Läkare mot Kärnvapen #130, oktober 2012

Text från PDF

Hur skulle sjukvården Hantera att ManHattan utsattes
för en kär Hur skulle sjukvården Hantera att ManHat-
tan utsattes för en kärvapenattack? vapenattack?
LÄKARE MOT KÄRNVAPEN #130
det Handlar OM priOriteringar
Sjukvård

bomber
eller
svenska pengar OcH kärnvapen –
bankerna svarar på våra frågOr
rappOrt från alMedalen
ippnw’s världskOngress 2012
i HirOsHiMa
LÄKARE MOT KÄRNVAPEN
uTgiVEN sEdAN 1981
Nr 130 okt-nov 2012www.slmk.org
i detta
nuMMer

I detta
nummer
Pengar och kärnvapen är huvudtemat
för detta nummer av LMK. Pengar ver-
kar inte vara något problem för USA:s
regering när det gäller att modernisera
kärnvapnen – och inte heller för de
andra kärnvapenstaterna. Men när det
gäller att få fram de resurser som krävs
för att uppfylla FN:s millenniemål, då
saknas pengarna. Att minska möd-
ramortaliteten i världen och uppfylla
millenniemål nummer fem skulle
kosta en bråkdel av vad stormak-
terna lägger ner på modernisering av
kärnvapnen, framhåller Meit Krakau i
detta nummers ledare. Ändå finns inte
dessa pengar.
Vi hoppas dock att pengar ska bli
ett problem för företag som tillverkar
kärnvapen. Ett aktuellt ICAN-projekt
syftar till att förmå banker att sluta
investera i sådana företag. Josefin
Lind och Klas Lundius har frågat fyra
svenska storbanker hur de ser på dessa
investeringar. Läs bankernas svar på
sidan 6.
I år hölls IPPNW:s 20:e världs-
kongress i Hiroshima. Kongressen
föregicks av en ”Students’ Bike Tour”
från Nagasaki till Hiroshima. Läs om
denna, om utställningen Hibakusha
Worldwide och annat från kongressen
på sid 16.
Vi rapporterar även om ett möte
med Nato i Bryssel, om SLMK-aktivi-
teter i Almedalen och om utdelningen
av årets antiatombombsdiplom.
Slut ligen beskriver Meit Krakau hur ett
envetet arbete gör att Mayors for Peace
sakta växer i Sverige.
Jan Larsson
Ulf König
LÄKARE MOT KÄRNVAPEN #130
2
Vilken vapenuppfinning är det som inte
använts på 67 år, som är militärt totalt
oanvändbar, och som kostar över 100
miljarder US-dollar per år att ha kvar?
Rätt gissat, atombomben.
Spelar det då någon roll vad
kärnvapnen kostar världen? Nej, tyd-
ligen inte för kärnvapenstaterna. Det
krisartade läget för världsekonomin
sedan flera år har inte
avspeglats i kärnvapen-
budgetarna. Kärnva-
penstaterna tror på sina
kärnvapen. De har ingen
tanke på att släppa dem.
Logiska argument biter
inte. Kärnvapenkostna-
derna ökar från år till år,
synbarligen utan att be-
gränsas av ekonomiska
villkor.
Hur ska vi i anti-kärnvapenrörelsen
förhålla oss till detta? Vad kan vi göra
annat än att metodiskt och ihärdigt
försöka återföra kärnvapenstaterna till
vad verkligheten kräver, med de medi-
cinska, humanitära och ekonomiska
argument som vi sedan länge fört fram?
Tanken att ställa rustningskostna-
derna mot världens egentliga behov är
inte ny. Under Inga Thorssons ledning
arbetade en expertgrupp fram en om-
fattande rapport om sambandet mellan
nedrustning och utveckling, Thorsson-
rapporten, som överlämnades till FN:s
generalförsamling 1981.
Under 1980-talet och fram till se-
nare delen av 90-talet utgav Ruth Leger
Sivard med några års mellanrum upp-
daterade versioner av ’World Military
and Social Expenditures’ som visade
statistik på rustningskostnaderna och
beräkningar av vilka angelägna behov
pengarna skulle ha räckt till för.
Vic Sidel, en av veteranerna inom
IPPNW, myntade i en artikel i The Lan-
cet 1985 uttrycket ”destruction before
detonation” där han kontrasterade
kärnvapenkostnaderna mot bristen på
elementär hälsovård.

Hur mycket är 100 miljarder US-dollar?
Storleksordningen kan illustreras
genom att räkna ut vad summan skulle
ha räckt till att köpa (alternativkostnad,
’opportunity cost’). Därigenom förtyd-
ligas också prioriteringarna. I en aktuell
artikel “Nuclear weapons spending: a
theft of public resources” resonerar Tim
Wright, ICAN Australien, om detta.
Millenniemål nr 5, att minska den
globala mödradödligheten (kompli-
kationer till graviditet och förlossning)
är det mål som har gått sämst framåt.
Målet var att sänka den årliga mödra-
dödligheten med tre fjärdedelar, räknat
från 1990 års siffra som låg på över
540 000 dödsfall. Stora ansträngningar
har gjorts och dödligheten har minskat
med ungefär hälften på 20 år. Den se-
naste uppskattningen gällande år 2010
är strax under 290 000 döda (WHO). Det
innebär 800 kvinnor per dag, ungefär
en varannan minut. Merparten av dessa
unga kvinnor skulle kunnat räddas om
de haft tillgång till basal medicinsk för-
lossningsvård och familjeplanering.
SLMK:s ordförande Jan Larsson
tjänstgjorde i somras som narkosläkare
på ett landsortssjukhus i Pakistan. Han
berättade lite om det när vi som deltog i
SLMK:s styrelsemöte i augusti satt ute i
den vackra sommarkvällen och pratade.
Några ord han sade etsade sig fast i mitt
minne: ”Att ett nyfött barn dör, det kan
man acceptera, det är sådant som hän-
der hela tiden, och man kan få fler barn.
Men att modern dör är en total katastrof
för hela familjen.” v
Sjukvård eller bomber
- OM pengar OcH priOriteringar
ledare
Meit Krakau
meit.krakau@slmk.org
FN:s milleNNiemål
1. Utrota extrem fattigdom och hunger
2. Garantera grundskoleutbildning för alla barn
3. Främja jämställdhet mellan könen och kvinnors egenmakt
4. Minska barnadödligheten.
5. Förbättra mödrahälsan.
6. Bekämpa hiv/aids, malaria och andra sjukdomar.
7. Säkra en hållbar utveckling
8. Utveckla ett globalt partnerskap för utveckling

LÄKARE MOT KÄRNVAPEN #130
3
sVENsKA PENgAR Och KÄRNVAPEN –
BANKERNA sVARAR PÅ VÅRA FRÅgOR
sLMK Och icAN PÅ PLATs
i ALMEdALEN
iPPNW:s VÄRLdsKONgREss 2012 i
hiROshiMA - RAPPORTER Och KÅsERiER
INNEHÅLL
6
12
Läkare mot Kärnvapen nr 130
oktober - november 2012
ISSN: 1400-2256 Upplaga: ca 5 000 ex
Läkare mot Kärnvapen är en kvartalstid-
skrift som ges ut av förenin gen
Svenska Läkare mot Kärnvapen i
samarbete med Danska Läkare mot
Kärnvapen, Forskare och Ingenjörer
mot Kärnvapen och Svenska
Tandläkare mot Kärnvapen.
Ansvarig utgivare: Jan Larsson
Linnég. 2 H, 753 32 UPPSALA
Tel 073-072 25 88
E-post: jan.larsson@slmk.org
UTgIvNINgSPLAN
Nr Manusstopp Distribution
131 1/12 -12 januari
4 NATO Gör iNGeT F ör ATT MiNSkA SiTT
kärNvApeNBerOeNde

10 Lär OM kärNvApeN - ekONOMiSpeCiAL
11 UMeå Med i NäTverkeT MAyOrS FOr peACe
14 HirOSHiMAdAGeN 2012 - HeNrik SALANder
åreTS viNNAre Av SLMk’S ANTiATOMBOMBSdipLOM
21 kLAUSULeN - eN BLOGG OM JApANS
ANTikriGSkLAUSUL
22 iNTerNATiONeLL UTBLiCk
23 NOTiSer
24 MedLeMSSidOrNA - kALLeLSe TiLL årSMöTe
FrAmSIdA:
”Poverty means that children like Kajal don’t enjoy their basic human rights to grow
up healthy and go to school.”
http://www.worldvision.com.au/issues/Transforming_Lives___Child_Sponsorship/
What_is_this_about_/Poverty_denies_children_their_basic_human_rig.aspx
16
Red för detta nr: Jan Larsson, Ulf König,
Josefin Lind, Pernilla Lundmark
Tryckeri: Am-tryck & reklam i Hässleholm
| 0451-38 49 50
Layout: gabriel Holmbom,
egdesign.gabriel@gmail.com
manus till nästa nr skickas till:
Jan Larsson (adress ovan)
Prenumerationsärenden handläggs av
kansliet i Stockholm, adr se sid 25.
Tryckt på miljögodkänt papper.

FOTO: JOSEFIN LINd
E
n delegation från
IPPNW besökte i
juni Natos huvud-
kontor i Bryssel för att
diskutera Natos kärnva-
pendoktriner.
Delegationen bestod av Björn Hilt,
Norge, Vladimir Garkavenko, Ryssland,
Philippe de Salle, Belgien, Gunnar
Westberg, Sverige, Arielle Denis, ICAN
Schweiz, samt Alexandra Schou och
Erik Wareborn, studenter från Dan-
mark respektive Sverige. Vi mötte två
representanter för Natos avdelning för
nukleär policy. Det var ett i raden av
möten mellan IPPNW och Nato som
ägt rum under många år.
Mötet började med en diskussion
av resultaten från toppmötet i Chicago
i maj och innehållet i ’Deterrence and
Defence Posture Review’. DDPR är
en översyn av Natos ståndpunkter i
avskräcknings- och försvarsfrågor som
gjorts efter ett beslut på toppmötet i
Lissabon 2010 och som publicerades i
samband med Chicagomötet.
Inledningsvis uttryckte vi besvi-
kelse över att inga stora förändringar
gjorts för att minska Natos beroende av
kärnvapen samt över att Nato fortsät-
ter att betrakta kärnvapen som en
central del i sina avskräcknings- och
försvarsstrategier. En liten men positiv
nyhet är att Nato har införlivat USA:s,
Storbritanniens och Frankrikes doktrin
om ’Negative Security Assurance’, vilket
innebär att kärnvapenfria stater som
agerar i enlighet med NPT inte kommer
att attackeras med kärnvapen. En an-
nan nyhet är en vag formulering om att
Nato är beslutet att skapa villkor för en
värld utan kärnvapen. Däremot fastslås
att Nato kommer att vara en nukleär
allians så länge kärnvapen existerar i
världen.
Därefter övergick vi till att disku-
tera Natos planerade missilförsvarssys-
tem. Det är ett system som Nato menar
ska försvara alliansens stater mot yttre
missilhot, till exempel från Iran, och
som bland annat ska bestå av enheter i
Polen och Turkiet. Vi uttryckte oro över
ryssarnas uppfattning att systemet är
riktat mot dem vilket skapar oro och
ökar spänningarna mellan USA och
Ryssland. I diskussionen hänvisade vi
till en rapport som nyligen presenterats
av general Cartwright, tidigare ansvarig
för USA:s nukleära styrkor (se text på
sidan 5) .
Vi diskuterade därpå humanitära
konsekvenser av kärnvapen. Efter en
kort presentation av ICAN och den
breda opinion ICAN representerar på-
talade vi det viktiga skiftet från militär
till humanitär säkerhet som håller på
ske, bland annat i diskussionerna inom
ramen för NPT. Vi hänvisade också
NATO gör inget för att minska
sitt kärnvapenberoende
av Erik Wareborn, studentrepresentant
LÄKARE MOT KÄRNVAPEN #130
4

till den konferens om humanitära
konsekvenser av kärnvapen som skall
hållas i Norge nästa år och framförde
förhoppningen att Nato kommer att
medverka där.
Efter det presenterades den
nypublicerade rapporten Nuclear
Famine: A Billion People At Risk som
visar att regionala kärnvapenkonflik-
ter har globala konsekvenser (se text
till höger). Vi överlämnade denna
rapport som tydligt visar att konse-
kvenserna av kärnvapen är globala
och att nationella eller regionala
försvar därmed inte är tillräckliga. På
basis av det framförde vi åsikten att
det ligger i Natos intresse att verka för
förbud och nedrustning av kärnvapen
globalt, både för att minska riskerna
för humanitära katastrofer och för att
höja säkerheten för befolkningarna i
Natos medlemsländer.
Därefter överlämnades Röda
Korsets och Röda Halvmånens rap-
port från 2011 som uppmanar stater
att verka för förbud mot och nedrust-
ning av kärnvapen på basis av de
humanitära katastrofer som använ-
dandet skulle ge upphov till, bland
annat genom att infrastrukturen för
vård och hälsa skulle slås ut.
Till slut summerade vi mötet och
underströk vikten av dialog för att
lära, skapa gemensam förståelse och
finna gemensamma lösningar för att
verka för nedrustning med bibehållen
säkerhet. Det var ett möte med öppna
diskussioner och vi fick känslan av
att det finns intresse, åtminstone från
vissa av Natos medlemsländer, att på
sikt minska beroendet av kärnvapen
och att verka för alternativa metoder
för säkerhet. v
rappOrten
nuclear faMine
A Billion People at Risk – Global
Impacts of Limited Nuclear War
on Agriculture, Food Supplies, and
Human Nutrition visar att även
regionala kärnvapenkonflikter har
globala konsekvenser. Rapporten är
framtagen av IPPNW och publicera-
des i april i år.
Rapporten bygger på ett scena-
rio med en lokal kärnvapenkonflikt
mellan Indien och Pakistan med
ett hundratal stridsspetsar på 15
kiloton. Bortsett från de omedelbara
humanitära katastrofala konse-
kvenser en sådan konflikt skulle ha,
skulle eldstormar leda till att stora
mängder sot spreds i troposfären
vilket skulle förändra solstrålarnas
förmåga att nå jorden. Det skulle
över en tioårsperiod sänka tempera-
turen 1,25 grad Celsius globalt. Utö-
ver de väder- och klimatförändrande
effekterna, skulle förutsättningarna
för jordbruk och livsmedelsproduk-
tion förändras. Två studier visar att
livsmedelsproduktionen i USA och
Kina skulle minska med ungefär 10
procent på tio års sikt, vilket skulle
innebära risk att dö av svält för den
knappa miljard människor som
redan idag har begränsad tillgång till
mat. Det skulle också leda till kraftigt
höjda matpriser med risk för nya
konflikter och kaos på marknader
världen över.
general
cartwrigHts
insikt
När generaler blir pensionerade
blir de fria att kritisera den strategi
de tidigare var skyldiga att försvara.
General Lee Butler, chef för USA:s
strategiska kärnvapen i början av
nittiotalet, berättade att det var
först när han som chef satte sig in i
kärnvapenstrategin som han insåg
hur orimlig den var. När han avgått
drev han en kraftfull kampanj för
amerikanskt ledarskap i kärnvapen-
nedrustningen.
General James Cartwright var
chef för USA:s kärnvapenstyrkor
under president Georg W. Bush. Nu
har han för organisationen Global
Zero lett en utredning som skrivit en
rapport om kärnvapennedrustning.
Rapporten och diskussionen om den
summeras här.
Cartwright har förstått grunden för
ryssarnas oro över den amerikan-
ska kärnvapenstrategin: De ryska
ledarna anser att USA har eller står
mycket nära en ’First Strike Capa-
city’. Det innebär att USA skulle i en
överraskande attack kunna slå ut
den allra största delen av de ryska
kärnvapnen. De som återstår skulle
skjutas ner av missilförsvaret. Endast
enstaka ryska kärnvapen skulle nå
sina mål. Ryssland har inte motsva-
rande förmåga. Amerikanerna vet
(nästan) alltid var de fåtaliga ryska
kärnvapenbärande ubåtarna befin-
ner sig och de kan snabbt slås ut.
Ryssarna vet inte var de amerikanska
ubåtarna befinner sig.
För att ta bort den ryska fruktan
för en ’First Strike’ föreslår General
Cartwrights rapport att USA och
Ryssland skall genomföra stora
nedskärningar i sina strategiska
kärnvapenarsenaler, med omkring
80 % över en tioårsperiod.. Vidare
skall missilförsvaret dras bort från
gränsen till Ryssland samt utveck-
las i nära samarbete med ryssarna.
Cartwright anser att kärnvapnen inte
skall befinna sig i omedelbar avfyr-
ningsberedskap, ’Hair Trigger Alert’,
utan laddningarna och missilerna
skall förvaras separat.
Cartwrights insikter och förslag
borde utgöra grunden för Natos
kärnvapenstrategi!
rapporten: http://dl.dropbox.
com/u/6395109/GZ%20US%20
Nuclear%20policy%20Commis-
sion%20report.pdf
diskussion: http://armscontrol-
now.org/2012/05/24/cartwrights-
disarming-approach-to-missile-
defense/
”På basis av det
framförde vi åsikten
att det ligger i Natos
intresse att verka för
förbud och nedrust
ning av kärnvapen
globalt
LÄKARE MOT KÄRNVAPEN #130
5

S
venska Läkare mot
Kärnvapen har
arbetat med att lyfta
och diskutera svenska
bankers lån till och inves-
teringar i kärnva-
penproducerande
företag sedan
rapporten ”Don’t
Bank on the
Bomb” släpptes av
ICAN i mars i år.
Vi har skrivit brev och träffat alla de fyra
berörda bankerna, Swedbank, Handels-
banken, SEB och Nordea. Det har varit
intressanta diskussioner och kunskaps-
nivån om kärnvapen har varit relativ
hög även om de flesta har uttryckt hur
svårt de tycker att det är att ta ställning
i frågan. De aspekter som bankerna
har lyft fram i våra diskussioner är att
företagens inblandning i kärnvapen-
industrin endast utgör en begränsad
andel av verksamheten, att det är svårt
att veta var gränsen ska gå för att klassas
som kärnvapenproducent
och att de inte har ett
tydligt mandat att ta ställ-
ning i frågan då det inte
finns något lika tydligt
internationellt förbud
mot kärnvapen som det
gör med till exempel
klustervapen.
Det hela kulminera-
de i ett rundabordssamtal
om frågan som vi deltog i tillsammans
med Svenska Röda Korset och Utri-
kesdepartementet. Som arrangör för
samtalen stod Ethix SRI Advisors.
Här lämnar vi utrymme för ban-
kerna att med egna ord berätta om
sin syn på lån till och investeringar i
kärnvapenindustrin, så att du som kund
Artikelserien fortsätter...
Svenska banker svarar på frågor om
sVENsKA PENGAR
i kärnvapenproduktionen
vet var just din bank står i frågan.
Vi kommer att fortsätta ha en
dialog med bankerna och följa upp med
dem vad som händer framöver. Under
tiden är det upp till dig som kund att
prata med din bank, eller skriva ett
brev om att du är oroad över att dina
pengar kan gå till kärnvapenindustrin
och att du vill se en förändring av detta.
Det är nämligen något som alla banker
har uppmuntrat – att kunder tydligt tar
ställning – och det gör deras ställnings-
tagande så mycket enklare!
”Här lämnar vi ut
rymme för bankerna
att med egna ord be
rätta om sin syn på lån
till och investeringar i
kärnvapen industrin
LÄKARE MOT KÄRNVAPEN #130
6
Av Josefin Lind och Klas Lundius

LMk FråGAr –
Nordea SvArAr
Vi har förstått att Nordea har dragit
tillbaka alla investeringar i företag som
är involverade i kärnvapenproduktion
och -modernisering, stämmer det?
– Det stämmer, i april i år beslutade
vi att utesluta företag som är direkt
involverade i produktion eller utveck-
ling av kärnvapen och direkt relaterade
vapensystem.
Kan ni berätta lite mer om omfatt-
ningen av detta och vad det innebär i
praktiken?
– Sedan vi 2007 implementerade en ny
policy för ansvarsfulla investeringar så
granskar vi halvårsvis alla fonder för att
kontrollera att bolagen vi äger aktier i
inte bryter mot exempelvis internatio-
nella konventioner.
En sådan konvention är förbudet
mot utveckling och produktion av
klustervapen och vi har sedan det in-
fördes 2008 inte några innehav i sådana
bolag. Nu har vi gått ett steg längre och
sålt alla innehav i bolag som är direkt
involverade i produktion eller utveck-
ling av kärn vapen och direkt relaterade
vapensystem, trots att det inte finns
någon internationell konvention eller
regel som förbjuder detta.
Vad har ni fått för feedback, från
exempelvis kunder, konkurrenter och
allmänheten?
– Flera organisationer och kunder har
varit positiva till att vi skärper vår policy.
Vilken process ledde fram till att detta
beslut togs och under hur lång tid har
ni arbetat med detta?
– Frågan har framförallt drivits i Norge
och vi har där haft flera möten med
norska organisationer. Efter att vi utrett
frågan togs beslutet under våren av
Nordeas kommitté för ansvarsfulla
placeringar.
Varför bestämde ni er för att starta en
utredning i frågan om just kärnvapen?
– Diskussionerna uppkom i samband
med att normen kring klustervapen
introducerades. Frågan aktualiserades
av en debatt i Norge i slutet av förra året
angående relaterade vapensystem och
vi beslöt att lyfta frågan.
Vem tog detta initiativ?
– Initiativ till utredningen togs av kom-
mittén för ansvarsfulla placeringar.
Hur påverkas Nordeas kunder av
detta?
– Beslutet resulterade i att åtta bolag
avyttrades, vilket vi inte tror kommer
att påverka avkastningen i fonderna.
Vi anser varken att klustervapen eller
kärnvapen är ansvarsfulla och hållbara
produkter och anser därför inte att det
är bolag vi ska investera i.
I oktober 2011 uppmärksammade
Norska Röda Korsets ungdomsför-
bund att Norska Nordea investerade
i kärnvapen, kort därefter meddelade
Nordea Norge att alla investeringar
har dragits tillbaka. Var Norska Röda
Korsets ungdomsförbunds aktioner
del i att detta beslut togs?
– Norska organisationer har varit aktiva
i frågan och vi har haft en bra dialog
under flera år. Beslutet togs i april och
har verkställts under sommaren, vi har
därefter kommunicerat beslutet till våra
kunder via kundtidningar.
Vad är er uppmaning till de andra
bankerna som ännu inte tagit samma
beslut som ni har tagit?
– Vårt beslut gällande kärnvapen är
taget med utgångspunkt från våra vär-
deringar och vi har inga kommentarer
till andra aktörers policy.
Vad kan våra medlemmar, som kun-
der i banker som ännu inte har tagit
detta steg göra för att påverka?
– Alla bör föra en dialog med sin bank
om de frågor de finner viktiga.
Vilken roll ser ni att vi som intresse-
organisation har i frågan, hur kan vi
påverka de andra bankerna – och er
att ytterligare skärpa er policy?
– Att kontinuerligt driva en konstruktiv
dialog med oss och med andra i bran-
schen, antingen i enskilda men även i
gemensamma forum.
Hur ser ni på framtiden, tror ni att vi
kommer att se en svensk lagstiftning
mot att investera i kärnvapenrelate-
rade företag eller vilka initiativ tror ni
kommer att komma framöver?
– Eventuell svensk lagstiftning är en po-
litisk fråga som vi inte kan kommentera.
En tydlig FN-norm i linje med den som
beslutats för klustervapen skulle öka
den internationella fokusen på frågan,
ett sådant beslut skulle även påverka
investerare på en global nivå.
Klargörande angående Nordeas
policy för kredithantering och kärnva-
pen:
I vår kredithantering identifierar och
analyserar vi miljömässiga, sociala och
politiska risker. De aspekterna är en
integrerad del av våra kreditgivning.
Våra kreditanalytiker använder två
specifika verktyg, Environmental Risk
Assessment Tool (ERAT) och Social
and Political Risk Assessment Tool
(SPRAT). Verktygen och processen
bygger på allmänt erkända standarder
som Nordea anslutit sig till såsom FNs
Global Compact, FNs miljöprinciper för
finansiella företag (UNEP FI) och Ek-
vatorprinciperna. Enligt våra riktlinjer
strävar vi inte att delta i ny finansiering
av kärnvapenproducerande företag.
Flertalet större krediter kräver
samarbete mellan banker som gemen-
samt står för riskerna i varierande grad
och där samtliga följer de vedertagna
internationella riktlinjerna. En tydlig FN
norm i linje med den som beslutats om
klustervapen skulle underlätta. v
”VI anser Varken att klusterVapen eller
kärnVapen är ansVarsfulla och hållbara
produkter”
NOrdeA
LÄKARE MOT KÄRNVAPEN #130
7

LMk FråGAr –
swedbaNk SvArAr
Har er bank tagit någon policy eller
något beslut kring investeringar i och
kreditgivning till företag som tillver-
kar, moderniserar eller underhåller
kärnvapen?
– Swedbank utför, på hemmamark-
naderna Sverige, Estland, Lettland
och Litauen, en hållbarhetsanalys vid
kreditgivning till företag. Hållbarhets-
analysen berör frågor kring bland annat
mänskliga rättigheter, miljö etc. Detta
är ett sätt att identifiera och förebygga
hållbarhetsrisker i dialog med våra
kunder. På så sätt hoppas vi kunna
minska vår egen samt våra kunders risk,
samtidigt som vi ökar medvetenheten
om frågorna bland våra företagskunder.
Swedbank har även en kreditpolicy som
fastslår att koncernen aktivt ska avstå
från kreditaffärer som inte ligger i linje
med bankens policies angående socialt
ansvar och etik eller som av annan
anledning riskerar att negativt påverka
koncernen.
Som ett första steg att ytterligare
stärka arbetet med mänskliga rättighe-
ter har en koncernövergripande MR-
policy arbetats fram. Banken har även
en koncernövergripande strategi för
mänskliga rättigheter. Nästa steg i detta
arbete blir att titta på specifika sektorer
och att eventuellt reglera våra relationer
med olika branscher i ståndpunktsdo-
kument eller branschriktlinjer. Vi tittar
bland annat just nu på att eventuellt
skapa koncernövergripande interna
riktlinjer gällande affärer med vapen-
industrin i stort. Vi kommer att göra
en analys av hur vi arbetar idag och se
om vi, utöver vårt nuvarande arbetssätt
och riskanalys, skulle behöva ytterligare
förtydliganden eller riktlinjer gällande
affärer med branschen. Där kommer vi
i så fall även förhålla oss till icke diskri-
minerande vapen och massförstörelse-
vapen, som till exempel kärnvapen.
Swedbank Robur (Swedbanks
helägda dotterbolag) har sedan flera år
tillbaka fattat beslutet att inte investera
i bolag som utvecklar eller tillverkar
personminor eller klusterbomber.
Detta beslut gäller Swedbank Roburs
alla fonder. För hållbarhetsfonder har
Swedbank Robur nollrestriktion för
investering i alla vapen och en restrik-
tion att bolag som tillverkar krigsma-
terial bara får göra det till en marginell
del av omsättningen (max 5 procent). I
Swedbank Roburs hållbarhetsfonder är
alltså bolag med koppling till kärnva-
pen uteslutna. Uteslutande av kärnva-
penrelaterade bolag har diskuterats för
Swedbank Roburs alla fonder men om-
fattas inte av beslutet som togs 2009 gäl-
lande personminor och klusterbomber
eftersom den legala statusen då (liksom
nu) skiljde sig åt mellan personminor/
klusterbomber respektive kärnvapen.
Vad skulle den här typen av uteslutan-
de av företag som tillverkar, moderni-
serar eller underhåller kärnvapen ge
er som bank för positiva respektive
negativa effekter?
– Ett koncernövergripande uteslu-
tande av kärnvapen skulle ha marginell
påverkan på våra befintliga affärsrela-
tioner i och med att vi har en mycket
liten exponering mot bolag inom denna
bransch. Dock skulle det innebära ett
ställningstagande som går hand i hand
med Swedbanks övriga ambitioner och
arbetssätt inom arbetet med att respek-
tera mänskliga rättigheter.
Vilket är ert bästa råd till våra med-
lemmar tillika era kunder som oroas
över vad deras pengar investeras i?
– Swedbank har en lång historia av
socialt ansvar och våra kunders åsikter
och synpunkter är av största vikt för oss.
Vi välkomnar därför alla våra kunder att
höra av sig till oss om de har frågor eller
funderingar kring vårt arbete med soci-
alt ansvar och hållbarhet. För de kunder
som inte önskar exponering mot vape-
nindustrin rekommenderas Swedbank
Roburs hållbarhetsfonder. v
SvAr FråN seb på
FråGOr FråN LMk
Inom SEB arbetar vi med hållbarhets-
frågor utifrån ett helhetsperspektiv.
Arbetet är långsiktigt och ska gälla alla
delar av banken och för alla markna-
der där SEB finns. Beslut när det gäller
socialt och miljömässigt ansvar ska
genomsyra hela vår verksamhet. Vårt
arbete grundar sig på internationella
konventioner och riktlinjer såsom FN:s
Global Compact, FN:s Principer för an-
svarsfulla investeringar, FN:s Miljöpro-
gram för den finansiella sektorn (UNEP
FI) och Ekvatorprinciperna.
Ett kontinuerligt arbete pågår för
att policys och riktlinjer ska reflektera
förändringar i omvärlden. En viktig del
av den strategi vi beslutade 2009 var att
utveckla koncerngemensamma ställ-
ningstaganden för utvalda branscher.
Inledningsvis har vi valt områden
och branscher där det finns många
miljömässiga och sociala aspekter som
är relevanta för vår affärsverksamhet.
Idag har vi tre koncerngemensamma
ställningstaganden. De gäller barnar-
bete, klimatförändringar och sötvatten.
Utöver det har vi sex branschpolicys
som rör fossila bränslen, förnyelsebar
energi, gruv- och metallindustrin,
skogsbruk, sjöfart samt vapen och
försvarsindustrin.
Vår branschpolicy för vapen och
försvarsindustrin bygger på interna-
tionella konventioner, riktlinjer och
standarder. Till det kommer våra egna
gränsdragningar. När det gäller vapen-
industrin innebär det bland annat att vi
tar tydlig ställning mot klusterbomber,
anti-personella minor, biologiska och
kemiska vapen, och ammunition bestå-
ende av utarmat uran.
I analyserna inför finansierings-
och investeringsbeslut granskar vi hur
”Vår bransch policy
för vapen och försvars
industrin bygger på
internationella konven
tioner
”Uteslutande av
kärnvapenrelaterade
bolag har diskuterats
SeB
SWedBANk
LÄKARE MOT KÄRNVAPEN #130
8

det aktuella företaget följer relevanta,
internationella konventioner, riktlinjer
och standarder. Det gäller inte minst
vapen och försvarsindustrin där vi noga
följer diskussionerna inom FN och EU.
Beträffande eventuella beslut avseende
företag som tillverkar, moderniserar
eller underhåller kärnvapen handlar
det främst om ickespridningsavtalet
men även internationell humanitär
rätt. I dagsläget exkluderar vi inte per
automatik företag som har någon kärn-
vapenrelaterad verksamhet, vi gör en
bedömning från fall till fall.
Som ett led i vårt arbete att
ständigt utveckla vårt hållbarhetsar-
bete gör vi nu en utvärdering av våra
branschpolicys, vilket kan resultera i
revideringar. Eventuella förändringar
kräver en noggrann analys av po-
tentiella konsekvenser, negativa och
positiva. Utgångspunkten är att hela
SEB koncernen ska ha en gemensam
ståndpunkt varför många berörda delar
av banken är involverade i arbetet. Vi
ska långsiktigt stå för våra åtaganden
gentemot kunderna och veta vilka kon-
sekvenser våra beslut får. Vår utvärde-
ring måste därför få ta tid och det är för
tidigt att svara på frågor om specifika
konsekvenser.
För den som vill investera utifrån
särskilda hållbarhetskriterier har vi
flera fonder att välja på. Det är fonder
som bland annat utesluter företag
med huvudsaklig verksamhet inom
vapenindustrin, och företag med an-
knytning till kärnvapentillverkning. En
förteckning över fonderna finns i SEB:s
kurslista under rubriken etiska fonder.
Några exempel är SEB Etisk Global
Indexfond, SEB Etisk Globalfond, SEB
Etisk Europafond, SEB Etisk Sverige-
fond. v
LMk FråGAr –
HaNdeLsbaNkeN
SvArAr
Har er bank tagit någon policy eller
något beslut kring investeringar i och
kreditgivning till företag som tillver-
kar, moderniserar eller underhåller
kärnvapen?
– För investeringar, alltså till exempel
innehav i bankens aktiefonder, följer
Handelsbanken FN:s principer för
ansvarsfulla investeringar (PRI). Han-
delsbanken har en ägarstyrningspolicy
för sina fonder som i sin tur bland annat
innehåller en policy för ansvarsfulla
investeringar vad gäller miljö, mänsk-
liga rättigheter, arbetsvillkor, korruption
samt kontroversiella vapen. Samtliga
fonder analyseras regelbundet, bland
annat för att identifiera bolag vars
verksamhet kränker de grundläggande
värderingar som är fastlagda i bankens
policy för ansvarsfulla investeringar.
Analysarbetet görs inom ramen för
förvaltningen och med hjälp av Ethix
SRI Advisors som är experter på an-
svarsfulla investeringar. Under 2011 tog
Handelsbanken Fonder upp särskilda
avvikelser från internationella normer
med ett tiotal bolag där en dialog har
inletts. Dialog och samarbeten med an-
dra placerare, samt att många av dessa
anslutit sig till samma riktlinjer, ger
förutsättningar för att påverka företag
både vad gäller vilken verksamhet de
har samt hur den hanteras.
När det gäller kreditgivning är en
grundläggande förutsättning att den
verksamhet som eventuellt ska finan-
sieras uppfyller alla myndighetskrav
när det gäller till exempel miljöfrågor
och övriga hållbarhetsfrågor. Att inte
riktlinjerna när det gäller de aspekter på
kreditgivning som aktualiseras av era
RUNDABORDSSAMTAL Svenska Röda Korsets ordförande Eva von Oelreich hälsar deltagarna till ett rundabordssamtal om frågan välkomna.
Vi deltog tillsammans med Svenska Röda Korset och Utrikesdepartementets Ickespridning och nedrustningsenhet och mötet arrangerades
av Ethix SRI Advisors. Flera representanter från olika banker och pensionsfonder deltog på mötet.
FOTO: mATILdA ÖHLIN KNUTSSON
LÄKARE MOT KÄRNVAPEN #130
9

frågor är lika omfattande som för hur
kundernas pengar placeras, alltså inves-
teringar, visar att det här är en fråga som
det kan finnas skäl att titta närmare på.
Vad skulle den här typen av uteslutan-
de av företag som tillverkar, moderni-
serar eller underhåller kärnvapen ge
er som bank för positiva respektive
negativa effekter?
– I begreppet banksekretess ingår att en
bank aldrig kommenterar vem som är
kund, eller vem som inte är kund. Med
detta sagt kan ändå konstateras att den
här frågan berör tänkbara affärer som
inte skulle ha mer än ytterst marginell
påverkan på bankens ekonomiska re-
sultat. När det gäller positiva eller nega-
tiva effekter avstår vi från att spekulera,
bland annat av skäl som nämns nedan.
Vilket är ert bästa råd till våra med-
lemmar tillika era kunder som oroas
över vad deras pengar investeras i?
– Den kund som vill följa de råd och
krav på ansvarsfulla placeringar som
finns har ingen lätt uppgift eftersom det
finns en allt bredare flora av till exempel
intresseorganisationer (som kan handla
om arbetsvillkor, barns rättigheter,
arbetsmiljö, krigsmateriel, råvaror, po-
litisk styrning och så vidare) som med
kraft, energi och kunskap argumenterar
för sina frågor. Slutsatserna från dessa
organisationer är inte entydiga – ett
bolag kan ”svartlistas” för sin verk-
samhet av en organisation medan en
annan, trots kanske liknande inrikt-
ning, inte gör det. Därför är det bra att
till exempel PRI finns – och med över
900 kapitalförvaltare, -ägare och andra
intressenter som undertecknat dessa
principer finns det förutsättningar för
att påverka bolag och driva på föränd-
ringar. Vägen till påverkan har på det
här området gått via samverkan för att
kunna sätta ett större tryck på det man
vill åstadkomma. Även om det förstås
finns undantag är en generell tumregel
att ju starkare intressen en organisation
har bakom sig, desto större möjligheter
att påverka, och ju mer uppdelad, eller
kanske rentav splittrad, desto mindre
påverkansmöjligheter.
Några andra initiativ som Handels-
banken undertecknat/samarbetar med
är FN:s Global Compact när det gäller
mänskliga rättigheter och ansvarsfullt
företagande enligt tio principer grun-
Materialet i sin helhet hittar du på www.läromkärnvapen.se
LÄR OM KÄRNVAPEN
KÄRNVAPEN & EKONOMi
dade på internationella konventioner,
FN:s miljöprogram UNEP FI, Inter-
nationella Handelskammarens (ICC)
program för miljöåtaganden, barns
rättigheter enligt World Childhood
Foundation och ECPAT mot sexuell
exploatering av barn.
En fondplacerare kan
också alltid hitta sin fonds
innehav i de rapporter som
fondbolagen publicerar
vid flera tillfällen per år.
För den enskilda kund som
inte har tid och kanske inte
heller lust att sätta sig in i
vad varje bolag gör, bör det
vara en genväg att i så fall titta på vilka
krav som till exempel PRI satt upp och
som ju då till exempel Handelsbanken
förbundit sig att följa/verka för.
Handelsbanken erbjuder också
fonder med särskild placeringsinrikt-
ning (”etiska fonder”) vilka utesluter in-
vesteringar i företag som är inblandade
i krigsmateriel (5% omsättningsgräns),
gäller även kärnvapen.
Den som vill veta mer om Han-
delsbankens arbete med ansvarsfulla
investeringar kan ta del av bankens
Hållbarhetsredovisning som finns
tillgänglig på Handelsbanken.se/ir. v
Lär om Kärnvapen är ett webbaserat
informationsmaterial framtaget av
Svenska Läkare mot Kärnvapen. Materi-
alet djupdyker i kärnvapenfrågan och är
uppdelat tematiskt och finns i dagsläget
på svenska, engelska och norska med
en kortare version på ryska. Vi reviderar
kontinuerligt materialet tillsammans
med Norske Leger mot Atomvåpen och
Forskare och Ingenjörer mot Kärnva-
pen. I detta nummer av Läkare mot
Kärnvapen introducerar vi kapitlet om
ekonomi, materialet i sin helhet hittar
du på www.laromkarnvapen.se.
Vad gäller ekonomin bakom kärn-
vapnen är det mycket som är hemligt.
Den offentliga informationen om kost-
nader för dagens kärnvapenarsenaler
är mycket begränsad, även i länder där
medborgarna har tillgång till siffrorna i
statsbudgeten. Ofta döljs utgifterna för
kärnvapnen under svårtolkade rubriker
eller är fördelade på poster inom flera
departement.
Det finns dock en hel del be-
räkningar gjorda av forskare om vad
kärnvapnen kostar samhället. ICAN
uppskattar att kärnvapenstaterna spen-
derade nästan 105 miljarder US-dollar
på kärnvapen under 2011, det blir cirka
12 miljoner US-dollar i timmen. Det är
över 10 000 gånger mer än FN:s ned-
rustnings- och icke-spridningsbudget.
I materialet kan du också hitta
jämförelser med vad pengarna skulle ha
kunnat räcka till istället, till exempel att
nå FN:s millenniemål.
”ju starkare intressen en
organisation har bakom sig,
desto större möjligheter att
påverka
HANdeLSBANkeN
LÄKARE MOT KÄRNVAPEN #130
10

Böcker
atomic audit. The Costs and Conse-
quences of U.s. Nuclear weapons since
1940. Författare: Stephen I.Schwartz
680 sidor. Utgiven 1998 av The Brookings
Institution, Washington DC, USA.
audit atomique. Le coût de l ́arsenal
nucléaire français 1945 – 2000. Förfat
tare: Bruno Barillot. På franska. 374
sidor. Utgiven 1999 av Centre de Docu
mentation et de Recherche sur la Paix et
les Conflits, France.
Nuclear weapons: at what Cost?
Författare: Ben Cramer. 171 sid. Utgiven
2009 av International Peace Bureau,
Switzerland.
ArtiklAr
“world spending on nuclear weapons
surpasses $ 1 trillion per decade.” Juni
2011. Kärnvapenstaternas militärutgifter
och kärnvapenkostnader år 2010 och 2011
redovisas. www.globalzero.org/en/page/
costofnukes
How to save a Quarter of a Trillion dol-
lars. Aug 2011 Lawrence Wittner.
http://peaceandhealthblog.
com/2011/08/10/quarterofatrillion
Nuclear security spending: assessing
Costs, examining Priorities. 2009.
Stephen I. Schwartz, Deepti Chou
bey. http://www.carnegieendowment.
org/2009/01/12/nuclearsecurity
spendingassessingcostsexamining
priorities/1vl5
Nuclear weapons spending: a theft of
public resources. Okt 2011.
Tim Wright, ICAN Australien.
www.icanw.org/files/ICANDisarma
mentDevelopment.pdf
How would you spend $105 billion
to make the world safer? Nov 2011
Tim Wright, ICAN Australien.
http://icanact.ning.com/profiles/blogs/
howwouldyouspend105billionto
maketheworldsafer
Vill du
veta mer?
LÄKARE MOT KÄRNVAPEN #130
11
Vid fullmäktigemötet den 24 september
togs beslut om att Umeå kommun ska
ansluta sig till Mayors for Peace (M4P).
Grattis till er i lokalgruppen i Umeå
som länge stretat med den här frågan!
Följande 26 kommuner har nu
anslutit sig: Berg, Bollnäs, Borlänge,
Flen, Göteborg, Härnösand, Kil, Laxå,
Leksand, Lindesberg, Ljusdal, Malå,
Malmö, Munkedal, Mörbylånga,
Nordanstig, Norrköping, Orsa, Orust,
Ovanåker, Sollefteå, Stockholm, Umeå,
Ånge, Örebro och Örnsköldsvik.
I Gävle kommun ligger ett med-
borgarförslag om anslutning till Mayors
for Peace och väntar på behandling.
Även i Uppsala pågår arbete med sikte
på att få fram en motion i kommunfull-
mäktige till hösten.
Globalt är över 5 400 städer/kom-
muner med, spridda i alla bebodda
världsdelar. Bland dem finns åtskilliga
storstäder, t.ex. London, Paris, Berlin,
Umeå med i nätverket
Mayors for Peace!
Madrid, Rom, Moskva, Jerusalem, Delhi,
Mumbai (Bombay), Calcutta, Hyderabad,
Karachi, Lahore, Beijing, Jakarta, Lagos,
Durban, Melbourne, Sydney, Chicago (men
inte New York och inte Washington), Rio
de Janeiro.
Medlemsstäderna, tillsammans
över 1 miljard människor, ger tyngd åt
det civila samhällets önskan att få slippa
kärnvapenhotet.
Om du som läser detta bor i en
kommun som ännu inte är med i M4P,
och om du har möjlighet att själv lägga
ner några få timmars arbete på att
fungera som kontaktperson på din
ort, eller om du känner någon
på orten som skulle kunna vara
kontaktperson – hör av dig till mig!
Jag försöker sprida M4P till fler
kommuner!
Meit Krakau
meit.krakau@slmk.org
Nu är 26 av Sveriges 290
kommuner med i M4p!

A
lmedalen, en
sommarvecka i
Visby, där lob-
byister, politiker, ideellt
engagerade trängs med
varandra och armbågas
för att vifta mest med
sina broschyrer och högst
basunera ut sitt budskap.
Vem pallar egentligen det
trycket?

Det åkte vi till Gotland för att ta reda
på. En solig eftermiddag mitt i Al-
medalsveckan genomförde vi en
aktion på Donners plats, mitt i den
opinionsbildande smeten. Vi ställde
upp två stationer där vi erbjöd blod-
trycksmätning och en pratstund kring
vikten av förebyggande hälsoarbete
såväl mot hjärt- och kärlsjukdom som
mot kärnvapen. Intresset var stort och
snart ringlade köerna till blodtrycksta-
tionerna långa. Under tiden gick några
av oss runt på torget och samtalade
med förbipasserande och köande om
kärnvapen och varför vi arbetar mot
dem. Under aktionen på Donners plats
fick vi stor hjälp av IKFF, Internationella
Kvinnoförbundet för Fred och Frihet,
som ingår i ICAN Sverige och ställde
upp med folk som gick runt och pratade
kärnvapen. Ett par gånger under veckan
genomförde vi också i Almedalsparken
lite spontana och mindre aktioner med
blodtrycksmätning och kärnvapenin-
formation.
Alla som stannade till och mätte
blodtrycket fick förstås med sig en flyer
med sitt blodtryck noterat och kort in-
formation om kärnvapen. Många visade
genuint intresse och nyfikenhet för
vårt arbete. För dom som visade större
intresse berättade vi mer om arbetet för
att avskaffa kärnvapen och om ICAN.
Almedalen
2012
Av Åsa Lindström
Att få sitt blodtryck mätt visade sig
vara mycket populärt. Många är de
Almedalsbesökare som har fått sitt
blodtryck kontrollerat och samtidigt
fått veta lite om arbetet mot kärnvapen
och förhoppningsvis insett vikten av
förebyggande hälsoarbete. v
”Vi ställde upp två
stationer där vi erbjöd
blodtrycksmätning och
en pratstund kring vikten
av förebyggande hälso
arbete
FOTO: JOSEFIN LINd
LÄKARE MOT KÄRNVAPEN #130
12
FOTO: gABrIEL HOLmBOm

ICAN i
Almedalen
Av Pernilla Lundmark
Under årets Almedalsvecka var ICAN
representerat med ett kampanjteam
som bland annat bestod av tre medlem-
mar från Svenska Läkare mot Kärnva-
pen. Dessutom deltog Internationella
Kvinnoförbundet för Fred och Frihet
(IKFF) under vår huvudaktion på
Donners plats i centrala Visby under
onsdagen, veckans mest välbesökta dag
(se artikel av Åsa Lindström på sid 12)
gör kärnvapen Oss
säkrare?
Josefin Lind, informationsansvarig på
Läkare mot Kärnvapen samt medlem i
ICAN:s internationella styrgrupp, satt i
panelen under seminariet ”Gör kärnva-
pen oss säkrare?” på Säkerhetspolitiskt
sommartorg. Där lyfte hon fram beho-
vet av ett globalt förbud för att komma
åt kärnvapenproblemet och beskrev
vilken fara dagens kärnvapen utgör
för vår planet. Samtalet modererades
av Linda Åkerström (FN-förbundet).
Övriga paneldeltagare var Dick Clomén
(Röda Korset) och Lina Grip (SIPRI).
säkerHetspOlitiskt
försnack Med
partierna
Inför varje partiledardag arrangerade
Säkerhetspolitiskt Sommartorg ett
”Säkerhetspolitiskt försnack” med en
representant för varje parti. ICAN tog
tillfället i akt att fråga partierna hur de
verkar för kärnvapennedrustning samt
hur de ställer sig till ett förbud mot
kärnvapen. Medan Vänsterpartiet slog
fast sin linje att kärnvapen ”bara är av
ondo” och ska ”skrotas rakt av”, så fö-
respråkade Folkpartiet realism framför
naivitet gällande de förhoppningar vi
kan ha på nedrustningsprocessen som
beskrevs som trög och långsam.
Försvarsminister Karin Enberg
(M) bekräftade att kärnvapenarsena-
lerna i allra högsta grad utgör ett stort
säkerhetshot men framhöll att de som
måste gå först i en nedrustningsprocess
är kärnvapenstaterna själva.
Du kan läsa svaren från Miljöpartiet,
Moderaterna, Centerpartiet, Vänster-
partiet och Folkpartiet i sin helhet på
www.icanw.se v
”ICAN tog tillfället i akt att fråga partierna
hur de verkar för kärnvapennedrustning samt
hur de ställer sig till ett förbud mot kärnvapen.
FOTO: gABrIEL HOLmBOm
FOTO: JOSEFIN LINd
LÄKARE MOT KÄRNVAPEN #130
13

Manifestation för
fred och nedrust-
ning i Storkyrkan
Av Leonore Wide
För sjunde året i följd uppmärksam-
mades Hiroshimadagen i Storkyrkan
i Stockholm. Ett sjuttiotal personer
lyssnade till engagerade tal av Lena
Asplund, riksdagsledamot (M), som
nyligen besökt Hiroshima, Gunnar
Westberg, Läkare mot Kärnvapen, samt
domkyrkokaplan Kristina Ljunggren.
Åsa Lindström överlämnade SLMK:s
Anti-atombombsdiplom för 2012 för
betydande insatser i arbetet för en
kärnvapenfri värld till Henrik Salander,
diplomat och ledamot av Kungliga
Krigsvetenskapsakademien. Musik
framfördes av Joakim Laksov, cello, och
Martin Blomquist orgel.
Arrangörer var Svenska Läkare mot
Kärnvapen och Stockholms domkyrko-
församling
Fredsmöten på
Hiroshimadagen
2012 i Göteborg
Av Monica Engwall
Vid två möten i Göteborg hedrades
minnet av offren för de två atombom-
berna mot Hiroshima och Nagasaki.
Båda mötena arrangerades av Yrkes-
grupper mot Kärnvapen och övriga till
nätverket Fredsam knutna organisa-
tioner.
På förmiddagen stod Allégårdens
pensionärsförening som medarrangör.
Huvudtalare där var Stina Harring, som
just gått ut 9:an och i grundskolan ar-
betat med ett toleransprojekt och skri-
vit en uppsats om förintelsen av judar
under andra världskriget. Hon berät-
Hiroshimadagen 2012
tade om sina intryck från ett studie-
besök i förintelselägret Majdanek. ”Vi
måste alla arbeta med våra omedvetna
fördomar för att något som förintelsen
aldrig mer skall kunna hända” menade
hon.
På kvällen ägde fredsmötet
rum i Fredslunden i Vasapar-
ken. Dessa möten brukar av-
slutas med kaffe i Vasakyrkans
församlingshem, gudstjänst i
kyrkan för dem som vill delta
och klockringning kvart över
åtta. På grund av det ihållande
regnet tvangs mötet i sin helhet
flytta till församlingshemmet.
Huvudtalare var Marie Demker,
professor i statsvetenskap vid Göte-
borgs universitet. Hennes tal hade rub-
riken ”Demokratins ansvar för freden
- mellan stater och inom stater” och
utgick från de ofta våldsamma över-
gångarna från diktatur till demokrati vi
sett under de senaste årtiondena.
– Krigets erfarenheter föröder
människor och fräter sönder hoppet
för framtiden, sa professor Demker.
Under senare decennier har världen
förskonats från de stora krigen, de krig
som beskrevs som världskrig, som
drog in nästan alla stater i allianser
och skuggade de kvarvarande, fort-
satte hon. Men världen har istället sett
allt fler demokratier, allt fler män-
niskor som får och kan organisera sig
politiskt och ha ett ord med i laget när
deras länder skall styras. Det finns en
sanning som säger att demokratier
inte börjar krig med varandra, och det
innebär att ju fler demokratier desto
färre krig blir det. Men det innebär inte
att konflikterna upphör. Särskilt i den
fas av ett lands utveckling som innebär
just demokratisering finns stora risker
Åsa Lindström från Svenska Läkare mot Kärnvapens styrelse delar ut 2012 års
Antiatombombsdiplom till Henrik Salander i Storkyrkan i Stockholm.
Stina Harring, som just gått ut 9:an och i
grundskolan arbetat med ett toleranspro
jekt och skrivit en uppsats om förintelsen
under andra världskriget, var huvudtalare
på Allégårdens pensionärsförening.
FOTO: gABrIEL HOLmBOm
LÄKARE MOT KÄRNVAPEN #130
14

för konflikter. Grupper som haft makt
förlorar den och grupper som varit för-
tryckta får makt. I dessa känsliga lägen
är risken för övervåld och maktmiss-
bruk överhängande. Sällan har dessa
stater hunnit få en legitim och trovärdig
rättsstat på plats och processen mot en
stabil demokrati är hotad från många
håll.
Fred är inte bara fred mellan fol-
ken, fred är också fred inom folkgrup-
per. Våld som konfliktlösning måste bli
en än mindre relevant väg än vad vi sett
hittills. Även störtande av diktaturer
kan och skall ske med fredliga lösning-
ar för ögonen. Att konflikter uppstår
både inom grupper och mellan grup-
per av människor är inget att förvånas
över, tvärtom är oftast intressekonflik-
ter viktiga motorer i en utveckling mot
ökad jämlikhet och välfärd. Men att
dessa konflikter kan lösas på fredlig väg
är nödvändigt.
Vi kan aldrig komma runt det fak-
tum att själva vapnen i sig själva är ett
nödvändigt villkor för de flesta typer av
dödligt våld och inbördeskonflikter, Att
medverka till att tillgången på vapen
ökar i världen kan därför inte rättfärdi-
gas, avslutade Marie Demker.
Hiroshimadagen
i Örebro
Av Ingrid Brånvall och
Ebba Neander
Trots regn och rusk samlades en tapper
skara om ett 20-tal personer på Hiro-
shimadagen den 6 augusti i Örebro och
lyssnade på socialmedicinaren Sven
Larsson. Han höll ett intressant och
uppfordrande föredrag om kärnvapen
och världssituationen. Drygt 300 japan-
ska papperslyktor sjösattes i Svartåns
mörka vatten till minne av Hiroshimas
offer.
Arrangörer var Frälsningsarmén,
Kristna Freds, Svenska Freds, Rädda
Barnen, UNICEF och Svenska Läkare
mot Kärnvapen.
Hiroshimadagen
i Lunds domkyrka
Av Klas Lundius
Albert Vel, från Forskare och Ingenjörer
mot kärnvapen, har under åren organi-
serat vårt deltagande i en minnesstund
i samband med middagsmässan i
Lunds Domkyrka på Hiroshimadagen.
Direkt efter att det astronomiska
uret spelat klockan 12.00 börjar mässan
och i år var det sedan Christina Vigre
Lundius från SLMK som fick möjlig-
heten att tala om det stora hot som
fortfarande, efter 67 år, vilar över oss.
Dessutom deltog SLMK med en
utställning som fick stå kvar veckan ut.
HIROSHIMADAGEN STORKYRKAN Gunnar Westberg från SLMK, årets pristagare Henrik Salander, Lena Asplund (M), Leonore Wide från
SLMK, domkyrkokaplan Kristina Ljunggren samt Jan Larsson och Gösta Alfvén från SLMK i Storkyrkan i Stockholm.
SLMK:S ANTI-ATOMBOMBSDIpLOM Utdrag ur motivering till årets pristagare av 2012 års Antiatombombsdiplom: ”Henrik Salander
kombinerar tålmodig diplomati med ett levande engagemang för kärnvapennedrustning och är på så vis en bärare av det bästa inom
svensk nedrustningstradition. Han har beredvilligt delat med sig av sina erfarenheter, insikter och tankar om det internationella nedrust
ningsarbetet och om hur det ska föras framåt, till oss alla inom antikärnvapenrörelsen.”
LÄKARE MOT KÄRNVAPEN #130
15

Val av styrelse och
Council för IPPNW
ippNW
:
S
VÄRLdsKONGREss
i HirOSHiMA 2012
IPPNW har enligt sina stadgar ett par-
lament, Council, som är den interna-
tionella föreningens högsta beslutande
organ. Där är varje medlemsland re-
presenterat genom en ’councillor’, ofta
även biträdande councillor och i ett
fåtal fall student councillor. Varje land
har en röst. Council sammanträder
bara vid de internationella kongres-
serna, alltså vartannat år.
Council har som sin viktigaste
uppgift att välja copresidenter och
vissa ledamöter i styrelsen, the Board.
De flesta frågor överlämnas till denna
styrelse och Council informeras om
diskussioner och beslut. Styrelsen
sammanträder dessvärre av ekono-
miska skäl bara en gång per år.
fyra
cOpresidenter
Från början hade IPPNW två jämställda
copresidenter, en rysk och en ameri-
kansk, eller i vart fall ’västlig’. Sen blev
det vanligt att ha en copresident från
’Syd’. I år blev det i stället fyra copresi-
denter! Dessa är Ira Helfand från USA,
Tilman Ruff från Australien, Robert
Mtonga från Zambia (omval, man får
tjänstgöra två perioder om två år) och
Vladimir Garkavenko från Ryssland.
Som övriga medlemmar (’at large’)
i styrelsen valdes Helmuth Lohrer,
Tyskland, Bob Gould, USA, Arun Mitra,
Indien, Andreas Nidecker, Schweiz,
Ogebe Onazi, Nigeria och Wenjing Tao,
Sverige. Som studentrepresentanter
valdes, av studenterna, Karin Harada
och Niloufar Rahim.
Styrelsen har också nio regionala
vice-presidenter, som väljs av represen-
tanter för föreningar i dessa regioner.
För Europa omvaldes Lars Pohlmeier,
Tyskland.
nästa kOngress i
kazakstan
Som särskild ’treasurer’ valdes Sergey
Kolesnikov, som i snart 30 år varit med-
lem i styrelsen, ofta som copresident.
Hans uppgift blir sannolikt främst att
hålla kontakten med organiserandet
av nästa IPPNW-kongress år 2014, som
blir i Kazakstan.
Council har också en talman,
’Speaker’, och en ’Deputy Speaker’, som
också deltar i styrelsens arbete. Till
dessa uppdrag valdes Kati Juva, Fin-
land och Björn Hilt, Norge. Ann Marie
Jansson Lang från Sverige kandiderade
till dessa uppdrag men blev besegrad
med ringa marginal.
upprörande
genusObalans
Som synes har man helt misslyck-
ats med att skapa en genusbalans
i styrelsen. De enda kvinnorna är
Wenjing Tao från Sverige och Kati Juva
från Finland. Lika illa, eller nästan
lika illa, har det varit så länge IPPNW
funnits. Detta är helt oacceptabelt. Vi
måste börja redan nu med arbetet
att få fram kvinnliga kandidater till
styrelse posterna! v
Av Gunnar Westberg
FOTO: JOSEFIN LINd
LÄKARE MOT KÄRNVAPEN #130
16

”Vid domen tändes ljus som placerades ut
av deltagarna enligt en viss ritual för att uttrycka
hopp om en framtid utan fler Hibakushas.
Student
kongress
Av Erik Wareborn
Studenter från hela världen samlades
i Hiroshima på onsdagen, två dagar
före den ordinarie kongressen. Efter ett
välkomsttal från de japanska organi-
satörerna berättade en Hibakusha från
Hiroshima engagerande om hur hon
upplevde den 6 augusti 1945.
Före kongressen cyklade en grupp
IPPNW-studenter från Nagasaki till
Hiroshima med aktiviteter på vägen,
där man påminde om händelserna i de
två städerna 1945. Det var ett trettiotal
studenter som deltog i den två veckor
långa turen. Representanter för grup-
pen berättade nu om en ansträngande
och varm färd i den subtropiska hettan
och det kuperade landskapet, men
sa att det bjudits på vackra vyer och
intressanta aktioner och symposier
under vägen.
Dagen gick vidare med informa-
tion om ICAN:s aktiviteter och ”One
Bullet Story Project”, som genom redo-
görelser för enskilda fall av drabbade
personer beskriver de skador som en
enda kula från ett handeldvapen kan
åstadkomma.
Kandidaterna till posterna som
internationella studentrepresentan-
ter fick därefter presentera sig. Efter
intensiva diskussioner utsågs slutligen,
efter omröstning bland de nationella
studentrepresentanterna, Karin Ha-
rada från Japan och Niloufar Rahim
från Nederländerna.
Den första dagen avslutades med
en kulturafton, där vi fick se indone-
sisk och indisk dans och bjöds på mat
och dryck som studenter tagit med
från sina hemländer. På det skandina-
viska bordet fanns Aquavit, saltgurka,
knäcke bröd, brunost och Gammel
Dansk. De kulturella aktiviteterna
avslutades med en gemensam proces-
sion till domen, den enda byggnad i
centrala Hiroshima som finns kvar från
tiden före 6 augusti 1945. Vid domen
tändes ljus som placerades ut av
deltagarna enligt en viss ritual för att
uttrycka hopp om en framtid utan fler
Hibakushas.
Den andra dagen inleddes av en
talare från Hiroshima Peace Culture
Foundation, som framhöll risken med
kärnvapen i en värld vars ordning blir
alltmer osäker, samt vikten av att gå
över från krigskultur till fredskultur
vid hantering av konflikter. Behovet
av noggrannhet och allvar betonades
också om man på ett effektivt sätt ska
kunna hantera problemen med kärn-
vapen och den nukleära industrin.
Den svenska delegationen höll un-
der dagen en workshop om betydelsen
av den mänskliga faktorn i samband
med innehav och kontroll av kärn vap-
en. Ett femtontal deltagare diskuterade
ett antal scenarier med kärnvapen-
incidenter där den mänskliga faktorn
genom stress och misstag skapat
riskfyllda situationer. Deltagarna kon-
staterade att det är omöjligt att skapa
fullständigt säkra system för hantering
av kärnvapen.
Studentkongressen avslutades
med en sammanfattning från de
japanska värdarna samt tal av de nya
studentrepresentanterna som såg fram
emot den kommande tvåårsperioden
med förhoppningar om effektivt arbete
och god samverkan mellan studen-
terna världen över. v
En Hibakusha omgiven av skandinaviska
deltagare på studentkongressen.
FOTO: JOSEFIN LINd
LÄKARE MOT KÄRNVAPEN #130
17
FOTO: ErIK WArEBOrN

HibakusHa wOrld-
wide – en utställ-
ning OM Offer för
den nukleära indu-
strin
Av Erik Wareborn
Under kongressen presenterades den
nyproducerade utställning Hibakusha
Worldwide.
I och med Hibakusha World-
wide har begreppet Hibakusha, som
ursprungligen betecknar överlevare
från bombningarna av Hiroshima och
Nagasaki, vidgats till att även gälla
personer som drabbats av den nukleära
industrins verksamhet: från offer för
radioaktiv strålning i samband med
olyckor och tester till personer som
drabbats av förändringar i naturen till
följd av uranbrytning.
De femtio affischer som utställ-
ningen utgörs av är producerade av ett
trettiotal läkare och studenter runtom
i världen som bidragit med research
och texter. Idén till projektet uppstod
ursprungligen under studentkongres-
sen i Berlin tidigare i år. Informationen
har hämtats från en mängd källor, till
exempel vetenskapliga tidskrifter samt
dokument publicerade av IAEA och
CTBTO*.
Utställningen tydliggör på ett kon-
kret sätt risker förknippade med kärn-
teknologi och urankedjan. Ett exempel
är konsekvenserna av fransmännens
167 kärnvapentester på atollerna Fang-
ataufa och Moruroa i Franska Polyne-
sien som har kontaminerat fisk, vatten,
luft och mark och påverkat invånare på
öar i området, till exempel Tahiti. Ett
annat exempel är påverkan på ekosys-
temet och människorna i Mounana i
Gabon från de stora mängder slaggpro-
dukter från uranbrytningen i området
som dumpats i Mitembefloden.
Affischerna, som kommer att stäl-
las ut runtom i världen, finns att se på
nätet: www.ippnw-students.org/hiba-
kusha. v
*
CTBTO: the Comprehensive Nuclear-Test-Ban
Treaty Organization
japan OcH
kärnvapnen
Av Gunnar Westberg
Bombningen av Hiroshima påverkar
fortfarande djupt befolkningen i Japan,
trots att regeringarna ofta försökt
dämpa engagemanget för att inte störa
relationerna till USA. Den officiella po-
litiken präglas av tre Nej: icke-produk-
tion, icke-innehav och icke-närvaro av
kärnvapen i Japan. Detta står i konsti-
tutionen som USA införde efter Japans
kapitulation. Amerikanarna införde
dock kärnvapen till Okinawa, vilket
tvingade den japanska regeringen till
en del krumbukter.
Det liberaldemokratiska partiets
ledare Eisaku Sato som blev premiär-
minister 1964 var egentligen positiv till
utvecklingen av japanska kärnvapen
men med hänsyn till både den all-
männa opinionen och till den japanska
militären införde han De Fyra Pelarna:
1. Fredlig kärnkraft; 2. Global kärnva-
pennedrustning; 3. Förlitan på USA:s
kärnvapenavskräckning; 4. De tre
’nukleära Nejen’ om icke-produktion,
icke-innehav och icke- utplacering av
kärnvapen.
De japanska regeringarna förlitar
sig alltså på USA:s kärnvapenavskräck-
ning.
Vad skulle hända om USA drog
bort sitt ’kärnvapenparaply’ – exten-
ded nuclear deterrence – från Japan?
Det hävdas ofta att Japan då skulle
skaffa en egen kärnvapenarsenal, för
att avskräcka Kina och Korea. Professor
Takahara hade utfört flera opinions-
undersökningar i den frågan. En stor
majoritet av de tillfrågade menade att
militäralliansen med USA hade varit
bra men nu borde ersättas med en al-
lians mellan länderna i området, gärna
som en kärnvapenfri zon. Särskilt
yngre kvinnor hade den uppfattningen.
Endast ett litet antal personer menade
att Japan borde överväga att skaffa
kärnvapen.
Detta är alltså den allmänna opi-
nionen. Regeringarna hänger däremot
fast vid USA och kärnvapenavskräck-
ningen. Ett anmärkningsvärt uttalande
gjordes helt nyligen av den nytillträdde
försvarsministern. Han menade att Ja-
pans kärnkraft innebar en kärnvapen-
avskräckning: Omvärldens insikt om
att Japan har en stark kärnkraftsindu-
stri innebär att denna omvärld vet att
Japan snabbt kan tillverka kärnvapen!
Det övervägs nu, bland annat
inom ICAN, att vi bör arbeta mer med
att övertyga de kärnvapenfria staterna
om att de bör arbeta för ett förbud
mot kärnvapen. I så fall är de länder
som lever under kärnvapenparaplyet
mycket viktiga mål för vårt arbete. Om
inte t ex Australien eller Nato-länder-
na kan avsäga sig ’extended deterren-
ce’, hur skall vi då kunna övertyga USA
och Ryssland om att kärnvapnen skall
bort? I den amerikanska diskussionen
har det ofta hävdats att om man slår
ihop kärnvapenparaplyet kommer
många länder, t ex Japan, att skaffa
kärnvapen. Skall man förlita sig på den
allmänna opinionen är kanske Nato
ett svårare problem för vårt arbete än
Japan? v
HIBAKUSHA
WORLDWIDE
Alex Rosen, som
koordinerat arbetet,
hänger upp den
sista affischen.
FOTO: ErIK WArEBOrN
LÄKARE MOT KÄRNVAPEN #130
18

nu fOkuserar ican
på HuManitära
kOnsekvenser
Av Pernilla Lundmark
ICAN Sverige
I nära anslutning till IPPNW:s världs-
kongress förlades ICAN:s internatio-
nella kampanjmöte till samma konfe-
renscenter i centrala Hiroshima. Mötet
blev ett tillfälle för aktivister från alla
världsdelar att utbyta erfarenheter och
samarbeta kring framtida aktiviteter för
att främja ett internationellt förbud mot
kärnvapen.
En central fråga för ICAN:s kam-
panjstrategi framöver är hur man bäst
lyfter fram kärnvapnens katastrofala
humanitära konsekvenser. ICAN:s
senaste skrift ”Catastrophic Huma-
nitarian Harm”, som lanserades på
Hiroshimadagen och kan laddas ned
på icanw.se, är ett viktigt verktyg i detta
arbete.
Ett centralt fokus är naturligtvis
även den konferens kring just kärnvap-
nens humanitära konsekvenser som
Norges utrikesminister står värd för i
mars 2013. Dagarna före den stora kon-
ferensen ordnas ett NGO-möte i Oslo
om samma ämne. ICAN Norge har satt
samman ett särskilt team som arbetar
med att rekrytera civilsamhällets orga-
nisationer, inte minst från Sverige, till
att delta i NGO-konferensen.
Deltagarna vid mötet i Hiroshima
fick med sig tusen papperstranor, vikta
av värdstadens gymnasister, att ta med
hem och lämna över till sina regerings-
chefer som en vädjan om att verka för
ett kärnvapenförbud.*
Josefin Lind från ICAN Sverige
berättade vid mötet om arbetet med
att få de fyra svenska storbankerna att
sluta investera i eller låna ut pengar
till kärnvapenproduktion. Se artikel på
sidan 6. v
*
Historien om Sadako Sasaki, en japansk flicka
som var två år gammal när atombomben släpp-
tes över hennes hem i Hiroshima och som vek
tusen papperstranor innan hon vid 12 års ålder
dog i cancer, har gjort papperstranan till en sym-
bol för oskyldiga offer för kärnvapenkrig.
”En central fråga för ICAN:s kampanjstrategi
framöver är hur man bäst lyfter fram kärnvapnens
katastrofala humanitära konsekvenser.
Tsuboi Sunao, ordförande för the Japan Con
federation of Abomb Sufferers Organizations
och Snøfrid Byrløkken Emterud, ambassad
råd på norska ambassaden i Tokyo öppnade
ICANmötet i Hiroshima.
FOTO: JOSEFIN LINd
En grupp ungdomar från Hiroshima hade
vikt 1000 papperstranor som överlämna
des till alla ICANdelegater att ta hem och
överlämna till respektive president/stats
minister.
LÄKARE MOT KÄRNVAPEN #130
19

Leendets
land
Av Gunnar Westberg
Det är lätt att bli förälskad i japanerna.
Deras aldrig svikande artighet, vänlig-
het och hjälpsamhet gläder och över-
raskar besökaren.
Japan upplevs också som ett land
med låg aggressionsnivå. Det är ett
av de länder som rankas högst för sin
låga våldsbenägenhet. Våldsbrott är
ovanliga, ingen bär förstås vapen, antal
fångar är lågt.
Professor Takao Takahara, profes-
sor i fredsforskning, gav ett intressant
exempel vid en session: ”Det finns ett
ordspråk från Okinawa: om du blivit
slagen av någon på dagen hindrar det
dig inte från att sova lugnt om natten.
Men om du själv slagit till någon, får du
kanske svårt att sova. Varför: japanska
studenter svarar att man skäms. De
amerikanska studenter professorn un-
dervisat svarar oftast att man tänker på
risken för hämnd. När dessa amerikan-
ska studenter varit en tid i Hiroshima
ändrar sig deras svar i japansk riktning”.
Detta är givetvis inte ’sanningen
om Japan’, bara ett intryck från mitt
tredje besök i Hiroshima. Japan har en
lång historia av våld och krig, en his-
toria som man inte glömt, och kanske
inte bearbetat, och många hyllar krigets
hjältar.
Den tjugonde IPPNW-kongressen
hölls liksom den elfte, 1989, i Hiro-
shima. Minnena av atombomben den
6 aug. 1945 – dag 1 i atom-eran, den
tidsperiod då människan fick möjlighet
att förinta sig själv – lever i staden.
Hiroshima vill nu visa sig som en
Fredsstad, en stad där försoning och
hopp, inte hat och förtvivlan, tagit
plats. Studenter från många länder
kommer till Hiroshima för kortare eller
längre kurser. Fredsmuseet och Fre-
dens Minneshall berör djupt, kanske
särskilt dem som tidigare inte satt sig
in i kärnvapnens verklighet. Många
politiker vittnar om hur intrycken från
Hiroshima påverkat dem. De politiska
ledarna för kärnvapenländerna borde
alla besöka Hiroshima! Syskonstaden
Nagasaki, som bombades tre dagar
senare, etablerar nu ett centrum för
forskning för kärnvapennedrustning.
Hiroshima är centrum för Mayors
for Peace, en av de effektivaste av rö-
relserna för nedrustning av kärnvapen.
Borgmästare Tadatoshi Akiba, som
lett Mayors for Peace (M4P) i många
år med enorm energi har nu avgått
och blivit ledare för gruppen Middle
Powers Initiative. Efterträdaren, som
borgmästare för Hiroshima och som
ledare för M4P är Kazumi Matsui. Anta-
let städer som är medlemmar har nu
passerat 5400! v
FOTO: JOSEFIN LINd
”hIroshIma VIll nu VIsa sIg som en fredsstad,
en stad där försonIng och hopp, Inte hat och
förtVIVlan, tagIt plats.”
läkare mot kärnVapen #130
20

S
om enda land i värl-
den har Japan i sin
konstitution en artikel
där staten avsäger sig den
suveräna rätten att föra
krig, artikel nio. Staten för-
bjuds där helt att hantera
internationella konflikter
med våld eller hot om våld
och tillåts som en konse-
kvens inte heller ha några
militära styrkor av bety-
delse.
–Artikel nio är grunden för hela vår
verksamhet, säger Terumi Tanaka,
kärnvapenöverlevare och general-
sekreterare för Nihon Hidankyo som
arbetar för ett förbud mot kärnvapen
och för kärnvapenöverlevares rättighe-
ter. Japan har mycket plutonium och
stor kunskap, fortsätter han, det är tack
vare artikel nio som det inte används
till kärnvapen.
Konstitutionen antogs strax efter
andra världskrigets slut och har tolkats
på många sätt. Den har beskrivits som
en påtvingad amerikansk uppfinning
för att begränsa Japan som militärmakt,
men även som ett pacifistiskt ställ-
ningstagande av ett land som känt av
krigets konsekvenser på nära håll, och
slutligen som ett pragmatiskt sätt för
Japan att kunna fokusera sina resurser
på ekonomisk återuppbyggnad i stället
för på militär.
Verklighetens Japan skiljer sig
dock en hel del från idealbilden. Redan
några år efter att den antagits började
konstitutionen omtolkas i riktning mot
att tillåta allt större militärt försvar. Da-
gens Japan har världens sjätte största
försvarsbudget 2011. De japanska
självförsvarsstyrkorna, som agerar
som en de facto armé, består av över
250 000 soldater och har tillgång till
avancerad utrustning som till exempel
ett eget missilförsvar. Japan ingår i en
militärallians med USA och täcks av
det amerikanska kärnvapenparaplyet.
Om något annat land attackerar Japan
militärt kommer USA gå in till försvar,
även med kärnvapen. Japan är hem
för 90 amerikanska militärbaser och
omkring 52 000 amerikanska soldater
och basanställda och har deltagit i
internationella insatser både med och
utan FN-mandat.
Japansk säkerhetspolitik är full
av motsägelser och för varje exempel
som till synes går emot konstitutionen
finns också exempel på hur artikel nio
trots allt fungerar som en begränsning,
precis som Terumi Tanaka beskriver.
Självförsvarsstyrkorna får till exempel
inte inneha offensiva vapen, de står un-
der civil lag och det finns ingen allmän
värnplikt. De japanska försvarsutgif-
terna får inte överstiga en procent av
BNP och Japan har en strikt vapenex-
portreglering. Även kärnvapenpolitiken
styrs sedan slutet av 1960-talet av tre
nukleära principer: Japan ska inte till-
verka eller inneha kärnvapen och inte
heller tillåta kärnvapen på sitt territo-
rium.
Oavsett hur och varför artikel
nio till slut kom till är det tydligt
att det japanska folket vill ha den
kvar. Trots starka krafter i motsatt
riktning står konstitutionen
oförändrad, 65 år efter att den
antogs*. En anledning är den
starka kopplingen mellan
fredskonstitutionen och
minnet av kärnvapen-
bombningarna. Tadaaki
Kawata leder Japan
Peace Committee, en
nationell fredsrörelse med
18 000 medlemmar som
har som huvudsyfte att
försvara artikel nio och
verka för ett förbud mot
kärnvapen.
– Vi måste tänka på
artikel nio som något som
grundar sig i det lidande
som folket i Nagasaki och
Hiroshima utsattes för, säger
han. För att hedra dem kan vi
inte tillåta att något sådant någon-
sin händer igen. Det är det som
motiverar oss. Artikel nio är inte
till för att göra oss lyckliga, den är
ett resultat av mycket lidande. v
*
det här gäller dock inte för hela landet. Okinawa blev inte en del av konstitutionen
förrän 1972 eftersom öarna fram till dess stod under amerikansk ockupation.
KLAUSULEN.SE En blogg om kampen för fred i Japan. Som enda land i världen
har Japan i sin konstitution avsagt sig rätten att föra krig och förbjudit staten
från att hantera internationella konflikter militärt. En antikrigsklausul.
Av Linda Åkerström
liNdA åkerström är ansvarig för ned
rustningsfrågor på Svenska Freds och
Skiljedomsföreningen. Under augusti
och september 2012 genomförde hon
på frilansbasis ett projekt med medel
från Japanstiftelsen med syfte att sprida
kunskap om det japanska samhället i
Sverige.
Målet med projektet var att studera
den japanska fredsrörelsens kamp för
att behålla och försvara den japanska
fredskonstitutionen. Under hösten 2012
kommer hon att föreläsa och skriva om
denna rörelse och olika aspekter av
japansk säkerhetspolitik.
På www.klausulen.se kan man läsa
mer om projektet och om Lindas resa.
FOTO: CATO LEIN

LÄKARE MOT KÄRNVAPEN #130
22
InternatIonell utblIck
kriMinalisera kärnvapnen
OcH utrOta deM
För 50 år sedan publicerade den då
nybildade amerikanska föreningen
Physicians for Social Responsibility
(PSR) två artiklar i New England Journal
of Medicine med scenario över kärnva-
penangrepp mot Boston. The Journal
of the American Medical Association
(JAMA) är en av de fåtaliga medicinska
tidskrifter som i augusti varje år minns
årsdagarna för atombomberna över
Hiroshima och Nagasaki. I år publice-
ras en aktuell intervju av Victor Sidel,
en av författarna till NEJM-artiklarna
för 50 år sedan. Han glädjer sig över
president Obamas tal i Prag i april 2009,
där denne förordade en värld fri från
kärnvapen, och över nya START. Men
mycket återstår, som att inte ha kärn-
vapen ständigt beredda för omedelbar
avfyrning, att underteckna och åtlyda
CTBT och framför allt att röra sig mot
en kärnvapenkonvention som förbju-
der innehav av kärnvapen så att de alla
förstörs:
“The statements by President Obama
in Prague that he favored abolition of
nuclear weapons, the award to him of
the Nobel Peace Prize, and the signing
of the new Strategic Arms Reduction
Treaty agreement with Russia were ac-
hievements and raised hopes, but much
more remains to be done. These include
reducing the funding for production of
new nuclear weapons and for delivery
vehicles, taking weapons off hair trig-
ger alert, signing the Comprehensive
Test-Ban Treaty, and above all moving
toward the completion of a nuclear
weapons convention that would ban
all nuclear weapons and call for their
immediate destruction.”
Ervin Fr et al. N Engl J med. 1962;266[22]:1127-
1137
Sidel vW et al. N Engl J med.
1962;266[22]:1137-1145
Hampton T. Physicians’ groups Say Nuclear Th-
reats Are Even greater Today Than in the Past.
JAmA 2012;308(7):660-661.
fredsMöte i nOrge
våren 2013
Den norske utrikesministern Jonas
Gahr Støre och hans medarbetare
planerar ett internationellt möte i Oslo
nästa vår om kärnvapnens humanitära
följder. Støre berättade om sina planer i
ett tal när Norske leger mot atomvåpen
fyllde 30 år den 21 april 2012.
www.regjeringen.no/nb/dep/ud/aktuelt/ta-
ler_artikler/utenriksministeren/2012/nla_tretti.
html?id=679370
island OcH danMark är
fredligast
2012 Global Peace Index rankar länder
efter hur fredliga och befriade från våld
de var år 2011. Island kommer på första
plats och Danmark på andra, men
Sverige och Norge kommer längre ned
på grund av vapenindustri (Sverige nr
14) respektive Breiviks massaker (Norge
nr 18). USA och Kina finns bredvid var-
andra, på platserna 88 och 89, medan
Ryssland finns på plats 153. Bara DR
Congo, Irak, Sudan, Afghanistan och
Somalia anses vara våldsammare än
Ryssland.
GPI är ett mått på väpnade konflik-
ter men också på brottslighet, vapenin-
dustri, terrorism m.m.
http://www.visionofhumanity.org/
globalpeaceindex/2012-gpi-findings/
scenariO: kärnvapenkrig i
sydOstasien
Den amerikanske akutläkaren Ira
Helfand samarbetar sedan flera år med
atmosfärfysiker om scenarier för kärn-
vapenkrig mellan Indien och Pakistan
med användning av 0.5 % av jordens
kärnvapenarsenal. Hundratals miljo-
ner människor kan dö av kärnvapnens
direkta dödande och den efterföljande
fleråriga missväxten över hela världen.
Erfarenheter från tidigare svältperioder
visar att bristen på mat ofta kraftigt
förvärras av panikartad hamstring med
därav följande prisökningar som gör
maten onåbar för fattiga. I en ny studie
bedömer de att över en miljard män-
niskor kan drabbas av svält efter det
regionala kärnvapenkriget, utöver den
miljard som redan svälter idag.
En annan studie kommer fram till
att efter ett kärnvapenkrig i Sydasien
skulle jordbruket i USA kunna försörja
den egna befolkningen med mat, förut-
satt att all spannmålsexport ställdes in.
Den inställda exporten skulle kunna or-
saka hungersnöd i bl.a. Japan, Mexiko,
Nigeria, Egypten och Kina.
Helfand I. Nuclear Famine: A Billion People At
risk. global Impacts of Limited Nuclear War on
Agriculture, Food Supplies, and Human Nutrition.
IPPNW and PSr 2012.
Pimentel d, Burgess m. Nuclear War Investiga-
tion related to a Limited Nuclear Battle with
Emphasis on Agricultural Impacts in the United
States. Ambio. 2012 Jun 27
Hur nära en egen atOM-
bOMb är iran?
Graham T. Allison försöker i en expert-
kommentar besvara frågan i rubriken
med olika hypotetiska scenarior och
kommer fram till en slutsats: “The U.S.
should thus aggressively explore the
offer made by Iran’s president Mah-
moud Ahmadinejad last fall to end all
enrichment beyond LEU [low-enriched
uranium] in exchange for the purchase
of fuel for its Tehran Research Reactor.”
Allison, gT. Slinking toward the Bomb. Scientific
American, 00368733, Jun2012, vol. 306, Issue 6.
kOrt saMManfattning av
vårt budskap
Om USA och Ryssland skulle avfyra
en femtedel av sina kärnvapen mot
varandra skulle sannolikt de flesta ame-
rikaner och ryssar dö akut eller under
den närmaste tiden efteråt. Dessa och
andra obehagliga sanningar finns sam-
manfattade på två sidor i nedanstående
tidskrift. En tidigare version finns på
www.psr.org/nuclear-weapons/rxfor-
survival.pdf
Frumkin H, Helfand I. A prescription for survival:
prevention of nuclear war. Am J Prev med. 2012
mar;42(3):329-31.
Av Inge Axelsson

LÄKARE MOT KÄRNVAPEN #130
23
citatet
Anyone with a bank account or pen-
sion fund has the power to choose to
invest his or her money ethically – in
a way that does not contribute to this
earth-endangering enterprise.
Setsuko Thurlow - Hibakusha från
Hiroshima
vitHårig eMinens
talade för grön
ungdOM
Vid Grön Ungdoms möte i Örebro i
juni i år ryckte 92-åriga Ebba Nean-
der, mångårig SLMK-medlem, ut som
talare om dagens kärnvapensituation
och manade till varsamhet med vår
gemensamma jord.
/Leonore Wide
vetenskapliga
rådet åter aktivt
Svenska Läkare mot Kärnvapen
har sedan länge ett vetenskapligt
råd som dock under flera år har
varit vilande. Detta råd har under
notIser
2012 åter väckts till liv och samlar nu
forskare från flera olika discipliner
för att diskutera aktuell forskning om
kärnvapnens olika aspekter och sprida
denna kunskap genom bland an-
nat seminarier samt artiklar i Läkare
mot Kärnvapen och i dagstidningar.
Rådet, som träffas två gånger per, år
leds av en referensgrupp bestående av
Lars Rydén, sammankallande, Stefan
Björnson, sekreterare samt Jan Lars-
son. I november i år ordnas ett semi-
narium om svensk nedrustningshisto-
ria från kalla kriget till idag. Initiativet
kommer från Thomas Jonter, medlem
i rådet och professor i Internationella
relationer vid Stockholms universitet,
som är värd för seminariet.
Genom vetenskaplig kunskap
kan vi agera trovärdigt och påverka
beslutsfattare, därför är rådet en viktig
del av arbetet för kärnvapennedrust-
ning.
Mer information om rådet finns på
www.slmk.org.
/Jan Larsson
lagerlOkal
sökes
Känner du till en torr och relativt
lättillgänglig lokal som står
tom? Läkare mot Kärnvapen är
i behov av förrådsutrymme för
arkivmaterial, främst papper och
pärmar. Allt av intresse, så länge
det är torrt och skadedjursfritt
och i Stockholmstrakten!
Har du något tips? Kontakta
Josefin Lind på 08-400 20 483
eller josefin.lind@slmk.org
autOgirO
Du vet väl om att du kan betala din
medlemsavgift och skänka en regel-
bunden gåva via autogiro? Gå in på
www.slmk.org/bli-medlem/ och ladda
ner en anmälningsblankett. Du kan
även anmäla dig via din internetbank
eller ringa oss på 08-400 20 483 så
skickar vi en blankett! Genom 90-kon-
tot är vi kontrollerade av Svensk
insamlingskontroll och Frivilligor-
ganisationernas insamlingsråd, det
garanterar att din gåva används på ett
korrekt och etiskt sätt!

MedleMssidOrna
Kallelse till årsmöte
Alla medlemmar är välkomna till SLMK:s årsmöte lördagen den 19 januari 2013 kl 14.00 – 15.00 på Norrtullsgatan 45 (f.d.
Borgerskapets enkehus), Stockholm. T-Odenplan. Program kl 15.00 - 16.00: Lina Grip, forskare vid SIPRI, talar under rubriken
”EU:s icke-spridningsstrategi 10 år”. Enkel förtäring. Kontakta gärna meit.krakau@slmk.org för ytterligare information.
valberedningens förslag till
slMk:s styrelse 2013

Ordförande: Andreas Tolf, Gävle
Vice ordförande: Martin Tondel, Mölndal
Vice ordförande: Leonore Wide, Saltsjöbaden
Sekreterare: Meit Krakau, Danderyd
Kontakter med IPPNW: Gunnar Westberg, Göteborg

ö vrigA ledAmöter:
Vendela- Englund Burnett, Karlstad
Ann Marie Janson Lang, Stockholm
Hans Levander, Uppsala
Åsa Lindström, Eskilstuna
Frida Sundberg, Göteborg
Erik Wareborn, Malmö (studentrepresentant)

suppleANter:
Gösta Alfvén, Stockholm
Johannes Eldblom, Göteborg
Martina Grosch, Malmö,
Madeleine Johansson, Örebro
Nelli Jonasson-Filippova, Skövde
Johannes Norberg, Skellefteå
Monika Palmgren, Solna
Anneli Schmauch, Umeå
Thomas Silfverberg, Falun
Wenjing Tao, Södertälje
Christina Vigre Lundius, Perstorp
Jan Larsson, Uppsala (ansvarig utgivare Läkare Mot Kärnvapen)
Nils Mårten Hauffman, Stockholm (studentsuppleant)

revisioN:
Auktoriserad revisor: Jan Anders Nilsson, Helsingborg
Auktoriserad revisor, suppleant: Jonas Grahn, Stockholm

Föreningsrevisor: Bengt Lindell, Kalmar
Föreningsrevisor, suppleant: Kristina Olofsson, Hudiksvall

vAlBeredNiNgeN hAr utgjorts Av:
Carin Odhner, Stocksund
Karin Stenstedt, Bromma
LÄKARE MOT KÄRNVAPEN #130
24

MedleMssidOrna
läkare MOt kärnvapen #130
25
sLMK:s sTyRELsE Och LEdNiNg KANsLi
Ordförande:
Jan Larsson, Uppsala .......................0730-722 588, jan.larsson@slmk.org
Vice ordförande:
Ann marie Janson Lang, Stockholm ..0706-655 651, annmarie.janson-lang@slmk.org
Leonore Wide, Saltsjöbaden .............0706-920 319, leonore.wide@slmk.org
Sekreterare:
meit Krakau, danderyd .....................0709-608 084, meit.krakau@slmk.org
Kontakter med IPPNW:
gunnar Westberg, göteborg .............0727-443 023, gunnar.westberg@slmk.org
Ledamöter:
vendela Englund-Burnett, Karlstad ...
0705-829 270, vendela.englund.burnett@slmk.org
Hans Levander, Uppsala ...................0707-306 323, hans.levander@slmk.org
Åsa Lindström, Eskilstuna .................0736-631 140, asa.lindstrom@slmk.org
Frida Sundberg, göteborg ................0702-305 865, frida.sundberg@slmk.org
martin Tondel, mölndal ......................0705-435 640, martin.tondel@slmk.org
Andreas Tolf, gävle ............................0706-363 834, andreas.tolf@slmk.org
Studentrepresentant:
Erik Wareborn, malmö .......................0709-757 161, erik.wareborn@slmk.org
Suppleanter:
gösta Alfvén, Stockholm ...................0739-660 835, gosta.alfven@slmk.org
Johannes Eldblom, göteborg............0734-233 100, johannes.eldblom@slmk.org
martina grosch, malmö .....................0762-482 846, martina.grosch@slmk.org
madeleine Johansson, Örebro ..........0702-412 281, madeleinejohansson@ymail.com
Nelli Jonasson-Filippova, Skövde ......0762-300 634, nelli.jonasson-filippova@slmk.org
Johannes Norberg, Skellefteå ...........0702-754 222, johannes.norberg@slmk.org
monika Palmgren, Solna ....................0709-519 067, monika.palmgren@slmk.org
Anneli Schmauch, Umeå ...................090-191 48, anneli.schmauch@slmk.org
Thomas Silfverberg, Falun .................0735-817 134, thomas.silfverberg@slmk.org
Wenjing Tao, Södertälje .....................0737-641 952, wenjing.tao@slmk.org
Christina vigre Lundius, Perstorp ......0738-525 553, christina.vigre.lundius@slmk.org
Studentsuppleant:
Nils mårten Hauffman, Stockholm ....0702-134 950, ljuvligt@gmail.com
Revision:
Auktoriserad revisor
Jan Anders Nilsson, Helsingborg ......042-377 200, jan-anders.nilsson@se.pwc.com
Auktoriserad revisor, suppleant:
Jonas grahn, Stockholm ...................08-555 330 00, jonas.grahn@se.pwc.com
Föreningsrevisor:
Bengt Lindell, Kalmar ........................0706-472 347, bengt.lindell@slmk.org
Föreningsrevisorn fyller även föreningens ”whistle-blower”-funktion och kan
kontaktas via whistleblower@slmk.org
Föreningsrevisor, suppleant:
Kristina Olofsson, Hudiksvall ............0650-102 56, kristina.olofsson@slmk.org
Valberedning:
Carin Odhner, Stocksund ..................08-755 50 29, carin.odhner@slmk.org
Karin Stenstedt, Bromma ..................08-255 638, karin.stenstedt@slmk.org
Student/ung läkarrepresentant: vakant.
Information och kommunikation,
medlemsregister och prenumera-
tionsärenden
Josefin Lind
Svenska Läkare mot Kärnvapen
Norrtullsgatan 45
113 45 Stockholm
Tel: 08-400 20 483, 0760-24 51 58
E-post: josefin.lind@slmk.org
ICAN Sverige
Pernilla Lundmark
Norrtullsgatan 45
113 45 Stockholm
Tel: 08-400 20 483, 0760-02 50 99
E-post: pernilla.lundmark@slmk.org
Kassör och kanslichef
Klas Lundius
Svenska Läkare mot Kärnvapen
Håkantorpsmölla
281 91 Perstorp
E-post: klas.lundius@slmk.org
Åsa Lindström
Styrelseledamot i SLmK
profession:
AT-läkare
personligt:
Studerade läkarprogram-
met i Umeå och blev i början
av studietiden aktiv i SLmK.
var i flera år engagerad i
lokalgruppen i Umeå och i
studentaktiviteter. Arbetar nu
som AT-läkare på mälarsjuk-
huset i Eskilstuna. Är framför
allt engagerad i frågor och
aktiviteter för unga läkare och
studenter i SLmK.
pERSONpORTRÄTTET

MedleMssidOrna
ORgANisATiONER MOT KÄRNVAPEN
SVENSKA LÄKARE MOT KÄRNVAPEN - SLMK
Svenska Läkare mot Kärnvapen har nästan 3000 läkare och medicinstudenter som medlemmar. SLmK har även associe-
rade medlemmar från yrkesgrupperna forskare och ingenjörer samt sjuksköterskor, sjukgymnaster och biomedicinska
analytiker. Föreningen är den svenska grenen av International Physicians for the Prevention of Nucle ar War (IPPNW) med
ca 150 000 läkare i ett femtiotal länder som medlemmar. IPPNW tilldelades Nobels fredspris 1985. SLmK och IPPNW är
politiskt och re ligiöst obundna organisationer med målet att avskaffa kärnvapnen genom att sprida saklig information om
kärnvapnens medi cinska effekter.
medlemsavgift 2012, 290 kr resp 100 kr (stud), sätts in på bg 901 – 0901 eller pg 90 10 90 – 1.
Prenumeration på Läkare mot Kärnvapen ingår.
Läkarfonden för Förebyggande av Kärnvapenkrig, bg 901 – 0901 eller pg 90 10 90 – 1.
International Campaign to Abolish Nuclear Weapons (ICAN) initierades av IPPNW 2007 och har nu kontor och
aktivist grupper runt hela världen.
SVENSKA TANDLÄKARE MOT KÄRNVAPEN - STMK
Svenska Tandläkare mot Kärnvapen, som bildades för tjugofem år sedan, verkar för en kärnvapenfri värld genom att infor-
mera om kärnvapen och dess verkningar, i samband med föredrag, symposier och utställningar mm. mer information finns
på föreningens hemsida: www.stmk.se. medlemsavgiften per år är för fullbetalande är 175 kr, för stödjande medlem 125 kr,
för familjemedlem 75 kr och för tandläkarstuderande 0 kr. I avgiften ingår prenumeration på tidningen Läkare mot Kärnva-
pen, där man kan följa och delta i debatt och kampanjer. STmK:s pg är 4825354-6.
FORSKARE OCh INgENjöRER MOT KÄRNVAPEN - FIMK
Forskare och ingenjörer mot kärnvapen, FImK, är nu associerade medlemmar i SLmK. Som sådana får de prenumeration
på SLmK:s tidning och elektroniska nyhetsbrev, inbjudan till programaktiviteter, såsom föredrag i samband med möten,
samt adjungering till SLmK:s styrelse vid behov enligt styrelsens beslut. de FImK-medlemmar som väljer att gå in som
associerade medlemmar i SLmK betalar en årsavgift om 200 kr år 2012. Avgiften för efterföljande år bestäms i sedvanlig
ordning inom SLmK.
SSAMK:
Tidigare medlemmar i Sjuksköterskor, Sjukgymnaster och Analytiker mot Kärnvapen erbjuds associerat
medlemskap i SLmK på samma villkor som beskrivs ovan.
DANSKE LægER MOD KERNEVåbEN - DLMK
dLmK styres foreløbig af en kollektiv ledelse, med fordeling af opgaverne som følger: Niels dahm kasserer, Anton
Aggernæs revisor sam men med Bent Petersen, Cæcilie Buhmann som international councillor i samarbejde med
Alexandra Schou, Klaus Arnung kontaktperson til Nyhedsbrevet og udarbejdelse af årsberetning, Alexandra Schou
studenter kontakt og hjemmeside, Povl revsbech sekretariat og hjem meside.
DLMK:s bestyrelse
Povl revsbech, Brabrand, 86 26 47 17, revsbech@dadlnet.dk
Anton Aggernæs, Frederiksberg, 38 34 35 07, aggernaes.a@dadlnet.dk
Klaus Arnung, vedbæk, 45 66 11 81, k.arnung@dadlnet.dk
Niels dahm, Fåborg, 62 61 83 61, dahm@avernak.dk
Cæcilie Bøck Buhmann, København N, 26 18 95 06, cbuhmann2002@yahoo.com
Alexandra Schou, København N, 27 21 81 15, alixschou@hotmail.com
LÄKARE MOT KÄRNVAPEN #130
26
DLMK:s sekretariat:
c/o Povl revsbech, 86 26 47 17
revsbech@dadlnet.dk
medlemskab opnås ved indbetaling af
årskontingent på giro 8 03 91 00
300 dkr for læger og pensionister
100 dkr for studenter
200 dkr for støtte medlemmer
dLmK:s jemmeside: www.dlmk.dk

Varför finns det fortfarande över 20 000 kärnvapen i världen?
Den nya bloggen Soppsky, norska för svampmoln, söker svar på
denna fråga. Och framförallt letas det efter lösningar på hur vi kan
bli av med dem en gång för alla.
www.soppsky.org
ican på nätet www.icanw.org
Läs rapporten från det internationella kampanjmötet i japan
den 21 augusti samlades över hundra ICAN-kampanjare från hela världen i Hiroshima,
för att planera det fortsatta kampanjarbetet för en kärnvapenkonvention. du kan ladda
hem hela rapporten från mötet på www.icanw.se (eng).

AgERA: Se & sprid ICANs film!
ICAN har släppt kortfilmen ”10 seconds” på youtube om kärnvapens
katastrofala humanitära konsekvenser. den finns på 10 olika språk och
har snabbt fått 10.000 delningar. var med och sprid ordet du också!

Se filmen på icanw.se eller
direkt i din smartphone

Vad svarar en regeringschef som får tusen
papperstranor mot kärnvapen?
Följ reaktionerna på www.icanw.org. vid mötet i Hiroshima lanserade nämligen en grupp
lokala gymnasister ett projekt där man skickar tusen papperstranor till varje statschef i
världen. I gengäld söker de stöd för sitt budskap om behovet av ett kärnvapenförbud.
ICAN-aktivister kommer att bistå med leverans av tranorna. I vissa fall kommer aktivister
att träffa sin statschef eller regering för att personligen lyfta fram kravet om förbud. Stats-
chefernas svar på studenternas vädjan kommer att publiceras på ICAN:s internationella
webbplats i den ordning de inkommer.
ICAN - International Campaign to Abolish Nuclear Weapons - är en global
gräsrotsrörelse för ett totalt avskaffande av kärnvapen genom en rättsligt
bindande, verifierbar kärnvapenkonvention. Med mer än 200 partner-
organisationer i 60 länder ger vi röst åt den överväldigande majoriteten av
människor i världen som stödjer ett snabbt avskaffande av kärnvapen.
Bloggens skribenter har koppling till kampanjen ICAN i Norge. Men även du kan bidra med tankar och synpunkter.
”Oavsett om du stödjer oss, tvivlar eller är vår tuffaste kritiker, välkomnar vi dig till debatt!”
gIlla sVenska läkare mot
kärnVapen på facebook
Genom att klicka gilla på Svenska Läkare mot Kärnvapens facebooksida så får du aktuella upp-
dateringar om det senaste inom organisationen och rekommenderade artiklar om kärnvapen i
media. Dessutom är du med och visar att vi är många som tror på en kärnvapenfri värld.
facebook.com/SLMK.1981

iNsAMLiNg TiLL
fredsstaty
PÅ iNiTiATiV AV sVENsKA LÄKARE
MOT KÄRNVAPEN
Föreningen kvinnan i
fredsarbetet, en staty på
initiativ av svenska läkare
mot kärnvapen
Gösta Alfvén ORDFöRANDE
Leonore Wide SEKRETERARE
Karin Wrangsjö KASSöR
du bidrar till denna staty
genom att sätta in pengar på
föreningens plusgiro 64 47 171
eller bankgiro 8763807.
Sänd också ditt namn på
föreningens mailadress
fredsstatyn@slmk.org så att
vi kan nå dig. Pengarna går
oavkortat till statyn.
För ytterligare upplysningar
kontakta
gosta.alfven@slmk.org eller
leonore.wide@slmk.org.
Många svenska kvinnor har haft ett stort engagemang att verka för freden. Vi vill
resa en staty för de kvinnor som arbetat och arbetar för fred och nedrustning. En
sådan staty skulle också innebära att vi något minskar obalansen mellan statyer
som hyllar krigets insatser och sådana som främjar fred.
Kvinnan i fredsarbetet är arbetsnamnet på den staty som vi kommer att resa på
Kaptensudden på Djurgården i Stockholm, strax nedanför Skansen med utsikt
över Djurgårdsbrunnsviken och med Diplomatstaden på motsatta stranden.
Skulptör är den välkände Peter Linde och hans modell av statyn ses till höger.
På sockeln avbildas Alva Myrdals och Inga Thorssons ansikten i relief.
Alva Myrdal (Nobels fredspris 1982) och Inga Thorsson (nominerad till Nobels
fredspris 1988, 1989 och 1990) har båda i sitt engagemang för kärnvapennedrust-
ning och även i sitt breda arbete i sociala frågor, för global rättvisa och för allmän
nedrustning, haft stor politisk betydelse i Sverige och internationellt.
Projektet genomförs i samarbete med Kungliga Djurgårdsförvaltningen och med
stöd från Mårten Castenfors på Stockholm konst.
“Att nå freden – det är förnuftets och moralens sak.
Vi måste våga tro att människorna innerst inne önskar fred på jorden”
(ALVA MyrDAL 1970)
“Vår värld är allvarligt hotad av de vapenarsenaler som kunde spränga
den i bitar; av bördan av de militärutgifter som kan pressa den i sank; av de
otillfredsställda behoven hos de två tredjedelar av världens befolkning som
livnär sig på mindre än en tredjedel av dess resurser”
(INgA ThorSSoN I FN 1985)
POSTTIDNING B 03
Avsändare:
SLMK, c/o Lundius
Håkantorpsmölla
284 91 PERSTORP
Sweden
Begränsad
eftersändning
Vid definitiv eftersändning
återsänds försändelsen med
nya adressen på baksidan

Ladda ner PDF