Text från PDF
TEMA: STRÅLNING
– HIROSHIMA OCH NAGASAKI
– PROVSPRÄNGNINGSPOLIGONEN SEMIPALATINSK
– AKUTA STRÅLSKADOR
SVENSKA LÄKARE MOT KÄRNVAPEN I ALMEDALEN
’DONT BANK ON THE BOMB’
I DETTA
NUMMER
LÄKARE MOT KÄRNVAPEN #134
Rolf Ekéus
MOTTAGARE AV ÅRETS ANTIATOMBOMBSDIPLOM
LÄKARE MOT KÄRNVAPEN
UTGIVEN SEDAN 1981
Nr 134 nov-dec 2013www.slmk.org
I DETTA
NUMMER
Skadliga effekter av joniserande strål-
ning är huvudtema för detta nummer
av LMK. Akut strålsjuka var ett nästan
okänt fenomen före Hiroshima 1945,
idag är det ett etablerat begrepp. Sjuk-
domsförlopp och behandlingsprin-
ciper varierar beroende på stråldos,
vilket beskrevs pedagogiskt i en artikel
från 1989 av SLMK:s dåvarande ord-
förande Gösta Arturson. Gösta avled
nyligen och vi publicerar nu artikeln
igen för att hedra Gösta. Artikeln är ett
exempel på Göstas breda kunskapsfält
och stora förmåga att presentera medi-
cinsk information på ett lättförståeligt
sätt. Vidare presentaras i två artiklar
forskningsresultat kring långtidseffek-
ter av strålning.
Ett av SLMK:s viktigaste och mest
framgångsrika projekt under senare år
handlar om att förmå svenska banker
att inte investera i företag som är för-
knippade med tillverkning av kärnva-
pen. Flera banker har ändrat sin policy
och tillåter inte sådana investeringar
idag. Swedbank är den senaste av
storbankerna i Sverige som ändrat sin
investeringsstrategi i denna riktning.
Läs vidare om SLMK i Almeda-
len och om Hiroshimadagen som
högtidlighölls på flera ställen i landet.
Och glöm inte Internationell utblick,
den här gången med bland annat en
minikurs om kemvapen.
Jan Larsson, Ulf König
LÄKARE MOT KÄRNVAPEN #134
2
I augusti fick vi veta att Gösta Arturson
avlidit. Gösta var en av vår organisa-
tions pionjärer och dess ordförande
under mitten av 1980-talet. Som kirurg
och internationellt erkänd bränn-
skadeforskare hade han en särskild
insikt i kärnvapenkrigets katastrofala
följder. I en läsvärd artikel i LMK nr 86
(2001) skriver Gösta att hans kollegor
provocerades av hans kärnvapen-
engagemang; han skulle ju göra mer
nytta i operationssalen, ansåg de. Men
Gösta var inte en kärnvapenaktivist
som råkade vara läkare. Hans upp-
drag som läkare var själva källan till
hans engagemang. Nedrustningen var
för viktig att överlämnas åt politiker,
tekniska experter och ”makthungriga
förespråkare för kärnvapenrustning”.
Genom Göstas engagemang etablera-
des bland annat ett samarbete mellan
International Society for Burn Injuries
och WHO. De medicinska effekterna av
ett kärnvapenkrig kom därmed upp på
den högsta politiska agendan.
Den medicinska professionens
kunskaper behövs även idag i nedrust-
ningens tjänst. Förutom en nypubli-
cering av Gösta Artursons artikel om
akuta strålskador får vi i detta nummer
av Läkare mot Kärnvapen läsa Martin
Tondels artikel om den japanska
befolkningens lidande ännu femtio år
efter bombningarna.
Gasattacken mot civila i Syrien
påminner oss om att användningen av
massförstörelsevapen inte är förpas-
sad till historiens avskrädeshög. Men
mitt i förskräckelsen inger de pågåen-
de samtalen mellan Ryssland och USA
hopp. Det tycks finnas en bred politisk
enighet i världen om det omoraliska
i gasattacken. Kemvapenkonvention
är ordet på allas läppar. Men det hade
knappast ansetts vara mindre omora-
liskt med en kärnvapenattack än en
gasattack. Tanken att på samma sätt
formalisera det omoraliska i kärnva-
pen ligger nära. Men det är knappast
troligt att det är kärnvapenländerna
som kommer att gå i bräschen för ett
sådant förbud, trots uppmuntran av
FN:s generalsekreterare.
Därför måste vi kärnvapenfria
länder – vilka utgör den klara majo-
riteten av länder i världen – arbeta
målmedvetet för ett förbud. Sveriges
linje är idag att inte uttala sig avvikan-
de från EU-linjen i kärnvapenfrågan.
Man glömmer lätt att det i EU finns två
länder med egna kärnvapenarsenaler
samt ännu fler med amerikanska kärn-
vapen placerade på sina territorier. Att
Sverige sätter sin förhoppning om en
kärnvapenfri värld i händerna på EU,
det duger inte.
Gösta Arturson förstod att det
inte gick att vänta och hoppas på
förändring. Hans personliga enga-
gemang, mod och rättskänsla gjorde
skillnad och vägleder oss ännu idag.
De humanitära konsekvenserna av ett
kärnvapenkrig är idag, nära tjugo år
efter publiceringen av den rapport om
kärnvapenkrigets följder som Gösta
tog initiativet till, åter på den högsta
politiska dagordningen. Låt oss fort-
sätta att likt Gösta verka i mänsklig-
hetens tjänst – både i operationssalen
och utanför. v
I mänsklighetens tjänst – både i
och utanför operationssalen
LEDARE
Andreas Tolf
andreas.tolf@slmk.org
”
Nedrustningen var
för viktig att överlämnas åt politiker
LÄKARE MOT KÄRNVAPEN #134
3
INNEHÅLL
Läkare mot Kärnvapen nr 134
november-december 2013
ISSN: 1400-2256 Upplaga: ca 5 000 ex
Läkare mot Kärnvapen är en kvartalstid-
skrift som ges ut av förenin gen
Svenska Läkare mot Kärnvapen i
samarbete med Danska Läkare mot
Kärnvapen, Forskare och Ingenjörer
mot Kärnvapen och Svenska
Tandläkare mot Kärnvapen.
Ansvarig utgivare: Jan Larsson
Linnég. 2 H, 753 32 UPPSALA
Tel 0725-66 87 25
E-post: jan.larsson@slmk.org
UTGIVNINGSPLAN
Nr Manusstopp Distribution
135 20 dec 2013 jan/feb
136 1 feb 2014 mars
137 1 maj 2014 juni
138 20 sep 2014 okt/nov
TEMA: STRÅLNING
HIROSHIMA OCH NAGASAKI
PROVSPRÄNGNINGSPOLIGONEN
SEMIPALATINSK
AKUTA STRÅLSKADOR
12 LÄKARE MOT KÄRNVAPEN I ALMEDALEN
14 HIROSHIMADAGEN 2013
16 SVENSKA BANKER I ’HALL OF SHAME’
17 INTERVJU MED SWEDBANK
18 GÖSTA ARTURSON - MINNESORD
19 NOTISER
20 INTERNATIONELL UTBLICK
22 REFERAT AF LANDSMØDE I DLMK
24 MEDLEMSSIDORNA
8
Red för detta nr: Jan Larsson, Ulf König,
Josefin Lind
Tryckeri: AM-tryck & reklam i Hässleholm
0451-38 49 50
Layout: Gabriel Holmbom,
egdesign.gabriel@gmail.com
Manus till nästa nr skickas till:
Jan Larsson (adress ovan)
Prenumerationsärenden handläggs av
kansliet i Stockholm, adr se sid 25.
Tryckt på miljögodkänt papper.
FRAMSIDA:
Rolf Ekéus erhåller SLMK:s antiatom-
bombsdiplom under Hiroshimadagen i
Storkyrkan, Stockholm.
4
6
STRÅLNING
M
edicinsk uppföljning
av de överlevande efter
atombomberna över Hi-
roshima och Nagasaki har varit av fun-
damental betydelse för vår förståelse
av effekterna av joniserande strålning.
I den senaste övergripande rapporten
görs en uppföljning av dödsorsakerna.
Studien är den 14:e i ordningen av
den s.k. Life Span Study som omfattar
drygt 86 000 av de 120 000 personer
som överlevde atombomberna fram
till folkräkningen 1950. Det är Radia-
tion Effects Research Foundation som
gör dessa uppföljningar och där man
på hemsidan (www.rerf.jp) finner
uppdaterad information om olika
publikationer.
I den 14:e rapporten har uppfölj-
ning skett i dödsorsaksregistret mellan
1950 och 2003. Vid uppföljningstidens
slut levde fortfarande 42 % av de som
fanns med vid studiestarten. Risken
för de flesta cancerformer är statistiskt
förhöjd och ökar proportionellt med
dosen liksom för alla dödsorsaker
sammantagna. Riskökningen som kan
hänföras till strålningen från atombom-
berna verkar kvarstå hela livet. Totalt
inträffade knappt 11 000 dödsfall i so-
lida cancerfall i gruppen, varav 5 % kan
tillskrivas en effekt av strålningen, men
i den högsta strålgruppen över 2 Gray
(Gy) var riskökningen så stor att mer
än hälften av de inträffade cancerfallen
orsakades av strålningen (attributable
fraction). Risken att få cancer vid 70
års ålder är betydligt större för de som
var 10 år jämfört med de som var 40 år
gamla 1945.
Utöver solid cancer inträffade
totalt 700 dödsfall i maligniteter i de
blodbildande organen varav leukemi
utgjorde 300 fall. Vid test av olika
dos-responsmodeller hade den linjära
modellen bäst anpassning till data i
Förhöjd risk för cancer
kvarstår mer än ett halvt sekel
efter atombomberna över
Hiroshima och Nagasaki
Av Martin Tondel
Ett halvt sekel efter
ATOMBOMBERNA
hela dosintervallet och under hela upp-
följningsperioden. Däremot, i dosin-
tervallet 0-2 Gy var lutningen svagare
i början för att bli starkare i slutet av
detta intervall och lutningen blev också
generellt allt starkare ju längre uppfölj-
ningsperiod man studerade. I området
mindre än 0,1 Gy såg man en tendens
till uppåt konvex dos-respons, dvs. en
jämfört med intervallet 0-2 Gy omvänd
kurvform, som är svår att förklara. En
möjlig förklaring skulle kunna vara att
diagnostiska röntgenundersökningar
under flera års uppföljning gett ett rela-
tivt stort strålningsbidrag jämfört med
bestrålningen från atombomberna och
därmed bidragit till dödsfallen i cancer.
Radiation Effects Research Foundation
Atomic Bomb Casualty Commission (ABCC) grundades 1947 av amerikanska
vetenskapsakademin för att i samarbete med japanska hälsoministeriet studera
de medicinska konsekvenserna av atombomberna över Hiroshima och Nagasaki.
ABCC ombildades 1975 till en stiftelse, Radiation Effects Research Foundation
(RERF), för att fortsätta uppföljningen överlevarna. Den största kohorten är Life Span
Study (LSS), bestående av 120 000 personer som överlevde atombomberna fram till
folkräkningen 1950. Samtliga personer intervjuades noggrant direkt efter bombning-
arna för att man skulle kunna göra en individuell dosberäkning. LSS-kohorten har
därefter följts i dödsorsaksregister och cancerregister. En lista över de vetenskapliga
publikationerna återfinns på RERF:s hemsida www.rerf.jp/library/index_e.html.
LÄKARE MOT KÄRNVAPEN #134
4
Av icke-maligna sjukdomar var risken
statistiskt förhöjd för blodsjukdomar,
hjärtkärlsjukdomar och lungsjukdomar.
Eftersom 80 % av de som var under 20
år vid tiden för bombfällningarna fort-
farande är i livet, kommer fortsatta upp-
följningar att ge viktig information när
det gäller den joniserande strålningens
medicinska effekter, i synnerhet för de
som bestrålades i unga år.
Sedan denna undersökning
publicerades förra året har ytterligare
två studier publicerats, en om blodma-
ligniteter och en om sköldkörtelcancer.
Trots att leukemi var den malignitet
som först uppmärksammades med
förhöjd risk bland de överlevande, den
första rapporten kom redan 1952, ter
det sig som att leukemirisken kvarstår
förhöjd mer än 50 år efter atombom-
berna över Hiroshima och Nagasaki.
Trettio procent av leukemifallen kan
beräknas ha orsakats av strålningen.
Den inbördes relationen mellan de
olika leukemiformerna varierar över tid,
där akut lymfatisk leukemi och kronisk
myeloisk leukemi dominerade de första
åren medan akut myeloisk leukemi
var den vanligaste formen mot slutet
av uppföljningstiden, talande för olika
bakomliggande mekanismer.
För non-Hodgkin-lymfom finns en
svag riskökning för män men inte för
kvinnor, medan det för Hodgkins lym-
fom och multipelt myelom inte finns
tecken till riskökning. På samma sätt
som för leukemi så är risken att insjuk-
na i sköldkörtelcancer större ju yngre
personerna var vid bombningarna. För
sköldkörtelcancer är risken inte förhöjd
för de som var äldre än 20 år 1945, men
riskökningen att insjukna kvarstår för
de yngsta under hela uppföljningsperi-
oden till 2005. Andelen sköldkörtelcan-
cerfall som kan tillskrivas strålningen
beräknas till 36 % av de som var under
20 år när bomberna släpptes. Tidiga fall
av sköldkörtelcancer, fram till 1958 då
cancerregistret upprättades, har inte
kunnat inkluderas i uppföljningen.
Fortsatt uppföljning av de atom-
bombsöverlevande kommer att förse
oss med ytterligare värdefull kunskap
om den joniserande strålningens medi-
cinska konsekvenser, både för maligna
och icke maligna sjukdomar, fram till
dess alla är döda. De senaste årens
studier har, kanske lite oväntat, visat att
riskökningen inte avtagit med tiden och
de ger därför upphov till frågor om me-
kanismerna bakom riktig lång latens för
maligna sjukdomar. För sjukdomar med
mycket kort latens ger tyvärr inte atom-
bombsstudierna någon information då
STRÅLNING
< 0,005 4 621 2 0 120 0,1 0
0,005-0,09 3 653 49 1,3 63 3,6 5,7
0,1-0,19 789 46 5,8 16 4,1 25,6
0,2-0,4 870 109 12,5 25 11,1 44,4
0,5-0,9 519 128 24,7 24 18,2 75,8
1-2,0 353 123 34,8 35 28,4 81,1
> 2,0 124 70 56,5 29 28,6 98,6
.............................................................................................................................................................................................
TOTALT 10 929 527 4,8 312 94,1 30,2
DOS (GY)
Totalt antal inträffade fall, beräknat antal fall utöver förväntat (överskott) respektive andel som kan tillskrivas exponeringen
(AF: Attributable Fraction).
ANTAL
DÖDSFALL (N)
ÖVERSKOTT (N)AF (%)
ANTAL
INCIDENTA FALL
ÖVERSKOTT (N)AF (%)
dödsorsakerna började registreras först
1950 och cancerincidensen så sent som
1958. Exponeringen var momentan och
livsmedelskedjan kontaminerades inte,
varförframtida studier inte kommer att
kunna ge svar på betydelsen av långdra-
gen låg exponering, extern såväl som
intern. Atombombsexponeringen var
dessutom unik genom att så många ut-
sattes för neutronstrålning. Att studera
dos-responskurvans utseende för de
lägst exponerade från atombomberna,
kan bidra med ett värdefullt underlag
för framtida strålskyddsrekommenda-
tioner, vilka annars baseras enbart på
studier i arbetslivet och i miljön i all-
mänhet där dosnivåerna ligger mycket
lägra än de som de flesta atombombsö-
verlevande utsattes för. v
REFERENSER
Ozasa K et al. Studies of the mortality of atomic
bomb survivors, Report 14, 1950-2003: an over-
view of cancer and noncancer diseases. Radiat
Res. 2012;177(3):229-43.
Hsu WL et al. The incidence of leukemia, lymp-
homa and multiple myeloma
among atomic bomb survivors: 1950-2001. Radiat
Res. 2013;179:361-382.
Furukawa K et al. Long-term trend of thyroid can-
cer risk among Japanese
atomic-bomb survivors: 60 years after exposure. Int
J Cancer. 2013;132:1222-1226.
LÄKARE MOT KÄRNVAPEN #134
5
”
Fortsatt uppföljning av de atombombs överlevande kommer
att förse oss med ytterligare värdefull kunskap om den joniserande
strålningens medicinska konsekvenser
STRÅLNING
U
nder 40 år ge-
nomfördes i
världens största
kärnvapenpoligon
1
i
Semipalatinsk i Kazach-
stan 470 kärnspräng-
ningar: 354 underjordis-
ka, 90 i atmosfären och
26 på marken.
De underjordiska testerna orsakade
jordbävningar, som kunde nå upp till 3
på Richterskalan (motsvarar en knappt
märkbar jordbävning). Ett resultat av
de underjordiska kärnexplosionerna är
en stor ansamling av radioaktivt avfall,
och de kan påverka miljön i hundra år
eller mer.
Mutationer som inducerades
av strålning från kärnvapenproven i
poligonen ärvs vidare. Detta visas i
studier av ett internationellt forskar-
team från Storbritannien, Finland
och Kazakstan. Man har undersökt tre
generationer från 40 familjer. Forskar-
na jämförde resultaten av blodprover
och genetiskt material med data från
Finland och Storbritannien. Deras
slutsats är att påverkan av strålningen
från de första kärnvapensproven förts
vidare genom tre generationer. Antalet
genetiska mutationer bland människor
i Semipalatinsk-regionen är en och en
halv till två gånger större än i andra
delar av Kazachstan.
Under åren 1957-1959 gjordes
hälsoundersökningar på 3564 invånare
från tre platser i poligonen. Forskarna
såg ett antal kliniska manifestationer,
som inte fanns i kontrollområden, till
exempel slemhinneblödningar, hud-
förändringar, avvikelser i blodstatus,
kärlskörhet, leverfunktionsstörningar
samt katarakt hos unga.
Fram till 1970 var incidensen av
maligna tumörer i Semipalatinskregio-
nen mycket högre än basnivån (1951,
före provsprängningarna). Vidare
orsakas invaliditet hos kvinnor i 58 %
av fallen av malignitet, motsvarande
siffra för män är 41 %.
Cytogenetiska studier har visat
betydande DNA-skador hos vita blod-
kroppar, vilket bekräftar strålningens
skadliga effekter, som kommer till
uttryck i en ökning av onormala och
maligna omvandlingar i olika celler.
En av metoderna för att bedöma
långsiktiga effekter av låga strålnings-
doser är det s.k. mikrokärntestet
2
,
som utförs på erytrocyter i perifert
blod. Mikrokärntest, som således är
en markör för strålningsskador, har
visat förhöjd halt av mikrokärnor hos
individer med kranskärlssjukdomar
från områden nära poligonen.
SEMIPALATINSK Kärnvapenpoligonen i
Semipalatinsk i Kazachstan stängdes för 22 år sedan, men invånar-
na lever fortfarande med konsekvenserna.
Av Nelli Jonasson-Filippova
Forskare har hittat ett stort antal
fostermissbildningar, orsakade av
en genetisk disposition hos gravida
kvinnor på grund av ogynnsamma
miljöförhållanden i området.
Under de senaste åren har späd-
barndödligheten i Semipalatinsk inte
som i de flesta områden minskat utan
till och med ökat. Spädbarnen har
ett avvikande immunstatus med en
disharmoni i det cellulärt-humorala
samspelet.
De senaste 15 åren har man stude-
rat indikatorer för psykiska sjukdomar
i området intill poligonen. Man på-
visade en ökad prevalens av psykiska
sjukdomar och neurotiska störningar.
För att kartlägga frekvensen av
thyreoideasjukdomar undersökte en
forskargrupp befolkningen i två distrikt
intill poligonen. I det ena, med 1910
SEMIPALATINSK
LÄKARE MOT KÄRNVAPEN #134
6
”
Under de senaste åren har spädbarn-
dödligheten i Semipalatinsk inte som i de flesta
områden minskat utan till och med ökat.
STRÅLNING
Kommentar till
artikeln
Av Martin Tondel
Vissa av de hälsoeffekter som man såg
vid de undersökningar som genomför-
des i poligonen 1957-1959 skulle kunna
vara uttryck för akut strålningssyndrom,
men kan även ha andra förklaringar. För
att bedöma orsaken måste man sätta
symptomen i relation till de stråldo-
ser som personerna utsattes för och
tidsförloppet för symptomen i relation
till exponeringen (i det här fallet de
atmosfäriska kärnvapentesten i Semi-
palatinsk). Akut strålsjuka (ARS, acute
radiation syndrome) uppträder efter en
helkroppsdos på minst 0,5-1 Gy, vilket
är en mycket hög dos som uppkommer
i närheten av en kärnvapenspräng-
ning och som de räddningsarbetare
som bekämpade branden på taket av
Tjernobylreaktorn 1986 utsattes för. Illa-
mående, kräkningar, diarré och trötthet
under prodromalfasen kan följas av en
symtomfri fas innan de organskadere-
laterade symtomen debuterar, dagar till
veckor senare.
Benmärgen är den vävnad som är
mest känslig för strålning och skadas
REFERENSER
1. Gahrton, Gösta & Juliusson, Gunnar (red.),
Blodets sjukdomar: lärobok i hematologi, 1. uppl,
Studentlitteratur, Lund, 2012
2. Furukawa K et al. Long-term trend of thyroid
cancer risk among Japanese
atomic-bomb survivors: 60 years after exposure. Int
J Cancer. 2013;132:1222-1226
vid förhållandevis måttliga doser. Det
kan ändå ta ett par veckor innan granu-
locyt- och trombocyttalen nått så låga
nivåer att spontanblödningar och in-
fektioner uppträder. Lokalt huderytem
uppstår däremot först vid doser över 5
Gy.
1
Cancerrisken är förhöjd efter Hiro-
shima och Nagasaki, vilket man kunnat
konstatera efter en mycket noggrann
uppföljning på individnivå av de som
överlevde atombombsanfallet. I Sverige
grundades det nationella cancerregist-
ret 1958 med anmälningsplikt både för
kliniska läkare och patologer vilket gör
det nära nog komplett och anses där-
för internationellt vara av hög kvalitet.
Få länder i världen började lika tidigt
som Sverige att registrera cancerfall
i nationella register och det är osan-
nolikt att man i Sovjetunionen hade
en heltäckande registrering. Vid en
inkomplett registrering över tid blir det
förstås svårt att med säkerhet uttala sig
om trender i cancerinsjuknandet. I en
nyligen publicerad uppföljning i Japan
diagnosticerades 371 fall av sköldkör-
telcancer bland 105 401 atombombsö-
verlevare
2
, varför andelen sköldkörtel-
cancerfall i Semipalatinsk ter sig väldigt
hög. I Hiroshima och Nagasaki var
andelen exponeringsrelaterade fall som
högst i mitten av 1960-talet, bland de
som var yngre än 20 år vid atombombs-
anfallet, för att därefter minska.
Bland atombombsöverlevarna i
Japan har man också sett en ökning av
vissa icke-maligna sjukdomar, där det
är oklart vad som är den bakomliggan-
de orsaken och mekanismen. Sådana
sjukdomar kan ju ha flera tänkbara
orsaker där det är okänt ifall de kan
uppträda med lång latens, i motsats till
för solid cancer där man anser sig ha
vetenskapligt stöd för minst 5-10 års
latensperiod. Både Japan och Kazach-
stan har ju de senaste decennierna
genomgått dramatiska förändringar i
livsstilsfaktorer och tillgång till sjukvård
som kan ha betydelse för förekomst och
registrering av sjukdomar. v
invånare identifierades sköldkörtel-
cancer hos 667 personer, i det andra
hos 285 av 826 invånare, dvs. i båda fal-
len fanns sjukdomen hos en tredjedel
av befolkningen. Det var även vanligt
med godartade sköldkörtelknölar
(adenom och cystor). Inom det områ-
de där människor exponerats för akut
strålning i samband med kärnvapen-
testerna dominerar sköldkörtelcancer
och kronisk autoimmun thyreoidit,
vilket kan hänga ihop med påverkan
på cellulär immunitet. Forskarna
noterade att den ökade frekvensen av
sköldkörtelsjukdomar bara gällde för
personer i åldern 41- 60 år, vilka som
barn bodde i området med högst strål-
belastning.
I Semipalatinsk och Ust-Kame-
nogorsk opererades 1966 - 1996 så
mycket som 5615 patienter med sköld-
körteltumörer. Antalet operationer har
ökat särskilt efter 1982. Man identifie-
rade också en tendens till högre andel
maligna tumörer hos unga patienter.
Termiska förändringar i Semipa-
latinskpoligonen i Kazakstan, hotar
också miljön i landet och i närlig-
gande områden. Ett område med ökad
marktemperatur inom den tidigare
kärnvapenspoligonen upptäcktes 1997
med hjälp av satellitbilder. Det upptar
en yta på 20 kvadratkilometer.
I denna zon är marktemperaturen
10-15 grader högre än i angränsande
områden och marken är aldrig snö-
täckt på vintern. Fenomenet hänger
enligt forskarna sannolikt ihop med
tektoniska förändringar efter under-
jordiska kärnvapensprängningar. Den
exakta mekanismen är inte känd, men
temperaturförändringarna är ett indi-
cium på att det finns risk för läckage
av radioaktivt avfall Man har uppmätt
ökad marktemperatur även i områden
utanför poligonen. v
FOTNOTER
Fotnot 1: poligon: provområde
Fotnot 2: Mikrokärntest: används för att studera
genotoxicitet. Mikrokärnor är små extra cellkärnor
bestående av kromosomfragment som fallit bort
under celldelning. De upptäcks lättast i röda blod-
kroppar eftersom dessa saknar cellkärna.
LÄKARE MOT KÄRNVAPEN #134
7
D
e medicinska
effekterna av
joniserande
strålning är bättre kända
än för någon annan mil-
jöfaktor. Speciellt gäller
detta för relativt höga
stråldoser. Effekter av
låga stråldoser är dock
fortfarande omstridda.
Större delen av den strålning som
vi normalt utsätts för kommer från
strålkällor i vår omgivning som är svåra
att undvika. De största källorna till bak-
grundsstrålningen är våra bostäders
radon och radondöttrar. Medicinsk
strålning som orsakas av diagnostisk
radiologi är också viktig. Däremot är bi-
dragen av strålning från kärnkraftspro-
duktionen mycket ringa.
Kärnreaktorhaveriet i
Tjernobyl har dock återi-
gen visat på de poten-
tiella risker som finns i
den mest kontroversiella
av alla energikällor.
FYSIKALISKA
STORHETER
OCH ENHETER
Joniserande strålning kan vara elektro-
magnetisk (röntgen- och gamma-
strålning) eller energirika partiklar
(protoner, alfa- och betapartiklar etc).
Neutroner som saknar laddning kan
inte jonisera direkt men däremot kan de
överföra energi till protoner, som sedan
kan jonisera.
Joniseringen av atomer och
molekyler kan tidsmässigt ses som tre
processer: fysikaliska, kemiska och
biologiska processer. Den första, mycket
snabba fysikaliska processen kan vara
STRÅLNING
partiklar som passerar igenom en del
av en molekyl eller när vattenmolekyler
joniseras. De kemiska processerna är
något långsammare och leder vanligtvis
till bildandet av fria radikaler. Dessa
åstadkommer i sin tur de biologiska
processerna, där effekterna ses först
efter timmar eller dagar. Mest känsliga
är celler i delning och organ som an-
läggs, t ex det mänskliga fostret, som är
känsligast för strålning under den 8:e till
15:e graviditetsveckan. Vissa biologiska
skador ses först efter många år.
Strålinducerad cellskada beror på:
stråldos (mängden absorberad energi),
stråltyp (jonisationstätheten) och dos-
rat (hastigheten för energiavgivningen).
Den absorberade dosen, i dagligt
tal kallad stråldosen, är den mängd en-
ergi som strålningen överför per mas-
senhet i en given punkt till en bestrålad
kropp (Fig. 1). Stråldosen mäts i gray
(1 Gy = 1 joule/kg). Den joniserande
strålningen avger sin energi ojämnt och
träffar en liten del av kroppens celler.
Energin per cell och molekyl blir därför
hög och kan göra stor skada.
Effekten av strålningen beror inte
bara av dosens storlek utan också på
jonisationstätheten (Fig. 2). Glesjonise-
rande strålning (röntgen-, gamma- och
betastrålning) avger sin energi och
förorsakar jonisationer längs en relativt
lång sträcka. Tätjoniserande strålning
(neutroner och alfapartiklar) avger
energin med rikliga jonisationer inom
ett mycket begränsat område. Effekten
per dos är som regel större för tätjo-
niserande strålning. För att kunna ta
hänsyn till olika strålslags skilda bio-
logiska effektivitet har man infört en
kvalitetsfaktor Q. För glesjoniserande
strålning är Q = 1, för protoner och
neutroner = 10 och för alfastrålning
FIGUR 1
1Bq = 1 sönderfal/sek
(bequerel)
Mängd absorberad energi
1 Gy = 1 joule/kg
Mängden absorberad energi ”stråldosen” är
den mängd energi som strålningen överför per
massenhet i en given punkt till en bestrålad
kropp och mäts i gray.
Gösta Arturson som av-
led nyligen skrev denna
artikel för Läkare mot
Kärnvapen 1989.
Gösta, som var professor i brännska-
devård på Akademiska sjukhuset i
Uppsala, var under 1980-talet ordfö-
rande i vår förening.
Göstas artikel utgör en över-
skådlig beskrivning av den akuta
strålsjukan, dess symtom och be-
handling, och förtjänar fortfarande
en plats i vår tidning.
Sedan Gösta skrev artikeln
har det tillkommit nya metoder för
behandling av akut strålsjuka, bland
annat läkemedel som stimulerar
benmärgen till nybildning av vita
blodkroppar och trombocyter, och
man har kunnat skärpa indikatio-
nerna för stamcellstransplantation
(tidigare benämnd benmärgstrans-
plantation), en behandling förenad
med stora risker.
LÄKARE MOT KÄRNVAPEN #134
8
AKUTA
STRÅL SKADOR
Av Gösta Arturson
STRÅLNING
= 20. Den absorberade dosen D kan
då multipliceras med Q och man får
begreppet dosekvivalent. Dosekviva-
lenten mäts i enheten sievert (1 Sv = 1
joule/kg).
Från strålskyddssynpunkt har
man även infört begreppet effektiv
dosekvivalent, där man tar hänsyn
till att olika organ i kroppen är olika
känsliga för joniserande strålning.
Den effektiva dosekvivalenten (som
också anges i sievert) får man genom
att multiplicera dosekvivalenten med
en viktningsfaktor (Tabell I).
Den tredje faktorn som bestäm-
mer den strålinducerade cellskadans
svårighetsgrad är dosrat, som är
den hastighet med vilken energin
avges. Som exempel kan nämnas att
den naturliga bakgrundsstrålningen
uppgår till 5-10 mSv per år (radon
inkluderat). Dosraten vid en kärn-
vapendetonation kan uppgå till flera
hundra tusen mSv inom loppet av
några få sekunder. Det spelar också
roll om dosen ges vid ett tillfälle eller
är fraktionerad och hur stor del av
kroppen som är exponerad för den
joniserande strålningen.
AKUT STRÅLSJUKA
För att akuta strålskador ska uppstå,
anser man att ett tröskelvärde måste
överskridas innan skadan inträffar.
En totalkroppsbestrålning > 2 Sv ger
symptom hos alla exponerade. Man
talar om akut strålsjuka, som upp-
träder de första 48 timmarna efter
strålexpositionen. Efter dödliga doser
kan symptom uppkomma redan inom
15 minuter.
Den akuta strålsjukans symptom
medieras via det autonoma nervsys-
temet. Med stigande helkroppsstrål-
doser uppträder neuromuskulära,
hematopoetiska, gastrointestinala och
neurovaskulära symptom (Tabell II).
De neuromuskulära symptomen
är framför allt trötthet, apati, svett-
ningar, huvudvärk och hypotension.
Vanligtvis är då stråldosen mindre än
1 S v.
Hematopoetiska symptom (leu-
kopeni, trombocytopeni och anemi)
kan börja uppträda redan vid 0,5 Sv
men symptomen blir allvarliga först
över 2 Sv. Gastrointestinala symptom
(anorexi, illamående, kräkningar och
diarréer) uppträder vid bestrålning
omkring 2 Sv.
Neurovaskulära symptom med
blödningar och hjärnödem uppträder
vid mycket höga stråldoser (över 50
Sv) och alla exponerade dör inom lop-
pet av några dygn.
Det största akuta hotet för indi-
vider som exponerats för joniserande
strålning och överlevt är blödningar
beroende på trombocytopeni och
svåra infektioner till följd av leukope-
ni. Den ökade infektionsrisken beror
inte enbart på strålningens effekt
på benmärgen med försämrat eller
utslaget immunförsvar utan också på
försämrad sårläkning samt hud- och
slemhinneskador som underlättar
invasionen av patogena mikroorga-
nismer. Den vanligaste dödsorsaken
bland exponerade är också sepsis och
multipel organsvikt.
OLYCKOR MED JONI
SERANDE STRÅLNING
De medicinska erfarenheterna av akut
strålsjuka är mycket begränsade. Det to-
tala antalet dödsfall i joniserande strål-
ning sedan 1945 var fram till Tjernobyl-
katastrofen 69. Här följer ett urval av de
mest kända olyckorna med joniserande
strålning som studerats mycket noga
och redovisats i medicinsk litteratur.
BIKINIATOLLEN, 1 MARS 1954
Vid provsprängning av en 17 megatons
atombomb på Bikiniatollen skadades
239 av den bofasta befolkningen och
28 amerikanska militärer. Samtidigt
skadades också 23 tonfiskare som
befann sig 190 km från detonationsplat-
sen ombord på Lucky Dragon. Av de 23
fiskarna överlevde alla utom en. Den
totala helkroppsstråldosen beräknades
till 2-7 Gy per individ. Praktiskt taget
alla fick skador på huden, framför
allt i ansiktet och på händerna. 90 %
uppvisade mycket irriterande konjunk-
tiviteter, trötthet och huvudvärk. 35 %
led av anorexi, illamående, kräkningar
diarréer. Alla dessa symptom klingade
FIGUR 2
Stråltyp (kvalitetsfaktor Q)
Q
Glesjonstrålning: rtg, γ, ß 1
Tätjonstrålning: protoner, neutroner, 10
α-partiklar 20
Dosekvivalent (stråldos x kvalitetsfaktor)
1 Sv = 1 joule/kg (Sievert)
ORGAN/VÄVNAD SYMPTOM STRÅLDOS (Sv)
TABELL 2 Akuta strålsjukans symptom med stigande helkroppsstråldos
TESTIKLAR/OVARIER 0,25
BRÖSTKÖRTLAR 0,15
RÖD BENMÄRG 0,12
LUNGA 0,19
THYROIDEA 0,03
BENYTOR 0,03
ÖVRIGT 0,30
TOTALT HELA KROPPEN 1,00
ORGAN/VÄVNAD FAKTOR
TABELL 1 Viktningsfaktorer för olika organ
eller vävnader enligt internationella strål-
skyddskommissionen (ICRP)
Typen av strålning bedöms med hjälp av
en kvalitetsfaktor, Q, som för glesjon-
strålning satts till 1. Kvalitetsfaktorn
multiplicerad med stråldosen ger dos-
ekvivalenten, som mäts i sievert.
NEUROMUSKULÄRA Trötthet, apati, svettningar, 1
huvudvärk, hypotension
HEMATOPOETISKA Leukopeni, trombocytopeni, anemi 0,5-2
GASTROINTESTINALA Anorexi, illamående, kräkningar, diarréer >2
NEUROVASKULÄRA Hjärnödem, hjärnblödning >50
LÄKARE MOT KÄRNVAPEN #134
9
av inom loppet av ungefär en månad.
Hos sju fiskare påvisades en måttlig de-
pression av leukocyter och trombocyter
som kvarstod under relativt lång tid.
”KINESFAMILJEN”, 11 JAN 1963
En 60Co g-strålkälla som användes
för bestrålning av säd hittades av en
liten pojke i Kina. Han tog hem den till
familjen, där två vuxna och fyra barn
exponerades för gammastrålningen
under de närmaste dygnen. Stråldosen
beräknades varierande mellan 2 och
80 Gy.
I tabellerna III och IV har de sex
patienterna ordnats efter ökande dos av
helkroppsbestrålning. De fyra patienter
som utsattes för 2-8 Gy:s bestrålning
och överlevde uppvisade tecken på
benmärgsskada, de två som avled efter
11 respektive 12 dygn hade också svåra
tarmskador (Tabell III). Alla utom den
lindrigast skadade patienten hade
blödningar från hud och slemhinnor.
De tre svårast skadade hade redan efter
en vecka hög feber och sepsis. I be-
handlingen ingick bredspektrumanti-
biotikum till samtliga patienter och
trombocyt- och granulocyttransfusio-
ner samt benmärgstransplantationer
till de svårt skadade som ansågs ha en
rimlig chans att överleva (Tabell IV).
”NORGETEKNIKERN”, 2 SEPT 1982
En 64-årig man blev av misstag utsatt
för joniserande strålning från en 60Co
g-strålkälla. Mannen, som inte visste att
han utsatts för strålning, blev plötsligt
sjuk, fick bröstsmärtor och mådde
illa. Han infördes till sjukhuset med
misstanke på hjärtinfarkt. EKG var
emellertid normalt och inga transa-
minasstegringar kunde noteras. Då
han fick frysningar, kraftig tempera-
turstegring och blev septiskt påverkad,
misstänkte man en allvarlig infektion.
Upprepade blododlingar var emel-
lertid negativa. Ett noggrant studium
av blodbilden visade dock extremt lågt
antal lymfocyter. Man misstänkte då en
strålskada som så småningom kunde
verifieras och beräknas till 22,5 ±2 Gy
helkroppsbestrålning.
Under de närmaste dygnen uppvi-
sade patienten en klassisk bild av ben-
märgsdepression med inte bara låga
trombocyt-, granulocyt- och lymfocyt-
tal utan också kromosomskador på
lymfocyterna och histologiska föränd-
ringar i benmärg, tarmslemhinna och
andningsvägsepitelet. Trots maximala
doser av olika bredspektrumantibiotika
steg hans temperatur och han utveck-
lade septisk komplikation och multipel
organsvikt. Han avled på 13:e dygnet
efter expositionen i en njursvikt med
stigande kreatinin- och ureavärden.
TJERNOBYL, 26 APRIL 1986
Under de närmaste dygnen efter den
svåra kärnreaktorolyckan i Tjernobyl
evakuerades ungefär 100 000 män-
niskor från katastrofplatsen och 18 000
fördes till sjukhus. 5 000 läkare och
sjuksköterskor arbetade på olycksplat-
sen. Två omkom i reaktorn. Av de 300
svårt skadade som fick stanna kvar på
sjukhus hade 210 akut strålsjukdom,
därav 51 mycket svårt. Den 29 maj
hade 89 skrivits ut från sjukhusen och
21 avlidit. Den 30 juni var dödssiff-
ran 26, i mitten av juli 28 och den 15
augusti 31 döda.
129 av de akut strålskadade fördes
till Moskva, där de behandlades vid In-
stitute of Biophysics under ledning av
Angelina Gouskowa. Man försökte där
gruppera de skadade efter symptom.
Patienter med benmärgssymptom
delades upp i fyra grupper. Utgående
från den nivå till vilken koncentratio-
nen i plasma av lymfocyterna sjönk
under de första dygnen bedömde man
graden av exponering. Övriga grupper
blev: patienter med intestinala symp-
tom, orofaryngeala symptom, lokal
hudskada samt hudbrännskada.
I behandlingen ingick först och
främst infektionsbekämpning. Patien-
terna isolerades och man gav tre olika
typer av bredspektrumantibiotikum,
tarmsterilisering samt i vissa fall också
granulocyttransfusioner och gamma-
globulin.
Patienter med intestinala symp-
tom övervakades noga vad gäller vat-
ten-, jon- och energiförluster. Somliga
av dem fick fullständig parenteral
nutrition.
Sammanlagt elva patienter ben-
märgstransplanterades med allogen
vävnad. Det föreföll som om ben-
märgstransplantation hade gynnsam
effekt endast inom ett snävt strålska-
deområde, ungefär 9-12 Gy. I några fall
transfunderades patienter med celler
från embryonal lever.
TABELL 4 Behandling och överlevnad av de sex patienter som redovisas i Tabell III.
PAT NR
1 2 lätt - - -
2 4 medelsvår + - 26
3 6 svår + - 20
4 8 svår + + 8
5 40 svår + + 8
6 80 svår + + 8
TABELL3 Skador och komplikationer hos sex familjemedlemmar som utsatts för
2-80 Gy:s helkroppsbestrålning från 60Co g-strålkälla
Helkropps-
dos (Gy)
SKADA PÅ:
benmärg tarm
FEBER PÅ
dag
KOMPLIKATIONER
blödningar sepsis
PAT NR
1 + - - - Ö
2 + + - - Ö
3 + + + + Ö
4 + + + + Ö
5 + - - + D 11 d
6 + - - - D 12 d
Bredspektrum-
antibiotika
Trombocyt-
transfusion
Överlevande
/Död
Granulocyt-
Transfusion
Benmärgs-
transplanta-
tion
STRÅLNING
LÄKARE MOT KÄRNVAPEN #134
10
Några patienter fick transfusio-
ner av trombocyter och albumin och
plasma.
De svåraste problemen be-
rodde på synergistiska effekter: Flera
patienter hade både benmärgs- och
tarmskador och flera hade både
strålningsskador och hudbrännskador.
Dessutom hade ett stort antal patienter
inhalationsskador som dels gav tidiga
lungödem och dels sena pneumonier.
Den 29 maj hade 21 patienter
avlidit och 30 var fortfarande mycket
sjuka.
SAMMANFATTNING
Den akuta strålskadans svårighetsgrad
beror på:
1.
S tråldos (storlek, engångs, fraktio-
nerad), stråltyp (jonisationstäthet),
dosrat (hastighet för energiavgiv-
ningen);
2. Helkropps- eller delkroppsbestrål-
ning;
3. Ålder, allmäntillstånd;
4. Annan samtidig skada eller
sjukdom (synergism) och;
5. Behandlingen
SYMPTOM
De tidiga effekterna är relaterade till
stråldosen och symptomen på följande
sätt :
< 1 Sv sena, lätta symptom i ordning
aptitlöshet, illamående,
kräkningar
> 2 Sv akuta symptom hos alla
3-4 Sv blödningar och nedsatt infek-
tionsförsvar beroende på ska-
dor på blodbildande organ
10-20 vätske- och jonrubbningar,
Sv blodiga diarréer orsakade av
skador på tarmepitelet
> 50 Sv medvetslöshet beroende på
blödningar och ödem i centrala
nervsystemet.
DIAGNOSTIK
Det är viktigt att bedöma expositionen
och de kliniska symptomen (Fig. 3 och
4). Den största diagnostiska nyttan har
man dessutom av att följa blodbilden:
1.
L ymfocyterna sjunker inom 24 tim-
mar i direkt proportion till stråldosen
och ger alltså ett bra mått på svårighets-
graden av strålskadan (Fig. 3).
2.
De polymorfnukleära neutrofila
leukocyterna (PMN, Fig. 4) ökar snabbt
inom 48 timmar, en ökning som dock
inte är korrelerad till strålningens svårig-
hetsgrad (vid neurovaskulära symptom
är granulocyterna påtagligt ökade ända
fram tills patienten avlider). På tionde
dagen sjunker PMN till låga nivåer. På
15:e dygnet ökar PMN igen. Om denna
ökning uteblir är det ett prognostiskt
dåligt tecken. PMN sjunker till minimi-
värde 30 dygn efter expositionen och
stiger därefter långsamt mot normalvär-
den.
3.
Trombocyterna ökar under de 2-3
första dygnen och sjunker sedan till
minimivärde på 30:e dygnet efter expo-
sitionen och stiger därefter långsamt.
En intressant, men oförklarad iakt-
tagelse är att både trombocyter och
granulocyter sjunker till miniminivå på
30:e dygnet efter expositionen.
I vissa fall kan studier av benmärgen
och påvisande av kromosomförändring-
ar vara av diagnostiskt värde.
BEHANDLING
Behandlingen kan indelas i fyra viktiga
områden:
1. Infektionsbekämpning innefattande
isolering, antibiotikabehandling med
bredsprektrumantibiotikum i maximala
doser, tarmsterilisering samt granulo-
cyttransfusioner och gammaglobulin.
2. Ersättning av vatten- och jonförluster
samt kontroll av energiomsättning vid
symptom från mag-tarmkanalen.
3. Allogen benmärgstransplantation
och eventuellt också transplantation av
celler från embryonal lever till patienter
med allvarligt tecken på benmärgsde-
struktion.
4. I vissa fall av svåra blödningar trans-
fusion av trombocyter, albumin och
plasma. v
FIGUR 3 Lymfocytkoncentrationen i
plasma sjunker efter joniserad strålska-
da inom första dygnet i direkt proportion
till stråldosen och anses ge ett bra mått
på svårighetsgraden av strålskada.
FIGUR 4 Klassisk blodbild efter strålskada (3 Gy). De polymorfnukleära neutrofila
leukocyterna ökar snabbt inom 48 timmar och sjunker därefter mot 10:e dygnet. Dygn
10-15 ny stegring, därefter återigen sänkning till minimivärde 30:e dygnet efter expo-
sitionen. Därefter långsam återgång till normalt referensområde. Trombocyterna ökar
lätt under första dygnet, sjunker därefter till minimivärde under dygn 30 för att därefter
åter stiga. Lymfocyterna sjunker dramatiskt redan under första dygnet. Hemoglobin-
koncentrationen visar en långsam sänkning under första månaden.
STRÅLNING
LÄKARE MOT KÄRNVAPEN #134
11
FOTO: TOVE IVERGÅRD
Vi återupprepade det lyckade koncep-
tet från förra året med blodtrycksmät-
ning och en aktion under parollen
förebyggande hälsoarbete. Tre gånger
under veckan genomförde vi en större
aktion där vi satte upp två blodtryck-
stationer för att erbjuda förbipasse-
rande blodtrycksmätning, informera
om kärnvapen och deras medicinska
konsekvenser och samtala kring före-
byggande hälsovård såväl för hjärt- och
kärlsjukdom som för kärnvapnens
medicinska effekter. De allra flesta som
stannade till för att mäta sitt blodtryck
visade stort intresse och nyfikenhet för
kärnvapenfrågan, nedrustningsarbete
och varför vi engagerat oss. Precis som
förra året ringlade köerna snart långa.
Från SLMK var vi bara tre stycken och
fick stor och välbehövlig hjälp under
aktionerna av IKFF, Internationella
Kvinnoförbundet för Fred och Frihet.
Vi försökte också passa på att gå
på seminarier och som publik ställa
SLMK i
Almedalen
2013
Av Åsa Lindström
frågor om kärnvapen och nedrustning.
Fokus lade vi på ”Säkerhetspolitiskt
sommartorg” som varje kväll före
partiledartalen arrangerar utfrågning
av partirepresentanter vilka också
presenterar sitt partis syn på säker-
hetspolitik.
Under veckan deltog vi även själva
i olika arrangemang. Josefin Lind del-
tog i en paneldiskussion om kärnva-
pen och det humanitära perspektivet
samt i ett seminarium om civilsamhäl-
lets skuggberedning till försvarsbe-
redningen. Andreas Tolf deltog i en
paneldiskussion och Åsa Lindström
höll en föreläsning om kärnvapens
medicinska konsekvenser och Nuclear
famine, båda arrangerade av Folkkam-
panjen mot Kärnkraft och Kärnvapen.
På det hela taget en lyckad vecka och
då framför allt aktionerna som drog
mycket folk och ger en bra möjlig-
het att nå ut med vårt budskap på ett
okomplicerat vis. v
Ä
ven i år åkte SLMK i bör-
jan av juli till Gotland
och Almedalsveckan,
politikerveckan som blir större
för varje år och som förvandlar
Visby till ett gigantiskt myller av
seminarier med alla tänkbara
teman, paneldebatter, demon-
strationer och alla möjliga for-
mer av påverkansarbete.
▲ En lång kö bildades av förbipasserande som ville mäta sitt blodtryck och
samtidigt ta del av information om kärnvapen.
LÄKARE MOT KÄRNVAPEN #134
12
FOTO: JOSEFIN LIND
FOTO: JOSEFIN LIND
▲ Internationella Kvinnoförbundet för Fred och Frihet, IKFF deltog tillsammans med oss
i aktionen, här delar generalsekreterare Josefine Karlsson ut informationsbroschyrer.
Ordförande Andreas Tolf mäter blodtryck
och informerar om kärnvapnens humani-
tära effekter.
▼
LÄKARE MOT KÄRNVAPEN #134
13
Hiroshimadagen 2013
▲ HIROSHIMADAGEN, STORKYRKAN Stockholm: Kristina Ljung-
gren domkyrkokaplan, Christer Winbäck (FP), domprost Hans
Ulfvebrand, Leonore Wide Läkare mot Kärnvapen, årets pristagare
Rolf Ekéus samt Andreas Tolf ordförande Läkare mot Kärnvapen.
SLMK:s Anti-atombombs-
diplom till Rolf Ekéus
Av Leonore Wide
Hiroshimadagen den 6 augusti
uppmärksammades i Stockholm på
flera sätt. På eftermiddagen ordnade
SLMK tillsammans med Nobelmuseet
en aktion på Stortorget i Gamla Stan
med anföranden, bokbord, sånggrupp
och ett så kallat die-in, då ett tjugotal
personer på en larmsignal lade sig ner
på torget under en minut. Klocka sex
hölls i Storkyrkan för åttonde året i följd
en manifestation för fred och nedrust-
ning, arrangerad av SLMK i samarbete
med domkyrkoförsamlingen. Talare
var Stockholms nye domprost Hans
Ulfvebrand, riksdagsledamoten Chris-
ter Winbäck (FP), aktiv i riksdagens
nätverk mot kärnvapen, samt SLMK:s
ordförande Andreas Tolf, som också
delade ut SLMK:s Anti-atombombs-
diplom. Mottagare av 2013 års diplom
var ambassadör Rolf Ekéus. Han fick
diplomet med följande motivering:
Rolf Ekéus, diplomat och ambas-
sadör, har sedan flera decennier varit
verksam inom många olika interna-
tionella organ, med ett genomgående
tema av arbete för fred, nedrustning och
icke-spridning av massförstörelseva-
pen. I mitten av 1990-talet deltog han i
Canberrakommissionen för eliminering
av kärnvapen. Han har blivit känd för
självständighet och mod i sitt arbete för
bl.a. FN. Till oss inom folkrörelserna
delar han generöst med sig av sina
erfarenheter och insikter.
Kyrkan var välbesökt och orgel-
musik och cellosolo bidrog till att
skapa en starkt berörande stäm-
ning.
Senare på kvällen ordnade Kvinnor
för Fred ett möte på Riddarhuskajen
med tal, sång och lyktnedsättning.v
LÄKARE MOT KÄRNVAPEN #134
14
Hiroshimadagen
i Göteborg
Av Gunnar Westberg
Yrkesgrupper mot kärnvapen i Göte-
borg högtidlighöll minnet av Hiroshi-
madagen i Fredslunden i Vasaparken.
I år blev mötet till ett exempel på
att den tekniska utvecklingen inte bara
handlar om vapen utan även om t.ex.
kommunikation. Tomas Magnusson,
sedan många år ordförande i Interna-
▲JAZZMUSIKER FÖR FRED har i i mer än tjugo år spelat vid samlingen på Hiroshimadagen i Göteborg. Visste du förresten att New Orleans-
musiken i viss mån är en ”Peace Dividend”. När spansk-amerikanska kriget var överståndet år 1898 demobiliserades även många militär-
orkestrar. Det blev god tillgång på blåsinstrument som de svarta musikerna inte haft råd med tidigare, trumpet, kornett, klarinett, trombon
och t o m tuba.
tionella Fredsbyrån, IPB, var i Hiro-
shima. Han intervjuades om upple-
velser och känslor som han erfarit där,
och dialogen kom utmärkt väl fram till
deltagarna i mötet genom högtalarna.
En annan teknisk landvinning
är att hela mötet, med musik, tal och
uttalande till utrikesminister Carl Bildt
finns tillgänglig på nätet, tack vare den
kunnige fredsarbetaren Jöran Fager-
lund, som också ordnade kontakten
med Hiroshima:
http://wp.me/ppfjt-4NK.v
▲MATILDA MAGNUSSON sjöng och spe-
lade tre låtar av Hansson de Wolfe United,
Allan Edwall och Jan Hammarlund.
FOTO: JÖRAN FAGERLUND
FOTO: JÖRAN FAGERLUND
LÄKARE MOT KÄRNVAPEN #134
15
SÅ TAR DU KONTROLL
ÖVER SNACKET MED
BANKEN!
Varje dag kan dina, din förenings el-
ler din arbetsplats pengar vara i full
gång med att bygga upp kärnvapen-
arsenaler någonstans i världen. Det
är långt ifrån acceptabelt och värt ett
snack med banken.
På bankens hemsida hittar du
ofta flera olika kontaktuppgifter. Att
ställa frågan på facebook eller twitter
gör att banken behöver svara inför
öppen ridå, det gör det svårare för
dem att ge ett icke-svar.
Det kan tyckas uppenbart
men det är lätt att dribblas bort av
bankens argument och standardsvar,
därför har vi samlat de viktigaste
argumenten för att du ska förmå dem
att tänka ett varv till.
1. ”Vi har en uppförandekod
och följer våra riktlinjer för
etiska investeringar”
Bra att ni har ett engagemang för
etisk finansiering, men min fråga
gäller hur de efterlevs i praktiken!
Om ni fortfarande ger lån till, eller
äger andelar i, företag som tillverkar
massförstörelsevapen så är det en
allvarlig brist.
2. ”Våra lån är inte avsedda att
finansiera kärnvapen i sig , det
är vanliga företagslån.”
Tack vare dessa lån ges låntagaren
möjlighet att fördela kapital så att
medel till kärnvapenproduktionen
kan frigöras på annat håll. Ett företag
som framställer vapen med potential
att ödelägga planeten bör inte vara en
affärspartner överhuvudtaget.
3. ”Investeringarna görs
inte för vår räkning, utan för
tredjepart/kunden.”
Ni bidrar likväl direkt till att kärnva-
penproduktionen får finansiering.
Att dra nytta av att sälja investeringar
i kärnvapenproduktion åt andra,
trots att ni inte satsar egna medel,
är inkonsekvent och fortfarande
förkastligt.
Den10 oktober släpptes en uppdate-
rad version av den internationella rap-
porten ’Don’t bank on the bomb’ som
vår samarbetspartner IKV Pax Christi i
Nederländerna har tagit fram tillsam-
mans med ICAN. En av rapportförfat-
tarna, Susi Snyder, var i Stockholm i
samband med rapportsläppet och vi
höll en presskonferens dit flera viktiga
personer kom. Läkare mot Kärnva-
pens ordförande Andreas Tolf hälsade
välkomna och Susi
Snyder presente-
rade rapporten.
På eftermiddagen
arrangerade vi ett
rundabordssam-
tal med inbjudna
talare från Röda
Korset och Ethix
SRI Advisors Alla
fyra storbankerna
deltog.
Vad säger
rapporten om de
svenska bankerna?
Rapporten delar
tydligt upp ban-
kerna i tre kate-
gorier: Hall of Shame där de banker
som investerar i kärnvapen återfinns,
Runners up med de som är på väg att
bättra sig men inte riktigt nått ända
fram och Hall of Fame, där ambitiösa
banker som har tagit tydliga och bra
policies mot investeringar i kärnvapen
finns.
I gruppen Hall of Shame finns de
stora bankerna SEB och Handelsban-
ken. De hade investeringar i kärnva-
pen även i förra rapporten och har
ännu inte tagit några steg i riktningen
mot att bli kärnvapenfria.
I gruppen Runners Up hittar vi både
SVENSKA BANKER I
Hall of Shame
Av Josefin Lind
Nordea och Swedbank. De är intres-
santa då Nordea har exkluderat en
grupp företag ur sina investeringsport-
följer just för att dessa har engage-
mang i kärnvapenindustrin, men de
har ännu inte antagit någon policy
för detta. Och Swedbank har tagit
stora steg i rätt riktning: de har efter
påtryckningar av oss och av er med-
lemmar antagit ett ’position paper’ om
att inte investera i kärnvapen. Detta är
ett stort steg men
eftersom det var
alldeles nytt när
rapporten skrevs
hade de ännu inte
hunnit så långt i
implementeringen.
Och sist
men inte minst,
i gruppen Hall
of Fame finns
Folksam och KPA
Pension tack vare
sina heltäckande
policies mot inves-
teringar i kärnva-
pen.
Vi hoppas
att få se fler i gruppen Hall of Fame
och Runners Up i nästa års rapport.
Missa inte intervjun på nästa sida
med Amanda Jackson, kvinnan bakom
Swedbanks stora arbete med att bli en
ännu mer ansvarstagande bank! v
Rapporten samt en svensk samman-
fattning hittar du på www.slmk.org/
publikationer.
October 2013
LÄKARE MOT KÄRNVAPEN #134
16
Swedbank slutar att
investera i kärnvapen
KAN DU BERÄTTA LITE OM VAD
DET ÄR FÖR NY POLICY SOM HAR
ANTAGITS I SWEDBANK?
Swedbank antog i april 2013 en stånd-
punkt som klargör hur banken ska
förhålla sig i relation till försvarsmate-
riel. Ståndpunktsdokumentet innehål-
ler en definition av försvarsmateriel
och restriktioner gällande finansiella
tjänster relaterade till försvarsmateri-
elsektorn. I korta drag kan man säga
att detta dokument ger en definition
av vad vi räknar som försvarsmateriel
samt klargör vilka restriktioner banken
har vad gäller affärer med företag som
har verksamhet som är relaterad till
försvarsmaterielsektorn. I dokumentet
klargörs även att Swedbank tar full-
ständigt avstånd från kärnvapen och
illegala vapen så som personminor och
klusterbomber. Restriktionerna gäller
för samtliga marknader där Swedbank
har verksamhet.
VAD FÖRANLEDDE ATT DETTA
ARBETE STARTADE?
Frågan är inte ny för banken, den
har diskuterats i olika sammanhang
tidigare. Att jag arbetade heltid med
mänskliga rättigheter och hållbar-
het gav möjlighet att resursmässigt
fördjupa och driva på i en fråga som
redan fanns på agendan.
VILKEN DRIVKRAFT ÄR DET SOM
HAR LEGAT TILL GRUND FÖR DETTA
ARBETE?
Det handlar mycket om vilket företag
man vill vara och vilka värderingar
man vill stå för. Min bild är att kärnva-
pen inte kan förknippas med någon-
ting gott överhuvudtaget, varför det
egentligen inte borde vara så svårt för
något företag att besluta sig för att inte
investera i eller på andra sätt finansiera
denna typ av massförstörelsevapen.
VAD HAR VARIT SVÅRAST I DETTA
ARBETE MED SÅVÄL FASTSTÄL-
LANDET AV POLICYN SOM I DET
NUVARANDE IMPLEMENTERINGS-
ARBETET?
Det är självklart ett stort jobb att
implementera ett sånt här beslut. Man
måste hitta nya rutiner och arbetssätt,
man måste säkerställa att informatio-
nen når ut och man måste hitta lös-
ningar rent tekniskt. Jag vill inte sticka
under stol med att det krävs en hel del
jobb, men, det vore ju synd att låta det
vara den enda orsaken till att fortsätt
investera i eller på annat sätt finansiera
kärnvapen.
KAN MAN SOM BANKKUND HOS
ER VARA SÄKER PÅ ATT INGA
PENGAR HAMNAR I KÄRNVAPEN-
PRODUKTION?
Vi började implementeringen av
denna ståndpunkt nu 2013. Ett steg
i implementeringen var att skapa en
rutin för eskalering av ärenden med
hela den berörda industrin till bankens
Etik- och Hållbarhetsråd. Det innebär i
praktiken att alla delar av organisatio-
nen kan eskalera ärenden till rådet för
en rekommendation innan eventuellt
affärsbeslut. Förutom att jag själv
suttit med i rådet i syfte att analysera
hållbarhets- och etikrisker samt vara
rådgivande finns en dedikerad kredit-
analytiker utbildad i internationell rätt
som hjälper till att analysera bolagen.
Bolag med koppling till kärnvapensin-
dustrin, i enlighet med definitionen
i vår ståndpunkt, har vi nolltolerans
mot och inga nya affärer får ingås med
dessa bolag.
OM JAG FRÅGAR PÅ MITT LOKALA
BANKKONTOR, KOMMER DE ATT
KÄNNA TILL DENNA POLICY?
ambitionen är självklart att alla våra
anställda ska känna till vårt ramverk
och policys. Vilket jag tror och hoppas
att man gör. Man ska samtidigt ha
respekt för att en implementering i en
stor koncern tar lite tid.
HUR KAN VI SOM KUNDER DRIVA
PÅ FÖR ATT DETTA SKA BLI ÄNNU
BÄTTRE?
Jag är övertygad om att konsument-
tryck för t.ex. rättvisa och etiska varor
och tjänster är oerhört viktigt, inte
bara för oss utan för alla branscher
och bolag. När allt kommer omkring
så är det ju kunderna som är anled-
ningen till att vi finns. Jag skulle gärna
se mer konsumenttryck när det gäller
hur näringslivet bättre kan tillgodose
kundens behov och önskemål och hur
man gemensamt kan verka för ökad
respekt för mänskliga rättigheter, för
alla, överallt. v
▲ Amanda Jackson arbetar som koncern-
strateg för Swedbank med fokus på mänsk-
liga rättigheter och hållbarhet.
INTERVJU MED Amanda Jackson, Swedbank
Av Josefin Lind
LÄKARE MOT KÄRNVAPEN #134
17
Professor Gösta Arturson, ordförande i SLMK 1982-1986, har avlidit vid 86 års ålder. Gösta var kirurg och
professor i brännskadevård vid Akademiska sjukhuset i Uppsala. Redan på 1960-talet engagerades Gösta vid ett
läkarmöte i Boston av frågan ”Hur ser ni i Sverige på riskerna med ett kärnvapenkrig?”. Han hade då lagt fram
en avhandling som handlade om brännskadans patofysiologi. Gösta fördjupade sig i frågan om kärnvapenkrig
för att föra in den i kursen i katastrofmedicin och även för att ta upp ämnet i International Society for Burn In-
juries (ISBI). Han insåg tidigt att samhället och den samlade sjukvården inte kan möta det skadepanorama som
blir resultatet även av ett fåtal kärnvapendetonationer. Gösta berättade att de katastrofmedicinska effekterna
av enstaka kärnvapen eller ett kärnvapenkrig inte var information som under 1960- och 70-talen rönte intresse.
Hans medicinska insikter och hans uthållighet medförde dock att frågan hölls levande in på 80-talet då den fick
resonans inom det då nybildade IPPNW.
År 1982 accepterade Gösta att efter Lars Engstedt ta över ordförandeskapet i SLMK. Göstas professur inom
brännskadevården i Uppsala, hans engagemang inom forskning och SIDA-projekt samt en central position
inom ISBI:s Disaster Committee bidrog till ett medicinskt fokus på kärnvapenfrågan. Internationellt bidrog
detta till att såväl WHO som statschefer alltmer fick upp ögonen för att en potentiell katastrofsituation höll på
att byggas upp genom kärnvapenkapprustningen.
Ett välkommet kvitto på denna opinionsbildning kom då den norska Nobelkommittén beslutade att utdela
1985 års Fredspris till IPPNW. Gösta var med vid prisceremonierna i Oslo där vissa protester också förekom
mot vårt påbörjade samarbete med sovjetiska läkare. Han framhöll att ”vi fick Nobels fredspris för kampen mot
krigskonstens mest dödsbringande framsteg sedan krutet uppfanns!”
Gösta fortsatte sitt engagemang även efter avslutat ordförandeskap 1986, bland annat som delegat vid SLMK-
organiserade IPPNW-uppvaktningar i kärnvapenländernas huvudstäder, projektet ”Dialog med beslutsfattare”.
I skriften ”Så föddes mitt engagemang för en kärnvapenfri värld” sammanfattade Gösta några av sina lärdomar
från engagemanget inom SLMK och skrev bland annat att ”Det är inte brist på intelligens som är vår tids pro-
blem, utan bristen på känslomässig mognad”.
Arbetet mot det komplexa atombombshotet måste fortsätta, och vi i SLMK är tacksamma för de grundläggande
insatser som Gösta Arturson bidrog med, bland annat som redaktör för Katastrofmedicinska organisations-
kommitténs rapport om Medicinska Effekter av Kärnvapenkrig.
Hans Levander
Gösta Arturson
minnesord
LÄKARE MOT KÄRNVAPEN #134
18
UTSTÄLLNING PÅ
NOBELMUSEET
Nobelmuseet i Stockholm hade under
sommaren och hösten en utställning
om fredspristagare genom åren. SLMK
som ju fick fredspriset 1985 bjöds vid
några tillfällen in att medverka i sam-
band med utställningen.
Lördag den 14 september var en
dag för fredsaktiviteter och SLMK
medverkade då vid ett seminarium
där vi presenterade Don ́t bank on the
bomb som ett exempel på en aktivitet
som riktar sig till allmänheten. Även
Amnesty International och Clowner
utan gränser presenterade var sin
aktivitet. Under dagen erbjöd SLMK
också museets besökare att med färg-
kritor förvandla kort med en förtryckt
bomb till ett vackert och fredligt litet
konstverk. Många var intresserade och
det blev goda tillfällen att diskutera
kärnvapen och nedrustning.
Tisdag den 22 oktober deltog
SLMK genom Gunnar Westberg i ett
samtal dit flera organisationer som fått
Nobels fredspris inbjudits för att tala
över ämnet: Vad händer med en orga-
nisation när den fått Nobels fredspris?
Övriga talare var Tomas Magnusson
från IPB, internationella fredsbyrån,
Malin Nilsson från IKFF, internationella
kvinnoförbundet för fred och frihet
samt Anna Ek från Svenska freds- och
skiljedomsföreningen. Alla hade intres-
santa erfarenheter att redovisa.
Leonore Wide
KRÅNGEL MED
MEDLEMSREGISTRET
Tyvärr har många av er medlemmar
fått påminnelser om medlemsavgiften
trots att ni redan har betalat. Det kan
bero på att namn och/eller medlems-
nummer inte har följt med hela vägen
NOTISER
men även att inkörningen av vårt nya
medlemsregister har varit krångligt och
orsakat felaktiga sökningar. Vi lär oss
hela tiden men vill även i fortsättning-
en gardera oss för att det kan bli fel. Vi
ber så hemskt mycket om ursäkt för det
besvär det orsakar er medlemmar och
hoppas på er förståelse. Hör bara av er
till oss på kansliet om du råkar ut för
detta så rättar vi till i registret omedel-
bart.
GLÖM INTE NAMN
ELLER MEDLEMS
NUMMER VID
INBETALNINGAR
På senare tid har allt fler anonyma
inbetalningar dykt upp. Ibland kan
vi med bankens hjälp få reda på vem
avsändaren är men inte alla gånger.
Det blir mycket arbete för oss och du
riskerar att få en påminnelse trots att
du redan har betalat. Så titta gärna
en extra gång att ditt namn och/eller
medlemsnummer finns angivet på
betalningen.
VETENSKAPLIGA
RÅDET
Läkare mot Kärnvapens vetenskapligt
råd samlar forskare från flera olika
discipliner för att diskutera aktuell
forskning om kärnvapnens olika
aspekter och sprida denna kunskap.
I november 2012 hölls ett forsknings-
seminarium på Stockholms universitet
på temat svensk nedrustningspolitik.
Seminariet leddes av Thomas Jonter,
medlem i rådet och professor i Inter-
nationella relationer vid Stockholms
universitet och resulterade i två artik-
lar i vårnumret av vår tidning (LMK
132). Under året har rådet träffats två
gånger och diskuterat bland annat sys-
temdynamiska studier av rustnings-
processer och kärnvapenangrepp med
elektromagnetisk puls (EMP). Inför
Hiroshimadagen fick rådet in en de-
battartikel i Aftonbladet. Rådet möts
nästa gång i januari 2014.
Jan Larsson
SOCIALDEMO
KRATERNA HÖJER
TEMPERATUREN I
RIKSDAGEN
Socialdemokraten Olle Thorell
lämnade den 21 november in en
interpellation till utrikesminister
Carl Bildt om Sverige kom-
mer att medverka i kommande
initiativ om huruvida krav på
nedrustning baserat på kärnvap-
nens katastrofala humanitära
konsekvenser. Thorell och Bildt
kommer att debattera om detta i
riksdagen den 9 december.
http://www.riksdagen.se/sv/Dokument-Lagar/
Fragor-och-anmalningar/Interpellationer/Karn-
vapen_H110151/
SVENSKA LÄKARE
MOT KÄRNVAPEN FÅR
SISTA ORDET MOT
BILDT I SVD
Svenska Läkare mot Kärnvapen skrev
en debattartikel med anledning av
Sveriges passiva hållning i kärnva-
penfrågan, senast aktualiserat i första
utskottet i FN:s generalförsamling.
Underskrivarna, ordförande Andreas
Tolf, informationsansvarig Josefin Lind
och vice ordförande i Stockholm Gösta
Alfvén, kritiserade Bildt för att inte delta
tillsammans med 125 andra länder i ett
anförande om kraftigare nedrustningsi-
nitiativ mot bakgrund av de katastrofala
konsekvenserna av kärnvapen. Artikeln
publicerades i Svenska Dagbladet den
11 november. Den fick sedan svar av
Bildt den 18 november där han menar
att kärnvapenstaterna visst kan bli
påminda om konsekvenserna men att
nyttan av detta är överskattat. Den 21
november fick vi sedan möjlighet att
publicera en slutreplik där vi under-
strök vikten av att förbjuda kärnvapen
och att betona de humanitära konse-
kvenserna är ett effektivt sätt att sätta
press på kärnvapenstaterna.
1. www.svd.se/opinion/brannpunkt/varfor-vill-
sverige-inte-agera-mot-karnvapen_8706886.svd
2. www.svd.se/opinion/brannpunkt/vi-ger-aldrig-
upp -malet-om-en-karnvapenfri-varld_8735664.svd
3. www.svd.se/opinion/brannpunkt/fullt-mojligt-
arbeta-for-forbud_8749810.svd
Josefin Lind
FOTO: LEONORE WIDE
LÄKARE MOT KÄRNVAPEN #134
19
LÄKARE MOT KÄRNVAPEN #134
20
INTERNATIONELL UTBLICK
“A PLEA FOR CAUTION FROM
RUSSIA”
“No matter how targeted the strikes or
how sophisticated the weapons, civi-
lian casualties are inevitable, inclu-
ding the elderly and children, whom
the strikes are meant to protect.
The world reacts by asking: if you can-
not count on international law, then
you must find other ways to ensure
your security. Thus a growing num-
ber of countries seek to acquire
weapons of mass destruction.
This is logical: if you have the
bomb, no one will touch
you. We are left with talk of
the need to strengthen non-
proliferation, when in reality
this is being eroded. “
Utdrag ur en op-ed (debattar-
tikel) i the New York Times den 11
september 2013 av Vladimir V. Putin,
president i Ryssland
www.nytimes.com/2013/09/12/opinion/
putin-plea-for-caution-from-russia-on-syria.
html?hp&_r=0
INDIENS FÖRSTA HEMMA
BYGGDA ATOMUBÅT
Indien har nu en ubåt, INS Arihant,
som drivs av en kärnreaktor och som
i undervattensläge kan avfyra bal-
listiska missiler som bär kärnvapen.
Ubåten är ingen import utan är byggd
i Indien med indisk teknologi. Indien
är det första land vid sidan av de fem
ursprungliga kärnvapenmakterna
som förfogar över kärnvapenstyrkor
på land, i luften och till sjöss. Man
hyr också en rysk atomubåt. Atomu-
båtarna kan ’försvinna’ och hålla sig
under vatten mycket längre tid än
dieseldrivna ubåtar.
BBC 10 augusti 2013 www.bbc.co.uk/news/
world-asia-india-23648310
KEMISKA VAPEN: EN 5MINU
TERS REPETITION
Nervgaser är organiska
fosforföreningar som
hämmar acetylkoli-
nesteras så att trans-
mittorn acetylkolin
ansamlas i synapser-
na. Motgift: Atropin.
(När jag gjorde värn-
plikt i Flottan på 60-talet
fick vi varsin autoinjektor
med atropin.) Exempel: Sarin som
dödar snabbt genom förlamning av
andningsmusklerna eller status epi-
lepticus. Det användes i terrorangrepp
i Japan 1994 och 1995 och troligen i
Syrien i år. Vid det irakiska angreppet
på den kurdiska staden Halabja år
1988 användes troligen en blandning
av gifter, däribland sarin.
Blåsbildare (blister agents)
orsakar blåsor. Exempel: senapsgas
som ger skador på hud, övre luftvägar,
hornhinnan och benmärgen. Motgift:
inget specifikt.
Kvävande medel (choking agents)
gör att offrets lungor förstörs och han/
hon dör av lungödem. Exempel är
klorgas och fosgen.
Blodmedel transporteras i blodet.
Exempel är cyanid som kväver krop-
pen på cellulär nivå. Motgifter är t.ex.
amylnitrit.
Övriga ämnen, t.ex. fentanyl, en
opioid med mycket kraftigt smärtstil-
lande effekt. Används i svensk sjuk-
vård framför allt inom anestesi och
som depotplåster vid kronisk smärta
hos barn och vuxna. Missbruk har
krävt flera dödsoffer på senare år i Sve-
rige. Ett derivat av fentanyl pumpades
av ryska säkerhetsstyrkor in i en teater
i Moskva där tjetjenska terrorister höll
en stor gisslan i oktober 2002. Av terro-
risterna dog 41, av gisslan dog 129; alla
utom 2 dog av opiater.
Anderson PD. Emergency management of che-
mical weapons injuries. J Pharm Pract 2012
FAS Roundup: September 9, 2013.
KÄRNVAPENKRIG MELLAN
IRAN OCH ISRAEL
En forskargrupp i Athens, Georgia,
USA, har använt en rad officiella
databaser för att försöka förutsäga
hur Iran och Israel skulle drabbas av
en kärnvapenkonflikt mellan län-
derna. Ett troligt scenario är miljontals
döda, miljontals skadade som inte får
någon vård, psykiatrisk massjuklig-
het, ett sammanbrott av samhället
och upplösning av lag och ordning.
”Any rational analysis of a nuclear war
between Iran and Israel reveals the ut-
terly unacceptable outcomes for either
nation.”
Dallas CE. Nuclear war between Israel and
Iran: lethality beyond the pale. Confl Health
2013
Av Inge Axelsson
LÄKARE MOT KÄRNVAPEN #134
21
VETERANER FRÅN GULF
KRIGET OCH URAN
En grupp av forskargrupper i USA har
gjort en retrospektiv studie med själv-
rapportering av symtom, mätningar av
lungfunktion och lågdos-datortomo-
grafi och inte funnit skillnader i lung-
hälsa mellan de soldater som utsattes
för mycket respektive lite ’depleted
uranium’ under Gulfkriget. (’Depleted
uranium’ = uran som innehåller min-
dre radioaktivitet än naturligt uran.
Det är mycket tungt, har högre täthet
än bly och används därför i pansar-
brytande projektiler och i skydd mot
sådana projektiler. Det har emellertid
misstänkts ge sjuklighet hos egna
soldater, främst på grund av radioak-
tiviteten.)
Hines SE et al. Pulmonary Health Effects in
Gulf War I Service Members Exposed to Deple-
ted Uranium. J Occup Environ Med 2013.
NEDFALL FRÅN KAZAKSTAN
TILL NORGE
Forskare vid norska lantbruksuniver-
sitetet har plockat fram luftfilter från
1950- och 1960-talen och analyserat
deras profiler av radioaktiva isotoper
med hjälp av masspektrometri. Analy-
serna visade att nedfallen över Norge
av radioisotoper från kärnvapentester
i Semipalatinsk var mycket större än
man tidigare trott.
Wendel CC et al. Long-range tropospheric
transport of uranium and plutonium weapons
fallout from Semipalatinsk nuclear test site to
Norway. Environ Int 2013.
GLOBAL NUCLEAR WEAPONS
INVENTORIES, 19452013
Sedan 1945 har omkring 125 000
kärnvapen (inklusive stridsspetsar)
tillverkats, 97 % av dem i USA, Sov-
jetunionen och Ryssland. Läs mer om
antalet kärnvapen i världen i Nuclear
Notebook:
http://bos.sagepub.com/content/69/5/75.full.pdf
Figure 2.Global nuclear weapons stockpiles, 1945–2013
78Bulletin of the Atomic Scientists 69(5)
by guest on November 11, 2013bos.sagepub.comDownloaded from
LÄKARE MOT KÄRNVAPEN #134
22
DELTAGERE:
Anton Aggernæs (AA), Niels Dahm
(ND),Klaus Arnung (KA), Povl Revs-
bech (PR), Willy Hanghøj-Petersen
(WHP), stud. med. Alexandra
Schou(AS), stud. med. Sarah Ndoni
(SN).
Cæcilie Buhmann meldte afbud.
1) VALG AF DIRIGENT
Dirigent: AA
2) VEDTAGELSE AF DAGS
ORDEN
Dagsorden udarbejdet af AA godkendt.
3) VALG AF REFERENT
Referent: SN
4) FORMANDSBERETNING VED
FORMAND NIELS DAHM.
Referat af formandsberetningen:
Der er 135 medlemmer i DLMK i år,
herunder 2 medicinstuderende.
Følgende aktiviteter blev omtalt:
• 18. februar: Indlæg i Ugeskrift for
læger m.h.p. at hverve nye medlem-
mer.
• Februar 2013: Der blev afsendt 30
hvervebreve vedlagt piece fra ICAN
med titlen ”Catastrophic Humanitari-
an Harm” til forskellige organisationer,
politikere, fagforeninger og kendte
personer. Der blev kun modtaget
svar fra Radikal Ungdom og FOA som
meldte tilbage at de ville støtte ICAN.
• ICAN konference i Oslo 3.-4. Marts
2013. AS og SN var med som repræ-
REFERAT AF
Landsmøde i DLMK
21.08.2013
sentanter for DLMK. Konferencen
blev betegnet som en stor succes
med deltagelse af repræsentanter fra
129 regeringer og der er planlagt en
opfølgende konference i Mexico d. 14.
Februar 2014.
• DLMK deltog, som en del af ICAN
Danmark, i formuleringen af et brev til
udenrigsminister Villy Søvndal. Brevet
var en opfordring til at fremsætte krav
om en forbudstraktat mod kernevå-
ben ved en nedrustningskonference i
Geneve d. 24.4-3.5, NPT PREPCOM. I
et svar fra nedrustningsambassadør
Uffe Balslev skrev han at udenrigsmi-
nisteren havde set brevet og at NGO’ers
synspunkter blev taget alvorligt, men
at Danmarks ikke støtter indkaldelse til
forhandlinger om en folkeretslig bin-
dende traktat mod kernevåben, da den
danske regering og Danmarks allierede
i Nato ikke tror på at en sådan løsning
vil kunne engagere de lande som besid-
der atomvåben.
Denne udmelding er umiddelbart i
strid med Danmarks medforfatterskab
og underskrivning af FN resolutionen
”Joint Statement in the humanitarian
dimension of nuclear disarmament”
fra 2012, samt Danmarks tilslutning til
dette års ”Joint Statement of the huma-
nitarian impact of nuclear weapons”.
• 3. April 2013: Møde om en arktisk
atomvåbenfri zone, afholdt af Pugwash
på Christiansborg. Deltagelse af arktisk
ambassadør fra udenrigsministeriet
Klavs Holm, samt repræsentanter fra
flg. Ambassader: Canada, Finland,
Rusland, Norge, Sverige og Island, fol-
ketingsmedlemmer Marie Krarup, DF,
og Zenia Stampe, R. Af NGOer deltog
udover Pugwash også Parlamentari-
ans for Nuclear Non-Proliferation and
Disarmament(PNND) og AA, AS og SN
fra DLMK.
5) BERETNING FRA INTER
NATIONAL COUNCILLOR,
ALEXANDRA SCHOU
• Beretning fra IPPNW-delegation til
Teheran i November 2012.
En delegation bestående af AS, Gunnar
Westberg, Erik Wareborn (SLMK) og
øvrige affilierede fra IPPNW fra Rus-
land, Tyskland og Norge blev inviteret
af Teheran Peace Museum og Phy-
sicians for Social Responsibility i Iran.
Delegationen havde flere møder med
udenrigsministeriet, de skandinaviske
ambassader og et universitet hvor de
oplyste om de humanitære konsekven-
ser ved brug af kernevåben. Derudo-
ver var delegationen bekymret over
følgerne af de økonomiske sanktioner
som landet er underlagt. På et besøg på
et iransk hospital kunne delegationen
selv konstatere at hospitalet var løbet
tør for helt basale fornødenheder som
inhalationsmedicin, som bl.a. bruges
meget af ofrene for kemiske våben.
• ICAN konference, Marts 2013
Konferencens mål var at vække et nyt
engagement i anti-kernevåbensagen,
ved at fokusere på de humanitære
konsekvenser af fremstilling, vedlige-
holdelse og brug af kernevåben.
LÄKARE MOT KÄRNVAPEN #134
23
Udenrigsministeriet havde valgt at
repræsentere Danmark med tre eks-
perter fra beredskabsstyrelsen, som
ikke kendte til beredskabets respons
i tilfælde af et atomvåbenangreb på
Danmark eller omkringliggende lande
og som heller ikke rapporterede til
udenrigsministeriet.
• Møder med folketingets formand,
Mogens Lykketoft i April 2013:
Under møderne med AS og den
internationale koordinator og stifter
af PNND, Alyn Ware, blev der blandt
andet talt om ICAN bevægelsen og de
humanitære konsekvenser af atomvå-
ben, som Lykketoft var meget velinfor-
meret om.
Mogens Lykketoft er, sammen med
bl.a. Holger K. Nielsen og Margrete
Vestager, medlem af PNND.
• Møde med Dansk Røde Kors og andre
NGOer, Juni 2013
Internationale Røde Kors arbejder sel-
vstændigt for nukleær nedrustning in-
denfor deres grundprincip om politisk
neutralitet. De er derfor ikke medlem af
ICAN, men ICAN bruger deres rappor-
ter i ICANs arbejde.
Under mødet blev bl.a. udenrigsminis-
teriets standpunkt fremlagt ved ned-
rustningsambassadør Uffe Balslev og de
juridiske aspekter af humanitær folkeret
ved en jurist fra Røde Kors.
• Ang. gave fra skoleelever i Hiroshima
til statsministeren:
Efter gentagne henvendelser til statsmi-
nisterens pressesekretær, lykkedes det
desværre ikke at aflevere papirstranerne
personligt. De blev afleveret til presse-
sekretæren i starten af august måned.
• Planlagte aktiviteter for det kom-
mende år:
- ICAN kongres i Mexico d. 14. Februar
2014.
- 21. IPPNW Verdenskongres i Kazak-
hstan (dato uvist).
6) BERETNING FRA STUDEN
TERREPRÆSENTANT, ALEXAN
DRA SCHOU, SUPPLERET AF
SARAH NDONI
• Action weekend, oktober 2013
IPPNW studerende mødtes i Oktober
i København for at lære om kampagne
strategi og eksplorere mulighederne for
et mere effektivt samarbejde. Mødet re-
sulterede bl.a. i stiftelsen af Øresunds-
gruppen som er et samarbejde mellem
medicinstuderende i København og
Malmø.
• ICAN Civil Society forum, Oslo, Marts
2013
SN beretter om en stærk opbakning,
med deltagere fra mange forskellige
NGO’er. Blandt prominente foredrags-
holdere kan nævnes: Martin Sheen,
anti-kernevåben aktivist og prisvin-
dende skuespiller; Terumi Tanaka,
Hr Tanaka overlevede bombningen
af Hiroshima; Karipbek Kuyukov, for-
mand for The Atom Project og offer for
atomprøvesprængninger, Kazakhstan;
John Dear, Jesuit præst og anerkendt
freds-aktivist; Gry Larsen, Norsk stats-
sekretær; Ward Wilson, forfatter til Five
Myths about Nuclear Weapons.
7) REGNSKAB FOR 2012
• Underskuddet for i år blev på -22.142,
24 kr. Samlede udgifter beløb sig på
66.665,02 kr, imod de budgetterede
80.000 kr. Revisorens kommentar til
regnskabet var, at årets underskud
er mindre end budgetteret, pga lave
rejseudgifter.
• Den årlige udgift til Nyhedsbrevet er
39.790,21 kr. Det bemærkes at udgif-
terne, trods ændring af forsendelsen,
ikke er faldet siden sidste år.
8) BUDGET FOR 2013/2014
• Forventet indtægt: 41.550 kr. Forven-
tet udgift: 62.500 kr, herunder udgifter
til udenlandske møder på 25.000 kr.
Kontingentet fastholdes på det nuvæ-
rende beløb.
• Udgifter til Nyhedsbrev er sat til
28.000 kr.
9) VALG AF KASSERER OG TO
REVISORER
Kasserer: Niels Dahm
Revisorer: Anton Aggernæs og Bent
Pedersen
10) VALG AF FORMAND OG
INTERNATIONAL COUNCILLOR
Formand: Niels Dahm
International Councillor: Alexandra
Schou
11) VALG AF KOORDINATIONS
UDVALG OG FORDELING
AF ARBEJDSOPGAVER,
HERUNDER KONTAKT TIL
NYHEDSBREVET
• Koordinationsudvalg består af frem-
mødte( Sarah Ndoni nyvalgt).
• KA tager sig af kontakten til Nyheds-
brevet, samt korrekturlæsning ved
behov.
• SN vælges som studenterrepræsen-
tant.
12) EVENTUELT
• Der diskuteres muligheden for at
søge støtte til financiering til deltagelse
i ICAN konferencen i Mexico, evt ved
udsendelse af breve til medlemmerne.
• ND foreslår at DLMK ansøger om
en kronik i Ugeskrift for Læger, som
beskriver ICAN og den internationale
tilslutning hertil, mhp at hverve nye
medlemmer. AS tilbyder at sende en
tilsvarende udenlandsk kronik til KA,
der kan bruges som inspiration.
Mødet sluttede kl 17, efter 3 timers
diskussion. v
MEDLEMSSIDORNA
LÄKARE MOT KÄRNVAPEN #134
24
Kallelse till årsmöte
Alla medlemmar är välkomna till SLMK:s årsmöte lördagen den
18 JANUARI 2014 KL 14.00 – 15.00
på Norrtullsgatan 45 (f.d. Borgerskapets enkehus), Stockholm. T-Odenplan.
Föredrag efter årsmötet:
Amanda Jackson från Swedbank - Varför kärnvapen är en dålig investering.
VALBEREDNINGENS FÖRSLAG TILL
SLMK:S STYRELSE 2014
Ordförande: Andreas Tolf, Gävle
Vice ordförande: Åsa Lindström, Eskilstuna
Vice ordförande: Martin Tondel, Uppsala
Sekreterare: Meit Krakau, Danderyd
Medlem i IPPNW:s internationella råd: Gunnar Westberg, Göteborg
ÖVRIGA LEDAMÖTER:
Ann Marie Janson Lang, Stockholm
Hans Levander, Uppsala
Frida Sundberg, Göteborg
Leonore Wide, Saltsjöbaden
Erik Wareborn, Malmö (studentrepresentant)
SUPPLEANTER:
Jan Larsson, Uppsala
Gösta Alfvén, Stockholm
Johannes Eldblom, Göteborg
Nelli Jonasson-Filippova, Skövde
Birgitta Kastlund, Lund
Johannes Norberg, Skellefteå
Monika Palmgren, Solna
Wenjing Tao, Stockholm
Christina Vigre Lundius, Perstorp
STUDENTSUPPLEANT:
vakant
REVISION:
Auktoriserad revisor: Jan Anders Nilsson, Helsingborg
Auktoriserad revisor, suppleant: Jonas Grahn, Stockholm
Föreningsrevisor: Bengt Lindell, Kalmar
Föreningsrevisorn fyller även föreningens ’whistle-blower’-funktion och kan
kontaktas via whistleblower@slmk.org
Föreningsrevisor, suppleant: Kristina Olofsson, Hudiksvall
VALBEREDNINGEN HAR UTGJORTS AV:
Carin Odhner, Stocksund
Karin Stenstedt, Bromma
MEDLEMSSIDORNA
LÄKARE MOT KÄRNVAPEN #134
25
SLMK:S STYRELSE OCH LEDNING KANSLI
Ordförande:
Andreas Tolf, Gävle
............................0706-363 834, andreas.tolf@slmk.org
Vice ordförande:
Leonore Wide, Saltsjöbaden
.............0706-920 319, leonore.wide@slmk.org
Martin Tondel, Uppsala
.....................0705-435 640, martin.tondel@slmk.org
Sekreterare:
Meit Krakau, Danderyd
.....................0709-608 084, meit.krakau@slmk.org
Medlem i IPPNW:s internationella råd:
Gunnar Westberg, Göteborg
.............0727-443 023, gunnar.westberg@slmk.org
Ledamöter:
Ann Marie Janson Lang, Stockholm
..0706-655 651, annmarie.janson-lang@slmk.org
Vendela Englund-Burnett, Karlstad
...0705-829 270, vendela.englund.burnett@slmk.org
Hans Levander, Uppsala ...................0707-306 323, hans.levander@slmk.org
Åsa Lindström, Eskilstuna
.................0736-631 140, asa.lindstrom@slmk.org
Frida Sundberg, Göteborg
................0702-305 865, frida.sundberg@slmk.org
Anneli Schmauch, Umeå
...................090-191 48, anneli.schmauch@slmk.org
Studentrepresentant:
Erik Wareborn, Malmö
.......................0709-757 161, erik.wareborn@slmk.org
Suppleanter:
Jan Larsson, Uppsala
.......................0725-668 725, jan.larsson@slmk.org
Gösta Alfvén, Stockholm
...................0739-660 835, gosta.alfven@slmk.org
Johannes Eldblom, Göteborg............0734-233 100, johannes.eldblom@slmk.org
Martina Grosch, Malmö
.....................0762-482 846, martina.grosch@slmk.org
Madeleine Stackelberg, Örebro
........0702-412 281, madeleine.stackelberg@slmk.org
Nelli Jonasson-Filippova, Skövde
......0762-300 634, nelli.jonasson-filippova@slmk.org
Johannes Norberg, Skellefteå
...........0702-754 222, johannes.norberg@slmk.org
Monika Palmgren, Solna
....................0709-519 067, monika.palmgren@slmk.org
Thomas Silfverberg, Falun
.................0735-817 134, thomas.silfverberg@slmk.org
Wenjing Tao, Södertälje
.....................0737-641 952, wenjing.tao@slmk.org
Christina Vigre Lundius, Perstorp
......0738-525 553, christina.vigre.lundius@slmk.org
Studentsuppleant:
Nils Mårten Hauffman, Stockholm
....0702-134 950, ljuvligt@gmail.com
Revision:
Auktoriserad revisor
Jan Anders Nilsson, Helsingborg
......042-377 200, jan-anders.nilsson@se.pwc.com
Auktoriserad revisor, suppleant:
Jonas Grahn, Stockholm
...................08-555 330 00, jonas.grahn@se.pwc.com
Föreningsrevisor:
Bengt Lindell, Kalmar
........................0706-472 347, bengt.lindell@slmk.org
Föreningsrevisorn fyller även föreningens ”whistle-blower”-funktion och kan
kontaktas via whistleblower@slmk.org
Föreningsrevisor, suppleant:
Kristina Olofsson, Hudiksvall
............0650-102 56, kristina.olofsson@slmk.org
Valberedning:
Carin Odhner, Stocksund
..................08-755 50 29, carin.odhner@slmk.org
Karin Stenstedt, Bromma
..................08-255 638, karin.stenstedt@slmk.org
Eli Kaufman, stud. repr., Malmö
........eliego@bemce.se
Information och kommunikation,
medlemsregister och prenumera-
tionsärenden
Josefin Lind
Svenska Läkare mot Kärnvapen
Norrtullsgatan 45
113 45 Stockholm
Tel: 08-400 20 483, 0760-24 51 58
E-post: josefin.lind@slmk.org
ICAN Sverige
Pernilla Lundmark
Norrtullsgatan 45
113 45 Stockholm
Tel: 08-400 20 483, 0760-02 50 99
E-post: pernilla.lundmark@slmk.org
Kassör och kanslichef
Klas Lundius
Svenska Läkare mot Kärnvapen
Håkantorpsmölla
281 91 Perstorp
E-post: klas.lundius@slmk.org
Martin Tondel
Position: Vice ordförande
i SLMK:s styrelse, ledamot i
SLMK:s vetenskapliga råd
Profession: Överläkare i
arbets- och miljömedicin, Aka-
demiska sjukhuset, Uppsala
Personligt: Medlem
i SLMK sedan 1983. Har
deltagit flera dialogseminarier
med beslutsfattare och varit
aktiv i samarbetet med IPPNW
framförallt i Asien. Tidigare
varit ansvarig för att driva ett
fredskontor i Nepal. Vill i SLMK
dela med mig av mina kunska-
per om medicinska effekter av
joniserande strålning. Tycker
det är viktigt med internatio-
nellt samarbete för kärnvap-
nens avskaffande.
PERSONPORTRÄTTET
MEDLEMSSIDORNA
ORGANISATIONER MOT KÄRNVAPEN
SVENSKA LÄKARE MOT KÄRNVAPEN - SLMK
Svenska Läkare mot Kärnvapen har nästan 3000 läkare och medicinstudenter som medlemmar. SLMK har även associe-
rade medlemmar från yrkesgrupperna forskare och ingenjörer samt sjuksköterskor, sjukgymnaster och biomedicinska
analytiker. Föreningen är den svenska grenen av International Physicians for the Prevention of Nucle ar War (IPPNW) med
ca 150 000 läkare i ett femtiotal länder som medlemmar. IPPNW tilldelades Nobels fredspris 1985. SLMK och IPPNW är
politiskt och re ligiöst obundna organisationer med målet att avskaffa kärnvapnen genom att sprida saklig information om
kärnvapnens medi cinska effekter.
Medlemsavgift 2012, 290 kr resp 100 kr (stud), sätts in på bg 901 – 0901 eller pg 90 10 90 – 1.
Prenumeration på Läkare mot Kärnvapen ingår.
Läkarfonden för Förebyggande av Kärnvapenkrig, bg 901 – 0901 eller pg 90 10 90 – 1.
International Campaign to Abolish Nuclear Weapons (ICAN) initierades av IPPNW 2007 och har nu kontor och
aktivist grupper runt hela världen.
SVENSKA TANDLÄKARE MOT KÄRNVAPEN - STMK
Svenska Tandläkare mot Kärnvapen bildades 1984 men fungerar inte längre som självständig förening. Tidigare medlem-
mar erbjuds associerat medlemskap i SLMK med samma villkor som beskrivs ovan för FIMK. Även nya intresserade är
välkomna som associerade medlemmar i SLMK.
FORSKARE OCH INGENJÖRER MOT KÄRNVAPEN - FIMK
Forskare och ingenjörer mot kärnvapen, FIMK, är nu associerade medlemmar i SLMK. Som sådana får de prenumeration
på SLMK:s tidning och elektroniska nyhetsbrev, inbjudan till programaktiviteter, såsom föredrag i samband med möten,
samt adjungering till SLMK:s styrelse vid behov enligt styrelsens beslut. De FIMK-medlemmar som väljer att gå in som
associerade medlemmar i SLMK betalar en årsavgift om 200 kr år 2012. Avgiften för efterföljande år bestäms i sedvanlig
ordning inom SLMK.
SJUKSKÖTERSKOR, SJUKGYMNASTER OCH ANALYTIKER MOT KÄRNVAPEN - SSAMK
Tidigare medlemmar i Sjuksköterskor, Sjukgymnaster och Analytiker mot Kärnvapen erbjuds associerat
medlemskap i SLMK på samma villkor som beskrivs ovan.
DANSKE LÆGER MOD KERNEVÅBEN - DLMK
Bestyrelsen består af: Niels Dahm formand og kasserer, Cæcilie Buhmann international councillor i samarbejde med Alex-
andra Schou, Klaus Arnung kontaktperson til Läkare Mot Kärnvapen og udarbejdelse af årsberetning, Alexandra Schou
studenterkontakt og hjemmeside, Povl Revsbech sekretariat og hjemmeside, Anton Aggernæs revisor sammen med Bent
Petersen, Willy Hanghøj-Petersen, som ny Sarah Ndoni studenterrepræsentant.
DLMK:s bestyrelse
Povl Revsbech, Brabrand, 86 26 47 17, revsbech@dadlnet.dk
Anton Aggernæs, Frederiksberg, 38 34 35 07, aggernaes.a@dadlnet.dk
Klaus Arnung, Vedbæk, 45 66 11 81, k.arnung@dadlnet.dk
Niels Dahm, Fåborg, 62 61 83 61, dahm@avernak.dk
Cæcilie Bøck Buhmann, København N, 26 18 95 06, cbuhmann2002@yahoo.com
Alexandra Schou, København N, 27 21 81 15, alixschou@hotmail.com
Willy Hanghøj-Petersen, 97424726, mobil 23747505, willyhp13@gmail.com
Sarah Ndoni, København S, 50247452, ndoni_sar@hotmail.com
LÄKARE MOT KÄRNVAPEN #134
26
DLMK:s sekretariat:
c/o Povl Revsbech, 86 26 47 17
revsbech@dadlnet.dk
Medlemskab opnås ved indbetaling af
årskontingent på Giro 8 03 91 00
300 Dkr for læger og pensionister
100 Dkr for studenter
200 Dkr for støtte medlemmer
DLMK:s jemmeside: www.dlmk.dk
LÄKARE MOT KÄRNVAPEN #134
27
ICAN PÅ NÄTET www.icanw.org
Årets rapport ”Don’t Bank on the Bomb”
släppt
ICAN:s nya globala kartläggning av banker och försäkringsbo-
lags inblandning i kärnvapenproduktion väckte medial uppmärk-
samhet i Sverige vid lanseringen i oktober. Bland annat presen-
teras information om lån till kärnvapentillverkare utställda av SEB
och Handelsbanken. En positiv utveckling sedan 2012 års ”Don’t
Bank on the Bomb” är att Swedbank tagit ställning mot samröre
med kärnvapenproducenter, något som de nu ska implemen-
tera. KPA Pension och Folksam lyfts fram som goda exempel då
de båda explicita principer mot allt samarbete från aktörer som
framställer kärnvapen.
Läs rapporten på www.dontbankonthebomb.com. Beställ en
svensk sammanfattning över svenska aktörers inblandning
från sverige@icanw.org
Kontakta din bank!
”Don’t Bank on the Bomb” rapporten listar endast de banker och försäkringsbo-
lag där mer än 0,5% av bankens totala utestående innehav av aktier och obliga-
tioner finns i kärnvapenföretag. Detta innebär att även banker som inte lyfts fram
i rapporten kan bistå kärnvapenproducenter med lån och finansiella tjänster.
För att ta reda på om dina sparpengar riskerar att användas till massför-
störelsevapen, fråga din bank!
Brevmall finns på www.icanw.se
Ny video: Det krävs mod att förändra världen
I samband med historiens första högnivåmöte om kärnvapennedrust-
ning i FN i New York presenterade ICAN civilsamhälles budskap till
världens stater om att visa mod genom en ny kortfilm.
Låt dig inspireras av filmen på icanw.org/multimedia/video/it-
takes-courage-to-change-the-world
ICAN - International Campaign to Abolish Nuclear Weapons - är en global
gräsrotsrörelse för ett totalt avskaffande av kärnvapen genom en rättsligt
bindande, verifierbar kärnvapenkonvention. Med mer än 200 partner-
organisationer i 60 länder ger vi röst åt den överväldigande majoriteten av
människor i världen som stödjer ett snabbt avskaffande av kärnvapen.
October 2013
POSTTIDNING B 03
Avsändare:
SLMK, c/o Lundius
Håkantorpsmölla
284 91 PERSTORP
Sweden
Begränsad
eftersändning
Vid definitiv eftersändning
återsänds försändelsen med
nya adressen på baksidan
Kallelse till årsmöte
Alla medlemmar är välkomna till SLMK:s årsmöte lördagen
18 JANUARI 2014 KL 14.00 – 15.00
på Norrtullsgatan 45 (f.d. Borgerskapets enkehus),
Stockholm. T-Odenplan. Föredrag efter årsmötet:
Amanda Jackson från Swedbank - Varför kärnvapen är en dålig
investering.