Text från PDF
LÄKARE MOT KÄRNVAPEN 2011 # 126
|
1
SLMK:s Anti-atombombsdiplom 2011 till Jan Prawitz
LÄKARE MOT KÄRNVAPEN
UTGIVEN AV: SVENSKA LÄKARE MOT KÄRNVAPEN I SAMARBETE MED:
DANSKA LÄKARE MOT KÄRNVAPEN
|
FORSKARE OCH INGENJÖRER MOT KÄRNVAPEN
|
SVENSKA TANDLÄKARE MOT KÄRNVAPEN
Nr 126
OKT/NOV 2011
ICAN Sverige 2014 – ny aktions-
plan för SLMK med fokus på
lobbying och nätverksbyggande
i Sverige under de närmsta tre
åren. Läs ledaren på sidan 4!
2
|
LÄKARE MOT KÄRNVAPEN 2011 # 126
Från redaktörerna:
Vid en manifestation i Storkyrkan i Stock
holm på Hiroshimadagen delades årets
antiatombombsdiplom ut till Jan Prawitz.
På omslagsbilden ser vi, förutom Jan,
ärkebiskop Anders Wejryd och Wenjing
Tao från SLMK som båda talade vid mötet.
Foto: Leonore Wide
Ansvarig utgivare: Jan Larsson | Linnég. 2 H, 753 32 | UPPSALA
Tel 018-14 62 12 | E-post: jan.larsson@slmk.org
Red för detta nr: Jan Larsson, Ulf König, Josefin Lind
Tryckeri: AM-tryck & reklam i Hässleholm | 0451-38 49 50
Grafisk red. & formgivning: AM-tryck & reklam i Hässleholm | 0451-38 49 50
Manusstopp för nästa nr (127): 20 december, 2011
Manus till nästa nr skickas till: Jan Larsson (adress ovan)
Prenumerationsärenden handläggs av kansliet i Perstorp, adr se sid 3. Tryckt på miljögodkänt papper.
SVENSKA LÄKARE MOT KÄRNVAPEN
Informationsblad nr 126, okt/nov 2011
ISSN: 1400-2256 Upplaga: ca 5 000 ex
SLMK – presentation
LÄKARE MOT KÄRNVAPEN är en
kvartalstidskrift som ges ut av förenin
gen Sven ska Läkare mot Kärnvapen
(SLMK). SLMK har ca 3000 läkare, medi
cinstudenter som med lemmar. SLMK
har även associerade medlemmar från
yrkesgrupperna forskare och ingenjörer
samt sjuksköterskor, sjukgymnaster och
biomedicinska analytiker. Föreningen är
den svenska grenen av International
Physicians for the Prevention of Nucle-
ar War (IPPNW) med ca 150 000 läkare
i ett femtiotal länder som medlemmar.
SLMK och IPPNW är politiskt och re
ligiöst obundna organisa tioner med målet
att avskaffa kärnvapnen genom att sprida
ICAN Sweden 2014 is the name of a
campaign plan which is now being
launched by SLMK and which will
dominate our activities during the com-
ing three years. The background is
described in the leading article of this
number as the window of opportunity
now to get started with a process aiming
at a nuclear weapons convention. We
will focus on networking with other
NGOs and on approaching Swedish
politicians. When we get closer to the
2014 parliamentary election, we will
focus more on the general public. A
campaign person will be employed on a
half time basis. The financial foundation
for this is a recent substantial donation
to SLMK.
For the first time LMK publishes a
paper on nukes and money. Meit Krakau
has done research on the matter and her
conclusion is that nukes are very expen-
sive but nobody knows how expensive.
We believe that few would dispute her
statement that the money would be bet-
ter used to achieve the UN millennium
goals. Two years global expenses for
nukes would suffice. Our man in the US
Claes Andreasson also has money and
nukes as the theme for his column in this
number of LMK. It seems that a strong
military power at any cost is the credo of
many US politicians.
The front page takes you to the
Storkyrkan in Stockholm, the church
that was the venue for this year’s
Hiroshima day ceremony– as it has been
for a number of years. The SLMK
diploma for important contributions to
nuclear disarmament was awarded Jan
Prawitz, prominent researcher in disar-
mament affairs with nuclear weapons
free zones as his specialty.
Finally, read an interesting report
from a congress in Semej (formerly
Semipalatinsk), the place for the poli-
gon, where much of the Soviet testing of
nuclear weapons was done. Our Russian
speaking member Nelli Jonasson-
Filippova was there.
Jan Larsson, Ulf König
Författaranvisningar
Redaktionen välkomnar manuskript som
behandlar SLMKs/DLMKs arbets område.
Bidragen tas helst emot via epost, som
bifogat Worddoku ment. Bifoga gärna fo
ton, allrahelst digitala bilder med hög up
plösning. Re dak tionen förbehåller sig rät
ten att redigera och korta bidragen. Tiden
från manusstopp till postdistribution har
kor tats till en månad för att tidningens in
nehåll ska bli färskare. Detta kräver att tid-
punkten för manus stopp iakttas strikt.
Utgivningsplan
Nr Manusstopp Distribution
127 20/12 11 januari
128 1/2 12 mars
129 1/5 12 juni
130 20/9 12 okt/nov
SUMMARY IN ENGLISH
saklig information om kärnvapnens medi
cinska effekter. IPPNW har huvudkontor i
Boston och leds av tre ordföranden (”co
presidents”).
LÄKARE MOT KÄRNVAPEN 2011 # 126
|
3
AKTUELLA
SLMK-ADRESSER M.M.
AKTUELLA
DLMK-ADRESSER:
Se sid 22
SLMK:s ordförande
Jan Larsson Linnégatan 2H, 753 32 Uppsala,
Mobiltel 0730-722 588
E-post: jan.larsson@slmk.org
Informationsansvarig
Josefin Lind Norrtullsgatan 45, 113 45 Stockholm
Tel: 08 – 400 20 483
Mobiltel: 0760 – 24 51 58
E-post: josefin.lind@slmk.org
Kassör och kanslichef
Klas Lundius Håkantorpsmölla, 284 91 Perstorp
Tel: 0435-353 27, Mobiltel: 070-520 83 58
E-post: klas.lundius@slmk.org
Medlemsreg o bokföring
Margareta Gustafsson
Tel: 0435-353 27
E-post: margareta.gustafsson@slmk.org
Kansli för Stockholmsregionen
Annika Rådberg | Svenska Läkarförbundet
(Villagatan 5), Box 5610, 114 86 Stockholm
Tel: 08-790 33 05
E-post: annika.radberg@slf.se
Läkarfonden för Förebyggande av Kärnvapenkrig
Plusgiro: 90 10 90 – 1
Bankgiro: 901 – 0901
Medlemsavgift 2011:
290 kr resp 100 kr (stud), sätts in på:
pg 90 10 90 – 1 eller
bg 901 – 0901
Prenumeration på LÄKARE MOT KÄRNVAPEN ingår.
SLMKs hemsida: www.slmk.org
IPPNW:s hemsida: www.ippnw.org
SLMK på Facebook: www.facebook.com/SLMK.1981
Landsnummer – telefon:
Sverige: 0046 -
Danmark: 0045 -
INNEHÅLL NR 126
Ledare 4
Landminor och klusterbomber har redan förbjudits
på grund av sina effekter på civilbefolkningen
– och kärnvapnen då?
Jan Larsson
ICAN:s ringar på vattnet 5
Josefin Lind och Andreas Tolf
Tjugo år sedan provanläggningen 6
i Semipalatinsk stängdes
Nelli Jonasson-Filippova
Goda nyheter! Mayors for Peace har 7
nu över 5000 städer som medlemmar
Meit Krakau
Eva Selin Lindgren – minnesord 7
Jan Larsson
Antikärnvapen på webben 8
Josefin Lind
Säkerheten kring Ishavet 9
Hans Levander
Budget och bomber 10
Claes Andreasson
Vad kostar kärnvapnen? 11
Meit Krakau
Svenska Läkare mot Kärnvapen 30 år 12
Hiroshimadagen 2011 14
INTERNATIONELL UTBLICK 18
Inge Axelsson
SLMK på SLS tisdagssammankomst 19
Gunnar Westberg
Formandsberetning, DLMK, 2010 - 2011 20
Povl Revsbech
Referat af DLMK’s landsmøde 20.08.2011 20
Niels Dahm
4
|
LÄKARE MOT KÄRNVAPEN 2011 # 126
Landminor och klusterbomber har redan förbjudits på grund
av sina effekter på civilbefolkningen – och kärnvapnen då?
LEDARE
Under terrorbalansens dagar upplevde
många människor kärnvapenkriget som
ett ständigt närvarande hot. Studier på
1980-talet visade att barn och ungdomar
såg kärnvapenkriget som ett av de största
hoten i tillvaron. Av undersökningarna
framgick också att barn, vars föräldrar
engagerat sig i kampen för kärnvapen-
nedrustning, kände en större tilltro till
framtiden, kanske för att de såg att män-
niskor själva kan handla aktivt för att ta
bort detta hot. De flesta oroade sig emel-
lertid mycket och det pratades till och
med om att kärnvapnen bara genom att
finnas kunde vara skadliga för männis-
kors psykiska hälsa. Idag är problemet
snarast det omvända – vi oroar oss för
lite. Många har så vant sig vid kärnvap-
nen att man glömt, eller kanske snarare
förträngt, att de alls existerar. Allteftersom
det ena decenniet efter det andra passerat
utan att kärnvapnen använts har vår
känsla av trygghet ökat. Denna tanke –
eftersom så många år passerat utan att
kärnvapen använts i krig, så kan vi dra
slutsatsen att de aldrig kommer att
användas – representerar i och för sitt ett
vanligt sätt att tänka. Slutsatsen är emel-
lertid högst ovetenskaplig och det finns
en stor mängd fakta som talar i en annan
riktning, som till exempel kärnvapnens
spridning till flera länder och rapporter
om händelser under de senaste decen-
nierna då kärnvapenkrig av misstag varit
nära.
Kärnvapen som garant för fred, och
avskräckning som ett medel för trygghet,
har varit återkommande argument för
stormakterna att behålla sina kärnvapen.
Inte heller denna tanke har vetenskapligt
stöd . I själva verket finns det flera exem-
pel på att när ett land skaffat sig kärnva-
pen så har instabiliteten i regionen ökat
1
.
Nu ser vi glädjande nog en förändring i
debatten och allt fler höga politiker talar
om en värld utan kärnvapen som ett
politiskt mål på sikt. Ett viktigt exempel
är president Obamas tal i Prag våren
2009 där han tydligt beskriver målet: ”to
seek the peace and security of a world
without nuclear weapons”. Tyvärr är
dock talet typiskt även i ett annat avse-
ende: USA:s president vill få oss att
acceptera att detta kommer att ta mycket
lång tid: ”perhaps not in my lifetime”.
Det finns också tecken på att den
svenska regeringen har börjat tänka i
andra banor. Från att vara en icke-fråga
under flera år har kärnvapennedrustning
åter hamnat på agendan. I partisekrete-
rare Sofia Arkelstens underlag för en
diskussion inom Moderaterna om den
framtida inriktningen av svensk utrikes-
politik nämns en kärnvapenfri värld som
ett mål. Och en av Gobal Zero-
kampanjens undertecknare är ju faktiskt
vår utrikesminister.
Det finns alltså mycket som talar för
ett öppet fönster just nu, en möjlighet
att påverka. Därför bör vi kraftsamla för
att lyfta fram kärnvapenfrågan både för
allmänheten och för våra politiker. Detta
är bakgrunden till den plan ”ICAN
Sverige 2014” som vi i SLMK tagit fram
och som beskriver hur vi kommer att
arbeta under de närmsta åren. Planen är
tydligt influerad av ICAN
2
med tyngd-
punkten på lokalt arbete och mycket
nätverkande. Vi kommer att lägga myck-
et kraft på att söka samarbete med andra
organisationer och vi kommer att arbeta
huvudsakligen inom Sverige. Under för-
sta delen av detta treårsprojekt kommer
vi att rikta oss framför allt mot svenska
politiker; senare, närmre valet 2014,
kommer vi att arbeta mer mot allmänhe-
ten.
För att ge större tyngd åt kampanjen
kommer vi att anställa en person som
under tre år ska arbeta med den.
Ekonomiska möjligheter till detta har vi
fått genom en generös gåva från den
tidigare medlemmen Märta Sundberg,
som avled i november 2010.
Är det nu vår uppgift att öka män-
niskors oro genom information, att göra
människor mer bekymrade? Naturligtvis
är detta inget mål i sig, vi vill inte skapa
otrygghet bland människor i allmänhet.
Men vi borde åtminstone kunna vara
överens om att våra politiker måste förstå
vad de har att välja mellan när det gäller
kärnvapnen och allas vår framtid. Det
handlar inte om nedrustning av kärnva-
pen eller status quo, utan antingen sprid-
ning av kärnvapen till mångfalt flera
länder än idag eller ett internationellt
förbud mot kärnvapen.
Jan Larsson
jan.larsson@slmk.org
1
Peter Wallensteen: ”Kärnvapen och fred”, LMK 119, sid 12
2
ICAN: International Campaign for the Abolition of Nuclear Weapons
LÄKARE MOT KÄRNVAPEN 2011 # 126
|
5
Vi, Josefin Lind och Andreas Tolf,
deltog nyligen i en internationell
konferens som ICAN Genève anord-
nade. Konferensen hade över 100
deltagare från 35 länder varav majori-
teten representerade IPPNW men
även representanter från exempelvis
International Peace Bureau,
Campaign for Nuclear Disarmament,
Peace Boat och Women ́s
International League for Peace and
Freedom fanns på plats.
Konferensens huvudsyfte var att
samla kampanjare från hela världen
och tillhandahålla en arena för möten
och diskussioner om hur ICAN ska
komma att bli en framgångsrik kam-
panj för ett förbud mot kärnvapen.
Inbjudna talare kom från bland annat
schweiziska utrikesdepartementet,
Internationella Röda Korskommittén
och UNODA
1
. Plenarföreläsningar
med intressanta aspekter och inspira-
tion till arbetssätt kombinerades med
kreativa workshops och rapporter
från de nationella kampanjernas kon-
texter och metoder.
Dagarna var långa och programmet
späckat och det var väldigt inspire-
rande att träffa så många kunniga och
engagerade nedrustningspersoner.
Under sista sessionen fick alla delta-
gare möjlighet att komma med sina
idéer till aktiviteter och det ska bli
spännande att se vad som kommer att
verkställas. Vad vi vet kommer att
hända är att Nuclear Abolition Day
återkommer 2012, Röda Korsets
engagemang i kärnvapennedrustning
kommer att märkas mer och att
ICAN kommer att sprida sig som
ringar på vatten. Vi tror att ICAN
kommer bli en kampanj att räkna
med framöver, även i Sverige!
Josefin Lind och Andreas Tolf
ICAN:s ringar på vattnet
1
UNODA: United Nations Office for Disarmament Affairs
Konferensen var till största del en arena för deltagarna att utbyta erfarenheter och idéer.
Här ses Lars Gaupstedt från Nei til Atomvåpen och ICAN Bergen.
En stor del av deltagande organisationer fick utrymme att berätta om verksamheten och
framtidsplanerna. Josefin berättade bland annat om SLMK:s kommande nyanställning och
satsning på Sveriges nedrustningspolitik, något som togs varmt emot av konferensen. Här
berättar Jasna Bastic från Peace Boat om deras planer på en lång fredstur i Mellanöstern
bland annat.
Foton: Daniela Varano
6
|
LÄKARE MOT KÄRNVAPEN 2011 # 126
Den 27 augusti 2011genomfördes den sjunde internationella
vetenskapliga konferensen Ecology. Radiation and Health vid
universitet i Semej (tidigare Semipalatinsk). Den var tillägnad
tjugoårsminnet av kärnvapenpoligonens
1
stängning. Jag deltog
som representant för SLMK. Bland deltagarna fanns företrä-
dare för Institutet för allmän genetik och cytologi, Nationellt
centrum för bioteknik, Kurchatovinstitutet för strålsäkerhet,
National Nuclear Center, Centrum för forskning om strålning,
medicin och ekologi i Semej samt den internationella antinu-
kleära rörelsen Nevada-Semipalatinsk.
Bland de utländska gästerna fanns professor H. Makimoto
från Nagasaki, ordförande i föreningen NASHIM och profes-
sor M.Hoshi från Institute for Radiation Biology and
Medicine vid University of Hiroshima. Vidare andra veten-
skapsmän från Japan, E. Kurokawa och H. Kiriyama från
projektet Hiroshima-Semipalatinsk, samt forskare från
Institute of Cytology and Genetics i Novosibirsk och
Medical Radiological Research Center i Obninsk, samt slut-
ligen företrädare för Kirgisistans NGO Profilaktitjeskaja
meditsina.
Under en presskonferens ställdes många frågor om miljö-
situationen inom och runt provområdet, om förekomst av
sjukdomar samt om möjligheten att i framtiden använda den
idag förorenade marken. Därefter fick vi via TV-länk från
Hiroshima höra B Kurmansejt, rådgivare vid Kazakstans
ambassad i Japan, T Rachypbekov, rektor för Semejs medicin-
ska universitet, professor N.Takeichi från Hiroshima samt C
Nishida ordförande för en kvinnoorganisation i Hiroshima. På
uppdrag av studenterna vid Semejs medicinska universitet höll
Madina Sadykova, utbildad i Japan, ett tal.
Tjugo år sedan provanläggningen i
Semipalatinsk stängdes
Rapport från en konferens i Semej, som platsen idag kallas
1
Poligon: provområde
Konferensen öppnades av professor
T.K.Rahypbekov. Tjänstemän från republiken
Kazakstan och utländska deltagare höll väl-
komstanföranden.
Plenarmötet öppnades av professor M Hoshi
från Hiroshima och professor N Takamura från
Nagasaki. Vid mötet hölls följande föredrag:
”Upptäckt av genetisk instabilitet i sparade
vävnadsprov från atombombsöverlevare”,
”Aktuellt läge på atomkraftverket i Fukushima”,
”Kalkylerad genetisk risk för befolkningen i
Semipalatinskområdet”, ”Strålningsekologiska
och demografiska problem i östra Kazakstan”
samt ”Ett budskap från ungdomar i Hiroshima
och Kazakstan om aktiviteter för fred mellan
länderna”.
På eftermiddagen hölls fyra parallella sessioner:
”Strålningsekologi och strålsäkerhet”, ”Aktuella
frågor om behandling, prevention och rehabilitering för sjukdo-
mar bland befolkningen i områden där ekologiska olyckor
inträffat”, ”Modern klinisk laboratoriediagnostik” samt
”Sjukvårdsorganisation i ekologiskt smutsiga områden”
Konferensen avslutades med en summering av varje sektions
arbete.
Därefter antog följande resolution:
1. Semejs medicinska universitet måste fortsätta sina popula-
tionsstudier men använda fundamentalt nya metoder för att få
fram långsiktiga prognoser för spridning av riskfaktorer för
sociala sjukdomar;
2. Fortsätta molekylärgenetiska studier för att undersöka effek-
ten av strålning och andra faktorer på det mänskliga genomet;
3. Förse de medicinsk-genetiska laboratorierna vid Semejs
medicinska universitetet och andra specialiserade enheter i
regionen med modern utrustning så att de kan genomföra
radioekologiska undersökningar på befolkningen;
4. Fortsätta att utbilda specialister och unga forskare på utländ-
ska forskningscentra och genomföra gemensamma projekt.
Alla föredrag och artiklar publicerades i en konferensrapport
som delades ut till alla deltagare. En artikel om konferensen
publicerades i tidningen ”Semeys nyheter” och konferensen
uppmärksammades även av teves nyhetsprogram.
Nelli Jonasson-Filippova
Nelli JonassonFilippova (nr 2 fr. hö.) tillsammans med bl.a. representanter från
Hiroshima och Nagasaki
LÄKARE MOT KÄRNVAPEN 2011 # 126
|
7
Goda nyheter! Mayors for Peace har
nu över 5000 städer som medlemmar
Under september 2011 steg antalet anslutna städer/kommuner
till över 5000. Av dessa är 200 stora städer, varav ungefär hälf-
ten är huvudstäder. Det innebär att totalt nära en miljard män-
niskor står bakom kravet att kärnvapnen ska vara borta till år
2020! I Sverige har hittills 22 kommuner anslutit sig, och fler
är på gång. www.mayorsforpeace.org
Meit Krakau
meit@slmk.org
Svensk kontaktperson för M4P
Eva Selin Lindgren
– minnesord
Eva Selin Lindgren avled den 3
september i år efter en tids
sjukdom.
Första gången jag träffade Eva
Selin Lindgren var i Gävle i
mitten på 1980-talet när vår
lokalgrupp i SLMK ordnade
ett öppet möte om kärnvapen-
teknik. Eva var redan då en
mycket kunnig och engage-
rande föreläsare. Sista gången jag träffade henne var för
ungefär ett år sedan på tåget från Göteborg till Stockholm,
då vi hade ett spännande samtal om kärnkraft, kärnvapen
och mycket annat.
Eva Selin Lindgren, som var riksdagsman för centerpar-
tiet och professor i kärnfysik vid Göteborgs universitet,
förenade saklighet med stort engagemang. Hon deltog
vid några tillfällen vid våra styrelsemöten, och förklarade
då sambandet mellan kärnkraft och kärnvapen på ett
ovanligt klart och pedagogiskt sätt. Vi kommer att
mycket sakna samarbetet med Eva.
Jan Larsson
+43%
Just nu
på en dag !
Aktiegåvan.se
Låt pengarna växa i Aktiegåvan. Skänk utdelningen på dina
aktier, välj bland 44 organisationer. Alla slipper skatt: + 43%
på varje krona! Läs mer på aktiegåvan.se.
ANTIKÄRNVAPEN PÅ WEBBEN
8
|
LÄKARE MOT KÄRNVAPEN 2011 # 126
1 http://icanact.ning.com/
2 http://www.youtube.com/watch?v=NlztUF_nxiU
3 https://www.facebook.com/SLMK.1981
4 http://www.youtube.com/watch?feature=player_embedded&v=W6EnP6X9AyM
5 www.icanw.org
6 https://www.facebook.com/ican.norge
1
2
4
3
5
6
LÄKARE MOT KÄRNVAPEN 2011 # 126
|
9
Vid ett av SLMK arrangerat IPPNW- och fredsforskarsemina-
rium i Moskva i mars 2002, Instead of Nuclear Weapons – New
Views on Human Global and National Security, diskuterades
hur “new security” kan och bör definieras i en riktning mot
gemensam säkerhet, bort från kärnvapenhotets doktriner. Vissa
nationella fredsforskarröster, kanske inte helt obundna,
uttryckte såväl stöd för som avståndstagande från atombom-
bernas existensberättigande och nationella politiska betydelse.
Andra röster vid detta seminarium kom från NGOs och obe-
roende organisationer och efterlyste i stället säkerhetsprogram
som baseras på närmande mellan stater, Dialogue Among
Civilizations, och program för läkarstudenter, ungdomar och
skolelever som kan skapa samförstånd och hållbar utveckling.
Vid ett två veckors internationellt ungdomsmöte i Ryssland
i slutet av augusti i år, Children of the Arctic, framförde Hans
Levander, i egenskap av ordförande för Life-Link-programmet
1
,
förslaget att skapa ett Arctic Schools Network. Ett gemensamt
omfattande nätverk och program mellan skolor i den arktiska
regionens åtta länder kan bli ett bidrag till arktiska rådets strä-
van efter politisk stabilitet och miljösäkerhet i denna naturre-
sursrika region.
Vid denna Children of the Arctic-konferens var temat ”Our
Arctic – Our Future” och i målsättningarna för mötet fanns
tankegångar som på ett intressant sätt kändes bekanta från
Moskvaseminariet 2002, även om de nu framfördes i ett ung-
doms- och miljöperspektiv:
• To promote the idea: “The Arctic – the territory of
peace and collaboration”
• To promote a healthy mode of life
• To raise public awareness of the ecology and social
situation of the Arctic Region
• To promote contacts between teenagers within neigh-
bouring arctic countries
• To create friendship
Ungdomsdelegationer från nio regioner i norra Ryssland tillsam-
mans med delegationer från Danmark, Grönland, Island och
Sverige deltog i detta möte som inleddes vid ett universitet i
staden Ruza väster om Moskva, och sedan fortsatte med även-
tyrs- och miljödagar i den norra delen av ryska Karelen.
Svårigheterna att locka delegationer från Kanada, USA –
Alaska, Norge och Finland beklagades, och bland förklaringarna
fanns brist på pengar, avsaknad av partnerorganisationer samt
tragedin i Norge den 22 juli. Den svenska delegationen med
fem ungdomar och två ledare kom till stånd genom initiativ
från den ryska ambassaden i Stockholm, som är bekanta med
Life-Link-programmet. Med kort varsel lyckades man mitt i
sommaren mobiliserad tre flickor och två pojkar i övre tonåren.
Denna delegation fick mycket positiva reaktioner från konfe-
rensens övriga delegationer och från arrangörerna
2
.
En ledande person bakom inbjudan, närvarande vid konferen-
sen, var Dmitry Shparo, som är välkänd i Ryssland och internatio-
nellt i polarsammanhang genom sitt genuina engagemang för den
arktiska regionens framtida hållbarhet. Han tog sig som pionjär
fram till nordpolen på skidor 1979 och har sedan på olika sätt
Säkerheten kring Ishavet
Från Instead of Nuclear Weapons 2002 till Arctic Schools Network 2012
1
Life-link har sitt internationella kontor i Uppsala och leds av SLMK-läkaren Hans Levander
2
En rapport med bilder finns på www.life-link.org
medverkat i historiska expeditioner kring norra ishavet och över
Grönland. Konferensen hade stöd från utrikesministeriet, utbild-
ningsministeriet samt den ryska presidentens kansli.
Att ishavet kring nordpolen kan bli ett område för upptrap-
pade konflikter förklaras av de rika naturtillgångarna. Bland
annat finns här uppskattningsvis en fjärdedel av jordens oljetill-
gångar, gas som kan förse Europa med energi i femtio år och ett
ännu inte uttömt fiskebestånd. Ett alltmer öppet ishav inbjuder
till fartygstransporter med betydande ekonomiska intressen. Ett
arktiskt råd, Arctic Council, skapades 1996 för att med diploma-
tiska metoder utveckla samarbete och överenskommelser kring
säkerhetsfrågor i regionen. Sverige är under två år, fram till 2013,
ordförande i arktiska rådet genom utrikesminister Carl Bildt och
en speciellt utsedd arktisk ambassadör.
Avslutningsvis kan nämnas att Life-Link nu planerar en
internationell konferens i Sverige i Sigtuna och Uppsala i
augusti 2012, där förslaget om ett arktiskt nätverk av samver-
kande skolor skall diskuteras. Bland oss deltagare i Children
of the Arctic-konferensen väckte tanken på ett sådant nätverk
positiva reaktioner. Life-Link återkommer i ett senare num-
mer av LMK med ett upprop till skolor i norra Sverige som
vill ansluta sig till ett sådant pionjärprogram i denna i viktiga
region. Det finns idag skolnätverk bland annat i
Östersjöområdet (Baltic Sea Program), längs Donau (Blue
Danube Project) och i östra Medelhavet. Att skolor deltar i
ett Arctic Schools Network skulle kunna leda till att fler kom-
muner ansluter sig till Mayors for Peace och till och med att
det skapas en arktisk kärnvapenfri zon!
Hans Levander
Konferensdeltagare från tretton länder samlade på Kremltorget
Den svenska delegationen presenterar sitt förslag att inom ramen för en
Schools Earth Care Campaign initiera ett Arctic Schools Network från 2012
10
|
LÄKARE MOT KÄRNVAPEN 2011 # 126
I år planterar världens kärnvapenmakter en ny askgrå milstolpe
– tillsammans beräknas de för första gången satsa över 100
miljarder dollar på kärnvapen. Nära fjorton miljarder mer än
förra året, och drygt hälften av pengarna (58%) är amerikan-
ska. Trots en budgetär balansgång nära avgrunden och ett nytt
START-avtal om att minska sina arsenaler, ökar USA sina för-
svarsanslag.
I februari presenterade president Obama en basbudget för
försvaret på 553 miljarder dollar, en svag uppräkning från i år. Så
kom sommarens budgetkris och det speciella ”superutskott” som
ska skära 1,5 biljard dollar från de kommande årens utgifter.
Utskottet har redan kapat 350 miljarder i det kommande årtion-
dets försvarsanslag, och skulle kongressen senare i höst avslå dess
slutgiltiga förslag, skulle ytterligare 600 miljarder automatiskt
försvinna – ett apokalyptiskt scenario för kongressens hökar.
Även om nästa års försvarsbudget ändå skulle vara tre gånger
större än vad Kina anslår till sin militär.
President Obama har inte protesterat mot de föreslagna ned-
dragningarna. Å andra sidan påverkar reduceringen inte ameri-
kanska kärnvapen. Pentagon vill bland annat byta ut tolv kärn-
vapenbestyckade ubåtar, bygga upp till ett hundra nya bomb-
plan, utveckla en ny interkontinental missil och renovera
befintliga stridsspetsar.
Då är debatten ett större dilemma för dem inom det republi-
kanska partiet som fortsätter skandera devisen ”fred genom
militär styrka” och nu ställs inför det – i deras tycke – omöjliga
valet mellan skattehöjningar och strypta försvarsanslag. En enk-
lare knipa för de tepartister som röstades in i kongressen förra
hösten, trogna rörelsens första budord om skattestopp och en
balanserad budget.
USA:s nye försvarsminister Leon Panetta har varnat för de
automatiska neddragningar som riskerar att komma om super-
utskottets förslag förkastas, och använt orden ”domedag”, ”kata-
strof ” och ”vi skjuter oss själva i huvudet” när något annat än en
fortsatt militär tillväxt kommer på tal. Hans företrädare, Robert
Gates, har deklarerat att ”försvar är något vi måste ha, något vi
har en skyldighet att förse landet med”. En retorik inte fjärran
från den som förs fram av den konservativa tankesmedjan
Heritage Foundation, som vill öka försvarsanslagen med 28
miljarder dollar och slår fast att ”förse USA med ett försvar är
den federala maktens allra viktigaste uppgift” med hänvisning
till konstitutionens första artikel, åttonde sektionen, som säger
att ”kongressen skall ha makten att inkassera skatter och avgifter
och förse landet med ett gemensamt försvar och allmän välfärd”.
Dessutom, påpekar Heritage Foundation, är ”försvaret inte
skuld till dagens fiskala problem”.
Konflikten mellan brist på pengar och försvarsanslag, märks
också i den begynnande valrörelsen. Guvernör Rick Perry, som
är en av Obamas möjliga motståndare i nästa års val, skriver i sin
bok ”Fed Up!” att han oroar sig för att försvaret ”blivit en allt
mindre del av den totala budgeten.” Och fortsätter: ”Inget är
mer avgörande för vår nations välfärd än den nationella säkerhe-
ten. Trots det hanterar den sittande administrationen den natio-
nella säkerheten som vore den en internationell popularitetstäv-
ling, och koncentrerar sig istället på en rad andra områden
fjärran från de värderingar vårt land grundades på”.
En av hans republikanska motkandidater, Mitt Romney, säger
att han som president inte heller skulle kapa i försvarsbudgeten,
och tror istället att det är möjligt att omdirigera anslagen, göra
försvaret mer effektivt och eliminera Pentagons ökända slöseri.
Trots det ofta rituella värnandet av försvaret, finns ändå höger-
politiker som kan tänka sig att tumma på ett starkt försvar. Den
fiskalt konservative senatorn Tom Coburn, som är något av Tea
Party-rörelsens gudfader, och som röstade emot att ratificera
START-avtalet, kan tänka sig neddragningar av försvarsanslagen
på 79 miljarder dollar under de kommande tio åren.
Försvarskritiska organisationer, som tankesmedjan Center for
Defense Information (CDI), har ifrågasatt behovet av ökade kärn-
vapensatsningar. Efter det kalla krigets hot om ömsesidigt öde-
läggande, är hoten mot den nationella säkerheten idag snarare
ekonomisk härdsmälta, cyberattacker och nukleär terrorism.
Och där saknar kärnvapen en roll, påpekar CDI.
Vem minns inte president Obamas ord i Prag på våren 2009?
”Som den enda kärnvapenmakt som använt kärnvapen, har
USA ett särskilt moraliskt ansvar. Vi kan inte ensamma klara att
göra världen fri från kärnvapen, men vi kan leda kampen. Vårt
mål är en värld fri från kärnvapen!” Att därefter presentera en
plan som under de kommande sju åren skulle öka anslagen för
kärnvapen med 22 procent, kan förefalla vara en kringelikrokig
väg att nå ett sådant mål!
Claes Andreasson
Budget och bomber
KÄRNVAPEN FRÅN EN
AMERIKANSK HORISONT.
Ingen vet med säkerhet. Det närmaste vi kommer är uppskatt-
ningar. Bruce Blair, som är knuten till Global Zero, har beräk-
nat att de 8,5 kärnvapenländerna (han räknar Nordkorea som
halvvägs kärnvapenstat) i år spenderar totalt ungefär 100 mil-
jarder dollar på sina kärnvapenprogram. Summan utgör enligt
honom ungefär 9 % av kärnvapenstaternas totala militärutgif-
ter.
Det finns få officiella siffror på kostnaderna för kärnvapnen.
Det mesta är hemligt. Varken politikerna, parlamentarikerna
eller allmänheten (skattebetalarna) i kärnvapenstaterna verkar
ha varit intresserade av att ta reda på kostnaderna. Även i de
västliga länderna med politisk öppenhet är det svårt att räkna
fram kostnaderna för kärnvapnen ur budgetsiffrorna, eftersom
de ligger utspridda på många olika poster och därigenom blir
funktionellt hemliga. Från Sovjetunionen/Ryssland, Kina,
Indien, Pakistan, Israel och Nordkorea finns överhuvudtaget
inga pålitliga uppgifter.
Inte i något land har de styrande i förväg tillfrågat sin folk-
valda församling innan man börjat tillverka kärnvapen.
Kärnvapnen har varit undantagna från demokratiska beslut.
Under åren har olika forskare försökt göra uppskattningar av
kärnvapnens kostnader. Mest känd är Stephen I. Schwartz som
var huvudredaktör för boken Atomic Audit, utgiven 1998. Där
kom man fram till en sammanlagd kostnad för USA:s utveck-
ling och produktion av kärnvapen under åren 1940 – 1996 på
minst 5,5 biljoner US dollar
1
. Detta är säkert en underskatt-
ning menar författaren, eftersom bokföringsposterna inte skilt
ut kostnader för materiel av typen dual-use, till exempel flyg-
plan som kan bära både konventionella bomber och atombom-
ber. Schwartz har sedan fortsatt räkna och lagt in kostnader för
hantering av radioaktivt avfall och miljöförstöring m.m., vilka
inte fanns med från början. Då stiger summan till över 5,8
biljoner US-dollar.
För Frankrikes kärnvapenprogram har en motsvarande
beräkning för åren 1945 - 2010 gjorts av Bruno Barillot i
boken Audit Atomique. Han kom fram till en sammanlagd
kostnad på 1891 miljarder francs (1997 års franska francs)
vilket motsvarar ungefärligen 370 miljarder US-dollar.
Vad kostar kärnvapnen?
LÄKARE MOT KÄRNVAPEN 2011 # 126
|
11
1
5,5x10
12
; 5.5 trillions på amerikanska
Bruce Blair förutser ingen nedgång av kärnvapenkostna-
derna de närmaste 10 åren. Både USA och Ryssland, som till-
sammans disponerar ungefär 95 % av världens kärnvapenarse-
nal, ”moderniserar” och bygger nya vapensystem för många års
fortsatt kärnvapeninnehav. Pakistan siktar på att fördubbla sin
kärnvapenarsenal under de närmaste åren.
Det innebär, skriver Bruce Blair, att världen kommer att
spendera över 1000 miljarder US-dollar på kärnvapnen under
den kommande 10-årsperioden.
I finanskrisernas och de stigande statsskuldernas kalla ljus
kan möjligen anas en begynnande medvetenhet om kärnvap-
nens kostnader. Storbritannien har skjutit upp sitt definitiva
beslut om förnyelse av Tridentsystemet (prislapp: närmare 20
miljarder brittiska pund enligt officiella uppgifter) till efter
nästa parlamentsval.
Förutom den ekonomiska aspekten – kapitalförstörelse av ast-
ronomiska mått – finns det en etisk aspekt på kärnvapenkost-
naderna. Vad skulle resurserna annars ha kunnat användas till
–alternativkostnad (’opportunity cost’) med ekonomisk termi-
nologi. Vad behöver världen? Bland de många underförsörjda
behoven kan väl nämnas exempelvis de globala energifrågorna,
klimatförändringarna och FN:s åtta millenniemål. Enligt en
FN-rapport skulle det behövas ett tillskott på i storleksord-
ningen 140 - 180 miljarder US-dollar årligen för att uppnå
millenniemålen i alla länder. Om man tittar på millenniemål
nummer fem, att minska mödradödligheten med tre fjärdede-
lar räknat från 1990 till 2015, beräknas det behövas ett årligt
tillskott på minst 12 miljarder US-dollar, en åttondel av kärn-
vapenkostnaderna.
Världen behöver en kärnvapenkonvention!
Meit Krakau
meit@slmk.org
Referenser kan erhållas från författaren.
12
|
LÄKARE MOT KÄRNVAPEN 2011 # 126
SVENSKA LÄKARE MOT KÄRNVAPEN 30 ÅR
Den 27 augusti samlades gamla och unga medlemmar för att fira 30-årsdagen av SLMK:s
bildande – på samma plats på Söder i Stockholm där idén om en svensk affiliate till IPPNW
väcktes. Idégivare och arrangör av festligheterna var Gösta Alfvén tillsammans med sin
hustru Malin.
Ebba Neander
Gruppfoto
Mässingstrion Anton spelade
12
|
LÄKARE MOT KÄRNVAPEN 2011 # 126
LÄKARE MOT KÄRNVAPEN 2011 # 126
|
13
SVENSKA LÄKARE MOT KÄRNVAPEN 30 ÅR
Urban Waldenström
Martin Tondel och Gösta Alfvén
Karin Stenstedt och Leonore Wide
Glada 30årsjubilerare
LÄKARE MOT KÄRNVAPEN 2011 # 126
|
13
Alla foton: Josefin Lind
14
|
LÄKARE MOT KÄRNVAPEN 2011 # 126
HIROSHIMADAGEN 2011
Bröllopstal från kärnkraften till atombomben
Talet framfördes i Storkyrkan på Hiroshimadagen av Wenjing Tao
Käre make!
Snart firar vi vårt atombröllop. Vi föddes ur samma embryo,
för att tjäna mänskligheten. Du blev natt och jag blev dag. Våra
själar har varit sammanlänkade sedan dess, och vårt äktenskap
fyller över sjuttio. Det har varit sjuttio år av glädje och sorg, av
beröm och kritik, av erkännande och ibland marginalisering.
På denna dag för 66 år sedan introducerades du för världen
som ”Little Boy”. Namnet till trots var du ett aldrig skådat
massivt verk, och på ett ögonblick blev du ödet för 140 000
människor. Den dagen, liksom tre dagar senare, satte du våra
namn på kartan.
Du var attraktiv, mäktig, ödesdiger och mystisk. Du kunde
vända historiska förlopp. Alla ville ha dig. De mäktigaste natio-
nerna rekryterade dig, en efter en. Och som mest hade du
68 000 avkommor. Idag är de 22 000. Men du har även skaffat
dig fiender. De marscherar på gatorna i protest mot din blotta
existens, de har upprättat internationella avtal om din begräns-
ning, och min spridning. De mäktiga nationerna förblir dock
alltjämt din advokat.
Efter kriget kom jag in i ditt liv. Jag presenterades som den
goda sidan av vårt gemensamma ursprung. Jag skulle berika
mänskligheten med energi ur en aldrig sinande källa. Om du
tillhörde militären, så skulle jag tillhöra folket. Medan du har
hållits fången i ditt skal, vakande oroligt i bakgrunden, när som
helst redo att demonstrera din kraft, så har jag tillåtits att
blomma ut. Jag har fört med mig möjligheter och rikedom,
men jag har minsann också haft mina hyss för mig. Jag har
hemsökt samma jord som du, och åsamkat lidande och sjuk-
dom, nu senast i Fukushima i samma land där världen först
fick erfara din oerhörda kraft.
Tillsammans är vi den mäktigaste kraften i världen. Vi är
ostyrliga, vi är fria. Ingen kan tämja oss, och tro sig ha full
kontroll. På ett ögonblick kan vi bli ödet för vår egen mor och
far, för mänskligheten. Du är natt och jag är dag. Våra själar är
sammanvävda. Kan jag existera utan dig?
Snart 75 år – vårt atombröllop!
För sjätte gången ordnades den 6 augusti i Storkyrkan i Stockholm en manifestation till minne
av offren för bomberna mot Hiroshima och Nagasaki i augusti 1945. SLMK:s Anti-atombombs-
diplom för år 2011 överlämnades till Jan Prawitz, forskare inom området nedrustningspolitik, med
kärnvapenfria zoner som specialitet. Ärkebiskop Anders Wejryd talade, liksom Wenjing Tao, vice
ordförande i IPPNW:s styrelse.
Före manifestationen ordnades Target X på Stortorget.
LÄKARE MOT KÄRNVAPEN 2011 # 126
|
15
Tankar vid Hiroshimadagen
Vid en manifestation i Storkyrkan i Stockholm den 6 augusti
2011, på årsdagen av kärnvapeninsatsen mot Hiroshima, fick
undertecknad mottaga SLMK:s antiatombombsdiplom för
2011. Diplomet är en mycket hedrande uppskattning för
mina insatser genom åren för kärnvapennedrustning.
Utmärkelsen motiverar några reflektioner.
Den uttryckta uppskattningen kan även spridas över den
grupp personer, som på Regeringens uppdrag förhandlat om
nedrustning i vilken jag varit en kugge. Samtidigt är det ange-
läget att säga att uppskattningen är ömsesidig. Alva Myrdal
framhöll ofta, att en stödjande opinion bland ideella organisa-
tioner är ett omistligt stöd för en småstatsrepresentant som
förhandlar med stormakter.
Det är ingen brist på ideella föreningar som är emot kärn-
vapen. Men det är få som har program och verksamhet på
professionell och saklig nivå. SLMK och dess moderorganisa-
tion IPPNW tillhör denna senare grupp. Dessutom med en
unik och relevant kunskapsnisch – den medicinska – av stort
värde för formulering av en politik som väcker respekt. Själv
har jag under årens lopp haft förmånen att kunna delta i
SLMK:s olika evenemang både inom och utom landet. Vid
dessa tillfällen har jag lärt mig mycket.
Vid nedrustningsförhandlingarna – särskilt om kärnvapen –
har Sverige spelat en mer framträdande roll än vad som i all-
mänhet förväntas av en stat av vår storlek. Det beror på det
paradoxala faktum, att vi förfogat över en oberoende och
utvecklad inhemsk kunskapsbas om kärnvapens konstruktion
och verkan, som byggdes upp i början av 1960-talet vid
Försvarets Forskningsanstalt (FOA), då man på allvar diskute-
rade anskaffning av svenska kärnvapen. I maj 1968 beslöt
Riksdagen att det inte skulle bli några svenska kärnvapen. Men
kunskapsbasen har bibehållits och finns kvar idag, till stor
nytta för vår nedrustningspolitik.
Den kunskapsbasen har hotats av nedläggning två gånger.
Första gången var 1972. Det rådde ”avspänning” mellan super-
makterna. Försvarskostnaderna frystes. ÖB måste prioritera.
Han hade vidare fått direktiv om att insatser med kärnvapen
mot mål i Sverige var osannolika. ÖB förslog att 17 miljoner
kronor per år skulle sparas genom att FOA:s atomavdelning
lades ned. Alva Myrdal såg hur mattan höll på att ryckas bort
under hennes fötter och skrev ett personligt brev till statsminis-
tern Olof Palme och protesterade. Palme lyssnade. Både för-
svarsbudgeten och FOA:s atomavdelning överlevde. Alva
Myrdal och hennes efterföljare kunde fortsätta som förut.
Alva Myrdals insats för nedrustning belönades 1982 med
Nobels fredspris. I norska nobelkommitténs motivering fram-
höll man bland annat hennes kommunikation med opinionen.
Denna opinion i skepnad av IPPNW belönades på samma sätt
1985.
År 2006 ville försvarsminister Leni Björklund spara två miljar-
der på sin budget. En utredare hade föreslagit att FOA:s forsk-
ning om massförstörelsevapen – 52 miljoner per år – skulle
dras in med motiveringen att Sverige inte skulle skaffa några
sådana vapen och att sådana vapen knappast skulle sättas in
mot mål i Sverige under överskådlig framtid. Skulle man ändå
av något skäl behöva information i ämnet, kunde man lätt få
sådan från NATO. Det senare vore knappast lämpligt om man
skall förhandla om just det med stormakter. Fast Leni
Björklund kan knappast klandras, eftersom nedrustningsför-
handlingar inte var hennes bord.
Men larm slogs i en insändare i dagspressen. Tursamt nog
hade i den vevan veterandiplomaten Jan Eliasson utsetts till
utrikesminister. Han insåg genast vad som höll på att ske, och
grep in i ärendet. Även denna gång överlevde både försvarsbud-
geten och FOA:s forskning om massförstörelsevapen.
Det måste starkt understrykas, att om Sverige skall behålla
sin position och sitt anseende måste denna kunskapsbas bibe-
hållas. Den har medfört inte bara att Sverige kunnat sticka ut
huvudet i förhandlingarna. De flesta mindre stater, många
alliansfria och obundna, har varit mycket sämre lottade än vi
vad gäller expertis och litat på det alliansfria, neutrala, opar-
tiska och hederliga Sverige och stött våra förslag. Eftersom
dessa stater förfogar över en bekväm majoritet i FN:s general-
församling, har våra förslag i regel antagits, ofta trots stormak-
ters protester. Existensen av denna alliansfria kunskapsbas har
också medfört att kärnvapenmakter inte kunnat bluffa världs-
samfundet med retorik, utan fått hålla sig till fakta.
Vägen till kärnvapennedrustning har visat sig vara lång och
krokig. Första steget togs redan den 24 januari 1946 – mindre
än ett halvår efter Hiroshima. Den nybildade organisationen
FN:s första generalförsamlig antog då sin allra första resolu-
tion, som föreskrev just sådan nedrustning. Idag vet vi att det
har tagit lång tid, ofta gått i fel riktning, men ändå fortgått
med små steg. Det viktigaste som hänt efter 1946 är, som
ärkebiskopen framhöll i Storkyrkan, att det värsta inte har
hänt. Inget kärnvapen har satts in i en konflikt.
Idag ser jag tre nya små steg i tur att förhandlas om:
I. Nästa år kommer FN:s generalsekreterare att kalla till en
konferens om en kärnvapenfri zon i Mellanöstern. Det har just
meddelats, att konferensen kommer att hållas i Finland. En
sådan zon föreslogs första gången 1974 och har sedan dess
anbefallts av FN:s generalförsamling varje år.
II. Den globala uppvärmningen kan leda till att Arktis blir
storskaligt tillgängligt året runt. Det blir då angeläget att ny
verksamhet i området inte militariseras utan genom internatio-
nella överenskommelser kan arbeta fredligt. Bland annat bör
Arktis bli en kärnvapenfri zon.
III. Idag finns det färre taktiska kärnvapen i Europa än tidigare,
men de är ändå för många sett ur de mindre staternas synvin-
kel. I februari 2010 skrev utrikesminister Carl Bildt tillsam-
mans med sin polske kollega Radek Sikorsky en insändare i
New York Times och krävde att alla sådana kärnvapen skulle
dras bort från Europa. Förslaget har sedan fått ett omfattande
och prominent stöd och bör därför drivas vidare.
Jan Prawitz
HIROSHIMADAGEN 2011
HIROSHIMADAGEN 2011
Aldrig mera krig! Det var titeln
på det anförande Ulf Bjereld
höll vid manifestationen på
Hiroshimadagen i Göteborg.
Han är professor i statsveten-
skap vid Göteborgs universitet
och styrelseledamot i
Socialdemokrater för tro och
solidaritet. I anförandet sa han
bland annat.
”Sant är att krigen alltid har
följt människan. Men sant är
också att krig alltid börjas av
människor, krig vilar alltid på
en politisk grund. Eftersom krig alltid börjas av människor kan
krig också alltid förhindras av människor. Att påstå att krig är
oundvikliga, att påstå att krig är något som alltid kommer att
följa människan – den typen av påståenden blir lätt självupp-
fyllande profetior. Därför är det också vår plikt som männis-
kor, vår plikt som tänkande och kännande varelser, att ständigt
förneka krigens oundviklighet. Att tala mot krig, att kämpa
mot krig, är också det bästa sättet att hedra minnet av de hund-
ratusentals människor som dog, och som fortfarande dör, som
Hiroshimadagen i Göteborg
16
|
LÄKARE MOT KÄRNVAPEN 2011 # 126
Jazzmusiker för fred spelade
Ulf Bjereld, mötets huvudtalare
en konsekvens av atombom-
berna över Hiroshima och över
Nagasaki, för nu 66 år sedan.
Låt oss hedra dessa människors
minne genom att tillsammans
lova varandra att oförtröttligt
kämpa för att det som hände i
Hiroshima och i Nagasaki ald-
rig, aldrig någonsin skall få
hända igen.”
Länk till hela Ulf Bjerelds tal: http://youtu.be/L-vdFrCUSd8
Mötet ägde rum i Fredslunden i Vasaparken och i Vasakyrkan
i Göteborg. Mötesledare var Gunnar Westberg från SLMK och
som vanligt spelade Jazzmusiker för fred. Nova Eriksson och
Mats Kruskopf, visbandet Pärlband, sjöng ”Ingenmansland” av
Vladimir Vysotskij.
Ungefär femtio personer hade mött upp på manifestationen
och ett uttalande antogs och skickades till utrikesminister Carl
Bildt (se nästa sida).
Monica Engvall
Gunnar Westberg ledde mötet
LÄKARE MOT KÄRNVAPEN 2011 # 126
|
17
NAC: New Agenda Coalition, CTBT: Comprehensive Test Ban Treaty, FMCT: Fissile Material Cut-off Treaty (red.anm)
”Bäste Carl Bildt!
På Hiroshimadagen den 6 augusti 2011 arrangerades ett offentligt möte i Göteborg av
Yrkesgrupper mot kärnvapen för att minnas offren för bombningarna av Hiroshima och
Nagasaki men även för att påminna om att kärnvapnen fortfarande är det största hotet mot
mänsklighetens överlevnad.
Mötet beslöt att en resolution med nedanstående innehåll skulle översändas till dig som
Sveriges utrikesminister:
Sverige var under närmare sextio år mycket aktivt i arbetet för en kärnvapenfri värld.
Under den tid du varit utrikesminister har dock denna aktivitet i hög grad avtagit.
Samtidigt har du i flera uttalanden, t.ex. vid den kongress som arrangerades vid tillkomsten
av Global Zero, talat starkt och engagerat för kärnvapnens avskaffande. Vi finner denna
motsättning mellan ord och handling svår att acceptera.
Kanske ligger den främsta orsaken däri att du i första hand vill arbeta inom EU. Dock
kom inga initiativ när Sverige fungerade som ordförandeland inom EU. Inom EU block
-
eras alla initiativ för kärnvapennedrustning av Frankrike och i viss mån av Storbritannien.
Den franska kärleken till de franska atomvapnen kan man nog inte komma åt genom för
-
handlingar i EU! Vi menar därför att Sverige i detta arbete måste verka även utanför EU.
Den roll som ledande land i arbetet för en kärnvapenfri värld som Sverige haft har nu
övertagits av Norge, tillsammans med Schweiz och i viss mån Österrike. Vi vill därför föreslå
att Sverige samarbetar med dessa länder liksom med tidigare samarbetspartner inom NAC
och med vissa utomeuropeiska länder.
Det är angeläget att under det närmaste året arbeta för en konvention mot kärnvapen
eller i vart fall det som FN:s generalsekreterare Ban Ki-Moon kallar ”a legal framework for
nuclear abolition”. Man måste också givetvis verka för CTBT och FMCT men, mest bråd
-
skande, för att alla kärnvapen tas ur omedelbar avfyrningsberedskap.
Som svenskar aktiva för en kärnvapenfri värld har vi på senare år ofta fått frågor om den
svenska passiviteten i nedrustningsarbetet. Vi hoppas att vi snart skall kunna säga att den
tiden är överstånden och hoppas på ett positivt svar från dig!
Yrkesgrupper mot kärnvapen, Göteborg”
LÄKARE MOT KÄRNVAPEN 2011 # 126
|
17
18
|
LÄKARE MOT KÄRNVAPEN 2011 # 126
INTERNATIONELL UTBLICK
Red Inge Axelsson · inge.axelsson@miun.se
Kärnvapenvinter: Även “små”
kärnvapenkrig ger global svält
Alan Robock var en av pionjärerna som på 1980-talet beskrev
den nukleära vintern. Han har fortsatt, tillsammans med fy-
siker och atmosfärforskare, att förfina modellerna till att om-
fatta även ”små” kärnvapenkrig omfattande mindre än 1 % av
jordens kärnvapen. Resultaten har publicerats i ledande veten-
skapliga tidskrifter men inte i politiska tidskrifter. Han har fått
framträda i tv och på förstasidorna i tidningar på Kuba, men
inte hemma i USA eller något annat västland. I den ledande,
vetenskapliga tidskriften Nature upprepar han att scenarierna
om den nukleära vintern är trovärdiga:
“Use of a fraction of the global nuclear arsenal by anyone,
from the superpowers to India versus Pakistan, still presents the
largest potential environ mental danger to the planet by
humans. That threat is being ignored...A ‘small’ nuclear war
between India and Pakistan, with each using 50 Hiroshima-
size bombs (far less than 1% of the current arsenal), if dropped
on megacity targets in each country would produce climate
change unprecedented in recorded human history...Temper-
atures would be lower than during the ‘Little Ice Age’ (1400–
1850), during which famine killed millions... Just as
Gorbachev, armed with the knowledge of nuclear winter, hel-
ped to end the cold war, so too can the politicians of today use
science to support further reductions in arms. The New
START treaty is not enough.”
Robock A. Nuclear winter is a real and present danger. Nature
2011(19 May);473:275-276
Global zero
Hans Blix, Carl Bildt, Jimmy Carter, Mary Robinson, drott-
ning Noor av Jordanien, Desmond Tutu och många andra
presidenter, ministrar, ambassadörer, generaler och
Nobelpristagare har skrivit på uppropet för en kärnvapenfri
värld. De beräknade utgifterna för kärnvapen under de när-
maste 10 åren är ”1 trillion US dollars”, 1 000 000 000 000
dollar (10
12
, på svenska en biljon, alltså en million millioner).
De som tycker att 10
12
dollar kan användas bättre kan föreslå
detta på:
http://cutnukes.globalzero.org. Organisationens hemsida: http://
www.globalzero.org/
F.d. militärer i fängelse
Sedan år 2001 har över 160 000 brittiska militärer tjänstgjort i
Afghanistan och/eller Irak. (Hade det varit i Sverige hade det
varit mer än en och en halv årskohort av kvinnor och män!)
Flera av dem har hamnat i fängelse efter hemkomsten. Varför?
En stor kohortstudie och en liten studie med djupintervjuer
visar att posttraumatisk stress har överdrivits som orsak till de
f.d. soldaternas problem. Viktigare är att soldaterna ofta rekry-
terades från utsatta familjer i fattiga områden och led av alko-
holmissbruk under och efter krigstjänstgöringen. Eller som det
sägs i underrubriken i BMJ: ”New report emphasises the role
of alcohol, social exclusion, and financial problems”.
MacManus D, Wessely S. Why do some ex-armed forces person-
nel end up in prison? BMJ 2011;342:d3898
Södra Sudan
I södra Sudan, jordens nyaste land, är det större sannolikhet för
ett barn att dö än att fullfölja sin skolutbildning, konstaterar
UNESCO i en rapport. För 25 år sedan arbetade jag i ett flyk-
tingläger i östra Sudan. Ska detta glada, öppna folk aldrig få ro?
Inbördeskriget varade i 50 år, 1955-2005. Det krävde omkring
2 miljoner människoliv. På 8 miljoner invånare har Södra
Sudan 120 läkare och 100 sjuksköterskor.
The Lancet 2011;377( June 25):2167-2168 och 2171;
Human Security News Weekly 20 - 24 June 2011; International
Medical Corps http://www.internationalmedicalcorps.org/page.
aspx?pid=289
“Do you hate the Russians more
than you love your children?”
“This reminds me of the bumper sticker that was around
during the cold war—do you hate the Russians more than you
love your children?”
Jacky Davis, doctor, London (BMJ 2011;343:d4724)
Vad som hände i Abbottabad
I New Yorker finns en utförlig redogörelse för den amerikanska
räd som dödade Usama bin Laden. Reportern konstaterar att
“there were more missile strikes inside Pakistan during Obama’s
first year in office than in George W. Bush’s eight” [years].
Bland dem som fängslades av pakistanska myndigheter efter
räden var den läkare som samarbetade med CIA och vaccine-
rade barn i Abbottabad i ett försök att få blod från barnen i bin
Ladens familj. DNA-analys av blodproven skulle avslöja om
det rörde sig om familjen bin Laden eller inte. Men läkaren
lyckades inte komma åt barnen i den mycket tillbakadragna
familjen.
Trots att jag hyllar icke-våld måste jag erkänna att den utför-
liga berättelsen är spännande.
Nicholas Schmidle. Getting Bin Laden. What happened
that night in Abbottabad. The New Yorker, August 8, 2011.
Read more:
http://www.newyorker.com/reporting/2011/08/08/
110808fa_fact_schmidle#ixzz1TuR79PqP
18
|
LÄKARE MOT KÄRNVAPEN 2011 # 126
LÄKARE MOT KÄRNVAPEN 2011 # 126
|
19
Den stora förnekelsen
Ett tak för CO2 på 450 ppm (som är den mest diskuterade
gränsen) hindrar inte en uppvärmning på mer än 2 grader; 350
ppm är en mer realistisk gräns. En uppvärmning på max 2 grader
(ett mål uppsatt vid klimatmötena i Köpenhamn och Cancún)
hindrar troligen inte en okontrollerad, global miljökatastrof;
1.5 grader är ett mer rimligt maxvärde. Det som gör scenarier
osäkra är framför allt ”tipping points”, tröskeleffekter, t.ex. att
värme i Sibirien leder till att permafrosten minskar så att mäng-
der av metan, som har en stark växthuseffekt, frisätts så att tem-
peraturen stiger ännu mer så att ännu mer metan frisätts osv.
”Peak oil” inträffar troligen inom innevarande årtionde, dvs.
oljefälten börjar sina så att utvinningen av olja når sitt maxi-
mum och vänder nedåt. Oljepriset kommer då sannolikt öka
mycket kraftigt och följas av recession och ekonomisk kollaps.
Men var kommer krig och massförstörelsevapen in i bilden?
Kommer inte bristen på olja och andra råvaror att medföra
stora och små krig? Ett scenario med krig mellan och inom
stater omnämns på sidan 234 men det är allt. Trots denna brist
är boken mycket läsvärd; troligen den viktigaste svenska boken
år 2011.
Mahatma Gandhi sa: ”There is enough for everyone’s need
but not for everyone’s greed.”
Wijkman A, Rockström J. Den stora förnekelsen. Stockholm:
Medströms Bokförlag 2011.
Vi är alla afrikaner
Vi är gjorda för att bo i Afrika, samla mat på stränder och i
skogen och inte bli bofasta bönder. Det var när vi lämnade
Afrika och så småningom blev bönder som vi började kriga och
slå ihjäl varandra och arbeta långa dagar.
Efter decennier av arbete och studier i Afrika och Asien är
Lasse Berg övertygad om att vi aldrig borde ha lämnat Afrika
och de små grupperna av nomadiserande människor som var
jämlika ned till jantelagsnivå och som samarbetade (”utan
Jantelag inget jämlikt samarbete och delande”). Och att vi idag
bör lära oss att samarbete, inte aggressivitet, ger belöning i
hjärnan så att vi mår bättre och blir lyckligare. Lär vi oss detta
så bör länder kunna samarbeta för fred och mot klimathotet.
Jag kan inte bedöma om Lasse Berg lyckats intervjua och
läsa de mest trovärdiga forskarna men hans bok var för mig en
ögonöppnare och har fått mig att tänka i nya banor om män-
niskan. Jag tror faktiskt att jag fått mer lust att fredsarbeta!
Berg, Lasse. Skymningssång i Kalahari. Stockholm:
Ordfront 2011
Som bekant är SLMK en förening inom Svenska
Läkaresällskapet, ja den största ideella föreningen av
läkare och medicinstudenter. Det var därför passande att
SLMK blev inbjudet att delta i en tisdagssammankomst
den 13 september om strålning och hälsa. Inbjudan kom
från Karolinska Institutets Kandidatförening genom dess
redaktör, Long Long Chen.
Professorn i onkologi Rolf Lewensohn berättade framför
allt om de stora framstegen inom strålbehandling på senare
år. Peter Hofvander från den nyligen sammanslagna myn-
dighet som heter Strålsäkerhetsmyndigheten talade bl. a.
om tillåtna stråldoser för allmänhet och för personal vid
kärnkraftverken. Det största tillskottet utöver bakgrunds-
strålningen kommer från det medicinska bruket av jonise-
rande strålning, det näst största från radon, medan ingen
mätbar strålning från kärnkraftverken når befolkningen.
Gunnar Westberg talade om sambandet mellan kärn-
kraft och kärnvapen, alltså inte primärt om strålning. Han
framförde som sin åsikt, och inte på SLMK:s vägnar, att det
är svårt att åstadkomma och behålla en värld fri från kärn-
vapen om där finnes kärnkraftverk i stort antal spritt över
hela världen. Denna fråga, som kan formuleras som ”är
IAEA:s uppdrag möjligt att genomföra”, behöver diskute-
ras.
Vad händer med kärnkraftverken i krig, undrade
Gunnar? Vi har ju lärt oss från Fukushima att man inte
behöver bomba ett kärnkraftverk för att åstadkomma en
härdsmälta, det räcker med att slå ut elförsörjningen. Blir
inte det följden i krig?
Gunnar använde förstås tillfället till att tala om SLMK
och föreningens uppdrag, att informera om kärnvapenkri-
gets medicinska konsekvenser.
Ungefär 35 åhörare, varav en tredjedel studenter, fanns på
plats.
Programmet finns, liksom Läkaresällskapets andra tisdags-
sammankomster, att se på webb-tv www.sls.se/Aktuellt/
Webb-tv/
Gunnar Westberg
SLMK på SLS
tisdagssammankomst
20
|
LÄKARE MOT KÄRNVAPEN 2011 # 126
20
|
LÄKARE MOT KÄRNVAPEN 2011 # 126
Til stede var Povl Revsbech, Alexandra Schou, Klaus Arnung,
Cæcilie Buhmann, Anton Aggernæs, Ole Breyen, Niels Dahm.
Til dirigent valgtes Anton Aggernæs, til referent Niels Dahm.
Indledningsvis diskuteredes og vedtoges en opdatering af dags-
ordenen (Anton Aggernæs) i overensstemmelse med vedtæg-
terne.
Formandens beretning: Se andetsteds i Infobladet.
I stil med tidligere år har aktivitetsniveauet igen været på et
vågeblus i det forgangne år. En enkelt henvendelse sammen
med Pugwash til Folketingets Udenrigs- og Forsvarsudvalg i
marts 2011 om vores mening om det nye START aftale er det
blevet til. Jeg synes, det var et godt brev, vi fik mailet, men
denne gang uden nogen tilbagemelding fra MF’erne. Man må
håbe, at de husker på os, hvis Folketinget engang i fremtiden
skal diskutere f.eks. NPT-traktaten.
Jeg synes også, det er meget betegnende for foreningens
situation, at der ikke var nogen danskere tilstede, da SLMK
indkaldte til Nordisk møde 6.-8. maj i Uppsala om Mennesker
og Atomvåben. Her var de øvrige formænd fra Sverige, Norge,
Finland tilstede foruden menige medlemmer og stud.med.er
herunder også fra Estland.
Atomkraft
Katastrofen på Fukushima atomkraftværket i Japan har virkelig
sat gang i en debat om atomkraftens fremtid. Nu havde den
ellers fået en renæssance i forbindelse med klimaforandringer-
ne, hvor a-kraften er udråbt til at være en klimavenlig energi-
kilde. Vi har set, at Tyskland’s regering har meldt ud, at atom-
kraften skal være udfaset i 2022 og også Japans regering har
meldt noget lignende ud. Det var desuden en øjenåbner for
mig at læse i Dagbladet Information af deres mangeårige
klima- og energimedarbejder Jørgen Steen Nielsen, at atom-
kraften som energikilde har svigtet på et afgørende punkt,
nemlig rentabiliteten af investeringerne. Der opføres i dag
ingen nye værker uden at de er massivt statsstøttede, og det er
forklaringen på, at der er flere uudnyttede licenser til atom-
kraft-værker i USA.
Medlemstallet
I år har 181 betalt kontingent, sidste år var det 202. Igen i år
taber vi 21 medlemmer. Flere (5) har meldt sig ud aktivt, de
fleste dog passivt. Ingen har meldt sig ind, men aktuelt gøres
der ved Niels Dahm et nyt forsøg på at hverve nye medlemmer
ved et indlæg i Ugeskrift for Læger.
Foreningens fremtid
Det er bekymrende, at vi fortsat taber medlemmer i det tempo,
som tilfældet er. Samtidigt er det glædeligt, at vi igen i år har
et par aktive studenter-medlemmer. Atomvåben har ikke været
på dagsordenen bredt i det forgangne år. Det opleves desværre
som et ikke-eksisterende problem i vores del af verden ikke
bare i befolkningen bredt, men også blandt politikerne og
journalister. Det gælder, selvom der stadig er 20.000 atomvå-
ben i verden, hvoraf 3.000 er klar til affyring indenfor få min.
Omvendt er det ikke berettiget fortsat i vor tid at tale om, at
den største trussel mod menneskehedens overlevelse er atomvå-
ben. Det var berettiget da WHO udtalte det i 1985, men ver-
den har forandret sig markant siden da. Budskabet vinder ikke
genklang hos vore kolleger eller i befolkningen bredt.
Af andre sundhedsproblemer, der er mere fremtrædende i vor
tid, må nævnes: 1) Klimaforandringerne, som rammer 3. ver-
dens befolkningerne hårdest og som overvejende skyldes vores
livsstil her i den rige del af verden, 2) konflikter og krige rundt
omkring i verden, som igen helt overvejende finder sted i den
3. verden, 3) terrortruslen, der også er klart mest fremtrædende
i lande, hvor der er krig, 4) foruden de store sygdomme på
verdensplan: HIV, AIDS, Malaria, TB.
Dette bliver så den sidste årsberetning fra min side, da jeg
som bekendt går af efter 15 år som formand. Jeg synes, at vi
trods alt har gennemført flere gode projekter i fællesskab i de
senere år, f.eks. Borgmesterkampagnen, deltagelse i NGO-
konferencen ved Klimatopmødet i Kbh. 2009, og diverse
møder i Udenrigsministeriet for at nævne nogle få af projek-
terne. Desuden har vi været blandt de trofaste bidragsydere til
IPPNW centralt.
Povl Revsbech
Formandsberetning, DLMK, 2010 - 2011
Referat af DLMK’s landsmøde 20.08.2011
Fra diskussionen af beretningen:
Terrorhandlinger med kernevåben er stadig en mulighed.
Herudover udgør de mange bestående kernekraftværker en
nærliggende fare ved at en enkelt konventionel bombe kan få
dem til at eksplodere. – Vor formålsparagraf i vedtægterne kom
til urafstemning i 2003, med massiv majoritet til også at
omfatte fredsarbejde generelt.. Det har vi ikke brugt ret meget,
men f.eks. Fredsakademiet har påpeget vigtigheden af, at vide-
reføre DLMK. Vi har fortsat mulighed for dialog med politi-
kerne.
LÄKARE MOT KÄRNVAPEN 2011 # 126
|
21
Men fokus på kernevåbnene er stadig væsentligst. Kernekraft
diskuteredes, men endelig holdning ikke fastlagt, men et fak-
tum er, at der er påvist helbredsrisici ved opvækst nær kerne-
kraftværker. Der var konsensus om vigtigheden af at holde
DLMK i gang. Vi kan godt rumme en bredere aktivitet.
Samarbejdsmuligheder med f.eks. Globale Læger. Positive sig-
naler vigtigt. Vor kontakt med parlamentarikerne yderst tynd,
reaktion på vore henvendelser næsten udeblivende. Ved større
arrangementer, f.eks de af Pugwash arrangerede, kommer kun
de i panelet deltagende. Som medlemmer har vi kun knap 1%
af landets læger, vi må søge at appellere bedre. IPPNW har
været med til at skabe konventionen mod kernevåben, der
skulle ligge klar i FN. Vi må gå ind i et langt træk for skabelsen
af denne konvention, huske at plædere for sagen overfor de
delegationer, der fra Danmark rejser til NPT-konferencerne i
FN. Forslag om genoptagelse af møder i Udenrigsministeriet.
Som medlemmer af en stor forening er vi med, ”vi er ikke
alene”. Således bred enighed om, at DLMK skal bestå. Vi skal
melde positivt ud. Der kan opstå situationer, der berettiger at
NGO’er som DLMK består.
Formandens beretning godkendt.
International Councillors beretning:
ICAN-kampagne fortsat aktiv og nu nyt europæisk kontor.
Verdenskongres i Hiroshima i august 2012. Håndvåben kam-
pagne er fortsat i god aktivitet og deltagelse på FN niveau i
forbindelse med forhandling af våbenhandel traktat. Boston
kontor flyttet til mindre lokaler, men personalet har stadig
samme størrelse.
Studenterrepræsentant beretter:
August 2010: Cykeltur for BAN af kernevåben i Europa. 30
Deltagere fra 5 Kontinenter deltog i at cykle 600km fra
Düsseldorf og ned til verdenskongressen i Basel. Nu er vi alle-
rede ved at planlægge den næste cykeltur, som vil strække sig
fra Nagasaki til Hiroshima i Japan i August 2012 inden
IPPNW’s verdenskongres.
Påske 2010: Europæisk studenter-konference i Tallinn med
35 deltagere fra 8 lande. Her blev Alexandra Schou valgt til
Europæisk studenter repræsentant sammen med Saima Naz
Akhtar fra Norge. Næste ESC bliver i Berlin i påsken 2012.
ReCap – også dette år deltog 10 medicinstuderende fra
Europa i projektet ReCap i Palæstina, herunder Alexandra. De
har været på et klinisk ophold på to hospitaler i Bethlehem og
lavede en række aktiviteter med børnene fra Ayda-
flygtningelejren. Derudover besøgte de en række andre flygt-
ningelejre i de palæstinensiske territorier i forbindelse med et
forskningsprojekt om udviklingen af børnene i flygtningelej-
rene.
Andre store aktiviteter i studenterbevægelsen:
ICAN – international kampagne for afskaffelse af kernevå-
ben får meget understøttelse fra IPPNW studerende. Især
NLMA er meget aktiv i denne tværfaglige kampagne mod
kærnevåben.
NWIP – Nuclear weapons inheritance projekt. Studerende
har lavet store aktioner i New York og har haft et møde i
Genève her til foråret.
Aiming for prevention – især i de afrikanske lande og i
Ecuador er studerende og læger optaget med projektet mod
alle slags våben i dagligdagen.
Fastsættelse af kontingent: fortsat kr. 300/år, kr. 100/år for
studerende.
Valg af formand:
Povl Revsbech har valgt at gå af som formand efter 15 år på
posten. Takkes behørigt for hans store, dygtige arbejde i de
mange år, de sidste flere også med ansvar for sekretariatet.
Ingen andre har meldt sig som afløser. Det vedtages, at DLMK
foreløbig styres af en kollektiv ledelse, med fordeling af opga-
verne som følger: Niels Dahm kasserer, Anton Aggernæs revi-
sor sammen med Bent Petersen, Cæcilie Buhmann som inter-
national councillor i samarbejde med Alexandra Schou, Klaus
Arnung kontaktperson til Nyhedsbrevet og udarbejdelse af
årsberetning, Alexandra Schou studenterkontakt og hjemme-
side, Povl Revsbech sekretariat og hjemmeside. Herudover
fordeleling af ad-hoc-opgaver.
Valg af koordinationsudvalg (synonym med bestyrelse):
De under ”tilstedeværende” nævnte undtagen Ole Breyen, der
efter 26 årsdeltagelse og høj alder ønskede at udtræde.
Regnskab:
p.t. har DLMK et væsentligt overskud (især fordi Dyrlæger
Mod Kernevåben ophørte og overlod DLMK sine aktiver).
Men med et budget for 2012 med indtægt på 54.000 og udgif-
ter på op til 80.000 er der behov for eftertanke. Der er behov
for et stort beløb til udenlandske møder (verdenskongres i
2012). Udgivelsen af Nyhedsbrevet koster nu DLMK kr.
mindst 40.000/år. Derfor vil vi nu undersøge, om vi skal aflyse
aftalen med SLMK og lave eget blad, langt billigere.
Beslutning om foreningens aktiviteter:
Noget berørt ovenstående. Herudover vedtoges at undersøge
muligheden for at etablere et ICAN-samarbejde inspireret af
Norske Læger Mod Atomvåben (som vi kan trække på).
Eventuelt:
Der diskuteredes et indkommet forslag angående samarbejde
med Dansk Røde Kors efter opfordring fra IPPNW hovedkon-
toret. Det vedtoges, at skrive til John Loretz (formidleren af
opfordringen) om vore planer om et ICAN-projekt, hvori vi
evt. kunne inddrage Dansk Røde Kors
Landsmødet afsluttet efter ca. 2 ½ time i god ro og orden.
Referent: Niels Dahm
22
|
LÄKARE MOT KÄRNVAPEN 2011 # 126
Forskare och ingenjörer mot kärnvapen
DLMK:s bestyrelse
Povl Revsbech
Langdalsvej 40, 8220 Brabrand
Tlf. 86 26 47 17
Email: revsbech@dadlnet.dk
Anton Aggernæs
Godthåbsvej 22, 4. tv
2000 Frederiksberg
Tlf. 38 34 35 07
Email: aggernaes.a@dadlnet.dk
Klaus Arnung
Kæmpehøjvej 3, 2950 Vedbæk
Tlf. 45 66 11 81
Email: k.arnung@dadlnet.dk
DLMK:s sekretariat:
c/o Povl Revsbech
Tlf. 86 26 47 17
Email: revsbech@dadlnet.dk
Medlemskab opnås ved
indbetaling af årskontingent
på Giro 8 03 91 00
300 Dkr for læger og pensionister
100 Dkr for studenter
200 Dkr for støttemedlemmer
DLMKs hjemmeside: www.dlmk.dk
Niels Dahm
Hovedvej 14, Avernakø, 5600 Fåborg
Tlf. 62 61 83 61
Email: dahm@avernak.dk
Cæcilie Bøck Buhmann
Refnæsgade 53, 3. tv
2200 København N
Mobiltlf. 26 18 95 06
Email: cbuhmann2002@yahoo.com
Alexandra Schou
Jagtvej 120, 3, 332
DK2200 København N
alixschou@hotmail.com
Tlf: 0045 27218115
Svenska Tandläkare Mot Kärnvapen - STMK
Liksom andra yrkesgrupper mot Kärnvapen (YMK) verkar föreningen STMK för en kärnvapenfri värld genom att informera om kärnvapen
och dess verkningar medelst föredrag, symposier och utställningar mm. STMK bildades för ungefär 25 år sedan. Ytterligare information
kan fås genom föreningens hemsida: www.stmk.se
Medlemsavgiften per år är för fullbetalande är 175 kr, för stödjande medlem 125 kr, för familjemedlem 75 kr
och för tandläkarstuderande 0 kr. I avgiften ingår prenumeration på Svenska Läkare Mot Kärnvapens medlemstidning där man kan följa
och delta i debatt och kampanjer. STMK:s pg är 48253546.
Ordförande
Claes Reit, Göteborg
claes.reit@odontologi.gu.se
Sekreterare
Inger Egermark, Kullavik
inger.egermark@gmail.com
Kassör
Ulf Lundin, Göteborg
ulundin@spray.se
Ledamot
Monica Engvall, Västra Frölunda
sem.engvall@telia.com
Ledamot
Gunnar E Carlsson, Mölndal
g.carlsson@odontologi.gu.se
Ledamot
Margareta Widén, Bromma
margareta.wi@telia.com
Ledamot
Kristina Palm, Östersund
palmkristina@hotmail.com
Ledamot
Kerstin Westbacke, Kungälv
kerstinw@comhem.se
Forskare och ingenjörer mot kärnvapen, FIMK, är nu associerade medlemmar i SLMK. Som sådana får de prenumeration på
SLMK:s tidning och elektroniska nyhetsbrev, inbjudan till programaktiviteter, såsom föredrag i samband med möten, samt
adjungering till SLMK:s styrelse vid behov enligt styrelsens beslut. De FIMKmedlemmar som väljer att gå in som associerade
medlemmar i SLMK betalar en årsavgift om 200 kr år 2012. Avgiften för efterföljande år bestäms i sedvanlig ordning inom SLMK.
SSAMK:
Tidigare medlemmar i Sjuksköterskor, Sjukgymnaster och Analytiker mot Kärnvapen erbjuds associerat medlemskap i SLMK
på samma villkor som beskrivs ovan.
DLMK styres foreløbig af en kollektiv ledelse, med fordeling af opgaverne som følger: Niels Dahm kasserer, Anton Aggernæs revisor sam
men med Bent Petersen, Cæcilie Buhmann som international councillor i samarbejde med Alexandra Schou, Klaus Arnung kontaktperson
til Nyhedsbrevet og udarbejdelse af årsberetning, Alexandra Schou studenterkontakt og hjemmeside, Povl Revsbech sekretariat og hjem
meside.
LÄKARE MOT KÄRNVAPEN 2011 # 126
|
23
Ordförande: Jan Larsson, Linnégatan 2H, 753 32 Uppsala
tel 01814 62 12, mobiltel 0730722 588
epost: jan.larsson@slmk.org
Vice ordf. Ann Marie Lang Janson, Upplandsgatan 15
113 60 Sthlm, 0820 23 31, 070665 56 51
epost: am.lang@bredband.net
Vice ordf. Leonore Wide, Syrenparken 23,
133 35 Saltsjöbaden, tel 08717 65 17
epost: leonore.wide@slmk.org
Sekreterare: Meit Krakau, Danarövägen 19,
182 56 Danderyd, tel 08753 13 50
epost: meit.krakau@slmk.org
Ansvarig för Gunnar Westberg, Olivedalsgatan 23, 5 tr
kontakter 413 10 Göteborg, tel. 03182 86 92
med IPPNW. mobiltel 072744 30 23
Tidigare epost: gunnar.westberg@slmk.org
Copresident
ÖVRIGA
ORDINARIE
Vendela Englund-Burnett
Mimergatan 13, 654 60 Karlstad
tel + fax 05421 29 42
epost: vendela@slmk.org
Hans Levander
Vårdkasvägen 11, 756 55 Uppsala
tel 01832 43 47, fax 01832 00 84
epost: hans.levander@slmk.org
Åsa Lindström
Kriebsensgat. 7 b lgh 1202,
632 20 Eskilstuna
mobiltel 073663 11 40
epost: asa.lindstrom@slmk.org
Frida Sundberg, Norra Ågatan 5B,
416 49 Göteborg, tel 031700 88 08
epost: frida.sundberg@slmk.org
Martin Tondel
Utsädesgatan 4 C 431 46 Mölndal
tel: 031353 23 29, mobiltel: 070543 56 40
Andreas Tolf
Pedagoggränd 3 F, 90730 Umeå
tel 070 636 3834
epost: andreas.tolf@slmk.org
Erik Wareborn (studentrepresentant)
Kapellgatan 16 u6 lgh 1302, 214 21 Malmö
070975 71 61
erik_wareborn@hotmail.com
SUPPLEANTER
Gösta Alfvén
Svartensgatan 20, 116 20 Stockholm
tel 08643 47 02 + fax efter telefonanmälan
epost: gosta.alfven@slmk.org
Johannes Eldblom
Landalagången 14, 6 tr
411 30 Göteborg
03141 40 35 · 07342 33 100
johannes@eldblom.dk
Martina Grosch
Sölvesborgsgatan 3b, 2tr · 214 36 Malmö
mobiltel 076248 28 46
epost: martina.grosch@slmk.org
Madeleine Johansson
Klostergatan 11 2tr. 703 61 Örebro
mobiltel: 070241 22 81
epost: madeleinejohansson@email.com
Nelli Jonasson-Filippova
Lars Olofs Gata 12 läg 4
541 44 Skövde
mobiltel: 076–23 00 634
epost: nelli@slmk.org
Johannes Norberg
Ö Nygatan 104, 1 tr, 93135 Skellefteå
tel 09019 20 33, mobiltel 070275 42 22
epost: johannes.norberg@slmk.org
Monika Palmgren
Slottsvägen 6, 169 69 Solna,
tel 070922 85 51
epost: monika.palmgren@slmk.org
Anneli Schmauch
Språkgränd 1, 907 33 Umeå
tel 09019 91 48, fax 090785 17 17 (a)
epost: anneli.schmauch@slmk.org
Thomas Silfverberg
Svärdsjögatan 3 A
791 30 Falun
tel 073581 71 34,
epost: thomas.silfverberg@slmk.org
Wenjing Tao
Polkastigen 7, 152 70 Södertälje
Epost: wenjing.tao@slmk.org
Mobiltel: 0737641952
Christina Vigre Lundius
Håkantorpsmölla,
284 91 Perstorp, tel 0435347 31
epost: christina.vigre.lundius@slmk.org
STUDENTSUPPLEANT
Vakant
REVISION
Auktoriserad revisor
Jan Anders Nilsson
PWC
Box 1215, 251 12 Helsingborg
tel 04237 72 00
epost: jananders.nilsson@se.pwc.com
Auktoriserad revisor, suppleant
Jonas Grahn
PWC
Torsgatan 21, 113 97 Stockholm
tel 08555 330 00
epost: jonas.grahn@se.pwc.com
Föreningsrevisor
Bengt Lindell
Bättre Tiders Gränd 18, 393 59 Kalmar
tel 048044 99 24
mobiltel 070647 23 47
epost: bengt.lindell@slmk.org
Föreningsrevisor, suppleant
Kristina Olofsson
Varvsgatan 3b, 824 50 Hudiksvall,
tel 0650102 56
epost: kristina.olofsson@slmk.org
Anställda, ej i valberedningens förslag:
KASSÖR OCH KANSLICHEF
Klas Lundius
Håkantorpsmölla, 284 91 Perstorp
tel 0435353 27, mobiltel 070520 83 58
epost: klas.lundius@slmk.org
INFORMATIONSANSVARIG
Josefin Lind Norrtullsgatan 45, 113 45
Stockholm
Tel: 08 – 400 20 483
Mobiltel: 0760 – 24 51 58
Epost: josefin.lind@slmk.org
Valberedningens förslag till
SLMK:s STYRELSE 2011 – 2012
Valberedningen har utgjorts av:
Carin Odhner (sammankallande), Sturevägen 30, 182 74 Stocksund
tel, 08755 50 29, epost: carin.odhner@telia.com
Karin Stenstedt
Alviksvägen 17, 167 53 Bromma
tel 0825 56 38, epost: karin.stenstedt@slmk.org
Karin Svensson
Hantverkareg 10 A, 341 36 Ljungby, mobiltel 073580 75 40
epost: iku_karin@yahoo.se
POSTTIDNING B 03
Avsändare:
SLMK, c/o Lundius
Håkantorpsmölla
284 91 PERSTORP
Sweden
Begränsad
eftersändning
Vid definitiv eftersändning
återsänds försändelsen med
nya adressen på baksidan
Foto Yanan Li
ÅRSMÖTE
Alla medlemmar är välkomna till SLMK:s årsmöte som hålls lördagen den 21 januari 2012
kl 14.00 - 15.00 i Läkarförbundets lokaler, Villagatan 5, Stockholm.
Sedvanliga årsmötesförhandlingar. Behandling av ett förslag om stadgeändring innebärande tidigareläggning av
senaste tidpunkt för inlämnande av motioner till årsmöten. Förslaget kommer att läggas ut på SLMK:s hemsida.
I samband med årsmötet planeras även ett program med en inbjuden talare. Enkel förtäring.
Kontakta gärna meit.krakau@slmk.org om du önskar mera information.