Text från PDF
I DETTA
NUMMER
LÄKARE MOT KÄRNVAPEN #140
FYRA LÄNDER SOM AVSKAFFAT
SINA KÄRNVAPEN
LÄR OM KÄRN VAPEN 2.0
SVENSKA LÄKARE MOT KÄRNVAPENS
FÖRENINGSARKIV 1981 – 2014
LÄKARE MOT KÄRNVAPEN
UTGIVEN SEDAN 1981
Nr 140 mar-apr 2015
www.slmk.org
PÅ BESÖK I
BRYSSEL:
NATO, RYSSAR
OCH EU
26-27 januari 2015
Andreas Tolf
andreas.tolf@slmk.org
LÄKARE MOT KÄRNVAPEN #140
2
Jämna sjuttio år har förflutit sedan
slutpunkten för andra världskriget.
Vi har kunnat läsa i tidningarna om
befrielsen av de fångna i de nazistiska
koncentrationslägren och de gripande
vittnesmålen från dem som ännu är i
livet. Det är berättelser som fortsätter
att beröra och som inte får glömmas
bort.
Året rymmer också minnen av annat
slag. Kärnvapen användes för första
gången för sjuttio år sedan och de
japanska städerna Hiroshima och
Nagasaki ödelades. Även här är det
berättelserna från de överlevande
som fortsätter att beröra och mana till
handling.
De två atombombernas roll i krigets
slutskede är mångtydig och höljd i
farliga, mytiska dimmor. Efter kriget
kom det snabbt att etableras som en
sanning att kärnvapnens debut på
världsscenen medförde ett raskt och
relativt smärtfritt slut på kriget. Man
förklarade att en markinvasion där-
med kunde undvikas, och att Bomben
på så sätt både var livräddare och
fredsskapare. Krig tarvar offer, resone-
rar både amerikaner och japaner.
Myten har levt kvar in i våra dagar, och
ännu när jag gick på högstadiet pre-
senterades det amerikanska beslutet
att fälla bomberna som ett etiskt di-
lemma utan givet svar. I dag pekar det
mesta på att det var Sovjetunionens
krigsförklaring som fick de japanska
ledarna att kapitulera. Amerikanska
bombräder hade under hela somma-
ren 1945 totalförstört många japanska
städer. Att Hiroshima nu utplånades av
en istället för tusentals bomber verkar
snarare ha ingjutit beundran och av-
und hos de japanska ledarna, av deras
dagboksanteckningar att döma. Inte ett
ord om kapitulation så långt.
Men när nyheten om Sovjets invasion
av Manchuriet nådde kabinettse-
kreterare Hisatsune Sakumizu den
9 augusti reagerade han våldsamt,
”som om blodet i mig flödade bakåt”.
Den förestående militära kollapsen
och förödmjukelsen var ett faktum.
Kapitulationen skulle dock inte inne-
bära en lika stor skam om man istället
såg sig besegrad av fruktansvärda,
närmast övernaturliga krafter i form av
atomvapen. Det kom att bli en förkla-
ring som det gick att leva med, både
inför den egna befolkningen och inför
segrarmakterna.
Ett vet vi, civilbefolkningen får alltid
lida när länder krigar mot varandra.
Det är dem vi ska minnas den 6 au-
gusti när det har gått sjuttio år sedan
atombomben skördade sina första of-
fer. Jag uppmanar er alla att uppmärk-
samma denna dag. Möjligheterna är
många: lyktnedsättning, fredsmarsch,
insändare med mera. Kontakta gärna
SLMK:s kansli för inspiration, råd eller
stöd!
Förra året avslutades på ett rafflande
sätt med Wienkonferensen om de
humanitära konsekvenserna av
kärnvapen, där Österrikes utfäste sig
att – tillsammans med andra stater
och civilsamhället – arbeta för att
kärnvapen förbjuds och elimineras. I
detta syfte har Österrike gått ut med
en modig och uppfordrande inbjudan
till samarbete. När denna ledare skrivs
har Sverige ännu inte förklarat sitt
stöd. Om Sverige och Margot Wall-
ström nu menar sig ta allvarligt på
kärnvapenhotet, och avser vara en ak-
tör man kan lita på, måste Sverige nu
tydligt förklara Österrike sin lojalitet.
Sverige har ett skamfilat rykte bland
nedrustningssinnade länder efter den
Bildtska åttaårsnatten, och har mycket
att leva upp till.
Låt 2015 bli ett år
att minnas!
LEDARE
Våra förväntningar på den svenska de-
legationen inför den i maj stundande
översynskonferensen av Icke-sprid-
ningsavtalet är höga. Socialdemokra-
terna har förklarat att man ”vill att Sve-
rige på ett konstruktivt och realistiskt
sätt driver frågan om förbud mot all
användning av kärnvapen”. Tiden att
förverkliga detta är nu kommen och
det är dags att låta ord bli handling! v
”Ett vet vi, civilbe-
folkningen får alltid
lida när länder krigar
mot varandra. Det är
dem vi ska minnas
den 6 augusti när
det har gått sjuttio år
sedan atombomben
skördade sina första
offer.
LÄKARE MOT KÄRNVAPEN #140
3
INNEHÅLL
Läkare mot Kärnvapen nr 140
mars 2015
ISSN: 1400-2256 Upplaga: ca 4000 ex
Läkare mot Kärnvapen är en kvartalstid-
skrift som ges ut av förenin gen
Svenska Läkare mot Kärnvapen i
samarbete med Danska Läkare mot
Kärnvapen, Forskare och Ingenjörer
mot Kärnvapen och Svenska
Tandläkare mot Kärnvapen.
Ansvarig utgivare: Jan Larsson
Linnég. 2 H, 753 32 UPPSALA
Tel 0725-66 87 25
E-post: jan.larsson@slmk.org
UTGIVNINGSPLAN
Nr Manusstopp Distribution
141 1 maj juni 2015
142 20 sep nov 2015
PÅ BESÖK I BRYSSEL:
NATO, RYSSAR OCH EU
FYRA LÄNDER SOM AVSKAFFAT
SINA KÄRNVAPEN
SVENSKA LÄKARE MOT KÄRNVAPENS
FÖRENINGSARKIV 1981 – 2014
Red för detta nr: Jan Larsson, Ulf König,
Josefin Lind, Gabriel Holmbom, Clara Levin
Tryckeri: AM-tryck & reklam i Hässleholm
0451-38 49 50
Layout: Gabriel Holmbom,
egdesign.gabriel@gmail.com
Manus till nästa nr skickas till:
Jan Larsson (adress ovan)
Prenumerationsärenden handläggs av
kansliet i Stockholm, adr se sid 25.
Tryckt på miljögodkänt papper.
Bankgiro 901-0901.
FRAMSIDA: NATOs generalsekreterare
Jens Stoltenberg 26 januari.
Foto: NATO Press.
4
8 LÄR OM KÄRNVAPEN 2.0
10 INTERNATIONELL UTBLICK
12 BOKTIPS
12 PÅ GÅNG
13 MEDLEMSSIDORNA
5
9
LÄKARE MOT KÄRNVAPEN #140
4
Ett minne
Läkare och medicinstudenter från
IPPNW har i många år regelbundet be-
sökt Natohögkvarteret i Bryssel. Vi har
också haft goda kontakter med ryska
militärer och politiker i Moskva. Några
medlemmar i Natos grupp för kärnva-
pen bad oss en gång att ordna ett möte
i Moskva, ”eftersom vi träffar ryska mi-
litärer bara under formella former”. Vi
ordnade mötet och fick bra deltagare
från ledande ryska militärer och po-
litiker. Men Nato gav inte besked. Ett
tag hette det att man inte hade råd att
resa! Till slut blev det klart att man inte
fått klartecken från sina överordnade
att delta. Så där satt vi med en enda,
kanadensisk, Nato-representant och
några ganska besvikna ryska militärer.
Natos sändebud i Moskva kom dock
en stund. Hon försäkrade att relatio-
nerna mellan henne och den ryska
militärledningen var mycket bra. Hon
såg fram mot att inom en ganska nära
framtid skulle Ryssland bli medlem i
Nato.
Det gick som det gick. Omkring se-
kelskiftet blev allt fler tidigare Wars-
zawapakt-länder medlemmar i Nato.
Och sedan har relationerna steg för
steg försämrats.
Årets besök: oro
och anklagelser
Våra årliga besök i Bryssel har fortsatt,
arrangerade av den energiska Liz
Waterstone från Storbritannien. Detta
år besökte vi inte bara Nato utan också
den ryska Nato-beskickningen och
EU:s ”utrikesministerium”.
I Nato var attityden som vanligt
mycket öppen och vänlig mot oss. Jag
mindes att man vid ett tidigare möte
sagt att ”det är bra att ni kommer hit,
annars är här aldrig någon med en av-
vikande uppfattning”.
Jo, så var det nog. Det kändes tydligt
att man inte försökte föreställa sig
hur ”den andre” såg på saken. I stället
samlade man på bevis på att ”den
andre” inte ville samarbeta. ”Ryssarna
kommer aldrig till de möten vi ar-
rangerar”. Att Ryssland kanske kunde
känna sig förödmjukat eller hotat av
att Nato kom fram till landets gräns
tycktes vara utan betydelse. Särskilt
överraskad blev jag när man sade att
”Rysslands annektering av Krim hade
ingen här tänkt på som en möjlighet”.
Vi som har en del kontakter med Ryss-
land och ofta diskuterat med ryssarna
såg den ryska annekteringen av Krim
som en förväntad aktion när Ryssland
ansåg sig ha anledning att frukta ett
starkt engagemang för Nato i Ukraina,
kanske medlemskap.
I den ryska missionen, där vi träffade
en ung expert på nedrustningsfrågor,
var attityden liknande: Natos argu-
ment var inte värda att diskutera.
Konventionell nedrustning var en
förutsättning för kärnvapennedrust-
”Det är bra att ni
kommer hit, annars
är här aldrig någon
med en avvikande
uppfattning.
På Besök i Bryssel:
NATO,
RYSSAR
OCH EU
26-27 januari 2015
Av Gunnar Westberg
LÄKARE MOT KÄRNVAPEN #140
5
N
är man frågar
vilka länder som
avskaffat sina
kärnvapen får man oftast
svaret Sydafrika. Och det
är ju rätt. Efter ett resurs-
krävande arbete under
ett par decennier hade
Sydafrika 1987 sex kärnva-
pen färdiga. Redan två år
senare skrotades dessa.
Israel hade slutit ett avtal om att sälja
kärnvapen till Sydafrika redan år 1975.
Priset var dock för högt och Sydafrika
ville ha ett eget, oberoende vapen-
program. Vetenskapsmännen hade
utbildats bl. a. i USA inom det pro-
gram som skulle leda fram till fredliga
kärnexplosioner. Man utvecklade ett
fullständig nukleärt program, grundat
på inhemskt uran och som innefattade
även urananrikning till vapenkvalitet,
det svåraste steget. Eftersom vapnen
hade enbart uran, inte plutonium,
som klyvbart material klarade man sig
utan att testa bomberna. En iakttagelse
från en amerikansk satellit år 1979 av
en ”blixt” över havet – den s.k. ”Vela-
incidenten” – var troligen inte orsakad
av en kärnexplosion.
Vapnen skulle avskräcka från anfall
från de kommunistiska stater som
den sydafrikanska regeringen trodde
skulle uppstå i grannskapet. Det har
påståtts att vapnen avskaffades därför
att boer-regimen inte ville att den nya
regeringen, med Nelson Mandela som
en av ledarna, skulle ha tillgång till
Fyra länder som
AVSKAFFAT SINA
KÄRNVAPEN
Av Gunnar Westberg
kärnvapen, men fredsöverenskom-
melsen med Kuba och Angola 1988 var
sannolikt viktigare. Det är också väl be-
lagt att F W de Klerk, som blev premiär-
minister 1989, insåg att dessa vapen var
militärt meningslösa och höggradigt
försämrade Sydafrikas internationella
anseende. Senare har Sydafrika blivit
en av viktigaste ledarna i arbetet för en
kärnvapenfri värld.
Genom Sovjetunionens sönderfall
uppstod tre länder som var stormakter
på kärnvapenområdet, Ukraina, Kazak-
stan och Belarus (Vitryssland). Fem år
senare var de kärnvapenfria!
Vapnen tillhörde Sovjetunionen, men
Ryssland ansåg att de nu var ryska. Det
var synnerligen angeläget för Moskva
att behålla kontrollen. USA hade ett
stort säkerhetsintresse av att vapnen
kom under säker, central kontroll.
Att samla ihop alla dessa vapen var ett
stort företag. Ryssland hade kunskaper-
na om vapnen och hade stor kapacitet
för att föra kärnvapnen ”hem” till Ryss-
▲FW de Klerk, som var premiärminister
i Sydafrika när landet avskaffade sina
kärnvapen.
ning. Man framhöll med stort efter-
tryck att missilförsvaret var ett hinder
för nedrustningen.
Problemet med missilförsvaret är att
det skulle öka möjligheterna för USA
att slå till i ett förödande förstaslag
mot alla ryska kärnvapen. De få vapen
som skulle överleva attacken skulle
sedan missilförsvaret kunna stoppa.
Ryssarna har aldrig haft förstaslags-
förmåga eftersom de amerikanska
ubåtarna inte går att lokalisera för rys-
sarna, medan amerikanska lyssnings-
system följer de ryska ubåtarna hela
tiden.
Vi skulle kanske ha väntat oss detta, att
i det rådande klimatet förhandlar man
inte. Men under sjuttio- och åttiotalet,
då relationerna var ännu sämre, då
förhandlade man...
Den ryske representanten lovade oss
en stor positiv överraskning vid NPT
nu i maj!
Vi avslutade med ett möte med EU:s
grupp för arbete med vapenspridning
och nedrustning. Den nye kommissi-
onären för ”utrikes ärenden”, Federica
Mogherini, har behållit sina medlem-
skap i organisationer för nedrustning,
bl a Parlamentariker för kärnvapen-
nedrustning. Hon hade inte tillfälle att
träffa oss, men vi mötte medlemmar i
hennes stab.
I denna EU-grupp fanns kunskaper
och engagemang. Och uppgivenhet.
Eftersom EU måste arbeta med totalt
konsensus i dessa frågor kunde man
inte stödja några initiativ för nedrust-
ning, förefaller det. ”Det är inte bara
kärnvapenmakterna som blockerar”
sa man.
Vid alla tre mötena gick vi igenom
Nuclear famine, rapporten om den
världssvält som skulle följa även efter
ett ”litet” kärnvapenkrig, t ex mellan
Indien och Pakistan. I EU-gruppen
var studien välkänd, medan detta var
osäkert i Nato och den ryska missio-
nen. v
land. USA hjälpte till med transporter
och säkerhetsarbete. Även Sverige fick
tillfälle att transportera åtminstone en
atombomb! Det var ganska nervöst har
deltagare berättat, man hade ju ingen
erfarenhet alls av säkerhetsproblemen.
Befolkningen i Kazakstan ville mer än
gärna bli av med dessa förfärliga vapen,
totalt 1 410 laddningar, vilka gjorde
Kazakstan till världens fjärde största
kärnvapenmakt. Landet hade lidit mer
än något annat av kärnvapenproven
och nedfallet från dem. Det fanns redan
före 1989 en stark opinion för kärnva-
penfrihet och man samarbetade inom
rörelsen Nevada-Semipalatinsk. Poeten
Olzjas Sulejmenov blev en samlande
symbol för motståndet mot kärnvapen.
Det hade sannolikt inte varit möjligt för
landets ledning att behålla kärnvapnen.
Presidenten Nursultan Nazarbajev
utsattes för både hot och löften från
USA och andra stater. Muslimska stater,
t.ex. Libyen med Mohammad Khadaffi,
uppmanade honom att behålla sina
kärnvapen som ”muslimska bomber”.
En oljerik stat skall ha erbjudit 6 miljar-
der dollar till stöd om Kazakstan behöll
sina kärnvapen. Den amerikanske utri-
kesministern James Baker, som skötte
förhandlingarna, hotade enligt uppgif-
ter som Nazarbajev publicerat, med att
amerikanska kärnvapen var inställda
på de vapen som fanns i Kazakstan.
Nazarbajev ville ha internationellt
erkännande, respekt, säkerhet och
investeringar. I stort sett fick han det.
Senare har han framgångsrikt arbetat
för en centralasiatisk kärnvapenfri zon,
i det s.k. Semipalatinsk-avtalet. Sam-
tidigt har Kazakstan världens största
produktion av uran.
År 1995 var alla kärnvapen överförda
till Ryssland. Kvar i Kazakstan finns
dock avsevärda mängder plutonium
och höganrikat uran i ”säkert förvar” i
testområdet i Semipalatinsk.
I Belarus var meningarna mer delade.
Vid sin självständighet 1991 hade
Belarus 81 mobila ballistiska interkon-
tinentala missiler och ett stort men
aldrig preciserat antal substrategiska,
s.k. taktiska, kärnvapen. Allt överfördes
till Ryssland. Emellertid protesterade
den nyutnämnde presidenten Alexandr
Lukasjenko mot transporterna och
försökte stoppa dem, men alla vapen
överfördes före slutet av 1996.
President Lukasjenko har så sent
som 2010 förklarat att det var ett stort
misstag att lämna bort kärnvapnen,
”vår arvedel”, som idag skulle ha kun-
nat ge landet säkerhet. En avsevärd
mängd höganrikat uran har överförts
till Ryssland men en viss mängd finns
kvar i landet.
LÄKARE MOT KÄRNVAPEN #140
6
”Befolkningen i
Kazakstan ville mer än
gärna bli av med dessa
förfärliga vapen, totalt
1 410 laddningar, vilka
gjorde Kazakstan till
världens fjärde största
kärnvapenmakt. Lan-
det hade lidit mer än
något annat av kärnva-
penproven och nedfal-
let från dem.
▲ Kärnvapentesterna i Semipalatinsk i
Kazakstan utfördes för mer än 20 år sedan
men invånarna lever fortfarande med konse-
kvenserna.
◄ Testområdet, kallat Polygonen, var den
primära platsen för kärnvapenprovspräng-
ingar i Sovjetunionen. Inte mindre än 456
kärnvapensprängningar har ägt rum från
1949 till 1989, med mycket liten hänsyn till
civilibefolkningen.
LÄKARE MOT KÄRNVAPEN #140
7
När Ukraina blev självständigt 1991
fanns där 1 900 strategiska laddningar
och 2 500 taktiska vapen. Där fanns ett
stort antal interkontinentala missiler
och strategiska bombplan.
Efter katastrofen i Tjernobyl år 1986
fanns en uttalad ”nukleär allergi” hos
befolkningen. Redan 1990 uttryckte
Rada, Ukrainas parlament, sin avsikt
att Ukraina skulle bli kärnvapenfritt.
Sedan landet blivit självständigt blev
man mer betänksam. Med hot och
bidrag fick Ryssland och USA till slut
alla kärnvapen överförda till Ryssland
år 1996, medan missilerna tog längre tid
och den sista mängden av vapenuran
försvann först år 2012. USA betalade
enligt uppgift 500 miljoner dollar för
kostnaderna för demonteringen.
I samband med förhandlingarna om
kärnvapnen fick Ukraina garantier för
sina gränser och mot territoriella hot i
det s.k. Budapestavtalet från 1994. Ga-
ranter för avtalet var Ryssland, USA och
Storbritannien. Detta avtal bröts alltså
av Ryssland genom annekteringen av
Krim 2014.
Vad skulle ha hänt om något av län-
derna, t.ex. Ukraina, inte hade lämnat
ifrån sig kärnvapnen? Det är mycket
osannolikt att Ryssland hade accepterat
denna vägran. Men om relationerna
hade utvecklats på ett annat sätt kanske
ett antal kärnvapen hade varit kvar i
Ukraina, under kontroll av landets egen
militär. Hade dessa vapen påverkat
den utveckling vi sett under de senaste
åren? Jag är osäker. Det är inte troligt att
Ukraina hade vågat använda sina kärn-
vapen mot Ryssland för att förhindra
övertagandet av Krim, med dess ryska
flottbas och övervägande ryska befolk-
ning. Däremot hade kanske Moskva
varit mindre benäget att understödja de
ryssvänliga grupperna i östra Ukraina.
Men vi bör vara tacksamma över att
vi idag inte behöver oroa oss för vem
som bestämmer över kärnvapnen i
Ukraina. Tänk om den som sköt ner det
malajiska planet – om det nu gick till
så – hade haft tillgång till kärnvapen?
Kärnvapen är farliga även för det land
som har dem.
Nyligen mötte jag en ukrainsk f.d.
militär. ”Vi kommer att bygga nya
kärnvapen! Vi vet hur man gör. De flesta
missiler i Sovjet byggdes i Ukraina.”
Ja, men var skall ni få vapenuran eller
plutonium från? ”Det ordnar sig, vi kan
tillverka själva.”
Lyckligtvis finns det ingen risk att han
får rätt inom överskådlig tid. Det skulle
ta många år för Ukraina att bygga en
kärnvapenstyrka, och varken Ryssland
eller USA skulle tillåta det.
En viktig lärdom från dessa fyra stater
är att det går att avskaffa kärnvapnen,
och det kan gå snabbt. Det går också
att övervaka att inga nya kärnvapen
byggs – IAEA har god kontroll över det
klyvbara materialet i de fyra länder jag
här diskuterat, även i de fall det handlar
om material av vapenkvalitet. Däremot
finns ingen garanti för att om en kärn-
vapenstat faller sönder dess kärnvapen
tas omhand på ett säkert sätt. v
Referenser kan fås från författaren:
gunnar.westberg@slmk.org
▲Vitrysslands president Alexandr Luka-
sjenko har så sent som 2010 uttryckt sitt
missnöje med att kärnvapnen fördes över till
Ryssland 1996.
◄ Genom annekteringen av Krim bröt
Ryssland Budapestavtalet från 1994, som
hade Ryssland, USA och Storbrittanien som
garanter.
LÄKARE MOT KÄRNVAPEN #140
8
LÄR OM
KÄRN VAPEN
2.0
av Clara Levin
För den som inte är insatt är kärnva-
pen oftast något klurigt och kompli-
cerat. Det kan handla om allt från
ekonomi, till fysik, till politik, till juri-
dik, till medicinska konsekvenser. Inte
undra på att det inte går att ha stenkoll
på frågan, när ämnet kärnvapen i sig
sträcker sig över minst tio andra äm-
nen och flera olika perspektiv.
Kärnvapen är inte endast säkerhetspo-
litik, atomer och historia. Det handlar
framförallt om människor; dels är det
människor som skapar dessa absurda
vapentyper och dels är det männis-
korna som kommer att drabbas vid en
detonation av ett kärnvapen. Därför är
det viktigt att se på kärnvapen ur an-
dra perspektiv – för att skapa en större
förståelse, men kanske främst för att
lägga grunden för och bygga upp kri-
tiska argument och bredda diskussio-
nen om kärnvapnens avskaffande.
Men som alltid när man vill veta
mer om ett ämne kan informationen
vara svår att hitta. Eller när informa-
tionen väl hittas kan den vara svår
att förstå, det vill säga att informa-
tionen är skriven för den som redan
kan och är expert. Därför valde
Svenska Läkare mot Kärnvapen att
under hösten driva ett projekt som
handlade om att uppdatera hemsi-
dan läromkärnvapen.se. Projektet
gick ut på att göra hemsidan mer
tillgänglig för allmänheten så att
det skulle vara lättare att sprida
information om olika aspekter av
kärnvapen.
Svenska Läkare mot Kärnvapen
ansökte om pengar till projektet
eftersom organisationer behöver en
gemensam plattform och stöd i att
sprida kunskap om kärnvapen och
föra budskapet vidare i sina respek-
tive nätverk, utan att detta blev för
komplicerat och tidskrävande. Även
allmänheten behöver få kärnva-
penfrågan förklarad och greppbar.
Kärnvapen behöver relateras till
vardagsfenomen och politikområ-
den de berörs av, på ett mer konkret
sätt. Det är så vi kan skapa en skill-
nad, genom att göra frågan om ett
kärnvapenförbud och nedrustning
mer förståelig. För visst är det lätt att
slänga sig med fina ord och prata om
kärnvapen på en abstrakt nivå, svårare
är det att förklara så att en person som
inte är insatt i frågan förstår och på
så sätt fortsätter engagera sig för en
kärnvapenfri värld.
Läromkärnvapen.se är till för den
som vill lära sig mer om kärnvapen. På
sidan finns information om Sveriges
kärnvapenhistoria, kärnvapenstater-
nas arsenaler, grundläggande fakta om
alla de internationella avtal som finns,
medicinska konsekvenser, miljö- och
klimatmässiga konsekvenser, eko-
nomi, med mera. Det finns även olika
perspektiv att applicera på kärnvapen
som gör att vi kan se på kärnvapen
på olika sätt, ur olika vinklar. Därför
finns texter om ett genusperspektiv, ett
etiskt perspektiv och grundläggande
om vad de stora religionerna i världen
anser om kärnvapen. Med bredare
perspektiv kan vi ogiltigförklara kärn-
vapen på flera sätt, det gör även att vi
kan se sådant som vi annars kanske
missar.
Vi kan inte vara experter på allt, och
det är omöjligt att veta allt. Men vad
som är bra att ha i åtanke är att det
finns en hemsida där det mesta av in-
formationen om kärnvapen är samlat
och där de fakta som finns är lättill-
gängliga. En sida som är till för alla
som vill bredda sin kunskap. v
Läromkärnvapen.se
Lär om Kärnvapen är ett web -
baserat utbildningsmaterial
från Svenska Läkare mot
Kärnvapen som finns på
svenska, engelska, norska
och ryska. För dig som vill
lära dig mer om kärnvapen
och dess konsekvenser.
LÄKARE MOT KÄRNVAPEN #140
9
▲ Ellinor Nilsson, 33 år och bosatt i
Stockholm. Har tidigare en masterexamen
i historia vid Stockholms universitet. Kom-
binerar nu studier i arkiv-och informa-
tionsvetenskap vid Mittuniversitet med att
ordna och förteckna arkivet åt Ekonomisk-
historiska institutionen vid Stockholms
universitet.
Värsta jag vet: Krig!
Bästa jag vet: Katter
Favoritmusik: Asta Kask och Imperiet
S
verige har en lång
tradition av rikt
föreningsliv och alla
föreningars och organisa-
tioners historia är en del
av vårt nationella kultur-
a r v.
Dessvärre är det inte alltid som
föreningar, vare sig stora eller små,
förvaltar och tar hand om sina gamla
handlingar. Anledningarna till detta
kan vara många: en simpel förklaring
är att man inte på förhand är medve-
ten om att handlingarna faktiskt har
ett värde ur forskningssynpunkt eller
ur ett kulturarvsperspektiv. En annan
anledning handlar givetvis om resurser.
Särskilt i ideella föreningar är arkivvård
och dokumenthantering inte riktigt det
som alltid kan prioriteras.
Därför är det glädjande att Svenska
Läkare mot Kärnvapen valt att nu få
ordning på alla handlingar, böcker
och skrifter som föreningens verksam-
het resulterat i. Jag är historiker och
studerar arkivvetenskap, och fick i upp-
drag att gå igenom, sortera och gallra
föreningens arkiv. Arbetet är nu färdigt
och materialet är i säkert förvar på
Arbetarrörelsens arkiv och bibliotek. På
det arkivet finns, förutom handlingar
från den traditionella arbetarrörelsen,
även arkiv från politiskt och religiöst
obundna föreningar. En organisation
som redan finns representerad där är
Yrkesgrupper mot kärnvapen.
Den allra största delen av föreningens
handlingar fanns under våren 2014 i ett
skyddsrum i Svenska Läkarförbundets
lokaler på Östermalm. Annat material
fanns, som det brukar vara, hemma hos
enskilda medlemmar och det nyaste
materialet låg på kansliet på Norr-
tullsgatan. Handlingarna som fanns
bevarade var ända från 1981 då den
allra första trevande korrespondensen
kring att starta en svensk avdelning av
IPPNW fördes.
Andra handlingar är exempelvis doku-
mentation av föreningsmedlemmarnas
alla resor till olika IPPNW-kongresser
världen över, planeringen av kongres-
sen i Stockholm 1991 samt korrespon-
dens med politiker och medlemmar.
Givetvis finns också handlingar som
normalt förknippas med en förening,
nämligen protokoll. I SLMK:s arkiv
finns en närmast komplett svit av
årsmötesprotokoll, styrelseprotokoll,
AU-protokoll och VU-protokoll. De
allra flesta i original och i fint skick!
Det har varit väldigt trevligt att få
arbeta med SLMK:s arkiv, både ur ett
föreningshistoriskt och ett arkivteo-
retiskt perspektiv, men självklart även
eftersom det ger en spännande inblick
i svensk och internationell debatt om
kärnvapennedrustning! v
ARKIVET
av Ellinor Nilsson
Svenska Läkare mot Kärnvapens
föreningsarkiv 1981 – 2014
▲ Arkivet före...
...och efter. ▼
LÄKARE MOT KÄRNVAPEN #140
10
INTERNATIONELL UTBLICK
KAZAKSTAN, IPPNW:S
KONGRESS
John Loretz, har skrivit en kom-
mentar till IPPNW:s 21:a
kongress i Astana,
Kazakstan, i augusti
2014. Från 1949 till
1989 genomförde
Sovietunionen 467
kärnvapenprov i
Semipalatinsk i Kazak-
stan. Att proven upphör-
de beror till stor del på
modiga protester av den
gemensamma ”US–USSR
Nevada–Semipalatinsk Movement” i
vilken IPPNW spelade en viktig roll.
Kazakstan, Ukraina och Vitryssland
överlämnade de kärnvapen och mis-
siler som fanns på deras territorium
till Ryssland vid slutet av kalla kriget.
Sedan dess är Kazakstans politik för
en eliminering av alla kärnvapen. Det
internationella Röda Korsets delegat
betonade också att vi måste förbjuda
och eliminera kärnvapnen nu och för
all framtid. I ett uttalande från kongres-
sen lovordades Kazakstans president
Nazarbayev för sitt ledarskap för en
värld fri från kärnvapen.
Medicine, Conflict and Survival (published
online 12 Jan 2015)
STORBRITANNIEN: BESLUT
OM TRIDENT-SYSTEMET UPP-
SKJUTET IGEN
De brittiska kärnvapnen är av endast
en typ: Trident II submarine-launched
ballistic missile (SLBM). Det finns 4 Tri-
dentubåtar som behöver bytas ut mot
4 nya, eller 3 nya, eller inga alls. I sist-
nämnda fallet skulle Storbritannien bli
kärnvapenfritt! I somras uttalade sig en
utredning av politiker och professorer
för en fortsättning av Tridentsystemet
men med många brasklappar. SLMK:s
brittiska systerorganisation Medact gav
i oktober 2014 ut en skrift som argu-
menterar mot utredningens påstående
att Tridentsystemet kan slå ut fienden
med ”kirurgisk precision”, med ringa
skador på civila anläggningar och män-
niskor. Medact hävdar att detta är
önsketänkande: kärnvapen
drabbar alltid civilpersoner,
är icke-diskriminerande
och alltså otillåtna enligt
internationell lag. I en De-
fence and security blog i The
Guardian (20 januari 2015)
konstaterar Richard Norton-
Taylor att inget av de två stora
politiska partierna, konservativa och
Labour, vill ha en offentlig diskussion
om Trident och att de har skjutit upp
beslutet till 2016. Ett nytt Tridentsystem
blir mycket dyrt (ca £100 miljarder)
men ger arbetstillfällen. Det ger Stor-
britannien internationellt status men är
militärt oanvändbart. En stor majoritet
av konservativa parlamentsledamöter
vill förnya Trident och det verkar som
om detta också gäller majoriteten av La-
bour. Kritiker frågar sig varför Storbri-
tannien behöver kärnvapen: rationella
länder startar inte kärnvapenkrig och
på irrationella länder och grupper (”ro-
gue states” och terrorister) fungerar inte
avskräckning med kärnvapen.
Medact Briefing: Britain’s New Nuclear Wea-
pons: Illegal, Indiscriminate, and Catastrophic
for Health. www.medact.org 21 October 2014.
FN: VAPENAVTALET ATT EN
JULKLAPP
Vapenavtalet Arms Trade Treaty ( AT T )
trädde i kraft på julafton 2014 sedan 50
länder ratificerat överenskommelsen.
ATT reglerar den internationella han-
deln med konventionella vapen, från
handeldvapen till stridsvagnar, strids-
flyg och krigsfartyg. Avtalet förbjuder
försäljning av vapen om det är känt att
de kommer att användas för folkmord
eller krigsbrott eller mot civila.
http://www.un.org/disarmament/ATT/
Health professionals guide to the ATT http://
www.ippnw.org/pdf/health-guide-to-att.pdf
ANTAL KÄRNVAPEN 2014
ENLIGT UPPSKATTNINGAR
P5-länder
Ryssland 8 000 (49.1 %)
USA 7 300 (44.8 %)
Frankrike 300
Kina 250
Storbritannien 225
Övriga kärnvapenländer
Israel 80
Pakistan 100-120
Indien 90-110
Nordkorea <10
Summa ca 16 300
(varav P5: 98.6 %)
P5-länderna är permanenta med-
lemmar av FN:s säkerhetsråd och de
ursprungliga kärnvapenländerna.
Kristensen HM, Norris RS. Worldwide deploy-
ments of nuclear weapons, 2014.
Bulletin of the Atomic Scientist (published
online 26 augusti 2014).
RYSSLAND OCH USA MOT
ETT NYTT KALLT KRIG?
Det har gått 25 år sedan det kalla
kriget upphörde. Men är Ryssland
och USA på väg mot ett nytt kallt krig?
Båda länderna nedrustar långsamt
antalet nukleära stridsspetsar men
satsar samtidigt hundratals miljarder
dollar och rubel på nya kärnvapenbä-
rande ubåtar och bombflygplan och
landbaserade silos för kärnvapenmis-
siler. Trots New START-avtalet från år
2011 ökade Ryssland och USA antalet
utplacerade kärnvapen under mars –
oktober 2014.
Lawrence S. Wittner is Professor of History
emeritus at SUNY/Albany
http://peaceandhealthblog.com/2015/01/26/
nuclear-warpath/#more-3298
Av Inge Axelsson
▲ John Loretz,
IPPNW.
LÄKARE MOT KÄRNVAPEN #140
11
▲ Vid en presskonferens Den 22
januari 2015 i Chicago förklarade några
av tidskriften ”Bulletin of the Atomic
Scientists” vetenskapliga rådgivare
varför man anser att vi nu är så nära
avgrunden. De angav som huvudorsa-
ker att klimatförändringen är okontrol-
lerad, nedrustningen av kärnvapnen
har bromsats upp och både Ryssland
och USA satsar stort på en modernise-
ring av sina kärnvapen.
”THE DOOMSDAY CLOCK”
NU TRE MINUTER I TOLV!
Den 22 januari 2015 flyttades minutvi-
saren på the Doomsday Clock fram från
5 minuter före midnatt till 3 minuter
före midnatt. Domedagsklockan finns
sedan 1947 (i 68 år!) på varje nummer
av Bulletin of the Atomic Scientists och
avspeglar hur nära en global kata-
strof som jorden bedöms vara. Senast
klockan stod på 3 minuter före mid-
natt vår 1984 då relationerna mellan
Sovjetunionen och USA var iskalla. Vid
en presskonferens i Chicago förklarade
några av tidskriftens vetenskapliga råd-
givare varför man anser att vi nu är så
nära avgrunden. Rådgivarna omfattar
sjutton Nobelpristagare. De angav som
huvudorsaker att klimatförändringen
är okontrollerad, nedrustningen av
kärnvapnen har bromsats upp och både
Ryssland och USA satsar stort på en
modernisering av sina kärnvapen. Men
det är för tidigt att ge upp: kärnvapnen
och klimatförändringarna är skapade
av människan och kan elimineras av
människan. The Bulletin konstaterar
att Ryssland och USA måste återuppta
förhandlingar om att minska både stra-
tegiska och taktiska kärnvapen. ”The
probability of global catastrophe is very
high, and the actions needed to reduce
the risks of disaster must be taken very
soon.”
TILL SIST TVÅ CITAT
Ira Helfand at Nobel Peace Laureates
Summit, held in Rome in December,
2014: “The continued existence of
[nuclear] weapons alone is a threat, but
human beings built them, so human
beings can also take them apart. We can
all work on this; let’s all help to do it.”
His presentation was met with a long
ovation
“Governments say a nuclear weapons
ban is unlikely. Don’t believe it. They
said the same about a mine ban treaty.”
Jody Williams, mottagare av Nobels
fredspris 1997 för sin kamp mot land-
minor
LÄKARE MOT KÄRNVAPEN #140
12
På gång
UTRIKESMINISTER
WALLSTRÖM TILLSAM-
MANS MED LÄKARE MOT
KÄRNVAPEN
Nätverket för
kärnvapen-
nedrustning,
där SLMK
ingår, ordnar
tillsammans
med UD, SIPRI
och Utrikespo-
litiska Institutet
(UI) ett seminarium med paneldebatt
om kärnvapennedrustning torsdag 16
april kl. 15-16.30 på UI i Stockholm.
Förutom Margot Wallström deltar som
talare ambassadör Henrik Salander,
ambassadör Sven-Olof Petersson från
SIPRI, Eva von Oelreich, Röda Korset,
samt Josefin Lind, SLMK, som repre-
sentant för civilsamhället. Obligatorisk
anmälan via UI.se.
Leonore Wide
THE MAN WHO SAVED
THE WORLD
Detta är en film som handlar om den
tidigare sovjetiska överstelöjtnanten
Stanislav Petrov som fattade ett beslut
som räddade världen. Filmen visar på
hur osäker vår värld är och belyser hur
viktigt det är att kärnvapenstaterna
nedrustar sina kärnvapen. Filmen visas
på biograf Zita i Stockholm torsdagen
den 23 april klockan 18.00, med ett
efterföljande samtal. Håll utkik på
hemsidan för mer information!
SVENSKA OCH NORSKA
LÄKARE TRÄFFAS I
TRONDHEIM
Helgen den19-20 april träffas Svenska
Läkare mot Kärnvapen och Norska Le-
ger mot Atomvåpen i Trondheim för att
diskutera samverkan och strategier för
vårt mål om en kärnvapenfri värld. På
fredagen träffas den svenska styrelsen
i Trondheim för ett sammanträde. Alla
medlemmar är välkomna!
Kontakta meit.krakau@slmk.org för
anmälan eller mer information.
Filmen om den tidigare sovjetiska överstelöjtnanten Stanislav Petrov
som fattade ett beslut som räddade världen belyser på ett tydligt sätt
behovet av nedrustning av kärnvapen.
Boktips
BRÄNDA SKUGGOR AV
KAMILA SHAMSIE
Bokförlaget Tranan
Bokens titel refererar till den star-
kaste bilden av kärnvapens effekter
på människor, den totala förintelsen,
människokroppar som totalt förångats
så att det enda som återstår är en tom
skuggbild.
Detta är inte en bok om kärnvapen. Det
är en bok om en japansk kvinnas liv,
med utgångspunkt i Nagasaki och en
fortsättning i flera länder och världsde-
lar, bland andra Pakistan, Indien och
USA. Men kärnvapnen är närvarande
hela tiden, dom finns där som berät-
telsens outtalade undertext. De dyker
plötsligt upp hos huvudpersonen mot
slutet av romanen i form av ett utbrott
av ilska, sorg och hat när hon får en
oskyldig fråga om sitt förflutna. Frågan
blir för henne en påminnelse om det
oförlåtliga brottet – att släppa atom-
bomben över Nagasaki när Japan redan
hade fått sin lektion i atomvapnens
kapacitet att i ett slag förstöra en stad.
Insikten om det inhumana i beslutet att
fälla bomb nummer två var det som fick
Kamila Shamsie att skriva boken: ”För
mig är bombningen av Nagasaki extra
intressant eftersom den skedde efter Hi-
roshima. Att en regering kan göra något
sådant, se effekterna av det och sedan,
några dagar senare, göra det en gång
till. Det var det som verkligen fångade
mig” sade hon i en intervju i Svenska
Dagbladet nyligen.
Jan Larsson, Ulf König
MEDLEMSSIDORNA
LÄKARE MOT KÄRNVAPEN #140
13
SVENSKA LÄKARE MOT KÄRNVAPENS
STYRELSE OCH LEDNING
Ordförande:
Andreas Tolf, Uppsala ..........................0706-363 834, andreas.tolf@slmk.org
Vice ordförande:
Martin Tondel, Uppsala ........................0705-435 640, martin.tondel@slmk.org
Åsa Lindström, Eskilstuna ....................0736-631 140, asa.lindstrom@slmk.org
Sekreterare:
Meit Krakau, Danderyd ........................0709-608 084, meit.krakau@slmk.org
Koordinator:
Leonore Wide, Saltsjöbaden ................0706-920 319, leonore.wide@slmk.org
Medlem i IPPNW:s internationella råd:
Gunnar Westberg, Göteborg ................0727-443 023, gunnar.westberg@slmk.org
Ledamöter:
Christina Vigre Lundius, Perstorp .........0738-525 553, christina.vigre.lundius@slmk.org
Frida Sundberg, Göteborg ...................0702-305 865, frida.sundberg@slmk.org
Birgitta Sahlström Kastlund, Lund .......046-211 63 45, birgitta.kastlund@slmk.org
Studentrepresentant:
Märta Leffler ........................................0707-569 859, marta.leffler@gmail.com
Suppleanter:
Ann Marie Janson Lang, Stockholm .....0706-655 651, am.lang@hotmail.com
Jan Larsson, Uppsala ..........................0725-668 725, jan.larsson@slmk.org
Gösta Alfvén, Stockholm ......................0739-660 835, gosta.alfven@slmk.org
Johannes Eldblom, Göteborg...............0734-233 100, johannes.eldblom@slmk.org
Nelli Jonasson-Filippova, Skövde .........0762-300 634, nelli.jonasson-filippova@slmk.org
Wenjing Tao, Södertälje ........................0737-641 952, wenjing.tao@slmk.org
Studentsuppleant:
David Victorin .......................................073-728 34 26, david.victorin@gmail.com
Valberedning:
Carin Odhner, Stocksund .....................08-755 50 29, carin.odhner@slmk.org
Johannes Norberg, Skellefteå ..............0702-754 222, johannes.norberg@slmk.org
Erik Wareborn, Malmö ..........................0709-757 161, erik.wareborn@slmk.org
Auktoriserad revisor
Christina Gotting, Stockholm ................08-32 83 10, christina@gottingrevision.se
Auktoriserad revisor, suppleant:
Eva Stein, Allegretto Revision AB, .........070 764 53 03, eva.stein@allegretto.se
Föreningsrevisor:
Bengt Lindell, Kalmar ...........................0706-472 347, bengt.lindell@slmk.org
Föreningsrevisorn fyller även föreningens ”whistle-blower”-funktion och kan
kontaktas via whistleblower@slmk.org
Föreningsrevisor, suppleant:
Kristina Olofsson, Hudiksvall ...............0650-102 56, kristina.olofsson@slmk.org
KANSLI
Generalsekreterare
Josefin Lind
08-400 204 83
0760-24 51 58
josefin.lind@slmk.org
Medlemsregister och
prenumerationsärenden
Cerese Olsson
08-400 204 83
cerese.olsson@slmk.org
Projektledare
Clara Levin
08-400 204 83
clara.levin@slmk.org
Svenska Läkare mot Kärnvapen
Norrtullsgatan 45
113 45 Stockholm
Kassaförvaltare
Klas Lundius
Svenska Läkare mot Kärnvapen
Håkantorpsmölla
281 91 Perstorp
klas.lundius@slmk.org
David Victorin
Profession:
Läkarstudent
Uppdrag i SLMK:
Medlem sedan hösten 2012,
studentsuppleant i styrelsen
sedan 2015.
Personligt:
Kärnvapenkrig är det bortglömda
hotet, även om det är ständigt
aktuellt. Vad händer om bara ett
fåtal av dessa vapen hamnar i
händerna på Islamska staten?
Med den gedigna kunskap och
det engagemang som finns inom
SLMK tror jag att vi kan vara en
del av vägen mot en kärnvapenfri
värld.
PERSONPORTRÄTTET
MEDLEMSSIDORNA
ORGANISATIONER MOT KÄRNVAPEN
SVENSKA LÄKARE MOT KÄRNVAPEN - SLMK
En gång beskrevs läkarrörelsen mot kärnvapen av en engagerad medlem så här:
”Vi är inte en grupp aktivister som råkar vara läkare. Vi är först och främst läkare, som tagit på oss att lindra lidande och död.
Vi lyfter detta engagemang till en global nivå i ett gemensamt försök att förhindra det svåra lidande och de förluster i människoliv
som kärnvapenkrig skulle leda till.”
Det tycker vi fortfarande är ett bra sätt att beskriva vilka vi är och varför det är vår uppgift som läkare att ta ställning i frågan om det
sista ännu icke förbjudna massförstörelsevapnet.
Vi är den svenska sektionen av International Physicians for the Prevention of Nuclear War (IPPNW) som är en bred internationell
organisation med 150 000 medlemmar, som har en kärnvapenfri värld som gemensamt mål. I Sverige är vi idag nästan 3 000
läkare och medicinstudenter som är medlemmar. Dessutom har vi associerade medlemmar från yrkesgrupper som liksom läkare
vill värna liv och hälsa, nämligen:
• Tandläkare
• Forskare och ingenjörer
• Sjuksköterskor, sjukgymnaster och analytiker
Både Svenska Läkare mot Kärnvapen och IPPNW är politiskt och religiöst obundna organisationer med målet att avskaffa kärnvap-
nen genom att sprida saklig information om vapnens medicinska effekter.
Som medlem får du tidningen Läkare mot Kärnvapen 4 gånger/år. Det är den enda svenska tidskriften om kärnvapen.
Vårt arbete finansieras till ca 80 % av medlemsavgifter. Utan detta stöd skulle vi inte kunna agera så självständigt och vetenskap-
ligt trovärdigt som vi gör idag. En stark röst för de humanitära och medicinska nedrustningsargumenten är nödvändig i dagens
kärnvapendebatt. Vi är den rösten, tack vare en engagerad läkarkår. Medlemsavgiften är 290 kr/år för läkare och 200 kr/år för
associerade medlemmar. Alla studenter betalar 100 kr/år. Bankgiro 901-0901.
Du hittar oss på webben: www.slmk.org eller facebook.com/SLMK.1981
INTERNATIONELL KAMPANJ FÖR ETT KÄRNVAPENFÖRBUD
2007 lanserade IPPNW en bred kampanj för kärnvapnens avskaffande som getts namnet ICAN – International Campaign to
Abolish Nuclear Weapons. Idag samlar den över 350 organisationer i fler än 90 länder som ställt sig bakom kampanjens krav på
ett internationellt avtal om förbjuder kärnvapen. I Sverige medverkar elva stora freds- och miljöorganisationer i ICAN som drivs av
initiativtagaren Svenska Läkare mot Kärnvapen.
www.icanw.org / www.icanw.se
facebook.com/ican.sweden
Twitter @ICAN_Sweden
DANSKE LÆGER MOD KERNEVÅBEN - DLMK
Bestyrelsen består af: Niels Dahm formand og kasserer, Cæcilie Buhmann international councillor i samarbejde med Alexandra
Schou, Klaus Arnung kontaktperson til Läkare Mot Kärnvapen og udarbejdelse af årsberetning, Alexandra Schou studenterkontakt
og hjemmeside, Povl Revsbech sekretariat og hjemmeside, Anton Aggernæs revisor sammen med Bent Petersen, Willy Hanghøj-
Petersen, Sarah Ndoni studenterrepræsentant.
DLMK:s bestyrelse
Povl Revsbech, Brabrand, 86 26 47 17, revsbech@dadlnet.dk
Anton Aggernæs, Frederiksberg, 38 34 35 07, aggernaes.a@dadlnet.dk
Klaus Arnung, Vedbæk, 45 66 11 81, k.arnung@dadlnet.dk
Niels Dahm, Fåborg, 62 61 83 61, dahm@avernak.dk
Cæcilie Bøck Buhmann, København N, 26 18 95 06, cbuhmann2002@yahoo.com
Alexandra Schou, København N, 27 21 81 15, alixschou@hotmail.com
Willy Hanghøj-Petersen, 97424726, mobil 23747505, willyhp13@gmail.com
Sarah Ndoni, København S, 50247452, ndoni_sar@hotmail.com
Som associerad medlem deltar du i verksamheten och har
samma förmåner som ordinarie medlemmar, med den enda
skillnaden att du inte kan inneha en styrelsepost.
LÄKARE MOT KÄRNVAPEN #140
14
DLMK:s sekretariat:
c/o Povl Revsbech, 86 26 47 17
revsbech@dadlnet.dk
Medlemskab opnås ved indbetaling af
årskontingent på Giro 8 03 91 00
300 Dkr for læger og pensionister
100 Dkr for studenter
200 Dkr for støtte medlemmer
DLMK:s jemmeside: www.dlmk.dk
Läkare mot Kärnvapen får
413 096 kr i utdelning
Varmt tack till dig som sparar i Swedbank Roburs Humanfond!
Tack vare dig och alla andra fick föreningen 413 096 kr i utdelning nu
i februari. Dessa pengar är avgörande för föreningens självständiga
arbete och vi uppmuntrar fler att spara i denna fond och sätta oss som för-
månstagare. Läs mer om detta på www.swedbankrobur.se.
Skänk en gåva
Du vet väl om att det finns många olika sätt att skänka en gåva till föreningens arbete?
Svenska Läkare mot Kärnvapen finansieras till ca 80 % av internt insamlade medel såsom
medlemsavgifter och gåvor. Detta ger föreningen frihet att agera på snabbt uppkomna hän-
delser och visar även på ett stort stöd för vårt arbete hos medlemmar, associerade medlem-
mar och stödpersoner.
90-KONTON
Våra 90-konton kontrolleras av Svensk Insamlingskontroll och vi arbetar
tillsammans med Frivilligorganisationernas Insamlingsråd (FRII) för en
etisk insamlingsverksamhet vilket ger dig som en givare en trygghet om
att de pengar du skänker används ändamålsenligt och etiskt.
BG 901-0901 samt PG 90 10 90-1
AUTOGIRO
Du vet väl om att du kan skänka en gåva och/eller betala din medlemsavgift via autogiro?
Det sparar dig och oss arbete och underlättar föreningens ekonomiska planering.
Kontakta din bank eller besök slmk.org för mer information eller anmälan.
MINNESGÅVA OCH ARV
Vid en närståendes bortgång kan man ge en minnesgåva till Svenska Läkare mot Kärn-
vapen. Sätt in valfritt belopp på något av våra 90-konton och kontakta oss på kansliet
(info@slmk.org eller 08-400 20 83) så skickar vi ett minneskort till de anhöriga.
Visste du att du kan testamentera hela eller delar av kvarlåtenskapen till Svenska Läkare mot
Kärnvapen? Uppge vårt organisationsnummer 812000-2202 när du upprättar ditt testamente.
LÄS MER OM VAD DET INNEBÄR ATT SKÄNKA EN GÅVA TILL OSS, HITTA
DOKUMENT OM GRANSKNING OCH RAPPORTERING MED MERA PÅ VÅR
HEMSIDA
slmk.org
POSTTIDNING B 03
Avsändare:
Svenska Läkare mot Kärnvapen
Norrtullsgatan 45
113 45 Stockholm
Sweden
SVENSKA
LÄKARE MOT
KÄRNVAPEN
Följ med till Almedalen 30 juni - 5 juli och repre-
sentera Svenska Läkare mot Kärnvapen! För mer
information, kontakta clara.levin@slmk.org.
i Almedalen
2015