Text från PDF
Läkare mot kärnvapen
Utgiven av: Svenska läkare mot kärnvapen i samarbete med: Nr 113 JUNI 2008
Danska läkare mot kärnvapen• Forskare och ingenjörer mot kärnvapen• Svenska tandläkare mot kärnvapen
Kärnvapen eller sjukvård till
Indiens befolkning?
Läs om IPPNW:s världskongress i Delhi på sidorna 4-5 och 7-13
2
Läkare mot kärnvapen 2008:113
Svenska Läkare mot Kärnvapen
Informationsblad nr 113, juni 2008
ISSN: 1400-2256 Upplaga: ca 6 000 ex
Ansvarig utgivare:Red för detta nr:Tryckeri:Grafisk red. & formgivn:
Jan LarssonJan Larsson ochPerstorps Tryckeri ABGösta Mårtensson
Linnégatan 2 HUlf KönigPerstorpMossvägen 20
753 32 UPPSALA284 34 Perstorp
Tel 018-14 62 12Tel: 0435-356 45
E-post: jan.larsson@slmk.org E-post: info@pptryck.se
Manusstopp för nästa nr (114): 1 september, 2008
Manus till nästa nr skickas till: Jan Larsson (adress ovan)
Prenumerationsärenden handläggs av kansliet i Perstorp, adr se sid 3.Tryckt på miljögodkänt papper.
DLMK/SLMK –
presentation
Läkare mot kärnvapenär en kvar-
talstidskrift som ges ut av föreningen
Svenska läkare mot kärnvapen
(SLMK)och Danske læger mod
kernevåben (DLMK). SLMK har
ca 5000 läkare, medicinstudenter
och stödpersoner som medlemmar;
DLMKs medlemsantal är ca 350. För-
eningarna är de svenska och danska
grenarna av International Physicians
for the Prevention of Nuclear War
(IPPNW)med ca 150 000 läkare i ca
50 länder som medlemmar. SLMK,
DLMK och IPPNW är politiskt och
religiöst obundna organisationer med
målet att avskaffa kärnvapnen genom
att sprida saklig information om kärn-
vapnens medicinska effekter. IPPNW
har huvudkontor i Boston och leds av
två ordföranden (”co-presidents”).
Spend on health, not on weapons!
This urgent message on the front page
photo captures one of the topics dis-
cussed during the 18
th
IPPNW world
congress in New Delhi. Chairwoman
Frida Sundberg reflects on it in an
article where she describes the way
India prioritizes nuclear weapons to
basic sanitation as sheer madness.
There is of course much more to read
about the congress in this number: on
the centre spread you will find photos
from the long peace march which took
place before the congress, taking stu-
dents all the way from Wagah at the
Pakistan border to New Delhi. In the
leading article, IPPNW co-president
Gunnar Westberg quotes himself at a
plenar session, speaking out his
critizism of Indian politicians who
earlier on the same day had defended
India’s nuclear weapons.
During the congress, one of the
Swedish students, Wenjing Tao, was
elected international students repre-
sentative together with Ehase Agyeno
from Nigeria. The two were inter-
viewed by two Swedish students; their
report can be read on page 8. The sec-
tion on the congress also contains a
report in Danish by a student visiting
an IPPNW congress for the first time.
The NPT Prep Com conference took
place in Geneva in May. A group of
SLMK representatives were there. In
this number we can present only a
very preliminary report, questioning
whether the NPT treaty is threatened
or will be strengthened. More infor-
mation in the next number.
If you are interested in the prelimi-
naries of the Iraqi war, read, on page
20, Hans Blix’s own words in an article
from The Guardian: “A war of utter
folly”.
Last but not least, we are happy to
give you an excellent overview on the
nuclear disarmament situation to-day,
written by Cecilie Buhman from
Denmark. Her conclusion is that the
progress made gives reason for a cau-
tious hope for the future.
JAN LARSSON, ULF KÖNIG
Författaranvisningar
Redaktionen välkomnar manuskript
som behandlar SLMKs/DLMKs ar-
betsområde. Bidragen tas helst emot
via e-post, som bifogat Worddoku-
ment. Det går även bra att skicka tex-
ten på diskett/cd. Bifoga gärna foton,
allrahelst digitala bilder med hög upp-
lösning. Papperskopior går också bra.
Fäst inga gem på fotona och skriv
inget på dem, ej heller på baksidan –
sätt istället en nummeretikett på baksi-
dan och bifoga bildtext separat. Re-
daktionen förbehåller sig rätten att
redigera och korta bidragen. Tiden
från manusstopp till postdistribution
har kortats till en månad för att tidnin-
gens innehåll ska bli färskare. Detta
kräver att tidpunkten för manus-
stopp iakttas strikt.
Från redaktörerna
Omslagsbilden är tagen en kväll under
IPPNW:s världskongress i samband
med en fredsmarsch genom New
Delhi. Texten på skylten ställer en
fråga som Frida Sundberg reflekterar
kring på sidan 5.
Foto: Lars Pohlmeier från den tyska
IPPNW-föreningen.
Utgivningsplan
NrManusstoppDistribution
114 1/9 -08oktober
115 1/12 -08januari
116 1/2 -09mars
117 1/5 -09juni
Summary in English
Läkare mot kärnvapen 2008:113
3
AKTUELLA
SLMK-ADRESSER M M
AKTUELLA
DLMK-ADRESSER:
Se sid 22
SLMKs ordförande
Frida Sundberg
Norra Ågatan 5B
416 49 Göteborg
Tel 031-700 88 08
E-post:
frida.sundberg@slmk.org
Kanslichef
Klas Lundius
Håkantorpsmölla
284 91 Perstorp
Tel: 0435-351 58
Fax: 0435-353 27
Mobiltel: 070-520 83 58
E-post:
klas.lundius@slmk.org
Medlemsreg o bokföring
Margareta Gustafsson
Tel: 0435-351 58
Fax: 0435-353 27
E-post:
margareta.gustafsson@slmk.org
Kansli för
Stockholmsregionen
Annika Rådberg
Svenska Läkarförbundet
(Villagatan 5), Box 5610
114 86 Stockholm
Tel: 08-790 33 05
E-post: annika.radberg@slf.se
Läkarfonden för
Förebyggande av
Kärnvapenkrig
Postgiro: 90 10 90 – 1
Bankgiro: 901 – 0901
Medlemsavgift 2008:
290 kr resp 100 kr (stud),
sätts in på pg 90 10 90 – 1
eller bg 901 – 0901
Prenumeration på ”Läkare
mot kärnvapen” ingår.
SLMKs hemsida:
www.slmk.org
IPPNW:s hemsida:
www.ippnw.org
* * *
Landsnummer – telefon:
Sverige: 0046 -
Danmark: 0045 -
INNEHÅLL NR 113
Do not whisper when speaking truth to power4
Ledare
Kärnvapen eller sjukvård
till indiens befolkning?
5
Bokrecension:
Bomb scare – The history and future
of nuclear weapons6
Studenter marscherar för fred7
Wenjing och Ehase. De nya internationella
studentrepresentanterna intervjuade
8
Verdenskongressen 2008 i Delhi som ny student
10
Finding new Ways for Peace Education
11
Workshops under studentkonferensen
11
MITTUPPSLAGET
Från Wagah till Delhi – studenter
marscherar för fred12
Att uppnå en värld fri från kärnvapen
14
Svenska Tandläkare mot Kärnvapen
16
Et forsigtigt håb
18
Internationell utblick20
Landsmøde i DLMK22
DLMK:s bestyrelse22
SLMK:s styrelse
2007-200823
NPT Prep Com i Genève24
Ledare
4
Läkare mot kärnvapen 2008:113
UUnnddeerr IIPPPPNNWW--kkoonnggrreesssseenn ii DDeellhhii
hhööllllss eenn pplleennaarrsseessssiioonn
DDiiaalloogg mmeedd
ppaarrllaammeennttaarriikkeerr oocchh ppoolliittiisskkaa lleeddaa--
rree.. MMiinnuupppplleevveellssee aavv ddeennnnaa sseess--
ssiioonn,, oocchh mmiitttt mmööttee ttiiddiiggaarree mmeedd
IInnddiieennss pprreemmiiäärrmmiinniisstteerr ffiicckk mmiigg
aatttt bbeeggäärraa oorrddeett..
”Jag har suttit här denna morgon och
förmiddag och lyssnat på den ene
politikern efter den andre som hävdar
att Indien måste ha kärnvapen för att
kunna verka för kärnvapnens avskaf-
fande. Jag har känt hur harmen och
ilskan samlats i mig. Det tog tid att
känna igen ursprunget till denna
vrede, men så började orden av
Bernard Lown eka i mitt huvud:
’Viska inte när du talar sanning till
makten’.
Jag var arg på mig själv. Jag hade
inte ens viskat. Jag hade hållit mig tyst,
och applåderat. Politikerna talade, och
rusade sedan iväg till nästa möte. Dom
lämnade oss troligen med en känsla att
vi alla är överens: Indien arbetar hän-
givet för en kärnvapenfri värld. En po-
litiker, endast en, Dr Farooq Abdullah,
medgav så pass mycket som att Indien
hade startat kapprustningen med kärn-
vapen på den indiska subkontinenten
år 1974 genom sina s.k. ’fredliga kärn-
explosioner’. Indien fortsatte sedan att
tala om kärnvapnens avskaffande men
byggde atombomber.
All trovärdighet Indien kan ha haft
som ett land engagerat för nukleär
nedrustning blåstes sedan bort i prov-
sprängningen av kärnvapen 1998.
Indien hade naket visat sig som ett
nationalistiskt land med stora militära
ambitioner. Ingen av de politiker som
talat till oss har medgett att detta var
ett förfärande misstag. Kärnvapen-
kapprustningen ökade. Indien hade
blivit en sannolik måltavla för en nuk-
leär attack. Året efter provsprängningen
förvärrades relationerna med Pakistan
och för första gången på 17 år uppkom
ett krigstillstånd, den s.k. Kargillkon-
flikten. En miljon man stod mobilise-
rade på vardera sidan av gränsen.
Pakistan, den svagare parten i konflik-
ten, hotade att använda sina kärnva-
pen.
Och här har vi suttit och försökt
förstå budskapet: Om du vill ha en
kärnvapenfri värld, bygg kärnvapen.
Kanske har talarna lyckats lura sig
själva till att tro på vad de säger.
Människans förmåga att bedra sig
själv är märkligt stor. Men viskall inte
låtsas tro på detta ordvrängeri, som
kunde vara hämtat ur Orwells roman
1984(’Krig är fred’). Vi skall säga: Ni
har förrått Indiens stora traditioner
som ett land för fred. Ni måste börja
om från början. Det första steget är att
ta avstånd från provsprängningen. Det
andra är att ratificera avtalet mot kärn-
vapentester, CTBT. Om Indien inte
skriver under detta avtal betyder det
att ni har för avsikt att bygga nya
bomber, mer bomber, att åstadkomma
överlägsenhet i kärnvapenstyrka i stäl-
let för ”lägsta möjliga avskräcknings-
nivå”.
Indiens politiker, ni har en stor tra-
dition från Mahatma Gandhi och Jawa-
harlal Nehru att bygga på. Förslösa
inte det anseende och den respekt som
varit ert nationella arv.”
TTiillll ddeettttaa aannfföörraannddee vviillll jjaagg ttiillllffooggaa::
PPrroovvsspprräännggnniinnggaarrnnaa 11999988 mmöötttteess
mmeedd eetttt ssttoorrtt uuttbbrrootttt aavv nnaattiioonnaalliiss--
ttiisskk ssttoolltthheett ii IInnddiieenn.. IInnddiieenn hhaaddee
vviissaatt ssiigg vvaarraa lliikkvväärrddiiggtt mmeedd ssttoorr--
mmaakktteerrnnaa!! HHäärr ffaannnnss iinnggeenn ssoomm
ssaaddee:: NNuu ssttäärrkkss vvåårrtt aarrbbeettee fföörr ffrreedd
oocchh nneeddrruussttnniinngg..
EEnn aavv ddee mmyycckkeett ffåå aavvvviikkaannddee
rröösstteerrnnaa kkoomm ffrråånn IInnddiiaann DDooccttoorrss
ffoorr PPeeaaccee aanndd DDeevveellooppmmeenntt,, vvåårr
ssyysstteerroorrggaanniissaattiioonn ii IIPPPPNNWW.. FFöörree--
nniinnggeennss pprreessiiddeenntt ddrr LL SS CChhaawwllaa
ssaaddee aatttt IIDDPPDD bbeekkllaaggaaddee kkäärrnnvvaa--
ppeennpprroovveenn,, fföörrkkllaarraaddee aatttt ddee sskkuullllee
öökkaa ttaakktteenn ii kkaapppprruussttnniinnggeenn mmeedd
kkäärrnnvvaappeenn oocchh fföörrssäämmrraa IInnddiieennss
ssääkkeerrhheett.. KKoossttnnaaddeenn fföörr kkäärrnnvvaapp--
nneenn sskkuullllee mmiinnsskkaa rreessuurrsseerrnnaa fföörr
ssjjuukkvvåårrddeenn..
DDrr CChhaawwllaa oocchh hhaannss mmooddiiggaa kkooll--
lleeggeerr kkaallllaaddeess fföörrrrääddaarree ii ttiiddnniinnggaarr--
nnaa.. DDoomm vviisskkaaddee iinnttee.. DDoomm ssaaddee
ssiinn ssaannnniinngg hhööggtt oocchh ttyyddlliiggtt..
IIPPPPNNWW hhaarr aannlleeddnniinngg aatttt vvaarraa ssttooll--
ttaa öövveerr ddeenn iinnddiisskkaa fföörreenniinnggeenn..
Gunnar Westberg
“Do not whisper when speaking truth to power”
Läkare mot kärnvapen 2008:113
5
IInnfföörr rreessaann ttiillllIIPPPPNNWW::ssvväärrllddss--
kkoonnggrreessssii IInnddiieenn hhaaddee jjaagg mmåånnggaa
ffuunnddeerriinnggaarr.. DDeenn mmeesstt ppååttaagglliiggaa
vvaarr ffrrååggaann oomm vvaarrfföörrIInnddiieenn fföörrssaatttt
ssiigg ii ddeenn ssiittuuaattiioonn ssoommkkäärrnnvvaappeenn--
iinnnneehhaavv iinnnneebbäärr.. PPåå vviillkkeett aavv
IInnddiieennss pprroobblleemm sskkuullllee kkäärrnnvvaappeenn
vvaarraa llöössnniinnggeenn??
Värdar för den välbesökta kongressen
var Indian Doctors for Peace and
Development (IDPD), den indiska
IPPNW-föreningen. SLMK och IDPD
har haft ett konstruktivt och givande
samarbete under de senaste åren så
förväntningarna på kongressen var
höga. Kongressen hade ca 600 delta-
gare från hela världen, antalet deltaga-
re från Indien var glädjande stort.
Inspirerande var också det stora anta-
let medicinstudenter som deltog i kon-
gressen.
Kongressen innehöll ett rikt och brett
utbud av seminarier, föreläsningar och
workshops. Den tydliga ambitionen
var att täcka in flera aspekter av kärn-
vapenproblematiken.
Vi fick höra om en by, Jadugoda,
där man bryter uran med minst sagt
dåliga säkerhetsarrangemang. Enligt
byborna och IDPD har det vid flera
tillfällen hänt att byns omgivningar
och vattentäkter förgiftats av utsläpp
från gruvan. Denna berättelse gjorde
ett starkt intryck på oss.
En paneldebatt handlade om religio-
nen som bränsle för konflikter. Libe-
rala representanter för flera av de stör-
re religiösa grupperingarna i Indien
reflekterade över de närmast pogrom-
lika våldsvågor, som av och till sveper
över landets regioner. De fördömde
alla fenomenet och talade om vikten
av tolerans för olikheter men ingen
kom med något förslag till lösning på
problemet.
De globala effekterna av ett regio-
nalt kärnvapenkrig mellan t ex Indien
och Pakistan belystes i en workshop.
Eftersom ett kärnvapenkrig skulle
orsaka stora bränder med åtföljande
stoftmoln skulle resultatet bli en kraft-
full temperatursänkning över hela jor-
den. Detta skulle i sin tur medföra
missväxt, svält och miljontals döda
enligt beräkningar som tidigare redo-
visats i denna tidning.
Nästa världskongress kommer att
hållas i Schweiz med fokus på bland
annat det problemområde som Europa
utgör i kärnvapennedrustningen. Av
det skälet hölls på kongressen en
workshop om kärnvapnen i Europa. I
Europa finns kärnvapen från fyra län-
der (USA, Storbritannien, Frankrike
och Ryssland) på en liten yta. Dis-
kussionen handlade om hur vi som
europeiska kärnvapenmotståndare kan
samordna oss för att lösa detta pro-
blem.
På IPPNW:s årsmötevar en av de
stora frågorna att utse nya co-presi-
denter
1
. Gunnar Westberg från SLMK
hadesuttit som co-president under två
mandatperioder och var därför inte
valbar. Gunnar avtackades med ståen-
de ovationer under kongressen. Till
co-presidenter för den kommande
perioden fram till nästa världskon-
gress valdes Ime John (Nigeria), Vappu
Taipale (Finland) och Sergej Kolesnikov
(Ryssland).
Min grundläggande fråga inför kon-
gressen (på vilket av Indiens problem
skulle kärnvapen vara lösningen?) fick
nog inget svar. Det är dock uppenbart
att Indien fortfarande har stora pro-
blem med hälsotillståndet i landet. På
vägen mellan hotellet och kongressen
klev man bokstavligen över uteliggar-
na som sov på trottoarerna. Befolk-
ningen är påtagligt kortvuxen, vilket
sannolikt beror på energibrist och inte
på genetiska faktorer. Många kon-
gressdeltagare drabbades mer eller
mindre kortvarigt av den berömda gas-
troenteriten. Bilden av Indiens pro-
blem bekräftas av WHO:s statistik (se
separat faktaruta!).
Indien kämpar för att komma bort
från bilden av landet som ett efterbli-
vet u-land. Och det med rätta, här
finns all världens högteknologi och
enorma mängder kapital. Indien är
dessutom ett land som präglas av en
pågående utveckling på många plan.
Bland indiska politiker och andra
ledare finns en stor stolthet över detta
och många av dem ser nog Indiens
kärnvapen som kronan på verket, den
yttersta symbolen för att vara en av de
stora makterna, värd att räkna med.
Detta tror jag är skälet till att man
gör den vansinniga prioriteringen att
förse Indiens befolkning med kärnva-
pen istället för dass.
Frida Sundberg
1
IPPNW har en tradition av att ha en av flera ordfö-
rande i ett delat ledarskap.
Hälsoparametrar
enligt WHO
Total population (2005)
11 110033 337711 000000
% under 15 (2005)
3322
Population distribution % rural (2005)
7711
Life expectancy at birth (2004)
6622
Under-5 mortality rate per 1000 live
births (2004)
8855
Maternal mortality ratio per
100 000 live births (2001-2003)
330011
Total expenditure on health as
% of GDP (2004)
44..55
General government expenditure
on health as % of general
government expenditure (2004)
33..66
Human Development Index Rank,
out of 177 countries (2003)
112277
Gross National Income (GNI) per
capita US$ (2005)
772200
Population living below national
poverty line % (1999-2000)
2266..11
Adult (15+) literacy rate
% (2000-2004)
6611..00
Adult male (15+) literacy rate
% (2000-2004)
7733..44
Adult female (15+) literacy rate
% (2000-2004)
4477..88
% population with access to
improved drinking water source
(2002)
8866
% population with sustainable
access to improved sanitation
(2002)
3300
FAKTARUTA
Kärnvapen eller sjukvård till Indiens befolkning?
6
Boken är precis vad den utger sig att
vara: Bombens historia och, i viss mån,
framtid. Författaren är en välkänd skri-
bent och expert på området. Hans ledi-
ga och koncisa framställning beror
säkert på att han är synnerligen väl
insatt i ämnet och skulle ha kunnat
skriva det mesta ur minnet. Han har
dock belagt sina uppgifter med mycket
referenser. Där finns också en ordlista
och ett index.
Cirincione håller distans till ämnet i
amerikansk akademisk stil, och hans
egna värderingar blir sällan tydliga.
Han skriver om möjligheterna att för-
hindra kärnvapenspridning genom
bättre kontroll av det fissila materialet,
och om att behovet av kärnvapen kan
minskas om motsättningar och kon-
flikter löses på fredlig väg. Däremot
vill han inte tydligt påstå att kärnva-
penmakterna måste avskaffa sina
kärnvapen för att inte andra länder
skall kräva att också få ha tillgång till
denna avskräckning. Den nuvarande
neokonservativa amerikanska politi-
ken har misslyckats och är farlig
genom att den leder till preventiva
krig, det visar han ordentligt, men hur
politiken borde vara blir inte tydligt.
Jag väntade mig att han till slut skulle
försöka tala om hur man skall kunna
avskaffa kärnvapnen, men Cirincione
ger inga recept.
En lättläst men faktarik bok på 200
små sidor, gott om bra citat och refe-
renserna är mycket användbara.
Boken är nog den bästa och mest aktu-
ella introduktionen till ämnet i detta
format jag läst.
Engagemanget får läsaren stå för
själv. Och det kanske kan vara en bra
övning, att försöka känna efter vad
som fattas: den mänskliga dimensio-
nen.
Gunnar Westberg
Bokrecension
Bomb scare – The history and
future of nuclear weapons
Av Joseph Cirincione. Columbia Univ Press 2007. 200 sidor.
Läkare mot kärnvapen 2008:113
Icke-spridningsavtalet hotas - eller stärks?
Avtalet mot spridning av kärnvapen,
Non-proliferation treaty NPT, är det
viktigaste och mest framgångsrika
avtalet om kärnvapnen. Innan avtalet
antogs 1968 övervägde 15-20 stater
att utveckla kärnvapen. Det blev bara
tre eller fyra nya stater som genomför-
de det. Och fyra länder - Kazakstan,
Ukraina, Vitryssland och Sydafrika -
avskaffade i stället sina atomvapen.
Vart femte år, närmast år 2010, sker
en översynskonferens för NPT. Kon-
ferensen år 2000 blev en stor fram-
gång, men nästan allt som vanns då
förlorades 2005 när kärnvapenmak-
terna - inte enbart USA - tog tillbaka
nästan alla sina utfästelser.
Under perioden 28 april till 9 maj
pågick en förberedelsekonferens i
Geneve, NPT Prep Com, inför mötet
2010. SLMK och många andra frivil-
ligorganisationer var där, för att lära
och för att visa diplomaterna att det
finns ett folkligt engagemang.
Fortfarande tycks inte kärnvapen-
makterna inse att dom måste hålla fast
vid sina otvetydiga löften att avskaffa
alla sina kärnvapen. Gör dom inte det,
utan anser att dom behöver sina kärn-
vapen, kommer andra stater att anse
att dom behöver atomvapnen ännu
mer. Men USA:s attityd har mjuknat
något, och Storbritannien vacklar
påtagligt. Det är möjligt att England
till slut klargör att man tänker avskaf-
fa sina kärnvapen inom en bestämt
närliggande tid. Vi får ta alla tillfällen
att heja på. Och den skotska regeringen
kräver: Inga kärnvapen i Skottland.
Scotland the Brave!
Mer i nästa Informationsblad!
I Geneve var:
Gunnar Westberg, Wenjing Tao,
Erland Rickardson samt Martina
Grosch
SSoomm eenn uuppppttaakktt ttiillll IIPPPPNNWW::ss
vväärrllddsskkoonnggrreessss ii DDeellhhii fföörreennaaddeess
7744 llääkkaarrssttuuddeenntteerr ffrråånn 1111 lläännddeerr ttiillll
eenn bbuussssbbuurreenn PPeeaaccee MMaarrcchhii
ddeellssttaatteenn PPuunnjjaabb,, bbeellääggeenn mmoott ddeenn
ppaakkiissttaannsskkaa ggrräännsseenn.. FFrråånn
SSvveerriiggee ddeellttoogg MMaarrttiinnaa GGrroosscchh,,
CCaammiillllaa MMaattttssoonn oocchh AAnnddrreeaass TToollff..
LLäännggss vvääggeenn ffrråånn WWaaggaahh ttiillll DDeellhhii
ggjjoorrddeess mmåånnggaa bbeessöökk ppåå mmeeddii--
cciinnsskkaa ffaakkuulltteetteerr oocchh ssyymmbboolliisskkaa
ppllaattsseerr,, ssoomm ddeett ggyylllleennee tteemmpplleett ii
AAmmrriittssaarr,, eenn kkooooppeerraattiivvtt ddrriivveenn
ffaabbrriikk ssaammtt MMaahhaattmmaa GGaannddhhiiss
ggrraavv.. BBuuddsskkaappeett ffrråånn ssttuuddeenntteerrnnaa
vvaarr eennttyyddiiggtt::
WWee wwaanntt ppeeaaccee!!
Resan tog sin början i Wagah, en liten
by med stort symbolvärde. Bara några
mil utanför miljonstaden Amritsar
finns här den enda väg som förbinder
Indien med dess grannland Pakistan
längs hela den nästan 300 mil långa
gränsen. Här samlas folk varje dag
från vardera sida, utrustade med flag-
gor och uppsluppet lynne, för att
beskåda den färgsprakande, danslik-
nande uppvisning som gränssoldater-
na utför i samband med vaktavlösning
morgon och kväll.
Indien och Pakistan är tillsammans
med Israel de enda kärnvapenmakter
som inte är anslutna till icke-sprid-
ningsavtalet. De pakistanska kärnvap-
nen var till stor del ett svar på Indiens
upprustning, med Kinas goda minne.
Att relationerna de båda länderna
emellan fortfarande är spända blev
tydligt för oss då de pakistanska stu-
denterna inte beviljades visum för att
medverka i fredståget. Deras frånvaro
berättade vi om på våra manifestatio-
ner längs resan i en liten dialog som
två tyska studenter hade övat in på
punjabi, det språk som förenar paki-
stanierna och indierna på båda sidor
om den gräns som klöv Punjab i två
delar 1947. Detta indoariska
1
språk är
Pakistans största och ett av världens
mest talade. Historiskt sett har Punjab
varit en sammanhållen provins där
muslimer och sikher levt sida vid sida,
men vid den indiska självständigheten
splittrades området. Muslimerna sökte
sig till Pakistan och sikherna till
Indien.
I Ludhiana, Punjabs största stad,
genomförde vi ett demonstrationståg
tillsammans med hundratals indiska
sjuksköterske- och läkarstudenter,
som fått ledigt från undervisningen för
att delta. Slagorden Say no to nukes,
say yes to peace!och Aman shanti!
(som vi tror betyder Fred på jorden!)
skallade längs de myllrande gatorna.
Därefter samlades vi alla i universitetets
aula där representanter från varje land
berättade om hur kampen mot kärn-
vapnen och för fred bedrivs på olika
håll jorden runt. Många av de indiska
studenterna beslöt sig för att följa med
oss vidare på färden mot Delhi och
vara med på kongressen.
Längs hela resan var det massmedi-
ala pådraget stort. Ett flertal tidningar
och TV-kanaler rapporterade om hur
läkarstudenter från hela världen kom-
mit för att visa sin sympati för den
indiska fredsrörelsen. Att bygga fred
och väcka opinion i Indien sker på ett
sätt som på många vis skiljer sig från
den svenska strategin, kunde vi kon-
statera efteråt. Indierna är på ett helt
annat sätt vana vid fredsretorik, är
lätta att entusiasmera, stämmer spon-
tant upp i talkörer och har en förkärlek
för symboliska handlingar. Blomster-
kransar och välsignelsesjalar var sna-
rare regel än undantag vart vi än kom,
och gruppfotografering var obligato-
risk. Överallt mottogs vi med intresse
och med en gränslös gästfrihet. De
dignande borden och de minutiöst
smyckade samlingssalarna stod ofta i
smärtsamt bjärt kontrast till den djupa
fattigdom som fanns överallt.
Den fyra dagar långa fredsmarschen
avslutades vid Mahatma Gandhi
Memorial i centrala Delhi, där den
indiske fredskämpen ligger begravd,
en grön oas omgiven av tungt trafike-
rade vägar,. På en skärm rullade citat
av Gandhi förbi, lika slående aktuella
nu som då.
Det finns ingen väg till fred - fred är
vägen
Andreas Tolf
Studenter
marscherar för fred
1
Indo-ariska språk: En grupp i Indien talade indo-
europeiska språk, t.ex. hindi, bengali, punjabi. (The
Worlds Major Languages, Oxford University Press)
“Many affiliates of IPPNW
have contributed to the Inter-
national Travel Fund and to the
work of IPPNW. Among those
I should particularly mention
SLMK. This affiliate has again,
and through the years, been
extraordinarily helpful and
generous to the international
work”
Ira Helfand, skattmästare för IPPNW,
i sin redogörelse för ekonomin vid
Indien-konferensen
Läkare mot kärnvapen 2008:113
7
Läkare mot kärnvapen 2008:113
8
EEnn cceennttrraall ppuunnkktt ppåå ssttuuddeennttkkoonnffee--
rreennsseennss ffuullllssppääcckkaaddee sscchheemmaa vvaarr
vvaalleett aavv ttvvåå nnyyaa iinntteerrnnaattiioonneellllaa
ssttuuddeennttrreepprreesseennttaanntteerr ((IISSRRss)) fföörr
ddee kkoommmmaannddee ttvvåå oocchh eetttt hhaallvvtt
åårreenn.. UUnnddeerr kkoonnffeerreennsseennss aannddrraa
ddaagg vvaarr ddeett ddaaggss oocchh ddeenn hhäärr
ggåånnggeenn vvaarr vvaalleett eexxttrraa ssppäännnnaannddee
fföörr oossss ssvveennsskkaarreefftteerrssoomm eenn aavv
kkaannddiiddaatteerrnnaa vvaarr WWeennjjiinngg TTaaoo
ffrråånn SSvveerriiggee.. NNäärr rröössttrrääkknniinnggeenn vvaarr
kkllaarr ssttoodd ssåå WWeennjjiinngg ttiillllssaammmmaannss
mmeedd EEhhaassee AAggyyeennoo ffrråånn NNiiggeerriiaa
ssoomm ddee ttvvåå nnyyaa ssttuuddeenntteerrnnaa ssoomm
kkoommmmeerr aatttt aannttaa uuttmmaanniinnggeenn ssoomm
IISSRRss.. VVii ffiicckk eenn iinntteerrvvjjuu mmeedd ddee
ttvvåå nnyyaa rreepprreesseennttaanntteerrnnaa..
Olika erfarenheter
––
bredare
perspektiv
Wenjing och Ehase känner varandra
sedan tidigare. De trivs bra tillsam-
mans och tror att de kommer att
kunna arbeta mycket bra ihop som
ISRs under den kommande perioden.
Deras erfarenheter av engagemang i
IPPNW är olika, något som de ser
som positivt eftersom de tillsammans
kommer att ha ett bredare perspektiv
på arbetet. Wenjing har tidigare arbe-
tat mycket med kärnvapenfrågan och
Ehase har mest arbetat med handelds-
vapen inom IPPNW:s small arms-
kampanj.
Wenjing har varit engagerad i
SLMK och IPPNW sedan 2005. Hon
blev inspirerad av en klasskompis,
Thomas Silfverberg, som var aktiv i
SLMK och tyckte det verkade vara en
bra förening som hon bara måste ge en
chans. Det har hon verkligen inte ång-
rat. Hon har de senaste åren som koor-
dinator för NWIP (Nuclear Weapons
Inheritance Project) varit mycket
aktiv i arbetet mot kärnvapen bl.a. ge-
nom att delta i delegationer till kärn-
vapenländer, potentiella kärnvapen-
länder samt till NATO och EU.
Också Ehase har varit aktiv sedan
2005. För honom var det mer en
slump att han fick veta att organisa-
tionen fanns. Under den regionala
Afrika-konferensen i Jos i Nigeria i
december 2005 råkade han gå förbi
utanför konferenslokalen och blev
nyfiken på vad de gjorde där inne.
Han gick in och träffade några med-
lemmar i organisationen, fick en fol-
der och en internetadress och detblev
startsignalen för hans engagemang.
Han har mest erfarenhet av small
arms-kampanjer och projektet One
Bullet Stories, men han har också
arbetat med informationspridning om
kärnvapenfrågor i the global south.
Senaste året har han ansvarat för
IPPNW-studenternas internetbasera-
de tidning e-Pulse.
Vilka uppgifter och mål har då de
nyvalda studentrepresentanterna?
IPPNW har idag nationella föreningar
i ett 60-tal länder. Wenjing och Ehase
säger att de i sitt arbete inte främst vill
verka för ett större IPPNW, utan att de
istället vill stödja de redan pågående
projekten och satsa på att göra dagens
IPPNW mer aktivt. Som ISRs kom-
Wenjing och Ehase
De nya internationella student-
representanterna intervjuade
mer de förstås också att försöka vara
länken mellan läkarna och studenter-
na i IPPNW. Wenjing framhåller att
hon tycker att stödet från läkare är
avgörande för att hålla studentföre-
ningen aktiv. Detta är viktigt framför
allt i de länder där det kan vara svårt
att arbeta mot kärnvapen och att få
genomföra olika aktiviteter.
NWIP har precis breddats till att
innehålla alla nedrustningsaktiviteter
och det kommer, enligt Wenjing, att
innebära att koordinatorerna för
NWIP behöver mycket stöd från
henne och Ehase. Att försöka öka ar-
betet i studentorganistationen för ned-
rustning av kärnvapnen i USA och
Europa är något som Wenjing kan
tänka sig att hon som ISR kommer
arbeta med. Ehase vill också poängte-
ra den viktiga uppgiften att se över
den ekonomiska situationen och arbe-
ta med fundraising.
Det allra första de kommer att göra
när de kommer hem blir dock att ta
kontakt med och inleda samarbetet
med alla regionala studentrepresen-
tanter. De ser det som en process att ta
över som ISRs men tycker att de bör-
jat skapa sig en bild över vad de behö-
ver och vill göra de kommande två
och ett halvt åren.
Stort ansvar
På frågan om de känner sig skrämda
av uppgiften nickar båda instämman-
de. Visst känner de en viss rädsla och
spänning inför vad de tagit på sig, att
representera och stödja IPPNW-stu-
Läkare mot kärnvapen 2008:113
9
denter från världens alla hörn. Men de
känner samtidigt entusiasm och tror
att de kan använda den där lite nervö-
sa känslan av rädslan som motivation.
De kommer också bra överens med de
tidigare ISRs och tror att de kommer
kunna få stöd och hjälp av dem om det
behövs. Och de är ju två om ansvaret,
vilket de känner sig glada över och
något som Ehase kommenterar med
hjälp av ett citat ”Om du vill gå
snabbt, gå ensam. Om du vill gå långt,
gå tillsammans.”
Världskongressen och Delhi
Det bästa med världskongressen i
Delhi tycker Wenjing är att få träffa
stad där han verkligen uppskattar alla
vänliga människor och det sköna kli-
matet. Det som han tycker mindre om
med Delhi är den bristfälliga renhåll-
ningen som han ser som ett bekymmer
i framför allt Old Delhi. Wenjing däre-
mot har inte så mycket att svara på frå-
gan. Det har varit fullt upp under kon-
gressen så hittills har hon inte hunnit
se mycket mer av Delhi än vägen mel-
lan vandrarhemmet och kongress-
byggnaden. Men hon ser verkligen
fram mot ett par dagar efter kongres-
sens slut för att se och upptäcka Delhi.
Maria Cederlund
Åsa Lindström
alla människor. De sociala delarna är
bäst, inte bara för att få träffa och
prata med folk utan också för att hon
tycker det är då de bästa projektidéer-
na brukar dyka upp. Ehase håller med
och flikar in att det är väldigt kul att få
möta och se ansiktet på alla dem som
han bara mailat med tidigare. De säger
båda att de verkligen kommer sakna
alla när de åker hem igen.
Vi befinner oss ju i Delhi, en stad
långt bort från både Wenjings och
Ehases hemtrakter. Så vi undrar för-
stås vad de nyvalda ISRs tycker om
staden där den 18:e världskongressen
hålls. Ehase som varit här tidigare
säger att han tycker det är en historisk
Wenjing och Ehase, IPPNW:s två nyvalda studentrepresentanter. Foto: Andreas Tolf
Verdenskongressen 2008
i Delhi som ny student
Det er en lang vej fra Danmark til
Indien, men det var hele rejsen
værd, for at kunne deltage i IPPNW ́s
18 verdenskongres i Delhi. Jeg har en
del års erfaring med internationalt stu-
denterarbejde, men dette var alligevel
min første kongres med både læger og
medicin studerende til stede under
hele kongressen. Denne blanding af
års erfaring og speciale viden kombi-
neret med studenternes friske gå-på-
mod i forhold til verden er unik og
giver efter min mening en styrke til
IPPNW som organisation.
For mig som student var det en
mulighed for at høre nogle talere, der
ikke normalt ville være til stede på en
studenterkonference og dermed tileg-
ne mig ny viden indenfor et område,
der interesserer mig meget.
De mange forskellige workshops
man kunne deltage i, gav rig mulighed
for at komme lidt dybere ned i et emne
og ikke mindst muligheden for at
diskutere med og stille spørgsmål til
folk med større viden end jeg selv.
Samtidig oplevede jeg at alle var
meget åbne overfor studenterne og det
man som student har at tilbyde organi-
sationen. Det øger motivationen for at
arbejde frivilligt, at man kan mærke,
at det arbejde man laver bliver taget
alvorligt og at man, når man er mange
sammen, rent faktisk kan gøre en for-
skel.
Ydermere deltog jeg i det regionale
møde samt det åbne bestyrelsesmøde,
hvilket som ny student gav mig et
bedre indblik i hvordan IPPNW fun-
gerer som organisation og ikke mindst
en bedre føling med de enkelte pro-
jekter, der kører rundt om i verden.
Det er også rart at få sat nogle ansigter
på de mange navne, man så ofte hører
omtalt i IPPNW regi. Dermed er det
også nemmere at henvende sig til folk.
Samtidig fik jeg ved at lytte til diskus-
sionen rundt om bordet til bestyrelses
mødet nye ideer til fx fundraising
muligheder.
Sidst men ikke mindst, var det
spænende at opleve og lære noget
mere om Indien. Dels ved at være i
landet, men lige så meget på grund af
de Paneldebatter, der havde inviteret
Indiske oplægsholdere til at fortælle
om situationen i Indien i forhold til
forskellige problematikker som fx
atomvåben, interne konflikter og
kvinders forhold.
Så skulle der sidde andre studenter
derude og overveje at deltage i en ver-
denskongres, kan jeg kun sige: ”Tag
afsted!” Det er en ganske særlig
mulighed for at lære noget samtidig
med, at der er god mulighed for at få
lov til at fortælle andre om lige netop
dit projekt eller din projektide.
Her til slut vil jeg sige tak til
IPPNW for at byde en ny student godt
velkommen og mange tak til de, der
hjalp mig til at få muligheden for at
deltage i verdenkongressen.
Eva Margrethe Holst, Danmark
Läkare mot kärnvapen 2008:113
10
Intresserad av information
om aktuella SLMK-aktiviteter?
Vad sägs om att få 1-2 mail per månad
med pinfärsk information om SLMK-aktiviteter mm.
Anslut dig till vår maillista genom att maila till
martina.grosch@slmk.org.
Läkare mot kärnvapen 2008:113
11
Studentkonferensen
Nuclear Weapons Inheritance Project
ordnade två välbesökta workshops
under studentkonferensen. Den första
leddes av studenter från Sverige,
Australien och Japan och gav delta-
garna baskunskaper om kärnvapen
och politiken kring dessa genom bland
annat gruppövningar och diskussio-
ner. I den andra workshopen hölls
mediaträning för studenter, något vi
fått inspiration till från ett mediasemi-
narium i Karlstad i samband med
SLMK:s styrelsemöte i augusti förra
året. Mediaträningen blev mycket
uppskattad, troligen för att den var
praktiskt inriktad och fyllde ett verk-
ligt behov. Många studenter har tidi-
gare varit med i projekt som Target X,
då vi går ut och pratar med folk på
gatan om kärnvapenfrågor. Då brukar
många känna att man behöver skärpa
sin argumentation och bli bättre på att
presentera sig själv och sitt budskap
på ett enkelt och slagfärdigt sätt.
Under workshopen fick alla studenter
träna på just att presentera sig själva
och sitt projekt eller sin organisation
inför mindre grupper, och man fick
öva på att svara på journalisters frågor.
Eftersom många studenter hade blivit
intervjuade av indiska tidningar och tv
under den Peace Marchsom föregick
konferensen, kändes även dessa
övningar relevanta.
Utöver dessa workshops gavs ett
stort antal presentationer om olika
freds- och rättvisefrågor under student-
konferensen, främst av asiatiska stu-
denter. Vi fick även lära oss mer om
handeldvapen och olika projekt i
Afrika och Sydamerika. En av höjd-
punkterna var när Leila Moein från
Iran berättade om alla de aktiviteter
som iranska studenter dragit igång
sedan studenter och läkare från SLMK
besökte Iran förra året.
Som alltid bjöd studentkonferensen
på tillfällen till sång, dans och musik,
och många informella möten. Många
har efter konferensen fortsatt hålla tät
kontakt genom bland annat olika
IPPNW-grupper på populära Facebook.
Camilla Mattsson
“Finding new Ways for Peace Education”
- workshop om fredsundervisning
Under kongressen i New Delhi ge-
nomfördes en workshop kring temat
fredsundervisning, i SLMK:s regi och
med Hans Levander som moderator.
Sammanlagt 23 läkare och medicin-
studenter deltog, representerande tret-
ton länder från samtliga kontinenter.
Mötet diskuterade begrepp som confi-
dence building; peace and careoch
responsibilities and rights(d.v.s. indi-
videns ansvar att vårda och att ta
ansvar); security; samt changing con-
cepts, attitudes, and behaviour(att
infrågasätta sina grundinställningar
och sitt beteende i ett planetärt var-
dagsrum).
SLMK genomförde i samband med
IPPNW-kongressen en enkät om hur
IPPNW-affiliates bedriver undervis-
ning och opinionsbildning vid medi-
cinska fakulteter och vid skolor.
Resultatet visar att en viss men
begränsad undervisning bedrivs vid
de medicinska fakulteterna, och att
mycket litet undervisning ges vid sko-
lor. Resurser och engagemang för
denna typ av direkt opinionsbildning
kring massförstörelsevapen och säker-
hetstänkande tycks inte finnas inom
IPPNW. Vår uppgift blir därför att
förse skolor och lärare med informa-
tionsmaterial såsom SLMK:s Learn
about Nuclear Weapons.
Vid mötet enades samtliga deltaga-
re om ett uttalande som innebär att
skolor i Indien och Pakistan, skolor
som ligger inom Indus vattenområde,
skall kopplas samman i ett av Life-
Link utarbetat Water for Life Program.
Kontakter har nu tagits för att finna
intresserade skolor.
Affiliates inom IPPNW kan vara
betjänta av att ha närhet till skolor och
skolprogram för att där föra fram sitt
budskap och för att visa på hur förtro-
endeskapande samarbete kan ske
bland ungdomar i världen, till gagn för
en kärnvapenfri framtid.
Hans Levander
Martina Grosch intervjuas i indisk teveHundratals vårstudenter marscherar för fred
i staden Ludhiana
Camilla Mattson, Andreas Tolf och Martina
Grosch från Sverige deltog i Peace March
Ann-Mari Westberg med
två iranska IPPNW studenter
Från Wagah till Delhi – studenter marscherar för fred
Under en av kvällarna genomfördes en
fredsmarsch genom en del av New Delhi
Foto: Andreas TolfFoto: Lars Pohlmeier
Foto: Andreas TolfFoto: Andreas Tolf
Foto: Lars Pohlmeier
Läkare mot kärnvapen 2008:113
14
Kan något lands regering utlysa en
konferens med en så djärv titel –
förutom Norges? Konferensen hölls i
Oslo 26-27 februari och arrangera-
des av Den norske utenriksdeparte-
ment och Statens Strålevern (Strål-
skyddsinstitut) i samarbete med The
Hoover Institute, Kalifornien och
Nuclear Threat Initiative (som finans-
ieras av Ted Turner). Här kommer en
rapport och vissa funderingar.
Deltagare var experter på säkerhet
och nedrustning och kom från många
länder: USA, Europa, Ryssland,
Kina, Indien, Japan m fl. Där ingick
George Schultz, Sam Nunn, Hans
Blix, Rolf Ekéus. Mohamed El
Baradei liksom Sidney Drell som
tillsammans med James Goodby
skrev de två artiklarna i Wall Street
Journal i januari 2007 och 2008.
Här deltog omkring 150 medelål-
ders och gamla män och bara ungefär
tio kvinnor. Patricia Lewis (chef för
FN:s institut för nedrustningsforsk-
ning i Genève) noterade: ”Här
behövs en större kognitiv mångfald,
här är bara några få kvinnor, inga
unga personer och nästan inga från
NGO. Vi har t ex inte hört något om
ICAN eller om Nuclear Weapons
Convention”. NGO var faktiskt inte
inviterade från början, utan det var
först efter påtryckningar som några
enstaka NGO-delegater släpptes in.
Själv representerade jag Norske
Leger mot Atomvapen. Tack Norge!
Artiklarna i Wall street Journal
George Schultz, 86 år, som var utri-
kesminister i Ronald Reagans reger-
ing då mötet i Reykjavik ägde rum
1986, stödde den gången visionen
”Abolition före år 2000”. Reagan
hade sett filmen The Day Afteroch
han insåg då att kärnvapen får aldrig
användas. President Gorbatjov hade
långt före mötet föreslagit en över-
enskommelse om att kärnvapnen
skulle avskaffas före sekelskiftet.
President Reagans rådgivare, fram-
för allt Richard Perle, ”The Prince of
Darkness”, talade för att SDI,
Reagans omhuldade Stjärnornas
Krig, i varje fall måste bevaras.
Därmed föll visionen, som sannolikt
inte skulle vunnit gehör vare sig i
USA:s kongress eller hos ryska
generaler.
Nu har visionen återfötts med
George Schultz och fysikern Sidney
Drell som barnmorskor. Tre fjärde-
delar av alla de utrikesministrar, för-
svarsministrar och säkerhetsansvari-
ga från tidigare USA-regeringar som
fortfarande lever, stöder ideerna som
framförts i Wall street Journal (WSJ)
eller i dokumenten Reykjavik revisi-
ted. “Without the bold vision (of
abolition) the actions will not be per-
ceived as fair or urgent. Without the
actions the vision will not be percei-
ved as realistic or possible.” Också
Arnold Schwarzenegger instämmer:
”Människor gör misstag. Varför
skulle misstag med kärnvapen vara
ett undantag?” Var fick han det ifrån?
Den internationella reaktionen på
den första WSJ-artikeln var omfat-
tande, med kommentarer i många
medier i många länder, i huvudsak
positiva. Rebecka Johnson som nyli-
gen varit på möten i Yale och Prince-
ton sade att det nu talas om Abolition
överallt, något som var otänkbart för
fem år sedan. Reagan har varit led-
stjärnan för dem som nu inser att
kärnvapenspridning och atomterro-
rism bara kan undvikas om kärn-
vapenstaterna gör klart att de går in
för Abolition. Oslo-konferensen
fokuserade dock mest på små steg,
och visionen sjönk under horisonten.
Men så höll Sam Nunn ett engagerat
tal vid lunchen, som återgav oss
inspirationen. Han tog upp ett
handlingsprogram med bl a följande
punkter: Förläng START I (som går
ut nästa år), sänk avskjutningsbered-
skapen (alertness), avskriv Mutual
Assured Destructionsom grunddokt-
rin, eliminera taktiska kärnvapen
inklusive NATO-vapnen i Europa,
ratificera CTBT och stärk NPT, Han
anbefallde även missilförsvar i
samarbete med Ryssland.
Reykjavik revisited?
Huvudproblemet med WSJ-artiklar-
na är att de egentligen inte är
Reykjavik revisited. I Reykjavik
insåg både Reagan och Gorbatjov att
ett atomkrig är ett hot mot mänskig-
hetens överlevnad, och därför måste
man avskaffa kärnvapnen. Schultz
och hans medförfattare säger däre-
mot att man måste avskaffa kärnvap-
nen därför att de inte längre skyddar
USA och inte är till militär nytta för
landet, när nu många andra länder
Att uppnå en värld fri
från kärnvapen
Konferens i Oslo
kan anskaffa dem. För USA:s säker-
hets skull, och för att USA skall
kunna behålla sin militära överläg-
senhet måste kärnvapnen försvinna.
USA:s enorma överlägsenhet i kon-
ventionella vapen säkrar dess plats
som den militärt dominerande mak-
ten i världen även när man inte läng-
re dominerar ekonomiskt. Så ett
avskaffande av kärnvapnen kan stöta
på motstånd i Ryssland och Kina.
Detta problem diskuterades knap-
past alls i Oslo. Vi måste börja göra
det.
Ryssland
Hur skulle Ryssland reagera om
USA började arbeta för kärnvapnens
avskaffande? Med tanke på att detta
skulle ge USA ett ännu större militärt
övertag i världen skulle Ryssland
förmodligen kräva en minskning av
USA:s konventionella styrkor. Ryss-
land vill också behålla och förlänga
START I, det enda nu existerande
kärnvapenavtal som inkluderar veri-
fikation. En ratificering av CTBT av
den amerikanska kongressen vore
viktig.
Det finns hopp, men det finns
undervattensskär. Navigationen blir
svår, och man vet inte vem som är
skeppare eller lots.
Några iakttagelser
Som NGO-medlem var det svårt att
få ordet på denna konferens, men jag
fick bl.a.ställa en fråga till Sam
Nunn angående Nuclear Weapons
Convention, som han fick (liksom
Alexey Arbatov) ett exemplar av och
lovade att läsa. När jag träffade Sam
Nunn för tre år sedan ville han inte
höra talas om Aboliiton, men nu hade
han blivit omvänd, och jag uttryckte
min glädje över detta. Jag fick en
omfamning och ett ”God bless you”
från Sam Nunn.
Bruce Blair talade om risken för
ett globalt kärnvapenkrig genom
missförstånd eller misstag eller
genom ingripande av en hacker.
Blair ville reducera avfyrningsbered-
skapen i fyra steg. Hans föredrag,
liksom de av Arbatov, Nunn och El
Baradei, var för mig de viktigaste. El
Baradei är f.ö. en uttalad motstånda-
re till ett missilförsvar mot Mellan-
östern; det skulle permanenta mot-
sättningar som i stället bör och kan
lösas.
Rolf Ekéus som är ordförande i
SIPRI och med i styrelsen för
Nuclear Threat Initiative (NTI) kom-
mer under hösten att delta i aktivite-
ter för att stimulera nedrustning i
FN:s första kommitte. Han kommer
också att vara aktiv för NTI och
Abolitioni det kommande NPT Prep
Com i maj 2008.
Gunnar Westberg
Föredrag från Oslo-konferensen kan man
hitta via det norska Strålevernets hemsida
www
.nrpa.nooch med litet envishet kan
man hitta föredragen där, liksom – under
”miscellaneous” - de två artiklarna från
WSJ.
Reykjavik Revisited finns sammanfattad på
http://www
.hoover.org/publications/
books/online/15766737.html
Läkare mot kärnvapen 2008:113
15
Gunnar Westberg tyckte att det var svårt att få ordet vid konferensen, i konkurrens med
alla pratvana diplomater. Här har han i vart fall lyckats.
Världen går snart under – men först
måste vi ha en kopp kaffe!var titeln på
ett mycket lärorikt och underhållande
föredrag som i mars i år hölls av Sven-
Eric Liedman, professor emeritus i idé-
och lärdomshistoria, på odontologer-
nas kårhus Munhålan i Göteborg.
Samma dag tillkännagavs att han hade
tilldelats Svenska Akademiens nordis-
ka pris för år 2008 och vi fick anled-
ning att gratulera honom.
I sitt föredrag kontrasterade Lied-
man den stora världen och den lilla.
Samtidigt som vi oroar oss för miljö-
förstöring, krig, kärnvapenhot och
svält måste vi också leva vårt eget
”lilla” liv. I en mening blir den dagli-
ga kaffestunden lika viktig för oss
som att ta ställning och förhålla oss till
världen i stort. Liedman diskuterade
undergångsvisionernas historia och
menade att tanken på annalkande
katastrofer knappast är ny. Föredraget
gav upphov till en livlig diskussion
där inte minst tankar och idéer om
kärnvapenhot ventilerades.
Det andra föredraget, vilket hölls i
april och även det på Munhålan,hade
titeln Lycka och lidande. Föredrags-
hållare var Bengt Brülde, docent i
praktisk filosofi och lyckoforskare,
som flera gånger hörts i Sveriges
Radio.
I en fullpackad föreläsningssal argu-
menterade Brülde för att vi bör upp-
fatta lycka som en kombination mel-
lan å ena sidan livstillfredsställelse
och å den andra subjektivt välbefin-
nande; vi är lyckliga när vi både mår
bra och är tillfreds med våra liv.
Föredraget gav en heltäckande över-
sikt över lyckans olika bestämnings-
faktorer: det handlade om de storska-
liga samhälleliga faktorernas betydel-
se för våra lyckonivåer, dvs. vilket
slags samhälle som är bäst att leva i ur
lyckosynpunkt; om hur våra lycko-
nivåer påverkas av våra mera omedel-
bara livsvillkor såsom inkomst och
social position; om i vilken grad en
persons lyckonivå är beroende av fak-
torer som hälsotillstånd, relationer,
arbete och fritid; och slutligen om de
psykologiska faktorernas betydelse,
till exempel vilken påverkan olika
personlighetsvariabler har på vårt sub-
jektiva välbefinnande och vår livs-
tillfredsställelse.
Många frågor ställdes till Brülde
under föredraget och det var lätt att
leda in diskussionen på frågor om kärn-
vapenhot och terrorism.
Båda kvällarna avslutades med att
musikaliska tandläkare med sina band
gladde oss med härlig jazzmusik.
Anledningen till att vi i STMK har
startat seminarier med ett bredare
anslag är att vi vill fördjupa kunska-
pen om vad hot och hotbilder betyder
för individer. Med dessa föredrag har
vi också nått ut till en större och yngre
publik vilket resulterat i ett rejält ny-
tillskott av medlemmar.
Inger Egermark
Svenska Tandläkare mot Kärnvapen
Svenska Tandläkare mot Kärnvapen
Sven-Eric Liedman laddar upp inför sin föreläsning.
Läkare mot kärnvapen 2008:113
16
Läkare mot kärnvapen 2008:113
17
Läkare mot kärnvapen 2008:113
18
Egentlig skulle dette handle om mine
oplevelser på IPPNW’s verdenskon-
gres i Delhi samt på ”Artikel 6 Forum”
afholdt af Middle Powers Initiative i
Dublin i marts, men det kommer det
nok ikke til. I stedet kommer det til at
handle om inspiration og håb. Lige
siden jeg blev aktiv i nedrustningsbe-
vægelsen for otte år siden, har livet
som fredsaktivist mildest talt været op
ad bakke. Vi har traditionen tro af-
holdt det ene møde efter det andet,
mødtes med beslutningstagere og snak-
ket om luftsteg, vindfrikadeller og
muligvis lidt om våben. Hele tiden har
vi kæmpet med håbløshedens og inef-
fektivitetens dæmoner, som så nemt
får fodfæste, når resultaterne lader ven-
te på sig. Kloge hoveder kan muligvis
forklare hvorfor vindene har ændret
retning, men et faktum er det. Man har
i diskussionsklubberne såvel som i de
høje sale, hvor magtfulde mennesker
går, kunnet mærke en udefinerbar
ændring. Lige så forsigtigt og diskret
af frygt for at dens artikulation kan
blive selvudslettende, men dog ikke til
at tage fejl af. Det er håbet om en
fremtid uden A-våben, og troen på at
det kan blive en realitet.
For godt et år siden skrev tidligere
amerikanske toppolitikere, Kissinger,
Shultz, Perry and Nunn en kronik i
Wall Street Journal, hvor de argumen-
terede stærkt for global atomnedrust-
ning. Den blev fulgt op af en ny kro-
nik i januar i år, hvor endnu flere stats-
mænd bidrog. Barak Obama har
offentligt talt for atomnedrustning, og
Gordon Brown har ligeledes rakt en
hånd frem. I Skotland har det skotske
parlament stemt imod at have atom-
våben på skotsk jord (de fleste Trident
missiler er placeret i Skotland), og
Sarkozy har også ytret sig positivt om
nedrustning. Endelig talte Indiens
Vicepræsident på IPPNW’s Verdens-
kongres og opfordrede til at man gen-
oplivede Rajiv Gandhis plan for glo-
bal nedrustning. Alt i alt er der mange
tegn på at verdenen og dens ledere er
klar til at se med nye øjne på mulighe-
derne for global nedrustning. Det
betyder selvfølgelig ikke at der ikke er
mange udfordringer. De fleste atom-
våbenstater planlægger modernisering
af deres atomvåbenarsenaler. NATO
har på sit topmøde i starten af april
sagt et lunkent okay til udbygning af
det amerikanske missilskjold i Europa
og prominente NATO officerer har i et
længere dokument argumenteret for at
NATO i en overskuelig fremtid fortsat
må bygge sit forsvar på afskrækkelse
med atomvåben.
I forbindelse med min deltagelse i
internationale møder på vegne af
Danske Læger Mod Kernevåben og
IPPNW i foråret har jeg ikke kun haft
anledning til at høre om disse nye
strømninger. Jeg har fundet inspirati-
on og håb i de mange internationale
kampagner og planer for arbejdet mod
atomvåben, og jeg ønsker at dele dette
og DLMK’s involvering med jer.
Borgmestre for Fred (Mayors for
Peace) er en stor international kam-
pagne, der i dag ledes af Borgmester
Akiba fra Hiroshima. Organisationens
hovedformål er at arbejde for global
nedrustning i år 2020 gennem regio-
nale ledere. Kampagnen har nu over
2000 medlemmer. I nogle lande som
Belgien er der mere end 200 medlem-
mer. Danmark har længe ikke haft
nogen medlemmer, grundet en mod-
vilje i de kommunale administrationer
imod at involvere sig i udenrigspoli-
tik. Det ændrede sig dog i 2007, hvor
DLMK og Pugwash har kontaktet
samtlige 98 kommuner pr brev og
telefon. I september blev København
medlem og overborgmester Ritt
Bjerregaard sendte efterfølgende en
opfordring til alle landets kommuner
om at melde sig ind. Dette skete i for-
bindelse med at borgmester Akiba
besøgte Københavns rådhus i novem-
ber 2007 (beskrevet i flere artikler i
tidligere udgaver af nyhedsbrevet).
Om det er Ritt, Akiba eller en utrætte-
lig indsats af DLMK’s medlemmer,
der har gjort det ved ingen, men
Danmark har i dag 15 medlemmer af
Borgmestre for Fred. DLMK fortsæt-
ter indsatsen. Skulle nogen af jer have
kontakter til borgerrepræsentationer
eller borgmestre har vi såvel danske
som engelske foldere og vil meget
gerne have hjælp.
IPPNW’s egen store internationale
kampagne for atomnedrustning (ICAN
– International Campaign to Abolish
Nuclear Weapons) har også stor inter-
national tilslutning. Hovedformålet
med ICAN er at promovere en inter-
national atomvåbenkonvention, der
forbyder alle våben og stiler mod glo-
bal nedrustning. Et udkast til konven-
tionen er blevet opdateret af IPPNW
og partnere, og det er blevet et offici-
elt FN-dokument. Atomvåbenkon-
ventionen er blevet nævnt i slutdoku-
mentet fra sidste års forberedende for-
handlinger af Ikke-spredningstrakta-
ten, og ICAN støttes af en lang række
beslutningstagere, kunstnere og orga-
nisationer. Kampagnen har udviklet et
imponerende uddannelsesmateriale,
og DLMK har nyligt oversat en infor-
mationsbrochure til dansk, som vi
påtænker at sende til samtlige med-
lemmer af folketinget. Vi har ligeledes
planer om et møde med udenrigsmini-
steriet for at briefe sikkerhedsafdelin-
gen om atomvåbenkonventionen. ICAN
blev skudt i luften i Danmark af kam-
pagnens internationale koordinator
Dr Bill Williams i forbindelse med
Akibas besøg i november.
Internationalt støttes ICAN blandt
andet af det internationale netværk af
parlamentarikere for atomnedrustning
(PNND – Parliamentary Network for
Et forsigtigt håb
Läkare mot kärnvapen 2008:113
19
Nuclear Disarmament). PNND har nu
500 medlemmer globalt, der alle er
medlemmer af nationalforsamlinger. I
Danmark har vi kun fire medlemmer,
og som et led i ICAN-kampagnen i
Danmark planlægger DLMK derfor at
gentage succesen fra Mayors for
Peace. Vi planlægger derfor at skrive
til alle folketingsmedlemmer og
opfordre dem til at blive medlem af
PNND. Dette regner vi med at følge
op med møder med nøgleparlamenta-
rikere, såsom medlemmerne af uden-
rigspolitisk nævn. Har du kræfter til et
møde eller en telefonopringning, må
du meget gerne give en hånd med.
Det helt hotte emne i Europa er i
øjeblikket atomvåben på Europæisk
jord. Der er fortsat en række lande, der
som et led i NATOs forsvarsstrategi,
har atomvåben på amerikanske baser
på deres territorium. Sidste år stemte
det belgiske parlament for fjernelse af
atomvåben fra belgisk jord, men rege-
ringen har ikke fulgt denne opfor-
dring. Befolkningen i alle europæiske
lande vil helst være fri for atomvåben,
men dette står i stærk kontrast til
beslutningstagerne og militærets me-
ning. NATO har nyligt bekræftet bru-
gen af atomvåben i NATOs forsvars-
politik og man har accepteret udbyg-
ningen af et missilskjold, der involve-
rer østeuropæiske lande i tillæg til
baser i Grønland og Norge. Samtlige
medlemmer af nedrustningsbevægel-
sen har derfor sat fokus på atomvåben
i Europa. De skal ud! IPPNW har
valgt de europæiske våben som tema
for den næste verdenskongres, der
skal finde sted i Basel i 2010, og vi
forbereder nu en brevkampagne til
alle medlemmer af Europaparlamen-
tet. I Danmark har vi også fokus på
missilskjold og europæiske våben,
som er tema for et symposium i
Folketinget til november planlagt af
blandt andet danske Pugwash og
DLMK, hvor Hans Blix vil deltage.
Dette vil blive nærmere annonceret
her i bladet, og vi opfordrer så mange
så muligt til at deltage.
Der har længe været tale om at tage
nedrustningsspørgsmålet tilbage til
den international domstol i Haag, som
man gjorde i 1996. Dengang spillede
IPPNW en nøglerolle, da det var gen-
nem IPPNW’s medlemmer, at man
overtalte verdenssundhedsorganisatio-
nen til at spørge domstolen, hvorvidt
atomvåben var ulovlige. Man ønsker
nu at stille et lignende spørgsmål, men
denne gang at formulere det anderledes.
Hovedaktøren i denne internationale
kampagne er juristernes internationale
organisation for nedrustning – IALA-
NA, men IPPNW kan muligvis også
yde et bidrag. Man har i den internati-
onale bestyrelse besluttet at undersøge
muligheden af at Verdenssundheds-
organisationen opdaterer de to skel-
sættende rapporter om truslen fra
atomvåben mod international sund-
hed. Dette vil kræve en stor indsats fra
IPPNW, men kan muligvis bane vejen
for fornyet fokus på nødvendigheden
af nedrustning fra et medicinsk syns-
punkt.
Indenfor samme emnegruppe falder
IPPNW’s nye kampagne for at få stop-
pet brugen af beriget uran, der kan
bruges til terrorformål, i medicinsk
apparatur og behandling. Der har for
nyligt været en kommentar i the
Lancet om dette emne, skrevet af Dr
Bill Williams og Dr Tilman Ruff fra
Australien. Malaysias lægeforening
har allerede vedtaget en resolution om
at man omlægger brugen fra uran
(Highly Enriched Uranium), der kan
bruges i våben, til andre isotoper uran
(Low Enriched Uran), der ikke poten-
tielt kan bruges til våben og dermed
ikke udgør en terrortrussel. Skulle
Lægeforeningen ikke vedtage en til-
svarende resolution?
Til sidst skal nævnes at IPPNW
medlemmer i samarbejde med klima-
forskere i London i efteråret og Delhi
i foråret præsenterede banebrydende
forskningsresultater om klimaforand-
riger efter en begrænset atomvåbenud-
veksling med 50 våben (som man
kunne forstille sig det ske i Sydasien).
Undersøgelsen viser at temperaturen
globalt vil falde dramatisk og faktisk
opveje effekten af global opvarmning.
Dette vil have store konsekvenser for
fødevaresikkerheden og vil få drama-
tisk effekt på overlevelsen i alle dele
af verden, men mest udtalt i den tred-
je verden. Resultaterne af undersøgel-
sen sætter atomnedrustning ind i en
global miljø- og udviklingsmæssig
kontekst og bør udbredes bredt.
De sidste par år har der været snak
om hvorvidt nedrustningsbevægelsen
og IPPNW havde tabt sin glød. Det er
der ingenlunde tale om som ovens-
tående beretning bevidner. I Delhi
blev vi gæstet af Indiens Vicepræsi-
dent og IPPNW ledere fik ydermere
lejlighed til at mødes med Indiens
Præsident og Premiereminister. IPPNW
deltager hvert år i møder for modtage-
re af Nobels Fredspris og IPPNW er
en af de otte store internationale civil-
samfundsorganisationer, der står bag
Middle Powers Initiative, der årligt
samler diplomater fra såkaldte ”mel-
lemmagter” til diskussion af hvorledes
vi sikrer succes ved næste genfor-
handling af Ikke-spredningstraktaten.
DLMK har på nationalt plan været
særdeles aktiv det sidste år trods beg-
rænsede menneskelige ressourcer, og
vi har fået markeret os som et stærkt
kort indenfor fredsbevægelsen, som vi
har fået et særdeles vellykket samar-
bejde med. Kære medlemmer, hjælp
os med at blive endnu stærkere, endnu
mere synlige og komme endnu tættere
på global nedrustning. Giv din mening
til kende i dagspressen og vores læge-
faglige kommunikationsorganer. Vi
hjælper gerne med kilder og ideer.
Støt vores arbejde nationalt som inter-
nationalt, deltag selv i oplysningsarbej-
det eller kom med til møde med beslut-
ningstagere i Folketinget og kommu-
nerne. Det er nu der skal handles.
Cæcilie Böck Buhmann
cbuhmann2002@yahoo.com
DLMK International Councilor og
IPPNW Europæisk Vicepræsident
Flere informationer:
Middle Powers Initiative:
www.middlepowers.org
IPPNW: www.ippnw.org,
www.ippnw-students.org,
www.ippnw.eu
ICAN: www.icanw.org
PNND: www.pnnd.org
Mayors for Peace:
www.2020visioncampaign.org,
www.mayorsforpeace.org
DLMK: www.dlmk.org
Pugwash-DK: www.pugwask.dk
Reaching Critical Will:
www.reachingcriticalwill.org
20
INTERNATIONELL
UTBLICK
Red Inge Axelsson
Frösön (inge.axelsson@miun.se)
Ett fullständigt dåraktigt
krig
“A war of utter folly.The invasion of
Iraq in 2003 was a tragedy –for Iraq,
for the US, for the UN, for truth and
human dignity. I can only see one gain:
the end of Saddam Hussein, a murder-
ous tyrant. Had the war not finished
him he would, in all likelihood, have
become another Gadafy or Castro; an
oppressor of his own people but no
longer a threat to the world. Iraq was
on its knees after a decade of sanc-
tions.
The elimination of weapons of mass
destruction was the declared main aim
of the war. It is improbable that the
governments of the alliance could
have sold the war to their parliaments
on any other grounds. That they
believed in the weapons’ existence in
the autumn of 2002 is understandable.
Why had the Iraqis stopped UN
inspectors during the 90s if they had
nothing to hide? Responsibility for the
war must rest, though, on what those
launching it knew by March 2003.
By then, Unmovic inspectors had
carried out some 700 inspections at
500 sites without finding prohibited
weapons. The contract that George
Bush held up before Congress to show
that Iraq was purchasing uranium
oxide was proved to be a forgery. The
allied powers were on thin ice, but
they preferred to replace question
marks with exclamation marks.
They could not succeed in eliminat-
ing WMDs because they did not exist.
Nor could they succeed in the
declared aim to eliminate al-Qaida
operators, because they were not in
Iraq. They came later, attracted by the
occupants...
In 1945 the US helped to write into
the UN charter a prohibition of the use
of armed force against states. Excep-
tions were made only for self-defence
against armed attacks and for armed
force authorised by the security coun-
cil. In 2003, Iraq was not a real or
imminent threat to anybody...
One fear is that the UN rules ignored
in the attack on Iraq will prove simi-
larly insignificant in the case of Iran.
But it may be that the spectacular fail-
ure of ensuring disarmament by force,
and of introducing democracy by
occupation, will work in favour of a
greater use of diplomacy and ‘soft
power’. Justified concerns about North
Korea and Iran have led the US, as
well as China, Russia and European
states, to examine what economic and
other non-military inducements they
may use to ensure that these two states
do not procure nuclear weapons.
Washington and Moscow must begin
nuclear disarmament. So long as these
nuclear states maintain that these
weapons are indispensable to their
security, it is not surprising that others
may think they are useful. What, real-
ly, is the alternative: invasion and
occupation, as in Iraq?“
Hans Blix, The Guardian,
Thursday March 20 2008
http://www
.guardian.co.uk/comment
isfree/2008/mar/20/iraq.usa
Hans Blix arbetar på The Weapons of
Mass Destruction Commission(WMDC,
Stockholm) som grundades av Anna
Lindh: http://www
.wmdcommission.org/
Milstolpar i minskningen av
USA:s kärnvapenlager
1987: Lagret med 24.000 kärnstrids-
spetsar börjar minskas.
1991:President George HW Bush
snabbar på nedrustningen av de
återstående 21.000 kärnstrids-
spetsarna.
1992: President Bill Clinton bromsar
upp nedrustningen som så små-
ningom planar ut vid 10.500
stridsspetsar.
2003: USA kompletterar nedrustning-
en i enlighet med tidigare löf-
ten.
2004: President George W Bush dek-
larerar att en nästan 50%-ig
nedrustning av kärnvapenlagren
ska uppnås år 2012.
2007: Den 50%-iga minskningen upp-
nås 5 år tidigare än de ursprung-
liga planerna.
2012: USA siktar på en ytterligare
15% minskning av kärnvapen-
lagren till år 2012 vilket innebär
att 4.600 stridsspetsar återstår.
Alltså: Antalet kärnvapen (=kärnstrids-
spetsar) i USA är nu bara 1/5 av vad
det var för 20 år sedan!
Bulletin of the Atomic Scientists
March/April 2008, sida 50-53.
Det är nu 25 år sedan
president Ronald Reagans
”Star War speech”:
”On March 23, 1983, President Ronald
Reagan made his famous Star Wars
speech, announcing his plan to develop
a missile defense system that would
make nuclear weapons ‘impotent and
obsolete’. His vision of a ‘shield that
could protect us from nuclear missiles
just as a roof protects a family from
the rain’ was both seductive and auda-
cious...
By 1972, both Washington and Mos-
cow concluded that offense had sig-
nificant inherent advantages over
defense and that an effective defen-
sive system wasn’t feasible. They also
believed that building defenses could
lead to an arms race by inducing each
country to build more missiles to
overwhelm the other’s defenses. Thus,
under the Anti-Ballistic Missile (ABM)
Läkare mot kärnvapen 2008:113
Treaty, both nations gave up the possibi-
lity of defending against each other’s
nuclear-armed missiles.”
Tyvärr försöker nu USA att pånytt-
föda missilförsvaret: se nästa nyhets-
notis.
David Wright och Lisbeth Gronlund i
Bulletin of the Atomic Scientists on-
line 1 April 2008
Fungerar försvar mot
missiler?
Bushadministrationen planerar för nya
radarstationer i Turkiet (eller Geor-
gien), Tjeckien och Polen som tillsam-
mans med befintliga radarstationer i
Storbritannien och Nordnorge (Vadsö)
ska göra det möjligt att skjuta ned
missiler som skjuts upp i Iran med mål
i Europa eller USA. Men antimissil-
systemet har stora tekniska svårighe-
ter. Om Iran lyckas bygga interkonti-
nentala missiler lyckas de säkert också
bygga system som förvirrar radar och
försvarsmissiler, enligt en analys av
amerikanska underrättelsemyndighe-
ter.
Bulletin of the Atomic Scientists
2008;64(2):32-39 (May-June)
Barnläkare i USA för en
konvention mot kärnvapen
Pediatricsär den amerikanska barn-
läkarföreningens tidskrift. I majnumret
skriver TB Newman att vid Icke-sprid-
ningskonferensen år 2000 var 180 län-
der, däribland USA, eniga om 13 steg
mot kärnvapennedrustning. Men sedan
har Bushadministreringen saboterat
nedrustningarna genom att planera för
nya kärnvapen och för att behålla en
stor kärnvapenarsenal. Barnläkare
måste arbeta för en konvention som
förbjuder kärnvapen på samma sätt
som det finns konventioner som för-
bjuder biologiska och kemiska vapen.
Newman TB. Pediatrics.
2008 May;121(5):e1430-3.
Global ozonförlust efter
regionalt kärnvapenkrig
Mills, Toon, Turco och medarbetare
fortsätter sina beräkningar om troliga
händelser efter ett regionalt kärnva-
penkrig med 100 Hiroshimabomber i
norra subtropikerna (t.ex. en konflikt
Indien-Pakistan). Tidigare har jag
refererat att den ekologiska katastro-
fen efter ett sådant krig kan kräva en
miljard dödsoffer (20 gånger fler än
Andra Världskriget; LMK 111, decem-
ber 2007). Nu räknar Mills et al. att
förstöringen av ozonskiktet blir på
norra halvklotet betydligt värre än
tidigare beräknat och ”the nuclear
winter/UV spring” blir därmed också
värre.
Mills et al., Proc Natl Acad Sci U S A.
2008 Apr 8;105(14):5307-12.
Brännskador i Los Angeles
och Houston
Om en 20 kilotons kärnvapenladdning
(alltså en ganska liten bomb) explode-
rade i Los Angeles eller Houston skul-
le antalet överlevande människor med
brännskador förmodligen överstiga
28.000 respektive 10.000. Det behövs
bättre ambulansflyg, tycker artikelför-
fattarna. Det behövs nedrustning, tyc-
ker jag. Men hälsovårdsmyndigheter-
na i USA planerar för en kärnvapenat-
tack från terrorister.
Dallas CE, Bell WC. Disaster Med
Public Health Prep. 2007
Nov;1(2):80-9.
Coleman CN et al. Ann Emerg Med.
2008 Apr 3.
Klusterbomber
Över 110 länder samlades i februari i
Wellington, Nya Zealand, för att enas
om ett förbud mot klusterbomber.
Utanför möteslokalen demonstrerade
bl.a. offer för klusterbomber. Demon-
stranterna bar plakat som kritiserade
Storbritannien, Frankrike, Japan, Tysk-
land och Danmark som sades motar-
beta seriöst arbete mot klusterbomber.
BMJ 2008;336:470-471 (1 March),
http://www.nti.org/d_newswire/issues/
2008_2_26.html#85803EC3
HEU används för att fram-
ställa medicinska isotoper
Teknetium-99m används i 80% av alla
nukleärmedicinska procedurer och
95% av det produceras i kärnreaktorer
med hjälp av höganrikat uran (HEU).
Det HEU som blir över är utmärkt för
kärnvapen. Risk finns alltså att till-
verkning av isotoper för medicinskt
bruk kan ge HEU som hamnar i kärn-
vapen som hamnar hos terrorister eller
militärer. Och detta trots att låganrikat
uran fungerar lika bra för produktion
av medicinska isotoper. The Lancet
uppmanar läkare och hälsovårdande
myndigheter att sätta press på isotop-
bolagen att gå över till låganrikat uran.
Lancet. 2008 Mar 8;371(9615):795-7.
Kriget i DR Kongo blodigaste
kriget sedan andra
världskriget
Konflikten i Demokratiska Repu-
bliken Kongo har sedan 1998 krävt ca
5.4 miljoner liv och är därmed det
dödligaste kriget sedan andra världs-
kriget, rapporterar International Res-
cue Committee. Det motsvarar Dan-
marks befolkning utplånad på 10 år.
Knappast något som märks i nyhets-
flödet.
BMJ 2008;336:235 (2 February)
http://www.theirc.org/
Handeldvapen i USA dödar
30.000 per år
År 2005 dog 30 694 människor i USA
av skottskador, därav 17.002 av själv-
mord och 12.352 av mord och dråp.
New England Journal of Medicine
2008;358:1421-1424 (3 April)
Vaccin mot ricin
Ricin är det enormt starka gift som
blev berömt när den bulgariske avhop-
paren Georgi Markov mördades på
Waterloo Bridge i London 1978 ge-
nom att stickas med ett paraply som
kvarlämnade en kula som innehöll
ricin. Nu har en amerikansk firma fått
anslag från National Institutes of
Health för att på apor pröva ett vaccin
mot ricin. Ricin är lätt att isolera från
ricinblomman och olika terroristgrupper
anses förfoga över en kula med ricin.
Bulletin of the Atomic Scientists on-
line 2 May 2008
Kurs i medicinskt fredsarbete
Medact, SLMK:s brittiska systerorga-
nisation, har på sin hemsida en web-
baserad kurs i ”Medical Peace Work”.
Det är en omfattande kurs: 21 kapitel
om vardera 2-3 timmar.
Medact är också en av organisatio-
nerna bakom ”Come Clean – WMD
Awareness Programme” som startades
av Nobelpristagaren professor Joseph
Rotblat. Come Clean arbetar mot mass-
förstörelsevapen och för konstruktiv
konfliktlösning och dialog istället för
destruktion.
www.medact.org
www.comeclean.org.uk
Läkare mot kärnvapen 2008:113
21
Läkare mot kärnvapen 2008:113
22
Formand:
Povl Revsbech
Langdalsvej 40, 8220 Brabrand
Tlf. 86 26 47 17
E-mail: revsbech@dadlnet.dk
Bestyrelsesmedlem:
Anton Aggernæs
Godthåbsvej 22, 4. tv
2000 Frederiksberg
Tlf. 38 34 35 07
E-mail: aggernaes.a@dadlnet.dk
Deputy councillor:
Jacob Obbekjær
Lundedammen 42, 2605 Brøndby
Tlf. 36 75 13 10
E-mail: obbekjar@dadlnet.dk
Deputy councillor, redaktør:
Klaus Arnung
Kæmpehøjvej 3, 2950 Vedbæk
Tlf. 45 66 11 81
E-mail: k.arnung@dadlnet.dk
Kasserer:
Niels Dahm
Hovedvej 14, Avernakø, 5600 Fåborg
Tlf. 62 61 83 61
E-mail: dahm@avernak.dk
DLMK:s
Bestyrelse
International councillor:
Cæcilie Bøck Buhmann
Refnæsgade 53, 3. tv
2200 København N
Mobil-tlf. 26 18 95 06
E-mail:
cbuhmann2002@yahoo.com
DLMK:s sekretariat:
c/o Povl Revsbech
Tlf. 86 26 47 17
E-mail:
revsbech@dadlnet.dk
Medlemskab opnås ved
indbetaling af årskontingent
på Giro 8 03 91 00
300 Dkr for læger
og pensionister
100 Dkr for studenter
200 Dkr for støttemed-
lemmer
DLMKs hjemmeside:
www.dlmk.dk
Hermed indkaldes til
Landsmøde i
DLMK
Landsmødet afholdes
Lørdag 30. august 2008
kl. 14.00
I Klaus Arnungs konsultation
Lille Strandstræde 10, Kbh.
(ved Nyhavn)
Dagsorden i henhold til vedtægterne.
DLMK dækker som vanligt deltagernes
rejseudgifter svarende til en togbillet.
Efter landsmødet middag på en
nærliggende restaurant.
Vel mødt til Landsmøde
Povl Revsbech
formand
Läkare mot kärnvapen 2008:113
23
Ordförande:Frida Sundberg, Norra Ågatan 5B,
416 49 Göteborg, tel 031-700 88 08,
e-post: frida.sundberg@slmk.org
Vice ordf:Martin Tondel, Lekparksvägen 2,
582 75 Linköping, tel 013-39 64 74,
e-post: martin.tondel@slmk.org
Leonore Wide, Syrenparken 23,
133 35 Saltsjöbaden, tel 08-717 65 17,
e-post: leonore.wide@slmk.org
Sekreterare:Meit Krakau, Danarövägen 19,
182 56 Danderyd, tel 08-753 13 50,
e-post: meit.krakau@slmk.org
Co-presidentGunnar Westberg, Solbänksgatan 9,
IPPNW413 19 Göteborg, tel. 031-82 86 92 (b),
mobiltel 0762-17 30 23
e-post: gunnar.westberg@slmk.org
Övriga
Ordinarie
Hans Levander, Vårdkasvägen 11, 756 55 Uppsala,
tel 018-32 43 47, fax 018-32 00 84,
e-post: hans.levander@slmk.org
Monika Palmgren, Slottsvägen 6, 169 69 Solna,
tel 08-578 354 28 (a), e-post: monika.palmgren@slmk.org
Camilla Mattsson, Engelbrektsgatan 28 B, 3 tr,
771 30 Ludvika, mobiltel 073-369 79 93
e-post:camilla.mattsson@slmk.org
Vendela Englund-Burnett, Mimergatan 13,
654 60 Karlstad, tel + fax 054-21 29 42,
e-post: vendela@slmk.org
Johannes Norberg,
Fysikgränd 33:310, 907 31 Umeå, tel 090-19 20 33
mobiltel 070-275 42 22,
e-post: johannes.norberg@slmk.org
Thomas Silfverberg, (Studentrepresentant)
Sjukhusbacken 24, 118 61 Stockholm,
tel 073-581 71 34, e-post: thomas.silfverberg@slmk.org
Suppleanter
Gösta Alfvén, Svartensgatan 20, 116 20 Stockholm,
tel 08-643 47 02 + fax efter telefonanmälan
e-post: gosta.alfven@slmk.org
Martina Grosch, c/o Sascha Eggers, Bundesstrasse 8,
DE-201 46 Hamburg, Tyskland
mobiltel 0739-08 85 29, e-post: martina.grosch@slmk.org
John Henriksson, Järnvägsgatan 17, 824 43 Hudiksvall,
tel 0650-311 95, mobiltel 0733-42 31 10
e-post: john.henriksson@slmk.org
Mats Hogmark, Mariebergsvägen 8, 791 50 Falun,
tel 023-138 18, mobiltel 0709-515 272,
e-post:mats.hogmark@slmk.org
Nelli Jonasson-Filippova, Madlyckevägen 24,
542 32 Mariestad, tel 0501-474 62,
e-post: nelli@slmk.org
Anna Jones, Önsbacken 13, 791 94 Falun,
tel 023-180 90, e-post: anna.jones@slmk.org
Jan Larsson(Infobladsansvarig),
Linnégatan 2G, 753 32 Uppsala, tel 018-14 62 12,
e-post: jan.larsson@slmk.org
Bengt Lindell(IT/kommunikationsansv),
Bättre Tiders Gränd 18, 393 59 Kalmar,
tel + fax 0480-201 84, mobiltel 070-647 23 47
e-post: bengt.lindell@slmk.org
Anneli Schmauch, Språkgränd 1, 907 33 Umeå,
tel 090-19 91 48, fax 090-785 17 17 (a),
e-post: anneli.schmauch@slmk.org
Sara Smedegård, Geijersgatan 18A,
752 26 Uppsala, mobiltel 0702-15 80 17
e-post: sara.smedegard@slmk.org
Christina Vigre Lundius, Håkantorpsmölla,
284 91 Perstorp, tel 0435-347 31, fax 0435-353 27,
e-post: christina.vigre.lundius@slmk.org
Åsa Lindström, (Studentsuppleant)
Pedagoggränd 11 G, 3, 907 30 Umeå,
tel 090-77 60 26, mobiltel 073-663 11 40
e-post: aasalin@yahoo.se
Revision
Auktoriserad revisor
Jan Anders Nilsson, Öhrlings PricewaterhouseCoopers,
Box 1215, 251 12 Helsingborg, tel 042-37 72 00,
e-post: jan-anders.nilsson@se.pwc.com
Auktoriserad revisor, suppleant
Jonas Grahn, Öhrlings PricewaterhouseCoopers,
Torsgatan 21, 113 97 Stockholm, tel 08-555 330 00,
e-post: jonas.grahn@se.pwc.com
Föreningsrevisor
Ylva Vladic Stjernholm, Tomtebogatan 10, 2tr,
113 39 Stockholm, tel 08-31 63 81
Föreningsrevisor, suppleant
Kristina Olofsson, Varvsgatan 3b, 824 50 Hudiksvall,
tel 0650-102 56, e-post: kristina.olofsson@slmk.org
Kassör och kanslichef:
Klas Lundius, Håkantorpsmölla, 284 91 Perstorp,
tel 0435-351 58, fax 0435-353 27, mobiltel 070-520 83 58
e-post: klas.lundius.@slmk.org
Valberedning:
Carin Odhner, (sammankallande)
Sturevägen 30, 182 74 Stocksund,
tel, 08-755 50 29, e-post: carin.odhner@telia.com
Karin Stenstedt, Alviksvägen 17, 167 53 Bromma,
tel 08-25 56 38, e-post: karin.stenstedt@slmk.org
Wenjing Tao, Polkastigen 7, 152 70 Södertälje,
tel, 073-764 19 52, e-post: wenjing.tao.471@student.ki.se
Karin Svensson, (Studentrepresentant)
Mariehemsvägen 17 B, 906 53 Umeå,
mobiltel 0735-80 75 40, e-post: iku_karin@yahoo.se
SLMK:s STYRELSE
2007 – 2008
Under förberedelsekonferensen i Genève var ett
stort gäng studenter från IPPNW och Ban All Nukes
generation (BANg) på plats och arrangerade ett fler-
tal aktiviteter.
Nuclear Weapon Free – My Cup of Teaägde rum
i centrala Genève; runt 30 studenter deltog. Vi
serverade kakor och te, delade ut flygblad på engel-
ska och franska, vykort samt material från Inter-
national Campaign to Abolish Nuclear Weapons.
Tanken med My Cup of Teaär att informera allmän-
heten om kärnvapenhotet under en trevlig tepaus
mitt på gatan, och nästa gång de dricker te med
bekanta sprider de kanske informationen vidare,
vilket förhoppningsvis ger en dominoeffekt.
Model Nuclear Weapons Convention – Simula-
tion Game är ett rollspel som ägde rum under en hel
dag. Studenterna representerade olika nyckelnation-
er under ett simulerat FN-möte där beslut om en
kärnvapenkonvention diskuterades. Studenterna var
gediget förberedda och genomförde simuleringen
på ett professionellt sätt. Det gav oss som satt i pub-
liken en del tankar om vilka hinder IPPNW:s modell
för en kärnvapenkonvention kommer att stöta på.
Wenjing Tao
POSTTIDNING B 03
Avsändare:
SLMK, c/o Lundius
Håkantorpsmölla
284 91 PERSTORP
Sweden
Begränsad
eftersändning
Vid definitiv eftersändning
återsänds försändelsen med
nya adressen på baksidan
NPT Prep Com i Genève
Stora färgglada banderoller och
akrobatiska konster för att locka
åskådare till teserveringen under
Nuclear Weapon Free –
My Cup of Tea.
Roman Sandoz från Schweiz talar
med förbipasserande om behovet
av kärnvapennedrustning.
Gunnar i samspråk med en av
Genèves läkarstudenter
Även juniorerna får vara med på
My Cup of tea
Foto:Wenjing Tao
