Text från PDF
I DETTA
NUMMER
LÄKARE MOT KÄRNVAPEN #138
VAD KAN SVERIGE GÖRA?
Av Henrik Salander
HIROSHIMADAGEN
LÄKARE MOT KÄRNVAPEN
I ALMEDALEN
FOTO: MARCELLA SVENSSON / REGERINGSKANSLIET
LÄKARE MOT KÄRNVAPEN
UTGIVEN SEDAN 1981
Nr 138 november 2014
www.slmk.org
IPPNW
KONGRESS
I ASTANA
Rapportering och
reflektioner
FÖRÄNDRINGAR
INOM SVENSK
NEDRUSTNINGS
POLITIK
Nya regeringen positiv till det
humanitära initiativet
Andreas Tolf
andreas.tolf@slmk.org
LÄKARE MOT KÄRNVAPEN #138
2
Any use of nuclear weapons would
have catastrophic humanitarian
consequences unbound by time and
space... It is against this background
that Sweden welcomes that the
humanitarian dimension has again
been put at the forefront of discussions
about nuclear disarmament... We look
forward to the upcoming conference
on the humanitarian impact of nu-
clear weapons to be held in Vienna in
December, and we encourage all Sta-
tes, including nuclear weapon states
and nuclear weapon possessor states
to participate in this conference.
Mårten Grunditz anförande i FN
den 14 oktober ger oss anledning att
hoppas på att Sverige har för avsikt
att bidra mer aktivt till kärnvapenned-
rustningen än vad vi gjort de senaste
åren. Socialdemokraterna har sedan
2013 förankrat arbetet för ett förbud
mot kärnvapen i sitt partiprogram och
de tilltänkta samarbetspartierna delar,
enligt vår enkät från i våras, denna
ståndpunkt.
För den som följer nyhetsflödet i
Sverige och världen är det emellertid
svårt att inte se alla mörka moln som
tornat upp sig på vår gemensamma
himmel: situationen i Syrien och Irak;
konflikten i Ukraina och den ökade
spänningen mellan Ryssland och
västvärlden; Ebola-epidemin i västra
Afrika. Till detta kan läggas miljöhoten,
konflikten i Gaza, risken för terrorak-
tioner samt oförsonlighet och into-
lerans mellan folk, politiska partier,
länder och trosuppfattningar.
Varför då ägna kraft åt kärnvapen-
frågan? Är det ens etiskt försvarbart
att ödsla tid, kraft och pengar på detta
obsoleta problem när framgångarna
ändå tycks vara försumbara? Och att
kräva att våra politiker i denna osäkra
tid tar strid för att avskaffa vapen som
aldrig är tänkta att användas och som
kan synas utgöra en trygg fixstjärna i
det säkerhetspolitiska kaos vår värld
kastats ut i? Borde inte politikerna
lägga sina dyrbara timmar och sitt po-
litiska kapital på frågor som gör större
konkret skillnad för människor idag?
Även vi inbitna kärnvapenmotståndare
måste få stanna upp för att tvivla och
pröva om vi verkligen gör det rätta.
Rannsaka våra syften, mål och meto-
der. För mig blir det till slut ändå bris-
ten på aktualitet som gör kärnvapen-
frågan riktigt angelägen. Vår värld står
inför kolossala utmaningar som kräver
insatser och uppoffringar av oss alla.
Men inte mot något hot är kärnvapnen
svaret. De är vapen som är omöjliga att
använda i konflikter av den typ vi ser
idag. De hjälper föga mot intolerans,
miljöhot och ekonomiska kriser och
leder knappast till större förtroende
mellan stater och folk. De dränerar
länder på resurser som borde gå till
utbildning, sjukvård, infrastruktur,
sådant som skapar verklig säkerhet.
Men, kanske någon invänder, om
Ukraina hade haft kvar sina kärnva-
pen hade väl aldrig ryssarna vågat sig
in i landet? Men inte heller i denna
konflikt går det att se något rimligt
scenario där Ukraina skulle sitta med
trumf på hand tack vare kärnvapen.
En enda bomb från ukrainsk sida och
hela landet skulle strax ligga i ruiner
Varför ägna kraft åt
KÄRNVAPENFRÅGAN?
LEDARE
”MÅNGA LÄNDER OCH
ORGANISATIONER VÄLKOMNAR SVERIGE
NER FRÅN ÅSKÅDARLÄKTAREN.”
och samtidigt ådra sig andra länders
fördömande. Vad skulle Ukraina vinna
på att förinta en rysk stad till priset av
sin egen existens? Med egna kärnva-
pen skulle sannolikt i stället Ukrainas
säkerhetsläge försämras, eftersom
kärnvapenbaserna hade utgjort viktiga
militära mål för Ryssland. Nej, idén om
kärnvapnens överlägset avskräckande
effekt och deras fredsbevarande funk-
tion är och förblir en farlig vanföre-
ställning.
För oss i Svenska Läkare mot Kärnva-
pen stundar ett spännande och hän-
delserikt verksamhetsår. Flertalet av
riksdagens partier vill se ett större
svenskt engagemang i kärnvapenfrå-
gan och önskar att Sverige ska delta
i arbetet för ett kärnvapenförbud. Vi
ser tecken på att denna väg redan är
anträdd. I december bjuder Öster-
rike in till den tredje konferensen om
kärnvapnens humanitära konsekven-
ser, och där har vi stora förväntningar
på att Sverige axlar en mer aktiv roll.
Sverige kan spela en viktig roll - om vi
har den politiska viljan och förmågan
att bygga kloka allianser. Många länder
och organisationer välkomnar Sverige
ner från åskådarläktaren. Vi är efter-
längtade och vi behövs! v
LÄKARE MOT KÄRNVAPEN #138
3
INNEHÅLL
Läkare mot Kärnvapen nr 138
november 2014
ISSN: 1400-2256 Upplaga: ca 4000 ex
Läkare mot Kärnvapen är en kvartalstid-
skrift som ges ut av förenin gen
Svenska Läkare mot Kärnvapen i
samarbete med Danska Läkare mot
Kärnvapen, Forskare och Ingenjörer
mot Kärnvapen och Svenska
Tandläkare mot Kärnvapen.
Ansvarig utgivare: Jan Larsson
Linnég. 2 H, 753 32 UPPSALA
Tel 0725-66 87 25
E-post: jan.larsson@slmk.org
UTGIVNINGSPLAN
Nr Manusstopp Distribution
139 1 dec 2014 jan-feb 2015
VAD KAN SVERIGE GÖRA?
Av Henrik Salander
NYA REGERINGEN STÖDER DET HUMANI-
TÄRA INITIATIVET MOT KÄRN VAPEN
IPPNW-KONGRESS
I ASTANA, KAZAKSTAN
Red för detta nr: Jan Larsson, Ulf König,
Josefin Lind, Gabriel Holmbom
Tryckeri: AM-tryck & reklam i Hässleholm
0451-38 49 50
Layout: Gabriel Holmbom,
egdesign.gabriel@gmail.com
Manus till nästa nr skickas till:
Jan Larsson (adress ovan)
Prenumerationsärenden handläggs av
kansliet i Stockholm, adr se sid 25.
Tryckt på miljögodkänt papper.
FRAMSIDA:
Margot Wallström, Sveriges utrikesminis-
ter sedan 3 oktober 2014. Foto: Marcella
Svensson / Regeringskansliet.
4
10 HÄLSOEFFEKTER AV PROVSPRÄNGNINGARNA
I SEMIPALATINSK
11 VISITING SEMEY
12 ALLA KÄRNVAPEN MÅSTE BORT – FÖR OCH EMOT
13 ET STUDENTPERSPEKTIV
(DANSKE LÆGER MOD KERNEVÅBEN)
14 BOKTIPS, DETTA HAR HÄNT, PÅ GÅNG
16 HIROSHIMADAGEN 2014
17 EN LÄKARES UPPGIFT - TAL AV ÅSA LINDSTRÖM
18 LÄKARE MOT KÄRNVAPEN I ALMEDALEN
19 UDDRAG AF REFERAT FRA DLMK LANDSMØDE
20 INTERNATIONELL UTBLICK
22 MINNESORD - HANS LEVANDER
23 NOTISER
24 MEDLEMSSIDORNA
6
8
IPPNW-KONGRESS I ASTANA
LÄKARE MOT KÄRNVAPEN #138
4
S
nart har det gått sex
år sedan president
Obama höll sitt
första och hittills enda tal
ägnat enbart åt kärnva-
penfrågan. Talet gjorde
många optimistiska, och
ett kort tag såg den inter-
nationella utvecklingen ut
att gå åt rätt håll.
Detta bekräftades av NPT:s översyns-
konferens 2010. Den innebar visser-
ligen inte något entydigt steg framåt,
men den tydde åtminstone på att
kärnvapenstaterna kunde diskutera
med icke-kärnvapenstater och med
varandra om hur kärnvapenhotet ska
bemästras.
Men sedan dess har det mesta gått
fel. NPT:s fem kärnvapenstater USA,
Ryssland, UK, Frankrike och Kina har
inte visat minsta intresse att uppfylla
sina löften – och de tre utanför avtalet,
Indien, Pakistan och Israel, betraktar
sig som helt obundna av de internatio-
nella kärnvapennormerna. Specialfallet
Nordkorea är olöst, liksom Iranproble-
met.
De internationella spänningar som
följt av Ukrainakrisen har fått Ryssland
att tydligare omhulda sina kärnvapen
och t.o.m. hänvisa till dem i hotfull
ton. Även de andra kärnvapenstaterna
planerar eller utför moderniseringar av
vapen och avfyrningssystem.
Dessutom har en tvist blossat upp
mellan USA och Ryssland om tillämp-
ningen av INF-avtalet om förbjudna
medeldistansrobotar. Förhandlingskli-
matet är sämre än på decennier. Det
bådar inte gott inför nästa års NPT-
förhandling, tjugo år efter att avtalet
permanentades utan tidsgräns.
Vad kan göras? Vad kan frivilligor-
ganisationer som Läkare mot Kärnva-
pen göra, och vad kan Sveriges regering
göra?
Frivilliga och NGOer har alltid
sin del av opinionsbildning, upplys-
ning och information att slita med,
men ibland tillkommer den strategiskt
viktiga uppgiften att försöka påverka sin
egen regering. Nu har ett sådant tillfälle
kommit.
Sveriges nya regering har just
börjat sitt arbete när detta skrivs, så än
finns inte många besked om utrikespo-
litiken. Men som väntat annonserades
en förändring av nedrustningspolitiken
i ett inlägg i FN:s första utskott den 14
oktober. Sverige kommer att delta i
överläggningarna om de humanitära
konsekvenserna av kärnvapen i Wien i
december.
En vanlig uppfattning är att Fredrik
Reinfeldts regering 2006-2014 fört en
passiv politik när det gäller kärnvap-
nens roll i världen. Det kan nog vara
korrekt i en allmän bemärkelse, om
man jämför med tidigare regeringars
viljeinriktning och retorik. Carl Bildts
uttalanden om kärnvapen har varit
delvis annorlunda än, säg, Anna Lindhs
eller Lena Hjelm-Walléns.
Frågan är om detta betytt så myck-
et. Retoriskt har svenska ställningsta-
ganden varit mer nedtonade 2006-
2014 än under de socialdemokratiska
regeringarna 1994-2006. Men i själva
substansen, de sakpolitiska förslagen
på kärnvapenområdet, är skillna-
derna små. Hur små, eller snarare hur
betydelsefulla, det kan man tvista om.
Men om man undersöker det mätbara
avtrycket, svensk direkt inverkan på
den internationella kärnvapendiskus-
sionen och förhandlingsmaterien, då
Vad kan
SVERIGE göra?
Av Henrik Salander
”
...ibland tillkommer den strategiskt viktiga
uppgiften att försöka påverka sin egen regering.
Nu har ett sådant tillfälle kommit.
FOTO: GABRIEL HOLMBOM
LÄKARE MOT KÄRNVAPEN #138
5
är förändringen ganska liten. (Det finns
ett undantag som vi återkommer till.)
Nu kan någon fråga: so what?
Politisk vilja och retorik är viktigt. Det
är det som hörs och syns. Och på det
området har en nedtoning skett under
Carl Bildts år.
Men även om detta kan man säga:
so what? Carl Bildt må ha haft kärnva-
pennedrustningen längre ner på sin
mentala agenda än flera av sina före-
gångare – men dels spelar det liten roll
eftersom Sverige inte nämnvärt kan på-
verka de få stormakter det handlar om,
och dels har Bildt faktiskt stått bakom
(om än ljumt) den svenska politiska
kontinuiteten, dvs. att kärnvapnen är
inhumana, oproportionerliga, olagliga
och militärt oanvändbara, och att de
bör fasas ut.
Men eftersom Bildt inte ansett att Sve-
rige kan åstadkomma någon väsentlig
skillnad i processen så koncentrerade
han sig på annat. Det gjorde även hans
chef statsministern – därav intrycket att
Sverige sänkt rösten.
Den svåra frågan för den nya reger-
ingen (när den nu påbörjat en föränd-
ring av opinionsbildning och retorik)
blir efter någon tid: finns det något sätt
för Sverige att verkligen göra skillnad?
Finns någon oumbärlig roll för Sverige
som skulle kunna underlätta interna-
tionella kärnvapenprocesser, förhand-
lingar, brobygganden och samarbeten
som kan vända trenden ”på marken”?
Svaren på sådana frågor är det
viktiga framöver. Enkelt vore att bara
köra på med den typ av kärnvapenkritik
som vi alla kan utantill; och givetvis
behövs stora doser av detta, det kom-
mer det alltid att göra. Men om Sverige
ska åstadkomma verkliga förändringar
måste regeringen liera sig med andra
för att mångfaldiga sitt inflytande.
Det har hänt en gång tidigare, med
New Agenda Coalition (NAC), undan-
taget jag nämnde. När Sverige 1998
tillsammans med Irland skapade en
koalition med också Sydafrika, Brasi-
lien, Mexico, Egypten och Nya Zeeland
fick icke-kärnvapenstaterna en kraftfull
gemensam röst som attraherade ett
stort antal icke-allierade stater, och
viktigare, även åtskilliga NATO-stater.
Därmed var isen bruten. Ryssland och
Kina såg undrande på och visste inte
hur de skulle förhålla sig till det nya.
Resultatet blev det enda tunga förhand-
lingsresultat som de nukleära fem och
alla icke-kärnvapenstater kunnat enas
om efter NPT:s förlängning: de 13 ste-
gen från NPT-konferensen 2000. De är
fortfarande ouppfyllda och giltiga, om
än i behov av viss uppdatering.
De kom till genom att de nukleära
fem insåg att det var i deras eget in-
tresse att ha en sammanhållen röst att
förhandla med, en röst som represen-
terade resten av världen. Nu inställer
sig frågan: varför inte göra samma sak
igen?
Svaret är: det går tyvärr inte. Skälen
är flera. Det viktigaste är att tunga län-
der som stod utanför slutmanglingen
år 2000 inte skulle acceptera att bli
utestängda en gång till – särskilt gäller
detta Tyskland och Japan, men även
andra.
Ett annat skäl är att flera av län-
derna i NAC blivit svårare partners än
de var runt 2000. Exempelvis Egypten
är i dagens läge, av uppenbara skäl, en
mindre stadig samarbetspart än då.
NAC:s bäst-före-datum har alltså
gått ut för åratal sedan. Jag anser att
det var rätt av regeringen att lämna
samarbetet – en förändring jag själv
försökte få igenom när jag satt i UD,
men misslyckades med.
Vad ska då Sverige göra i stället? Vi
behöver hitta nya samarbetspartners
och knyta an till några gamla. Men lika
viktigt som ländervalet till en ny koali-
tion, och strategiskt ännu viktigare,
är att bestämma sig för om man vill
mejsla fram en heltäckande kompro-
missprodukt (dvs. försöka hålla ihop
NPT och rädda avtalet) eller skapa ett
mer ambitiöst nedrustningsprogram av
typ nu-eller-aldrig (vilket givetvis inte
skulle få de fem bakom sig, som de 13
stegen fick).
Bara koalitionsmedlemmarna kan
välja mellan alternativen, och ingen
kommer någonsin att kunna bevisa
vilket som är bäst. De humanitära
konsekvenserna, en förbudskonven-
tion, eller andra vägar mot slutmålet
en kärnvapenfri värld, är att se som
delstrategier som kan rymmas i båda
typalternativen.
Hur kan en ny koalition se ut? Aus-
tralien och Japan misslyckades nyligen
med ett NAC-liknande försök. Sverige
skulle kunna börja med att kontakta
Norge, Schweiz, Österrike, Irland, Ne-
derländerna och Nya Zeeland. Om man
når enighet om en strategi kan man
tala med Tyskland, Japan, Australien,
Kanada och några till. Stora utveck-
lingsländer måste vara med – inte alla,
men några betydelsefulla.
Sammanhållningen är det av-
görande, inte antalet länder. En ny
koalition måste pressa de fem kärnva-
penstaterna så hårt att de inser att ett
sammanbrott av NPT är förestående
om de inte erbjuder substantiella
tillmötesgåenden. För att kunna göra
det måste koalitionen vara lika tuff och
internt lojal som NAC var år 2000. Dess-
utom måste även de nukleära fem hålla
samman, annars blir det ingenting,
och utsikten till just det är sämre än på
länge.
Det kommer således att bli svårt,
ännu svårare än 1998-2000. Under de
närmaste åren får vi se hur länder som
erbjuder enbart retorik skiljs från dem
som åstadkommer något. Så småning-
om kan vi bedöma till vilken kategori
den nya svenska regeringen hör.v
”UNDER DE NÄRMASTE ÅREN FÅR VI SE HUR
LÄNDER SOM ERBJUDER ENBART RETORIK SKILJS
FRÅN DEM SOM ÅSTADKOMMER NÅGOT.”
▲ Daniel Högsta från ICAN och Gabriella Irsten från WILPF/Reaching Critical Will, två glada
svenskar i FN:s generalförsamling i samband med att Sverige annonserade anslutningen
till det humanitära initiativet.
LÄKARE MOT KÄRNVAPEN #138
6
DEN NYA RE
GERINGEN
STÖDER DET
HUMANITÄRA
INITIATIVET
MOT KÄRN
VAPEN
Av Josefin Lind och
Sofia Tuvestad
Tisdagen den 14 oktober höll Sverige
ett anförande i FN:s generalförsamling
i New York med ett mycket välkommet
besked: Sverige stöder det humani-
tära initiativet mot kärnvapen. Vi har
tidigare skrivit om det humanitära ini-
tiativet och riktat hård kritik mot att al-
liansregeringen inte ville stödja detta.
Att den nya regeringen ändrar riktning
är ett viktigt skifte i nedrustningsfrågan
och en tydlig markering från Sverige
om att kärnvapnens humanitära ef-
fekter är så oacceptabla att mer tryck
måste sättas på kärnvapenstaterna att
nedrusta. Hela uttalandet finns att läsa
på vår blogg på slmk.org.
Läkare mot Kärnvapen tillsam-
mans med Internationella Kvinno-
förbundet för Fred och Frihet (IKFF)
välkomnar beskedet och som del i
ICAN arbetar vi för att så många stater
som möjligt ska stödja det humanitära
initiativet, som idag samlar 155 stater,
däribland Schweiz, Norge, Danmark,
Bosnien och Hercegovina, Österrike,
Nya Zeeland, Irland, Brasilien och
Mexiko. Flera av dessa är stater som
Sverige tidigare samarbetat med för
kärnvapennedrustning.
TYDLIG MARKERING MOT
KÄRNVAPENLÄNDERNA
Efter flera år av passivitet på nedrust-
ningsområdet är det glädjande att den
nya regeringen nu visar sig redo att
återta en aktiv svensk position i frågan
genom att betona det humanitära per-
spektivet. Det humanitära initiativet
sätter rätt fråga i fokus: om kärnvapen
används blir konsekvenserna för män-
niskor och miljö oacceptabelt grymma
och omfattande. Därför måste världens
kärnvapenstater börja ta ansvar och
mycket mer aktivt arbeta för nedrust-
ning. Det är även ett sätt att förhindra
att kärnvapen sprids till fler länder.
Det kommer inte som någon
överraskning att Sverige under den nya
regeringen nu stöder det humanitära
initiativet. Beskedet är helt i linje med
vad Socialdemokraterna lovade innan
valet, både i riksdagsdebatter och i den
skuggdeklaration som partiet lade fram
i samband med den förra regeringens
senaste utrikespolitiska deklaration.
Men det innebär alltjämt ett första
steg mot en ny, starkare och mer aktiv
riktning i den svenska nedrustnings-
politiken. Sverige måste återigen bli
ett land som letar nya lösningar, vågar
pröva nya vägar fram, och tydligt
markerar att kärnvapen är oaccepta-
bla. Inte minst hoppas vi att detta är ett
första steget mot en ny linje där Sverige
tillsammans med andra kärnvapenfria
stater tar makten att påverka och inte
förlägger allt ansvar hos kärnvapensta-
terna.
Det ska bli spännande att se hur
Sverige kan öka samarbetet med stater
inom det humanitära initiativet. Vi har
inför mötet i FN:s generalförsamling
blivit kontaktade av flera diplomater
och NGOs med frågan om den nya
regeringen kommer att ändra kurs och
börja stödja det humanitära initiativet.
När detta nu har gjorts ser vi att åt-
minstonet Finland följde efter Sveriges
beslut.
Nu uppmanar vi Sverige att visa
vilja till fortsatt handling, bland annat
genom att aktivt delta i Wienkonferen-
sen om humanitära konsekvenser av
kärnvapen som äger rum i början av
december. Där kommer viktiga diskus-
sioner att föras kring hur det humani-
tära initiativet kan fortsätta växa och
utvecklas. Sverige har en självklar roll
att spela.
”
Nu uppmanar vi
Sverige att visa på fort
satt handling, bland
annat genom att aktivt
delta i Wienkonferensen
FOTO: JOSEFIN LIND
LÄKARE MOT KÄRNVAPEN #138
7
▲ Utrikesminister Margot Wallström som inte själv var på plats i FN:s generalförsamling har tydligt visat att Sverige kommer att
prioritera nedrustning och att låta ansluta Sverige till det humanitära initiativet var ett viktigt och betydelsefullt steg i denna riktning.
FÖRBUD MOT KÄRN-
VAPEN
Vi har vid flera tillfällen som aktiva
organisationer i ICAN, sagt att den
självklara fortsättningen på det huma-
nitära initiativet är att ett förbud mot
kärnvapen förhandlas fram på basis
av vapnens oacceptabla konsekvenser.
Kärnvapen är inte i linje med humani-
tär rätt och det är dags att det inter-
nationella samfundet klargör detta
genom ett förbud. Det är ett viktigt steg
i processen för en kärnvapenfri värld.
Sveriges andra anförande i FN:s
generalförsamling gav inte några
tydliga besked hur man ställer sig i
förbudsfrågan eller hur man avser att
arbeta framåt med kärnvapenfrågan
utan lämnar en del kvar för regeringen
att utarbeta. v
Denna text skrevs som en blogg
tillsammans med IKFF och återfinns
även på deras blogg Fred, frihet och
feminism.
155 STATER
STÖDER DET HUMANITÄRA INITIATIVET 20141014
Afghanistan, Algeriet, Andorra, Angola, Antigua och Barbuda, Argentina,
Armenien, Österrike, Azerbajdzjan, Bahamas, Bahrain, Bangladesh, Barbados,
Vitryssland, Belize, Benin, Bolivia, Bosnien och Hercegovina, Botswana,
Brasilien, Brunei, Burkina Faso, Burundi, Cabo Verde, Kambodja, Kamerun,
CentralAfrican republiken, Tchad, Chile, Colombia, Komorerna, Kongo, Costa
Rica, Elfenbenskusten, Kuba, Cypern, DR Kongo, Danmark, Djibouti, Dominica,
Dominikanska Republiken, Ecuador, Egypten, El Salvador, EkvatorialguineaGuinea,
Eritrea, Etiopien, Fiji, Finland, Gabon, Gambia, Georgien, Ghana, Grenada,
Guatemala, Guinea, Guinea-Bissau, Guyana, Haiti, Honduras, Island, Indonesien,
Irak, Irland, Jamaica, Japan, Jordanien , Kazakstan, Kenya, Kiribati, Kuwait,
Kirgizistan, Laos, Libanon, Lesotho, Liberia, Libyen, Liechtenstein, Makedonien,
Madagaskar, Malawi, Malaysia, Maldiverna, Mali, Malta, Marshallöarna,
Mauretanien, Mauritius, Mexiko, federationen Mikronesien, Moldavien, Mongoliet,
Montenegro, Marocko, Moçambique, Myanmar, Namibia, Nauru, Nepal, Nicaragua,
Niger, Nigeria, Norge, Oman, Palau, Panama, Papua Nya Guinea, Paraguay,
Peru, Filippinerna, Qatar, Rwanda, Saint Kitts och Nevis, Saint Lucia, Saint Vincent
och Grenadinerna, Samoa, San Marino, São Tomé och Príncipe, Saudiarabien,
Senegal, Serbien, Seychellerna, Sierra Leone, Singapore, Salomonöarna, Somalia,
Sydafrika, södra Sudan, Sudan , Surinam, Swaziland, Sverige, Schweiz, Tanzania,
Thailand, Östtimor, Togo, Tonga, Trinidad och Tobago, Tunisien, Tuvalu, Uganda,
Ukraina, Förenade arabemiraten, Uruguay, Vanuatu, Venezuela, Vietnam, Yemen,
Zambia, nya Zeeland; observatörsstaterna Heliga stolen och staten Palestina; och
icke-medlemsstater i FN: Cooköarna och Niue.
FOTO: JEAN-MARC FERRÉ / UN-PHOTO
IPPNWKONGRESS I
ASTANA,
KAZAKSTAN
– hopp om en kärnvapenfri värld
Av Gunnar Westberg
K
azakstan är av
särskilt intresse för
IPPNW. Kazakstan
var utsatt för omfattande
kärnvapenprov och radio-
aktiv smitta, landet var en
av de största kärnvapen-
makterna men gjorde sig
av med kärnvapnen, och
Kazakstan ledde arbetet
för en kärnvapenfri zon i
Centralasien.
Zonen etablerades år 2006 och ko-
difierades i avtalet i Semipalatinsk.
Den innefattar Kazakstan, Uzbekis-
tan, Kirgizistan, Turkmenistan och
Tadjikistan.
Under kongressen rapportera-
des vid plenarsessioner uppgifter
om hälsotillståndet i den befolkning
som utsatts för kärnvapenproven i
Semipalatinsk-området. Många lever
fortfarande på platser med påtagligt
hög strålningsnivå. Cancerfrekvensen
angavs vara förhöjd, även hos de unga
idag. Överlevnaden i cancer låg klart
under de nivåer man ser i länder med
utvecklad sjukvård.
Vi fick en lärorik sammanställning av
skadeeffekterna av lågdosstrålning,
vilka kan påvisas vid nivåer långt lägre
än vi trodde på för tio år sedan.
Peter Karamoskos från Australien
gav en faktaspäckad redogörelse för
illegal handel och smuggling av uran,
och de svårigheterna IAEA haft att
övervaka ”uran-basaren”.
Flera av föredragen och workshop-
parna kommer – förhoppningsvis – att
publiceras på internet, tillgängliga
genom WWW.IPPNW.ORG.
I kongressen deltog 250 läkare och medicin-
studenter från 40 länder samt många från
Kazakstan. Framför allt var deltagarna från
Indien och Nepal talrika. Atmosfären var
förhoppningsfull tack vare samarbetet med
ICAN inför och under kongressen och på
grund av framgångarna med mötena i Oslo
och Mexico och det kommande mötet i Wien.
LÄKARE MOT KÄRNVAPEN #138
8
IPPNW-KONGRESS I ASTANA, KAZAKSTAN
LÄKARE MOT KÄRNVAPEN #138
9
▲ I kongressen deltog 250 läkare och medicinstudenter från 40 länder samt många från Kazakstan.
▲ Ira Helfand, en av 4 copresidenter
i IPPNW.
▲ Björn Hilt från Norska Läkare mot Atomvapen, tillika
ordförande i IPPNW:s styrelse samt Hellen Barsosio från
Kenya som är vice ordförande i IPPNW:s styrelse.
▲ Ruby Chirino från Mexiko samt Åsa Lindström Svenska Läkare mot Kärnvapen.
FOTO: XANTE HALL
FOTO: XANTE HALLFOTO: XANTE HALL
FOTO: BJÖRN HILT
FOTO: XANTE HALL
IPPNW-KONGRESS I ASTANA, KAZAKSTAN
Hälsoeffekter
av provsprängningarna i Semipalatinsk
Av Nelli Fillippova
I
PPNW:s världskon-
gress hölls i år i Ka-
zakstans huvudstad
Astana under några da-
gar i slutet av augusti. Att
kongressen hölls i Kazak-
stan har ett symbolvärde:
landet, som stod med en
stor kärnvapenarsenal
(världens fjärde största)
efter Sovjetunionens sam-
manbrott, lämnade ifrån
sig dessa vapen frivilligt.
Vidare stängde man provplatsen i
Semipalatinsk, där ett stort antal
provsprängningar genomfördes
under åren 1949 - 1989. President för
kongressen var Abay Baygenzhin, chef
för ett medicinskt forskningscentrum
i Astana. Han framförde i sitt inled-
ningstal hälsningar till kongressen
från presidenterna i Ryssland och Ka-
zakstan, Vladimir Putin och Nursultan
Nazarbajev.
Ett centralt tema under kon-
gressens andra dag var hälso- och
miljöeffekter av provsprängningarna
i Semipalatinsk. I provområdet har
sammanlagt 465 provsprängningar ge-
nomförts. Tre kazakstanska forskare,
professorerna Bersimbajev, Dosacha-
nov och Apsalikov, berättade om de
senaste forskningsrönen angående
skadliga effekter av provsprängning-
arna på befolkningen i närområdet.
Det fynd som väckte störst uppmärk-
samhet var den ökade morbiditen
och mortaliteten i cancersjukdomar
bland de personer som bor eller bott
nära provplatsen. De tre professorerna
uttryckte en önskan om ett fortsatt
internationellt forskningssamarbete
om dessa problem.
Direkt efter kongressen gjordes
ett studiebesök i Semipalatinsk och
Kurchatov, där man besökte ett mu-
seum med utställningar om provom-
rådet samt ett institut för strålskydd
och ekologi. Deltagarna fick också
möjlighet att träffa invånare i staden
Kurchatov.
I slutet av kongressen antogs en
resolution som manar alla länder till
nedrustning och fredlig samexistens:
”Offren för påverkan av strålning från
kärnvapenproven, drabbade av sjuk-
domar och genetiska störningar, utgör
ett levande exempel på det vi står inför
så länge kärnvapnen finns kvar. Vi vill
uttrycka vår solidaritet med våra ka-
zakstanska vänner: kärnvapnen måste
avskaffas, och vi stödjer president
Nursultan Nazarbajev i hans strävan
att nå detta mål.” v
LÄKARE MOT KÄRNVAPEN #138
10
IPPNW-KONGRESS I ASTANA, KAZAKSTAN
LÄKARE MOT KÄRNVAPEN #138
11
S
emey, formerly
known as Semipala-
tinsk, is in the north
eastern part of Kazakhstan.
It is a remote area that was
chosen by the Soviets for a
nuclear weapons test site
in 1949. Over 450 nuclear
weapons explosions (both
above and below ground)
took place there over the
52 years the site was opera-
tional.
Getting to Semey from the IPPNW
Congress was an adventure. First,
participants were shuffled onto a bus
from the hotel to the Astana airport.
Then we boarded a chartered plane.
It was the only time in my life that I’ve
ever been driven directly onto the
runway and walked onto the plane.
The flight was only about an hour or
so, and then we arrived at the Semey
airport. There were signs and banners,
welcoming the foreign guests. It was
unclear whether those were for us, or
remnants of previous trips. They were
covered with the historic logo of the
Nevada- Semipalatinsk Movement.
That movement was a unique link
that formed in 1989 and resulted in
the closure of the Semipalatinsk site in
1991. It was a bond between those di-
rectly impacted by the testing in these
two heavily armed countries, a way to
share stories and unite in the common
struggle to shut the test sites down.
As someone whose first exposure
to the anti-nuclear weapons move-
ment was working to shut down the
US test site, the trip to Semey was a
milestone moment in my life. So-
mething that I will never forget.
Once we departed the airport, we
boarded some busses and went into
Semey itself. I admit to being surpri-
sed at seeing what is now a defunct
waterpark, and I wondered about
the children that once rode down the
waterslides. Where were they now?
Did they have memories of testing
the way that those who grew up in Las
Vegas remembered the family picnics
to watch the bomb go off?
We had a brief stop at a café for
coffee and cake, and then boarded
the busses again. Driving through
the steppe for over two hours was
beautiful. Though the scenery itself
didn’t really change, there were a few
surprising moments. For example,
suddenly seeing railroad tracks appear
from nowhere. Or seeing horses being
herded, not by someone on horse-
back, but on motorcycle. Aside from
that it was vast, and it was empty. It
was not hard to
imagine how the
sky must have
looked on those
fateful days that
nuclear explo-
sions took place.
Eventually
we passed
through a set
of gates. They
looked like totem poles guarding
either side of the road. The busses
stopped, and ours was boarded by two
women. One was the deputy mayor,
the other her interpreter. The Deputy
Mayor explained that everyone had
been waiting for us, and we were most
welcome in Kurchatov.
We were driven into a big elementary
schoolyard. Three large and brightly
coloured yurts were set up in front of
the school, across from a sound stage
where someone was playing what
must have been Kazach pop music.
A few tables were set up, displaying
animals carved from fruits and vegeta-
bles; a couple of people were selling
watermelons.
The foreign guests were ushered into
the yurts, and a feast commenced.
Tables heaped with a variety of meats,
small dishes of nuts and dried fruits,
bottles of water, vodka and brandy
were passed around, and
toasts were raised to the
hosts, the doctors, the
anti-nuclear movement
and more.
After the feast, we
boarded busses again
and went to the testing
museum. This was a fasci-
nating building, filled with
images and equipment
leftover from the testing era. From gas
masks to models, photo books to an
actual gamma-ray spectrometer, the
large room was filled with the memory
of a time gone by.
The time at the museum passed
quickly, and we were soon ushered
back onto busses for the return jour-
ney to Astana. All in all it was a day fil-
led with the vast beauty of the steppe,
the generosity and kindness of the
Kazachs, and the still slightly secret
legacy devastation caused by nuclear
weapons. v
Visiting Semey By Susi Snyder, PAX
”
It was not
hard to imagine
how the sky must
have looked on
those fateful days
IPPNW-KONGRESS I ASTANA, KAZAKSTAN
LÄKARE MOT KÄRNVAPEN #138
12
E
n workshop under kongressen
handlade om alla de där argu-
menten man kan stöta på när
man försöker övertyga om att kärnvap-
nen måste avskaffas. Under worksho-
pen diskuterade vi vad det finns för svar
och motargument. Ett genomgående
tema var att så länge dessa vapen exis-
terar riskerar de att användas, och inget
vapen med så katastrofala humanitära
konsekvenser kan rättfärdigas. Det vikti-
gaste är att få alla att förstå kärnvapnens
effekter på människor.
KÄRNVAPEN KOMMER ALDRIG
ANVÄNDAS. DET ÄR ETT POLITISKT
VAPEN.
Varför låter vi inte i så fall alla skaffa
kärnvapen? Om kärnvapen är ett
välfungerande politiskt vapen skulle väl
alla krig därmed vara slut. Något bevis
för att kärnvapen fungerar politiskt
finns inte. Dessutom gör människor
misstag och oavsett om kärnvapen är
militära eller politiska riskerar de an-
vändas så länge de finns och de huma-
nitära konsekvenserna är för förödande.
VI KAN INTE BESLUTA OM ETT KÄRN-
VAPENFÖRBUD FÖR RISKEN FINNS
ATT ETT LAND BEHÅLLER NÅGRA I
HEMLIGHET ELLER ATT ETT LAND
PLÖTSLIGT TILLVERKAR NYA.
Ett fåtal kärnvapen går kanske att be-
hålla eller skaffa utan att det upptäcks.
Men vad ska ett land göra med dem?
Finns det verkligen någon poäng med
att ha kärnvapen utan att berätta det?
Om ett land plötsligt tillkännager att de
har några kärnvapen – vad händer då?
Hur lång tid tar det innan ytterligare ett
land uppger att de också gömt några
kärnvapen eller skaffar nya?
KÄRNVAPEN GER SÄKERHET. KÄRN-
VAPEN STOPPAR KRIG GENOM ATT
AVSKRÄCKA ANDRA ATT ANFALLA
EN KÄRNVAPENSTAT.
Om kärnvapen ger säkerhet skulle
världen bli mycket mer säker om alla
skaffade kärnvapen och det är det ju
ingen som tror. Kärnvapen stoppar
inte krig. Det finns flera exempel på
länder som gått i krig mot kärnvapen-
stater.
KRIG ÄR OUNDVIKLIGT OCH DÅ
MÅSTE MAN HA EFFEKTIVA VAPEN.
Om krig är ofrånkomligt, är det då inte
bättre med krig med konventionella
vapen istället för med kärnvapen?
Kärnvapen är inte effektiva. De är
ju oprecisa och klumpiga. Det är en
föråldrad typ av vapen.
VI MÅSTE VÄNTA MED ATT AVSKAFFA
KÄRNVAPEN. VÄRLDEN ÄR INTE
REDO ÄN. DET MÅSTE BLI SÄKRARE
FÖRST.
Varför väntade vi inte då av samma
anledning med förbud mot kemiska
och biologiska vapen eller landminor?
Världen blir säkrare när vi avskaffar
kärnvapnen.
DET KOMMER ALLTID FINNAS
”GALNA” LEDARE. DÄRFÖR ÄR DET
VIKTIGT ATT ”GODA” LÄNDER HAR
KÄRNVAPEN.
Galenskap har ingen geografisk
begränsning och kan förstås också
drabba en redan demokratiskt vald
ledare. Det visar bara hur viktigt det
är att det inte finns några kärnvapen
någonstans som en galen ledare kan
komma över.
DET GÅR INTE ATT AVSKAFFA KÄRN-
VAPEN FÖR DET SKULLE PÅVERKA
ARBETSTILLFÄLLEN OCH DEN AMERI-
KANSKA EKONOMIN FÖR MYCKET.
Det är svårt att säkert säga hur militära
utgifter skulle påverkas av att kärnvape-
nindustrin upphör. Det kommer dock
inte ske över en natt utan en förändring
i industrin kommer ske under en längre
tid och industrier förändras hela tiden
utan att ekonomin havererar. Många
kärnvapenproducenter har också andra
typer av produktioner.
ARBETET FÖR ETT KÄRNVAPENFÖR-
BUD, EN KONVENTION, UNDERMINE-
RAR NPT.
Det är kärnvapenstaterna som under-
minerar NPT. De kärnvapenfria stater-
na är överens om icke-spridning. Det är
kärnvapenstaterna som inte kommer
överens om nedrustning syftande till
att avskaffa kärnvapnen.
DET ÄR NAIVT ATT TRO ATT EN KÄRN-
VAPENFRI VÄRLD ÄR MÖJLIG.
Vad som anses möjligt och vad som
är acceptabelt förändras. Och det är vi
som förändrar det. Idag är det knappt
någon i vårt land som tycker det är
det är acceptabelt att röka ens på en
restaurang men det är inte länge sedan
rökning ansågs vara fullt acceptabelt
t.o.m. på sjukhus och flygplan.
Om alla insåg hur katastrofala kärnva-
pens humanitära konsekvenser är så
skulle det säkerligen anses naivt att tro
att en värld med kärnvapen är möjlig.
ALLA KÄRNVAPEN
MÅSTE BORT för och emot
av Åsa Lindström
IPPNW-KONGRESS I ASTANA, KAZAKSTAN
FOTO: XANTE HALL
LÄKARE MOT KÄRNVAPEN #138
13
D
e danske studenterrepræsen-
tanter ankom d. 24. August. Vi
tog i mod de 18 medicinstu-
derende, der havde deltaget i cykeltu-
ren fra Semey til Astana for at oplyse
om nedrustning, kampen for en atom-
våbenfri verden og global sundhed.
De blev hilst velkommen foran Astana
International Research Center, hvor
alle ansatte stod klar med balloner med
IPPNW-logo. Formanden for IPPNW
Kasakhstan, Dr Abay Baigenzhin, Pro-
fessor Alikhan Dossakhanov fra IPPNW
og en senator fra Kasakhstan talte.
Hovedorganisator Michelle Gin,
fortalte os studerende om en del ud-
fordringer på rejsen. Gruppen havde
været fulgt af politieskorte og ambu-
lance på hele turen og var blevet nød
til at køre over halvdelen af afstanden
i bil. De havde været på nationalt TV
flere gange og talt med lokale politikere
og borgmestrer ved flere lejligheder. De
lokale havde givet udtryk for stolthed
over deres præsidents beslutning om at
give afkald på atomvåben. På nuværen-
de tidspunkt planlægges opførelse af to
nye atomkraftværker i Semey området.
STUDENTERKONGRES
FRA 25.-26. AUGUST
47 studerende deltog, eksklusive or-
ganisatorerne. Dr Alex Rosen, Dr Ira
Helfand og Dr Alan Robock talte på
den første dag. De fremlagde ny evi-
dens, der fremskriver mere omfattende
konsekvenser af atomvåbenudveksling
end hidtil antaget. De nyeste tal på
fald i fødevareproduktion i Kina, sfa
atomvinter, peger på at mere end 2 mil-
liarder mennesker vil være i risiko for at
sulte. Samtidigt blev hele produktions-
kæden problematiseret ved flere lejlig-
heder, dvs helbredseffekter af alle led
fra uran-miner, bearbejdning og op-
koncentrering, atomkraftværker, atom-
våben og affaldshåndtering. I sin første
forelæsning fortalte Dr Alex Rosen at
præsident D. Eisenhower i 1953 søsatte
”Atoms for Peace”-programmet mhp at
lette militærets adgang til uran.
Ved studenterkongressen blev der
fortalt om moderne dekontaminerings-
faciliteter i Semey, der blev præsen-
teret forskellige studier af de mentale
mén hos lokalbefolkningen og studier
af forekomst af hjerte-kar sygdomme.
Forekomst af cancersygdomme og
fostermisdannelser blev ikke omtalt.
Om eftermiddagen havde studenternes
International Core Group et møde hvor
undertegnede deltog. Mødet handlede
om at få skabt en stærk struktur om-
kring studenternetværket som vil styrke
hele organisationen. Vi kom ud med en
plan for de næste to år.
Senere på aftenen blev vi vist rundt
i det nærbeliggende nybyggede Kazak-
hiske Nationalmuseum og dernæst in-
viteret til middags-buffet med Astanas
borgmester.
I løbet af Studenterkongressen
blev der valgt nye internationale stu-
denterrepræsentanter: Bimal Khadka
fra Nepal og Aino Weyers fra Tyskland.
Det danske papirtraneprojekt blev
fremlagt og mødte stor interesse.
En lang række andre wokshops blev
afholdt om ICAN, ”Aiming for Preven-
tion”, ”Maternal and Child health,
outcomes of Nuclear Radiation”, ”Arms
Trade Treaty and it’s ratification”,
”Fukushima – three years into the
nuclear catastrophe”. Medlemmer af
den japanske delegation fra Hiroshima
fortalte bl.a. om deres egen familiehis-
torie. Studerende fra IFMSA afholdt
en workshop i katastrofe håndtering,
primært med fokus på effektive triage-
systemer.
D. 30. August tog alle delege-
rede til Semey. Vores lille gruppe gik
rundt med en guide. Denne guide
var psykiater og PhD studerende fra
Semey, han havde tidligere talt ved
studenterkongressen, hvor han havde
fremlagt sine studier af mentale men
hos lokalbefolkningen. Han kom fra
Semey og fortalte om mange tilfælde af
cancer i hans egen familie. Han fortalte
desuden at den del af befolkningen
omkring det tidligere prøvespræng-
nings område, der i dag døjer med
følgesygdomme og medfødte misdan-
nelser, ikke får nogen kompensation
eller økonomisk statsstøtte.
I de næste par uger ser vi frem til at
deltage i Karriere-dag på Det medicin-
ske fakultet i København. Dette vil være
en fremragende lejlighed til at møde
og invitere nye studerende indenfor.
Medlemmer af IPPNW fra fx Sverige er
mere end velkomne til at deltage, I vil
blive taget i mod med kyshånd. v
IPPNW VER
DENSKONGRES
I ASTANA – ET
STUDENTPER
SPEKTIV
Af Sarah Ndoni
IPPNW-KONGRESS I ASTANA, KAZAKSTAN
FOTO: JOSEFIN LIND
Boktips
FREDSBOKEN
I mitten av 1980-talet fick jag av en god
vän en barnens Fredsbok (Peace Book)
författad och i karaktäristisk stil tecknad
av fredsaktivisten Bernard Benson.
Bernard Benson var under 1950-ta-
let anställd inom databranschen
med koppling till försvarsindustrin i
England, men beslutade under senare
delen av sitt liv att i buddistisk anda
arbeta för fredsprojekt med koppling till
barnens situation i världen.
Det var under samma tidsperiod,
kalla kriget, som vi i Läkare mot Kärnva-
pen försökte förstå vilken strategi som
krävdes för att skapa en kärnvapenfri
framtid för våra barn och kommande
generationer. Den oro och uppgiven-
het hos ungdomar inför framtiden
som framkommit i IPPNW:s forskning
på 1980-talet skulle annars kunna bli
självuppfyllande.
Jag kontaktade Bernard som flyttat
till Nice, och bjöd in honom till Uppsala
för samråd. Hemma i Vårdsätra drog vi
upp riktlinjerna för ett ungdomars och
skolors fredsprogram vilket bland annat
inspirerade till Life-Link programmet.
Ett antal vykort som beskriver åtgärder
för att uppnå kärnvapennedrustning
blev också ett resultat av våra möten.
Bernard Benson som avled i mitten
av 90-talet har på sin gravsten inskrip-
tionen: I TRIED
Hans Levander
Händelser
NUCLEAR ABOLITION
DAY
På ICAN Nuclear Abolition Day, till-
lika International Day for the Total
Elimination of Nuclear Weapons 26
september arrangerade vår partner i
ICAN, den buddhistiska fredsorgani-
sationen Sokka Gakkai International,
ett seminarium i Reaktorhallen på
Kungliga Tekniska Högskolas område i
Stockholm. Där byggdes Sveriges första
kärnreaktor vilken sedan avvecklades
under 1970-talet.
Inbjudna talare var Rolf Ekéus som
utförligt beskrev nedrustningsarbetet
både nationellt och internationellt allt
sedan Sverige lade ner sitt atombombs-
program samt Josefin Lind som berät-
tade om det humanitära initiativet,
vikten av ett svenskt engagemang idag
och förväntningar på den nya svenska
regeringen.
ICAN ACTION
ACADEMY
Den 11-14 september samlades närmare
nittio personer i Berlin för att delta på
ICAN Action Academy, en fyra dagars
konferens om olika perspektiv och vinklar
på kärnvapen, för personer yngre än tret-
tio. Akademin gick ut på att ge deltagarna
en verktygslåda för att aktivt jobba för
kärnvapennedrustning. Deltagarna kom
från femton länder runt om i Europa, alla
hade olika erfarenheter och bakgrund,
och det blev en spännande blandning av
personer. Även om det inte var så mycket
ny information som presenterades och
det hela inte levde upp till våra förvänt-
ningar, så var det trevligt att träffa per-
soner som jobbar mot samma mål som
man själv, det vill säga global nedrustning
av kärnvapen. Det gjorde att helgen både
blev inspirerande och hoppfull.
Ett uppföljande träff hölls i slutet
av oktober i Bryssel. Där deltog femton
personer från olika länder i Europa, bland
annat Polen, Spanien, Italien, Rumä-
Reaktorhallen i Kungliga Tekniska Högskolan
under ICAN Nuclear Abolition Day i Stockholm
26 september.
LÄKARE MOT KÄRNVAPEN #138
14
LÄKARE MOT KÄRNVAPEN #138
15
nien, Tyskland. Under helgen planerades
nationella kampanjer, vi hade diskussio-
ner om påverkansarbete och insamling,
erfarenhetsutbyten med mera. Vi hade
även externa möten med en represen-
tant från Tysklands Nato-delegation, en
diplomat från Österrike och en represen-
tant från EU. Helgen var mycket givande,
med mycket information och långa dagar.
I Wien, innan regeringskonferensen och
ICAN Civil Society Forum, kommer en
tredje träff att hållas med samma grupp
och det ska bli spännande att höra vad
som händer inom nedrustning och politi-
ken i de andra länderna i Europa.
Clara Levin
På gång
SETSUKO THURLOW
OCH ERIC SCHLOSSER
TILL STOCKHOLM
Den 2-5 december kommer Setsuko
Thurlow till Sverige. Setsuko var 13 år när
atombomben föll över hennes hemstad
Hiroshima. Setsuko själv befann sig nå-
gon kilometer från bombens epicentrum
och är en av få överlevare, sk. Hibakushas
som finns kvar idag och kan berätta om
den där dagen som vi alla har läst om.
Nu kommer hon till Stockholm för att
prata om sina erfarenheter och om kärn-
vapnens humanitära effekter. Hon kom-
mer bland annat att hålla föredrag på
Stockholms universitet i samarbete med
Utrikespolitiska föreningen, på Globala
gymnasiet och i riksdagen. Samtidigt är
även Eric Schlosser, författare till boken
Command and Control (se recension i
LMK 135) i Stockholm för att lansera den
svenska upplagan som kommer att heta
Bomben.
Thurlow och Schlosser föreläser
tillsammans vid flera av dessa tillfällen.
Alla är välkomna att lyssna till dem på
Stockholms universitet 3 december kl. 17-
19. Med reservation för ändringar.
Håll utkik på www.slmk.org efter tid,
plats och övrig information.
Clara Levin
Nyfiken på
CLARA LEVIN
I augusti 2014 började jag jobba som projektledare på SLMK:s
kansli i Stockholm. Projektet jag arbetar med just nu handlar om
att förnya hemsidan Lär om kärnvapen, som får ny struktur, ny
design och uppdaterade texter. Mitt arbete är spännande och om-
växlande, något jag trivs bra med. Jag är väldigt glad över att ha
fått denna möjlighet att arbeta för SLMK.
Under min uppväxt har jag alltid tänkt att jag vill göra skillnad i
världen och jag ville vara till nytta. Min drivkraft är att en bättre
värld är möjlig, men för att världen ska kunna bli bättre måste vi
kämpa mot de orättvisor som finns. Det var denna drivkraft som
ledde in mig på min utbildning och i juni 2014 tog jag min mas-
terexamen i mänskliga rättigheter vid Uppsala universitet. Sedan
tidigare har jag en kandidatexamen i utvecklingsstudier med in-
riktning genusvetenskap från Göteborgs universitet.
Säkerhetspolitik och nedrustning är frågor som fått allt större plats
i mitt liv. Mitt ideella engagemang började när jag studerade i
Göteborg. Där började jag engagera mig i Röda korsets ungdoms-
förbund och verksamheten Jourhavande kompis. Jag var även del-
aktig i att utveckla ett nytt pedagogiskt material åt ungdomsför-
bundet som nu används på mässor och festivaler.
Det var under min praktik på Internationella Kvinnoförbundet för
Fred och Frihet, IKFF, som mitt intresse för nedrustning vaknade.
Det var även då jag kom i kontakt med SLMK för första gången.
Nedrustningsintresset ledde mig sedan vidare till Svenska Freds-
och Skiljedomsföreningen, där jag gjorde min andra praktik inom
nedrustning. Främst arbetade jag med svensk vapenexport och var
delaktig i organisationens valsatsning, vapenvalet.se. Nu sitter jag
i både IKFF:s och Svenska Freds valberedning.
Jag gillar att få olika perspektiv på frågor som intresserar mig och
jag tror att det är det som lett mig till dit jag är idag och även till
den jag är. Övrig tid spenderar jag på en ö i Stockholms skärgård.
Där renoverar jag mitt hus, åker båt och kopplar bort Stockholms
stress.
LÄKARE MOT KÄRNVAPEN #138
16
Lund
Av Karin Utas Carlsson
Svenska Läkare mot Kärnvapen upp-
märksammade traditionsenligt Hiro-
shimadagen med en utställning i Dom-
kyrkan i Lund och ett kort anförande
av Karin Utas Carlsson i samband med
mässan klockan tolv.
Örebro
Ljuslyktor släpptes i Svartån under
minnesceremonin i Örebro för att
hedra offren i Hiroshima och Nagasaki.
Ett hundratal personer närvarade vid
ceremonin och tal hölls av landshöv-
ding Rose-Marie Frebran.
Sigtuna
Martin Tondel, vice ordförande i SLMK,
deltog på Life-Links internationella
konferens på Sigtunaskolan Humanis-
tiska läroverk 4-8 augusti. Närvarande
var 50 elever från 10 olika länder bland
andra två elever från Hiroshima som
höll en gripande presentation om
Hiroshimadagen 2014
▲STORKYRKAN, STOCKHOLM
Årets Antiatombombsdiplom tilldelades Hans Blix som i
samband med utdelningen höll ett anförande i Storkyrkan.
Ceremoni i Storkyrkan,
Stockholm Av Leonore Wide
På Hiroshimadagen den 6 augusti ord-
nade Svenska Läkare mot Kärnvapen
(SLMK) tillsammans med Stockholms
domkyrkoförsamling för nionde året
i följd en manifestation för fred och
nedrustning i Storkyrkan. Talare var
Eva Brunne, biskop i Stockholm, Åsa
Lindström, vice ordförande i SLMK
samt Anita Goldman, författare som
bland annat skrivit en bok om Los
Alamos och kärnvapenforskningen där.
SLMK:s Anti-atombombsdiplom för
2014 delades ut till Hans Blix för hans
arbete för kärnvapennedrustning, bl. a.
genom den så kallade Blixrapporten.
Cellisten Joakim Laksov spelade ur
Bachs solosviter och Martin Blomquist
framförde orgelmusik. Omkring 100
personer deltog i manifestationen.
Tidigare på eftermiddagen anord-
nade SLMK och Nobelmuseet tillsam-
mans ett möte på Stortorget med tal
av Åsa Lindström samt Tobias Degsell
från Nobelmuseet, sång och en die-in,
där deltagarna simulerade en kärnva-
penattack. Nobelmuseet hade dess-
utom bjudit in till en specialvisning om
fredspristagare.
▲SIGTUNA
Lyktnedsättning i Sigtunafjärden.
konsekvenserna av atombomben över
staden 1945. Martin höll ett minnestal
över Hans Levander och den stora
betydelse han haft för SLMK och som
grundare av Life-Link. Vid den efterföl-
jande lyktnedsättningen i Sigtunafjär-
den medverkade förutom eleverna,
deras lärare och rektorn på Sigtunasko-
lan, även kommunstyrelsens ordföran-
de Lars Bryntesson. En av de japanska
studenterna avslutade ceremonin med
att sjunga en fredssång.
FOTO: GABRIEL HOLMBOM
FOTO: LENA LINDAHL
LÄKARE MOT KÄRNVAPEN #138
17
EN LÄKARES
UPPGIFT
– ibland bota, oftast
lindra, alltid trösta.
Efter en kärnvapen-
katastrof är inget av
detta möjligt.
Tal av Åsa Lindström
i Storkyrkan, Stockholm
förödande medicinska konsekvenser.
Men, den humanitära katastrofen
stannar inte vid de som ögonblickligen
drabbas i kärnvapenexplosionen. Den
humanitära katastrofen stannar inte
vid den radioaktiva strålningen som
sprids. Den humanitära katastrofen
stannar inte vid det totalt raserade
samhället.
Om ett kärnvapenkrig skulle
bryta ut, mellan låt oss säga Indien
och Pakistan. Två av världens kärn-
vapenstater. Två av världens minsta
kärnvapenstater. Då skulle ungefär en
halv procent av världens kärnvapen
användas. En halv procent, en för-
svinnande liten del. Sannolikt skulle
ungefär 20-30 miljoner människor dö
mer eller mindre omedelbart. 20-30
miljoner, det i sig är en förödande
mänsklig katastrof. Men, det skulle inte
vara det värsta.
I spåren av de enorma eldstor-
marna bildas mängder och åter
mängder av sot. Sot som upphettas
och stiger upp i stratosfären. Där
kan det spridas runt jorden, hindra
solinstrålning, minska nederbörden,
orsaka en temperatursänkning på mer
än en grad i genomsnitt. En dryg grad.
Det låter kanske fjuttigt. För klimatet
är det enormt mycket. Klimatet skulle
drastiskt förändras. Konsekvenserna
för jordbruket och världens livsmed-
elsproduktion bli omfattande med
minskad spannmålsproduktion,
prisstegring, uppblossande konflikter,
och som följd riskerar två miljarder
människor svält.
Två miljarder människor. En
totalt ofattbar svältkatastrof. Och det i
efterdyningarna av ett krig med en halv
procent av världens kärnvapen.
Idag, då det snart gått 70 år sedan
Hiroshima atombombades finns ännu
kärnvapen. Kärnvapen tillräckliga att
utplåna all mänsklig civilisation många
gånger om. Kärnvapen tillräckliga att
åstadkomma den ena ofattbara hu-
manitära katastrofen efter den andra.
Vapen, som så länge de finns kvar,
riskerar att användas av mening eller
av misstag.
En värld med kärnvapen, det
måste vara höjden av vansinne.
Men, en annan värld måste vara
möjlig. En värld utan kärnvapen. Och,
de senaste åren har något hänt. Fler
stämmer in bland våra röster för en
kärnvapenfri värld. Ett skifte har skett
i debatten. Fokus sätts allt mer på de
humanitära konsekvenserna. På att
något sådant aldrig får inträffa. Allt fler
länder världen över börjar tala om att
kärnvapen måste avskaffas, att det är
dags, att det behöver ske nu! Allt fler
börjar tala om ett kärnvapenförbud.
Tålamodet börjar ta slut, tålamodet
med att kärnvapnen fortfarande finns
kvar, tålamodet med det hot de utgör
så länge de existerar.
Dagens värld med kärnvapen
och hotet om ofattbar förödelse, den
världen duger inte. Det är inte en värld
värdig framtiden. Vi kan bättre än så
här. Vi kan betydligt bättre. En värld
värdig framtiden är en säkrare värld,
en förnuftigare värld. Det är en kärnva-
penfri värld. v
Idag, den 6 augusti, för 69 år sedan föll
den första atombomben. Över Hiroshi-
ma. En förödande mänsklig katastrof.
Idag, snart 70 år senare finns kärn-
vapen fortfarande kvar. Och de är än
mer förödande. Idag finns drygt 16 000
kärnvapen i världen. Det motsvarar
100 000-tals Hiroshimabomber. Eller,
mer än tillräckligt för att utplåna all
mänsklig civilisation, många, många
gånger om.
Som läkare känns det självklart
att engagera mig mot kärnvapen. En
läkares uppgift är att ibland bota, oftast
lindra, alltid trösta. Efter en kärnva-
penkatastrof är inte detta möjligt. Där
ett kärnvapen exploderat, inom ett
område på ett par km, blir hettan ex-
trem Det blir hetare än solens yta. Allt
förbränns. Den plats där ett kärnvapen
detonerat finns inte. Den har förång-
ats. Det är en icke-plats.
Utanför denna icke-plats drar en
enorm tryckvåg fram, raserar byggna-
der, orsakar krosskador, förstör allt i
sin väg. Stark värmestrålning orsakar
eldsvådor, och bildar stora eldstormar.
Inom ett par mils radie är det fortfa-
rande så varmt att plåt smälter, asfalt
fattar eld, det mesta syret förbrukas.
Majoriteten av allt levande dör. Den
radioaktiva strålningen sprids över
stora områden.
De medicinska konsekvenserna är
oöverblickbara. Som läkare finns inget
jag kan göra. Sjukhusen har raserats,
ingen medicinsk utrustning fungerar,
infrastrukturen har brutit samman.
Om jag som läkare överlever finns
ingen möjlighet att bota, det finns
ingen möjlighet att lindra, knappt ens
någon möjlighet att trösta.
Varje användande av ett kärnva-
pen är en humanitär katastrof med
”
En värld med
kärnvapen, det
måste vara höjden
av vansinne.
FOTO: GABRIEL HOLMBOM
FOTO: JOSEFIN LIND
▲ Artikelförfattaren Leonore Wide samtalar med förbipasserande om kärnvapen och varför
läkare engagerar sig i arbetet för nedrustning.
▲ Birgitta Kastlund håller ett inspi
rerande anförande på torgscenen i
Almedalen.
▲ De politiska ungdomsförbunden debatterar kärnvapenförbudets vara eller ickevara.
▲ Medicinstudenten David Victorin mäter
blodtryck och diskuterar preventivt arbete med
Almedalenbesökare.
LÄKARE MOT KÄRNVAPEN #138
18
I år var vi åtta SLMK-representanter
som deltog i Almedalsveckan i Visby. Vi
hade tre gatuaktioner centralt i staden,
då vi, iklädda läkarrockar med SLMK
på ryggen, erbjöd oss att mäta besö-
kares blodtryck. Samtidigt passade vi
då på att prata kärnvapen och lämna
informationsmaterial. Det var ständiga
köer till våra besöksstolar, vi behövde
inte tränga oss på för att få kontakt trots
den intensiva konkurrensen i staden
om besökarnas uppmärksamhet.
I samarbete med Stockholms och
Uppsala universitet ordnade vi ett
seminarium: Varför är det så svårt att
avskaffa kärnvapnen och hur går vi
vidare mot en kärnvapenfri värld? med
intressanta inledningar av Peter Wal-
lensteen, Uppsala universitet, Thomas
Jonter, Stockholms universitet, Cecilia
Tengroth, Röda Korset, och Josefin
Lind, SLMK, och med Martin Tondel,
SLMK som moderator.
Efteråt deltog representanter för
alla partiers ungdomsförbund, utom
SDU, i en intensiv paneldebatt kring
frågan om Sverige bör arbeta för ett
internationellt förbud mot kärnvapen,
under ledning av Sofia Tuvestad, IKFF.
I övrigt besökte vi så många evene-
mang vi hann, lyssnade, ställde frågor
som aktualiserade kärnvapenproble-
matiken och lämnade informationsma-
terial.
Det var otroligt intensiva dagar
och vi fick många tillfällen till kontakter
och diskussioner och upplevde att vi
hade goda möjligheter att sprida vårt
budskap om behovet av ett förbud mot
kärnvapen och vårt krav på ett kraftfullt
agerande från Sveriges beslutsfattare i
frågan. v
LÄKARE MOT
KÄRNVAPEN I
Almedalen
Av Leonore Wide
LÄKARE MOT KÄRNVAPEN #138
19
UDDRAG AF
REFERAT FRA
DLMK LANDS
MØDE
20. September 2014
i København
DELTAGERE: Anton Aggernæs (AA),
Niels Dahm (ND),Klaus Arnung (KA),
Povl Revsbech (PR), stud. med. Alexan-
dra Schou(AS), stud. med. Sarah Ndoni
(SN).
FORMANDSBERETNING VED FOR-
MAND NIELS DAHM.
September 2013; High level meeting I
FN, hvor Danmark var medunderskri-
ver af resolution der udtrykte bekym-
ring over de katastrofale humanitære
konsekvenser ved brug af kernevåben.
December 2013 og januar 2014: Skriftlig
anmodning om stillingtagen til ICAN-
kampagnen blev tilsendt udenrigspoli-
tisk nævn. Søren Espersen, DF, svarer
som den eneste, han støtter ikke.
Januar 2014: Læserbrev publiceres i
Ugeskrift for Læger.
Januar 2014: Skriftlig henvendelse til
udenrigsminister Martin Lidegaard,
med opfordring til en aktiv dansk ind-
sats i arbejdet frem mod forhandlinger
om en NWC ved det international møde
i Mexico, 13.-14. Februar 2014 og ved
tredje PrepCom i foråret 2014.
26. maj 2014 publiceres læserbrev i
Ugeskrift for Læger med titlen; “Om
atomvåben – og forebyggelse mod dis-
ses anvendelse. ”
Maj 2014: Dr Alex Rosen, Tyskland,
anmodede om DLMKs støtte til et svar
til UNSCEAR’s Fukushima rapport. Da
denne rapport minimerer den stråledo-
sis som de japanske ofre blev/er udsat
for, er det indlysende vigtigt, at rappor-
ten korrigeres. Så vi støttede.
Maj 2014: DLMK donerer 250 USD til
den internationale fond, mhp at hjælpe
med at dække rejseudgifter for mindre
bemidledes til verdenskongressen.
Juli 2014: ICAN Nyhedsbrev: 152 lande
går nu ind for konventionen, 22 lande
er i mod, heriblandt Danmark.
Beatrice Finn er den nye administre-
rende direktør i ICAN, og hun betoner
i den forbindelse vigtigheden af at få
folket og de folkevalgte i tale.
Vi har set en bemærkelsesværdig vækst
i kampagnen gennem de sidste to år, og
vi skal være med til at sikre at den næste
konference i Wien til December bliver
en succes.
6. september 2014: DLMK siger ja til at
støtte UN event on September 26th to
Commemorate the Inaugural, Inter-
national Day for Total Elimination of
Nuclear Weapons.
BERETNING FRA INTERNATIONAL
COUNCILLOR, ALEXANDRA SCHOU
Afrapportering fra studenterkongres-
sen og verdenskongressen i Astana,
24.-29. August 2014: En velgennemført
verdenskongres med nye forsknings-
resultater og diskussioner vedrørende
aktuelle problemstillinger. Der blev
fremlagt lokale studier fra det tidligere
atomprøvesprængnings sted i Semipa-
latinsk.
Finske repræsentanter forelagde en
ide om at samle ind til et Peace House i
Boston, hvor bl.a. IPPNWs hovedkontor
skulle residerer.
IPPNW har udgivet en erklæring om
Gaza konflikten, hvor begge partner op-
fordres til at indgå fredsforhandlinger.
Dr Alex Rosen fra IPPNW Tyskland,
fremlagde en række studier, der pro-
blematiserer hele produktionskæden
af atomvåben, fra uran miner, over
atomkraft til atomvåben.
Dr Ira Helfand og Dr Allan Robock
fremlagde ny evidens, der ændrer
prognoserne for verdens fødevare
produktion i tilfælde af atomvinter. Det
fremgår nu at ikke en, men to milliarder
mennesker vil være i risiko for at sulte
i tilfælde af en atomvåbenudveksling
mellem USA og Rusland.
Nye Speakers of the Board er Bjørn Hilt,
Norge, og Hellen Barsosio, Kenya.
Dr Angelika Claussen blev valgt til ny
europæisk formand.
Både IPPNW Costa Rica og –Kenya
fremlagde imponerende rekrutterings-
tal, på over hundrede nye medlemmer i
Kenya. Her havde særligt Medical Peace
Work kurset tiltrukket mange nye.
Beliggenheden for næste studenter- og
verdenskongres blev diskuteret, men
dette er endnu ikke besluttet. Repræ-
sentanter fra Skandinavien diskuterede
muligheden for en svensk verdenskon-
gres, dette vil blive afdækket nærmere i
løbet af oktober måned.
BERETNING FRA STUDENTERREPRÆ-
SENTANT SARAH NDONI
På verdenskongressen blev der talt om
muligheden for en intensive kampagne
for danske medicinstuderende på det
medicinske fakultet i København i løbet
af efteråret.
I forbindelse med afholdelse af karriere
dag på Panum d. 9. oktober, vil IPPNW
være repræsenteret med egen bod.
Her vil der være god mulighed for at
tale med studerende om vores arbejde,
og måske vække deres interesse for
IPPNW.
I forbindelse med verdenskongressen
blev der dagligt skrevet opdateringer
med tekst og billeder, som kan læses på
ippnwworldcongress2014.wordpress.
com
DLMK S ROLLE I ICAN:
ND: Der er foreløbigt fire danske or-
ganisationer der støtter ICAN: Radikal
Ungdom, Fredsakademiet, Aldrig
mere krig og PUGWASK. Vi diskuterer
muligheden for at hverve flere støtter.
Desuden betones vigtighed af arbejdet
med offentlig oplysning.
VALG AF KASSERER OG TO
REVISORER
Kasserer: Niels Dahm
Revisorer: Anton Aggernæs og Bent
Pedersen
VALG AF FORMAND OG INTERNATIO-
NAL COUNCILLOR
Formand: Niels Dahm. Det aftales som
betingelse at opgaven med analyse af
ICAN nyhedsbrev uddelegeres.
International Councillor: Alexandra
Schou
VALG AF KOORDINATIONSUDVALG
Koordinationsudvalg består af frem-
mødte
SN vælges som studenterrepræsentant.
FASTSÆTTELSE AF KONTINGENT
Kontingent: 100 kr for studerende, 300
kr for læger og 200 kr for støttemedlem-
mer.
LÄKARE MOT KÄRNVAPEN #138
20
INTERNATIONELL UTBLICK
UTVECKLINGEN I UKRAINA
Vid sammankomsten i Uppsala den 1
oktober av SLMK:s vetenskapliga råd
diskuterade Claes Levinsson utveck-
lingen mellan Ukraina och Ryssland.
Levinsson är verksam vid centrum för
Rysslandstudier vid Uppsala Universi-
tet.
Utvecklingen beträffande Ukraina
var helt oväntad, nästan lika oväntad
som murens fall. Utvecklingen kan tol-
kas som att Putin inte var förberedd och
reagerade utan föregående planering.
EU tvingade fram ett ställningstagande
från Ukrainas president, och när denne
snabbt förkastade Putins bud, om
den euro-asiatiska unionen såg Putin
utvecklingen som hotfull.
Budapest-överenskommelsen 1994
var ett memorandum, alltså inte ett
avtal där ett brott skulle leda till kon-
sekvenser, t ex sanktioner eller militärt
ingripande. Överenskommelsen var po-
litisk och visar att parterna – Ryssland,
Västmakterna och Ukraina – var helt
överens om att Ukrainas gräns skulle
vara okränkbar och vapenmakt inte
användas mot landet. Rysslands an-
nektering av Krim var då ett klart brott,
mot överenskommelsen och mot FN-
stadgan. Att jämförbara brott begåtts av
till exempel USA är dock sant. Ryssland
hade starka intressen i Krim, framför
allt örlogsbaser, och en majoritet av
befolkningen ville tillhöra Ryssland.
Vad skulle utvecklingen ha blivit om
Ukraina - och rimligtvis Belarus och
Kazakstan – behållit sina kärnvapen?
Levinsson menade att detta var ett
nästan otänkbart scenario, bl.a. hade
(troligen?) endast ryska officerare till-
gång till koden för vapnens aktivering.
Men hade vapnen funnits kvar skulle
utvecklingen i Östeuropa blivit en helt
annan, och närmast en mardröm.
Vi i vetenskapliga rådet menade
under vår diskussion att Natos expan-
sion var viktig för utvecklingen. USA:s
president hade lovat den ryske presi-
denten att Nato inte skulle ta in forna
medlemmar i Warszawapakten. När så
skedde, steg för steg, uppfattades det
som ett hot och Putin ansåg sig ha skäl
att reagera.
Levinsson instämde i vår bedöm-
ning att Ukraina inte skulle komma att
skaffa kärnvapen även om det pratas
om detta, även i parlamentet.
Både Levinsson och professor Tho-
mas Jonter, som har mycket samarbete
med ryska universitet, var överens om
att atmosfären i Ryssland blivit mycket
repressiv på ett sätt som försvårar sam-
arbete och förståelse.
(Referat skrivet av Gunnar Westberg)
UTTALANDE FRÅN IPPNW OM
KRISEN I UKRAINA
“The current crisis in Ukraine is of com-
plex origin and of large humanitarian
consequence. It may lead to Ukraine
re-acquiring nuclear weapons (which
they voluntarily renounced in 1991).
It threatens to re-ignite the Cold War
and risks involving the use of nuclear
weapons accidentally or on purpose.
As Russian, American, Ukrainian,
and German doctors and leaders of
IPPNW, we together call upon the
parties to immediately cease the vio-
lence and to re-emphasize diplomatic
communication between the USA and
Russia, to assist Ukraine to resolve the
crisis peacefully.”
IPPNW Peace & Health Blog, 2 September
2014.
När Sovjetunionen föll samman 1990
hade Ukraina 1900 interkontinentala
missiler och 2500 ”substrategiska”
kärnvapen. Under några år hade
Ukraina världens tredje största kärn-
vapenarsenal. I Budapestavtalet från
1994 gick Ukraina med på att sända alla
kärnvapen till Ryssland mot att landets
territorium garanteras. USA betalade
också ut ett stort understöd till Ukraina.
De sista kärnvapnen lämnade Ukraina
1996 och de sista kärnvapenladdning-
arna år 2012.
Gunnar Westberg, IPPNW Peace &
Health Blog, 11 September 2014.
ÖSTRA UKRAINA: SJUKVÅRD
DELVIS I SPILLROR
I våras (Internationell utblick i LMK
136) refererade jag en artikel i the
Lancet om folkhälsan i Ukraina jämfört
med bl.a. Sverige. När jag nu (1 okto-
ber) söker PubMed och de sex största
tidskrifterna i allmän medicin (NEJM,
Lancet, JAMA, BMJ, Annals of Internal
Medicine och PLOS Medicine) om
artiklar om kriget i Ukraina blir utbytet
mycket magert. I stort sett bara nedan
citerad artikel om sjukvårdspersonal;
ingen om faran för upptrappning av
supermakternas konfrontation till hot
med kärnvapen.
Sjukvårdspersonal hotas när de
arbetar i östra Ukraina, både på sjuk-
hus och i ambulanser. Det är främst
separatisterna som hotar personalen
t.ex. genom att genomsöka ambulan-
serna under vapenhot (at gunpoint) vid
varje vägspärr. Därigenom blir akuta
transporter också fördröjda. Ambulan-
ser beslagtas för trupptransporter och
medicinsk utrustning slås sönder. FN
uppger att 70 % av sjukvårdspersonalen
i Luhansk and Donetsk flytt. Ukraina
har en mycket hög, närmast epidemisk
sjuklighet i resistent tuberkulos. Pati-
enter med tbc, AIDS och andra svåra
kroniska sjukdomar får förmodligen nu
undermålig behandling.
Holt E. Ukraine: health workers fear for their
safety. www.thelancet.com 2014;384 (August
30):735.
USA: LÄKARNAS RÖST
BEHÖVS ÅTER FÖR NEDRUST-
NING
Virtual Mentor är namnet på amerikan-
ska läkarförbundet AMA:s tidskrift för
etik. IPPNW:s co-president Ira Helfand
och medarbetare skriver i septem-
Av Inge Axelsson
LÄKARE MOT KÄRNVAPEN #138
21
▲ Rysslands militära upprustning kastar en lång skugga över regionen. Samtidigt har atmosfären i Ryssland har blivit mycket repressiv
på ett sätt som försvårar samarbete och förståelse.
bernumret 2014 om vikten av att den
medicinska professionen ånyo tar upp
kärnvapnen som det största hotet mot
mänskligheten. Han citerar Gorbatjov:
“The International Physicians for the
Prevention of Nuclear War has come
to exercise a tremendous influence on
world public opinion within quite a
short period of time. Their work com-
mands great respect. For what they
say and what they do is prompted by
accurate knowledge and a passionate
desire to warn humanity about the
danger looming over it. In light of their
arguments and the strictly scientific
data which they possess, there seems
to be no room left for politicking. And
no serious politician has the right to
disregard their conclusions.”
Detta 27 år gamla uttalande kan
användas än idag när Kreml agerar som
en arrogant supermakt och västsidan
tycks oförmögen att reagera på annat
sätt än enligt en kalla kriget-ordning
som borde förvisats till historiens
skräphög.
Ira Helfand, et al. Preventing Nuclear War:
A Professional Responsibility for Physicians.
Virtual Mentor. September 2014, Volume 16,
Number 9: 739-744.
Gorbachev M. Perestroika. Harper & Row;
1987: 154.
AUSTRALIEN
Australien är det enda land utan
kärnvapen som brutit uranmalm som
använts i kärnvapen av ett annat land
och där kärnvapnen sedan exploderat
på deras (Australiens) territorium.
Australien är del av en kärnvapenfri
zon samtidigt som det skyddas av
’extended nuclear deterrence’. Med
andra ord: Australien har en motsä-
gelsefull kärnvapenpolitik. Mellan
1952 och 1957 utförde Storbritannien
12 kärnvapenprov på Australiens
fastland. En minister i regeringen kon-
staterade att “England has the bomb
and the knowhow; we have the open
spaces and much technical skill and
great willingness to help the Mother-
land”. Stora områden blev radioaktivt
kontaminerad men, som en hög
brittisk flygvapenofficer rapporterade,
“the levels recommended by the ICRP
would necessarily be exceeded ... only
very slight health hazard to people
would arise, and that only to primitive
peoples”.
De senaste decennierna har Austra-
lien litat på skydd av USA:s kärnvapen:
”In the words of the latest 2013 De-
fence White Paper: ‘As long as nuclear
weapons exist, we rely on the nuclear
forces of the United States to deter
nuclear attack on Australia’.”
Ruff TA. Nuclear-enmeshed Australia: an obsta-
cle to nuclear weapons eradication. Medicine,
Conflict and Survival 2014;30, Suppl. 1, July
2014:s71-s80
I samma nummer av “Medicine, Con-
flict and Survival” finns en artikel om
“From nuclear weapons acquisition
to nuclear disarmament - the Swedish
case” av Thomas Jonter och medar-
betare. Thomas är ledamot av SLMK:s
vetenskapliga råd.
UNDERTECKNA PETITION TILL
PRESIDENT OBAMA:
“The time has come to ban nuclear
weapons, just as the other weapons of
mass destruction have been banned.
Any use of nuclear weapons – whether
by accident, miscalculation or design
– would have a devastating humanita-
rian impact and could lead to a nuclear
war. President Obama, take the next
step: send a United States delega-
tion to constructively participate in
the Humanitarian Impact of Nuclear
Weapons Conference, December, 2014
in Vienna.”
Petitionen kan undertecknas på
hemsidan www.ippnw.org.
Entusiastisk och engagerande var
Hans alltid. Här vid SLMKs vårmöte
i Celestes ateljé på Ven.
Alltid positiv, drivande och nytänkande. Här vid ett möte hos talman-
nen i den ryska Duman. Till vänster paret Dumas från Dallas, exper-
ter på kärnvapenkrig av misstag. Till höger två ryska studenter.
Hans var med och initierade de trilaterala mötena i Uppsala under
1980-talet. Bilden är från 1987 och Hans flankeras av Feodor Soprul-
lov (SU) och Pete Thomson (US) som diskuterar i samförstånd i en
svensk trädgård.
LÄKARE MOT KÄRNVAPEN #138
22
minnesord
Hans Levander
Hans Levander, medlem och aktivist i SLMK alltsedan den
första tiden, avled i sitt hem i Uppsala den 7 juli vid 72 års
ålder. Han sörjs närmast av hustrun Kristina och barnen
Charlotte och Pontus med familjer.
Hans var en engagerad läkare som särskilt engagerade sig i
patienter med kroniska smärttillstånd. Som medicinare ville
han också verka mot de stora farorna, de som hotar mänsk-
lighetens hälsa och överlevnad. Inom vår förening var Hans
framför allt den som kom med nya idéer. Hans organiserade,
under det Kalla Krigets svåra tid, Trilaterala möten i sitt hem
i Uppsala och på andra orter, där läkare från öst och väst träf-
fades och talade avspänningspolitik och medicinska konse-
kvenser av kärnvapen. I Dialogprojektet utgick vi på samma
sätt ifrån att samtal, inte konfrontation, kunde få människor
att ändra uppfattning. Dessa dialoger med beslutsfattare i
kärnvapenländerna innebar under ett par decennier ett stort
antal möten med politiker och militärer i nästan alla kärnva-
penländer. Särskilt många dialogmöten hade vi i Ryssland.
Kärnvapnen måste avskaffas om de inte skall avskaffa oss.
Hans insåg att möjligheterna att påverka makthavarna i
kärnvapenländerna var begränsade. Vi måste vända oss till
de unga! Med entusiasm startade han organisationen Life-
Link Friendship Schools projektet som lärde elever i skolor
i hela världen att samarbeta i fredsprojekt för att bygga för-
troende och fred. Organisationen fick snart vidare uppgifter,
nu för att rädda vår miljö. Ta hand om dig själv, ta hand om
andra, ta hand om naturen, blev valspråket. Med mycket små
resurser skapades ett internationellt nätverk som nu innefat-
tar 700 skolor i mer än 80 länder. Tusentals ungdomar runt
om i världen har tagit Hans Levanders idéer till sitt hjärta.
Hans var den store inspiratören, både i den
svenska och i den internationella delen
av IPPNW. Varifrån kom idéerna, klokhe-
ten och engagemanget? Vi vet inte, men
där fanns alltid glädje i allt han gjorde, en
glädje som lyfte också oss.
Det finns en kort filmsekvens som spreds över världen där
Hans sjunger i duschen, ”We say no Nukes, we say no Nukes”,
till ett Beethoventema. We’ll sing it again, Hans.
För Svenska Läkare mot Kärnvapen,
Andreas Tolf, Gösta Alfvén, Jan Larsson,
Klas Lundius, Christina Vigre-Lundius,
Gunnar Westberg
En av Hans många
skolor i Moskva som
kopplades ihop med
SLMK:s ”Shape your
Future”.
En, som vanligt,
glad och positiv
Hans på väg till
nya uppdrag i
Moskva.
LÄKARE MOT KÄRNVAPEN #138
23
KYRKORNAS VÄRLDSRÅD
TRYCKER PÅ FÖR ETT KÄRN-
VAPENFÖRBUD
Efter ett veckolångt möte i centralkom-
mitén släppte Kyrkornas Världsråd
tidigare i år slutligen ett uttalande om
nödvändigheten av att gemensamt
arbeta för en kärnvapenfri värld. Utta-
landet pekade särskilt på kärnvapnens
urskillningslösa förstörelseverkan och
de ofattbara humanitära konsekven-
serna till följd av dess användning, ett
överhängande hot mot hela världen.
Kyrkornas Världsråd är en sam-
manslutning av kristna samfund och
trosinriktningar som strävar efter
sammanhållning och enighet. Under
dess existens har Kyrkornas Världsråd
demonstrerat ett starkt engagemang för
sociala frågor, inklusive skydd av sår-
bara befolkningar, ekonomisk rättvisa
och fredsfrågor.
”Denna nya policy uppdaterar
ett av våra långtgående mål” säger
Jonathan Friedrich, programansvarig
för freds- och nedrustningsfrågor inom
Kyrkornas Världsråd. ”Det förstärker
rollen för kyrkorna och organisationer
som redan stöder det humanitära ini-
tiativet samtidigt som det introducerar
andra till den gemensamma plattfor-
men och behovet att arbeta med ICAN.
Enligt uttalandet från Kyrkornas Världs-
råd kan inte kärnvapnens existens förli-
kas med fred och humanitära principer.
Uttalandet gör gällande att oförutsedda
händelser och misstag såväl som med-
veten användning av dessa vapen kan
ha förödande effekter och är därför ett
konstant hot mot mänskligheten. Det
finns internationella normer och regel-
verk för andra urskillningslösa massför-
störelsevapen och uttalandet menar att
det är nödvändigt med reglering för att
lyckas eliminera kärnvapnen i världen.
Uttalandet innehåller även en
rad rekommendationer till kyrkor och
samfund som vill ha en kärnvapenfri
värld. Kyrkornas Världsråd uppmanar
sina medlemmar till att sätta press på
de olika nationella regeringarna för att
arbeta för ett förbud av kärnvapen och
att ge stöd till organisationer som arbe-
tar mot det målet, till exempel ICAN.
Uttalandet är ännu en yttring
av det växande stödet för ett förbud
mot kärnvapen och nödvändigheten
av total avrustning av dessa vapen.
Man pekar tydligt ut att ”Kärnvapen
kan absolut inte förlikas med verklig
fred. Effekterna av dessa vapen är
urskillningslösa och oerhörda bortom
jämförelse med andra vapen. Så länge
dessa vapen existerar utgör de ett hot
mot mänskligheten.”
USA TILL THE VIENNA
CONFERENCE ON THE
HUMANITARIAN IMPACT OF
NUCLEAR WEAPONS
USA har meddelat att de kommer att
delta i Wien i diskussionerna om de
humanitära effekterna av kärnvapen.
Det är första gången något av P5-
länderna deltar i dessa konferenser.
http://m.state.gov/md233868.htm
LAGERLOKAL SÖKES
Känner du till en torr och relativt lät-
tillgänglig lokal som står tom? Läkare
mot Kärnvapen är i behov av förrådsut-
rymme för arkivmaterial, främst papper
och pärmar. Allt av intresse, så länge det
är torrt och skadedjursfritt och i Stock-
holmstrakten!
Har du något tips? Kontakta
Josefin Lind på 08-400 20 483 eller
josefin.lind@slmk.org
AUTOGIRO
Du vet väl om att du kan betala din
medlemsavgift och skänka en regel-
bunden gåva via autogiro? Gå in på
www.slmk.org/bli-medlem och ladda ner
en anmälningsblankett. Du kan även an-
mäla dig via din internetbank eller ringa
oss på 08-400 20 483 så skickar vi en
blankett! Genom 90-kontot är vi kontrol-
lerade av Svensk insamlingskontroll och
Frivilligorganisationernas insamlings-
råd, det garanterar att din gåva används
på ett korrekt och etiskt sätt!
NYHETSBREV
SLMK:s nyhetsbrev är ett mejlutskick
som innehåller aktuell information om
intressanta händelser på kärnvapenfron-
ten i kortfattad form.
Nyhetsbrevet skickas ut ungefär en
gång varannan månad. Skicka ett mejl
till leonore.wide@slmk.org om du vill
vara med på utskickslistan.
NOTISER
LÄKARE MOT KÄRNVAPEN #138
24
MEDLEMSSIDORNA
Kallelse till årsmöte
Alla medlemmar är välkomna till SLMK:s årsmöte lördagen den
24 JANUARI 2015 KL 14.00 – 15.00
på Norrtullsgatan 45 (f.d. Borgerskapets enkehus), Stockholm. T-Odenplan.
VALBEREDNINGENS FÖRSLAG TILL
SLMK:S STYRELSE 2015
Ordförande: Andreas Tolf, Uppsala
Vice ordförande: Martin Tondel, Uppsala
Vice ordförand: Åsa Lindström, Eskilstuna
Sekreterare: Meit Krakau, Danderyd
Koordinator: Leonore Wide, Saltsjöbaden
Medlem i IPPNW:s internationella råd: Gunnar Westberg, Göteborg
ÖVRIGA LEDAMÖTER:
Christina Vigre Lundius, Perstorp
Frida Sundberg, Göteborg
vakant
Studentrepresentant: Märta Leffler, Malmö
SUPPLEANTER:
Ann Marie Janson Lang, Stockholm
Birgitta Sahlström Kastlund, Lund
Gösta Alfvén, Stockholm
Jan Larsson, Uppsala
Johannes Eldblom, Göteborg
Johannes Norberg, Skellefteå
Nelli Jonasson-Filippova, Skövde
Wenjing Tao, Stockholm
Studentsuppleant: vakant
REVISION:
Auktoriserad revisor: Christina Gotting, Stockholm
Auktoriserad revisor, suppleant: vakant
Föreningsrevisor: Bengt Lindell, Kalmar
Föreningsrevisor, suppleant: Kristina Olofsson, Hudiksvall
VALBEREDNINGEN HAR UTGJORTS AV:
Carin Odhner, Stocksund
Karin Stenstedt, Bromma
Erik Wareborn, Malmö
MEDLEMSSIDORNA
LÄKARE MOT KÄRNVAPEN #138
25
SVENSKA LÄKARE MOT KÄRNVAPENS
STYRELSE OCH LEDNING
Ordförande:
Andreas Tolf, Gävle ...............................0706-363 834, andreas.tolf@slmk.org
Vice ordförande:
Martin Tondel, Uppsala ........................0705-435 640, martin.tondel@slmk.org
Åsa Lindström, Eskilstuna ....................0736-631 140, asa.lindstrom@slmk.org
Sekreterare:
Meit Krakau, Danderyd ........................0709-608 084, meit.krakau@slmk.org
Koordinator:
Leonore Wide, Saltsjöbaden ................0706-920 319, leonore.wide@slmk.org
Medlem i IPPNW:s internationella råd:
Gunnar Westberg, Göteborg ................0727-443 023, gunnar.westberg@slmk.org
Ledamöter:
Ann Marie Janson Lang, Stockholm .....0706-655 651, annmarie.janson-lang@slmk.org
Christina Vigre Lundius, Perstorp .........0738-525 553, christina.vigre.lundius@slmk.org
Frida Sundberg, Göteborg ...................0702-305 865, frida.sundberg@slmk.org
Studentrepresentant:
Vakant
Suppleanter:
Birgitta Sahlström Kastlund ..................046-211 6345, birgitta.kastlund@slmk.org
Jan Larsson, Uppsala ..........................0725-668 725, jan.larsson@slmk.org
Gösta Alfvén, Stockholm ......................0739-660 835, gosta.alfven@slmk.org
Johannes Eldblom, Göteborg...............0734-233 100, johannes.eldblom@slmk.org
Nelli Jonasson-Filippova, Skövde .........0762-300 634, nelli.jonasson-filippova@slmk.org
Johannes Norberg, Skellefteå ..............0702-754 222, johannes.norberg@slmk.org
Monika Palmgren, Solna .......................0709-519 067, monika.palmgren@slmk.org
Wenjing Tao, Södertälje ........................0737-641 952, wenjing.tao@slmk.org
Studentsuppleant:
Märta Leffler, Malmö .............................0707-569859, marta.leffler@gmail.com
Valberedning:
Carin Odhner, Stocksund .....................08-755 50 29, carin.odhner@slmk.org
Karin Stenstedt, Bromma .....................08-255 638, karin.stenstedt@slmk.org
Erik Wareborn, Malmö ..........................0709-757 161, erik.wareborn@slmk.org
Auktoriserad revisor
Christina Gotting, Stockholm ................08-32 83 10, christina@gottingrevision.se
Godkänd revisor, suppleant:
Gunnel Söderlund, Österskär .................0733-450 160 gunnel.soderlund@gusorevision.se
Föreningsrevisor:
Bengt Lindell, Kalmar ...........................0706-472 347, bengt.lindell@slmk.org
Föreningsrevisorn fyller även föreningens ”whistle-blower”-funktion och kan
kontaktas via whistleblower@slmk.org
Föreningsrevisor, suppleant:
Kristina Olofsson, Hudiksvall ...............0650-102 56, kristina.olofsson@slmk.org
KANSLI
Information och kommunikation
Josefin Lind
08-400 204 83
0760-24 51 58
josefin.lind@slmk.org
Medlemsregister och
prenumerationsärenden
Cerese Olsson
08-400 204 83
cerese.olsson@slmk.org
Projektledare
Clara Levin
08-400 204 83
clara.levin@slmk.org
Svenska Läkare mot Kärnvapen
Norrtullsgatan 45
113 45 Stockholm
Kassör och kanslichef
Klas Lundius
Svenska Läkare mot Kärnvapen
Håkantorpsmölla
281 91 Perstorp
E-post: klas.lundius@slmk.org
Gunnar Westberg
Profession:
Professor emeritus i medicin.
Uppdrag i SLMK:
Styrelseledamot; CoPresident
för IPPNW 20048
Personligt:
Aktiv i SLMK sedan föreningens
tillkomst. Om vi kunde få män
niskor att inse vad ett kärnva
penkrig innebär skulle männis
kor se till att avskaffa kärnvapen
innan dessa avskaffar oss. Värl
den skall befrias från kärnvap
nen! Där är bara nio av jordens
190 länder som fortfarande lider
av atom vapenberoende.
PERSONPORTRÄTTET
MEDLEMSSIDORNA
ORGANISATIONER MOT KÄRNVAPEN
SVENSKA LÄKARE MOT KÄRNVAPEN - SLMK
En gång beskrevs läkarrörelsen mot kärnvapen av en engagerad medlem så här:
”Vi är inte en grupp aktivister som råkar vara läkare. Vi är först och främst läkare, som tagit på oss att lindra lidande och död.
Vi lyfter detta engagemang till en global nivå i ett gemensamt försök att förhindra det svåra lidande och de förluster i människoliv
som kärnvapenkrig skulle leda till.”
Det tycker vi fortfarande är ett bra sätt att beskriva vilka vi är och varför det är vår uppgift som läkare att ta ställning i frågan om det
sista ännu icke förbjudna massförstörelsevapnet.
Vi är den svenska sektionen av International Physicians for the Prevention of Nuclear War (IPPNW) som är en bred internationell
organisation med 150 000 medlemmar, som har en kärnvapenfri värld som gemensamt mål. I Sverige är vi idag nästan 3 000
läkare och medicinstudenter som är medlemmar. Dessutom har vi associerade medlemmar från yrkesgrupper som liksom läkare
vill värna liv och hälsa, nämligen:
• Tandläkare
• Forskare och ingenjörer
• Sjuksköterskor, sjukgymnaster och analytiker
Både Svenska Läkare mot Kärnvapen och IPPNW är politiskt och religiöst obundna organisationer med målet att avskaffa kärnvap-
nen genom att sprida saklig information om vapnens medicinska effekter.
Som medlem får du tidningen Läkare mot Kärnvapen 4 gånger/år. Det är den enda svenska tidskriften om kärnvapen.
Vårt arbete finansieras till ca 80 % av medlemsavgifter. Utan detta stöd skulle vi inte kunna agera så självständigt och vetenskap-
ligt trovärdigt som vi gör idag. En stark röst för de humanitära och medicinska nedrustningsargumenten är nödvändig i dagens
kärnvapendebatt. Vi är den rösten, tack vare en engagerad läkarkår.
Medlemsavgiften är 290 kr/år för läkare och 200 kr/år för associerade medlemmar. Alla studenter betalar 100 kr/år.
Du hittar oss på webben: www.slmk.org eller facebook.com/SLMK.1981
INTERNATIONELL KAMPANJ FÖR ETT KÄRNVAPENFÖRBUD
2007 lanserade IPPNW en bred kampanj för kärnvapnens avskaffande som getts namnet ICAN – International Campaign to Abo-
lish Nuclear Weapons. Idag samlar den 331 organisationer i 80 länder som ställt sig bakom kampanjens krav på ett internationellt
avtal om förbjuder kärnvapen. I Sverige medverkar elva stora freds- och miljöorganisationer i ICAN som drivs av initiativtagaren
Svenska Läkare mot Kärnvapen.
www.icanw.org / www.icanw.se
facebook.com/ican.sweden
Twitter @ICAN_Sweden
DANSKE LÆGER MOD KERNEVÅBEN - DLMK
Bestyrelsen består af: Niels Dahm formand og kasserer, Cæcilie Buhmann international councillor i samarbejde med Alexandra
Schou, Klaus Arnung kontaktperson til Läkare Mot Kärnvapen og udarbejdelse af årsberetning, Alexandra Schou studenterkontakt
og hjemmeside, Povl Revsbech sekretariat og hjemmeside, Anton Aggernæs revisor sammen med Bent Petersen, Willy Hanghøj-
Petersen, Sarah Ndoni studenterrepræsentant.
DLMK:s bestyrelse
Povl Revsbech, Brabrand, 86 26 47 17, revsbech@dadlnet.dk
Anton Aggernæs, Frederiksberg, 38 34 35 07, aggernaes.a@dadlnet.dk
Klaus Arnung, Vedbæk, 45 66 11 81, k.arnung@dadlnet.dk
Niels Dahm, Fåborg, 62 61 83 61, dahm@avernak.dk
Cæcilie Bøck Buhmann, København N, 26 18 95 06, cbuhmann2002@yahoo.com
Alexandra Schou, København N, 27 21 81 15, alixschou@hotmail.com
Willy Hanghøj-Petersen, 97424726, mobil 23747505, willyhp13@gmail.com
Sarah Ndoni, København S, 50247452, ndoni_sar@hotmail.com
Som associerad medlem deltar du i verksamheten och har
samma förmåner som ordinarie medlemmar, med den enda
skillnaden att du inte kan inneha en styrelsepost.
LÄKARE MOT KÄRNVAPEN #138
26
DLMK:s sekretariat:
c/o Povl Revsbech, 86 26 47 17
revsbech@dadlnet.dk
Medlemskab opnås ved indbetaling af
årskontingent på Giro 8 03 91 00
300 Dkr for læger og pensionister
100 Dkr for studenter
200 Dkr for støtte medlemmer
DLMK:s jemmeside: www.dlmk.dk
2015
NEDRUSTNINGENS ÅR?!
ÖVERSYNSKONFERENSEN AV
ICKESPRIDNINGSAVTALET
Vi hoppas att det blir en lyckad konferens och att många
kärnvapenfria stater ställer hård press på kärnvapenstaterna att
implementera sina nedrustningsåtaganden.
70 ÅR SEDAN ATOMBOMBERNA ÖVER
HIROSHIMA OCH NAGASAKI
På 70-årsdagen uppmuntrar vi alla engagerade att arrangera
evenemang på era hemorter, skriva debattariklar och på andra sätt
uppmärksamma denna dag och kärnvapenfrågan.
SVERIGE TAR TÄTEN FÖR NEDRUSTNING?
Under 2015 hoppas vi att Sverige visar att man menar allvar med att
nedrustning är prioriterat område i utrikespolitiken. Vi hoppas också
att Sveriges anslutning till det humanitära initiativet kommer att leda
till ökat samarbete med de progressiva kärnvapenfria staterna.
HÅLL DIG
UPPDATERAD
www.slmk.org
www.ippnw.org
www.icanw.org
www.goodbyenuk.es
POSTTIDNING B 03
Begränsad
eftersändning
Vid definitiv eftersändning
återsänds försändelsen med
nya adressen på baksidan
Avsändare:
Svenska Läkare mot Kärnvapen
Norrtullsgatan 45
113 45 Stockholm
Sweden
Kallelse till årsmöte
Alla medlemmar är välkomna till årsmöte för
Svenska Läkare mot Kärnvapen
LÖRDAGEN 24 JANUARI 2015
KL 14.00 – 15.00
på Norrtullsgatan 45 (f.d. Borgerskapets enkehus),
Stockholm. T-Odenplan.