Text från PDF
Läkare mot kärnvapen
Utgiven av: SvenSka läkare mot kärnvapen i Samarbete med:
danSka läkare mot kärnvapen
|
ForSkare och ingenjörer mot kärnvapen
|
SvenSka tandläkare mot kärnvapen
nr 115
december 2008
Läkare från Nordkorea besöker Sverige och SLMK
I detta nummer även: nato: ”kärnvapnen är inget att oroa sig för”.
dialogmöte på nato-högkvarteret i bryssel november 2008
Från redaktörerna:
På omslagsbilden, tagen utanför Ersta
sjukhus, syns fr.vä dr Ri, Leonore Wide.
Martin Tondel, Markus Birk och dr Kim.
Dr Ri och dr Kim är två nordkoreanska lä-
kare från Korean Anti Nuke Peace Phy-
sicians, som blivit inbjudna av den tyska
IPPNW-föreningen för att auskultera på
sjukhus i Tyskland. De kom till Sverige
några dagar kring månadsskiftet septem-
ber - oktober på inbjudan av SLMK. Läs
om besöket på baksidan.
Foto: Meit Krakau
Läs verksamhetsberättelsen! I detta
nummer hittar du SLMK:s verksamhets-
berättelse för det gångna året. Det är en
fyllig berättelse om allt viktigt som har
gjorts av medlemmar i vår förening. Och
det vi har gjort är mycket och bra!
Ansvarig utgivare: jan larsson | linnég. 2 h, 753 32 | UppSala
tel 018-14 62 12 | e-post: jan.larsson@slmk.org
Red för detta nr: jan larsson och Ulf könig
Tryckeri: am-tryck & reklam i hässleholm | 0451-38 49 50
Grafisk red. & formgivning: am-tryck & reklam i hässleholm | 0451-38 49 50
manusstopp för nästa nr (116): 1 februari, 2009
manus till nästa nr skickas till: jan larsson (adress ovan)
prenumerationsärenden handläggs av kansliet i perstorp, adr se sid 3. tryckt på miljögodkänt papper.
SvenSka läkare mot kärnvapen
informationsblad nr 115, december 2008
iSSn: 1400-2256 Upplaga: ca 6 000 ex
dlmk/Slmk –
presentation
Läkare mot kärnvapen är en kvartals-
tidskrift som ges ut av föreningen Sven-
ska läkare mot kärnvapen (SLMK) och
Danske læger mod kernevåben (DLMK).
SLMK har ca 5000 läkare, medicinstu-
denter och stödpersoner som medlem-
mar; DLMKs medlemsantal är ca 350.
Föreningarna är de svenska och danska
grenarna av International Physicians for
the Prevention of Nuclear War (IPPNW)
med ca 150 000 läkare i ca 50 länder som
medlemmar. SLMK, DLMK och IPPNW är
politiskt och religiöst obundna organisa-
tioner med målet att avskaffa kärnvapnen
genom att sprida saklig information om
kärnvapnens medicinska effekter. IPPNW
har huvudkontor i Boston och leds av två
ordföranden (”co-presidents”).
In her leading article of this number
chairwoman Frida Sundberg writes
about the Global Zero Initiative, a world-
wide campaign for abolition, already
signed by more than a hundred influen-
tial politicians and others. She takes this
as a starting point for a discussion about
being either “inside”, sharing the respon-
sibility for actions to be taken, or staying
“outside” – as an interested observer.
NATO’s nukes in Europe are the focus
of two articles. In the first one, Gun-
nar Westberg reports on a meeting with
NATO officials in Brussels. The NATO
spokesmen considered a nuclear war in
Europe highly improbable and looked
upon nuclear abolition as something
beyond our lifetime. In a second article
you can read about a student meeting in
Amsterdam, where the US nukes based
in the Netherlands was one of the main
topics. On the centre spread you can see
some pictures from this meeting. One of
them shows a demonstration at the Volkel
airbase, where US nukes are kept. Sinter-
klas (Santa Claus), a staunch adversary to
nuclear weapons, participated.
In the early autumn SLMK had a very
special visit. Two North Korean doctors
came to Sweden for a short stay after hav-
ing spent some weeks in Germany. Read
about the visit and also a critical comment
by Gösta Alfvén, questioning the uncriti-
cally polite athmosphere of the meeting.
The discussion about a nuclear weap-
ons convention (NWC) and the non-
proliferation treaty (NPT) continues. In
the last number of our newsletter, Erland
Richardsson pointed out the assymmetri
of NPT, allowing only some states to be
in possession of nuclear weapons, and ar-
gued in favour of an NWC. In this num-
ber Curt Riberdahl from Swedish law-
yers against nuclear weapons reinforces
his arguments.
Författaranvisningar
Redaktionen välkomnar manuskript
som behandlar SLMKs/DLMKs ar-bets-
område. Bidragen tas helst emot via e-
post, som bifogat Worddoku ment. Det
går även bra att skicka texten på diskett/
cd. Bifoga gärna foton, allrahelst digitala
bilder med hög upplösning. Pappersko-
pior går också bra. Fäst inga gem på fo-
tona och skriv inget på dem, ej heller på
baksidan – sätt istället en nummeretikett
på baksidan och bifoga bildtext separat.
Re dak tionen förbehåller sig rätten att
redigera och korta bidragen. Tiden från
manusstopp till postdistribution har kor-
tats till en månad för att tidningens in-
nehåll ska bli färskare. Detta kräver att
tidpunkten för manus stopp iakttas
strikt.
Utgivningsplan
Nr Manusstopp Distribution
116 1/2 -09 mars
117 1/5 -09 juni
118 1/9 -09 oktober
119 1/12 -09 januari
SUmmary in engliSh
läkare mot kärnvapen 2008 # 115
|
3
aktUella
Slmk-adreSSer m.m.
aktUella
dlmk-adreSSer:
Se sid 22
Slmks ordförande
Frida Sundberg | norra Ågatan 5b | 416 49 göteborg
tel 031-700 88 08
e-post: frida.sundberg@slmk.org
kanslichef
klas lundius | håkantorpsmölla | 284 91 perstorp
tel: 0435-351 58
mobiltel: 070-520 83 58
e-post: klas.lundius@slmk.org
medlemsreg o bokföring
margareta gustafsson
tel: 0435-351 58
e-post: margareta.gustafsson@slmk.org
kansli för Stockholmsregionen
annika rådberg | Svenska läkarförbundet
(v illagatan 5) | box 5610 | 114 86 Stockholm
tel: 08-790 33 05
e-post: annika.radberg@slf.se
läkarfonden för Förebyggande av kärnvapenkrig
postgiro: 90 10 90 – 1
bankgiro: 901 – 0901
medlemsavgift 2009:
290 kr resp 100 kr (stud), sätts in på:
pg 90 10 90 – 1 eller
bg 901 – 0901
prenumeration på ”läkare mot kärnvapen” ingår.
Slmks hemsida:
www.slmk.org
ippnW:s hemsida:
www.ippnw.org
* * *
landsnummer – telefon:
Sverige: 0046 -
danmark: 0045 -
innehÅll nr 115
ledare
deltagare eller bara åskådare –
vilken är din roll i världen? 4
Frida Sundberg
internationell Utblick 5
Inge Axelsson
debatt
Slmk i dialog med diktaturer 6
Gösta Alfvén
debatt
hur åstadkomma en konvention
som förbjuder kärnvapen? 7
Curt Riberdahl
nato: ”kärnvapnen är inget att oroa sig för”.
dialogmöte på nato-högkvarteret i bryssel
november 2008 8
Gunnar Westberg
verksamhetsberättelse
Svenska läkare mot kärnvapen
verksamhetsåret 070901 – 080831
Studentmöte i amsterdam
läkarstudenter från hela europa samlades
i november i amsterdam för det årliga europeiska
studentmötet 9
Åsa Lindström, Wenjing Tao, Andreas Tolf och Alexander Unge
Från ord till handling –
frågor och svar kring civil olydnad 12
Johannes Norberg
valberedningens förslag till
Slmk:s StyrelSe
2008 – 2009 15
nordkoreanska läkare
på besök i göteborg och Stockholm 16
Meit Krakau
4
|
läkare mot kärnvapen 2008 # 115
Jag vill börja med att rikta ett varmt
tack till Carl Bildt, Rolf Ekéus och
Henrik Salander samt de övriga ca
100 ursprungliga undertecknarna av
det så kallade Global Zero initiativet.
I sitt upprop manar de till kontrollerad,
stegvis och total kärnvapennedrustning.
Det mest glädjande med detta initiativ är
att det är undertecknat av tunga namn,
som kan den internationella säkerhets-
politikens spelregler och hantverk. Flera
av dem har under lång tid levt med och
uttryckt insikten att kärnvapnen mås-
te avskaffas för att möjliggöra fortsatt
mänsklig civilisation och överlevnad på
planeten jorden, andra har troligen kom-
mit till insikt senare. Det djupt hoppin-
givande med deklarationen är att de tror
att detta är möjligt och värt mödan att
försöka. Tack och lycka till!
Att dessa tunga namn undertecknat
detta upprop och planerar för ett topp-
möte före omförhandlingarna av icke-
spridningsavtalet 2010 kan dock inte
frita oss andra från vårt medborgerliga
ansvar att aktivt delta i utformandet av
säkerhetspolitiken. Vi kan inte parkera
oss på åskådarläktaren och inbilla oss att
säkerhetspolitik i allmänhet, och nedrust-
ningsfrågor i synnerhet, är så komplicerat
att vi stilla ska invänta vad de “stora” kan
tänkas komma fram till. Tvärtom.
Slmks roll
Vår särskilda kompetens som Läkare
mot Kärnvapen är kunskapen om den
omöjliga kombination som människor
och kärnvapen utgör och vårt ansvar är
att förmedla den kunskapen både till en
bred allmänhet och till beslutsfattare på
olika nivåer. Vi vet att den mänskliga
bräckligheten gör att vi inte klarar av
att ha kvar kärnvapen utan att någon,
avsiktligt eller oavsiktligt, förr eller se-
nare, ser till att de används och vi vet
att ingen av oss i det läget kommer att
förbli opåverkad. Kärnvapen dödar eller
lemlästar dem som drabbas direkt och
skapar svält och missväxt för dem som
lever på avstånd. Detta är medicin och
hälsovetenskap, inte politik. Men vi vet
också genom erfarenhet vilken stark kraft
det finns inom människor som möjlig-
gör förändring i utsatta situationer. Det
är den kraften vi alla måste använda oss
av för att avvärja kärnvapenhotet. Och
det är den kraften vi måste uppmuntra
hos ansvariga beslutsfattare.
deltagare eller åskådare?
Ett allvarligt hot mot en demokratisk
säkerhetspolitik är skillnaden mellan att
vara åskådare och deltagare, mellan att
läsa nyheterna i tidningen, se dem på tv
eller höra dem i radio och enbart kunna
förfasa sig eller att faktiskt ha möjlighet
att delta i debatten och forma sin fram-
tid. Genom att lyssna och lära kan man
känna sig självgod, samhällsmedveten
och välutbildad men ändå helt vara ut-
anför initiativkretsen. Medan ”de andra”
diskuterar på radio på söndag morgon
hur världens problem ska lösas, kan jag
själv torka disk eller stryka tvätt, efter-
som jag saknar inflytande över det de
diskuterar. Ett väldigt tydligt åtskiljande
mellan deltagare och åskådare har kanske
bidragit till ”professionaliserandet” även
av NGO-världen. Ett exempel på detta
är att möten förläggs till kontorstid så
att ingen yrkesaktiv kan delta. Frivillig-
organisationer blir helt beroende av att
ha egna anställda samt aktiva pensionärer
(vad skulle vi göra utan dessa fantastiska
människor med engagemang, erfaren-
het, kunskaper och tid?!) som kan gå på
spännande möten som organiseras på
vardagar klockan tio eller tre? Runt om
i Sverige ordnas ett antal goda forum
som skulle kunna spela den klassiska rol-
len som kontaktyta mellan medborgar-
engagemanget, experter, beslutsfattare
och hantverkare i den för oss alla livsvik-
tiga säkerhetspolitiken. Men hur ska vi
kunna bidra med våra erfarenheter och
kunskaper som läkare, lärare, ingenjörer
eller jurister mot kärnvapen om vi bjuds
in till möten som hålls när vi är på job-
bet?
Visst kan vi använda internet och media
som spelplan för diskussioner, men inget
kan ersätta den direkta dialogen med
ömsesidigt kunskaps- och åsiktsutbyte. I
den goda dialogen växer alla deltagande
parter. Så jag ser fram emot en levande,
öppen och inte kontorstidsbaserad säker-
hetspolitisk diskussion inför och under
det svenska EU-ordförandeskapet då
Sveriges utrikesminister förhoppningsvis
får med sig sina europeiska ministerkol-
leger på den krångliga men inspirerande
vandringen mot en kärnvapenfri värld
och jag hoppas att vi får se flera svenska
och europeiska initiativ vid översynskon-
ferensen 2010.
Frida Sundberg
deltagare eller bara åskådare –
vilken är din roll i världen?
“Why eliminate
nuclear weapons?
There are now nine countries with nu-
clear weapons and forty more countries
with sufficient nuclear infrastructure to
build their own arsenals. The gravest
danger facing the world is that nuclear
weapons continue to spread until one
day they are used by a country or a
terrorist group, with catastrophic con-
sequences. The only lasting solution
to this threat is to eliminate all nuclear
weapons. This will not happen over-
night; it will be done step-by-step
through phased and verified reductions
over a period of years. It is urgent that
we begin now.”
Ur hemsidan för
Global Zero-kampanjen.
Läs mer på www.globalzero.org.
ledare
internationell Utblick
red inge axelsson · inge.axelsson@miun.se
Kärnvapnets födelseplats
“Doften av pinje är stark i den höga
bergsluften, stjärnor och måne trots allt
starkare än ljusskenet från Los Alamos.
Jag tänker att en världsordning som sä-
ger att atombomber måste finnas därför
att de är möjliga och som accepterar de
grundläggande premisserna för terror-
balans, inte kraftfullt kan bekämpa de
andra hoten mot vår planet. Vi måste
avrusta vårt tänkesätt, demilitarisera vårt
inre, om vi inte ska komma att lämna
planeten jorden som ’lämlar på väg till
havet’.”
Läs hela Anita Goldmans utmärkta re-
portage från Los Alamos i DN 18 okto-
ber, 2008.
ICAN i Geneve
I början av maj 2008 hölls ”The second
Preparatory Committee session for the
2010 Non-proliferation Treaty (NPT)
Review” i Geneve. Mötets uppgift var
att förbereda de förhandlingar om icke-
spridningsavtalet som hålls vart femte år,
närmast år 2010. Costa Rica och Malay-
sia är de enda länder som arbetar för en
konvention som förbjuder kärnvapen.
Naturligtvis var SLMK där:
”Former IPPNW Co-President Gun-
nar Westberg summarized recent scien-
tific research into the climate effects of
regional nuclear war, explaining that
‘a nuclear war involving no more than
100 Hiroshima-sized nuclear weapons –
about 0.3% of the global nuclear arsenal
– could have terrifying, long-lasting ef-
fects on the global climate.’ Emphasizing
the significant impact on agricultural
production likely to result from such a
climate disaster, Dr. Westberg warned of
a potential global famine. ‘It seems rea-
sonable to fear a total global death toll in
the range of one billion from starvation
alone’, he said, ‘[which] would also lead
to major epidemics of infectious diseases,
and would create immense potential for
war and civil conflict’. Dr. Westberg
concluded that these findings ‘argue for
a fundamental reassessment of the role of
nuclear weapons in the world . . . If even
a small nuclear war could trigger a global
catastrophe, the only viable response is
the complete abolition of nuclear wea-
pons’. [Dr. Westberg’s presentation is
available at www.ippnw.org; all the NGO
papers presented at the 2008 PrepCom
are at www.reachingcriticalwill.org/legal/
npt/prepcom08/ngostatements.html].
Medical students from Sweden, Germa-
ny and Switzerland organized a ‘My Cup
of Tea – Nuclear Weapon Free’ event in
downtown Geneva on 1 May. Wearing
their white coats and well supplied with
cookies, tea bags, thermos flasks of hot
water, and information, they talked with
passers-by about the medical consequen-
ces of nuclear war and the urgent need to
abolish nuclear weapons. Ursula Volker,
who helped organize the event, reports
that the students found a receptive au-
dience, many of whom asked how they
can play an active role in the Internatio-
nal Campaign to Abolish Nuclear Wea-
pons (ICAN – www.icanw.org).”
Medicine, Conflict and Survival
2008;24(4):328–331
Medicinska isotoper
från höganrikat uran
Dr Nancy Covington, ordförande för
Physicians for Global Survival i Halifax,
Canada, påpekar att användningen av
höganrikat vapenuran (anrikning av ura-
nisotopen
235
U) för att framställa radio-
aktiva isotoper för medicinskt bruk är
onödig. Att utgå från icke anrikat uran
är inte svårare eller dyrare – i det långa
loppet troligen billigare, eftersom man
slipper kostsam långtidsförvaring av va-
penuranet. Det anrikade uranet kan stjä-
las, säljas och smugglas och användas i
hemgjorda bomber.
Canadian Medical Association Journal
2008;179(1):54-55.
Upprustning i Asien
Utgifterna för militären i Asien har ökat
med 53% under de senaste tio åren. In-
dien, Japan, Kina och Sydkorea är de fyra
länder i Asien som satsat mest på militä-
ren. SIPRI Yearbook 2008 www.sipri.org
US$ 2 700 000 000 000 000 000
till de rika
Inte ens US$ 50 000 000 000
till de fattiga
Rajendra Pachauri, ordförande för den
Nobelprisbelönade Intergovernmental
Panel on Climate Change (IPCC), säger
att han är chockerad och nedstämd av
nyheten att regeringar snabbt fick fram
2.7 triljoner dollar till den misskötta fi-
nansbranschen när samma regeringarna
inte kunde ställa upp med 50 miljarder
dollar till Millennium Development Goals
för att bekämpa fattigdom och sjukdom.
2.7 triljoner är faktiskt 50 miljoner gång-
er mer än 50 miljarder.
www.terradaily.com
Nuclear famine
International Campaign to Abolish
Nuclear Weapons (ICAN) arbetar med
medicinska effekter av kärnvapenkrig,
bl.a. nuclear famine, dvs. klimateffek-
terna av regionala kärnvapenkrig. http://
www.ippnw.org/Programs/ICAN/index.
html
En mer fredlig värld?
Uppsala Conflict Data Program är den
internationellt ledande databasen om
världens krig. UCDP har visat en klar
nedgång i antalet väpnade konflikter och
dödsoffer.
Fortsättning på sidan 14:
läkare mot kärnvapen 2008 # 115
|
5
6
|
läkare mot kärnvapen 2008 # 115
Två nordkoreanska läkare besökte i hös-
tas Svenska Läkare mot Kärnvapen och
blev väl omhändertagna i Stockholm och
Göteborg. Våra gäster fick möta svenska
kollegor och svensk sjukvård. Besöket
var ett led i IPPNW:s strävan att nå även
isolationistiska diktaturer och en befolk-
ning som vanligtvis ställs utanför global
samverkan.
Kollegor från diktaturer kan ofta inte
tala fritt då de är både utsedda av och be-
vakade av regimen. Hur för man samtal
om kärnvapen, fred och demokrati med
kollegor från slutna, odemokratiska sam-
hällen? Denna fråga sattes på sin spets
under det nordkoreanska besöket.
Vid sitt besök i Stockholm talade våra
gäster till en powerpoint-presentation
med glada bilder på de nordkorean ska
ledarna och vackra bilder från det kor-
eanska landskapet. Ett femtontal intres-
serade läkare och studenter från SLMK
hade slutit upp och vi fick höra om ett
vänligt och fredsälskande folk som ser
upp till sina ledare. Vi fick också höra
om ett välorganiserat samhälle med god
utbildning och välutvecklad sjukvård.
Våra kollegor gav inga konkreta exem-
pel på livet i Nordkorea. Vi fick inga
siffror som kunde belysa hälsa, sjuklig-
het och dödlighet. På konkreta frågor
om barnadödligheten fick vi inga svar
och om medellivslängd ”trodde” man
att den för kvinnor är 78 och för män
74 år. Om man betänker att Nordkorea
under 2000-talet haft svår hungersnöd
som drabbat stora delar av befolkningen,
inser man att dessa siffror inte kan vara
sanna. Om sitt IPPNW-arbete nämnde
man inget spontant. Men på frågor om
detta sa man att Nordkoreas kärnvapen
är till för freden och för att skydda landet
mot det aggressiva USA. Vidare sades att
man trodde att det fanns 120 medlem-
mar i föreningen i landet.
Under anförandet om det fredsälskan-
de och välfungerande Nordkorea nickade
flera svenska kollegor vänligt och till sy-
nes instämmande, och två tackade artigt
för det intressanta framförandet.
Jag kom att tänka på när en delegation
sovjetiska kollegor besökte Stockholm i
mitten på 1980-talet under pågående
sovjetisk invasion av Afghanistan. Vi
hade ingen planerad strategi för mötet
vad jag kan minnas. Samtalen blev im-
proviserade och jag minns en obehaglig
känsla av inte förstå, att inte mötas och
en ständigt närvarande osäkerhet över
vad man kunde eller inte kunde säga.
Katastrofen inträffade då inbjudna me-
dia frågade om läkarnas inställning till
invasionen i Afghanistan. Den var man
positiv till, ”det var ju ett krig för fred”.
Det blev stora rubriker i tidningarna föl-
jande dag. Jag tror att detta var en or-
sak till att media såg oss som medlöpare
till Sovjet och under världskongressen i
Stockholm 1991 anklagade oss för att gå
Sovjets ärenden.
Inga journalister var inbjudna till
mötet 2008 med nordkoreanerna. Men
frågan kvarstår: hur möter vi diktaturers
företrädare utan att framstå som medlö-
pare? Vi är inte bara företrädare för ett
upplysningsarbete om kärnvapens medi-
cinska risker. Vi företräder också det
öppna samhället. Vi accepterar inte fred
på diktaturens villkor.
Vår metod är dialog. Men dialogens pris
får inte vara att vi avstår från att hävda
det fria ordet och att vi accepterar att de-
mokrati är ett annat ord för diktatur. Vi
ska inte i välvilja och vilja till samförstånd
skapa utrymme för propagandaföreläs-
ningar som den som SLMK nu gav fritt
spelrum för. Våra kontakter med diktatu-
rer bör i görligaste mån ske i informella
samtal, där det finns utrymme för möte
människa till människa. Kan man föra
en äkta dialog med propaganda? Finns
det utrymme för mer än en åsikt? Finns
det utrymme för kritik?
Ungefär med följande ord kommen-
terade jag nordkoreanernas tal: ”Det fria
ordet i öppna samtal är vägen till ve-
tenskaplig utveckling och förståelse. Jag
förstår att ni har varit tvungna att hålla
denna propagandaföreläsning. Antingen
har ni gjort det för att ni annars riskerar
att hamna i fängelse eller så har ni gjort
det för att ni är anhängare av diktaturen
i Nordkorea. Men detta är inte vägen till
förståelse. I Sverige strävar vi efter att
söka sanningen i öppna samtal. Jag för-
står att detta är svårt i Nordkorea, men
låt mig ändå säga det”
På riksföreningens efterföljande sty-
relsemöte fick vi höra ett föredrag av
Nordkoreaspecialisten Gabriel Jonsson
från Stockholms Universitet om hur
man lämpligen bemöter nordkoreaner.
Deras samhälle är traditionellt konfuci-
anskt, strängt patriarkaliskt, kvinnan är
underordnad mannen och man tolererar
inte kritik av landet eller regimen. Ordet
diktatur ska absolut inte används då man
talar om landet.
– Men hur går man tillväga för att stödja
förändring i detta svårt plågade och för-
tryckta land? undrade jag.
– Man kan nog inte hoppas på föränd-
ring, åtminstone inte på mycket länge,
var svaret.
Så i så fall, vad gagnar möten med landets
företrädare? Måste vi inte i våra ansträng-
ningar komma ett steg framåt i förståelse
och förändring?
Jag önskar en diskussion om hur vi i
SLMK bemöter företrädare för diktatu-
rer, det må gälla Nordkorea, det kan ock-
så gälla Iran. Hur hävdar vi det fria ordet
och det öppna samhället? Hur undviker
vi att bli medlöpare till det öppna sam-
hällets fiender?
Fred i vår tid, sa Chamberlain stolt efter
sitt möte med Hitler i München 1938.
Vi vill ha fred. Men det ska vara fred
Slmk i dialog med diktaturer
debatt
läkare mot kärnvapen 2008 # 115
|
7
och frihet från kärnvapen i ett öppet och
demokratiskt samhälle.
Jag rekommenderar alla som funderar
på hur man utvecklar samhället att läsa
Karl Poppers ”Det öppna samhället och
dess fiender”. Den boken skrev Popper,
en österrikisk jude på flykt undan Hit-
ler, under andra världskriget. Det var
hans krigstjänst, har han sagt. Boken är
en uppgörelse med dogmatiskt tänkande
Sverige har inte alltid
varit emot kärnvapen
En liten komplettering till en artikel i
Läkare mot Kärnvapen nr 114, s 14:
Det står där i spalt tre: ”...Sverige, som i
alla år varit emot kärnvapen och själv valt
att avstå från att utveckla kärnvapen...”
Men i själva verket fanns det på 1950-ta-
let planer på svenska kärnvapen. Man
diskuterade kärnvapenprov i norra Sve-
rige. Man arbetade med idéer till kärn-
vapenbärande flygplan och till en kärn-
vapenbärande robot. Men de projekten
övergavs av ekonomiska eller andra skäl.
Dessbättre var en del politiker motstån-
dare till svenska kärnvapen, bland andra
Inga Thorsson, Ulla Lindström och utri-
kesministern Östen Undén. Men den del
tunga politiker ville ha svenska kärnva-
pen, och det ville även Sveriges överbe-
fälhavare.
Enligt SIFO-undersökningar 1957 och
1958 fanns det i Sverige flera kärnvapen-
anhängare än kärnvapenmotståndare.
(Hur hade man formulerat frågorna i
opinionsundersökningarna? Är det nå-
gon som vet?)
Lyckligtvis vände opinionen. Och nu
har Sveriges folk och beslutsfattare varit
emot svenska kärnvapen i snart 50 år.
Thorild Dahlgren,
pensionerad gymnasielärare i fysik, Gävle
Källa: Fredrik Lundberg:
Den svenska atombomben ur
Det våras för atombomben 1981
Erland Richardssons artikel i Läkare mot
kärnvapen nr 114 är synnerligen intres-
seväckande och kan tjäna som utgångs-
punkt för vidare diskussioner. Det bör
noteras att FN:s generalsekreterare Ban
Ki-Moon i ett tal på FN-dagen den 24
oktober pläderar för förhandlingar om
en kärnvapenkonvention som ett led i en
fempunktsplan för att eliminera kärnva-
penfaran.
Jag delar Richardssons uppfattning att
NPT i sin nuvarande utformning är dis-
kriminerande och att en konvention om
kärnvapnens totala avskaffande är den lo-
giska lösningen, men hur övertygar man
kärnvapenmakterna om detta? Detta tar
tid och kräver att den globala opinionen
aktiveras. Viktigast är dock opinionen i
kärnvapenländerna, främst USA. Därför
bör man samtidigt stödja andra förslag
som kan innebära konkreta steg mot
ett totalt avskaffande. Utgångspunkter
kan då vara EU-parlamentets resolution
i nedrustningsfrågor den 17 november
2005 och den s.k. Blix-kommissionen.
Liksom Richardsson anser jag det upp-
rörande att Sverige den 8 januari i år, till-
sammans med kärnvapenländerna, i FN
röstade nej till en kärnvapenkonvention.
Frågan är vad vi kan göra på nationell
nivå. Även om det är svårt bör vi försöka
få upp frågan i massmedia och i riksda-
gen. Finns det någon riksdagsledamot
som är beredd att interpellera utrikesmi-
nister Bildt för att fråga om vilka motiv
som ligger bakom Sveriges nej?
Man kan försöka åstadkomma en fler-
partimotion om att Sverige självt eller
tillsammans med andra aktivt skall driva
frågan om en sådan konvention. Man
bör då ha i minnet att motioner om ett
fullständigt avskaffande av kärnvapen
behandlats i riksdagen 1978 (se 1997-
98, UU 16). Den svenska regeringen
uttalade då sitt stöd för ett fullständigt
avskaffande, men utskottet ansåg att det
då saknades förutsättningar i praktiken
för att i internationella nedrustningsfora
kunna få till stånd ett allomfattande avtal
om ett fullständigt avskaffande. Svenska
ståndpunkter skulle vara realistiska och
genomtänkta. Utskottet markerade att
man borde gå fram stegvis.
Detta hindrar inte att frågan kan ak-
tualiseras på nytt via interpellationer och
motioner. Därmed kommer den upp på
dagordningen och kanske kan det bidra
till en aktualisering av nedrustningsfrå-
gan.
Curt Riberdahl
Vice ordf. i Svenska jurister mot
kärnvapen
alltifrån Platon, Hegel och Marx till fas-
cism och fundamentalistiska religioner.
Jag rekommenderar den till studium i
SLMK, en förening där jag ibland tycker
att vi väljer samförstånd där samförstånd
inte finns, där vi lyssnar till dogmatisk
propaganda utan att stå upp för tankefri-
het i öppna samtal. Vi måste kunna välja
både fred och frihet, menar jag.
Gösta Alfvén
Här följer två kommentarer till Erland Richardssons artikel från förra numret
”Sverige och andra västländer hinder för kärnvapenkonvention”
hur åstadkomma en konvention
som förbjuder kärnvapen?
ÅRSMÖTE
Alla medlemmar hälsas välkomna
till SLMK:s årsmöte. Mötet hålls
lördagen den 24 januari 2009
kl 14.00 - 15.00 i Läkarförbundets
lokaler, Villagatan 5, Stockholm.
Sedvanliga årsmötesförhandlingar.
Enkel förtäring.
Program kl 15.00 - 16.00:
Överlever Icke-spridningsavtalet?
Jan Prawitz, forskare vid
Utrikespolitiska Institutet
Kontakta meit.krakau@slmk.org
om du önskar mera information.
8
|
läkare mot kärnvapen 2008 # 115
IPPNW har regelbundet möten med
representanter för NATO:s Nuclear Po-
licy Directorate. För mig var detta tredje
gången. Mötena hålls enligt ”Chatham
House rules” vilket här tolkades som att
vi inte skall uppge vem från NATO som
sagt vad.
Från NATO deltog chefen för kärnva-
penenheten, en amerikan, till sin utbild-
ning jurist inom försvaret, vidare en mili-
tär och två ”interns”. Vid tidigare möten
har flera militärer deltagit.
Från IPPNW deltog Sergej Koles-
nikov, en av presidenterna för IPPNW;
Liz Waterston, Storbritannien; Caecilie
Buhman, europeisk vicepresident för
IPPNW; Gunnar Westberg; Sara Shah,
norsk student och Andreas Tolf, student
från SLMK. Några citat ur samtalet:
Caecilie: När vi träffades för några
månader sedan lovade ni att läsa vår Nu-
clear Weapons Convention
1
. Intryck?
NATO: Verifikation är problemets
kärna. Vem avgör att en stat inte följer
avtalet? Det största problemet är ”latenta
kärnvapenstater”, som kanske inte har
färdiga kärnvapen men som är beredda
att snabbt tillverka dem. Kom ihåg hur
den amerikanska underrättelsetjänsten
överraskades av hur långt Irak kommit
med sitt kärnvapenprogram 1991.
Gunnar: “Latenta kärnvapenstater” är
ett större problem idag än de skulle vara
i en kärnvapenfri värld. I denna skulle
säkert USA, Ryssland och andra stor-
makter övervaka alla länders nukleära
program mycket noga och agera tidigt
och med fullt stöd från hela världen om
någon stat inte följer reglerna. Under vä-
gen till en värld utan kärnvapen skulle
metoder för övervakning utvecklas och
förtroendet öka.
NATO: Det är en illusion att tro att
om USA avvecklar sina kärnvapen så
kommer andra länder att följa efter. USA
har minskat sin arsenal men andra län-
der visar fortfarande intresse för att skaffa
kärnvapen.
Gunnar: Ni håller alltså inte med
“Hoover-gruppen”, Shultz, Perry,
Kissinger och Nunn som menar att kärn-
nato: ”kärnvapnen är inget att oroa sig för”.
dialogmöte på nato-högkvarteret i bryssel november 2008
vapenspridning endast kan förhindras
om USA tar ledningen i kärnvapen-ned-
rustningen? Fyra tidigare brittiska gene-
raler, inklusive den tidigare NATO-kom-
mendanten Lord Robertson, instämmer
i det uttalandet.
NATO: Det är en fråga om tid, lång
tid. Inte i min livstid.
Sergej: Ryssland känner sig idag in-
ringat. Det är som om ditt hus vore
omgivet av brandfarligt material men vi
har inte tillåtits ge oss ut för att hindra
branden.
NATO: Relationerna med Ryssland
kommer inte att förbättras förrän en ny
regering tillträtt i USA. Idag talar vi inte
med ryssarna. Vi är bekymrade över att
Ryssland inte följer flera viktiga avtal.
Sergej: Vi behöver en ny säkerhets-
ordning i Europa. Våld skall aldrig til-
låtas för att lösa en konflikt. President
Medvedev har presenterat ett utkast till
en ny euroatlantisk överenskommelse för
fred och säkerhet.
Sara: Utplaceringen av USA-kärnva-
pen i NATO-länder strider mot NPT.
NATO: Inte alls. Utplaceringen sked-
de innan NPT tillkommit. Och kärn-
vapnen behövs. Utan dessa utplacerade
kärnvapen skulle europeiska regeringar
inte ha någon garanti för att USA kom-
mer till deras försvar vid en attack. Och
jag vill framhålla att terrorism är vår vikti-
gaste prioritet. Kärnvapen kan förebygga
terrorism genom att avskräcka regeringar
som skulle vilja stödja terrorister.
Andreas: En stor majoritet i de euro-
peiska befolkningarna vill att dessa kärn-
vapen tas bort. Hur kan man försvara i
demokratier att kärnvapnen tillåts vara
kvar?
NATO: De europeiska regeringarna
vill att kärnvapnen finns kvar.
Gunnar: Under vilka förhållanden
skulle ett “Första-användande” av kärn-
vapen, mot ett land som inte använt och
kanske inte innehar kärnvapen, vara av
värde för NATO?
NATO: Nja, hm..., säg om NATO
anfalls med stora mängder biologiska
vapen som är svåra att förstöra. Ganska
osannolikt, men det är viktigt att vi be-
håller vår policy av avsiktlig oförutsägbar-
het (deliberate ambiguity). Det innebär
att ingen motståndare kan förutsäga hur
vi kommer att reagera i en viss situation.
Det fungerar som avskräckning.
NATO: Vi måste förutse de oförut-
sebara. I början av nittonhundratalet,
säg omkring 1908, trodde ingen att ett
världskrig var möjligt. Vi behöver kärn-
vapnen i Europa för att förhindra ett
oförutsett krig.
Gunnar: År 1908 trodde man att nit-
tonhundratalet skulle bli ett fredens år-
hundrade, men det blev det blodigaste
århundradet i historien. I en artikel av
domaren Weeramantry vid den Inter-
nationella Domstolen i Haag talar han
om nittonhundratalet som De förlorade
möjligheternas århundrade (Century of lost
opportunity). Han säger att om vi tillåter
att kärnvapnen finns kvar kan det bety-
da att vi går som sömngångare in i Den
sista möjlighetens århundrade (Century of
last opportunity). Finns kärnvapnen kvar
kommer de att användas.
NATO: Risken är mycket mycket li-
ten (Här talade NATO-representanten
om Hair Trigger Alert som han menade
inte alls förelåg, men hans argumenta-
tion var oklar.)
Vi talade också om klimateffekterna
av ett regionalt kärnvapenkrig för att visa
hur viktig kärnvapnens avskaffande är.
Sammanfattningsvis föreföll NATO-
talesmannen vara en person som lugnt
förtröstade på att kärnvapenkriget är i
det närmaste en omöjlighet, Ryssland
bär huvudansvaret för den ökade spän-
ningen, kärnvapenspridning till andra
delar av världen är knappast ett bekym-
mer, en djup minskning av kärnvapen-
arsenalerna av Ryssland och USA är
önskvärd men svår att genomföra, och
kärnvapnens avskaffande något mycket
avlägset och egentligen inte så viktigt.
Vi hade mött en vänlig och trivsam,
men mycket farlig Kalla Kriget-krigare.
Vi blev alla mycket uppskrämda.
Gunnar Westberg
1
Nuclear Weapons Convention, NWC: en modell för en
konvention som förbjuder kärnvapen, framtagen av en
grupp NGOs 1997
läkare mot kärnvapen 2008 # 115
|
9
StUdentmöte i amSterdam
läkarstudenter från hela europa samlades i november i amsterdam för det årliga europeiska studentmötet
Kärnvapen i icke-kärnvapenstater
Det finns ca 350 NATO-kärnvapen
på amerikanska baser i fem ’icke-
kärnvapenländer’: Belgien, Italien,
Nederländerna, Turkiet och Tyskland.
target earth
Under tre dagar i slutet av november
samlades läkarstudenter från hela Europa
i Amsterdam för det årliga europeiska
studentmötet. Totalt representerades 20
länder av 80 studenter, ett flertal av dem
från länder som tidigare inte deltagit på
något europeiskt studentmöte. Från Sve-
rige deltog fyra studenter, från Umeå,
Uppsala och Stockholm. Konferensen
föregicks av en demonstration vid flyg-
basen Volkel i Nederländerna där runt
tjugo amerikanska kärnvapen finns som
ingår i det s.k. NATO-paraplyet. Temat
för årets konferens var Target Earth. Pro-
grammet var indelat i tre delar: kärnvapen
och terrorism, krig och fred samt klimat,
med prominenta talare som t.ex. Victor
Sidel och många intressanta workshops.
Tyngdpunkten låg på kärnvapen med
flera föreläsningar och workshops på det
temat. Under konferensen valdes en ny
europeisk studentrepresentant, Carlos
Ferreira från Portugal, ett mycket upp-
skattat val. Konferensen avslutades med
Target X som hölls samtidigt på tre olika
platser i Amsterdam.
Denna välorganiserade konferens blev
mycket lyckad och uppskattad. Vi ser
fram emot nästa europeiska studentmöte
– var det kommer att äga rum återstår
att se.
Andreas från Sverige och Anette från
Norge under Target X.
Holländska studenter försöker få till en debatt med ledning på basen Volkel
Foto: Åsa Lindström
Foto: Jonne van Koot
läkare mot kärnvapen 2008 # 115
|
9
10
|
läkare mot kärnvapen 2008 # 115
Workshop
Foto: Roman Sandoz
Vem passar bättre till att lära ut kommu-
nikation än en skådespelare? Holländska
Edward Koldewijn lyssnade, funderade
och lät oss sedan testa sätt att förbättra
vår kommunikativa förmåga som förbe-
redelse inför sista dagens Target X. Att
inte tränga sig på, att ställa frågor och
göra lyssnaren aktiv istället för att mata
på med påståenden och fakta var några
exempel på de idéer vi fick.
Mer oväntat var rådet att ”lyssna på
ballarna”, som också lockade till en hel
del skratt, men poängen var att kunna
i hela kroppen känna hur man reagerar
på en person. Känns det bra om jag står
såhär nära? Känner jag mig hotad av den
andra personen? Vi provade även aktivt
att känna efter med några olika övningar,
bland annat där vi gick framåt mot andra
halvan av gruppen som backade när de
gående upplevdes ha kommit för nära.
Vi fick också fundera över vår reaktion
kommunikationsworkshop
för target-X
på någon som kommer fram och pratar
med oss. När upplevs någon som över-
lägsen eller underlägsen? När känns per-
sonen mest som positiv eller mest som
negativ?
Kort och gott var det en annorlunda
workshop som kontrasterade mot de
andra mer intellektuella inslagen under
helgen.
10
|
läkare mot kärnvapen 2008 # 115
läkare mot kärnvapen 2008 # 115
|
11
De svenska deltagarna, Alexander, Åsa, Wenjing och Andreas
Foto: Stephan Hohmann
protester mot
holländska kärnvapen
Förutom de officiella kärnvapenstaterna Storbritannien och
Frankrike har ytterligare fem europeiska länder kärnvapen
i och med att de har amerikanska NATO-kärnvapen. Ett
av dessa är Nederländerna, och när årets studentkonferens
gick av stapeln i Amsterdam uppmärksammades förstås
landets kärnvapen.
Innan själva studentkonferensen startade åkte en grupp
studenter för att protestera på flygbasen Volkel utanför
Uden, där de nederländska NATO-kärnvapnen finns. Med
sig hade de den holländska jultomten som självklart är emot
kärnvapen. Med stora banderoller genomförde de protesten
och demonstrationen fick stor uppmärksamhet från media.
Tydligen kom det fler journalister än vad det fanns proteste-
rande studenter på plats. Därefter genomförde studenterna
Target X och Nuclear Weapons Free My Cup of Tea inne i
Uden. En av studenterna som deltog var Ilona Mikkonen
från Helsingfors, som berättar att många stannade till för
att prata om kärnvapnen på Volkel och för att dricka te. De
flesta av de förbipasserande var medvetna om att det finns
kärnvapen på Volkel och de flesta ville inte ha dem där.
Fred genom hälsa
Under konferensen höll Caecilie Buhmann en workshop
på temat Peace Through Health. Detta koncept har blivit
omskrivet som ett sätt att närma sig konflikter. Under
workshopen studerade vi en väpnad konflikt med en medi-
cinsk metodik: etiologi, patogenes, symtom, diagnos och
behandling. Caecilie berättade att Medact, som är den brit-
tiska motsvarigheten till SLMK, har publicerat en välgjord
studie om hälsokonsekvenserna i spåren av Irakkriget. Utan
den sjukvårdspersonal som fanns på plats hade inte studien
kunnat göras. Vi diskuterade hälsoarbetarnas roll i konflik-
ter och olika sätt att förhålla sig till de stridande parterna.
Vad är skillnaden mellan att vara partisk och solidarisk?
Vad får det för konsekvenser för en hjälporganisation? Den
svenska delegationen blev intresserade av ämnet och bör-
jade efter workshopen smått planera för att arrangera en ut-
bildningshelg för läkarstudenter om Peace Through Health
till våren tillsammans med Caecilie.
(Se t.ex. Peace through health: key concepts.
The Lancet, volym 364, s 384 – 386)
Wenjing och nyvalda studentrepresentanten Carlos talar.
Jultomten protesterar mot kärmvapen utanför Volkel.
Foto: Roman Sandoz
Foto: Jonne van Koot
Artiklarna från studentmötet är författade av: Åsa Lindström, Wenjing Tao, Andreas Tolf och Alexander Unge
läkare mot kärnvapen 2008 # 115
|
11
12
|
läkare mot kärnvapen 2008 # 115
Martin Smedjeback har i sju år
arbetat för Kristna Fredsrörel-
sen som ickevåldssekreterare.
Nu har han slutat sin anställning
och övergått till fredlig direkt ak-
tion mot svensk vapenexport. Han
och hans kollegor i aktionsgrup-
pen Avrusta, som är en del av
nätverket Ofog, utför civila olyd-
nadsaktioner. De bryter sig in hos
vapenexportörerna och förstör
vapen – avrustar i bokstavlig me-
ning. Martin presenteras här i en
intervju av Johannes Norberg från
SLMK.
Ofog är ett nationellt nätverk som upp-
stod 2002 och till en böjan koncentre-
rade sig på kärnvapennedrustning. Man
genomförde även då civil olydnadsak-
tioner, t.ex. mot den brittiska kärnva-
penbasen Faslane utanför Glasgow. Då
handlade det bland annat om att block-
era infarter. Inom Ofog finns kampanjen
Avrusta som fokuserar på svensk vapen-
export. Fem personer utgör en aktions-
grupp som gör praktiska avrustningar
och andra inom nätverket jobbar med
opinionsbildning och påverkan.
Natten till den 16 oktober bröt sig Mar-
tin och kollegan Anna ”Alvin” Andersson
in på Saab Bofors Dynamics i Eskilstuna.
Där oskadliggjorde de flera granatgevär
av modellen Carl Gustaf med hjälp av
hammare och fil. Efter att ha oskadlig-
gjort cirka 15 vapen ringde de polisen
och meddelade var de befann sig och
vad de gjort och satte sig sedan på golvet
för att vänta. De fördes till häktet och
har sedan släppts i väntan på rättegång.
Samma natt genomförde två andra med-
lemmar i Avrusta en liknande aktion mot
BAE Systems Bofors i Karlskoga. De har
nyligen blivit dömda till fängelsestraff
och skadestånd.
Johannes: Vad innebär en ickevåldslig ci-
vil olydnad?
Från ord till handling –
frågor och svar kring civil olydnad
Martin: För oss vilar det på fyra hörnste-
nar. Vi är öppna med vår identitet och
vårt mål. Ingen ska skadas vid en aktion
och alla inblandade ska behandlas med
vänlighet och respekt. Vi är villiga att ta
eventuellt straff och ser också rättegång
som ett tillfälle där aktionen fortsätter,
en arena för oss att tala för vår sak och
förklara varför vi känt oss nödsakade att
göra detta. Slutligen ska syftet med ak-
tionen vara positiv samhällsförändring
som inte bara gynnar oss själva.
J: Varför tar man då till denna arbetsme-
tod, som sticker många i ögonen?
M: Civil olydnad, som en del av ick-
evåld, är en effektiv arbetsmetod. Det
förutsätter dock att andra verktyg an-
vänds parallellt, som mer konventionellt
påverkansarbete. När alla metoder an-
vänds tillsammans fungerar de bäst. Civil
olydnad och aktioner med ickevåld har
ofta setts som högst tvivelaktiga arbets-
metoder av sin samtid. Men bara några
år senare har de tolkats i ett helt nytt ljus.
Tänk på Mohandas Gandhis ickevålds-
aktioner i Indien och Dr Kings medbor-
garrättsrörelse i USA.
J: Men var inte just Gandhi och King al-
ternativ till våld? Jag känner inte till nå-
gon militant avrustningsrörelse i Sverige
idag.
M: Även vårt arbete är ett alternativ till
våld. Jag anser att vi blir skyldiga till våld
i vår passivitet. Om vi inte gör något, så
sprids våldet. Genom att avrusta vapen
har vi gjort dem obrukbara.
J: Exemplen är ju hämtade från samhäl-
len utan eller med tveksam demokrati?
Är civil olydnad berättigad i dagens Sve-
rige?
M: Situationen är så allvarlig idag, det
är ett nödläge. Fredsrörelsen har arbetat
hårt med att stoppa svensk vapenexport
under många år, men den svenska vapen-
exporten har tredubblats från 2001 till
2007. De vanliga metoderna måste fort-
sätta, men vi vill nu komplettera med att
avrusta i praktiken. Det krävs att med-
borgare griper in konkret för att stoppa
vapnen, som ju är till för ett enda syfte
– att skada och döda människor.
J: Både Svenska freds- och skiljedoms-
föreningen och Kristna Fredsrörelsen
Foto: ofog
läkare mot kärnvapen 2008 # 115
|
13
har beslutat att inte stödja er genom att
skriva under Avrustas upprop. Även Maj-
Britt Theorin har kritiserat er, för att ni
begår lagöverträdelser och sätter er över
lagen. Är du besviken?
M: Jag är medlem i båda dessa föreningar
och har varit anställd under sju år i den
senare. Båda gör ett mycket gott arbete
och har tidigare stött aktioner med civil
olydnad. Problemet med våra aktioner
verkar vara själva förstörelsen av egen-
dom. Jag tror att fredsrörelsen behöver
göra en maktanalys, på samma sätt som
fackföreningsrörelsen en gång gjorde.
För att vi ska vara intressanta att föra en
dialog med krävs att vi utövar ett konkret
motstånd mot den aktivitet vi är så stora
motståndare till – nämligen vapenexpor-
ten.
J: Hur går kampanjen då? Funkar det?
M: Vårt stora mål, att stoppa den svenska
vapenexporten, har ju ännu inte infriats.
Men vi har i det lilla hindrat ett antal va-
pen från att användas. Vi har också synts
en hel del i medier och väckt en debatt
om svensk vapenexport, vilket vi ser som
ett delmål för att kunna åstadkomma po-
litiska förändringar.
J: Hur finansierar ni kampanjen? Söker
EU-bidrag?
M: Det har vi inte försökt. Vi lever och
kampanjar billigt. Men vi har också eko-
nomiskt stöd från ett antal privatperso-
ner, som hjälper oss med mindre sum-
mor varje månad.
J: Vilka rättsliga påföljder kommer er ak-
tion att få för dig personligen?
M: Datum för vår rättegång är inte
fastställt ännu. Mina två kollegor som
gjorde en liknande aktion samma natt
har dömts till fängelse i tre månader, och
skadestånd. Vi kommer alla att inställa
oss för fängelsestraff, om det blir aktu-
ellt, men vi kommer inte att betala något
skadestånd till vapenproducenterna. Så
det kommer då att gå till kronofogde-
myndigheten för utmätning.
J: Blir inte livet svårt att leva när man ge-
nomför sådana här aktioner?
M: Att vara formellt arbetslös, bostadslös,
partnerlös, barnlös, vänta ett potentiellt
skadestånd kring miljonen och eventuellt
ha en fängelsevistelse att vänta på låter
kanske inte så kul. Men jag har aldrig varit
lyckligare än idag. Jag beslutade mig inte
för att göra en avrustningsaktion för att
öka min egen lycka, utan för att jag hop-
pades att det kommer att minska andras
lidande. Ökandet av min egen lycka har
kommit som en positiv bieffekt. Ett ska-
destånd kommer att stänga dörren till
konsumtion, men öppna för att utforska
andra sätt att leva. Svenskt existensmi-
nimum är dessutom i globalt perspektiv
ren lyx, och bra ur klimat- och rättvise-
synpunkt. Jag har parallellt med arbetet
runt vapenexport på senaste tiden fördju-
pat mig i lyckoforskning och kan där se
många positiva sidor med min livsväg.
Jag har en stark känsla av sammanhang,
och stor kontroll i mitt liv.
J: Hur är detta användbart i arbetet för
en kärnvapenfri värld?
M: SLMK:s arbete är oerhört viktigt. Jag
tror att Ofog och SLMK kan lära mycket
av varandra, och även samarbeta kring
konkreta projekt. I SLMK finns kun-
skap, erfarenhet och upparbetade struk-
turer. I Ofog finns ett otåligt, kreativt
engagemang.
Avrustas arbete fortsätter och man kan läsa
mer på deras webbplats, www.avrusta.se.
Johannes Norberg
johannes.norberg@slmk.org
Aktivisterna i kampanjen Avrusta utanför tingsrätten, fr vänster:
Martin Smedjeback, Pelle Strindlund, Annika Spalde, Cattis Laska, Anna “Alvin” Andersson.
Foto: ofog
14
|
läkare mot kärnvapen 2008 # 115
vital Signs –
vitalt för ippnW
Brukar du läsa Vital Signs, IPPNW:s medlemstid-
ning? Nä, kan väl tro det. Tidningen har utkommit i
två - tre nummer per år i många år, men hur skall man
distribuera den till våra omkring 50 000 medlemmar
runt om i världen? Själv får jag ett tiotal ex men har
svårt att veta till vilka jag skall skicka vidare. Så Vital
Signs blir ofta liggande.
Men numera finns ju bättre distributionsvägar. Gå
in via IPPNW:s hemsida, www.ippnw.org eller direkt
på www.ippnw.org/resources/periodicals.html så fin-
ner du vägen till Vital Signs. Absolut värt besväret för
envar som vill hålla sig orienterad om föreningens
aktiviteter. På sidan för ”periodicals” finner du också
länk till IPPNW-studenternas tidning epulse, ofta
inspirerande att titta på. Länken till Medicine, con-
flict and survival, den brittiska föreningens tidskrift,
öppnar tyvärr inte vägen till den tidskriftens text,
man måste prenumerera. Kanske kan vi ordna det för
SLMK:s medlemmar så småningom.
Gunnar Westberg
Forskare och ingenjörer
mot kärnvapen
Föreningen verkar för en kärnvapenfrivärld genom att
informera om kärnvapen och effekterna av kärnvapenkrig samt genom
opinionsbildning. Föreningen erbjuder medlemskap till forskare och
ingenjörer som vill stödja föreningens syften. Medlemskap fås genom
att betala årsavgift (160 kr, resp 80 kr för studerande) till Pg 220603-5.
dlmk:s bestyrelse
Formand:
Povl Revsbech
Langdalsvej 40, 8220 Brabrand
Tlf. 86 26 47 17
E-mail: revsbech@dadlnet.dk
Bestyrelsesmedlem:
Anton Aggernæs
Godthåbsvej 22, 4. tv
2000 Frederiksberg
Tlf. 38 34 35 07
E-mail: aggernaes.a@dadlnet.dk
Deputy councillor:
Jacob Obbekjær
Lundedammen 42, 2605 Brøndby
Tlf. 36 75 13 10
E-mail: obbekjar@dadlnet.dk
DLMK:s sekretariat:
c/o Povl Revsbech
Tlf. 86 26 47 17
E-mail: revsbech@dadlnet.dk
Medlemskab opnås ved
indbetaling af årskontingent
på Giro 8 03 91 00
300 Dkr for læger og pensionister
100 Dkr for studenter
200 Dkr for støttemedlemmer
DLMKs hjemmeside: www.dlmk.dk
Deputy councillor, redaktør:
Klaus Arnung
Kæmpehøjvej 3, 2950 Vedbæk
Tlf. 45 66 11 81
E-mail: k.arnung@dadlnet.dk
Kasserer:
Niels Dahm
Hovedvej 14, Avernakø, 5600 Fåborg
Tlf. 62 61 83 61
E-mail: dahm@avernak.dk
International councillor:
Cæcilie Bøck Buhmann
Refnæsgade 53, 3. tv
2200 København N
Mobil-tlf. 26 18 95 06
E-mail: cbuhmann2002@yahoo.com
Ordförande
Nicholas Etherden · 031-299920
n_etherden@hotmail.com
Ledamöter
Stefan Andersson, Lund
Stefan Björnson, Nynäshamn
Bo Höörgren, Malmö
Lars Ingelstam, Stockholm
Lars Rydén, Uppsala
Neri Voghera, Stockholm
www.sweseana.org
info@sweseana.org
Box 16365
10327 Stockholm
Nu har en norsk professor i konflikt forskning kritiserat denna forsk-
ning – och fått svar på tal. Mitt intryck är att Uppsalaforskarna har
mer på fötterna än Osloprofessorn – men läs och döm själva.
Conflict, Security & Development 2008 (3 artiklar)
Bernard Lown’s memoarer
Professor Bernard Lown, grundare av IPPNW, har en egen hemsida
där han bl.a. gör reklam för sina memoarer, Prescription for Survi-
val: a Doctor’s Journey to end Nuclear Madness.
http://www.bernardlown.org/
Bulletin magazine goes all-digital in 2009
Bulletin of the Atomic Scientist började som ett stencilerat nyhets-
blad strax efter Hiroshima- och Nagasakibomberna år 1945. Den
utvecklades snabbt till ett diskussionsforum för några av samtidens
främsta fysiker och andra tänkare. Från och med januari 2009 slo-
pas den tryckta upplagan så the Bulletin blir rent elektronisk.
www.thebulletin.org
Atomic Archive
Till sist vill jag påminna om Atomic Archive, ett gratis tillgängligt
arkiv på Internet med massor av fakta om kärnvapen.
http://www.atomicarchive.com/index.shtml
Inga Axelsson
Fortsättning Internationell utblick från sidan 5:
Ordförande: Jan Larsson Linnégatan 2H, 753 32 Uppsala,
tel 018-14 62 12, mobiltel 070-787 16 72
e-post: jan.larsson@slmk.org
Vice ordf: Frida Sundberg, Norra Ågatan 5B,
416 49 Göteborg, tel 031-700 88 08,
e-post: frida.sundberg@slmk.org
Leonore Wide, Syrenparken 23,
133 35 Saltsjöbaden, tel 08-717 65 17,
e-post: leonore.wide@slmk.org
Sekreterare: Meit Krakau, Danarövägen 19,
182 56 Danderyd, tel 08-753 13 50,
e-post: meit.krakau@slmk.org
Medlem av Gunnar Westberg, Solbänksgatan 9,
IPPNWs 413 19 Göteborg, tel. 031-82 86 92 (b),
styrelse. mobiltel 0762-17 30 23
Tidigare e-post: gunnar.westberg@slmk.org
Co-president
ÖvRIGA
ORDINARIE
Hans Levander,
Vårdkasvägen 11, 756 55 Uppsala,
tel 018-32 43 47, fax 018-32 00 84,
e-post: hans.levander@slmk.org
Martin Tondel, Lekparksvägen 2,
582 75 Linköping, tel 013-39 64 74,
e-post: martin.tondel@slmk.org
vendela Englund-Burnett, Mimergatan 13,
654 60 Karlstad, tel + fax 054-21 29 42,
e-post: vendela@slmk.org
Martina Grosch,
Erikstorpsgatan 6, 4 v, 217 54 Malmö
mobiltel 0739-08 85 29,
e-post: martina.grosch@slmk.org
Monika Palmgren,
Slottsvägen 6, 169 69 Solna,
tel 08-578 354 28 (a), e-post: monika.
palmgren@slmk.org
Johannes Norberg,
Fysikgränd 33:310, 907 31 Umeå,
tel 090-19 20 33, mobiltel 070-275 42 22,
e-post: johannes.norberg@slmk.org
Thomas Silfverberg,
Sjukhusbacken 24, 118 61 Stockholm,
tel 073-581 71 34, e-post: thomas.silfver-
berg@slmk.org
Åsa Lindström, (Studentrepresentant),
Pedagoggränd 11 G, 3, 907 30 Umeå,
tel 090-77 60 26, mobiltel 073-663 11 40
e-post: aasalin@yahoo.se
SUPPLEANTER
Gösta Alfvén,
Svartensgatan 20, 116 20 Stockholm,
tel 08-643 47 02 + fax efter telefonanmälan
e-post: gosta.alfven@slmk.org
Camilla Mattsson,
Engelbrektsgatan 28 B, 3 tr,
771 30 Ludvika, mobiltel 073-369 79 93
e-post:camilla.mattsson@slmk.org
valberedningens förslag till
Slmk:s StyrelSe 2008 – 2009
Bengt Lindell (IT-ansvarig),
Bättre Tiders Gränd 18, 393 59 Kalmar,
tel + fax 0480-201 84,
mobiltel 070-647 23 47
e-post: bengt.lindell@slmk.org
Anneli Schmauch,
Språkgränd 1, 907 33 Umeå,
tel 090-19 91 48, fax 090-785 17 17 (a),
e-post: anneli.schmauch@slmk.org
Mats Hogmark,
Mariebergsvägen 8, 791 50 Falun,
tel 023-138 18, mobiltel 0709-515 272,
e-post:mats.hogmark@slmk.org
Christina vigre Lundius,
Håkantorpsmölla,
284 91 Perstorp, tel 0435-347 31,
e-post: christina.vigre.lundius@slmk.org
Nelli Jonasson-Filippova,
Madlyckevägen 24,
542 32 Mariestad, tel 0501-474 62,
e-post: nelli@slmk.org
Erland Richardson,
Ploggatan 14, 116 34 Stockholm,
tel 070-218 76 07
e-post: erland.richardson@gmail.com
John Henriksson
Järnvägsgatan 17, 82443 Hudiksvall
tel 0650 - 31195
e-post: john.henriksson@slmk.org
valberedningen har utgjorts av:
Carin Odhner, (sammankallande)
Sturevägen 30, 182 74 Stocksund, tel, 08-755 50 29, e-post: carin.odhner@telia.com
Karin Stenstedt, Alviksvägen 17, 167 53 Bromma, tel 08-25 56 38,
e-post: karin.stenstedt@slmk.org
Wenjing Tao, Polkastigen 7, 152 70 Södertälje, tel, 073-764 19 52,
e-post: wenjing.tao.471@student.ki.se
Karin Svensson, (Studentrepresentant)
Mariehemsvägen 17 B, 906 53 Umeå, mobiltel 0735-80 75 40,
e-post: iku_karin@yahoo.se
Andreas Tolf (Studentsuppleant),
Pedagoggränd 3 F, 90730 Umeå,
tel 070 - 636 3834
e-post: andreas.tolf@slmk.org
REVISION
Auktoriserad revisor
Jan Anders Nilsson,
Öhrlings PricewaterhouseCoopers,
Box 1215, 251 12 Helsingborg,
tel 042-37 72 00,
e-post: jan-anders.nilsson@se.pwc.com
Auktoriserad revisor, suppleant
Jonas Grahn,
Öhrlings PricewaterhouseCoopers,
Torsgatan 21, 113 97 Stockholm,
tel 08-555 330 00,
e-post: jonas.grahn@se.pwc.com
Föreningsrevisor
Marianne Grapengiesser,
Amerikagatan 4, 414 63 Göteborg,
tel 031-14 66 62, landet 0499-222 95
e-post: marianne.grapengiesser@comhem.se
Föreningsrevisor, suppleant
Kristina Olofsson,
Varvsgatan 3b, 824 50 Hudiksvall,
tel 0650-102 56,
e-post: kristina.olofsson@slmk.org
KASSÖR OCH KANSLICHEF:
Klas Lundius,
Håkantorpsmölla, 284 91 Perstorp,
tel 0435-351 58, mobiltel 070-520 83 58
e-post: klas.lundius.@slmk.org
B
SLMK har tidigare beslutat att upprätta
en dialog med den nordkoreanska lä-
karföreningen Korean Anti Nuke Peace
Physicians, KANPP, som är ansluten till
IPPNW.
En delegation från IPPNW med tre
tyska läkare samt Hans Levander och
Gunnar Westberg från Sverige besökte
Pyongyang i augusti 2005. I juni 2007
besökte fyra SLMK-medlemmar Pyong-
yang, se utförligt reportage i LMK nr
110. SLMK har också stöttat deltagande
av delegater från KANPP vid IPPNW-
kongresserna i Helsingfors 2006 och
Delhi 2008.
Utbytet fortsatte nu med två nordkore-
anska läkare från KANPP som blivit in-
bjudna av den tyska IPPNW-föreningen
för att auskultera på sjukhus i sex veckor
i Tyskland. De deltog också i en inter-
nationell fredskongress i Berlin. Därefter
kom de till Sverige några dagar kring må-
nadsskiftet september - oktober på inbju-
dan av SLMK. De två var gastroentero-
logen Kim Yong Hun (efternamnet först)
och endokrinologen Ri Chol Gun.
I Göteborg togs de emot av Frida Sund-
berg, Gunnar Westberg och Martin Ton-
del. I programmet ingick studiebesök på
endokrinologisk mottagning, gastromot-
tagning och diabetescentrum på Sahl-
grenska Universitetssjukhuset. Dekanus
på medicinska fakulteten, Sahlgrenska
akademin, tog emot dem på en officiell
visit. SLMK-medlemmarna ordnade ett
möte med information och samtal om
kärnvapnens medicinska effekter. Mu-
seibesök och konsert hanns också med
innan de fortsatte till Stockholm.
Olika tänkesätt som bryts mot varan-
dra. Och samtidigt har vi mycket ge-
mensamt. Det var min reflexion efter
besöket av de två kollegerna från Nord-
korea några dagar i början av oktober.
Vi i stockholmsföreningen tog emot
dem med ett fullspäckat program. Första
dagen här i Stockholm innehöll ett stu-
diebesök på Ersta sjukhus med gastroen-
terologen Markus Birk som värd. Sedan
for vi till den nordkoreanska ambassaden
där vi blev vänligt mottagna av förste se-
kreteraren Kim Yong Guk och hade ett
informellt samtal om kärnvapenfrågor.
Vi blev utlovade ett uppföljande besök
för en fördjupad diskussion om Nord-
koreas kärnvapen- och säkerhetspolitik.
Sista programpunkten på kvällen var
stockholmsföreningens möte som var
mycket välbesökt. Våra gäster berättade
lite grann om sitt hemland och sin medi-
cinska praxis. De betonade att Nordko-
rea är ett fattigt land som inte har råd
med alla moderna mediciner som vi har
i Sverige.
Följande dag gjorde vi ett studiebesök
på Täby Vårdcentral med vårdcentrals-
chefen och SLMK-medlemmen Eva Pil-
säter Faxner som värd. Senare på dagen
besöktes en geriatrisk sjukhusavdelning.
Dessemellan tittade vi in i Täby gamla
kyrka med de medeltida väggmålningar-
na. Flera museibesök hanns också med.
På Nobelmuseet fick vi en specialvis-
ning.
Våra gäster var mycket intresserade av
vad de fick se och uppleva under dagarna
i Stockholm. Avfärden från Arlanda var
inte helt oproblematisk. Det krävdes
drygt två timmar och flera telefonsamtal
nordkoreanska läkare
på besök i göteborg och Stockholm.
för att klara ut pass- och visumproblem
innan man släppte igenom våra gäster
för resan till Peking och därefter hem till
Pyongyang.
Det var Leonore Wide, Meit Krakau,
Monika Palmgren, Thomas Silfverberg
och Erland Richardson som hjälptes åt
att ta hand om gästerna i Stockholm.
Besöket följdes upp med en föreläsning
om Nordkorea på SLMK:s styrelsemöte
i november, då Gabriel Jonsson från
Stockholms Universitet gav oss förkla-
ringar på en del frågor och funderingar
som vi upplevde i mötet med gästernas
annorlunda tänkesätt.
Meit Krakau
meit.krakau@slmk.org
Riktlinjer för vårt framtida samar-
bete med KANPP drogs upp senast
vid styrelsemötet i Perstorp i slutet av
augusti 2008. Det innefattar en målsätt-
ning att anordna kurser om kärnvapen
i Nordkorea. Ett annat mål är att förse
dem med modern medicinsk litteratur
och prenumerationer på internationella
medicinska tidskrifter. Våra besökare
fick med sig en CD-skiva med aktu-
ella medicinska artiklar. Tidigare har vi
skickat en stor låda med medicinsk lit-
teratur. Resebidrag till nordkoreanska
läkare till viktiga internationella konfe-
renser ingår också i vår planering. Ett
övergripande syfte med vårt samar-
bete är att utbytet ska vara ömsesidigt,
förtroendeskapande och fokuserat på
kärnvapennedrustning.
POSTTIDNING B 03
Avsändare:
SLMK, c/o Lundius
Håkantorpsmölla
284 91 PERSTORP
Sweden
Begränsad
eftersändning
Vid definitiv eftersändning
återsänds försändelsen med
nya adressen på baksidan
SLMK har tidigare beslutat att upprätta
en dialog med den nordkoreanska lä-
karföreningen Korean Anti Nuke Peace
Physicians, KANPP, som är ansluten till
IPPNW.
En delegation från IPPNW med tre
tyska läkare samt Hans Levander och
Gunnar Westberg från Sverige besökte
Pyongyang i augusti 2005. I juni 2007
besökte fyra SLMK-medlemmar Pyong-
yang, se utförligt reportage i LMK nr
110. SLMK har också stöttat deltagande
av delegater från KANPP vid IPPNW-
kongresserna i Helsingfors 2006 och
Delhi 2008.
Utbytet fortsatte nu med två nordkore-
anska läkare från KANPP som blivit in-
bjudna av den tyska IPPNW-föreningen
för att auskultera på sjukhus i sex veckor
i Tyskland. De deltog också i en inter-
nationell fredskongress i Berlin. Därefter
kom de till Sverige några dagar kring må-
nadsskiftet september - oktober på inbju-
dan av SLMK. De två var gastroentero-
logen Kim Yong Hun (efternamnet först)
och endokrinologen Ri Chol Gun.
I Göteborg togs de emot av Frida Sund-
berg, Gunnar Westberg och Martin Ton-
del. I programmet ingick studiebesök på
endokrinologisk mottagning, gastromot-
tagning och diabetescentrum på Sahl-
grenska Universitetssjukhuset. Dekanus
på medicinska fakulteten, Sahlgrenska
akademin, tog emot dem på en officiell
visit. SLMK-medlemmarna ordnade ett
möte med information och samtal om
kärnvapnens medicinska effekter. Mu-
seibesök och konsert hanns också med
innan de fortsatte till Stockholm.
Olika tänkesätt som bryts mot varan-
dra. Och samtidigt har vi mycket ge-
mensamt. Det var min reflexion efter
besöket av de två kollegerna från Nord-
korea några dagar i början av oktober.
Vi i stockholmsföreningen tog emot
dem med ett fullspäckat program. Första
dagen här i Stockholm innehöll ett stu-
diebesök på Ersta sjukhus med gastroen-
terologen Markus Birk som värd. Sedan
for vi till den nordkoreanska ambassaden
där vi blev vänligt mottagna av förste se-
kreteraren Kim Yong Guk och hade ett
informellt samtal om kärnvapenfrågor.
Vi blev utlovade ett uppföljande besök
för en fördjupad diskussion om Nord-
koreas kärnvapen- och säkerhetspolitik.
Sista programpunkten på kvällen var
stockholmsföreningens möte som var
mycket välbesökt. Våra gäster berättade
lite grann om sitt hemland och sin medi-
cinska praxis. De betonade att Nordko-
rea är ett fattigt land som inte har råd
med alla moderna mediciner som vi har
i Sverige.
Följande dag gjorde vi ett studiebesök
på Täby Vårdcentral med vårdcentrals-
chefen och SLMK-medlemmen Eva Pil-
säter Faxner som värd. Senare på dagen
besöktes en geriatrisk sjukhusavdelning.
Dessemellan tittade vi in i Täby gamla
kyrka med de medeltida väggmålningar-
na. Flera museibesök hanns också med.
På Nobelmuseet fick vi en specialvis-
ning.
Våra gäster var mycket intresserade av
vad de fick se och uppleva under dagarna
i Stockholm. Avfärden från Arlanda var
inte helt oproblematisk. Det krävdes
drygt två timmar och flera telefonsamtal
nordkoreanska läkare
på besök i göteborg och Stockholm.
för att klara ut pass- och visumproblem
innan man släppte igenom våra gäster
för resan till Peking och därefter hem till
Pyongyang.
Det var Leonore Wide, Meit Krakau,
Monika Palmgren, Thomas Silfverberg
och Erland Richardson som hjälptes åt
att ta hand om gästerna i Stockholm.
Besöket följdes upp med en föreläsning
om Nordkorea på SLMK:s styrelsemöte
i november, då Gabriel Jonsson från
Stockholms Universitet gav oss förkla-
ringar på en del frågor och funderingar
som vi upplevde i mötet med gästernas
annorlunda tänkesätt.
Meit Krakau
meit.krakau@slmk.org
Riktlinjer för vårt framtida samar-
bete med KANPP drogs upp senast
vid styrelsemötet i Perstorp i slutet av
augusti 2008. Det innefattar en målsätt-
ning att anordna kurser om kärnvapen
i Nordkorea. Ett annat mål är att förse
dem med modern medicinsk litteratur
och prenumerationer på internationella
medicinska tidskrifter. Våra besökare
fick med sig en CD-skiva med aktu-
ella medicinska artiklar. Tidigare har vi
skickat en stor låda med medicinsk lit-
teratur. Resebidrag till nordkoreanska
läkare till viktiga internationella konfe-
renser ingår också i vår planering. Ett
övergripande syfte med vårt samar-
bete är att utbytet ska vara ömsesidigt,
förtroendeskapande och fokuserat på
kärnvapennedrustning.