Text från PDF
LÄKARE MOT KÄRNVAPEN
UTGIVEN AV: SVENSKA LÄKARE MOT KÄRNVAPEN I SAMARBETE MED:
DANSKA LÄKARE MOT KÄRNVAPEN
|
FORSKARE OCH INGENJÖRER MOT KÄRNVAPEN
|
SVENSKA TANDLÄKARE MOT KÄRNVAPEN
Nr 116
MARS 2009
www.slmk.org/index.shtml
Lär dig mera om kärnvapen på internet! Nu finns ett stort läromaterial tillgängligt,
både på svenska och engelska och inom kort även en lärarhandledning (sid 10)
I detta nummer även: Produktion av medicinska radioisotoper ger
problem vid övervakning av provstoppsavtalet (sid 9)
Från redaktörerna:
Med omslagsbilden vill vi lyfta fram det
heltäckande informationsmaterial om
kärnvapen som nu finns tillgängligt på
nätet, både på svenska och på engelska.
Ansvarig utgivare: Jan Larsson | Linnég. 2 H, 753 32 | UPPSALA
Tel 018-14 62 12 | E-post: jan.larsson@slmk.org
Red för detta nr: Jan Larsson och Ulf König
Tryckeri: AM-tryck & reklam i Hässleholm | 0451-38 49 50
Grafisk red. & formgivning: AM-tryck & reklam i Hässleholm | 0451-38 49 50
Manusstopp för nästa nr (117): 1 maj, 2009
Manus till nästa nr skickas till: Jan Larsson (adress ovan)
Prenumerationsärenden handläggs av kansliet i Perstorp, adr se sid 3. Tryckt på miljögodkänt papper.
SVENSKA LÄKARE MOT KÄRNVAPEN
Informationsblad nr 116, mars 2009
ISSN: 1400-2256 Upplaga: ca 6 000 ex
DLMK/SLMK –
presentation
Läkare mot kärnvapen är en kvartals
tidskrift som ges ut av föreningen Sven-
ska läkare mot kärnvapen (SLMK) och
Danske læger mod kernevåben (DLMK).
SLMK har ca 5000 läkare, medicinstu
denter och stödpersoner som medlem
mar; DLMKs medlemsantal är ca 350.
Föreningarna är de svenska och danska
grenarna av International Physicians for
the Prevention of Nuclear War (IPPNW)
med ca 150 000 läkare i ca 50 länder som
medlemmar. SLMK, DLMK och IPPNW är
politiskt och religiöst obundna organisa
tioner med målet att avskaffa kärnvapnen
genom att sprida saklig information om
kärnvapnens medicinska effekter. IPPNW
har huvudkontor i Boston och leds av två
ordföranden (”copresidents”).
A grass root appeal with a call for a peace
initiative from the Swedish government
is on its way through Sweden. Initiated
by a group of NGOs, it all started in
Haparanda on a Saturday in November
2008 at five minutes before noon.
Passing every township in Sweden, it will
end up in Stockholm at the office of the
Swedish government after a little more
than a year. Manifestations take place in
most cities in Sweden and signatures on
the message are collected and sent to the
foreign office. The aim is to put pressure
on the government to take action at the
NPT conference next year. Read about a
typical Saturday (in Hudiksvall) on page
8. When discussing nuclear weapons,
correct knowledge is crucial. Together
with Svenska Freds, SLMK has created a
comprehensive bank of information,
now accessible on the internet, both in
Swedish and in English. To promote
teaching about nuclear weapons issues in
Swedish schools, a teacher’s instruction
will soon be included. On the centre
spread you will find information on
“Learn about Nuclear Weapons”.
“There is no one more talented; no one
better equipped to be the US minister of
energy at this critical time when we have
to tackle great challenges such as the
global warming, the energy safety and a
reevaluation of our position concerning
nuclear weapons.” These words by
Senator Dianne Feinstein from California
refer to Steven Chu, Nobel prize winner
and now appointed minister of energy in
president Obama’s new government. In
an article by our man in the US, Claes
Andreasson, you can read more about
Chu’s interesting background and about
the problems that he faces when taking
over the responsibility for the US nukes.
In the leading article of this number,
former IPPNW co-president Gunnar
Westberg writes about the IPPNW poli-
cy concerning work in non-democratic
nations. Gunnar reminds us of how the
international physician movement
against nuclear weapons once started.
During the cold war, American cardiolo-
gist Bernard Lown invited his Sovjet
colleague Evgenij Chazov to cooperate,
in spite of the Sovjet Union being the
great enemy. Gunnar maintains that
dialogue is the way forward, not isola-
tion.
Författaranvisningar
Redaktionen välkomnar manuskript
som behandlar SLMKs/DLMKs arbets
område. Bidragen tas helst emot via e
post, som bifogat Worddoku ment. Det
går även bra att skicka texten på diskett/
cd. Bifoga gärna foton, allrahelst digitala
bilder med hög upplösning. Pappersko
pior går också bra. Fäst inga gem på fo
tona och skriv inget på dem, ej heller på
baksidan – sätt istället en nummeretikett
på baksidan och bifoga bildtext separat.
Re dak tionen förbehåller sig rätten att
redigera och korta bidragen. Tiden från
manusstopp till postdistribution har kor
tats till en månad för att tidningens in
nehåll ska bli färskare. Detta kräver att
tidpunkten för manus stopp iakttas
strikt.
Utgivningsplan
Nr Manusstopp Distribution
117 1/5 09 juni
118 1/9 09 oktober
119 1/12 09 januari
120 1/2 10 mars
SUMMARY IN ENGLISH
Rättelse I förra numrets ”Internationell
utblick” kom jag med en orimlig siffra för
skillnaden mellan vad den rika världen sat
sade på sina banker och på millenniemmålet.
Jag felöversatte engelskans trillion som på
svenska ska heta biljon (10
12
). Jag tog
Wikipedia till hjälp men det hjälpte inte: jag
blandade bort nollorna. Jag kan inte återfinna
ursprungstexten men gör ett nytt försök:
US$ 2 700 000 000 000 till de rikas banker;
US$ 50 000 000 000 till de fattigas Millennium
Development Goals;
dvs. ”bara” 54 gånger mer till oss rika.
Inge Axelsson
LÄKARE MOT KÄRNVAPEN 2008 # 116
|
3
AKTUELLA
SLMK-ADRESSER M.M.
AKTUELLA
DLMK-ADRESSER:
Se sid 14
SLMKs ordförande
Jan Larsson Linnégatan 2H, 753 32 Uppsala,
tel 018-14 62 12, mobiltel 070-787 16 72
e-post: jan.larsson@slmk.org
Kanslichef
Klas Lundius | Håkantorpsmölla | 284 91 Perstorp
Tel: 0435-351 58
Mobiltel: 070-520 83 58
E-post: klas.lundius@slmk.org
Medlemsreg o bokföring
Margareta Gustafsson
Tel: 0435-351 58
E-post: margareta.gustafsson@slmk.org
Kansli för Stockholmsregionen
Annika Rådberg | Svenska Läkarförbundet
(Villagatan 5) | Box 5610 | 114 86 Stockholm
Tel: 08-790 33 05
E-post: annika.radberg@slf.se
Läkarfonden för Förebyggande av Kärnvapenkrig
Postgiro: 90 10 90 – 1
Bankgiro: 901 – 0901
Medlemsavgift 2009:
290 kr resp 100 kr (stud), sätts in på:
pg 90 10 90 – 1 eller
bg 901 – 0901
Prenumeration på ”Läkare mot kärnvapen” ingår.
SLMKs hemsida:
www.slmk.org
IPPNW:s hemsida:
www.ippnw.org
* * *
Landsnummer – telefon:
Sverige: 0046 -
Danmark: 0045 -
INNEHÅLL NR 116
Ledare
IPPNW:s arbete i diktaturer 4
Gunnar Westberg
INTERNATIONELL UTBLICK 5
Inge Axelsson
Chu och Kärnvapnen 6
Claes Andreasson,
Budkavlen
för en kärnvapenfri värld drar genom Sverige. 7
Fredrik Jansson
Medicinska radioisotoper och CTBT 8
Martina Grosch
Lär om kärnvapen!
SLMK:s informations- och undervisningsmaterial 10
Leonore Wide
Handledning i nedrustningsundervisning
för lärare och elever 11
Ingrid Inglander
Et åbent brev til den amerikanske kongres
fra NATO-parlamentarikere 12
Povl Revsbech
SLMK:s STYRELSE
2008 – 2009 15
4
|
LÄKARE MOT KÄRNVAPEN 2008 # 116
Det sägs att den internationella läkarrö-
relsen mot kärnvapen föddes när en hiss
fick stopp mellan våningarna i ett hotell
i Moskva. Bernard Lown och Jevgenij
Chazov, som befann sig i hissen, hade
samarbetat för att minska risken för
hjärtinfarkter i befolkningen i USA och i
Sovjet. Lown var sedan många år engage-
rad i Physicians for Social Responsibility,
den grupp i USA som ansåg att informa-
tion om kärnvapenkrigets följder var ett
medicinskt ansvar. Medan hissen stod
stilla tog Lown chansen att övertala
Chazov att förebyggande av kärnvapen-
krig var långt viktigare än förebyggande
av hjärtinfarkt. Endast genom samarbete
mellan USA och Sovjetunionen kunde
kärnvapenkrig förhindras. Chazov blev
övertygad och hissen kom igång.
Samarbete mellan diktaturen Sovjet och
västliga demokratier? Detta ansåg många
vara anstötligt. Men det var detta bro-
byggande IPPNW fick Nobels fredspris
för! ”Ni går ryssarnas ärenden” sa många,
både i USA, Europa och Sverige. Visst,
det gör vi, var vårt svar. Vi vill skydda
ryssarna. Och amerikanerna. Och alla
världens folk. Skydda från den stora,
irreversibla katastrofen. Vårt ansvar är att
informera om kärnvapenkrigets konse-
kvenser, både i Sovjet och i USA och
överallt.
Detta var inte oproblematiskt. Chazov
var medlem av kommunistpartiets cen-
tralkommitté. Lyckligtvis. Annars hade
han förmodligen inte kunnat göra myck-
et nytta. När han senare blev hälsovårds-
minister kunde ha verkligen göra en stor
insats. Han påverkade i hög grad Mikhail
Gorbatjov. Hade Chazov varit dissident
och hamnat i Sibirien hade han kanske
moraliskt varit ett föredöme, men hans
insats mot kärnvapen hade fått föga
effekt.
Vår situation idag är annorlunda.
Antalet diktaturer i världen har minskat
dramatiskt. IPPNW har dock föreningar
i Pakistan och Nordkorea och vi arbetar
på att etablera oss i Iran och Kina. Det är
vår uppgift att försöka att även i dessa
länder öka insikten om att kärnvapen
inte ökar säkerheten utan tvärtom. USA:s
krig mot Irak hade som förevändning att
Irak kunde ha kärnvapen. Om t.ex.
Nordkorea skulle bygga ett fungerande
kärnvapensystem – den enda bomb man
testat blev ju närmast en blindgångare -
skulle risken för ett anfall från USA öka.
Om Iran tillverkar och testar kärnvapen
är risken stor att USA, eller kanske Israel,
bombar landets kärnvapenanläggningar.
Israel begärde förra året att få ameri-
kanskt stöd för ett sådant anfall, men
president Bush vägrade.
Vår uppfattning om kärnvapenkrigets
konsekvenser kan vi föra fram även i
diktaturer, på samma sätt som vi gjorde i
Sovjet. Vi kan och måste arbeta även i
diktaturer. Att ett land blir en demokrati
innebär dessutom inte självklart att lan-
det avskaffar sina kärnvapen!
Men naturligtvis minskar risken för
krig när alltfler länder blir demokratier.
Hur kan vi bäst stödja den demokratiska
utvecklingen i t ex Iran och Nordkorea?
Jag tror att det viktigaste vi kan göra är
att försöka öka kontakterna med omvärl-
den, med demokratierna. Om vi kunde
hjälpa tusen unga studenter från
Nordkorea att studera i demokratiska
länder i ett par år skulle det säkert
främja en demokratisk utveckling i detta
det mest slutna av alla länder. På samma
sätt tror jag att det bästa man kan göra
för att stärka demokratin i Iran är att
erbjuda studentutbyte med USA och
Europa. Många av ledarna vill inget
hellre är att deras söner, kanske t o m
döttrar, skall få studera vid amerikanska
universitet! Vi behöver inte predika
demokrati, vi skall visa att demokrati
fungerar.
Detta var en gång Ronald Reagans
insats. Han inbjöd Michael Gorbatjov
att besöka USA: Gorbatjov har berättat
att han såg enorma farmer i Mellanvästern
som sköttes av enda familj, farmer som
skulle ha behövt hundratals kolchosarbe-
tare i Sovjet. Gorbatjov såg och förstod
värdet av fri marknad och av demokrati.
Där, och inte vid skrivbordet föddes
Perestrojka. Det var exemplet Den effek-
tiva marknadsekonomin som orsakade
den politiska förändring som ledde till
Sovjetunionens fall, inte kapprustning-
en. Föreställningen att Sovjets militära
kapprustning var orsaken till regimens
fall är allmänt spridd men i huvudsak
ogrundad.
Skall vi arbeta för demokrati gör vi det
bäst genom att visa hur den fungerar.
Nyligen besökte två läkare från den
nordkoreanska IPPNW-föreningen
Sverige och SLMK. Bland annat var man
i Göteborg. När en av kollegerna vid
Sahlgrenska sjukhuset ägnade en stor del
av samtalet med de nordkoreanska gäs-
terna åt att kritisera sjukhusets ledning
och sjukvårdspolitikerna gjorde det stort
intryck pä våra nordkoreanska kolleger.
Dom var helt konsternerade. Hur kan
han kritisera ledningen.
Nog borde vi i vårt arbete för att avskaffa
kärnvapnen hålla kontakterna öppna
med diktaturer som Nordkorea och
Iran!
Gunnar Westberg
Tidigare co-president i IPPNW
IPPNW:s arbete i diktaturer
LEDARE
INTERNATIONELL UTBLICK
Red Inge Axelsson · inge.axelsson@miun.se
President Obama: Statement on
Call for World Without Nuclear
Weapons (January 17, 2008)
“I welcome the renewed call by Sam
Nunn, George Shultz, Henry Kissinger,
and William Perry to urge the United
States to support a world free of nuclear
weapons.”
“As President, I will set and seek the
goal of a world with no nuclear weapons.
We will always maintain a strong deter-
rent as long as nuclear weapons exist. But
we will move forward down the long road
toward eliminating nuclear weapons by
securing all loose nuclear materials within
four years; stopping the development of
new nuclear weapons; working with
Russia to take U.S. and Russian ballistic
missiles off hair trigger alert; seeking dra-
matic reductions in U.S. and Russian
stockpiles of nuclear weapons and mate-
rial; and setting a goal to expand the U.S.-
Russian ban on intermediate-range mis-
siles so that the agreement is global.”
http://www.barackobama.
com/2008/01/17/statement_on_call_for_
world_wi.php
President Obama och Dr Caldicott
“As US President Barack Obama assumes
office on this historic
day, we would like
to remind him of his recent statement
that
”A world without nuclear weapons is
profoundly in America’s
interest and the
world’s interest. It is our responsibility
to
make the commitment, and to do the
hard work to make this
vision a reality.””
Den som säger detta är Dr Helen
Caldicott, barnläkare från Australien,
verksam som aktivist mot kärnvapen
redan när min familj och jag bodde i
USA för 29 år sedan. Hon konstaterar
att eftersom kalla kriget är över förträn-
ger vi hotet från kärnvapnen, ”the ulti-
mate public health issue”. Hon avslutar
sin ledare i Canadas läkartidning med en
vädjan till oss kolleger: ”Physicians are
credible, powerful leaders in society. We
led
the movement in the 1980s against
nuclear weapons by educating
about the
medical consequences of nuclear war.
Other professional
organizations emu-
lated us and within 5 years, 80% of
Americans,
previously unaware of the
danger, were opposed to nuclear war.
Again we must mobilize our colleagues
to lead a massive global
movement for
nuclear abolition — the ultimate form
of
preventive medicine. President
Obama’s words signal a critical
new
opportunity. He requires our help in this
noble commitment.”
Caldicott H. Obama and the opportu-
nity to eliminate nuclear weapons (edito-
rial). CMAJ • January 20,
2009;180(2):151.
Commission on
Nuclear Non-Proliferation
”The International Commission on
Nuclear Non-Proliferation and
Disarmament” bildades 2008 av Japan
och Österrike. De 15 kommissionärerna
ska arbeta för att eliminera kärnvapen-
hotet. Man siktar nu in sig på att påverka
2010 års konferens om icke-spridning-
savtalet (NPT; omförhandlas vart 5:e år).
Hans Blix är rådgivare till kommissionen
liksom Henry Kissinger och de ameri-
kanska politiker som med honom krävt
att kärnvapnen utrotas (se ovan).
Evans G. Revitalization high-level non-
proliferation and disarmament talks.
Bulletin of the Atomic Scientists, 2009.
www.thebulletin.org
Irans bomb?
President Obama är övertygad om att
Iran håller på att försöka tillverka en
atombomb och att man i år kommer att
göra betydande framsteg i det arbetet.
Och han får medhåll av fredsforskare.
Obama vill förhandla med Iran, och
Irans president är intresserad.
Los Angeles Times, 12 February 2009
Japans missilförsvar
Japan har i tysthet sedan 1980-talet
samarbetat med USA om ett försvar mot
missiler. Medan ett missilförsvar i Europa
blivit en viktig bricka i spelat mellan
Ryssland och USA så har det japanska
projektet inte politiskt utnyttjats av Kina.
När Nordkorea år 1998 testade en ballis-
tisk missil genom att låta den passera över
Japan fick den japanska regeringen skäl
att samarbeta aktivt med USA för att
bygga ett försvar mot ballistiska missiler.
Sedan ett regeringsbeslut år 2003 är mis-
silförsvaret bland de högst prioriterade
satsningarna inom försvaret.
Toki M. Missile defence in Japan.
Bulletin of the Atomic Scientists, 2009.
www.thebulletin.org
Polonium 110 år
Polonium upptäcktes av Marie och Pierre
Curie för 110 år sedan och namngavs
efter deras hemland Polen. Polonium har
använts som trigger i kärnvapen men har
inte använts inom medicinen. Detta
bortglömda ämne blev plötsligt känt när
ex-KGB-officeren Alexander Litvinenko
mördades i London år 2006 genom att
långsamt dödas av Polonium.
Noworwory 2008;58(5):401-404.
CBW
Kemisk och biologisk krigföring
(Chemical and Biological Warfare,
CBW) är förbjuden enligt konventionen
mot biologiska och toxiska vapen (1972)
och konventionen mot kemiska vapen
(1993). Nu har icke-dödliga biologiska
och kemiska vapen framställts. Vi måste
nu ställa oss nya frågor: är de nya vapnen
bra eftersom de inte dödar, eller hjälper
de bara till att paralysera offren så att de
lätt kan dödas med andra vapen? SIPRI
har givit ut ett ”Policy paper” om denna
nya och svåra fråga, men några enkla svar
har de inte presenterat.
Sunderland RG. Chemical and Biological
Non-lethal Weapons: Political and
Technical Aspects. SIPRI Policy Paper no.
23. www.sipri.org
Inge Axelsson
LÄKARE MOT KÄRNVAPEN 2008 # 115
|
5
6
|
LÄKARE MOT KÄRNVAPEN 2008 # 116
Den 21 januari svor fysikern Steven Chu
eden som chef för det amerikanska
energidepartementet. Trots att utfråg-
ningarna i senaten i huvudsak kretsade
kring energi- och miljöfrågor, är den
amerikanska kärnvapenarsenalen depar-
tementets största utgiftspost.
Enligt en färsk studie
1
anslog USA
under förra året minst 52,4 miljarder
dollar till sitt kärnvapenprogram – fjor-
ton gånger så mycket som energideparte-
mentet använder för all energirelaterad
forskning och utveckling. Minst 29 mil-
jarder dollar används för att uppgradera
och underhålla kärnvapenarsenalen,
medan det ballistiska missilförsvaret fick
9,2 miljarder dollar under 2008.
Under förhören sa Chu att han tar
ansvaret för kärnvapen och nedrustning
”extremt seriöst” och att han ”åtar sig att
säkra en trygg och tillförlitlig kärnvapen-
arsenal” liksom att driva frågan om kärn-
vapenspridning ”som en del av en lång-
siktig vision av en värld utan kärnva-
pen”.
– Jag har förstått att kärnvapen inte är
hans specialitet. Å andra sidan tycker jag
om tanken att ha en energiminister som
är fokuserad på energipolitiken, vilken
uppenbarligen behöver en rejäl översyn,
säger Ira Helfand, styrelseledamot i
SMLK:s amerikanska systerorganisation
Physicians for Social Responsibility, PSR.
Jag tror inte att hans bristande erfarenhet
nödvändigtvis är ett problem. Jag tror att
Chu kommer att få tydliga instruktioner
från Obama att målsättningen enbart är
att se till att de kärnvapen vi har är säkra.
Punkt och slut.
Många av Washingtons demokrater
hyllade nomineringen
– Jag känner Steven Chu. Det finns
ingen som är mer begåvad och bättre
rustad att bli energiminister vid denna
kritiska tidpunkt då vi måste tackla stora
utmaningar som global uppvärmning,
energisäkerhet och en omprövning av
vår nations position när det gäller kärn-
vapen, sa Senator Dianne Feinstein från
Steven Chus hemstat Kalifornien.
Vid sidan av Steven Chu har presi-
dent Obama också anlitat miljöprofessor
John Holdren som vetenskaplig rådgiva-
re. Holdren, som bland annat varit aktiv
inom Pugwashrörelsen har tidigare ifrå-
gasatt kärnvapnen som en användbar del
av det amerikanska försvaret.
– Jag tycker att det är ett glädjande
och signifikant tecken att John Holdren
finns i Vita Huset, säger Victoria Samson,
försvarsanalytiker på tankesmedjan
Center for Defense Information, CDI.
Missilförsvar
I slutet av januari meddelade den ryska
militären att man fryser planerna på de
nya missiler i Kaliningradområdet vid
Östersjön som var tänkta som ett svar
på USA:s robotsköld i Europa.
Under den amerikanska president-
valskampanjen sa Barack Obama att
han stödjer missilförsvaret, förutsatt att
det utvecklas på ett ”pragmatiskt och
kostnadseffektivt sätt”.
– Vita Husets policy antyder att man
vill försöka dra ut på ett beslut om USA
verkligen ska placera ut tio missiler
i Polen och bygga en radarstation i
Tjeckien. säger Victoria Samson. Man
fortsätter inte att rusa huvudstupa
mot en utplacering med åtföljande
misslyckande, vilket var ett signum för
Bushadministrationen. Men de uttalan-
den vi hör lämnar ändå dörren öppen
för i vilken grad de kommer att stödja
missilförsvaret. Det är möjligt att de
kommer att vänta med utplaceringen
helt tills systemet har testats fullständigt
och verkligen visar sig fungera, avslutar
Victoria Samson.
– Jag misstänker att Obama-
administra tionens litet tvetydiga formu-
lering är ett sätt att döda programmet
utan att direkt säga det, säger en hoppful
Ira Helfand på PSR. Här har också
Europa en stor uppgift att fylla, att göra
klart att systemet ur ett europeiskt per-
spektiv inte har något som helst försvars-
värde och att det diplomatiskt är mycket
destruktivt.
– I USA:s rådande ekonomiska kris är
inga program säkra, konstaterar Philip
Coyle, tidigare vice försvarsminister i
Clinton administrationen och numera
analytiker på CDI. Obama-administra-
tionen kan inte komma ifrån att skära i
anslagen till missilförsvaret. De behöver
pengarna till annat, och det är inte på
många andra ställen man lätt kan hitta
nära tio miljarder dollar år efter år, som
istället för att användas till missilförsvaret
kan användas för andra viktiga nationella
behov, till exempel energioberoende. Om
anslagen till missilförsvaret tillåts fortsätta
på samma nivå som planerat, skulle det
kosta mer än de totalt 150 miljarder dol-
lar som president Obama utlovat för
’grön energi’ under det kommande årti-
ondet. Så missilförsvarets anslag skulle
helt och hållet kunna betala för hans
miljöprogram, avslutar Philip Coyle.
CHU OCH KÄRNVAPNEN
USA OCH KÄRNVAPEN
Nobelprisad fysiker. Enastående vetenskapsman. Och en förespråkare för biobränsle. Men som
energiminister ansvarar Steven Chu också för USA:s kärnvapen, och enligt kritiker har han ”ingen
aning” om den kärnvapenarsenal som upptar två tredjedelar av energidepartementets budget.
Secretary Chu
LÄKARE MOT KÄRNVAPEN 2008 # 116
|
7
Men hittills har ingen kongresspoliti-
ker, åtminstone inte öppet, föreslagit att
missilförsvaret ska läggas ned. Ett annat
frågetecken är valet av William J. Lynn
som vice försvarsminister. Efter att ha
arbetat som budgetchef på Pentagon
under Bill Clintons tid i Vita Huset, och
varit rådgivare i nedrustningsfrågor för
senator Ted Kennedy, har han under de
senaste fem åren arbetat som lobbyist för
försvarstillverkaren Raytheon, som är en
av huvudleverantörerna till det planerade
europeiska missilförsvaret.
I ett brevsvar till senatens försvarsut-
skott, som citeras av Washington Post,
svarade Lynn att han bara skulle delta i
ärenden som berör Raytheon ”under
förutsättning att Pentagons jurister god-
känner det”.
Det är oroande att Lynn nominerats.
Inte för att jag tror att han nödvändigtvis
skulle driva en utbyggnad av missilför-
svaret, men det är en sorglig påminnelse
of den svängdörr som existerar mellan
försvarsindustrin och staten, säger
Victoria Samson.
Utöver sitt uppdrag för Raytheon är
Lynn också ökänd för att som budget-
chef ha betalat försvarsindustrin utan att
ha krävt kvitton förrän långt senare (Pay
and Chase) och för att ha betalat stora
arvoden på upp till en halv miljon dollar
utan att kontrollera dokumentationen
(Straight Pay).
Kärnvapen en prioritet?
– Om President Barack Obama vill upp-
fylla sitt löfte att ”dramatiskt reducera”
de amerikanska, och ryska arsenalerna,
återställa det amerikanska ledarskap som
behövs för att stärka ickespridningssyste-
met och göra elimineringen av kärnvapen
till ”ett centralt element i amerikansk
kärnvapenpolicy”, bör han omdefiniera
och radikalt reducera kärnvapnens roll i
USA, konstaterar Daryl Kimball på tan-
kesmedjan Arms Control Association.
Under sin senatsutfrågning markerade
den blivande utrikesministern Hillary
Clinton att ett sådant skifte också är på
väg och att den nya administrationen tar
frågan om global nedrustning mycket
seriöst: ”Ickespridningsavtalet är en
hörnsten i denna regim, och Förenta
Staterna måste utöva det ledarskap som
är nödvändigt för att stötta upp det. Så
den här administrationen kommer att
söka överenskommelser med Ryssland
för ytterligare reduceringar under
START-avtalet
2
, samt samarbeta med
senaten för att ratificera provstoppsavta-
let.”
Ira Helfand på Physicians for Social
Responsibility hoppas få en chans att
övertyga den nya administrationen om
att det är mycket hög tid att agera: ”Den
ekonomiska krisen i USA har redan givit
President Obama ett enormt politiskt
kapital, och om han hanterar det väl
kommer han att få den styrka som
behövs för att kräva ett totalt avskaffande
av kärnvapen och dessutom tvinga ige-
nom det, åtminstone här i USA.”
Claes Andreasson,
Los Angeles.
1
Studien genomförd av Stephen I. Schwartz,
Monterey Institute of International Studies
och Deepti Choubey, Carnegie Endowment
for International Peace
2
Strategic Arms Reduction Treaty
Steven Chu...
...föddes i St. Louis, Missouri den 28 februari 1948, men växte upp på Long Island,
New York. Hans föräldrar är kinesiska immigranter som kom till USA för att utbilda sig.
Chus pappa är kemiingenjör och hans mamma är ekonom.
...tog sin doktorsgrad vid University of California-Berkeley, där han också undervi
sade. Han var tidigare chef för institutionen för fysik vid Stanford universitetet och innan
han utsågs till USA:s nye energiminister var han verksam som chef för Lawrence
Berkeley National Laboratory (som ägs av energidepartementet).
...är en stark anhängare av biobränslen och solenergi.
...är den förste energiminister som också är en aktivt verksam vetenskapsman.
John Holdren...
...tog sin grundexamen på Mass Inst of Technology och sin doktorsgrad på Stanford
University 1970
...kommer närmast från John F Kennedy School of Government på Harvard
University som professor i Environmental Policy. Är också chef för programmet
Science, Technology and Public Policy. Holden är dessutom professor emeritus vid
University of California-Berkeley.
...i sin roll som ordförande i Pugwashrörelsens exekutivkommitté höll anförandet när
Pugwashrörelsen tog emot Nobels Fredspris 1995.
Från President
Barack Obamas
första presskonferens
måndag 9 februari -09
”If we see a nuclear arms race in a
region as volatile as the Middle East,
everybody will be in danger.
And one of my goals is to prevent
nuclear proliferation generally.
I think that it’s important for the United
States, in concert with Russia, to lead
the way on this. And you know, I’ve
mentioned this in conversations with
the Russian president, Mr. Medvedev,
to let him know that it is important for
us to restart the conversation, about
how we can start reducing our nuclear
arsenals in an effective way, so that
we then have the standing to go to
other countries and start stitching
back together the nonproliferation
treaties that frankly have been weake
ned over the last several years.”
8
|
LÄKARE MOT KÄRNVAPEN 2008 # 116
BUDKAVLEN
för en kärnvapenfri värld drar genom Sverige. I februari fördes den genom Hälsingland. Från
Fredrik Jansson i Hudiksvall fick LMK detta reportage om en välbesökt manifestation.
Rädda NPT!
FN:s avtal om icke-spridning
av kärnvapen i fara
Solen sken sina mest intensiva strålar på
hela vintern när kyrkklockan och råd-
husklockan började ringa. Fem minuter
i tolv på söndagen hade cirka 130 män-
niskor samlats i kanalparken till en mani-
festation för en kärnvapenfri värld. När
klockorna sagt sitt tog Catja Kaloudis,
vice ordförande för Norra Hälsinglands
FN-förening , över ordet:
- 6 augusti 1945 fälldes den första atom-
bomben, som kallades ”Little boy”, över
den japanska staden Hiroshima.
Åskådarna, eller deltagarna, lyssnade in-
tensivt när Catja berättade vidare.
Idéen till Budkavlen för en kärnvapen-
Catja Kaloudis från Hudiksvalls FN-förening inledningstalade
fri värld föddes i september 2007 under
en kunskapshelg på Forsa folkhögskola.
Under det dryga år då budkavlen förs
genom landet, hålls varje lördag klockan
fem i tolv en manifestation i någon av
Sveriges kommuner. Budkavlen är en
uppmaning till Sveriges regering att ar-
beta fram en konkret handlingsplan för
kärnvapennedrustning. Detta ska vara
gjort innan 2010, då alla FN-länder
möts för en uppföljning av det så kallade
icke-spridningsavtalet.
Att manifestationen börjar fem minuter i
tolv är ingen slump. Tidpunkten är sym-
bolisk, vi är inne på elfte timmen. Många
är överens om att ett kärnvapenkrig är det
största direkta hotet mot mänsklighetens
fortlevnad. Bland de föreningar som stö-
der budkavlen hittar vi på nationell nivå
Läkare mot kärnvapen, Internationella
Kvinnoförbundet för fred och frihet och
Green Cross Sweden. Lokala supportrar
är bland andra Centerpartiet, Grön Ung-
dom, kyrkorna i Hudiksvall samt Norra
Hälsinglands FN-förening.
Manifestationen bjöd på såväl musik av
Oskar Gyllenhammar som gatuteater av
hans mamma Veronica, Eva Modin samt
Siw Wilhelmsson och avslutades med ett
föredrag inne på muséet av Jan Larsson,
ordförande i Svenska läkare mot kärnva-
pen.
Budkavlen drar nu vidare söderut via
Bollnäs och Ovanåker och beräknas vara
framme år 2010.
Bild: JanÅke Malmqvist
Se även tidningens baksida.
LÄKARE MOT KÄRNVAPEN 2008 # 116
|
9
LÄKARE MOT KÄRNVAPEN 2008 # 115
|
9
Teknetium-99 (
99m
Tc) är den isotop som
används mest vid diagnostik inom medi-
cinen.
99m
Tc bildas genom att molyb-
den-99 (
99
Mo) faller sönder.
99
Mo i sin
tur produceras av höganrikat uran (high-
ly enriched uranium (HEU)). Höganrikat
uran är attraktivt för terrorister och där-
för är man rädd att det skulle kunna
hamna i fel händer. Ett annat problem
med denna produktion är att det släpps
ut radioxenon i atmosfären, vilket också
släpps ut om ett kärnvapen skulle testas.
Utsläppet av radioxenon vid produktio-
nen av medicinska isotoper ställer till
problem för det övervakningssystem som
är utvecklat för att kontrollera att det
fullständiga provstoppsavtalet,
Comprehensive Test Ban Treaty, följs när
det träder i kraft.
Provstoppsavtalet, CTBT, har som mål
att förbjuda alla kärnvapenprov. 180 sta-
ter har skrivit under avtalet och 148 stater
har ratificerat det. För att träda i kraft
måste de 44 stater som har kärnreaktorer
ratificera avtalet och av dessa har hittills
endast 35 gjort det. USA har skrivit under
men inte ratificerat avtalet.
1
Att mäta radionuklider i atmosfären är
en liten men viktig del av det system som
ska övervaka efterlevnaden av CTBT.
Drygt tvåhundra mätstationer finns
spridda runt om i världen. Syftet med
mätningen av radionuklider såsom radi-
oxenon är att kunna skilja mellan kon-
ventionella explosioner och kärnvapen-
explosioner.
1
Produktion av isotoper
Det finns fyra stora producenter av
medicinska isotoper och de använder alla
höganrikat uran som råvara. Det råder
dock ett stort hemlighetsmakeri vad gäl-
ler produktionssiffror och försök att få
fram dessa har inte lyckats.
99
Mo kan också produceras av låganrikat
uran. Den produktionen står fn bara för
5% av den globala
99
Mo-marknaden.
Vetenskapsmän runt om i världen häv-
dar att radioisotoper som produceras av
låganrikat uran inte är av sämre kvalitet.
Enligt de stora producenterna är proble-
met i stället kostnaderna för omställ-
ningen av produktionen från att använda
höganrikat till att använda låganrikat
uran. Men idag läggs det pengar på att
hålla hög säkerhetsstandard för att beva-
ka det höganrikade uranet vid produk-
tionsställena, och dessa kostnader skulle
man vid en produktionsomställning
kunna spara in på.
2
Detta ämne ägnade jag mig åt under
våren 2008 då jag deltog i forskning hos
professor Martin Kalinowski på Carl
Friedrich von Weizsäcker-Zentrum für
Naturwissenschaft und Friedensforschung
(ZNF) i Hamburg. Det skedde inom
ramen för en Masterutbildning i freds-
forskning och säkerhetspolitik vid Institut
für Friedensforschung und Sicherheits-
politik (IFSH) an der Universität Hamburg
under läsåret 2007- 08 efter min allmän-
tjänstgöring i Ystad.
Jag undersökte hur mycket
99m
Tc som
används inom medicinen och började
med att kartlägga användningen i Sverige
och Tyskland. För Sverige var det mycket
enkelt att få fram siffror då de finns
offentligt på Statens strålskyddsinstituts
hemsida – för Tyskland var det svårare.
Utifrån uppskattningar av hur mycket
99m
Tc som används i olika länder beräk-
nade vi hur mycket höganrikat uran som
behövts för att producera radioisotopen.
Utifrån detta har professor Kalinowski
gjort beräkningar på hur mycket radio-
xenon som släpps ut i atmosfären vid
denna produktion.
Hur ska man då kunna komma fram-
åt vad gäller denna problematik? Ett steg
i rätt riktning skulle vara om det fanns
större transparens inom det här området,
vilket skulle minska risken för att högan-
rikat uran kommer i fel händer eller att
radioxenonutsläpp från denna produk-
tion blandas ihop med radioxenonut-
släpp från ett kärnvapentest eller en
kärnvapenexplosion. Ytterligare ett steg i
rätt riktning skulle vara att satsa pengar
på att utveckla metoderna för att produ-
cera
99
Mo från låganrikat uran, vilket
skulle öka möjligheterna att öka denna
produktion till större skala. Ett viktigt
steg för att trycka på så att detta sker är
att läkare görs uppmärksamma på att
denna problematik existerar.
Artikeln baseras på masteruppsatsen
Complications of the Medical Radioisotope
Production for the Non-proliferation
Regime. Den kan läsas i sin helhet på
www.slmk.org
Martina Grosch
martina.grosch@slmk.org
MEDICINSKA RADIOISOTOPER OCH CTBT
Produktion av teknetium ur höganrikat uran – risk för spridning av uran av
vapenkvalitet och problem vid övervakning av provstoppsavtalet
1
Comprehensive Test Ban Treaty
Organisation http://www.ctbto.org, 13
februari 2009; se även LMK nr 109, sid 7
2
Von Hippel, F. and Kahn, L.H. “Feasibility
of Eliminating the Use of Highly Enriched
Uranium in the Production of Medical
Radioisotopes”, Science and Global
Security 14, 2006, s. 151162
VETENSKAP OCH KÄRNVAPEN
10
|
LÄKARE MOT KÄRNVAPEN 2008 # 116
10
|
LÄKARE MOT KÄRNVAPEN 2008 # 116
SLMK:s
informations-
och undervis-
ningsmaterial
Under 1980-talet ställde SLMK samman
ett undervisningsmaterial i form av en
serie diabilder som visade medicinska
effekter av kärnvapen. Diabilderna
användes i olika sammanhang när
SLMK-medlemmar informerade på sina
arbetsplatser, ute i skolor och vid all-
männa möten. Under l980-talet tog vår
förening också, i samarbete med läraren
Alexandra Bergström, fram ett undervis-
ningsmaterial om kärnvapen och ned-
rustning, i första hand avsett för skolor.
Häftet hette Fakta och tankar om kärnva-
pen och kom ut i en svensk och en eng-
elsk version 1990.
År 2001 tog SLMK:s styrelse upp ett
förslag att man på internet skulle skapa
ett undervisnings- och informationsma-
terial om
kärnvapen och
nedrustning. Man
ville nå ut bredare
och ge möjlighet för
enskilda personer, främst
ungdomar, att när det passade
dem kunna hämta information på
egen hand. Man kontaktade Svenska
freds inom Nätverket för kärnvapenned-
rustning för ett samarbete kring projek-
tet, fick bidrag från UD och kunde
under hösten engagera Frida Blom, vid
den tiden praktikant på Svenska freds, för
att utforma materialet. Frida hade god
kunskap i kärnvapenfrågor och fick viss
hjälp med faktagranskning av Gunnar
Westberg och andra SLMK-medlemmar.
Materialet fick namnet Lär om kärnva-
pen och lades ut på internet med länkar
från SLMK:s och Svenska freds hemsidor.
Det översattes senare till engelska.
När det gäller kärnvapen och nedrust-
ning förändras dock läget hela tiden och
snart upplevde vi inom SLMK ett behov
av ett uppdaterat, utvidgat och moderni-
serat informationsmaterial.
Hösten 2007 beslöt SLMK i samråd
med Svenska Freds att söka pengar från
Folke Bernadotteakademin (FBA) för att
ta fram ett internetmaterial som skulle
ersätta den första versionen av Lär om
kärnvapen. Med medel dels från FBA
dels från en insamling bland SLMK:s
medlemmar kunde vi anställa Alexandra
Sundberg, med erfarenhet från bl a
Internationella Kvinnoförbundet för
Fred och Frihet (IKFF) och med engage-
mang i kärnvapenfrågorna. Under febru-
ari – maj 2008 arbetade Alexandra med
att samla material och skriva ihop den
nya texten tillsammans med en arbets-
grupp inom SLMK och en expert på
internetpresentation. Sensommaren
2008 fanns det nya, utvidgade och upp-
daterade Lär om kärnvapen tillgängligt
på internet. Strax därefter blev också en
engelsk version tillgänglig, översatt av
Alexandra med hjälp av personer inom
IPPNW. Materialet är tilltalande utfor-
mat och överskådligt uppställt, med åtta
ämnesområden, som medicin, teknik/
fysik, juridik och politik, vart och ett
med ett kort basavsnitt och ett omfat-
tande fördjupningsavsnitt. Därutöver
finns flikar med rubrikerna Rädda värl-
den, Förkortningar, Länkar och För lära-
re.
Under bokmässan september 2008 pre-
senterades det nya Lär om kärnvapen
med ett informationsblad i YMK:s
1
monter.
Nu fortsätter arbetet inom SLMK med
fortlöpande uppdateringar och vidareut-
veckling av bl.a. en funktion med frågor
och svar.
Gå gärna in och titta på Lär om kärnva-
pen, på www.slmk.org/larom.
Leonore Wide,
leonore.wide@slmk.org
1 YMK: Yrkesgrupper mot kärnvapen
LÄR OM KÄRNVAPEN!
LÄKARE MOT KÄRNVAPEN 2008 # 116
|
11
LÄKARE MOT KÄRNVAPEN 2008 # 116
|
11
I augusti 2002 redovisades för general-
församlingen resultatet av en
FN-studie, där man granskat vår tids
undervisning om nedrustning och
icke-spridning av kärnvapen. Sådan
undervisning visade sig knappast före-
komma – ett skrämmande resultat!
Rapporten följdes av en resolution
(57/60) som uppmanar alla stater att
följa dess rekommendationer att
utveckla och sprida en modell för
undervisning om nedrustning. Här
betonas vikten av att man skall lära ut
hur vi ska tänka snarare än vad vi ska
tänka.
Det är mot den bakgrunden som
undervisningsdelen i Lär om kärnvapen
har kommit till.
IPPNW har för sin kampanj ICAN
1
låtit
Dr Kathleen Sullivan, ledande expert på
nedrustningsutbildning och konsult för
FN, ta fram skolmaterialet Learn aboli-
tion. Genom SLMK:s försorg har nu
detta material översatts, bearbetats för
svenska förhållanden och försetts med en
lärarhandledning av Johan Rinman från
Sveriges lärare för fred. Från mitten av
mars kommer materialet att ligga i Lär
om kärnvapen under rubriken Lär om
nedrustning under fliken För lärare. Det
innehåller baskunskaper om kärnvapen i
form av tjugo lektionsförslag och är
främst riktat till gymnasiet och årskurs
nio, men kan också användas på högre
nivåer. Det är vetenskapligt korrekt och
belyser nedrustningsfrågorna ur en rad
synvinklar samt präglas av optimism.
Fira framgångarna är rubriken på ett
kapitel, som lyfter fram vad som hittills
har åstadkommits genom starka opini-
onsyttringar och internationell samver-
kan i nedrustningsarbetet. Exempel på
andra rubriker: beskriv en kärnvapenex-
plosion; myter och fakta; håll en klass-
rumsdebatt; ordna en skrivtävling; roll-
spela en kärnvapenkris; arrangera en
FN-debatt; genomför en opinionsunder-
sökning; ett bildprojekt; skriv till dina
politiker. Hänvisningar till övriga delar
av Lär om kärnvapen har lagts in för för-
djupning och specialarbeten samt för
lärarens egen förberedelse.
Handledning i nedrustnings-
undervisning för lärare och elever
Lär om kärnvapen är ett material för vår
tid med ett tilltal direkt till eleverna.
SLMK har tillsammans med Sveriges
lärare för fred tagit på sig en stor del av
ansvaret för att FN-rekommendationen
följs i vårt land. Tidigare samtal med
både UD och utbildningsdepartementet
har visat att man där är tacksam för
detta. Vi i Lärare för fred är dock inte
nöjda förrän man också för in nedrust-
ningsfrågorna i läroplanerna.
Ingrid Inglander
Sekreterare
Sveriges lärare för fred
www.larareforfred.se
ingrid.inglander@telia.com
1 International Campaign
to Abolish Nuclear Weapons
LÄR OM KÄRNVAPEN!
12
|
LÄKARE MOT KÄRNVAPEN 2008 # 116
USA’s forpligtelser vedrørende Europas
sikkerhed er noget, vi hilser velkommen
og sætter pris på. For at bevare og styrke
de bånd, som forener os, må vi bestræbe
os på at tilpasse os nye forhold og
ud fordringer, efterhånden som de opstår.
Herunder viljen til at ændre vor indstil-
ling til forsvaret.
Nuklear afskrækkelse var en vigtig del af
NATO’s strategi under den kolde krig.
Vi blev konfronteret med Sovjets kon-
ventionelle styrker, som var tre gange så
store som NATO’s styrker. Da Sovjet-
unionen brød sammen, etablerede USA
en ledelse, som hurtigt kunne tilpasse sig
den nye sikkerhedssituation. Som der
står i Alliancens Strategiske Koncept af
1999:
Siden 1991 ... har de
allierede taget en række skridt, der afspejler
sikkerhedsmiljøet efter den kolde krig. De
omfatter bl.a. en dramatisk reduktion af
typerne og antallet af NATO’s substrate-
giske styrker, herunder eliminering af alt
nukleart artilleri samt landbaserede kort-
distance atommissiler, en betydelig lempelse
af affyringsparatheden for styrker med
atomvåben samt ophør af de stående nukle-
are beredskabsplaner i fredstid. NATO’s
atomstyrker er ikke længere rettet mod
noget land.
Disse reduktioner var dristige, da de blev
gennemført, men de er ikke længere tils-
trækkelige. I en verden, hvor langsigtede
risici for spredning er en af NATO’s
primære sikkerhedsmæssige bekymring-
er, må vi gøre alt, hvad vi kan, for at
bidrage til en nedsættelse af truslen,
herunder en kontinuerlig revurdering af
vor nukleare position. Efter at have redu-
ceret NATO’s afhængighed af atomvå-
ben i 1990’erne, er vi interesseret i, at
Et åbent brev til den amerikanske
kongres fra NATO-parlamentarikere
alliancen fortsat anser dem som værende
af central betydning, ikke blot for vor
forsvar men også for alliancens politiske
sammenhold. Som vore udenrigsministre
sagde efter deres møde i juni 2007:
Vi sætter fortsat stor pris
på de nukleare styrker, som er baseret i
Europa og som engagerer sig for NATO, og
som skaber en politisk og militær tilknyt-
ning mellem de europæiske og nordameri-
kanske medlemmer af alliancen. (1)
Dette understreger endnu en gang den
politik, der er fremført i det Strategiske
Koncept af 1999:
Tilstedeværelsen af USA’s
konventionelle og nukleare styrker i
Europa er fortsat af vital betydning for sik-
kerheden i Europa... Atomvåben yder et
enestående bidrag ved at gøre risiciene for
angreb mod alliancen uberegnelige og uac-
ceptable. De er derfor stadig af stor betyd-
ning for at bevare freden.
Vi er blevet overbevist om, at denne
politik forringer den robuste og forskel-
ligartede natur af båndene mellem
Europa og Nordamerika. Vor alliance
baserer sig ikke på nukleare styrker, men
på diplomatiske, politiske og økonomis-
ke bånd, på vor fælles historie og vort
venskab.
Vor strategi lægger også vægt på tilstede-
værelse af atomvåben i Europa, som kun
kan opmuntre andre nationer til at søge
at få deres egne atomvåben. NATO har
nu tre gange så mange konventionelle
våben som Rusland, hvilket er det stik
modsatte af situationen under den kolde
krig. Hvis Europa og Nordamerika, som
ikke står over for alvorlige trusler om
konventionel krigsførelse nu eller i en
overskuelig fremtid, skal være afhængige
af atomvåben til deres forsvar, hvem kan
så nægte andre i farligere områder den
samme ret? Vor langsigtede begrundelse
for indsættelse af atomvåben i Europa er
væk.
Dette er præcis det forkerte budskab at
sende og underminerer vor målsætning
med at undgå spredning. Risikoen for
vor sikkerhed forringes af den nuværen-
de praksis med at dele atomvåben mel-
lem medlemmerne af alliancen, der blev
udtænkt som et middel til at forebygge
spredning, men som er blevet en hind-
ring for yderligere ikke-spredning.
Rusland har for nylig antydet, at de
måske vil indsætte nukleare styrker i det
atomfrie Hviderusland. En sådan hand-
ling ville vende op og ned på vor succes
med at afnuklearisere Hviderusland ved
afslutningen af den kolde krig. Men
da et atomvåben frit Belgien, Tyskland,
Grækenland, Italien, Holland og Tyrkiet
alle har mulighed for at erklære atomkrig
via NATO, vil det være meget svært for
os at fremføre et troværdigt argument,
hvis Rusland går i gang med det. Vi er
også klar over, at der på NPT-møder har
været stigende kritik af NATO i den
forbindelse, hvilket reducerer effektivite-
ten af vore argumenter for ikke-spred-
ning. Desuden deler arrangementet med
kernevåben til visse, men ikke alle
europæiske NATO allierede, alliancen i
første og anden klasses medlemmer –
hvilket underminerer dens solidaritet,
politikken skal forestille at skabe.
Der er andre grunde til at nære bekym-
ring for den nuværende politik og stra-
tegi. Truslen om brug af, ja selv brug af
nukleare våben mod kemiske og biolo-
giske bevæbnede modstandere, er accep-
teret i amerikansk politik og militærdok-
I dette velskrevne brev, der blev formuleret af Sir Hugh Beach, pensioneret NATO-general, kan du læse ar-
gumenter for, at de amerikanske atomvåben på europæisk jord bør fjernes. Brevet er underskrevet af ca. 20
medlemmer af Europaparlamentet, det hollandske parlament og det belgiske ditto. Brevet vil blive fremsendt
til den amerikanske kongres engang i foråret 2009. Kontaktperson er Martin Butcher, tidl. ansat i IPPNW, nu
arbejdende i Acronym Institute (martinbutcher@earthlink.net).
Povl Revsbech
LÄKARE MOT KÄRNVAPEN 2008 # 116
|
13
trin. For de fleste europæiske nationer er
dette stærkt kontroversielt. Debatten om
rollen for atomvåben med at afskrække
eller ødelægge andre masseødelæggelses-
våben i en eventuel fremtidig konflikt er
fortsat i alliancens forsamlinger siden
midten af 90’eme og viser ikke tegn på
en snarlig løsning. Den fører i stigende
grad til splittelse inden for
alliancen. Den kile, som denne splittelse
driver ind mellem USA og NATO-
medlemmerne ved udarbejdelsen af
NATO forsvaret, giver årsag til dyb
bekymring, idet den skaber splittelser,
hvor der ikke behøver at være nogen.
Vore konventionelle militære styrkers
svar på sådanne trusler undermineres af
splittelserne og debatterne, som den
potentielle brug af atomvåben ved
NATO operationer skaber.
Vi bemærker endvidere at debatten om
missilforsvar har skabt splittelse og
forvirring. Forbindelsen mellem missil-
forsvar og anvendelse af atomvåben i
ikke-spredningsdoktrinen gør meget for
at befordre denne negative dynamik.
Desuden er tilstedeværelse af amerikan-
ske atomvåben i Europa upopulær blandt
vore folk, og betyder meget for at under-
minere gyldigheden af alliancen set med
deres øjne. Hvis NATO skal opretholde
en stærk og enig front overfor verden,
må den slags unødvendige interne
forskelligheder undgås.
Af alle disse grunde er vi nu stærkt foru-
roligede over, at udhulingen af NATO’s
tidligere uforbeholdne støtte vedr. våben-
kontrol, ikke-spredning samt nedrust-
ning måske kan føre til en udhuling af
NATO medlemmernes sikkerhed. Vi
står overfor meget få, hvis overhovedet
nogen trusler eller potentielle trusler fra
modstandere, som er bevæbnet med
masseødelæggelsesvåben, man ikke kan
forhandle sig ud af, herunder det store
arsenal af taktiske atomvåben, som
Rusland besidder. Alligevel
er den tidligere støtte til en lang række
traktater, aftaler og tillidsskabende tiltag
blevet støt forringet siden år 2000.
Dette afspejler en forskel i politik mel-
lem USA og alle andre NATO-
medlemmer og det har allerede fået
alvorlige følger for alliancens sikkerhed.
Traktaten om Mellemdistance Nukleare
Styrker (INF), vor kæmpemæssige succes
fra 80’erne, er nu i farezonen, fordi vi
insisterer på at gennemføre vort missil-
forsvar og da vi ikke har fulgt op på
yderligere våbenkontrol. Rusland har
indstillet sin deltagelse i Traktaten om
Konventionelle Styrker i Europa (CFE),
i det mindste delvis, fordi de nu føler sig
truet af os. Vi mener, det er vigtigt, at vi
finder en måde, hvorpå vi kan få Rusland
og verden til igen at engagere sig i prak-
tisk våbenkontrol, ikke-spredning og
afrustningstiltag. En sådan nedsættelse af
truslen kan kun forbedre sikkerheden for
alle alliancens medlemmer samt for res-
ten af verden.
Henry Kissinger, Wlliam Perry, George
Shultz og Sam Nunn skrev en artikel i
Wall Street Joumal i januar 2007, hvor
de advarede mod den genopståede trus-
sel om nuklear konfrontation. Disse
eminente nationale sikkerhedseksperter
anbefalede en eliminering af taktiske
nukleare våben, og langtrækkende ned-
rustnings- og ikke-spredningstiltag. Vi er
helt enige og er overbevist om, at en
fjernelse af de få tilbageværende ameri-
kanske atomvåben fra Europa samt et
ophør af deling af atomvåben vil lette
drøftelserne med Rusland om reduktion
og eliminering af deres
taktiske nukleare styrker. Vi er også over-
bevist om, at en sådan ændring af politik
vil forbedre mulighederne for en succes-
fuld nedrustningsdialog med Iran. En
reduktion af nukleare våben og andre
masseødelæggelsesvåben skal være en
vigtig bestanddel af vor politik, som
beskæftiger sig med nukleare våben.
Vi mener også, at vore regeringer så hur-
tigt som muligt bør deltage i en debat,
som skal føre til vedtagelse af et nyt stra-
tegisk koncept for vor alliance. Det er
vor overbevisning, at atomvåben ingen
rolle skal spille i dette nye koncept.
Vi er overbeviste om, at NATO fortsat er
vigtig for sikkerheden i Europa. Den kan
spille en rolle med at skabe sikkerhed i
resten af verden. Den kan ikke gøre det,
mens den fortsat er bundet til en nuklear
forsvarsdoktrin. som blev udviklet til
den kolde krig, og som egner sig dårligt
til det hurtigt skiftende sikkerhedsmiljø.
Som venner og allierede er vi klar til at
samarbejde med jer for at lette tilba-
getrækningen af amerikanske nukleare
våben fra Europa, og vi beder jer gøre alt
i jeres magt for at iværksætte denne poli-
tik. På den måde kan vi opbygge en
stærkere alliance og en mere sikker frem-
tid for os alle.
(1) Kommuniké fra NATO’s forsvarsmi-
nistre, Forsvarsplanlægningskomiteen og
Atomplanlægningsgruppen, 14-15 juni
2007.
Oversat af Ebbe Bork
14
|
LÄKARE MOT KÄRNVAPEN 2008 # 116
Vital Signs –
Vitalt för IPPNW
Brukar du läsa Vital Signs, IPPNW:s medlemstid-
ning? Nä, kan väl tro det. Tidningen har utkommit i
två - tre nummer per år i många år, men hur skall man
distribuera den till våra omkring 50 000 medlemmar
runt om i världen? Själv får jag ett tiotal ex men har
svårt att veta till vilka jag skall skicka vidare. Så Vital
Signs blir ofta liggande.
Men numera finns ju bättre distributionsvägar. Gå
in via IPPNW:s hemsida, www.ippnw.org eller direkt
på www.ippnw.org/resources/periodicals.html så fin-
ner du vägen till Vital Signs. Absolut värt besväret för
envar som vill hålla sig orienterad om föreningens
aktiviteter. På sidan för ”periodicals” finner du också
länk till IPPNW-studenternas tidning epulse, ofta
inspirerande att titta på. Länken till Medicine, con-
flict and survival, den brittiska föreningens tidskrift,
öppnar tyvärr inte vägen till den tidskriftens text,
man måste prenumerera. Kanske kan vi ordna det för
SLMK:s medlemmar så småningom.
Gunnar Westberg
Forskare och ingenjörer
mot kärnvapen
Föreningen verkar för en kärnvapenfrivärld genom att
informera om kärnvapen och effekterna av kärnvapenkrig samt genom
opinionsbildning. Föreningen erbjuder medlemskap till forskare och
ingenjörer som vill stödja föreningens syften. Medlemskap fås genom
att betala årsavgift (160 kr, resp 80 kr för studerande) till Pg 2206035.
DLMK:s bestyrelse
Formand:
Povl Revsbech
Langdalsvej 40, 8220 Brabrand
Tlf. 86 26 47 17
Email: revsbech@dadlnet.dk
Bestyrelsesmedlem:
Anton Aggernæs
Godthåbsvej 22, 4. tv
2000 Frederiksberg
Tlf. 38 34 35 07
Email: aggernaes.a@dadlnet.dk
Deputy councillor:
Jacob Obbekjær
Lundedammen 42, 2605 Brøndby
Tlf. 36 75 13 10
Email: obbekjar@dadlnet.dk
DLMK:s sekretariat:
c/o Povl Revsbech
Tlf. 86 26 47 17
Email: revsbech@dadlnet.dk
Medlemskab opnås ved
indbetaling af årskontingent
på Giro 8 03 91 00
300 Dkr for læger og pensionister
100 Dkr for studenter
200 Dkr for støttemedlemmer
DLMKs hjemmeside: www.dlmk.dk
Deputy councillor, redaktør:
Klaus Arnung
Kæmpehøjvej 3, 2950 Vedbæk
Tlf. 45 66 11 81
Email: k.arnung@dadlnet.dk
Kasserer:
Niels Dahm
Hovedvej 14, Avernakø, 5600 Fåborg
Tlf. 62 61 83 61
Email: dahm@avernak.dk
International councillor:
Cæcilie Bøck Buhmann
Refnæsgade 53, 3. tv
2200 København N
Mobiltlf. 26 18 95 06
Email: cbuhmann2002@yahoo.com
Ordförande
Nicholas Etherden · 031299920
n_etherden@hotmail.com
Ledamöter
Stefan Andersson, Lund
Stefan Björnson, Nynäshamn
Bo Höörgren, Malmö
Lars Ingelstam, Stockholm
Lars Rydén, Uppsala
Neri Voghera, Stockholm
www.sweseana.org
info@sweseana.org
Box 16365
10327 Stockholm
Vid årsmötet 24 jan 2009 valde SLMK till ny ordförande
Jan Larsson som efterträder Frida Sundberg.
Tack Frida!
Du trädde in och tog vid efter Gunnar West
berg för fyra år sedan. En inte helt lätt uppgift
som du klarat med glans! Nu vill du få mer tid
för din forskning, men som tur är stannar du
kvar som vice ordförande i SLMK:s styrelse.
Välkommen Jan!
Du har arbetat länge inom SLMK, främst som
redaktör för vår tidning. Nu har du tagit dig an
uppgiften som ordförande i föreningen, och
du fortsätter tills vidare också som redaktör.
Varmt välkommen som ordförande! Vi ser fram
mot att arbeta vidare tillsammans med dig.
Leonore Wide,
vice ordförande, SLMK
Jan Larsson är överläkare i anestesiologi vid Akademiska Sjukhuset
i Uppsala. Han har disputerat på en avhandling om narkosläkares
yrkeskompetens och varvar nu kliniskt arbete med forskning.
Ordförande: Jan Larsson, Linnégatan 2H, 753 32 Uppsala,
tel 01814 62 12, mobiltel 070787 16 72
epost: jan.larsson@slmk.org
Vice ordf: Frida Sundberg, Norra Ågatan 5B,
416 49 Göteborg, tel 031700 88 08,
epost: frida.sundberg@slmk.org
Leonore Wide, Syrenparken 23,
133 35 Saltsjöbaden, tel 08717 65 17,
epost: leonore.wide@slmk.org
Sekreterare: Meit Krakau, Danarövägen 19,
182 56 Danderyd, tel 08753 13 50,
epost: meit.krakau@slmk.org
Medlem av Gunnar Westberg, Solbänksgatan 9,
IPPNWs 413 19 Göteborg, tel. 03182 86 92 (b),
styrelse. mobiltel 076217 30 23
Tidigare epost: gunnar.westberg@slmk.org
Copresident
ÖVRIGA
ORDINARIE
Hans Levander,
Vårdkasvägen 11, 756 55 Uppsala,
tel 01832 43 47, fax 01832 00 84,
epost: hans.levander@slmk.org
Martin Tondel, Lekparksvägen 2,
582 75 Linköping, tel 01339 64 74,
epost: martin.tondel@slmk.org
Vendela Englund-Burnett,
Mimergatan 13, 654 60 Karlstad,
tel + fax 05421 29 42,
epost: vendela@slmk.org
Martina Grosch,
Erikstorpsgatan 6, 4 v, 217 54 Malmö
mobiltel 076248 28 46,
epost: martina.grosch@slmk.org
Monika Palmgren,
Slottsvägen 6, 169 69 Solna,
tel 08578 354 28 (a), epost: monika.
palmgren@slmk.org
Johannes Norberg,
Fysikgränd 33:310, 907 31 Umeå,
tel 09019 20 33, mobiltel 070275 42 22,
epost: johannes.norberg@slmk.org
Thomas Silfverberg,
Sjukhusbacken 24, 118 61 Stockholm,
tel 073581 71 34, epost: thomas.silfver
berg@slmk.org
Åsa Lindström (studentrepresentant),
Pedagoggränd 11 G, 3, 907 30 Umeå,
tel 09077 60 26, mobiltel 073663 11 40
epost: aasalin@yahoo.se
SUPPLEANTER
Gösta Alfvén,
Svartensgatan 20, 116 20 Stockholm,
tel 08643 47 02 + fax efter telefonanmälan
epost: gosta.alfven@slmk.org
Camilla Mattsson,
Engelbrektsgatan 28 B, 3 tr,
771 30 Ludvika, mobiltel 073369 79 93
epost:camilla.mattsson@slmk.org
SLMK:s STYRELSE 2008 – 2009
Bengt Lindell (IT-ansvarig),
Bättre Tiders Gränd 18, 393 59 Kalmar,
tel + fax 0480201 84,
mobiltel 070647 23 47
epost: bengt.lindell@slmk.org
Anneli Schmauch,
Språkgränd 1, 907 33 Umeå,
tel 09019 91 48, fax 090785 17 17 (a),
epost: anneli.schmauch@slmk.org
Mats Hogmark,
Mariebergsvägen 8, 791 50 Falun,
tel 023138 18, mobiltel 0709515 272,
epost:mats.hogmark@slmk.org
Christina Vigre Lundius,
Håkantorpsmölla,
284 91 Perstorp, tel 0435347 31,
epost: christina.vigre.lundius@slmk.org
Nelli Jonasson-Filippova,
Madlyckevägen 24,
542 32 Mariestad, tel 0501474 62,
epost: nelli@slmk.org
Erland Richardson,
Ploggatan 14, 116 34 Stockholm,
tel 070218 76 07
epost: erland.richardson@gmail.com
John Henriksson,
Järnvägsgatan 17, 82443 Hudiksvall
tel 0650 31195
epost: john.henriksson@slmk.org
Valberedning:
Karin Stenstedt (sammankallande),
Alviksvägen 17, 167 53 Bromma, tel 0825 56 38,
epost: karin.stenstedt@slmk.org
Carin Odhner,
Sturevägen 30, 182 74 Stocksund, tel, 08755 50 29, epost: carin.odhner@telia.com
Karin Svensson (studentrepresentant),
Mariehemsvägen 17 B, 906 53 Umeå, mobiltel 073580 75 40,
epost: iku_karin@yahoo.se
Andreas Tolf (studentsuppleant),
Pedagoggränd 3 F, 90730 Umeå,
tel 070 636 3834
epost: andreas.tolf@slmk.org
REVISION
Auktoriserad revisor
Jan Anders Nilsson,
Öhrlings PricewaterhouseCoopers,
Box 1215, 251 12 Helsingborg,
tel 04237 72 00,
epost: jananders.nilsson@se.pwc.com
Auktoriserad revisor, suppleant
Jonas Grahn,
Öhrlings PricewaterhouseCoopers,
Torsgatan 21, 113 97 Stockholm,
tel 08555 330 00,
epost: jonas.grahn@se.pwc.com
Föreningsrevisor
Marianne Grapengiesser,
Amerikagatan 4, 414 63 Göteborg,
tel 03114 66 62, landet 0499222 95
epost: marianne.grapengiesser@comhem.se
Föreningsrevisor, suppleant
Kristina Olofsson,
Varvsgatan 3b, 824 50 Hudiksvall,
tel 0650102 56,
epost: kristina.olofsson@slmk.org
KASSÖR OCH KANSLICHEF:
Klas Lundius,
Håkantorpsmölla, 284 91 Perstorp,
tel 0435351 58, mobiltel 070520 83 58
epost: klas.lundius.@slmk.org
B
Du kan förhindra
ett kärnvapenkrig!
Nu har du chansen...
Vi kräver en
kärnvapenfri värld!
Följande organisationer stödjer projektet Budkavlen
Kvinnor för fred
|
FN-föreningar
|
Läkare mot kärnvapen
Yrkesgrupper mot kärnvapen
|
Framtiden i Våra Händer
Internationella Kvinnoförbundet för fred och frihet
Svenska freds- och skiljedomsföreningen
|
Skrota Kärnvapen
Folkkampanjen mot kärnkraft-kärnvapen
|
UNIFEM
Miljöförbundet Jordens Vänner
|
Green Cross Sweden
Medlemmar i många folkrörelser & enskilda
...att påverka världens ledare inför FN-
mötet 2010 om icke-spridningsavtalet!
Kvinnor för fred & Norra Hälsinglands FN-förening
Inger Holmlund
Hamnvägen 32, 820 76 Jättendal
Tel: 0652 - 161 70
e-mail: holmlundinger@hotmail.com
Budkavlen
går genom Sveriges 290 kommuner. För att sprida information
till allmänheten, media, riksdag och regering om möjligheten att
förhindra ett kärnvapenkrig!
Grupper bildas i alla kommuner för att en lördag kl 5 i 12 hålla en
manifestation:
Verkställ nedrustningen av kärnvapen
Namnlistor undertecknas.
Regeringen måste känna trycket underifrån.
En kärnvapenfri värld är möjlig!
Det beror på dig och mig!
Kan du bli eller känner du någon som kan vara kontaktperson i er kommun
Kontakta:
Kvinnor för fred & Norra Hälsinglands FN-förening
Inger Holmlund
Hamnvägen 32, 820 76 Jättendal
Tel: 0652 - 161 70
e-mail: holmlundinger@hotmail.com
Verktygen finns redan,
men de måste också tillämpas!
Canberrarapporten
Rapporten rekommenderar i sex konkreta steg hur det akuta kärn-
vapenhotet kan avvecklas.
Idag har världen ca 27.000 kärnvapen varav 12.000 osäkrade
som kan avfyras inom två minuter.
Blixrapporten
Punkt för punkt rekommenderar Weapons of Mass Destruction
Commission 2006 (WMDC) hur man kan befria världen från kärn-
vapen, biologiska- och kemiska vapen.
Mer info se: www.wmdcommission.org
Non Proliferation Treaty (NPT-avtalet, icke-spridningsavtalet)
13 punkter som säkrar internationell stabilitet och oförminskad
säkerhet har redan undertecknats.
Mayors for peace
Borgmästare i 2 277 städer i 129 länder kräver kärnvapenfria
zoner och en kärnvapenfri värld år 2020.
Mer info se: www.abolition2000europe.org
Nu kräver Sveriges folk att vår regering ska arbeta fram en konkret
handlingsplan inför FN-mötet 2010 om icke-spridningsavtalet!
Du kan förhindra
ett kärnvapenkrig!
Nu har du chansen...
Vi kräver en
kärnvapenfri värld!
Följande organisationer stödjer projektet Budkavlen
Kvinnor för fred
|
FN-föreningar
|
Läkare mot kärnvapen
Yrkesgrupper mot kärnvapen
|
Framtiden i Våra Händer
Internationella Kvinnoförbundet för fred och frihet
Svenska freds- och skiljedomsföreningen
|
Skrota Kärnvapen
Folkkampanjen mot kärnkraft-kärnvapen
|
UNIFEM
Miljöförbundet Jordens Vänner
|
Green Cross Sweden
Medlemmar i många folkrörelser & enskilda
...att påverka världens ledare inför FN-
mötet 2010 om icke-spridningsavtalet!
Kvinnor för fred & Norra Hälsinglands FN-förening
Inger Holmlund
Hamnvägen 32, 820 76 Jättendal
Tel: 0652 - 161 70
e-mail: holmlundinger@hotmail.com
Budkavlen
går genom Sveriges 290 kommuner. För att sprida information
till allmänheten, media, riksdag och regering om möjligheten att
förhindra ett kärnvapenkrig!
Grupper bildas i alla kommuner för att en lördag kl 5 i 12 hålla en
manifestation:
Verkställ nedrustningen av kärnvapen
Namnlistor undertecknas.
Regeringen måste känna trycket underifrån.
En kärnvapenfri värld är möjlig!
Det beror på dig och mig!
Kan du bli eller känner du någon som kan vara kontaktperson i er kommun
Kontakta:
Kvinnor för fred & Norra Hälsinglands FN-förening
Inger Holmlund
Hamnvägen 32, 820 76 Jättendal
Tel: 0652 - 161 70
e-mail: holmlundinger@hotmail.com
Verktygen finns redan,
men de måste också tillämpas!
Canberrarapporten
Rapporten rekommenderar i sex konkreta steg hur det akuta kärn-
vapenhotet kan avvecklas.
Idag har världen ca 27.000 kärnvapen varav 12.000 osäkrade
som kan avfyras inom två minuter.
Blixrapporten
Punkt för punkt rekommenderar Weapons of Mass Destruction
Commission 2006 (WMDC) hur man kan befria världen från kärn-
vapen, biologiska- och kemiska vapen.
Mer info se: www.wmdcommission.org
Non Proliferation Treaty (NPT-avtalet, icke-spridningsavtalet)
13 punkter som säkrar internationell stabilitet och oförminskad
säkerhet har redan undertecknats.
Mayors for peace
Borgmästare i 2 277 städer i 129 länder kräver kärnvapenfria
zoner och en kärnvapenfri värld år 2020.
Mer info se: www.abolition2000europe.org
Nu kräver Sveriges folk att vår regering ska arbeta fram en konkret
handlingsplan inför FN-mötet 2010 om icke-spridningsavtalet!
Läs om när budkavlen kom till Hälsingland på sidan 8.
POSTTIDNING B 03
Avsändare:
SLMK, c/o Lundius
Håkantorpsmölla
284 91 PERSTORP
Sweden
Begränsad
eftersändning
Vid definitiv eftersändning
återsänds försändelsen med
nya adressen på baksidan