrep USA från
södern. Pentagon svarade att missil-
försvaret inte riktade sig mot Ryssland
utan mot ”rogue states” som Iran och
Nordkorea. Det är oklart hur mycket
Pentagon känner till om de nya ryska
vapnen. Flera västliga experter var
chockade av Putins nyheter.
Defense News har ryska bilder på en
undervattensdrönare som kan avfyras
från en ubåt och sägs kunna bära en
100 megatons kärnladdning (”dome-
dagsbomb”), med sprängkraft som
flera tusen Hiroshimabomber.
Anton Troianovski: Putin claims Russia is deve-
loping nuclear arms capable of avoiding missile
defenses. Washington Post, 1 March 2018.
Insinna V. y and in the Nuclear Posture Review.
Defense News, 12 January 2018.
RIKSDAGENS UTRIKESDEBATT
DEN 14 FEBRUARI 2018
Utrikesdebatten var hövlig, utan
aggres sivitet, och med lyckönskningar
till Birgitta Ohlsson som lämnar
riksdagen och sin plats som libera-
lernas utrikespolitiska taleskvinna.
Kärnvapnen nämndes mer än förra
året: i några meningar i utrikesmi-
nister Wallströms utrikesdeklaration
och återkommande i debatten. Den
massiva svenska opinionen för ett
undertecknande av FN:s avtal om
förbud mot kärnvapen nämndes i
debatten men tyvärr nämndes inte de
exakta Sifo-siffrorna: endast 8% av de
tillfrågade tyckte att Sverige inte skulle
underteckna avtalet (se Internationell
utblick, LMK 150). Hur ska partierna
motivera att de går emot en förkros-
sande folkmajoritet?
EN FRI TÄNKARE (C)
”Det som oroar särskilt med den
här utvecklingen, är att den sänker
kärnvapentröskeln. Både Ryssland och
USA har klargjort att de är beredda
att använda kärnvapen också som
svar på ett angrepp med konvention-
ella vapen, och till och med en större
cyber attack. Har man väl börjat an-
vända dessa taktiska kärnvapen, är
risken stor att ett krig blir fullskaligt.
Kärnvapenmakternas rustningar un-
derminerar också icke-spridningsav-
talet. Länder som Nordkorea och Iran
blir ännu mer triggade. Trumps hot-
fulla politik förvärrar situationen. Och
detta kan driva rivaliserande länder
som Saudiarabien eller Sydkorea och
Japan att också skaffa sig kärnvapen.
Så det är dags för en kraftfull mobi-
lisering inom världssamfundet mot
kärnvapenrustningarna. I det sam-
manhanget är det mycket bekymmer-
samt om ett land som Sverige känner
sig så beroende av USA att man inte
vågar stå upp för sitt hittillsvarande
kärnvapenmotstånd.”
Pär Granstedt (C), utrikeskrönika på ledarsidan i
Länstidningen Södertälje 2018-03-07
SIPRI SUMMERAR 2017
Bra:
- 122 länder ställde sig bakom ett
förbud mot kärnvapen
- ICAN fick Nobels fredspris
- Antalet kärnvapen i världen fortsatte
att minska
- Iran åtlydde förbudet mot
kärnvapen teknologi
Dåligt:
- Alla kärnvapenmakter vidareutveck-
lade sina kärnvapen
- Nordkorea utförde över 20 prov av
ballistiska missiler och en prov-
sprängning av kärnvapen
- USA hotade med att lämna Iran
avtalet (trots att Iran följer det)
SIPRI:s 2017 Annual Review
ICKE-SPRIDNINGSAVTALETS
ARTIKEL 6
Svenska ledarsidor och politiker har
uttalat att FN:s konvention om förbud
mot kärnvapen äventyrar icke-sprid-
ningsatalet (NPT) från 1970. Jag har
inte läst hur ledarskribenterna tror att
ett sådant äventyrande går till. Dr Tarja
Cronberg på SIPRI hävdade i en kom-
mentar i somras att det var helt fel:
förbudsavtalet uppfyller tvärtom artikel
VI i NPT. Läs och döm själv:
Article VI
Each of the Parties to the Treaty under-
takes to pursue negotiations in good
faith on effective measures relating to
cessation of the nuclear arms race at an
early date and to nuclear disarmament,
and on a treaty on general and complete
disarmament under strict and effective
international control.
Cronberg T. After 72 years, nuclear weapons
have been prohibited. Commentary, SIPRI 21 July
2017.
United Nations Office for Disarmament Affairs
(UNODA). Treaty on the Non-Proliferation of
Nuclear Weapons (NPT).
LÄKARE MOT KÄRNVAPEN #152
17
RYSSAR OCH SVENSKAR
”Om vi frågar oss hur krig har kun-
nat förebyggas [i Sverige] (204 år) och
i Västeuropa (73 år) är svaret enkelt:
samarbete. Genom att göra saker
tillsammans kan vi skapa en fredlig
utveckling – på tvärs mot det ”försäm-
rade säkerhetspolitiska läget”. Det finns
ingen snabb och enkel lösning men det
är den enda vägen. Framför allt gäller
det att förbättra förbindelserna folk-till-
folk mellan Ryssland och Sverige.”
Lars Ingelstam, professor emeritus, ledamot av
SLMK:s Vetenskapliga Råd och av styrelsen
för svenska Pugwash, i tidningen Dagen den 8
maj 2018
IRAN, BOMBEN OCH
AVTALET
Avtalet om Irans nukleära framtid
(Joint Comprehensive Plan of Action,
JCPOA) undertecknades i Wien den 14
juli 2015 av Iran, USA, Ryssland, Kina,
Storbritannien, Frankrike och Tysk-
land. Det innebär att Iran avbryter an-
rikningen av vapenuran (uranisotopen
U235) och konstruktion av kärnvapen
och tillåter inspektion av anläggningar
som kan användas för kärnvapen-
rustningar. I gengäld slipper Iran den
FN-beslutade blockaden av landets
internationella handel. Men den 8 maj
valde president Trump att säga upp
Iranavtalet. Reaktionerna från omvärl-
den var kraftfulla. Enligt flera experter
kan Iran kasta ut IAEA-inspektörerna
och konstruera en atombomb inom
månader. Men Irans reaktion har hit-
tills varit att rädda avtalet tillsammans
med övriga 5 länder som undertecknat
det.
Jeremy Bernstein: If Trump Blows Up the Deal,
Iran Gets the Bomb. New York Review of Books
April 5, 2018.
Mecklin J. Trump withdraws from the Iran
nuclear deal. What now? Bulletin of the Atomic
Scientists 8 May 2018.
TOPPMÖTET I SINGAPORE
MELLAN DONALD TRUMP OCH
KIM JONG-UN, KOMMENTERAT
AV ICAN:S BEATRICE FIHN:
”Vad bör hända nu? Det undrar många
dagen efter toppmötet mellan Donald
Trump och Kim Jong-Un där det
ut lovades att kärnvapnen på Korea-
halvön ska skrotas. Beatrice Fihn,
generalsekre terare för internationella
kampanjen mot kärnvapen som fått
Nobels fredspris, följde samtalen på
plats i Singapore. Hon menar att de
verkliga förhandlingarna börjar nu.
– Överenskommelsen är vag och inne-
hållslös men ändå ett steg framåt. Nu
måste verkliga förhandlingar starta. Vi
är oroliga för att det annars bara blir en
överenskommelse mellan två opålitliga
män, säger Beatrice Fihn.
– Det finns internationella avtal och
organisationer med planer för hur man
nedrustar. Vi har förbudet mot kärnva-
pen, provstoppsavtalet, NPT, IAEA och
FN. Dessa måste nu involveras. Det är
så man nedrustar på juridiskt hållbart
sätt, som inte kan avbrytas med en
tweet på planet hem.”
https://www.svd.se/en-tweet-ska-inte-kunna-
avbryta-nedrustningen/i/senaste/om/varlden
KÄRNVAPEN 2017 ENLIGT INTERNATIONELLA FREDSFORSK-
NINGSINSTITUTET SIPRI I STOCKHOLM
▲ ICAN:s generalsekreterare Beatrice Fihn
kommenterar toppmötet i Singapore.
LÄKARE MOT KÄRNVAPEN #152
18
INTERNATIONELL KAMPANJ FÖR ETT KÄRNVAPENFÖRBUD
I Sverige medverkar elva stora freds- och miljöorganisationer i ICAN som drivs av initia-
tivtagaren Svenska Läkare mot Kärnvapen.
www.icanw.org | facebook.com/icanw.org | Twitter @nuclearban
DANSKE LÆGER MOD KERNEVÅBEN - DLMK
Bestyrelsen består af: Klaus Arnung (formand), Niels Dahm (kasserer), Alexandra
Schou (International Councillor), Adeel Riaz Ahmed (web-master), Povl Revsbech (se-
kretær) og Sarah Byberg. Bent Pedersen er revisor.
DLMK, e-mailadresser och telefonnummer:
Alexandra Schou, København, alixschou@hotmail.com
Niels Dahm, Faaborg, 62618361, dahm@avernak.dk
Povl Revsbech, Brabrand, 86264717, povl.revsbech@gmail.com
Adeel Riaz Ahmed, Albertslund, 23370484, adeel165@yahoo.com
Klaus Arnung, Vedbæk, 45661181, k.arnung@dadlnet.dk
Sarah Byberg, København, 50247452, sabyberg@gmail.com
Som associerad medlem deltar du i
verksamheten och har samma förmå-
ner som ordinarie medlemmar, med
den enda skillnaden att du inte kan
inneha en styrelsepost.
KANSLI
Generalsekreterare
Josefin Lind
08-400 204 83
0738-03 05 07
josefin.lind@slmk.org
Ekonomi- och medlemsansvarig
Cerese Olsson
08-400 204 83
cerese.olsson@slmk.org
medlem@slmk.org
Projektledare
Clara Levin
076-017 38 69
clara.levin@slmk.org
Svenska Läkare mot Kärnvapen
Norrtullsgatan 45
113 45 Stockholm
Kassör
Klas Lundius
Svenska Läkare mot Kärnvapen
Håkantorpsmölla
281 91 Perstorp
klas.lundius@slmk.org
Bli medlem!
Bli en del av den globala läkar-
rörelsen för en kärnvapenfri värld!
Genom att bli medlem visar du ditt
stöd för arbetet och stärker den
humanitära rösten i kärnvapende-
batten. Sätt in medlemsavgiften på
BankGiro 901-0901 och mejla till
medlem@slmk.org.
Läkare: 290 kr / år
Läkarstuderande: 100 kr / år
Associerad medlem 200 kr/ år
Associerad student 100 kr / år
Har du frågor om ditt medlem-
skap eller vill göra en adress-
ändring? Skicka ett mejl till
medlem@slmk.org.
Du hittar oss på webben:
www.slmk.org
facebook.com/SLMK.1981
Instagram: @lakaremotkarnvapen
Twitter: @IPPNWSweden
ORGANISATIONER MOT KÄRNVAPEN
SVENSKA LÄKARE MOT KÄRNVAPEN - SLMK
Vi är den svenska sektionen av International Physicians for the Prevention of Nuclear
War (IPPNW) som är en bred internationell organisation med 150 000 medlemmar, som
har en kärnvapenfri värld som gemensamt mål. I Sverige är vi idag nästan 2 600 läkare
och medicinstudenter som är medlemmar. Dessutom har vi associerade medlemmar
från yrkesgrupper som liksom läkare vill värna liv och hälsa, nämligen tandläkare,
forskare, ingenjörer, sjuksköterskor, sjukgymnaster och biomedicinska analytiker.
Både Svenska Läkare mot Kärnvapen och IPPNW är politiskt och religiöst obundna
organisationer med målet att avskaffa kärnvapnen genom att sprida saklig information
om vapnens medicinska effekter.
Som medlem får du tidningen Läkare mot Kärnvapen 4 gånger/år. Det är den enda
svenska tidskriften om kärnvapen.
Vårt arbete finansieras till ca 80 % av medlemsavgifter. Utan detta stöd skulle vi inte
kunna agera så självständigt och vetenskapligt trovärdigt som vi gör idag. En stark röst
för de humanitära och medicinska nedrustningsargumenten är nödvändig i dagens
kärnvapendebatt. Vi är den rösten, tack vare en engagerad läkarkår. Medlemsavgiften är
290 kr/år för läkare och 200 kr/år för associerade medlemmar. Alla studenter betalar 100
kr/år. Bankgiro 901-0901.
Du hittar oss på webben: www.slmk.org
eller facebook.com/SLMK.1981
Svenska Läkare mot Kärnvapen
SVARSPOST
20511504
110 06 STOCKHOLM
POSTTIDNING B 03
Avsändare:
Svenska Läkare mot Kärnvapen
Norrtullsgatan 45
113 45 Stockholm
Sweden
Skriv under Läkaruppropet!
Förnamn*
Efternamn*
Önskad titel på uppropet. (Gärna yrkestitel, sjukhus, ort, ev. akademisk titel och om
du representerar en förening.)*
E-postadress*
* Obligatoriska uppgifter
Jag vill gärna bli medlem i Svenska Läkare mot Kärnvapen!
Läkare 290 kr/år
Läkarstudent 100 kr/år
Som välkomstgåva vill jag gärna ha en mugg med föreningens och ICAN:s logotyp.
Postadress vid ansökan om medlemskap
Vi granskar uppgifterna innan vi publicerar dem på vår hemsida. Om du har några frågor är du
välkommen att höra av dig till info@slmk.org.
Fyll i formuläret på hemsidan, www.slmk.org/upprop, eller skriv/klipp ut denna talong och posta
till Svenska Läkare mot Kärnvapen, Norrtullsgatan 45, 113 45 Stockholm. Uppropet kommer att
överlämnas till regeringen i samband med att utredningen om svenskt tillträde till kärnvapenför-
budskonventionen redovisas, vilket sker senast den 31 oktober 2018. Namnen kommer att publi-
ceras på slmk.org och tas bort efter att uppropet är inlämnat.
