Text från PDF
LÄKARE MOT KÄRNVAPEN 2011 # 124
|
1
LÄKARE MOT KÄRNVAPEN
UTGIVEN AV: SVENSKA LÄKARE MOT KÄRNVAPEN I SAMARBETE MED:
DANSKA LÄKARE MOT KÄRNVAPEN
|
FORSKARE OCH INGENJÖRER MOT KÄRNVAPEN
|
SVENSKA TANDLÄKARE MOT KÄRNVAPEN
Nr 124
JAN/FEB 2011
ICAN-arbetet intensifieras i Europa
Se ledaren sid 4!
ICAN i Norge:
Tre norska organisationer i gemensam kampanj för ett förbud
mot kärnvapen – med stöd från norska UD
Läs artikel av ordföranden för Norske leger mot atomvåpen, på sid 4
ICAN - International
Campaign to Abolish
Nuclear Weapons
2
|
LÄKARE MOT KÄRNVAPEN 2011 # 124
Från redaktörerna:
Omslagsbilden visar en broschyr från
ICAN, International Campaign to Abolish
Nuclear Weapons. Mer kampanjmaterial
finns att hämta på ICAN:s hemsida www.
icanw.org. I Norge har vår systerförening
Norske leger mot atomvåpen (NLA) med
stöd från norska UD startat en kampanj i
ICAN:s anda för ett förbud mot kärnvapen
tillsammans med Den norske Pugwash-
komiteen och folkrörelsen Nei til atom-
våpen. Den schweiziska regeringen stöd-
jer finansiellt ett ICAN-kontor i Genève. Nu
hoppas vi på en ökad ICAN-aktivitet även
i Sverige!
Ansvarig utgivare: Jan Larsson | Linnég. 2 H, 753 32 | UPPSALA
Tel 018-14 62 12 | E-post: jan.larsson@slmk.org
Red för detta nr: Jan Larsson, Ulf König, Josefin Lind
Tryckeri: AM-tryck & reklam i Hässleholm | 0451-38 49 50
Grafisk red. & formgivning: AM-tryck & reklam i Hässleholm | 0451-38 49 50
Manusstopp för nästa nr (125): 1 maj, 2011
Manus till nästa nr skickas till: Jan Larsson (adress ovan)
Prenumerationsärenden handläggs av kansliet i Perstorp, adr se sid 3. Tryckt på miljögodkänt papper.
SVENSKA LÄKARE MOT KÄRNVAPEN
Informationsblad nr 124, januari 2011
ISSN: 1400-2256 Upplaga: ca 5 000 ex
SLMK – presentation
LÄKARE MOT KÄRNVAPEN är en
kvartalstidskrift som ges ut av förenin-
gen Sven ska Läkare mot Kärnvapen
(SLMK). SLMK har ca 3000 läkare, medi-
cinstudenter och stödpersoner som
med lemmar. Föreningen är den svenska
grenen av International Physicians for
the Prevention of Nuclear War (IPPNW)
med ca 150 000 läkare i ett femtiotal län-
der som medlemmar. SLMK och IPPNW är
politiskt och religiöst obundna organisa-
tioner med målet att avskaffa kärnvapnen
genom att sprida saklig information om
kärnvapnens medicinska effekter. IPPNW
har huvudkontor i Boston och leds av tre
ordföranden (”co-presidents”).
The main item of this number of
LMK is the annual report for the past
year. The diversity of SLMK activity
should guarantee that the report will be
widely read and appreciated. And it is, as
usually, interesting reading. However it
is a fact that annual reports seldom
attract attention and are usually not
much read. Therefore, to entice SLMK
members into reading it, this time the
report has got a new outfit. Thanks to
information manager Josefin Lind, we
can happily present an SLMK annual
report that few, we hope, cannot not
look into.
ICAN, International Campaign to
Abolish Nuclear Weapons, was launched
in 2007 as a grass roots campaign for
nuclear disarmament. This year we can
hope for an increased ICAN activity i
Europe, as two governments, the
Norwegian and the Swiss, have decided
to take seriously their task of contribut-
ing to nuclear disarmament. Three
Norwegian NGOs have received a grant
to work with an abolition campaign dur-
ing three years, and there will be what
has been called “a hut in Geneva”, a
permanent European ICAN office,
financed by Switzerland. Read more
about it in the leading article.
The leading person in the Swedish
dentists’ organization against nuclear
arms for more than three decades, Åke
Möller, died recently. Read a report from
a conference dedicated to him and one
of his research colleagues in oral micro-
biology, Bo Krasse, who was also a
STMK member and supporter. It is
encouraging that Åke Möller, who did
not start his career as a activist against
nuclear weapons until at the age of 68
still succeeded in contributing so well to
the anti nuclear weapons movement, for
more than 25 years. It is never too late to
start!
In this number we can present an
article on the African Nuclear Weapon
free Zone by Tim Street, coordinator of
the UK branch of ICAN. Tim has a MA
in war studies and writes with great
insight on this subject, important but
not so often paid attention to. We did
not translate it; reading good academic
English is a pleasure in itself.
Jan Larsson, Ulf König
Författaranvisningar
Redaktionen välkomnar manuskript som
behandlar SLMKs/DLMKs arbets område.
Bidragen tas helst emot via e-post, som
bifogat Worddoku ment. Bifoga gärna fo-
ton, allrahelst digitala bilder med hög up-
plösning. Re dak tionen förbehåller sig rät-
ten att redigera och korta bidragen. Tiden
från manusstopp till postdistribution har
kor tats till en månad för att tidningens in-
nehåll ska bli färskare. Detta kräver att tid-
punkten för manus stopp iakttas strikt.
Utgivningsplan
Nr Manusstopp Distribution
125 1/5 -11 juni
126 20/9 -11 okt/nov
127 15/12 -11 januari
128 1/2 -12 mars
SUMMARY IN ENGLISH
LÄKARE MOT KÄRNVAPEN 2011 # 124
|
3
AKTUELLA
SLMK-ADRESSER M.M.
AKTUELLA
DLMK-ADRESSER:
Se sid 38
SLMK:s ordförande
Jan Larsson Linnégatan 2H, 753 32 Uppsala,
Tel 018-14 62 12, Mobiltel 0730-722 588
E-post: jan.larsson@slmk.org
Kassör och Kanslichef
Klas Lundius Håkantorpsmölla, 284 91 Perstorp
Tel: 0435-351 58
Mobiltel: 070-520 83 58
E-post: klas.lundius@slmk.org
Informationsansvarig
Josefin Lind Norrtullsgatan 45, 113 45 Stockholm
Tel: 08 – 400 20 483
Mobiltel: 0760 – 24 51 58
E-post: josefin.lind@slmk.org
Medlemsreg o bokföring
Margareta Gustafsson
Tel: 0435-351 58
E-post: margareta.gustafsson@slmk.org
Kansli för Stockholmsregionen
Annika Rådberg | Svenska Läkarförbundet
(Villagatan 5), Box 5610, 114 86 Stockholm
Tel: 08-790 33 05
E-post: annika.radberg@slf.se
Läkarfonden för Förebyggande av Kärnvapenkrig
Plusgiro: 90 10 90 – 1
Bankgiro: 901 – 0901
Medlemsavgift 2010:
290 kr resp 100 kr (stud), sätts in på:
pg 90 10 90 – 1 eller
bg 901 – 0901
Prenumeration på ”Läkare mot kärnvapen” ingår.
SLMKs hemsida:
www.slmk.org
IPPNW:s hemsida:
www.ippnw.org
Landsnummer – telefon:
Sverige: 0046 -
Danmark: 0045 -
INNEHÅLL NR 124
Ledare
Gör kärnvapnen olagliga 4
- dags för en svensk kampanj
Josefin Lind, Jan Larsson
Norsk kampanje for et forbud mot atomvåpen 4
John Gunnar Mæland
The African Nuclear Weapon Free Zone 6
Tim Street
Bokrecension: 8
Varför blev det ingen svensk atombomb?
STARTen till en kärnvapenfri värld? 10
Claes Andreasson
Verksamhetsberättelse 11
Det aldrig avslutade koreakriget 26
och IPPNW
Gunnar Westberg
Världens våld ifrågasätter vårt förnuft 29
Gösta Alfvén
Bakterier och bomber 30
- Ett minnessymposium
Monica Engwall
Åbent brev fra DLMK til Udenrigsministeren, 33
Forsvarsudvalget, og Udenrigsudvalget
STMK:s årsmöte 2010 35
Monica Engwall
INTERNATIONELL UTBLICK 36
Inge Axelsson
Valberedningens förslag till ny styrelse 39
4
|
LÄKARE MOT KÄRNVAPEN 2011 # 124
Gör kärnvapnen olagliga
– dags för en svensk kampanj!
LEDARE
Sedan många år har Svenska Läkare mot
Kärnvapen tillsammans med civilsamhäl-
let världen över arbetat för att alla kärnva-
pen ska förbjudas genom en juridiskt
bindande konvention, som är möjlig att
övervaka och som har en tydlig tidsplan.
Redan 1997 lämnade Costa Rica till FN:s
generalsekreterare ett förslag till en kärn-
vapenkonvention, författad av bland
andra IPPNW. Förslaget har därefter
uppdaterats ett flertal gånger.
Idén med en kärnvapenkonvention
har av många stater mottagits med stor
skepsis men under senare år har inställ-
ningen förändrats. Den senaste model-
len, lanserad 2007, har med sin pragma-
tism och noggrannhet varit ett effektivt
medel för att övertyga regeringarna i
många länder om att det faktiskt går att
skriva ett avtal som gör kärnvapen olag-
liga, som förbjuder utveckling, framställ-
ning, utplacering, lagring, överföring
och test av kärnvapen, samt användning
och hot om användning av kärnvapen.
Denna modell bör dock ses som just en
Som i de fleste andre land, har anti-
atomvåpen bevegelsen i Norge hatt min-
dre vind i seilene siden storhetstiden på
1980-tallet. Folkebevegelsen Nei til
atomvåpen (NTA) som i sin tid hadde
over 100 000 medlemmer, er skrumpet
inn til en mindre organisasjon med et
sentralt sekretariat og få aktive lokallag.
sådan och inte det enda sättet att utfor-
ma ett förbud. Flera stater, bland annat
Norge och Schweiz, har nu börjat driva
frågan om ett förbud och då framför allt
genom att betona humanitära aspekter.
Argumentet är att kärnvapen aldrig kan
användas utan att man bryter mot inter-
nationell rätt.
Ett förbud mot kärnvapen måste för-
handlas fram och skrivas av staterna
själva; det vi inom läkarrörelsen mot
kärnvapen kan bidra med är att lyfta
fram hur akut läget är och hur viktigt det
därför är att ett förbud förhandlas fram
nu medan fortfarande tid finns.
International Campaign to Abolish
Nuclear Weapons, ICAN, lanserades
2007 av IPPNW som en global gräsrots-
rörelse med syfte att lyfta fram frågan om
kärnvapenavrustning genom en kärnva-
penkonvention. ICAN har till största del
drivits från Australien, varifrån initiati-
vet kom, men kommer nu under 2010
att drivas mer intensivt i Norge och i
Schweiz, sedan man där från 2010 fått
statlig finansiering. Detta tror vi kom-
mer att resultera i att kampanjen får
mera genomslag i hela Europa inklusive
i Sverige och även i Mellanöstern.
Vi i SLMK välkomnar självfallet detta
och vill gripa möjligheten att vara dri-
vande i Sverige. Vi tror att vi genom att
lyfta fram de humanitära aspekterna på
kärnvapenanvändning ska kunna bidra
till att förhandlingar om ett totalförbud
mot kärnvapen kommer till stånd, på
samma sätt som International Campaign
to Ban Landmines med så stor framgång
lyckades göra med landminor. Det är nu
hög tid att skapa en norm där kärnva-
peninnehav inte längre ses som moraliskt
försvarbart utan blir ett fenomen som
hör historien till, något som fanns en
gång i tiden, under den historiska paren-
tes som kallades kalla kriget.
Josefin Lind, Jan Larsson
josefin.lind@slmk.org
jan.larsson@slmk.org
Den norske Pugwash-komiteen består av
en håndfull akademikere som engasjerer
seg i nedrustning ved siden av sine
mange andre gjøremål. Norske leger mot
atomvåpen (NLA) hadde i 1984 2000
medlemmer. Nå er medlemstallet halv-
ert, men foreningen er likevel intakt med
engasjerte tillitspersoner og aktive stu-
dentgrupper ved alle norske medisinske
skoler.
Disse tre norske antiatomvåpen-orga-
nisasjonene har i flere år samarbeidet for
å koordinere sitt arbeid, særlig når det
gjelder politiske initiativ for atomvåpen-
nedrustning. Allerede i 2006 organiserte
denne trio en norsk underskriftskam-
Norsk kampanje for et forbud
mot atomvåpen
Tre norske organisasjoner har i 2010 gått sammen om en felles kampanje for et forbud mot
atomvåpen. Med økonomisk støtte fra det norske utenriksdepartementet vil kampanjen de neste
tre årene arbeide for et juridisk bindende forbud mot atomvåpen som omfatter en bindende tids-
plan for full avskaffelse av slike våpen.
LÄKARE MOT KÄRNVAPEN 2011 # 124
|
5
panje for en konvensjon mot atomvå-
pen. Da den internasjonale kampanjen
ICAN startet opp i 2007, hadde man
altså i Norge allerede tatt et tilsvarende
initiativ for å presse den norske regjering
til å støtte ideen om en internasjonal
folkerettslig bindende avtale mot atom-
våpen.
De tre norske anti-atomvåpen organis-
asjonene er tross forente krefter, små og
sårbare. Det samlede fredsarbeidet i
Norge har likevel betydelig bredde, og
flere norske NGOer har spilt en avgjø-
rende rolle for viktige nedrustnings-
spørsmål. Norsk Folkehjelp, som er
en humanitær organisasjon med tett
bånd til fagbevegelsen, var svært
viktig for den norske regjerings vel-
lykkede initiativ for et internasjo-
nalt forbud mot klasevåpen (cluster
ammunition). Norsk Folkehjelp
bidro også til internasjonale kam-
panjen for forbud mot anti-perso-
nell miner (landminer). Norges Røde
Kors har også etter hvert markert seg
mer i slike spørsmål, ikke minst
etter at Det Internasjonale Røde
Kors så tydelig har gått inn for et
forbud mot atomvåpen. Nye grup-
per som for eksempel Changemaker,
gir muligheter for yngre, mer akti-
vistisk innstilte mennesker til å
jobbe for fred og nedrustning, ofte i
et globalt og utviklingsrelatert per-
spektiv.
NPT-tilsynskonferansen
2010 – et springbrett
Den rød-grønne norske regjeringen
har til nå holdt på det eksisterende ned-
rustningsregimet, men åpnet døren på
gløtt for en konvensjon hvis ikke-spred-
ningsavtalen (NPT) svikter. Ved den
siste tilsynskonferansen for NPT i 2010
markerte Norge seg med å peke på at
nedrustningsforpliktelsene i avtalen nå
måtte tas langt mer alvorlig og at det var
behov for nye initiativ for å få dette til.
Likevel har Norge ennå ikke på en tyde-
lig måte gått inn for en egen konvensjon
mot atomvåpen.
I forkant av NPT-konferansen i New
York i mai dette året, tok NTA, NLA og
Pugwash i samsvar med ICAN-strategien
initiativ til et brev til den norske regje-
ringen, hvor det ble stilt tydelige krav til
hva et positivt resultat av konferansen
måtte inneholde. Brevet ble underskre-
vet av i alt 45 norske organisasjoner og
synliggjorde en betydelig bredde i sivil-
samfunnets engasjement. Med støtte fra
regjeringen var også mange norske
NGOer tilstede under konferansen.
Etter konferansen samlet NTA, NLA
og Pugwash seg til en felles søknad til
Utenriksdepartementet om midler til å
opprette en norsk kampanje for et for-
bud mot atomvåpen for perioden 2010-
2013. Samtidig tok vi kontakt med
ICAN og oppfordret ICAN til å utar-
beide en tilsvarende søknad for den
internasjonale kampanjen. Søknadene
ble sendt i august og allerede få uker
det vil bli opprettet et bredt sammensatt
råd av representanter fra samarbeidende
organisasjoner.
Kampanjens aktiviteter vil i første
omgang dreie seg om å bygge et nasjo-
nalt nettverk av organisasjoner for arbei-
det for et forbud mot atomvåpen.
Parallelt vil kampanjen informere og
mobilisere til et bredt folkelig engasje-
ment. Påvirkning av politikere og andre
beslutningsdeltakere er viktig. Endelig
vil den norske kampanjen samarbeide
tett med internasjonale sammenslut-
ninger, da særlig ICAN. Den norske
kampanjen vil representere ICAN i
Norge, men også bidra til å spre
ICAN til andre land.
Den 25. oktober 2010 arrangerte
kampanjen en start-konferanse i
Oslo, med norsk og internasjonal
deltakelse. Fra ICAN kom Rebecca
Johnson og Tim Wright. SLMK var
representert ved Jan Larsson og
Josefin Lind.
Kampanjens målsetting og
begrunnelse
Kampanjens målsetting er et juri-
disk bindende forbud mot utvik-
ling, produksjon, lagring, transport,
bruk og trussel om bruk av atomvå-
pen, samt en utvetydig tidsplan for
full avskaffelse av slike våpen.
Kampanjen vil arbeid for at det
startes internasjonale forhandlinger
om et forbud snarest mulig.
Kampanjen vil, som grunnlag for
et forbud, arbeide for generell
aksept for Haag-domstolens stemp-
ling i 1996 av atomvåpen som ulovlige
stridsmidler på linje med kjemiske
våpen. Atomvåpen bryter internasjonal
humanitær rett, nedfelt i
Genevekonvensjonens tilleggsprotokoll
I. Kampanjen begrunnes for øvrig i
humanitære, miljømessige og utviklings-
politiske argumenter. Bruk av slike våpen
vil ha ufattelige medisinske, miljømessi-
ge og utviklingsmessige konsekvenser.
Atomvåpen er, som Blix-kommisjonen
uttrykker det, weapons of terror som
holder sivilbefolkningen som gisler i et
maktspill i regi av atomvåpenstatene.
Kampanjen ønsker å befri verden fra
denne trusselen – i vår livstid.
John Gunnar Mæland
meland@legermotatomvapen.no
John Gunnar Mæland, leder i Norske leger mot atom-
våpen og leder av styringsgruppen for den norske kam-
panjen for et forbud mot atromvåpen
senere fikk vi vite at begge søknadene var
innvilget, med en samlet budsjettramme
på over 6 millioner norske kroner. ICAN
vil bruke midlene til å opprette et euro-
peisk kontor i Geneve og arbeider nå for
å sikre seg støtte fra flere lands regje-
ringer.
Den norske kampanjen
Den norske kampanjen startet 1. sep-
tember 2010. Et sekretariat er opprettet
i Oslo og to kampanjekoordinatorer til-
satt: Nosizwe Lise Baqwa og Anne Marte
Skaland. De har begge erfaring fra tilsva-
rende arbeid og har god kompetanse
innen atomnedrustning og internasjo-
nalt arbeid. Kampanjen ledes inntil vide-
re av en styringsgruppe bestående av de
valgte lederne av NTA, NLA og Pugwash.
Styringsgruppen vil senere bli utvidet og
6
|
LÄKARE MOT KÄRNVAPEN 2011 # 124
The African Nuclear
Weapon Free Zone
– an example for the Middle East
On 15th July 2009, the Treaty of Pelindaba on the African Nuclear Weapon Free Zone (NWFZ)
came into force, thirteen years after it officially opened for signature, with the twenty-eighth ratifi-
cation by Burundi. The process of establishing the African NWFZ began in the aftermath of French
nuclear tests in Algeria. In 1964, the Organization of African Unity (OAU) made its Cairo Declara-
tion on the Denuclearization of Africa. From the 1970s on, the threat to other African states from
South Africa’s nuclear weapons programme – developed with Western support – is generally seen
as being decisive to the delay in implementing the Cairo Declaration. Following the end of the Cold
War in 1991, and South Africa’s renunciation and complete dismantlement of its nuclear arsenal,
experts from the OAU and UN were able to negotiate the Pelindaba Treaty.
The treaty covers the whole African continent, including the
surrounding islands, and establishes legally binding obliga-
tions prohibiting the development, production or acquisition
of nuclear weapons. The treaty also prohibits nuclear testing,
the dumping of radioactive waste and the stationing of nuclear
weapons on the territory of any of the treaty’s member states.
The treaty commits its parties to employ the highest standard of
security and physical protection of nuclear material, facilities,
and equipment and prohibits armed attacks against nuclear in-
stallations within the zone. Significantly, the African NWFZ
also promotes the virtues of civil nuclear energy and Africa’s
sovereign right to it.
With the establishment of the Pelindaba Treaty, Africa joi-
ned existing NWFZs in Latin America, the South Pacific, Cen-
tral and Southeast Asia and Antarctica, in effect making the
entire Southern hemisphere free of nuclear weapons. NWFZs
are thus concrete examples of the countries of the global south
fulfilling their international responsibilities – setting an im-
portant precedent for the nuclear-armed states of the north.
However, these zones’ nuclear weapon free status will be pro-
visional so long as nuclear weapon states, in particular the US,
UK, France and Russia, maintain their nuclear arsenals and
do not give unequivocal security guarantees to NWFZ mem-
bers. In contrast, members of NWFZs have demonstrated
their commitment to cooperate with one another in order to
’fully implement the principles and objectives of the treaties’.
1
Diego Garcia – a challenge to the NWFZ
With regards to the great powers, a key challenge facing the Af-
rican NWFZ is the status of Diego Garcia. Whilst the African
Union (AU) regards this territory as “an integral part of Mau-
ritius”, the UK claims the islands as its own and therefore not
subject to the treaty.
2
Since 1965, having forcibly removed its
population, the UK has controlled Diego Garcia and has allo-
wed the US to use it as a military base. Peter H. Sand describes
how “the movement of nuclear-tipped missiles to and from the
island by ships or aircraft is now considered use of the facility in
normal circumstances’’.
3
Therefore, because neither the US nor the UK recognises Die-
go Garcia as being subject to the Pelindaba Treaty, Mauritius will
not be able to meet its treaty obligations. Were the UK to accept
that Diego Garcia should be included in the African NWFZ
and if the US ratified Protocol III of the Pelindaba Treaty, the
US would not be able to keep nuclear weapons in its military
base there. Russia will not sign any treaty protocols until con-
vinced that the US is not using its base as a nuclear weapons site.
Support by the nuclear weapon states crucial
If the shared goals of the African NWFZ and other NWFZs are
to be fully realised, it is therefore crucial that NWFZ princi-
ples and objectives are supported by the nuclear weapon states.
The NWFZ model will also need to spread internationally, for
example to the Korean peninsula and the Middle East, joining
with other disarmament instruments in order to establish a glo-
bal treaty banning nuclear weapons.
At the 2010 NPT Review Conference, Egypt agreed a packa-
ge with the US for taking proposals for a Middle East Weapons
of Mass Destruction Free Zone (WMDFZ) forward, including
a regional conference in 2012, though Israel later expressed its
opposition to the plan.
4
The 1995 resolution on establishing
a Middle East WMDFZ was integral to the decision to inde-
finitely extend the NPT, with Egypt and other Arab states’ in-
creasing frustration at the lack of progress on this making it a
critically important issue. Furthermore, whilst Egypt strongly
supports the Pelindaba Treaty, it has not ratified it because of
the Israeli nuclear threat.
The experience of South Africa
South Africa’s experience of giving up its nuclear weapons, jo-
ining the NPT and helping to create the African NWFZ provi-
des an important example of how Israel could disarm and reo-
rient its foreign policy towards more peaceful ends. To this end,
it is worth noting the similarities and crossover between Israel
and South Africa’s nuclear weapons programmes. These pro-
grammes can be counted as part of the West’s development of
nuclear capabilities after World War 2, benefiting from Western
nation’s technological, financial and political support. Between
the mid-1960s and 1980s South Africa and Israel, both then
regarded as ’pariah states’, also co-operated on nuclear matters.
5
And, as with Israel today, South Africa maintained a policy of
nuclear ambiguity, where its arsenal was not acknowledged or
denied.
South Africa’s decision to disarm was taken in 1989, at a
time when its regional relations (i.e. with Angola and Nami-
bia) were improving. South Africa also needed to placate the
international community following the easing of tensions as the
Cold War ended and the apartheid government were concerned
that, if the ANC assumed power, they would control a nuclear
arsenal. Today Israel argues that its regional security concerns
must be met before it can move towards disarmament. Thus, as
Merav Datan points out, if the Middle East appears to be ’an
increasingly hostile neighbourhood’, Israel has “even less incen-
tive to actively pursue regional WMD disarmament”.
6
Israel’s security should be carefully considered, but this must
be done in relation to the security of the other nations of the
region- including Iran. Thus, according to a recent poll of Arab
public opinion by the Brookings Institution, when asked to
name the “two countries posing the greatest threat to you”, 88%
chose Israel, 77% the USA, with only 10% naming Iran.
7
Mo-
reover, as US Secretary of Defense Robert Gates told a Senate
committee in 2006, Iran is “surrounded by powers with nuclear
weapons: Pakistan to their east, the Russians to the north, the
Israelis to the west, and us in the Persian Gulf ”.
8
The US and its allies are now increasing their threats of mi-
litary action against Iran over its uranium enrichment acti-
vities. Such threats violate the UN Charter and only further
inflame the region, handicapping progress towards peace,
disarmament and a WMDFZ.
9
Tim Street
tim_street@icanw.org
Tim Street is coordinator of the UK branch of the International Campaign
to Abolish Nuclear Weapons (ICAN-UK). He was formerly universities
coordinator for Campaign Against Arms Trade and has an MA in War
Studies from King’s College London
1. United Nations (2010), Outcome Document – Second Conference of
Nuclear-Weapon-Free Zones and Mongolia, 30th April, para. 36
2. OAU Resolutions (1980), Res. 99 (XVII)
3. Peter H. Sand, Diego Garcia: British–American Legal Black Hole in the
Indian Ocean?, Journal of Environmental Law, January 2009
4. Rebecca Johnson, ’NPT: Challenging the Nuclear Power’s Fiefdom’, Open
Democracy, 15th June 2010
5. Revealed: How Israel offered to sell South Africa nuclear weapons, The
Guardian, 24th May 2010
6. Merav Datan, in Beyond Arms Control, Reaching Critical Will, p.79
7. 2010 Arab Public Opinion Poll, Brookings Institution, August 2010, p.62
8. Incoming US Defense Secretary tells Senate panel Israel has nuclear wea
pons, Haaretz, 7th December 2006
9. Noam Chomsky, The Iranian Threat, ZSpace, June 28th 2010
LÄKARE MOT KÄRNVAPEN 2011 # 124
|
7
8
|
LÄKARE MOT KÄRNVAPEN 2011 # 124
Svenska Kärnvapen
En antologi uppsatser kring frågan om svenska taktiska kärnvapen
under Kalla Kriget. Kent Zetterberg, red. Försvarshögskolan 2010.
90 sid.
Boken innehåller tre uppsatser:
Nils Gyldén: Niels Bohr, de svenska kärnvapenplanerna och
kopplingarna till den civila kärnenergiutbyggnaden.
Lars Ulfving; Varför blev den ingen svensk atombomb?
Jan Thörnqvist; Den öppna och slutna militära debatten i Sverige
om taktisk och operativ anpassning av försvaret mot kärvapen,
1954 till 1965.
Varför blev det ingen svensk atombomb?
För att få den frågan belyst läser jag denna samling
uppsatser. Författarna är intresserade av att förstå dynamiken
inom försvarsmakten, hur diskussionerna gick och hur de
påverkade, och påverkades av, den politiska debatten. Särskild
den sista uppsatsen, av flottiljamiralen Jan Thörnqvist, ger en
intressant belysning av insikter och illusioner i den svenska
försvarsledningen. Trots att Thörnqvist har ambitionen att
ta med också den öppna debatten, i tidskrifter och annan
litteratur, beskriver han utvecklingen av den allmänna
opinionen beträffande atomvapen enbart i den mån den
påverkar politikernas ställningstagande.
Det finns mycket mer grundliga arbeten om den svenska
atombombens historia, med ett mycket vidare perspektiv.
Wilhelm Agrells bok är mest omfattande, medan Jan Prawitz
uppsatser har ett särskilt värde genom att han var på plats,
bl.a. som medarbetare till Alva Myrdal. Uppsatserna från
Försvarshögskolan har sitt värde i sin begränsning: Man ser
problemen främst frånförsvarsledningens perspektiv.
Jag kan inte hjälpa att jag, i efterklokhetens klarare ljus,
tycker att den allmänna opinionen mot kärnvapnen visade en
bättre insikt och översikt än militärledningen som den framstår
i dessa uppsatser.
De strategiska diskussionerna, som de återspeglas i
dessa artiklar, förefaller främst ha gällt frågan om svensk
avskräckning mot en isolerad attack från Sovjetunionen
mot Sverige. Varför Sovjet under denna period skulle anfalla
Sverige diskuteras inte. Det är kanske naturligt för en officer:
Försvarsmakten skall vara beredd, situationen kan snabbt
ändras. Vi måste planera för det möjliga, alltså att försöka
Bokrecension
VARFÖR BLEV DET INGEN
SVENSK ATOMBOMB?
minska risken för ett anfall. Sveriges strategiska situation
i ett europeiskt eller globalt storkrig tar man sällan upp i
försvarsledningens diskussioner att döma av dessa uppsatser.
Man insåg kanske att i det läget spelade det ingen större roll
vad de svenska militärerna planerat.
Man menade att om Sverige inte har atomvapen ökar risken
för att vi blir anfallna. Har vi däremot atomvapen avstår kanske
anfallaren. Ja, kanske det. Men om Sovjet verkligen hade starka
skäl för ett anfall skulle man med sina, under alla förhållanden
kraftigt överlägsna, atomstridskrafter ha kunnat slå ut Sverige,
med svenska atombomber och allt. Och, som t ex Inga Thorsson
brukade påpeka, om Sverige inte har atomvapen blir vi kanske
ockuperade, har vi atomvapen blir landet förstört och förgiftat
och sedan ockuperat. Detta argument, som brukar kallas
”hellre röd än död” och som ofta framställdes som föraktligt
landsförräderi behandlas inte explicit i denna skrift.
Hade generalerna en helt orealistisk uppfattning av
atomkrigets konsekvenser eller försökte man vilseleda sig
själva och politikerna? I ”Kärnladdningsgruppens betänkande”
överlämnad av ÖB 1962 beräknade man att anfallaren skulle
sätta in 178 kärnladdningar av styrkan 20 kiloton. Antalet
döda bland civilbefolkningen skulle bli 8300 om alla hade
gott skydd, 138 000 om man saknade skydd. Det framgår
inte varför 178 laddningar av Hiroshima-styrka skulle leda till
ungefär samma antal döda som en enda bomb över Hiroshima
en gång gjorde. Man bör också tänka på att om Sverige hade
atomvapen skulle dessa i huvudsak, kanske enbart, användas
mot mål inom Sverige och omgivande hav och leda till att fler
människor skulle skadas och dö. Detta bör inte nämnas i den
öppna debatten, noterade försvarsledningen i en diskussion...
Här och där framskymtar att den allmänna opinionen
mot kärnvapnen var irriterande. General Curt
Göransson diskuterade t ex 1956 hur man skulle komma åt
kvinnogruppernas argumentation mot atomvapnen. Man bör
inte gå direkt på kvinnogrupperna ”då dessa inte är mottagliga
för några som helst sakargument”. Man bör i stället vända
sig till de värnpliktiga. ”Enligt min uppfattning måste man
... skapa förståelse för att atomvapnen icke är någonting så
överväldigande att man inte bör använda dem i det svenska
försvaret” skrev amiral H:son Ericsson.
Nå, varför blev det inga svenska atomvapen?
Sammanfattningsvis fördröjdes av tekniska och ekonomiska
skäl utvecklingen av ”den svenska linjen” med produktion av
både kärnkraft och vapenplutonium i tungvattenreaktorer
8
|
LÄKARE MOT KÄRNVAPEN 2011 # 124
LÄKARE MOT KÄRNVAPEN 2011 # 124
|
9
med inhemskt naturligt, icke anrikat, uran som bränsle.
Senare visade USA ett starkt intresse av att Sverige inte skulle
utveckla kärnvapen. USA erbjöd därför lättvattenreaktorer
och reaktoruran till ett subventionerat pris, som ju inte kunde
användas för plutoniumframställning. USA betalade Sverige
för att inte utveckla kärnvapen!
Militärledningen insåg alltmer att kostnaderna skulle bli
stora och eftersom politikerna inte var villiga att skjuta till extra
budgetmedel skulle atomprogrammet innebära en minskning
av övriga resurser för försvaret och därigenom en minskning
av försvarsförmågan. Under sextiotalet minskade därför
militärens intresse för kärnvapenutvecklingen samtidigt som
opinionen mot ett svenskt atomvapen blev allt starkare. År
1965 var den militära debatten om kärnvapen i det svenska
försvaret avslutad. Då var också den allmänna opinionen och
de svenska politikerna starkt emot kärnvapnen och ville i stället
att Sverige skulle arbeta internationellt för ett förbud mot
kärnvapenprov och ett avskaffande av kärnvapnen.
Men kärnvapenprogrammet dog långsamt. Försvarets
Forskningsanstalt FOA bedrev vad som med en eufemism
beskrevs som ”utvidgad skyddsforskning”, ganska långt drivna
projekt för ett svenskt atomvapen. Det fanns till och med en
misstanke, som även uttrycktes från sovjetiskt håll , att det så
sent som 1970 skulle finnas några kärnvapen i källaren.
Den sista gången den svenska atombomben användes
i argumentationen var faktiskt 1969. Sverige hade varit
pådrivande för tillkomsten av NPT, avtalet mot en spridning
av kärnvapnen, som signerades 1968. Alva Myrdal ville vänta
med den svenska ratificeringen till dess Västtyskland ratificerat
avtalet år 1969. Den svenska förmågan att tillverka kärnvapen
skulle på något sätt vara en påtryckning på Västtyskland.
Willy Brandt gjort hösten 1969 klart att Tyskland inte skulle
anskaffa kärnvapen. Den svenska riksdagen ratificerade först i
november 1969.
Parallellerna med det schweiziska atombombsprogrammet
(se LMKnr 122, 2010) är tydliga. Det blev inga kärnvapen
därför att kostnaderna för kärnvapenprogrammet blev för
höga och skulle påverka försvarets övriga resurser. Vidare
intervenerade USA med sitt program Atoms for Peace och
erbjöd billigare alternativ för kärnenergin på villkor att det
militära programmet lades ner.
Tillkomsten av NPT satte slutpunkten. Schweiz tycks
dock under många år ha behållit en option att under vissa
omständigheter återuppta kärnvapenprogrammet. En
skillnad fanns att i Sverige var den allmänna opinionen
starkare än i Schweiz. I bägge länderna förefaller, med dagens
kunskaper, militärledningarna ha varit dåligt informerade om
kärnvapenkrigets verklighet – eller förnekat kända fakta? - och
ägnade sig i viss mån åt önsketänkande. Detta intryck blir
betydligt starkare i dessa uppsatser än i t ex den koncisa översikt
av ämnet som Jan Prawitz skrivit för Olof Palmes Institutet.
Gunnar Westberg
gunnar.westberg@slmk.org
I den recenserade antologin finns utförliga litteraturangivelser,
dock saknas det mesta av artiklar och böcker som i den offentliga
debatten kritiserade atombombsprogrammet. För vidare diskussion,
se t ex Jan Prawitz: Svensk kärnvapenpolitik under 50 år. Olof
Palmes Internationella Institut nov. 2004 samt W. Agrell, Svenska
Förintelsevapen: Utveckling av kemiska och nukleära stridsmedel
1928-70, Historiska Media, 2002.
LÄKARE MOT KÄRNVAPEN 2011 # 124
|
9
I samband med riksstämman hade STMK årsmöte med styrel-
seval. På mötet omvaldes den sittande styrelsen: Ordförande
Claes Reit, sekreterare Inger Egermark, kassör Ulf Lundin,
övriga styrelseledamöter: Gunnar E Carlsson, Monica Engvall,
Margareta Lundberg-Widén, Kristina Palm, Ann Charlotte
Sillén och Kerstin Westbacke. Revisorer är Bengt Mohlin och
Johan Warfvinge. Till ledamot av valberedning utsågs Kerstin
Westbacke (styrelseledamot).
Medlemsavgiften blir oförändrad 175 kr för fullbetalande, 125
kr för stödjande medlem och 75 kr för familjemedlem.
För studerande är medlemskap i föreningen gratis.
STMK:s årsmöte 2010
Anna-Lena Hallonsten, en av föreningens initiativtagare och
portalfigurer, deltog i symposium och årsmöte. Hon överläm-
nade sitt samlade material från föreningens första år, vilket tas
emot med stor tacksamhet.
Föreningen avser att fortsätta sitt arbete mot kärnvapen genom
samarbete med övriga yrkesgrupper i olika arrangemang som
bokmässan och manifestationer på Hiroshimadagen.
Föreningen fortsätter också att själv stå som arrangör av semi-
narier med anknytning till kärnvapen och fredsfrågor för tand-
läkare och tandläkarstudenter.
Monica Engwall
10
|
LÄKARE MOT KÄRNVAPEN 2011 # 124
Det satt hårt åt. Men två dagar före jul ratificerade den ame-
rikanska senaten i alla fall det nya START-avtalet, the New
START.
Några republikanska moståndare oroade sig för att de inte
skulle hinna hem för att fira jul. Andra, som South Carolinas
senator Lindsey Graham klagade på att senaten haft så mycket
att göra att man inte hunnit debattera avtalet. ”Jag har haft
någon liten tid att fundera på START, men inte mycket, och det
tär verkligen på kroppen” beklagade han sig från talarstolen.
Att några ledamöter inte hunnit läsa avtalet kan knappast
bero på omfånget. Sjukvårdsreformen är på drygt 2 700 sidor,
och det tycks inte ha hindrat den omfattande och fortsatta
debatten om den. START-avtalet omfattar sjutton ganska glest
skrivna sidor, vilka ledamöterna haft tillgång till i åtta månader
före beslutet.
Sen fanns det förstås de som såg chansen till kohandel. Att
ställa START mot förslaget att låta homosexuella öppet tjänst-
göra i det militära. Eller att förlänga president Bush’s skattelätt-
nader.
”To play politics with what is in the fundamental national
interest, is pretty scary stuff ” som den förre säkerhetsrådgivaren,
general Brent Scowcroft sa.
Kanske inte så underligt att det amerikanska folkets förtro-
ende för kongressen är rekordlågt. Bara 13 procent av de tillfrå-
gade i en gallupundersökning i mitten av december tyckte att
kongressen gör ett bra jobb. Den lägsta siffran på 36 år!
Och med tanke på att den amerikanska militärledningen,
liksom snart sagt alla säkerhetsrådgivare sedan
Nixonadministrationen, förespråkat en ratificering av START,
kan det förefall underligt att senaten ens tvekade.
Möjligen kan en förklaring till det republikanska motståndet
vara att flera av nej-sägarna om två år ska ställa upp i omval – och
att tepartyrörelsen hotat göra START-avtalet till en kampanj-
fråga 2012. Även om senatorerna säkert får ta mer politiskt stryk
för att de inte vräkt omkull sjukvårdsreformen Obamacare,
minskat arbetslösheten eller fått ekonomin på fötter.
Avtalet kom också med en tydlig prislapp för president
Obama. Utöver förlängda skattelättnader fick han lova att satsa
85 miljarder dollar på att modernisera amerikanska kärnvapen.
En ansenlig summa för en verksamhet som förhoppningsvis ska
avskaffas. ”Det kan knappast vara förenligt med strävan efter en
kärnvapenfri värld” som Sovjetunionens siste ledare Michail
Gorbatjov konstaterade.
Obama fick också lova att fortsätta utbyggnaden av det euro-
peiska missilförsvaret, European Phased Adaptive Approach,
med antimissilförsedda krigsfartyg, en mobil radarstation och
robotar i Rumänien och Polen. ”Vi fortsätter med oförminskad
styrka att bygga ett missilförsvar i Europa som ska ge fullt skydd
för NATO-medlemmar och amerikanska styrkor” försäkrade
Obama. ”Det är mitt löfte till kongressen att min administration
ska fullfölja dessa program så länge jag är president.”
Det nya START-avtalet begränsar antalet utplacerade kärn-
stridsspetsar till 1 550, vilka får vara monterade på högst 700
interkontinentala robotar, ubåtar och tunga bombplan. Även om
det nu är en tredjedel färre än i det tidigare START-avtalet, är
det förstås mångdubbelt fler än vad som krävs för att förinta
jorden.
Dessutom räknas ett kärnvapenbestyckat flygplan bara som
bärare av en enda stridsspets, även om det kan föra med sig upp
till tjugo. Argumentet är att det tar upp till tio timmar för ett
bombplan att nå motståndarens mark – medan en interkonti-
nental robot klarar sträckan på någon halvtimme.
Jag är kanske naiv, men om jorden utplånas på en halvtimme
eller en halv dag kan kvitta!
START-avtalet berör inte heller de strategiska stridsspetsar
som inte har placerats ut utan finns lagrade i reserv, eller möjlig-
heten att motståndarsidan fuskar med att räkna sina kärnvapen.
Det får mig inte heller att känna mig så värst mycket säkrare.
Även om Bulletin of Atomic Scientists välkända domedags-
klocka för ett år sedan, i samband med att the New START
signerades, backades ett snäpp till 6 minuter före midnatt, så
stod klockan faktiskt på 23:43 sedan det första START-avtalet
undertecknats.
Enligt den senaste statistik jag har sett, har USA 1 968 utpla-
cerade stridsspetsar, medan Ryssland har ungefär 2 600 och båda
ska enligt avtalet minska till 1550. Ändå konstaterade republika-
nernas femme fatale Sarah Palin att START-avtalet skulle tillåta
Ryssland att öka sitt antal kärnvapen, medan USA skulle få skära
ned sin arsenal. ”START-avtalet är djupt bristfälligt” konstate-
rade Palin. Kanske känner hon till något jag inte vet – när allt
kommer omkring kan hon ju se Ryssland från sin hemstat
Alaska. Även om den ryska gränsen är mer än 100 mil från hen-
nes hem i Wasalia.
Ratificeringen är förstås ändå ett blygsamt framsteg. Men
marginalen i senaten, där två tredjedelars majoritet krävdes, var
snäv – 71 senatorer röstade för och 26 mot. Och det tyder på
att en överenskommelse om att godkänna till exempel prov-
stoppsavtalet kommer att få mycket svårt att ta sig igenom
senaten.
Det tycks långt kvar innan president Obama kan uppnå det
mål han skissade i Prag på våren 2009 om en helt kärnvapenfri
värld. Att hinna med det under de kommande två åren är
mycket begärt. Men minns att det är femtio år sedan president
John F Kennedy i ett tal i FN:s generalförsamling påpekade att
”The weapons of war must be abolished, before they abolish us!”
Claes Andreasson
STARTen till en
kärnvapenfri värld?
KÄRNVAPNEN FRÅN EN
AMERIKANSK HORISONT.
1
Verksamhetsberättelse
Verksamhetsåret
2009-09-01 – 2010-08-31
2
Svenska Läkare mot Kärnvapen, SLMK, har som syfte att sprida kunskap om kärn-
vapnens medicinska effekter och att genom vetenskaplig forskning bidra till denna
kunskap. SLMK ingår i den internationella federationen International Physicians
for the Prevention of Nuclear War, IPPNW. SLMK är associerad medlem i Svenska
Läkaresällskapet.
Medlemskap
SLMK organiserar läkare och medicine
studerande samt lärare vid medicinsk fakultet.
Föreningen har ca 2900 betalande medlemmar
varav drygt 20 studenter. Medlemsavgiften
är 290 kr per år. För studentmedlemmar är
avgiften 100 kr per år. Av medlemmarna är ca
54 % män och ca 46 % kvinnor.
Styrelsen
Vid årsmötet i januari 2010 omvaldes Jan
Larsson till ordförande. Till vice ordförande
omvaldes Leonore Wide och nyvaldes Martin
Tondel. Den nya styrelse som valdes i januari
2010 hade 12 ordinarie ledamöter varav 1
studentrepresentant samt 12 suppleanter varav
1 studentsuppleant.
Verkställande utskottet, VU, håller månat-
liga telefonsammanträden. VU utgörs av sex
styrelsemedlemmar: ordföranden, de två vice
ordförandena, sekreteraren, studentrepresen-
tanten och Gunnar Westberg. Föreningens
kanslichef/kassör Klas Lundius är sedan tidi-
gare ständig adjungerad medlem i VU. Efter
beslut på senaste årsmötet är även föreningens
informationsansvariga Josefin Lind ständig
adjungerad medlem i VU.
Styrelsen har haft fem sammanträden under
verksamhetsåret. Det första hölls i slutet av
november 2009. I januari 2010 hölls ett kort
styrelsemöte före årsmötet, ett konstituerande
styrelsemöte direkt efter årsmötet och därefter
ett vanligt styrelsemöte. Nästa styrelsemöte
hölls i april 2010. Alla möten ägde rum
i Stockholm. (SLMK brukar ha sex sam-
manträden per verksamhetsår. I år senarelades
dock augustimötet för att inte kollidera med
världskongressen.)
Varje gång styrelsen har samlats har det ingått
ett utbildningsinslag i form av en föreläsning
med efterföljande diskussion. I november 2009
hade vi besök av Eva Selin Lindgren, professor
i miljöfysik och vid den tiden riksdagsledamot,
som talade om samband mellan kärnvapen
och kärnkraft. I samband med årsmötet höll
Gunnar Westberg ett föredrag om klimatkon-
sekvenser av ett ”begränsat” kärnvapenkrig.
Vid styrelsemötet i april 2010 talade förre
nedrustningsambassadören Henrik Salander
om läget inför översynskonferensen av icke-
spridningsavtalet NPT.
Kansli och personal
Sedan många år har föreningen sitt huvud-
kansli i Perstorp. Där arbetar två fast anställda
personer, Klas Lundius som är föreningens
kanslichef och kassör, samt Margareta Gustafs-
son som är sekreterare på deltid.
I Stockholm finns sedan tidigare ett kontor på
Svenska Läkarförbundet med en kanslist an-
ställd på (kort) deltid.
Den 1 september 2009 tillträdde Josefin Lind
en nyinrättad tjänst som informationsansvarig
inom föreningen, med placering på ett SLMK-
kontor inrymt hos IKFF (Internationella Kvin-
noförbundet för Fred och Frihet) på Norrtulls-
gatan i Stockholm. Hon arbetade från början
på halvtid, från årsskiftet 09/10 på 80 % och
gick från och med den 1 september 2010 upp
på heltid. Ökningen i arbetstid skedde paral-
lellt med att Klas Lundius trappade ner sin
arbetstid och överförde en del arbetsuppgifter
till henne.
Ekonomi
SLMK har en stabil ekonomisk situation. De
flesta medlemmar skänker extra gåvor till våra
projekt. Föreningen har dessutom drygt 300
stödpersoner som regelbundet skänker pengar.
Medlemsavgifter, gåvor från medlemmar och
stödpersoner tillsammans med bidraget från
Banco Humanfonden och Banco Hjälpfonden
utgjorde nära 70 % av föreningens intäkter vid
VERKSAMHETSBERÄTTELSE2009-09-01 - 2010-08-31VERKSAMHETSBERÄTTELSE2009-09-01 - 2010-08-31
3
senaste bokslutet (= internt genererade medel).
Att denna siffra blev lite lägre än tidigare år,
då den brukat ligga kring 80 %, beror på
att flera stora projektbidrag passerat igenom
SLMK:s bokföring. Under verksamhetsåret har
SLMK haft huvudmannaskapet och förvaltat
projektbidrag om sammanlagt 582 000 kr för
den internationella NGO-konferensen som
Nätverket för kärnvapennedrustning arrang-
erade i november 2010, se nedan. Projektet
slutredovisades under
våren 2010.
Det ideella fondsparan-
det i Banco Fonder
till stöd för SLMK är
betydelsefullt. Utdelnin-
gen i februari 2010 var
totalt ca 425 000 kr.
Från Folke Bernadotte-
akademin beviljades
i januari 2010 dels
ett verksamhetsstöd på 200 000 kr riktat till
föreningens informationsblad Läkare mot
Kärnvapen och kontoret på Norrtullsgatan,
dels ett projektbidrag på 150 000 kr att använ-
das för föreningsmedlemmarnas närvaro vid
NPT-Översynskonferensen i maj 2010 samt
informationsspridning och uppföljningssemi-
narium. I juni beviljade Folke Bernadotte-
akademin ett projektbidrag på 40 000 kr för
föreningsmedlemmarnas deltagande i IPPNW:s
världskongress i Basel i augusti 2010 och för
de personer som medverkade i föreningens
workshops där.
Bokslutet vid räkenskapsårets slut den 31 au-
gusti 2010 visade ett resultat på drygt 200 000
kr. Balansräkningen omsluter drygt 4,3 mil-
joner kr. SLMK har en tillfredsställande buffert
av sparat kapital.
SLMK har ett 90-konto
varför den ekonomiska
redovisningen kontrolle-
ras enligt SFI:s (Svensk
Insamlingskontroll)
föreskrifter som stipul-
erar att minst 75 % av
insamlade medel skall
användas till föreningens ändamål. SLMK har
klarat gränsen med god marginal. Föreningen
är även ansluten till FRII, Frivilligorganisation-
ernas Insamlingsråd. SLMK:s styrelse har ägnat
ökande uppmärksamhet åt de specificerade
punkterna i FRII:s kvalitetskod. Genom FRII
deltar SLMK alltsedan 2008 i kampanjen Ak-
tiegåvan. SLMK har som policy att inte placera
i bolag som har anknytning till kärnvapenin-
dustri.
Frivilligarbete, löner och utgifter
Föreningsarbetet vilar till största delen på
ideellt arbete som utförs utan någon ersättning.
Många medlemmar bidrar med stora och små
arbetsinsatser.
För det gångna verksamhetsåret har 44 person-
er rapporterat in totalt ca 850 arbetsdagar med
ideellt utfört arbete. Antalet ideella arbetsdagar
har vuxit från år till år.
SLMK har en sparsam policy beträffande
ersättningar till medlemmar. Vid styrelsemöten
erhåller styrelsemedlemmarna kostnadstäckn-
ing för resa och övernattning. Inför konferens-
er och möten tas beslut från gång till gång. Full
kostnadstäckning ges i regel bara till studenter
och anställda samt ibland till personer som har
specifika uppdrag. I övriga fall ersätts endast
konferensavgiften eller ges resebidrag mot-
svarande billigaste resa.
Informationsbladet Läkare mot Kärnvapen,
LMK
Denna medlemstidskrift brukar komma ut med
fyra nummer per år. Under verksamhetsåret
utgavs:
Nr 118 Oktober
2009.
Nr 119 Februari
2010 Extratjockt
specialnummer
inför NPT-Över-
synskonferensen
med underrubriken
’Dags att förbjuda
kärnvapnen!’ Tid-
ningen innehåller
specialskrivna ar-
tiklar med aktuali-
tet även efter
Spara med omsorg
Låt pengarna växa samtidigt som de verkar för en
god sak. Spara i Banco Humanfonden så bidrar du
årligen med 2 procent av din fondförmögenhet till
Svenska Läkare Mot Kärnvapens viktiga arbete.
Genom åren har Svenska Läkare Mot Kärnvapen fått
cirka 7,3 miljoner kronor från våra sparare. Låt även
ditt sparkapital vara med och verka för en bättre värld.
Mer information finns på: swedbankrobur.se/ideelltfondsparande
eller ring oss på telefonbanken 0771-22 11 22 eller kom in på ditt
närmaste Swedbank- eller Sparbankskontor.
Historisk avkastning är ingen garanti för framtida avkastning. De pengar som placeras
i fonder kan både minska och öka i värde och det är inte säkert att du får tillbaka hela
det insatta kapitalet. Läs mer på www.swedbankrobur.se, och www.swedbank.se.
Swedbank Robur i stolt samarbete med
Svenska Läkare Mot Kärnvapen
LÄKARE MOT KÄRNVAPEN
UTGIVEN AV: SVENSKA LÄKARE MOT KÄRNVAPEN I SAMARBETE MED:
DANSKA LÄKARE MOT KÄRNVAPEN
|
FORSKARE OCH INGENJÖRER MOT KÄRNVAPEN
|
SVENSKA TANDLÄKARE MOT KÄRNVAPEN
Nr 121
NEW YORK DEN 2 MAJ:
Femtontusen demonstranter för en kärnvapenfri värld inför FN:s översynskonferens om
icke-spridningsavtalet.
JUNI 2010
VERKSAMHETSBERÄTTELSE2009-09-01 - 2010-08-31
4
konferensen.
Nr 120 Februari 2010 Specialnumret på engel-
ska ‘Now is the time to prohibit nuclear weap-
ons!’
Nr 121 Juni 2010 Temanummer med artiklar
från NPT-mötet.
Tidningens upplaga är på drygt 5000 ex. Det
är den enda regelbundet utkommande tid-
skrift i Sverige som bevakar området kärnva-
pennedrustning. Jan Larsson och Ulf König
har sedan ett tiotal år varit redaktörer för
tidningen. Jan Larsson fortsätter som redaktör
parallellt med ordförandeskapet. Inge Axelsson
medverkar i varje nummer med aktuella och
intressanta notiser, referat och kommentarer
från ett stort antal internationella tidskrifter
och databaser. Tidningen är också medlems-
blad för föreningen ’Forskare och Ingenjörer
mot Kärnvapen’, FIMK, samt för vår danska
systerförening ’Danske laeger mod kernevå-
ben’. På utskickslistan står även medlemmarna
i föreningen ’Svenska Tandläkare mot Kärn-
vapen’, STMK. Medlemmar i dessa föreningar
bidrar med artiklar och referat. Journalis-
ten Claes Andreasson som är baserad i Los
Angeles, USA, medverkar med artiklar från
amerikansk horisont. Informationsbladet dis-
tribueras till många bibliotek och institutioner
samt till personer verksamma inom politik och
förvaltning.
Fortbildning och utveckling
En ständig fortbildning inom verksamhets-
området sker för medlemmarnas del genom
informationsbladet Läkare mot Kärnvapen
som utkommer med fyra nummer per år och
medlemsutskick per brev. För den intresserade
finns rikligt med information via föreningens
webbplats. Styrelsens medlemmar har en
gemensam e-post-lista där styrelsemedlem-
mar skickar ut aktuell information. Övriga
medlemmar som önskar få aktuell information
från SLMK kan prenumerera på ett elektroni-
skt nyhetsbrev med korta meddelanden som
skickas ut var eller varannan månad. På denna
lista finns ett 70-tal adresser. Leonore Wide och
Meit Krakau ansvarar för nyhetsbrevet.
SLMK:s webbplats - www.slmk.org
Den gamla hemsidan genomgick en total om-
arbetning under sommaren 2009 med finan-
siellt stöd av ett bidrag från Folke Bernadotte-
akademin. Den nya webbplatsen, skapad av
Henrik Pettersson, öppnade i mitten av septem-
ber 2009. En nyhetsspalt ”Kärnvapen i media”
förmedlar dagsfärska nyheter från många sven-
ska och utländska tidningar och nyhetsbyråer.
Den nytillkomna bloggen innehåller många
bidrag från medlemmarna. Josefin Lind ansva-
rar för den frekventa uppdateringen. En länk
till webbplatsen finns på www.globalportalen.
org där SLMK inträdde som medlemsorganisa-
tion i början av hösten 2009.
Studiematerialet ”Lär om Kärnvapen” och
”Learn about Nuclear Weapons”
Ett omfattande, nätbaserat studiematerial om
kärnvapenproblematiken finns sedan flera
år på SLMKs webbplats. Adressen är www.
läromkärnvapen.se. Där finns också en en-
gelskspråkig version www.learnaboutnukes.
org samt en norskspråkig version www.atom-
våpen.no som vår norska systerförening tagit
fram. Studiematerialet är i första hand avsett
för studerande på alla nivåer men bör vara
av värde också för journalister och alla andra
intresserade. En arbetsgrupp inom styrelsen
ansvarar för uppdatering av materialet.
Lär om Kärnvapen för lärare ”Lär om
nedrustning”
Studiematerialet kompletterades på våren 2009
med ett pedagogiskt utformat material avsett
för skolor. Det innehåller en lärarhandledning
för nedrustningsundervisning med ett flertal
lektionsförslag
och övningar med
fokus på olika
ämnen. En arbets-
grupp inom Lärare
för Fred samt
Leonore Wide
och Gunnar West-
berg från SLMK
tillsammans med
en projektanställd
person utarbetade
materialet som
till stora delar
VERKSAMHETSBERÄTTELSE2009-09-01 - 2010-08-31
5
är baserat på ”Learn abolition” på ICAN:s
webbplats. Man når det via en klickbar flik på
”Lär om Kärnvapen” eller på www.läromkärn-
vapen.se/forlarare.html. Tryckta exemplar av
materialet kan beställas av lärare genom hän-
vändelse till kansliet. Till lanseringen trycktes
en folder med rubriken ’Lär om kärnvapen,
Lär om nedrustning’.
Klimatkompensation
Vid föregående årsmöte i januari 2009 besluta-
des att SLMK ska vara koldioxidneutralt
genom att klimatkompensera för alla flygresor
som görs i SLMK:s regi. Uträkningen har gjorts
med flygkalkylatorn på www.tricoronagreen.
com som räknar med utsläpp av alla växthus-
gaser, inte bara koldioxid. Den sammanlagda
flygsträckan under verksamhetsåret blev 126
700 person-kilometer motsvarande ett utsläpp
på 33,6 ton koldioxidekvivalenter. Klimat-
kompensationskostnaden blev 841 Euro eller
ca 7730 kr.
Enligt styrels-
ens beslut
har summan
insatts på VI-
skogens trädplanteringskonto.
Informationsmaterial, grafisk profil m.m.
En helt ny informationsfolder om SLMK fram-
ställdes i början av hösten 2009. Den delades
ut för första gången på Bokmässan i Göteborg
i september 2009. Sedan trycktes också en en-
gelskspråkig version av foldern. Gabriel Holm-
bom har arbetat med design till en ny grafisk
profil till SLMK:s brevpapper och visitkort. På
Frida Sundbergs initiativ lät SLMK våren 2010
tillverka kaffemuggar i vitt porslin dekorerade
med ICAN-loggan och SLMK:s webbadress.
De kostar 50 kr styck.
Vetenskapliga rådet
SLMK:s vetenskapliga råd har varit vilande i
flera år.
Internationellt arbete
SLMK:s arbete är i stor utsträckning interna-
tionellt inriktat. Nära kontakt hålls med den
internationella läkarrörelsen mot kärnvapen.
IPPNW, International Physicians for the
Prevention of Nuclear War www.ippnw.org
IPPNW är en världsfederation med föreningar i
drygt 50 länder spridda över hela världen. Hu-
vudkontoret finns i USA. SLMK håller kontakt
med såväl IPPNW:s
huvudkontor som
systerföreningar i ett
flertal länder. Det
övergripande målet
för SLMK liksom för
IPPNW är ett totalt
avskaffande av kärn-
vapnen. En priorit-
erad fråga är arbetet
för en konvention mot kärnvapen, en Nuclear
Weapons Convention, NWC. Det finns ett
utarbetat förslag till en sådan konvention, Se-
curing our Survival (SOS).
SLMK ger årligen ett bidrag till IPPNW med
$4 per medlem och år, d.v.s. $12 000 per år.
Dessutom stöder SLMK den internationella re-
sefonden inom IPPNW som senast i maj 2010
fick ett bidrag från oss på $1000.
Gunnar Westberg och Wenjing Tao har erhållit
stöd för resor i samband med IPPNW-uppdrag.
Ytterligare några få, av oss väl kända medlem-
mar i andra länder, har fått resebidrag till
preciserade uppdrag inom IPPNW.
IPPNW:s världskongress i Basel -
www.ippnw2010.org
Den senaste världskongressen hölls i slutet av
augusti 2010 i Basel, Schweiz. Den var mycket
välorganiserad och givande. SLMK deltog där
med 14 personer varav 5 studenter/AT-/ST-
läkare. Det högsta beslutande organet inom
IPPNW är Council (rådet) som sammanträder
vid världskongresserna. Rådsdelegat för SLMK
var Jan Larsson med Martina Grosch som vice
rådsdelegat och Andreas Tolf som studentdele-
gat. Gunnar Westberg medverkade som talare
i en av kongressens paneler. SLMK anordnade
två workshops som var välbesökta:
The Human Factor. How Human Mistakes
Can Cause a Nuclear War. Medverkande:
Christina Vigre Lundius, SLMK, Alexander
Yemelyanenkov och tolken Roman Dolgov,
båda från Ryssland, samt Lloyd Jeff Dumas,
USA.
VERKSAMHETSBERÄTTELSE2009-09-01 - 2010-08-31
6
Learn Abolition.
SLMK:s webbase-
rade studiemate-
rial ’Learn about
Nuclear Weapons’
presenterades av
Gunnar Westberg
och Josefin Lind.
De svenska del-
tagarna skrev ett
flertal referat från
föredrag och work-
shops som lades
ut på bloggen på
SLMK:s webbplats.
Gunnar Westberg var tidigare co-president i
IPPNW och har därefter varit medlem i
IPPNW:s styrelse fram till senaste kongressen.
Den svenska medicinstudenten Wenjing Tao
avslutade vid kongressen ett tvåårigt uppdrag
som internationell studentrepresentant i
IPPNW. Hon valdes vid kongressen in i
IPPNW:s styrelse. Martina Grosch ingår i en
internationell grupp med unga doktorer på
AT- och ST-nivå, ”Doctors-In-Training”, som
försöker hitta vägar att underlätta det fortsatta
engagemanget trots tidsbrist.
Skriften ”Zero is the Only Option: Four Medi-
cal and Environmental Cases for Eradicating
Nuclear Weapons” författades av John Loretz
och var klar att lanseras till NPT-mötet i maj
2010. Skriften är en lättläst sammanfattning
av kunskapsläget beträffande konsekvenserna
av kärnvapenkrig och tar särskilt upp de förö-
dande klimatologiska och ekologiska effek-
terna. Skriften kan laddas ner från http://www.
nuclear-zero.org. SLMK sponsrade denna skrift
med $10 000 enligt styrelsens beslut i augusti
2009. En stor del av summan kunde samlas
in från våra medlemmar och givare i samband
med medlemsutskicket i november 2009. En
svensk översättning är planerad att utges i slu-
tet av år 2010. För att bekosta den bad vi om
bidrag från medlemmarna i samband med Hi-
roshimadagsutskicket i augusti 2010 och fick
god respons. De klimatmässiga konsekvenserna
av ett regionalt kärnvapenkrig är en fråga
som SLMK ägnat speciell uppmärksamhet och
försökt informera om i många olika samman-
hang.
ICAN, International Campaign to Abolish
Nuclear Weapons - www.icanw.org
Denna kampanj lanserades 2007 för att driva
på kärnvapennedrustningen. Inom ICAN lig-
ger väsentliga delar av det kärnvapeninriktade
arbete inom IPPNW som SLMK särskilt stöder.
På ICAN:s webbplats finns ett omfattande
material med fakta och broschyrer för nerladd-
ning. Under det gångna verksamhetsåret har
Monika Palmgren varit SLMKs representant i
ICAN och deltagit i telefonmöten med ICAN-
gruppen.
John Loretz som är IPPNW:s projektkoor-
dinatör har tidigare fått finansiellt stöd från
SLMK för arbete med ICAN-projektet mot-
svarande en hel dags arbete per vecka från och
med december 2007 till och med maj 2009.
Efter en paus på fyra månader återupptog
SLMK stödet i samma omfattning från och
med oktober 2009 och genom hela verksam-
hetsåret. Besluten om fortsatt stöd har tagits
allteftersom för några månader i taget och varit
villkorade med önskemål om redovisning av
hur tiden använts. John Loretz har även varit
SLMK behjälplig med olika uppgifter, bland
annat språkgranskning av våra engelska tex-
ter. Styrelsen har uttryckt stor uppskattning
av hans arbete och har varit nöjd med hans
rapporter. Kostnaden för SLMK har legat på
7000-8000 kr per månad. Förutom stödet till
John Loretz’ ICAN-arbete har SLMK stöttat
ICAN med ett bidrag på $650 (ca 4 600 SEK)
till anskaffandet av roll-ups.
Dialogseminarier, Dialogues and Seminars
with Decisionmakers Programme
Möten och seminarier med beslutsfattare sär-
skilt i kärnvapenhuvudstäderna utgör sedan
många år en viktig del av den internationella
verksamheten. SLMK, främst Hans Levander,
initierade och drev programmet de första åren.
Huvudansvaret för projektet överlämnades
sedan till IPPNW. Programmet har fått fortsatt
stöd och deltagande från SLMK. Under verk-
The Human
Factor:
How human mistakes
could cause a nuclear
war
Professor
Lloyd J. Dumas
Professor of Political Economy, Economics, and Public Policy in the
School of Economic, Political and Policy Sciences at the University of
Texas at Dallas
Christina Vigre Lundius
MD – occupational medicine, board member SLMK
Professor Gunnar Westberg
Professor of medicine, board member IPPNW and SLMK
Alexander Yemelyanenkov
Journalist, editor-in-chief, Moscow
Satuday, August 28th,
10.30 – 12.00 Room: 116
VERKSAMHETSBERÄTTELSE2009-09-01 - 2010-08-31
7
samhetsåret har SLMK varit representerat vid
flera dialogmöten:
Gunnar Westberg och Wenjing Tao ingick i en
IPPNW-delegation som i början av september
2009 uppvaktade WHO i Genève med förslag
om att WHO ska göra en ny, uppdaterad rap-
port som ersätter den rapport om hälsoeffekter
av kärnvapen som WHO utgav på 1980-talet. I
oktober 2009 ordnade IPPNW ett seminarium
med EU-parlamentariker i Bryssel, där Gun-
nar Westberg deltog. Följande dag besökte en
utökad IPPNW-delegation NATO-högkvarteret
i Bryssel och samtalade med personer som
är ansvariga för NATO:s kärnvapenpolicy.
Därefter deltog Gunnar Westberg i en IPPNW-
delegation som hade dialogsamtal om kärn-
vapen med Frankrikes Utrikesdepartement i
Paris. I slutet av mars 2010 deltog Gunnar
Westberg i en IPPNW-delegation som besökte
en ställföreträdare för EU:s utrikesminister
Catherine Ashton.
Översynskonferensen av icke-spridning-
savtalet NPT i New York i maj 2010
Icke-spridningsavtalet är en hörnsten i kärnva-
pennedrustningen. En översynskonferens hålls
vart femte år. Parallellt med staternas konfe-
rens pågick i år som vanligt en livlig aktivitet
på NGO-sidan, där SLMK deltog. Totalt åtta
SLMK-are var där under olika tidsperioder:
Gunnar Westberg, Wenjing Tao, Thomas
Silfverberg, Åsa Lindström, Nelli Jonasson-
Filippova, Maria Cederlund, Klas Lundius
och Josefin Lind. Till konferensen hade SLMK
framställt en engelskspråkig folder för utdel-
ning, med korta texter om medicinska och
klimatmässiga konsekvenser av kärnvapenkrig.
Foldern bekostades av projektbidrag från Folke
Bernadotteakademin. Utseendemässigt byggde
den på ett flygblad som IKFF, Svenska Freds
och SLMK tillsammans producerat lite tidigare
och som fokuserade på behovet av en kärn-
vapenkonvention.
Innan NPT-mötet företog SLMK en serie
ambassaduppvaktningar. I samtal med am-
bassadören eller någon av dennes närmaste
företrädare fick vår delegation tillfälle att ut-
veckla våra synpunkter, lyssna på deras stånd-
punkter och plädera för stöd för en konvention
mot kärnvapen. Vi besökte följande länders
ambassader: Spanien, Filippinerna, Sydkorea
och Ryssland. USA:s ambassad kontaktades
men vi lyckades inte få en tid för sammanträf-
fande.
Inför NPT-mötet bildade fyra föreningar en
samarbetsgrupp. Förutom SLMK deltog IKFF,
Svenska Freds- och Skiljedomsföreningen och
Svenska FN-förbundet. En internetplats http://
skrotakarnvapen.nu ställdes till förfogande av
FN-förbundet och användes till meddelanden
och bloggar av de svenska NGO-deltagarna
före, under och efter konferensen. Samarbets-
gruppen tog initiativ till ett möte i Riksdagen i
mars 2010 med den svenska grenen av PNND
(Parliamentarians for Nuclear Nonprolifera-
tion and Disarmament) som värd. Ett tiotal
riksdagsledamöter deltog, representerande
alla riksdagspartier. Huvudtalare var Chris-
ter Ahlström, chef för Utrikesdepartementets
nedrustningsavdelning (UD-NIS). Fyra person-
er från SLMK deltog och informerade bl.a. om
SLMK:s arbete.
Efter NPT-mötet anordnades ett uppföljande
seminarium den 3 juni med Nätverket för
kärnvapennedrustning och ABF Stock-
holm som arrangörer. Leonore Wide var
samtalsledare.
IPPNW-studenterna
Medicinstudenterna inom IPPNW har
program i många länder, se www.ippnw-
students.org. Två medicinstudenter utses
vid kongresserna till International Stu-
dent Representatives (ISR) för de när-
maste två åren och samordnar studentar-
betet. Under den gångna perioden fram
till senaste kongressen var den svenska
medicinstudenten Wenjing Tao en av två
VERKSAMHETSBERÄTTELSE2009-09-01 - 2010-08-31
8
ISRs. Ett europeiskt IPPNW-studentmöte hölls
i Oslo den 8-11 april 2010, där fyra SLMK-
studenter deltog.
Internationellt studentarbete och the Nucle-
ar Weapons Inheritance Project, NWIP
www.ippnw-students.org/NWIP
Projektet startades i Sverige 2001 och har vuxit
till att bli ett av IPPNW:s viktigaste studentpro-
jekt. Delegationer av aktiva IPPNW-studenter
reser ut och träffar grupper av studenter i kärn-
vapenhuvudstäderna vid dialogmöten, semi-
narier och workshops där de informerar om
kärnvapen. Den svenska studentgruppen har
från början varit bland de drivande i projektet
men för närvarande är ingen SLMK-student
koordinatör.
Ryssland
SLMK har sedan många år ett särskilt åtagande
att stödja den ryska IPPNW-föreningen. De har
ett kontor i Moskva som SLMK upprätthåller
kontakt med.
Nepal
SLMK bedrev ett treårigt projekt 2005 - 2008
med projektbidrag från Sida/Forum Syd till
stöd för det regionala IPPNW-kontoret i Kat-
mandu, Nepal. Projektet var mycket fram-
gångsrikt. Stödet till den nepalesiska IPPNW-
föreningen visade sig vara betydelsefullt även
för den framväxande demokratirörelsen i
Nepal under några år av politisk turbulens.
Projektet slutrapporterades under 2009 och
godkändes i augusti 2010 av Forum Syd utan
några invändningar.
Iran
Sedan flera år har SLMK haft kontakt med
den iranska föreningen för stöd till skadade av
kemisk krigföring. SLMK har tillsammans med
läkare i denna organisation arbetat för tillkom-
sten av en iransk IPPNW-förening. Denna
förening, ’Iranian Physicians for Social Respon-
sibility’, godkändes som medlem i IPPNW vid
kongressen i Basel. Gunnar Westberg deltog i
april 2010 i en internationell konferens i Te-
heran om kärnvapnens avskaffande. Han fick
flera tillfällen att framträda i iransk TV och
radio och klargjorde vår inställning att kärn-
vapnen inte ger trygghet och skall avskaffas.
Nordkorea, DPRK
Alltsedan vårt första besök i Nordkorea 2005
har SLMK hållt kontakt med den nordkorean-
ska läkarföreningen ’The Korean Anti-Nuke
Peace Physicians’ KANPP, medlem i IPPNW.
Ett uppföljande besök gjordes i juni 2007.
Två KANPP-medlemmar besökte oss hösten
2008. Martin Tondel har sedan dess uppehål-
lit kontakt med KANPP vilket tidvis har varit
svårt. Under verksamhetsåret planerades för ett
besök i Nordkorea med en svensk-finsk-tysk
IPPNW-delegation, men resan har av olika skäl
blivit uppskjuten och planeras nu preliminärt
att genomföras till våren 2011.
Övrigt
Vid klimattoppmötet i Köpenhamn i decem-
ber 2009 bidrog SLMK med 6000 SEK till en
monter som vår danska systerförening ansva-
rade för på den parallella NGO-konferensen.
Inrikes aktiviteter
Medlemsbrev och insamlingar
Förutom informationsbladet får föreningens
medlemmar vanligtvis tre medlemsbrev per år
med aktuell information om arbetet med kärn-
vapennedrustning och föreningens verksamhet.
Den som missat att betala sin medlemsavgift
erhåller flera påminnelsebrev med aktuell in-
formation. I samband med medlemsutskicket
i november 2009 bad vi om en extra gåva
till en skrift om klimatkonsekvenserna av ett
begränsat kärnvapenkrig. Se ovan angående
skriften ”Zero is the Only Option” som lanse-
rades vid NPT-mötet. Vårutskicket i april 2010
innehöll en bön om bidrag till alla SLMK:s
verksamheter. I Hiroshimadagsutskicket i
augusti 2010 bad vi om bidrag till den kom-
mande översättningen av skriften ”Zero is the
Only Option” till svenska, som snart kommer i
våra brevlådor. Medlemmarnas gensvar i form
av ekonomiska bidrag är en mycket värdefull
tillgång för föreningens arbete. Tack vare detta
stöd kan vi mestadels mobilisera ekonomiska
resurser till att genomföra önskvärda projekt.
SLMK:s Antiatombombsdiplom
Den fullständiga prismotiveringen lyder:
VERKSAMHETSBERÄTTELSE2009-09-01 - 2010-08-31
9
”Svenska Läkare mot Kärnvapens utmärkelse
för betydande insatser i arbetet för en kärn-
vapenfri värld”. Idégivare var studentgruppen,
främst Thomas Silfverberg och Johannes Nor-
berg. Pristagaren utses av SLMK:s styrelse efter
att nomineringar lämnats in. Priset utdelades
för andra gången på Hiroshimadagen den 6 au-
gusti 2010 och gick då till Maj Britt Theorin.
Brev och upprop
Disarm Now! var rubriken på ett upprop
författat av Joseph Gerson, American Friends
Service Committee. Det var ställt till den kom-
mande NPT översynskonferensen och under-
tecknades för SLMK:s räkning av Jan Larsson
efter VU-beslut i oktober 2009.
Ett brev författat av John Hallam, Australien,
riktat till president Obama inför USA:s nya
’Nuclear Posture Review’, undertecknades för
SLMK:s räkning av Jan Larsson efter beslut på
styrelsemötet i november 2009.
I början av mars 2010 skickade vi ett brev,
undertecknat av Jan Larsson på föreningens
vägnar, till EU:s nyutnämnda utrikeschef
Catherine Ashton. Brevet föranleddes av att
hon i samband med utnämningen utsatts för
kritik för att hon i sin ungdom varit antikärn-
vapenaktivist. Vi skrev att vi istället var glada
för hennes engagemang och hoppades att hon
i sin nya roll skulle gynna nedrustningsarbetet.
Ett par veckor senare fick vi ett tackbrev
där hon bekräftade sitt engagemang för en
global kärnvapennedrustning.
Inför riksdagsvalet i september: Riks-
dagspartierna tillfrågades om kärnvapen
I maj/juni 2010 skickade SLMK ett brev
till samtliga riksdagspartier med tre frågor
om kärnvapen och nedrustning. Frågorna
handlade om synen på en konvention mot
kärnvapen, kärnvapnen i Europa, och vilka
möjligheter partiet såg att agera för en
kärnvapenfri värld. Svaren från partierna
redovisades på SLMK:s webbplats.
Almedalsveckan i juli 2010
Gunnar Westberg medverkade i en paneldebatt
med rubriken ’Kärnvapen – vinna eller förs-
vinna?’ som arrangerades på Säkerhetspolitiskt
Sommartorg tillsammans med IKFF. Ett utför-
ligt referat skrevs av Josefin Lind på bloggen på
www.slmk.org.
Hiroshimaminnesdagen den 6 augusti 2010
Denna dag högtidlighålls minnet av atom-
bombernas offer i Hiroshima och Nagasaki i
augusti 1945.
SLMK anordnade eller medverkade i manifes-
tationer på flera orter. Se vidare under lokal-
föreningarnas rapporter och reportage i LMK
nr 118.
I Stockholm anordnade SLMK, främst genom
Leonore Wides insatser, i samarbete med Stock-
holms Domkyrkoförsamling för femte året i
följd en manifestation i Storkyrkan. Annons
var införd i DN och SvD någon vecka innan.
Gunnar Westberg talade på Hiroshimadags-
manifestationen i Göteborg under rubriken
”Ökande stöd i världssamfundet för en kärn-
vapenkonvention – men Sverige passar”. En
bearbetning av hans tal och en filminspelning
lades ut på SLMK:s webbplats.
Camilla Mattsson talade på Hiroshimadagen i
Örebro.
Frida Sundberg medverkade som talare på Hi-
roshimadagen vid ett seminarium om nedrust-
ning under SSU:s sommarläger i Strömstad.
Mediagenomslag
Gunnar Westberg skrev i Sydsvenskan den
14 september 2009 en artikel med rubriken
Foto från lyktnedsättningen i Svartån, Örebro. Fotot lånat från Ner-
ikes Allehanda 7/8 2010. Fotograf: Lennart Lundkvist.
VERKSAMHETSBERÄTTELSE2009-09-01 - 2010-08-31
10
”USA:s kärnvapen behövs inte i Europa”.
Artikeln var ett svar på en artikel några dagar
tidigare av Fredrik Westerlund, FOI, som argu-
menterat för att USA:s kärnvapen skulle stanna
kvar i Europa.
Göteborgs-Posten införde den 6 november
2009 en artikel med rubriken ”Regeringen
alltför passiv i arbetet för nedrustning” förfat-
tad av Rolf Ekéus, Aleksander Gabelic, Kerstin
Grebäck och Gunnar Westberg.
I Dagens Ekos första morgonsändningar den 6
november 2009 omnämndes den aktuella inter-
nationella NGO-konferensen i Stockholm.
Gunnar Westberg deltog aktivt i publiken i en
debatt i SVT om Obama och fredspriset den 8
december 2009.
På 40-årsdagen av icke-spridningsavtalets
ikraftträdande den 5 mars 2010 anordnade
SLMK-Stockholmsföreningen en manifestation
med ”tårtkalas” i Stockholms city, på torget
utanför den femte Hötorgsskrapan. En notis
med färgbild blev införd i Svenska Dagbladet
och Göteborgs-Posten.
Utrikesminister Carl Bildts blogg ”Alla dessa
dagar” hade den 8 april 2010 rubriken ”För en
kärnvapenfri värld” vilket syftade på att presi-
denterna Obama och Medvedev samma dag
undertecknade det nya START-avtalet. Gunnar
Westberg skrev en kommentar i bloggen och
frågade vilka konkreta förslag Sverige kommer
att lägga fram vid NPT-mötet.
Hans Corell, tidigare rättschef i FN, intervju-
ades i TV4:s Nyhetsmorgon den 9 april 2010,
dagen efter att det nya START-avtalet under-
tecknats. Han talade bland annat om behovet
av ett folkligt tryck för kärnvapennedrustning.
Som ett bra exempel visade han fram tidningen
Läkare mot kärnvapen med framsidans text
”Dags att förbjuda kärnvapnen”.
Josefin Lind och Gunnar Westberg skrev den
19 maj en artikel på Arena
www.tidskriftenarena.se med rubriken ’Stoppa
kärnvapen’.
Aktionsdagen den 5 juni 2010 på Medborgar-
platsen i Stockholm, arrangerad av Nätverket
för kärnvapennedrustning, uppmärksammades
med ett reportage i radions P1 Tendens med
intervjuer av bland annat Wenjing Tao, Josefin
Lind och Gösta Alfvén. På radions webbplats
lades programmet ut tillsammans med en bild
på de mörka skuggor, silhuetter av människok-
roppar, som vi placerat ut på stenläggningen på
Medborgarplatsen som påminnelser om effek-
terna av kärnvapenkrig.
SLMK finns på Facebook alltsedan våren 2010.
Det finns också en Facebookgrupp för SLMK-
studenter.
I samband med Hiroshima-minnesdagen 2010
fick vi följande debattartiklar och insändare
införda:
6/8 Upsala Nya Tidning. Gör kärnvapnen olag-
liga! Debattartikel. Jan Larsson.
6/8 Göteborgs-Posten. Carl Bildt sviker i kärn-
vapenfrågan. Debattartikel. Gunnar Westberg.
6/8 Sydsvenskan. Svensk tystnad svår att
förstå. Debattartikel. Jan Larsson och Gunnar
Westberg.
6/8 Västerbottens-Kuriren. Umeå i nätverket
mot kärnvapen. Insändare. Andreas Tolf.
6/8 HD/NST/ Landskrona-Posten. Vi får inte
glömma Hiroshima. Insändare. Klas Lundius.
6/8 Nerikes Allehanda. Minns offren för atom-
bomberna. Insändare. Ingrid Brånvall.
Dessutom fanns andra artiklar i samband med
Hiroshimadagen där SLMK omnämndes:
VERKSAMHETSBERÄTTELSE2009-09-01 - 2010-08-31
11
6/8 Kyrkans tidning. Dag för nedrustning till
minne av Hiroshima. Artikel. Intervju med
Gunnar Westberg.
7/8 Svenska Dagbladet. Prisad för arbete kring
nedrustning. Artikel om minneshögtiden i
Storkyrkan och utdelningen av antiatombomb-
sdiplomet. Intervju med färgbild på Maj Britt
Theorin.
7/8 Nerikes Allehanda. Minnesdag. Stor färg-
bild och lite text om minnesceremonin i Öre-
bro.
9/8 Motala &Vadstena Tidning. Manifestation
mot kärnvapen. Reportage från Budkavlen i
Vadstena 7/8.
Läkare mot Kärnvapen nr 122 oktober 2010
innehöll rapporter och artiklar samt ett bild-
kollage skapat av Josefin Lind från manifesta-
tioner i Stockholm, Göteborg, Umeå, Uppsala
och Örebro.
Under verksamhetsåret har följande pressmed-
delanden skickats ut:
13 oktober 2009 tillsammans med Nätverket:
meddelande angående att Alyn Ware tilldelats
Alternativa Nobelpriset.
1 mars 2010: Icke-spridningavtalet fyller 40 år
– vi firar med symboliskt tårtkalas.
14 april 2010 med anledning av att Göteborgs
kommun gått med i nätverket Mayors for
Peace.
14 april 2010 med anledning av USA:s nya
kärnvapendoktrin, Nuclear Posture Review
27 april 2010: Fyra organisationer startar
nedrustningsblogg.
30 april 2010: Kärnvapnet 65 år, dags för pen-
sionering!
2 juni 2010 tillsammans med IKFF: Fest för
Fred den 5 juni.
3 juni 2010: ‘Global Nuclear Abolition Day’.
Manifestation för en kärnvapenfri värld på
Medborgarplatsen.
2 augusti 2010: Manifestation och utdelning av
2010 års Anti-atombombsdiplom på Hiroshi-
madagen, den 6/8 2010 i Storkyrkan i Stock-
holm.
Kärnbränslecykeln
Sambandet mellan kärnkraft och kärnvapen
tillhör SLMK:s intresseområde även fast
föreningen inte har någon agenda beträffande
kärnkraften. Vi har haft bland annat haft
föreläsningar i ämnet vid styrelsemöten.
Utarmat uran (Depleted uranium, DU)
Jan Larsson deltog i en paneldiskussion vid en
internationell konferens om uranvapen som
anordnades i Stockholm i november 2009 av
flera föreningar.
Efter en genomgång av det medicinska kun-
skapsläget gjorde SLMK vid styrelsemötet i
januari 2010 ett tydligt ställningstagande be-
träffande utarmat uran. Till protokollet anteck-
nades: ”SLMK anser att försiktighetsprincipen
skall gälla vid bedömningen av utarmat uran
som vapen och ansluter sig därmed till slutsats-
en i ett uttalande av IPPNW” vars uttalande
citerades. SLMK:s ordförande konkluderade
att SLMK följer kunskapsläget beträffande
vapenuran och har bildat sig en åsikt i frågan
men föreningen har valt att inte arbeta med
denna fråga.
Nätverket för Kärnvapennedrustning -
www.nucleardisarmament.se
Inom detta nätverk samarbetar ett 15-tal sven-
ska ideella föreningar och organisationer för
fred och nedrustning. Deras representanter i
nätverket träffas regelbundet i Stockholm. Den
gemensamma plattformen är arbetet för en
kärnvapenfri värld. Leonore Wide är SLMK:s
representant och har varit ordförande i Nätver-
ket sedan ett tiotal år.
NGO-konferensen i november 2009
Nätverkets största åtagande någonsin var
anordnandet av den stora internationella
konferensen ”Reaching Nuclear Disarmament
– the Role of Civil Society in Strengthening
the NPT” som arrangerades i Stockholm den
6 - 8 november 2009. En arbetsgrupp med ca
sju personer från Nätverkets olika föreningar
arbetade med planeringen som startade ca 1½
år i förväg. Emma Rosengren var projektets
koordinatör. Leonore Wide ledde arbetsgrup-
pen där även Meit Krakau deltog. Konferensen
blev mycket lyckad. Den samlade över 300
deltagare från mer än 30 länder. En konfer-
ensrapport sammanställdes sedan av Emma
Rosengren med lay-out av Gabriel Holmbom
och skickades ut dels till ett antal deltagare,
VERKSAMHETSBERÄTTELSE2009-09-01 - 2010-08-31
12
dels till många andra personer och institutioner
involverade i arbetet för kärnvapennedrust-
ning. Konferensrapporten kan laddas ner från
nätet på www.nucleardisarmament.se
Både kansliet och medlemmarna inom SLMK
lade ner mycket tid och kraft och ett stort en-
gagemang på genomförandet av detta projekt.
SLMK ansvarade för det ekonomiska huvud-
mannaskapet för hela konferensprojektet.
(Nätverket är inte en juridisk person och måste
därför stödjas av de ingående föreningarna
beträffande ekonomiska åtaganden.)
Tillsammans med Nätverket anordnade SLMK
den ovan nämnda aktionen på Medborgar-
platsen i Stockholm den 5 juni, ’Nuclear Aboli-
tion Day’. På kvällen samma dag anordnade
SLMK tillsammans med IKFF en ’Fest för fred’
med musik, tal och stand-up-framträdanden på
en pub i Stockholm.
Sveriges Utrikesdepartement
SLMK var representerat vid tre informations-
möten som Utrikesdepartementets enhet för
nedrustning och icke-spridning, UD-NIS, in-
bjudit föreningarna till. Det första var i slutet
av september 2009 inför första utskottets
arbete i FN, det andra ett uppföljande möte i
början av december 2009 och det tredje i slutet
av april 2010 inför NPT översynskonferensen.
Life-Link Friendship-Schools Program -
www.life-link.org
Detta program för fredsundervisning i skolor
har skapats och leds av Hans Levander som
också är aktiv styrelsemedlem inom SLMK se-
dan många år. I mer än 700 skolor i 91 länder
har eleverna deltagit i flera tusen fredsaktioner
inspirerade av Life-Link. SLMK har rekom-
menderat att detta pedagogiska material an-
vänds i arbete riktat till barn och ungdomar.
Budkavlen för en kärnvapenfri värld -
www.budkavlen.se
Budkavlen startade i Luleå och några andra
kommuner i Norrbotten i november 2008
och har sedan färdats söderut genom landet
med manifestationer på lördagarna kl. 11.55,
fem i tolv. SLMK stöder Budkavlen. Flera
SLMK-medlemmar har arbetat aktivt med att
arrangera och/eller medverka i budkavlemani-
festationer på ett tiotal platser under verksam-
hetsåret.
The Right Livelihood Award, ”Alternativa
Nobelpriset”
Priset utdelades till Alyn Ware från Nya Zee-
land som i många år arbetat för kärnvapen-
nedrustning vid en högtidlig ceremoni i Gamla
Riksdagshuset den 4 december 2009, där flera
SLMK-medlemmar var närvarande. Dagen
innan anordnades ett heldagsseminarium med
pristagarna på Medelhavsmuséet där SLMK
var medarrangör och Gunnar Westberg med-
verkade som talare. Senare på dagen inbjöd
PNND till ett seminarium i Riksdagen där
Alyn Ware berättade om sitt arbete för riks-
dagsledamöter och representanter från olika
organisationer som arbetar mot kärnvapen,
däribland SLMK.
Mayors for Peace -
www.mayorsforpeace.org
Detta är ett nätverk av städer och kommuner
som leds av staden Hiroshimas borgmästare. I
december 2010 hade nätverket 4400 anslutna
städer och kommuner i 150 länder. Syftet är att
sätta kraft bakom det civila samhällets öns-
kan om en värld fri från kärnvapen. I Sverige
finns 16 registrerade medlemskommuner. Flera
SLMK-medlemmar har tagit upp frågan med
den egna hemkommunen.
Den Internationella Fredsdagen den 21 septem-
ber uppmärksammades år 2009 på Världskul-
turmuséet i Göteborg där Gunnar Westberg
medverkade med föredrag om kärnvapen.
Vid
Bok- och Biblioteksmässan i slutet av
september 2009 i Göteborg hade Yrkesgrup-
per mot Kärnvapen som vanligt en monter på
Internationella Torget där SLMK:s ’Lär om
Kärnvapen’ visades och broschyrer delades ut.
Gunnar Westberg medverkade med ett framträ-
dande på scenen. Flera SLMK-are hjälpte till
med monterbemanningen.
MR-dagarna 2009 i mitten av november i
Stockholm. SLMK anordnade ett mini-
VERKSAMHETSBERÄTTELSE2009-09-01 - 2010-08-31
13
seminarium där Gunnar Westberg talade under
rubriken ”Globala effekter av ett regionalt
kärnvapenkrig”.
Övriga konferenser, kurser och möten
Gunnar Westberg deltog i en internationell
konferens i Helsingfors i oktober 2009 med
titeln ”The NPT and a World without Nuclear
Weapons”.
Studenten Johannes Eldblom deltog i en vecko-
lång kurs om kärnvapennedrustning i Italien i
januari 2010. Kursen var arrangerad av Pug-
wash.
Studenten Johanna Norenhag deltog i en inter-
nationell konferens i Köpenhamn i januari
2010 ”Global Response 2010 – conference on
violent conflict and health”. Konferensen or-
ganiserades av ’Globala läkare’ och samarbets-
organisationer.
Gunnar Westberg deltog i möten om NATO i
Helsingfors i början av mars 2010.
Vår kusinförening ’Läkare för Miljön’ hade i
maj 2010 ett heldagsmöte med rubriken ”En-
ergi, hälsa och hållbar utveckling” där Gunnar
Westberg talade om sambandet mellan kärn-
kraft och kärnvapen.
Därutöver har enskilda SLMK-medlemmar och
stödpersoner deltagit i möten och seminarier
i olika sammanhang och informerat om kärn-
vapenfrågor.
Övriga kontakter
Svenska Läkaresällskapet
SLMK är associerad medlem. Leonore Wide
har som SLMK:s representant deltagit i
fullmäktigemöten.
Forum Syd
Inför vårt tre-åriga projekt med stöd till vår
systerförening i Nepal ansökte SLMK om
medlemskap i Forum Syd och inträdde som
medlem vid Forum Syds årsmöte år 2005. Efter
avslutandet av detta projekt var medlemskapet
inte längre vitalt för oss och vi utträdde i sam-
band med Forum Syds årsmöte i maj 2010.
Hälso- och Sjukvårdens Östeuropakom-
mitté
SLMK är medlem sedan tidigare. Carin Odhner
är SLMK:s representant. (Under hösten 2010
står denna organisation inför sin nedläggning.)
Men inte ...
SLMK valde att stå över deltagande i Medicins-
ka Riksstämman i november 2009 med hänsyn
till våra andra, i tiden näraliggande åtaganden.
Danderyd i december 2010
Meit Krakau
Sekreterare, SLMK
Verksamhetsberättelse SLMK, studen-
taktiviteter, 090901-100831
Studenterna är representerade i styrelsen och
det verkställande utskottet (VU) i form av en
studentrepresentant, som under aktuellt verk-
samhetsår varit Åsa Lindström (till 100123)
och Andreas Tolf (från 100123).
Den 25 november höll Johannes Norberg en
workshop för läkarstudenter i Umeå om kärn-
vapen. Workshopen avslutades med ett rollspel
där studenterna spelade representanter för stor-
makterna, som tvangs fatta svåra beslut.
Den 8 december höll Andreas Tolf en work-
shop för läkarstudenter i Umeå om Peace
through Health, ad modum Caecilie Buhmann.
Både denna workshop och den tidigare var
samarbete med gruppen för mänskliga rättig-
heter och fred inom IFMSA.
Sista helgen i mars träffades fem studenter och
unga läkare för ett möte i Soka Gakkais villa
i Saltsjöbaden. Vi diskuterade bland annat
den framtida studentverksamheten, vägar för
att behålla flyktiga studentmedlemmar och de
unga läkarnas plats i föreningen.
I april deltog Gertrud Edler, Wenjing Tao,
VERKSAMHETSBERÄTTELSE2009-09-01 - 2010-08-31
14
Andreas Tolf och Alexander Unge på den euro-
peiska studentkonferensen för IPPNW i Oslo.
Studenterna från hela Europa var inbjudna till
borgmästaren i stadshuset, deltog i seminarier
och föreläsningar samt genomförde en upp-
märksammad aktion framför Stortinget.
Tillsammans med lokalföreningen i Umeå ar-
rangerade umeåstudenterna en ’Nuclear Weap-
on Free - My Cup of Tea’ utanför medicinska
biblioteket den 22 april. Vi fick chans att prata
och knyta kontakt med många intresserade
läkare och studenter.
Under världskongressen i Basel i augusti del-
tog studenterna Wenjing Tao, Alexander Unge
och Andreas Tolf. Studenterna intervjuade de
nya co-presidenterna samt skrev rapporter
från workshops, seminarier och plenardebat-
ter till medlemstidningen. Före kongressen
hade studenterna en egen konferens, där de
svenska studenterna bland annat deltog i
gatumanifestationer och utformandet av nya
arbetsbeskrivningar för de olika posterna inom
studentorganisationen. I Basel lämnade Wen-
jing Tau över stafettpinnen som internationell
studentrepresentant, som hon varit sedan kon-
gressen i Delhi 2008.
Andreas Tolf
Studentrepresentant
Lokalföreningar och lokalgrupper
Årsrapporter verksamhetsåret 2009-
09-01 – 2010-08-31
Skåne
Förutom sedvanliga kärnvapenföredrag i olika
sammanhang under året arbetade Kerstin och
Lars Dahlin och Christina och Klas Lundius
från SLMK under våren i den organisations-
kommitté som den 17 april höll ett stormöte i
Helsingborg. Mötet hölls för att påminna om
översynskonferensen av Ickespridningsavtalet i
maj i New York. Mötet var även en del av Bud-
kavlen som färdats genom landets kommuner.
Ytterligare ett tjugotal organisationer stod som
värdar för mötet som började med en manifes-
tation klockan fem i tolv vid terrasstrapporna
i Helsingborg. Flera korta tal hölls med inslag
av skolkör och ungdomsorkester. Sen fortsatte
man med sopplunch i Maria församlingshem.
Därefter hölls ett seminarium om kärnvapen
där de fyra SLMK-organisatörerna talade om
kärnvapenläget idag, medicinska skadeverknin-
gar, den mänskliga faktorn och Blix rapporten.
Mötet avslutades av Svenska Kyrkan med ”tro
på fred”. Många förbipasserande stannade upp
vid utomhusmötet och ett femtiotal deltog i
seminariet.
Klas Lundius
Göteborg
SLMK-medlemmarna deltog i aktiviteter som
omnämnts i ovanstående text.
Stockholmsföreningen, verksamhetsberät-
telse 2009-09-01 - 2010-08-31
(Återges här något förkortad.)
Arbetsmöten har hållits åtta gånger under
verksamhetsåret. Möteslokalen har oftast
varit på Läkarförbundet. I medeltal har vi
varit 5 deltagare (spridning mellan 3 och 9).
Vid arbetsmötena har vi ofta kommenterat
och diskuterat aktuella händelser beträffande
kärnvapensituationen i världen, förutom att vi
behandlat löpande ärenden.
Årsmöte hölls den 14 oktober 2009 i närvaro
av 11 föreningsmedlemmar. Verksamhetsberät-
telsen som skrivits av Monika Palmgren och
Karin Wrangsjö godkändes. Eva Olivecrona
som varit sammankallande i valberedningen
framlade valberedningens förslag till styrelse
för den kommande perioden fram till nästa
årsmöte. Årsmötet valde styrelse, revisorer och
revisorsuppleanter i enlighet med valberednin-
gens förslag:
Ordförande: Leonore Wide (omval)
Vice ordförande: Gösta Alfvén (omval)
Sekreterare: alternerande, minnesan-
teckningar förs av någon
av de närvarande.
Kassör : Karin Wrangsjö (omval)
Revisor: Ylva Vladic Stjernholm
(omval)
Revisor: Bengt-Erik Ginsburg (om-
val)
Revisorssuppleant: Anne-Marie Snellman
(omval)
VERKSAMHETSBERÄTTELSE2009-09-01 - 2010-08-31
15
Revisorssuppleant: Erland Richardson (nyval)
Studentrepresentant: vakant vid årsmötet, se-
nare utsågs Wenjing Tao
Till ny valberedning omvaldes Eva Olivecrona,
sammankallande, Carin Odhner och Monika
Palmgren. Inbjuden talare vid årsmötet var
riksdagsledamoten Eva Selin Lindgren som
talade om samband mellan kärnkraft och kärn-
vapen och om riksdagsarbetet för kärnvapen-
nedrustning.
Vid arbetsmötet den 21 september 2009 häl-
sade vi Josefin Lind välkommen. Hon tillträdde
den 1 september en tjänst som informations-
ansvarig inom SLMK och har blivit en bety-
dande resurs för Stockholmsföreningen. Vid
arbetsmötet den 22 mars 2010 hade vi besök
av författaren Monica Braw som presenterade
sin nya bok ”Hiroshima överlever”.
SLMK-Stockholmsföreningen har varit mycket
aktiv inom Nätverket för kärnvapennedrust-
ning och medverkat i flertalet av Nätverkets
aktiviteter. Föreningens största åtagande under
verksamhetsåret var den stora internationella
NGO-konferensen 6 - 8 november 2009 som
arrangerades av Nätverket för Kärnvapenned-
rustning och som blev mycket lyckad. Leonore
Wide var ordförande i planeringsgruppen
inom Nätverket där även Meit Krakau deltog
aktivt. Ett tiotal av våra föreningsmedlemmar
var engagerade som funktionärer med olika
uppdrag innan och under konferensen. SLMK
Stockholmsföreningen bidrog även ekonomiskt
till konferensen.
En grundlig genomgång och städning av våra
lager i Läkarförbundets källarförråd på Villa-
gatan 5 och Kommendörsgatan 9 företogs
den 22 september 2009 varvid Leonore Wide,
Gösta Alfvén, Karin Stenstedt, Karin Wrangsjö
och Meit Krakau deltog. Vid Bok- och Biblio-
teksmässan i Göteborg i slutet av september
2009 medverkade Meit Krakau och Barbro
Sjöberg som montervärdar i Yrkesgruppernas
monter. När Alyn Ware, aktiv kärnvapen-
motståndare från Nya Zeeland, mottog Right
Livelihood-priset (”Alternativa Nobelpriset”)
vid en ceremoni i Gamla Riksdagshuset den 4
december var Leonore Wide och Meit Krakau
närvarande som representanter för SLMK. Le-
onore Wide medverkade också i ett seminarium
i riksdagen den 3 december med Alyn Ware
som talare.
I början av år 2010 gjorde SLMK riksförenin-
gen en serie ambassaduppvaktningar inför
NPT Översynskonferensen i maj 2010. Flera
medlemmar i SLMK Stockholmsföreningen
deltog vid besöken på följande länders ambas-
sader i Stockholm:
Spanien den 3 februari. Gösta Alfvén, Leonore
Wide, Meit Krakau, Josefin Lind.
Filippinerna den 10 februari. Leonore Wide,
Meit Krakau
Sydkorea den 12 februari. Jan Larsson, Leo-
nore Wide, Martin Tondel, Meit Krakau.
Ryssland den 26 mars. Gunnar Westberg, Nelli
Jonasson-Filippova, Meit Krakau, Josefin Lind.
I mars 2010 var SLMK en av fyra föreningar
som inbjöd till ett möte med riksdagsledamöter
inför NPT Översynskonferensen. Gösta Alfvén
deltog vid mötet tillsammans med studenterna
Thomas Silfverberg och Maria Cederlund samt
Josefin Lind. Gösta Alfvén skrev sedan en ar-
tikel om mötet i informationsbladet Läkare
mot Kärnvapen nr 121, juni 2010. I samma
nummer medverkade Gösta Alfvén också med
en artikel om medias roll i arbetet för total
kärnvapennedrustning.
Vid informationsmöten på UD-NIS (Utrikes-
departementets avdelning för nedrustning och
icke-spridning) riktade till föreningarna, dels
den 25 september 2009 inför Första utskottets
möte i FN, dels ett uppföljande möte den 8
december, deltog Leonore Wide resp. Meit
Krakau tillsammans med Josefin Lind. Återigen
vid ett möte på UD-NIS den 28 april 2010 in-
för NPT Översynskonferensen deltog Leonore
Wide. De av oss som deltagit sammanställde
skriftliga rapporter som skickades ut till SLMK
och andra deltagande föreningar.
Leonore Wide arrangerade en manifestation
Budkavlen för en kärnvapenfri värld i Nacka
kommun lördagen den 12 september 2009.
Meit Krakau och Carin Odhner anordnade en
liknande manifestation i Danderyds kommun
den 31 oktober. Ännu en budkavlemanifesta-
tion, i Vadstena kommun den 7 augusti 2010,
ordnades av Meit Krakau och Karin Wrangsjö.
VERKSAMHETSBERÄTTELSE2009-09-01 - 2010-08-31
16
Meit Krakau har hållit fortsatt kontakt med
Budkavlesamordnaren på riksplanet samt med
Mayors for Peace-kampanjen i Sverige.
På 40-årsdagen av icke-spridningsavtalet NPT:s
ikraftträdande den 5 mars 2010 anordnade
Stockholmsföreningen en manifestation med
”tårtkalas” på torget utanför den femte Hö-
torgsskrapan i Stockholms city. Idén kom från
Meit Krakau. Gösta Alfvén lyckades genom
pressmeddelande och många telefonsamtal få
kontakt med media vilket resulterade i att en
notis med färgbild blev införd i både Svenska
Dagbladet och Göteborgs-Posten.
Författaren Anita Goldman mottog ’Moapriset’
i samband med ett seminarium den 6 mars i
ABF-huset där Leonore Wide medverkade som
presentatör av Anita Goldmans senaste bok
och information om kärnvapnens bakgrund.
Flera av våra medlemmar var aktiva vid en
manifestation kallad global aktionsdag (Nucle-
ar Abolition Day) på Medborgarplatsen den 5
juni som arrangerades av Nätverket. En report-
er från Sveriges radio var där och gjorde ett
reportage med intervjuer av bl.a. Gösta Alfvén,
Wenjing Tao och Josefin Lind, vilket sändes i
programmet P1 Tendens lite senare.
SLMK var medarrangör vid en ’Fest för Fred’
tillsammans med IKFF på kvällen samma dag.
Inför riksdagsvalet utarbetade Karin Wrangsjö
och Leonore Wide tillsammans med Jan Lars-
son en skriftlig förfrågan som skickades ut till
samtliga riksdagspartier. Frågorna som parti-
erna ombads besvara gällde deras inställning
till kärnvapen, nedrustning och en konvention
mot kärnvapen (Nuclear Weapons Convention,
NWC). Svaren redovisades sedan på SLMK:s
webbplats.
På Hiroshimadagen den 6 augusti 2010 inbjöd
SLMK Stockholmsföreningen till en manifesta-
tion i Stockholms Storkyrka. Leonore Wide
hade liksom föregående år hållit i alla förbere-
delser. Rolf Ekéus och Ann-Cathrin Jarl talade.
SLMK:s antiatombombsdiplom utdelades till
Maj Britt Theorin. Detta uppmärksammades
i en nyhetsartikel i Svenska Dagbladet dagen
därpå.
Ett projekt som initierats och drivits av Gösta
Alfvén är ett förslag om en fredsstaty i Stock-
holm, vilket har stöttats av Stockholmsförenin-
gen. Gösta Alfvén hade inlämnat förslaget till
Stockholms stad hösten 2009 tillsammans med
förre ordföranden för Artister för Fred. Först
på våren 2010 kom ett svar från Stockholms
stads kulturförvaltning, avdelning Stockholm
Konst, som i och för sig var positivt, men de
föreslog att vi i föreningen skulle samla in pen-
gar eftersom de själva saknade medel. För att
fortsätta med projektet planerar föreningen att
söka sponsorer.
Stockholm den 24 oktober 2010
Leonore Wide, ordförande
Meit Krakau, författare till verksamhetsberät-
telsen.
Uppsala
Rebecka Johnson, som var en av huvudtalarna
vid NGO-konferensen i Stockholm, kom till
Uppsala efter NGO-konferensen i Stockholm
och talade vid ett välbesökt möte på Fredsmu-
séet den 9 november 2009, där Jan Larsson
medverkade med ett anförande vid inledningen
till den efterföljande diskussionen.
65-årsminnet av Hiroshimabombningen den
6 augusti 1945 blev i år extra uppmärksam-
mat i Uppsala. Annonseringen i UNT (stödd
av SLMK) fick fin placering, och Jans debatt-
artikel i UNT var en av fyra påminnelser i
Uppsala om denna dags betydelse. Uppsala
kommun engagerade sig i år, motiverad av att
man nu har ambitionen att få en tydlig freds-
profil efter ett förslag från Hans Levander.
Förslaget lades fram till kommunen för tre år
VERKSAMHETSBERÄTTELSE2009-09-01 - 2010-08-31
17
sedan i samband med Uppsalas ansökan att
bli en europeisk kulturhuvudstad 2014 (Umeå
utnämndes till slut). Fredsgrupper under led-
ning av Kvinnor för Fred vek lyktor på centrala
Forumtorget där även Hans Levander höll
tal. På kvällen hölls ett seminarium på Institu-
tionen för freds- och konfliktforskning under
ledning av professor Peter Wallensteen med
ett sjuttiotal aktiva åhörare. I panelen var UD
och IKFF representerade. Senare på kvällen
hölls en ljusceremoni vid Nybron med ovanligt
många deltagare. Körsång och en vacker kväll
med kajorna seglande i flockar över Fyrisån
och Domkyrkan. Det blev en uppmärksammad
dag i Uppsala. Vi hoppas på att kunna utvidga
programmet nästa år !
Hans Levander, Jan Larsson.
Verksamhetsberättelse SLMK, lokal-
föreningen i Västerbotten, 090901-100831.
Lokalgruppen i Umeå har träffats för arbets-
möte varje månad under verksamhetsåret
2009/2010.
Traditionsenligt hölls musikhögtid Umeå
stads kyrka tredje lördagen i advent. Maj Britt
Theorin talade inför en stor publik och Umeå
Studentkör sjöng. Åsa Lindström berättade om
SLMK:s arbete.
Vid det nya årets första offentliga möte på Kafé
Station den 13 januari 2010 berättade Gabor
Tiroler om utarmat uran, som bland annat
användes vid kriget på Balkan.
Den 22 april dukade vi upp till fika på Norr-
lands Universitetssjukhus i trapphallen nedan-
för medicinska biblioteket. Vi informerade
om kärnvapensituationen, berättade om den
stundande översynskonferensen i maj för icke-
spridningsavtalet och hur vi arbetar mot dessa
vapen. Vår främsta målgrupp var läkarstudent-
er, som vi knöt många potentiella kontakter
till.
Efter översynskonferensen i New York anord-
nades en manifestation mot kärnvapen den 5
juni tillsammans med IKFF och ABF. Mötet
hölls på Ordenshuset i Umeå.
På Hiroshimadagen, den 6 augusti, skrev
Andreas Tolf en debattartikel i Västerbottens-
Kuriren, som argumenterade för att Umeå
kommun skulle ansluta sig till nätverket May-
ors for Peace. Vi arbetar på att få kommun-
fullmäktige att behandla frågan.
Andreas Tolf
Örebro
Intressegruppen i SLMK i Örebro har i år för
16:e gången satt ut japanska ljuslyktor på
Svartån för att hedra offren för atombomberna
i Hiroshima och Nagasaki tillsammans med
övriga fredsföreningar i Örebro. Detta har
tidigare rapporterats i Läkare mot kärnvapen
nr 122, sidan 10.
Ingrid Brånvall
VERKSAMHETSBERÄTTELSE2009-09-01 - 2010-08-31
För att förstå vad som pågår i Korea kan det vara till hjälp att se
konflikten från den andra sidan, Nordkoreas sida. Det har inte
slutits något fredsavtal efter Koreakriget, som tog slut 1953 och
ledde till ett vapenstilleståndsavtal. Mellan den Demokratiska
Folkrepubliken Korea, Nordkorea, som brukar förkortas DPRK,
och USA föreligger alltså fortfarande krigstillstånd.
Stilleståndslinjen går nära den 38 breddgraden. Det finns ingen
överenskommelse mellan parterna beträffande hur linjen skall
dras över havet. (Skillnaden mellan Nordkoreas uppfattning och
den linje som FN drog, på USA:s förslag, framgår bra i
Wikipedias artikel Korea Military Demarcation Line.)
Sydkorea – Republiken Korea, ROK – håller när detta skrivs
den 10 december en stor militär övning nära dessa omstridda
havsområden. Vid övningens inledning avfyrades skott från
Sydkoreanska fartyg, skott som enligt Nordkorea passerade
över havsområden som landet anser vara deras. Nordkorea
protesterade och efter ett dygn eller mindre besköt man kraf-
tigt den sydkoreanska ön Yeonpyeong.
Att den sydkoreanska-amerikanska manövern skulle leda till
protester var att vänta, det har hänt förr, men att Nordkorea
skulle beskjuta med ett stort antal granater en ö med civil
befolkning var oväntat. Det är tänkbart att interna motsätt-
ningar inom Nordkorea kan ha spelat en roll. Den tilltänkte
arvsprinsen i dynastin Kim , Kim Jung-un, hade just utnämnts
till fyrstjärnig general och ville kanske visa att han kan ge order.
Det finns gott om spekulationer från Pyongyangologer.
Den fråga som inte ställs i våra medier är: Varför hålls en
provokative militärövning i ett omstritt område? Sydkorea och
USA har inte gett någon förklaring. Det är dock mycket gläd-
jande att militärmanövern, enligt sydkoreanska uppgifter, inte
längre omfattar det omdiskuterade området.
Våra kunskaper om situationen i Nordkorea är mycket
osäkra. Vi som varit där, som träffar nordkoreanska kolleger
och som följer händelserna vet kanske bättre än många journa-
lister hur svårbedömd situationen är, hur litet vi vet.
Okunnigheten bör öka försiktigheten. Vi bör också komma
ihåg att de militära ledarna i Nordkorea har en farligt bristfällig
kunskap om världen utanför ”världens mest slutna land”.
Diplomater från DPRK oroar sig för att generalerna tror att
man kan vinna ett krig mot Sydkorea och även framgångsrikt
attackera amerikanska baser i Japan.
Ett krig mellan Sydkorea och Nordkorea, eller ett inbördes-
krig i Nordkorea skulle innebära en katastrof för DPRK och ett
mycket stort problem för Kina och Sydkorea. Ett uppror av
den svältande och förtryckta befolkningen i Nord skulle med-
föra miljontals flyktingar och allvarliga problem för grannlän-
derna.
Det aldrig avslutade
koreakriget och IPPNW.
En färsk rapport från Amnesty International <http://www.
amnesty.org/en/news-and-updates/report/north-koreas-crumbling-
health-system-dire-need-aid-2010-07-14> redogör för den
snabbt försämrade folkhälsan i DPRK. Tillgången på mat är
oregelbunden. Korruptionen är omfattande och ökar.
Hälsovården blir allt sämre och tillgången på mediciner är
dålig. Våningar och hus är kalla om vintern på grund av bristen
på kol och olja. För de gamla och för barnen i de många barn-
hemmen är risken påtaglig för att kylan medför en ökning av
antalet dödsfall.
Vi i IPPNW bör i den nuvarande situationen kräva av
DPRK att deras politik ”Militären främst” ersätts med
”Mänsklig säkerhet främst”.
Från ROK och USA begär vi:
· Provokationerna mot DPRK skall undvikas;
· Humanitär och speciellt medicinsk hjälp och mat skall
erbjudas, utan hänsyn till att landets politiska ledning
eventuellt inte agerar i befolkningens intresse;
· Fredsförhandlingar skall återupptas, nästan sextio år efter
krigets slut.
Beträffade denna sista punkt skulle jag vilja citera en artikel i
Washington Post, publicerad 23 nov., av den tidigare presiden-
ten Jimmy Carter, som gjort flera besök i Nordkorea, även
under det senaste året:
Pyongyang har flera gånger sänt ett budskap att under förutsätt-
ning av direkta möten med USA är landet berett att arbeta fram
ett dokument som avslutar de nukleära programmen, sätter dem
alla under IAEA inspektion och slutligen genomför en permanent
fredsöverenskommelse som skall ersätta stilleståndsöverenskommel-
sen från 1953. Vi bör överväga att ta vara på detta erbjudande.
Det olyckliga alternativet vore att Nordkorea vidtar åtgärder som
de anser vara nödvändiga mot vad de fruktar mest: En militär
attack understödd av USA, tillsammans med ansträngningar för
att förändra den politiska regimen.
www.washingtonpost.com/wp-dyn/content/article/
2010/11/23/AR2010112305808.html
Fredsförhandlingar mellan USA och Nordkorea bör öppnas i
stället för provokativa militära manövrer.
Gunnar Westberg
28
|
LÄKARE MOT KÄRNVAPEN 2011# 124
LÄKARE MOT KÄRNVAPEN 2010 # 122
|
29
December 1, 2010
H.E.
Mr.
Sin Son Ho
Permanent Mission of the Democratic People's Republic
of Korea to the United Nations
820 Second Avenue, 13th Floor
New York, NY 10017
Dear Ambassador
Sin
:
We write to express our deep concern o
ver the recent escalation of hostilities between the DPRK and the
Republic of Korea in the disputed waters around
Yeonpyeong island. We are especially distressed at the
civilian casualties that resulted from the shelling of the island on November 23. Both
the North and the
South perceive the events that led up to this crisis differently, but the outcome in lost life and heightened
tensions is the same.
Military maneuvers in these waters by the ROK and the US have often been opposed by the North. When
shots
were fired from the South as a part of the most recent exercise, a reaction from the DPRK was to be
expected. What we did not expect, and cannot condone, was the shelling of an island with civilian
inhabitants.
A war with the South would be a disaster for
both the DPRK and its neighbors. It would make the task of
feeding your people and providing health care and essential medicines even more difficult that it is at
present. We appeal to your government to make the human security of the people of the DPRK t
he
highest priority. The increased militarization of the region, for which both the North and the South, along
with their allies, are responsible, only serves to undermine and damage the lives of all the Korean people.
We are also writing to the leadership
of the ROK and are urging them to avoid provocations against the
DPRK and to offer humanitarian assistance
—
especially medical help and food
—
that can help restore
civil relations between your two countries. Both the DPRK and the ROK need to engage in peace
negotiations that can bring an end to decades of conflict and mistrust. We stand ready to support you
should you take this path toward peace and reconciliation.
Sincerely,
Sergey Kolesnikov
Vappu Tai
pale
Robert Mtonga
Gunnar Westberg
Co
-President, Russia
Co
-President, Finland
Co
-President, Zambia
Former Co
-President, Sweden
December 1, 2010
H.E. Mr.
Park In
-kook
Permanent Mission of the Republic of Korea to the United Nations
335 East 45th Street
New York, NY 10017
Dear Ambassador
Park
:
We write to express our deep concern over the recent escalation of
hostilities between the
Republic of
Korea and the DPRK in the
disputed waters around
Yeonpyeong island. We are especially distressed at
the civilian casualties that resulted from the shelling of the island
by the North on November 23. Both the
North and t
he South perceive the events that led up to this crisis differently, but the outcome in lost life
and heightened tensions is the same.
Military maneuvers in these waters by the ROK and the US have often been opposed by the North. When
shots were fired fro
m the South as a part of the most recent exercise, a reaction from the DPRK was to be
expected. What we did not expect, and cannot condone, was the shelling of an island with civilian
inhabitants.
A war with the
North
would be a disaster for both the ROK
and its neighbors.
We fear most for the
consequences of such a war for the people of the DPRK, who already suffer terribly from lack of food,
housing,
health care and essential medicines
. We appeal to your government to make the huma
n security
of the people
of both countries
the highest priority. The increased militarization of the region, for which
both the North and the South, along with their allies, are responsible, only serves to undermine and
damage the lives of all the Korean people.
We are also writi
ng to the leadership of the DPRK
and are urging them to avoid provocations against the
ROK
and to take steps that can
help restore civil relations between your two countries. Both the DPRK
and the ROK need to engage in peace negotiations that can bring an
end to decades of conflict and
mistrust. We stand ready to support you should you take this path toward peace and reconciliation.
Sincerely,
Sergey Kolesnikov
Vappu Tai
pale
Robert Mtonga
Gunnar Westberg
Co
-President, Russia
Co
-President, Finland
Co
-President, Zambia
Former Co
-President, Sweden
30
|
LÄKARE MOT KÄRNVAPEN 2011 # 124
Den 10 december tilldelades Liu Xiaobo Nobels fredspris för
sin långa och fredliga kamp för mänskliga rättigheter. Den
kinesiska statsledningen har hindrat honom, hans hustru och
hans advokat att resa till Norge och ta emot priset. I kombina-
tion med hotet om ekonomiska sanktioner mot länder som
deltar vid prisutdelningen i Oslo visar detta på prisets politiska
kraft och den kinesiska statsledningens svaghet. Världens ögon
riktas mot den största diktaturen, hur man hindrar människor
att tala och skriva fritt.
Det är med det fria ordets hjälp som mänskligt förnuft kan
segra över mänsklig dårskap, styra bort från hänsynslös utarm-
ning av biosfären och skapa en värld i fred, fri från kärnvapen
och i ekologisk balans.
Varaktig fred på vår jord förutsätter att de två största hoten
mot mänskligt liv, kärnvapnen och den tilltagande klimatef-
fekten, undanröjs. Kärnvapenkrigets förödande konsekvenser
har vi känt till sedan långt tillbaka och vi har tvingats leva med
detta hot i över sextio år. Dessa vapen står i strid med interna-
tionell humanitär rätt. Norska nobelkommittén har upprepade
gånger manat till besinning. Linus Pauling fick Nobels freds-
pris för sitt engagemang mot atombomben 1969 och Alva
Myrdal 1982 för sitt envetna diplomatiska arbete för nedrust-
ning. IPPNW tilldelades priset 1985 år för sitt ihärdiga upp-
lysningsarbete om kärnvapnens förödande medicinska konse-
kvenser. Organisationen ordinerar kärnvapenavrustning; det är
det enda som kan förhindra ”den sista epidemin”, kärnvapen-
kriget. Atomfysikern Joseph Rotblat erhöll, tillsammans med
Pugwashrörelsen, priset 1995 för sina ansträngningar att
minska kärnvapnens roll i internationell politik och på sikt
avskaffa dem. Förra året belönades Barack Obama för sina
uttalade intentioner att skapa en kärnvapenfri värld.
Kalla kriget var länge ett argument för kärnvapeninnehav.
Nu, då Berlinmuren sedan över tjugo år är riven, finns inte ens
detta tveksamma argument till försvar för innehav av förintel-
sevapnet.
Kärnvapenmakterna har lovat nedrustning sedan icke-sprid-
ningsavtalet ingicks 1970, men varit dåliga på att hålla sina
löften. Det finns fortfarande över tjugotusen kärnvapen i de
fem officiella kärnvapenstaterna USA, Ryssland, Storbritannien,
Frankrike och Kina och de fyra de facto kärnvapenstaterna
Indien, Israel, Pakistan och Nordkorea. Flera tusen vapen är on
high alert och kan avfyras inom minuter. Det finns fortfarande
kapacitet att döda jordens befolkning flera gånger om.
Nedrustningen går långsamt och risken för spridning är stor.
Vid FN:s översynskonferens av icke-spridningsavtalet i maj i
år och i första utskottet [bättre än första kommittén] nu i
höstas har de konkreta utfästelserna varit få. Bindande avtal till
trots saknas politisk vilja hos nyckelaktörerna. Någon konven-
tion mot kärnvapen finns ännu inte.
Norges utrikesminister uttalade sig i första utskottet: ”Vapen
som orsakar onödigt lidande och oacceptabel skada har ingen
plats i dagens internationella säkerhetspolitik” och Schweiz och
Costa Rica avgav liknande uttalande. Men Sveriges tidigare
tydliga röst i nedrustningssammanhang är idag under Carl
Bildts utrikespolitiska ledning svag.
Atombomben är en styggelse, inte bara för att den hotar våra
kroppar utan kanske än mer för att den ifrågasätter vårt för-
nuft, skriver Peter Englund i boken ”Brev från nollpunkten”
De åtta åren av dödläge under Bush-eran är över. Barack
Obama har med knapp marginal lyckats baxa igenom nya
START-avtalet. Men det fullständiga provstoppsavtalet
(CTBT) har ännu ej ratificerats av kongressen i USA.
Majoriteten av republikanerna där vill inte ha nedrustning –
och heller inte klimatavtal. I ett globalt perspektiv är det lika
farligt, fast på ett annat vis, att vara kärnvapenkramare och
klimatförnekare som att kväva det fria ordet med våld.
Män har med vapen styrt vår värld i årtusenden. Och den
manliga dominansen tycks inte bli mindre. Under nittonhund-
ratalet skördade krigen, som alla leddes av män, 183 miljoner
människoliv, mer än under mänsklighetens hela tidigare histo-
ria. Under fredsprisets 110- åriga existens har man vid nitton
tillfällen inte funnit någon värdig mottagare. Kvinnor har, som
vanligt, varit underrepresenterade. Det finns anledning att
påminna om att pacifisten Bertha von Suttner, genom sin per-
sonliga kontakt, hade en avgörande inverkan på Alfred Nobels
beslut att inrätta ett fredspris. (Bertha von Suttner blev 1905
den första kvinnliga pristagaren.). Man borde mer än vad som
är fallet idag uppmärksamma frågan om mans- och kvinnorol-
lens betydelse när det gäller nedrustning. Kanske är den väx-
ande feminismen vårt reella hopp om en fredligare värld.
Gösta Alfvén
gosta.alfven@slmk.org
Världens våld
ifrågasätter vårt förnuft
Med Nobels fredspris markerar norska stortinget i år betydelsen av det fria ordet, inte bara som
en mänsklig rättighet, utan också som en förutsättning för fred och utveckling.
LÄKARE MOT KÄRNVAPEN 2011 # 124
|
31
32
|
LÄKARE MOT KÄRNVAPEN 2011 # 124
Gunnar Westberg, Gunnar Dahlén, Gunnar E Carlsson och Björn
Klock, deltagare i panelen på symposiet Bakterier och Bomber
De båda professorernas akademiska och mer privata liv skild-
rades livfullt och humoristiskt av professor Gunnar E Carlsson,
docent Björn Klock, professor Gunnar Dahlén samt av Gunnar
Westberg från SLMK, kolleger, vänner och forna doktorander.
Moderator var STMK:s nuvarande ordförande Claes Reit.
Gunnar Dahlén, som både forskarutbildats hos Åke Möller
och efterträtt honom som professor i oral mikrobiologi, inled-
de symposiet. Han berättade att Åke, som var född 1916, tog
sin tandläkarexamen i Stockholm 1941. Från 1943 var han
verksam som privattandläkare i Göteborg. Åke intresserade sig
tidigt för rotbehandlingars problematik och insåg att för att nå
bättre behandlingsresultat måste man förbättra kunskaperna
om de bakterier som koloniserar rotkanalen. Vad händer exem-
pelvis om man rotfyller en tand med kvarvarande infektion i
kanalen? Det var typiskt för Åkes grundlighet att han på denna
fråga, som han väckte så tidigt, inte skulle lämna svar förrän
nästan femtio år senare. Efter att sökt upp professor Örjan
Ouchterlony 1951 och fått tillgång till ett laboratorium insåg
Åke att grundläggande väsentliga forskningsproblem var olös-
ta. Hur skulle bakterier transporteras från patienternas rotka-
naler till laboratoriet och hur skulle de kunna odlas ut på bästa
sätt? Dessa problem sysselsatte honom de följande femton
åren. Åke presenterade sina resultat 1966 i tegelstensavhand-
lingen Microbiological examination of root canals and periapi-
cal tissues of human teeth. Fakultetsopponent vid disputatio-
nen var lustigt nog Bo Krasse. Åke blev chef för Avdelningen
för oral mikrobiologi vid den nyinrättade Odontologiska
fakulteten i Göteborg 1969. Fram till sin pensionering 1984
var han. tillsammans med framför allt Lars Fabricius, intensivt
upptagen med att försöka att beskriva och förstå ekologi och
dynamik hos den bakterieflora som koloniserade rotkanalen.
Under denna period arbetade Åke med apor som försöksdjur
och hade många apor i stallarna på bakteriologen. Hans ronder
i frihamnen på jakt efter bananer blev välkända och både för-
söksdjur och människor i Åkes närhet stod under lång tid på
banandiet. Otaliga är de historier som berättats och fortfarande
berättas om Åke och hans förhållande till sina apor. Han var
också en teknologisk innovatör. Behövde han ett instrument
som inte fanns, tillverkade han det. När han exempelvis förstod
att de anaeroba mikroorganismerna spelade en avgörande roll i
utvecklingen av rotkanalsinfektion, ja då tillverkade han en
Föreningen Svenska Tandläkare mot Kärnvapen, STMK, passerade år 2009 25-årsstrecket. I no-
vember detta år avled en av föreningens förgrundsfigurer professor Åke Möller. Samma vecka
avled också en annan av föreningens trogna medlemmar, professor Bo Krasse. De är båda por-
talfigurer inom svensk odontologi. Deras akademiska karriärer löpte parallellt som professorer vid
Göteborgs Universitet och de förenades i sitt intresse för oral mikrobiologi. För att hedra minnet av
dessa båda eldsjälar inom både odontologi och STMK stod föreningen som värd för ett sympo-
sium på årets odontologiska riksstämma med titeln ”Bakterier och Bomber”. Symposiet var ägnat
minnet av deras gärningar som forskare, undervisare och deltagare i samhällsdebatten
LÄKARE MOT KÄRNVAPEN 2011 # 124
|
33
LÄKARE MOT KÄRNVAPEN 2010 # 122
|
33
anaerobbox. Boxen transporterade Åke sedan i nedmonterat
skick till olika platser i Sverige där bakterier behövde odlas.
Åkes betydelse och inflytande som forskare kan inte övervär-
deras. Hans metoder har imiterats och hans resultat begrundats
i otaliga internationella publikationer. När Åke blev intresserad
av en företeelse gav han sig in i denna med hull och hår. Under
många år var den orala mikrobiologin denna företeelse. Och
sedan, efter Åkes pensionering 1984. blev det kärnvapenpro-
blematiken. Insikten om hotet tycktes slå ner ”som en bomb”
och Åke arbetade, vid sidan av den fortsatta forskningen,
intensivt med att sprida kunskap om kärnvapen och att argu-
mentera för deras avskaffande. Han blev till ett lysande exem-
pel på hur ett personligt engagemang i en för världen oerhört
väsentlig fråga kan se ut.
Gunnar Westberg som samarbetat med Åke Möller i det
lokala nätverket av Yrkesgrupper mot Kärnvapen höll ett anfö-
rande om honom som presenteras separat, nederst på detta
uppslag.
Bo Krasses yrkesbana och forskargärning behandlades av
kollegan Gunnar E Carlsson. Den präglades mer av bakterier
än av bomber men han var ständigt en stödjande medlem i
STMK. Efter tandläkarexamen arbetade han och hustrun
Märta några år i Arvidsjaur. Där (och i många andra delar av
Sverige) fanns då ett veritabelt kariesträsk. Unga människor
fick helproteser på grund av karies. Bo kände att han ville
angripa kariesproblemet på annat sätt än enbart genom lag-
ningar och extraktioner och flyttade till Malmö där en tandlä-
karhögskola startats. Han kom att delta i den mångomtalade
Vipeholms-studien och fick senare ofta försvara denna under-
sökning, som starkt kritiserats av etiska skäl eftersom forsk-
ningen utfördes på mentalt handikappade patienter.
Undersökningen var beställd av medicinalstyrelsen just för
att komma tillrätta med den alarmerande kariessituation som
rådde. Studiens resultat ligger bakom mycket av det vi lär ut
nu, till exempel rekommendationen att koncentrera godisintag
till endast en gång i veckan – lördagsgodis. Han disputerade
1955 på en avhandling om lactobacillernas roll i kariesproces-
sen. Efter arbete som laborator i karieslära i Malmö tillträdde
han en professur i cariologi i Göteborg när tandläkarhögskolan
öppnade där. Han blev också första dekanus vid fakulteten.
Internationellt var han en mycket känd forskare, speciellt i
USA och bidrog till att ett antal hedersdoktorer inom ämnes-
området cariologi utsågs vid Göteborgs universitet.
I den efterföljande diskussionen togs bl a frågan om etik i
forskning upp. Både Åke och Bo fick kritik i detta avseende,
den förre för sina djurförsök och den senare för sitt deltagande
i Vipeholmsundersökningen som byggde på experiment med
kost för psykiskt handikappade. Det konstaterades emellertid
att detta vid tiden för undersökningarna inte ifrågasattes.
Tankar kring etiska frågor i forskningen har sakta vuxit fram
och etiska kommittéer som granskar planerade projekt började
komma först på 1980-talet. Bo Krasses sista publicerade artikel
från 2001 behandlar just denna problematik.
Föredragen i sin helhet finns på STMK:s hemsida: www.stmk.se
Monica Engvall
Inger Egermark (med ryggen mot kameran) och ordförande Claes
Reit i föreningens monter på den odontologiska riksstämman.
Åke Möller var initiativtagare, drivande kraft och under
många år ordförande i Svenska Tandläkare mot
Kärnvapen. Först 1984, vid 68 års ålder vaknade detta engage-
mang till liv. Varför så sent har vi frågat oss. Jag återkommer
med ett svar.
Det kunde ju ha blivit redan 1958, det stora märkesåret
1958, Tandfens år, Tandfen, The Tooth Fairy. Vad var nu det
för en historia? Jo, från 1945 och framåt gjorde kärnvapenmak-
terna provsprängningar med kärnvapen. Mer än 600 kärnvapen
sprängdes i atmosfären fram till år 1963. Radioaktivitet spreds
runt hela jorden. 16 millioner Curie spreds, ungefär 80 gånger
så mycket som Tjernobylkatastrofen trettio år senare. Politiker
och experter försäkrade oss att när radioaktiviteten blev så här
utspädd var den ofarlig. Men det vet man ju inte. Man kom på
den utmärkta idén att samla in barnens mjölktänder. 85000
mjölktänder samlades in av engagerade amerikanska mödrar, ja
snart i ett tjugotal länder i världen. Man kunde visa att under
perioden från 1958, då ett ganska litet antal provsprängningar
hade hunnit utföras, till 1965, steg halten av radioaktivt stron-
tium femfalt. Provsprängningarna, de ”ofarliga”, höll på att
förgifta världen. Denna kampanj blev den direkta orsaken till
det stopp för atmosfäriska kärnvapentest som USA och Sovjet
kom överens om år 1963. (Se separat text om Strontium och
mjölktänder) Men denna kampanj väckte inte Åke Möller, inte
heller mig, inte heller uppstod någon stor internationell rörelse
för kärnvapnens avskaffande. Orsakerna var: 1) Vi var rädda för
Sovjet och vågade inte tro att några avtal var möjliga med det
landet. 2) Stoppet för atmosfäriska kärnvapenprov gjorde att vi
trodde att en nedrustning var på väg. Det blev precis tvärtom.
3) Den svenska regeringen och dess representanter, t ex Alva
Myrdal, föreföll framgångsrika, vi gräsrötter behövde inte
agera. Kärnvapnen skulle komma att avskaffas.
GUNNAR WESTBERG OM ÅKE MÖLLER:
”
By far, the largest source of Sr-90 in the environment
(~99%) is from weapons testing fallout. Approximately 16.8
million curies of strontium-90 were produced and globally
dispersed in atmospheric nuclear weapons testing until 1980
(UNSCEAR 2001.
As a result of the Chernobyl accident, approximately
216,000 curies of Sr-90 were released into the atmosphere.
1958 dental associations in St. Louis, organized by Dr. Barry
Commoner, concerned about increasing fallout from abo-
veground nuclear tests, independently began collecting baby
teeth to ascertain strontium-90 levels since the bomb tests
began in 1945. It was soon clear that there had been statistical-
ly-significant, geometric increases since 1951. More than
60,000 teeth were collected and, by 1965, peak levels of about
5 pCi/grCa, were reached, indicating a fifty-fold increase since
1951.
The St. Louis findings were supported by UN measurements
of the strontium-90 levels found in the bone in autopsies of
New York City adults who died each year from 1955 to 1970.
By the 1960s, at least two dozen nations began their own mea-
surements of strontium-90 levels in the teeth of children,
which are better than autopsies performed on adult cadavers,
because birthdates provide a better indication of when one’s
major burden of Sr-90 was acquired.
All published studies tell a similar story; peak levels were
reached in the mid-1960s, when the huge amounts of Sr-90
released in the final massive US/USSR hydrogen bomb tests of
1962 finally rained out by 1964 and 1965.
In the 1970s, Sr-90 levels in baby teeth dropped back down
to about 1 pCi/grCa, about the same level reached in the US
by 1958. Studies published by Denmark and Japan were con-
tinued until the early 1980s, suggesting that sometime in the
mid-1970s the strontium-90 levels in teeth leveled out, follo-
wed by a slight upturn.
However, a current study of some 6,000 German baby teeth
collected since 1992 by the German Section of the International
Physicians for the Prevention of Nuclear War--winner of the
1985 Nobel Peace Prize Award--found the trend has changed.
The German Section of the International Physicians for the
Prevention of Nuclear War found a tenfold increase in the
teeth of German children born in the period following the
arrival of Chernobyl fallout in May of 1986, as compared with
children born in 1983.
Fakta om Strontium och mjölktänder -
ur United States Nuclear Regulatory Commission:
http://www.nrc.gov/reading-rm/doc-collections/fact-sheets/tooth-fairy.html
34
|
LÄKARE MOT KÄRNVAPEN 2011 # 124
Men när det nu inte gick så kom en stark reaktion i början
på åttiotalet. Då blev de flesta av oss som arbetar mot kärnva-
penhotet på något sätt väckta, av en film, en föreläsning, en
bild. Efter denna känslomässiga reaktion kom den intellektu-
ella analysen, analysen av faran och våra möjligheter och skyl-
digheter att göra en insats. För Åkes del förefaller det ha varit
tvärtom. Han övertygades av de argument som Läkare mot
Kärnvapen framförde och han ansåg att det var rimligt att en
annan medicinsk yrkeskategori, tandläkarna, engagerade sig på
samma sätt. Det hade väl varit rimligt att alla grupper inom det
medicinska arbetsområdet hade bildat en gemensam förening,
men den internationella läkarföreningen ansåg att det var
genom att tala som läkare som man hade störst chans att
påverka beslutsfattare.
Och Åke Möller, 68 år, övertygades av intellektuella argu-
ment men drevs sedan av känslan, en passion hade väckts för
kärnvapnens avskaffande, och en vrede över världens dårskap.
Det var sent, men vi var alla sena, och för Åkes del blev det i
alla fall mer än tjugo år av intensivt engagemang för en kärnva-
penfri värld.
– När man fått insikt kan man inte sitta stilla och hålla kun-
skapen för sig själv, sade Åke.
– Det gäller att avskaffa kärnvapnen innan dom avskaffar oss.
”Människan har nu nått den grad av teknisk utveckling att
det inte längre är möjligt att lösa konflikter med våld utan risk
att förinta sig själv”. Så citerade Åke Albert Einstein.
Varje år arbetade Åke med den utställning om kärnvapenvan-
sinnet som användes på Tandläkarnas riksstämma, på Läkarnas
riksstämma och på Bokmässan. Åke lade ner ett enormt jobb
på detta. Han fraktade utställningen i sin bil mellan Göteborg
och Stockholm. Både Åke och utställningen överlevde, men jag
tror inte någon åkte med honom. För varje år blev utställ-
ningen allt större, antalet texter allt fler, antalet broschyrer
ökade hela tiden. Jag vet inte hur många utställningar Åke hann
med, gissningsvis ett fyrtiotal. Dessutom undervisade han varje
år sista terminens tandläkarstuderande om kärnvapenhotet.
Under hans tid som ordförande i STMK deltog föreningen i
arrangerandet av många möten och symposier och böcker gavs
ut.
Åke trodde att andra människor var som han, man kunde
övertyga med förnuftsargument. Lyckligtvis levde han inte på
det viset. Tvärt om, han agerade med intensiva känslor. När vi
andra stod i montern och försiktigt försökte närma oss de pas-
serande gick Åke fram som en väckelsepredikant och lyckades
fånga intresset hos dem som försökte smita förbi vår utställ-
ning. När han ibland blev riktigt uppeldad över den ringa vis-
het med vilken vår värld styrs kunde han börja stamma.
Och här är något vi kan lära oss av Åke Möller. Det är aldrig
för sent. Han började detta arbete vid 68 års ålder, han fort-
satte med det i mer än tjugo år. Ända in i de sista åren ville han
ta till vara den utmätta tiden.
Det har varit ett privilegium att få stå bredvid Åke i hans
övertalningskampanjer. Jag har försökt lära mig av honom, och
något litet har kanske fastnat. Framförallt: Det är inte för sent.
Gunnar Westberg
DANSKE LÆGER MOD KERNEVÅBEN
OG PUGWASH DANMARK
I alt for mange år har kernevåben været betragtet som den største trussel mod menneskeheden, selvom klimaforandringerne
nu er mere i fokus. Muligheden for at kernevåben bruges igen er imidlertid fortsat en uacceptabel trussel, idet mange af verdens
ca. 20.000 kernevåben er affyringsparate indenfor få minutter. Selvom der heldigvis er skåret dybt i atomvåbenarsenalerne i de
senere år, spiller det ingen større rolle, om de 5 kernevåbenstater har 6.000, 600 eller 60 sprænghoveder hver, så længe strategien
for deres anvendelse forbliver uændret.
Den ekstremt ødelæggende virkning på mennesker kender vi fra Hiroshima og Nagasaki i 1945 og fra talrige scenarier udledt
af prøvesprængninger med langt kraftigere våben. Hertil kommer katastrofale miljøpåvirkninger og muligheden for udbredt
regional hungersnød.
I betragtning af at anvendelse af kernevåben i overvejende omfang rammer civilbefolkningerne, bør anvendelse være ulovlig
ifølge international ret. Undersøgelser viser, at et flertal af befolkningen i mange adspurgte lande, inkl. atommagterne, ønsker deres
land frit for kernevåben, hvilket politikerne burde tage anderledes alvorligt.
Mange initiativer er gennem årene taget for at afskaffe kernevåbnene. Eksempler er: Canberra-kommissionen, New Agenda
Coalition, The Tokyo Forum for Nuclear Non-Proliferation and Disarmament, Middle Powers Initiative, Weapons of Mass
Destruction Commission, Mayors for Peace, Pugwash, International Physicians for the Prevention of Nuclear War og ICAN.
Flere og flere nuværende statsledere, pensionerede og aktive højtstående militærpersoner, diplomater og videnskabsfolk er gen
-
nem årene trådt offentligt frem med et budskab om, at kernevåben ingen plads har i nutidige konflikter.
I april 2009 udtalte præsidenterne Obama og Medvedev i en fælles udtalelse, at de ville arbejde for atomar nedrustning og
afskaffelse af kernevåbnene, og Obama gentog dette ved tildelingen af Nobels Fredspris i dec. 2009. Så sent som 12.10.2010
udtalte Norges udenrigsminister, Jonas Gahr Støre, at Norge går ind for afskaffelse af alle kernevåben. Og ved International
Physicians for the Prevention of Nuclear War ́s (IPPNW) verdenskongres i år udtalte Den Internationale Røde Kors Komité, at
kernevåben må forbydes og elimineres ved en bindende international aftale.
Halvdelen af jordens overflade er omfattet af i alt 8 kernevåbenfri zoner, hvor en række lande har forpligtet sig til aldrig at
anskaffe atomvåben. I modsætning hertil er forslag om kernevåbenfri zoner i Europa hidtil mislykkedes, idet medlemskab i en
sådan zone ikke anses for at være foreneligt med samtidig at være medlem af NATO med denne organisations nuværende atom
-
våbenpolitik. Siden 1946 er der i mange internationale fora blevet vedtaget resolutioner angående kernevåbennedrustning, og
senest udtalte Sikkerhedsrådet i september 2009 et ønske om, at alle NPT-stater (deltagere i Ikke-spredningsaftalen for atomvå
-
ben) i enighed om aftalens §VI gennemfører forhandlinger i god ånd om nedrustning med endemålet total afskaffelse af kerne
-
våbnene.
Talrige initiativer udtrykker således et massivt ønske om, at der nu vedtages en traktat, der forbyder produktion, besiddelse,
anvendelse, overdragelse samt trussel om benyttelse af kernevåben, dvs. en kernevåbenkonvention i lighed med landminekonven
-
tionen og klyngevåbenkonventionen. En fuldt udarbejdet model til en sådan Nuclear Weapons Convention (NWC) ligger parat
i FN, udarbejdet af International Lawyers Against Nuclear Arms, The International Network of Engineers and Scientists against
Proliferation og IPPNW. Klar til vedtagelse!
På det nylige NATO-topmøde i Lissabon blev der vedtaget et nyt Strategisk Koncept for alliancen. I alliancens doktrin indgår
atomparaplyen fortsat som sikkerhedsgaranti. Opretholdes denne doktrin, vanskeliggøres arbejdet for nedrustning, ligesom en
kernevåbenkonvention udskydes til en usikker fremtid. Med det ændrede trusselsbillede efter den kolde krig, er der efter vores
mening intet, der taler for fortsat at bevare kernevåbnene.
Vi opfordrer derfor regeringen og Folketinget til at arbejde for afskaffelse af NATO’s kernevåben, herunder for fjernelse af de
200 USA-kernevåben, der er udstationeret i Europa og Tyrkiet. Samtidig opfordrer vi regeringen til at gå aktivt ind i arbejdet for
vedtagelse af en kernevåbenkonvention, der én gang for alle forbyder besiddelsen af og brugen af atomvåben for alle verdens lande.
Med venlig hilsen
Povl Revsbech
John S. Avery
Formand
Formand
Danske Læger Mod Kernevåben
Den Danske Pugwash Komité
www.dlmk.dk
www.pugwash.dk
revsbech@dadlnet.dk
avery.john.s@gmail.com
Nyt strategisk koncept for NATO
eller en kernevåbenkonvention?
Åbent brev til Udenrigsministeren, Forsvarsudvalget og Udenrigsudvalget
28. November 2010
LÄKARE MOT KÄRNVAPEN 2011 # 124
|
35
36
|
LÄKARE MOT KÄRNVAPEN 2011 # 124
INTERNATIONELL UTBLICK
Red Inge Axelsson · inge.axelsson@miun.se
36
|
LÄKARE MOT KÄRNVAPEN 2011 # 124
Senaten röstade 71-26 för att minska
antalet kärnvapen!
Den amerikanska senaten röstade den 22 december 2010
för det nya nedrustningsavtalet med Ryssland. Alla demo-
kratiska senatorer och 13 republikanska röstade för avtalet
så presidentens förslag fick den 2/3 majoritet som krävdes.
Flera f.d. republikanska utrikesministrar stöder avtalet.
För att få avtalet genom senaten gick president Obama
med på pengar till modernisering av kärnvapen och att
fortsätta planerna på ett missilförsvar i Europa.
IPPNW prisade det nya START-avtalet i ett uttalande
den 22 december: “Presidents Obama and Medvedev de-
serve credit for pushing this treaty through to a successful
conclusion. We hope they will now take bold new steps
to make good on their promise that the small reductions
guaranteed by this Senate vote are merely a ‘down pay-
ment’ on the nuclear-weapons-free world to which they
have pledged their leadership. The sooner all the nuclear
powers can get to work on a global nuclear disarmament
agreement, the better.”
IPPNW warned that modernization of the large arsenals
still possessed by the US and Russia would undermine
the progress made by the New START, and criticized US
plans to spend more than $85 billion over the next 10
years to rebuild its nuclear weapons research and produc-
tion complex.
“The focus after today must be on ways to accelerate the
liberation of the world from these weapons of mass an-
nihilation,” said Dr. [Björn] Hilt, “not on programs to
ensure that they will continue to endanger us for decades
to come.”
Samma dag skrev The New York Times:
”The [US] Senate gave final approval on Wednesday [22
December 2010] to a new arms control treaty with Russia,
scaling back leftover cold war nuclear arsenals and capping a
surprisingly successful lame-duck session for President Obama
just weeks after his party’s electoral debacle.
The 71-to-26 vote sends the treaty, known as New Start, to
the president for his signature, and cements what is probably
the most tangible foreign policy achievement of Mr. Obama’s
two years in office. Thirteen Republicans joined a unanimous
Democratic caucus to vote in favor, exceeding the two-thirds
majority required by the Constitution.
In Moscow on Thursday, senior Russian officials said Par-
liament would immediately begin debating the treaty. Appro-
val is not in doubt because Parliament is tightly controlled by
a pro-Kremlin political party. But it is not clear whether a
final vote will occur this week or next.
The ratification vote was the third bipartisan victory for the
president in the waning days of the session, while Democrats
still control both houses of Congress.”
“ ‘This is the most significant arms control agreement in ne-
arly two decades’ Mr. Obama said at a news conference after
the vote. ‘It will make us safer and will reduce our nuclear
arsenals along with Russia’s.’ “
“The treaty obliges each country to have no more than 1,550
strategic warheads and 700 launchers deployed within seven
years, and it provides for a resumption of on-site inspections”
“The treaty had the support of the nation’s uniformed military
leaders and of a host of Republican national security veterans,
including former President George H. W. Bush and five for-
mer secretaries of state, Henry A. Kissinger, George P. Shultz,
James A. Baker III, Colin L. Powell and Condoleezza Rice.
But many of the party’s potential 2012 presidential candida-
tes, like Sarah Palin, Mitt Romney, Newt Gingrich and John
Thune, came out against it, as did the two top Republican
leaders in the Senate, Mitch McConnell of Kentucky and Mr.
Kyl, the lead Republican negotiator.”
“To bypass the hostile leaders and win over other Republican
Senators, Mr. Obama made a commitment to spend $85 bil-
lion over 10 years to modernize the nation’s nuclear weapons
complex, so that the smaller arsenal would still be well-main-
tained and effective. He also gave repeated assurances that he
would follow through on development of missile defense in
Europe, despite Russian resistance.”
“Mr. Kerry [demokraternas förhandlare i senaten] also ac-
cepted on Tuesday night a declaration that the United States
should open new talks with Russia within a year to negotiate
a new treaty curbing tactical nuclear weapons, the smaller
battlefield bombs that are not covered by New Start or any
previous Russian-American treaty.
Russia has far more such weapons than the United States,
and according to American officials, as recently as last spring
Russia moved some of them closer to its borders with NATO
nations, as a response to American missile-defense deploy-
ments. Some experts consider these smaller bombs a greater
risk of theft or black-market diversion to rogue states or ter-
rorist groups.”
“The treaty must still be approved by the Russian Parliament,
an endorsement that the Kremlin had withheld while wait-
ing for the Senate to act. Given the authoritarian nature of
Moscow’s political system, that approval is seen as certain.”
Drottningord
I juletider, när detta skrivs, kan det vara uppbyggligt att
lyssna på en riktig drottning: drottning Noor av Jorda-
nien, änka efter kung Hussein, född i USA som Lisa
Najeeb Halaby, med sina släktrötter i Syrien, Storbritan-
nien och Sverige. Drottning Noor är en av grundarna
av Global Zero som arbetar för ett totalt utrotande av
kärnvapnen. (Hans Blix och Carl Bildt har underteck-
nat deras appell till jordens ledare.) Hon argumenterar
starkt mot kärnvapen i en intervju av Jonathan Mann i
CNN. Gå in på cnn.com, sök ”Queen Noor” och lyssna!
www.globalzero.org
LÄKARE MOT KÄRNVAPEN 2011 # 124
|
37
Burma: Ett blivande kärnvapenland?
Det finns belägg för att inkomster från försäljning av gas
till Thailand av Burmas generaler deponeras i off shore-
länder i amerikanska dollar för att användas till inköp av
vapen, bl.a. kärnvapenteknologi. Det kommer att ta
Burma flera år att lära sig behärska denna teknologi men
Burmas vilja till kärnvapen är oroväckande enligt Robert
Kelley, f.d. chef för International Atomic Energy Agency
(IAEA).
EarthRights International http://www.earthrights.org/cam-
paigns/burma-s-nuclear-ambitions-are-natural-gas-sales-
funding-burma-s-secret-nuclear-program
Kazakstan: 456 kärnvapenprov med
okänd effekt på folkhälsan
Mellan 1949 och 1989 sprängde Sovjetunionen 456
atombomber vid Semipalatinsk i östra Kazakstan. Men
hälsoeffekterna har inte följts upp, konstaterar the Lancet:
“Yet, despite the scrutiny, the true effect on health has
proved extremely tricky to pin down. In Nagasaki and
Hiroshima, tens of thousands of people died from the
force of the initial blasts, from burns and from acute
radiation sickness. The consequences of the 1986
Chernobyl nuclear reactor disaster are disputed but
researchers attribute a spurt of thyroid cancers to the pres-
ence of large quantities of radioactive iodine in the fallout.
In Semipalatinsk, the answers are more elusive. “We need
much more thorough epidemiological studies before we
can make conclusions about cause and effect”, says
Shunichi Yamashita, chair of the Atomic Bomb Disease
Institute at Nagasaki University, Japan, who has been
visiting Semipalatinsk for 15 years.
What is certain is that the tests were done with little con-
cern for people living on the steppe around the site. The
most dramatic—and dangerous—explosions were seen
between 1949 and 1963, when the bombs were either
detonated on a platform or dropped from aircraft. After
that, the bombs were detonated underground.”
Parfitt T. Lancet. 2010 Oct 16;376(9749):1289-90.
LÄKARE MOT KÄRNVAPEN 2011 # 124
|
37
Att döda med joystick
British Medical Journal rapporterar att ‘the Fellowship of
Reconciliation’, en av Storbritanniens äldsta pacifistiska
organisationer, protesterar mot användningen av drönare
och andra fjärrstyrda vapen. “Young military personnel
raised on a diet of video games now kill real people remo-
tely using joysticks” säger organisationen.
BMJ 2010; 341:c5259
Färre krig – men fler de senaste åren
I det senaste numret av Human Security Report från the
Human Security Research Project vid Simon Fraser
University konstaterar man att den långsiktiga trenden är
en minskad risk för både inbördeskrig och internationella
krig. De värsta konflikterna, de med minst 1000 döda/år,
har minskat med 78 % sedan 1988. Men allt är inte ljust:
antalet väpnade konflikter har nu ökat igen efter att ha
minskat under ett årtionde och konflikterna har blivit
mer svårlösta.
Tidskriften finansieras av regeringarna i Canada, Norge,
Storbritannien, Sverige och Schweiz och publiceras av
Oxford University Press.
Human Security Report 2 december 2010
CDC: Radiologisk terrorism
Center for Disease Control and Prevention (CDC),
smittskydds- och folkhälsomyndigheten i USA, har sam-
manfattat vilken beredskap man har i USA för nukleära
olyckor och nukleär terrorism. Sistnämnda, också kallad
‘radiological terrorism’, kan innebära att man sprider
radioaktivt material med hjälp av en ‘radiological disper-
sal device’ (RDD) eller en enkel, hemmagjord ’impro-
vised nuclear device’ (IND). När Aleksander Litvinenko
dog i London år 2006 av förgiftning med den radioaktiva
isotopen polonium-210 misstänkte man att tusentals
människor från många länder hade blivit utsatta för strål-
ning från 210Po. Nu håller CDC på att bygga ut sina
laboratorier så att man ska kunna mäta α-, β- och
γ-strålning i hundratals eller tusentals prover per dag och
identifiera 22 olika radioaktiva isotoper.
Morb Mortal Wkly Rep. 2010 Sep 17;59(36):1178-81.
Våldtäkt som vapen
Våldtäkt och annat sexuellt våld utövat av soldater i en
väpnad konflikt klassificeras av Internationella brottmåls-
domstolen (International Criminal Court) som krigsför-
brytelse och ibland som folkmord (genocide).
Könsstympning, tvångsäktenskap och våldtäkt följt av
mord är enligt internationell lag tortyr och ett brott mot
Genèvekonventionen. I Demokratiska Republiken Kongo
ägde 16 000 våldtäkter rum år 2008. Många offer fick
inte bara utstå våldtäkt utan också ett oerhört grymt
stympande av underlivet.
Kivlahan C et al. BMJ 2010;340:c3270; Läkartidningen
2009;106(49): 3323 och 2010-12-14 nummer 51 (på
nätet). Namninsamling: http://www.stopthewarrapes.com/
38
|
LÄKARE MOT KÄRNVAPEN 2011 # 124
Forskare och ingenjörer
mot kärnvapen
Föreningen verkar för en kärnvapenfri värld genom att
informera om kärnvapen och effekterna av kärnvapenkrig samt genom
opinionsbildning. Föreningen erbjuder medlemskap till forskare och
ingenjörer som vill stödja föreningens syften. Medlemskap fås genom
att betala årsavgift (160 kr, resp 80 kr för studerande) till Pg 220603-5.
DLMK:s bestyrelse
Formand:
Povl Revsbech
Langdalsvej 40, 8220 Brabrand
Tlf. 86 26 47 17
E-mail: revsbech@dadlnet.dk
Bestyrelsesmedlem:
Anton Aggernæs
Godthåbsvej 22, 4. tv
2000 Frederiksberg
Tlf. 38 34 35 07
E-mail: aggernaes.a@dadlnet.dk
Deputy councillor, redaktør:
Klaus Arnung
Kæmpehøjvej 3, 2950 Vedbæk
Tlf. 45 66 11 81
E-mail: k.arnung@dadlnet.dk
DLMK:s sekretariat:
c/o Povl Revsbech
Tlf. 86 26 47 17
E-mail: revsbech@dadlnet.dk
Medlemskab opnås ved
indbetaling af årskontingent
på Giro 8 03 91 00
300 Dkr for læger og pensionister
100 Dkr for studenter
200 Dkr for støttemedlemmer
DLMKs hjemmeside: www.dlmk.dk
Kasserer:
Niels Dahm
Hovedvej 14, Avernakø, 5600 Fåborg
Tlf. 62 61 83 61
E-mail: dahm@avernak.dk
International councillor:
Cæcilie Bøck Buhmann
Refnæsgade 53, 3. tv
2200 København N
Mobil-tlf. 26 18 95 06
E-mail: cbuhmann2002@yahoo.com
Ordförande
Nicholas Etherden · 031-299920
n_etherden@hotmail.com
Ledamöter
Stefan Andersson, Lund
Stefan Björnson, Nynäshamn
Bo Höörgren, Malmö
Lars Ingelstam, Stockholm
Lars Rydén, Uppsala
Neri Voghera, Stockholm
www.sweseana.org
info@sweseana.org
Box 16365
10327 Stockholm
Nordiskt vårmöte i
Uppsala 6-8 maj
Boka dagarna! Mera information
i nästa nummer av LMK,
på SLMK:s hemsida www.slmk.org
eller genom Josefin Lind tel 08 – 400 20 483
MÄNNISKAN OCH KÄRNVAPNEN
LÄKARE MOT KÄRNVAPEN 2011 # 124
|
39
Ordförande: Jan Larsson, Linnégatan 2H, 753 32 Uppsala,
tel 018-14 62 12, mobiltel 0730-722 588
e-post: jan.larsson@slmk.org
Vice ordf: Martin Tondel, Lekparksvägen 2,
582 75 Linköping, tel 013-39 64 74,
e-post: martin.tondel@slmk.org
Leonore Wide, Syrenparken 23,
133 35 Saltsjöbaden, tel 08-717 65 17,
e-post: leonore.wide@slmk.org
Sekreterare: Meit Krakau, Danarövägen 19,
182 56 Danderyd, tel 08-753 13 50,
e-post: meit.krakau@slmk.org
Ansvarig för Gunnar Westberg, Olivedalsgatan 23, 5 tr
kontakter 413 10 Göteborg, tel. 031-82 86 92 (b),
med IPPNW. mobiltel 0762-17 30 23
Tidigare e-post: gunnar.westberg@slmk.org
Co-president
ÖVRIGA
ORDINARIE
Hans Levander,
Vårdkasvägen 11, 756 55 Uppsala,
tel 018-32 43 47, fax 018-32 00 84,
e-post: hans.levander@slmk.org
Frida Sundberg, Norra Ågatan 5B,
416 49 Göteborg, tel 031-700 88 08,
e-post: frida.sundberg@slmk.org
Vendela Englund-Burnett,
Mimergatan 13, 654 60 Karlstad,
tel + fax 054-21 29 42,
e-post: vendela@slmk.org
Åsa Lindström,
Kriebsensgat. 7 b lgh 1202,
632 20 Eskilstuna
tel 090-77 60 26, mobiltel 073-663 11 40
e-post: aasalin@yahoo.se
Johannes Norberg,
Ö Nygatan 104, 1 tr, 93135 Skellefteå,
tel 090-19 20 33, mobiltel 070-275 42 22,
e-post: johannes.norberg@slmk.org
Andreas Tolf (studentrepresentant),
Pedagoggränd 3 F, 90730 Umeå,
tel 070 - 636 3834
e-post: andreas.tolf@slmk.org
SUPPLEANTER
Gösta Alfvén,
Svartensgatan 20, 116 20 Stockholm,
tel 08-643 47 02 + fax efter telefonanmälan
e-post: gosta.alfven@slmk.org
Martina Grosch
Sölvesborgsgatan 3b, 2tr · 214 36 Malmö
mobiltel 0762-48 28 46,
e-post: martina.grosch@slmk.org
Anneli Schmauch,
Språkgränd 1, 907 33 Umeå,
tel 090-19 91 48, fax 090-785 17 17 (a),
e-post: anneli.schmauch@slmk.org
Christina Vigre Lundius,
Håkantorpsmölla,
284 91 Perstorp, tel 0435-347 31,
e-post: christina.vigre.lundius@slmk.org
Nelli Jonasson-Filippova
Lars Olofs Gata 12 läg 4
541 44 Skövde
mobiltel: 076–23 00 634
e-post: nelli@slmk.org
Monika Palmgren,
Slottsvägen 6, 169 69 Solna,
tel 0709-22 85 51,
e-post: monika.palmgren@slmk.org
John Henriksson
Hjorthagsgatan 10 e, 413 17 Göteborg
e-post: john.henriksson@slmk.org
Thomas Silfverberg,
Valhallav. 25 A, lgh 1201
791 42 Falun
tel 073-581 71 34,
e-post: thomas.silfverberg@slmk.org
Johannes Eldblom
Landalagången 14, 6 tr
411 30 Göteborg
031-41 40 35 · 073-42 33 100
johannes@eldblom.dk
Wenjing Tao
Polkastigen 7, 152 70 Södertälje
E-post: wenjing.tao@slmk.org
Mobiltel: 073-7641952
Valberedningen har utgjorts av:
Carin Odhner (sammankallande), Sturevägen 30, 182 74 Stocksund,
tel, 08-755 50 29, e-post: carin.odhner@telia.com
Camilla Sköld
Engelbrektsgatan 28 B, 3 tr, 771 30 Ludvika, mobiltel 073-369 79 93
e-post:camilla.mattsson@slmk.org
Karin Svensson
Hantverkareg 10 A, 341 36 Ljungby, mobiltel 0735-80 75 40,
e-post: iku_karin@yahoo.se
STUDENTSUPPLEANT: VAKANT
REVISION
Auktoriserad revisor
Jan Anders Nilsson,
PWC,
Box 1215, 251 12 Helsingborg,
tel 042-37 72 00,
e-post: jan-anders.nilsson@se.pwc.com
Auktoriserad revisor, suppleant
Jonas Grahn,
PWC,
Torsgatan 21, 113 97 Stockholm,
tel 08-555 330 00,
e-post: jonas.grahn@se.pwc.com
Föreningsrevisor
Bengt Lindell
Bättre Tiders Gränd 18, 393 59 Kalmar,
tel 0480-44 99 24,
mobiltel 070-647 23 47
e-post: bengt.lindell@slmk.org
Föreningsrevisor, suppleant
Kristina Olofsson,
Varvsgatan 3b, 824 50 Hudiksvall,
tel 0650-102 56,
e-post: kristina.olofsson@slmk.org
KASSÖR OCH KANSLICHEF:
Klas Lundius,
Håkantorpsmölla, 284 91 Perstorp,
tel 0435-351 58, mobiltel 070-520 83 58
e-post: klas.lundius@slmk.org
Valberedningens förslag till
SLMK:s STYRELSE 2010 – 2011
POSTTIDNING B 03
Avsändare:
SLMK, c/o Lundius
Håkantorpsmölla
284 91 PERSTORP
Sweden
Begränsad
eftersändning
Vid definitiv eftersändning
återsänds försändelsen med
nya adressen på baksidan
KÖP EN LOTT OCH STÖD
IPPNW:S ARBETE!
Du har chans att vinna $10 000!
ÖVERSKOTTET GÅR TILL IPPNW:S STUDENT-
OCH RESEVERKSAMHET
FÖR MER INFORMATION OCH VILLKOR FÖR LOTTERIET GÅ
TILL http://www.ippnw.org/Support/raffle.htm
Vinstlotten dras på huvudkontoret i
Boston i juni 2011.
Kontakta Klas Lundius om du vill köpa en lott: klas.lundius@slmk.org
Foto: Åsa Lindström
Tack vare överskottet från förra årets lotteri kunde studenter från hela världen genomföra en ”Biking Against Nuclear Weapons
tour” genom Europa i samband med världskongressen i Basel, augusti 2010. De cyklade från Tyskland till Schweiz och stannade till
i olika städer där de höll demonstrationer och träffade politiker.
Köp en lott till dig själv, dela med en vän eller gå ihop flera stycken. Varje lott
kostar $100. Eller varför inte ge bort en lott i present till någon som du tycker
ska ha chans att vinna $10 000!