Text från PDF
Läkare mot kärnvapen
Læger mod
kernevåben
Informationsblad – Svenska läkare mot kärnvapen (SLMK) – Danske læger mod kernevåben (DLMK)
Newsletter – The Swedish and Danish Sections of IPPNW,
International Physicians for the Prevention of Nuclear War
Nr 108 MARS 2007
Girl Power i Teheran! Samtal om kärnvapen mellan
svenska och iranska läkarstudenter.
Sid 19 och baksidan
PSR-kampanj mot USA:s
planer på att anfalla Iran.
Vilka följder skulle en
kärnvapenattack få?
Läs på sid 22
2
Läkare mot kärnvapen/Læger mod kernevåben 2007:108
Svenska Läkare mot Kärnvapen
Informationsblad nr 108, mars 2007
ISSN: 1400-2256 Upplaga: ca 6 000 ex
Ansvarig utgivare:Red för detta nr:Tryckeri:Grafisk red. & formgivn:
Jan LarssonJan Larsson ochPerstorps Tryckeri ABGösta Mårtensson
Linnégatan 2 HUlf KönigPerstorpMossvägen 20
753 32 UPPSALA284 34 Perstorp
Tel 018-14 62 12Tel: 0435-356 45
E-post: jan.larsson@slmk.org E-post: info@pptryck.se
Manusstopp för nästa nr (109): 1 maj, 2007
Manus till nästa nr skickas till: Jan Larsson (adress ovan)
Prenumerationsärenden handläggs av kansliet i Perstorp, adr se sid 3.Tryckt på miljögodkänt papper.
DLMK/SLMK –
presentation
Läkare mot kärnvapenär en kvar-
talstidskrift som ges ut av föreningen
Svenska läkare mot kärnvapen
(SLMK)och Danske læger mod
kernevåben (DLMK). SLMK har
ca 5000 läkare, medicinstudenter
och stödpersoner som medlemmar;
DLMKs medlemsantal är ca 350. För-
eningarna är de svenska och danska
grenarna av International Physicians
for the Prevention of Nuclear War
(IPPNW)med ca 150 000 läkare i ca
50 länder som medlemmar. SLMK,
DLMK och IPPNW är politiskt och
religiöst obundna organisationer med
målet att avskaffa kärnvapnen genom
att sprida saklig information om kärn-
vapnens medicinska effekter. IPPNW
har huvudkontor i Boston och leds av
två ordföranden (”co-presidents”).
The Trident protests continue. Soon,
probably before the end of March, the
British parliament will take the decision
on the renewal of the Trident Missile
System. Faslane in Scotland is the base
for the four submarines that carry the
British nuclear arsenal. During two
days in January, doctors and other
health workers blocked one of the main
entrances to the submarine base. Protests
are going on for a whole year in the
action called Faslane 365. Read the
article by the Swedish medical student
Thomas Silfverberg who took part in
the Faslane manifestation.
A British decision to keep the Trident
nuclear arms system for the decades to
come would be a serious threat to the
NPT, increasing the risk of nuclear pro-
liferation. Frida Sundberg, in her lead-
ing article, criticizes Swedish foreign
minister Carl Bildt for ignoring nuclear
disarmament as one of the three main
pillars of the NPT (the others being
non-proliferation and the right to use
nuclear power for non-military purpos-
es). A similar criticism was put forward
by Danish affiliate DLMK in a meeting
at the Danish foreign ministry.
Unfortunately, the response was that the
Danish government regards nuclear
weapons as indispensable for European
security.
“Kissinger wants to abolish nuclear
weapons” is the headline of an article
by IPPNWco-president Gunnar
Westberg. He reports about an article in
the Wall Street Journal, where a group
of distinguished former US politicians
write that the US must take the lead in
nuclear disarmament. Only a world with-
out nukes will be a world that is reason-
ably safe, is the core message from
Henry Kissinger and his co-writers.
South Asia is a region where nuclear
proliferation is already manifest. The
IPPNW and SLMK ambitions to sup-
port the anti-nuke movements in this
region is mirrored in three articles in this
number of LMK. Klas Lundius reports
from a visit to Nepal, where SLMK and
SIDA have run a project together with
Physicians for Social Responsibility
Nepal, financing a peace office in
Kathmandu. The project has made it
possible for PSRN to support the demo-
cratic development in the country.
You will also find two articles from a
visit by SLMK to Iran. Read about
meetings between Swedish and Iranian
doctors, laying the ground for an
IPPNW-affiliate in Iran. Read also
about medical students from the two
countries discussing the serious issue of
nuclear weapons but also getting
friends, smiling and laughing together.
Finally, a US nuclear attack on Iran
would have disastrous consequences.
Read about the PSR campaign against
American plans for a war on Iran.
ULF KÖNIG, JAN LARSSON
Författaranvisningar
Redaktionen välkomnar manuskript
som behandlar SLMKs/DLMKs ar-
betsområde. Bidragen tas helst emot
via e-post, som bifogat Worddoku-
ment. Det går även bra att skicka tex-
ten på diskett/cd. Bifoga gärna foton,
allrahelst digitala bilder med hög upp-
lösning. Papperskopior går också bra.
Fäst inga gem på fotona och skriv
inget på dem, ej heller på baksidan –
sätt istället en nummeretikett på baksi-
dan och bifoga bildtext separat.
Redaktionen förbehåller sig rätten att
redigera och korta bidragen. Tiden
från manusstopp till postdistribution
har kortats till en månad för att tidnin-
gens innehåll ska bli färskare. Detta
kräver att tidpunkten för manus-
stopp iakttas strikt.
Från redaktörerna
Under SLMK:s besök i Iran möttes
studenter från de två länderna.
Omslagsbilden visar Wenjing, läkar-
student och aktiv inom SLMK, till-
sammans med Leila, läkarstudent
och poet från Iran.
Läs om Girl Power på sidan 19.
Bild: Kristina Levander
Utgivningsplan
NrManusstoppDistribution
109 1/5 -07juni
110 1/9 -07oktober
111 1/12 -07december
112 1/2 -08mars
Summary in English
Läkare mot kärnvapen/Læger mod kernevåben 2007:108
3
AKTUELLA
SLMK-ADRESSER M M
AKTUELLA
DLMK-ADRESSER:
Se sid 26.
SLMKs ordförande
Frida Sundberg
Norra Ågatan 5B
416 49 Göteborg
Tel 031-700 88 08
E-post:
frida.sundberg@slmk.org
Kanslichef
Klas Lundius
Håkantorpsmölla
284 91 Perstorp
Tel: 0435-351 58
Fax: 0435-353 27
Mobiltel: 070-520 83 58
E-post:
klas.lundius@slmk.org
Medlemsreg o bokföring
Margareta Gustafsson
Tel: 0435-351 58
Fax: 0435-353 27
E-post:
margareta.gustafsson@slmk.org
Kansli för
Stockholmsregionen
Annika Rådberg
Svenska Läkarförbundet
(Villagatan 5), Box 5610
114 86 Stockholm
Tel: 08-790 33 05
E-post: annika.radberg@slf.se
Läkarfonden för
Förebyggande av
Kärnvapenkrig
Postgiro: 90 10 90 – 1
Bankgiro: 901 – 0901
Medlemsavgift 2007:
290 kr resp 100 kr (stud),
sätts in på pg 90 10 90 – 1
eller bg 901 – 0901
Prenumeration på ”Läkare
mot kärnvapen” ingår.
SLMKs hemsida:
www.slmk.org
IPPNW:s hemsida:
www.ippnw.org
* * *
Landsnummer – telefon:
Sverige: 0046 -
Danmark: 0045 -
INNEHÅLL NR 108
Utrikes- och säkerhetspolitikens frågor måste idag
ta sin utgångspunkt i de globala utmaningarna4
Ledare
Kissinger vill avskaffa kärnvapnen!5
Läkare och vårdpersonal protesterar
mot brittiska kärnvapen6
Internationell kampanj för nedrustning
av kärnvapen7
Besök från Kazakstan8
Albert Schweitzers appeller i NRK 1957-5810
Har SLMK bidragit till fred och demokrati i Nepal?12
MITTUPPSLAGET
Bilder från besöket i Nepal14
Studenterna och det amerikanska nukleära arvet16
SLMK öppnar dörrar och skapar
förutsättningar för samarbete17
Girl Power i Teheran19
Ingen officielle indvendinger fra Danmark mod
fornyelse af UK’s atomvåben-systemer20
DLMK-brev til Udenrigsministeriet21
Medicinska konsekvenser av en nukleär22
attack mot Iran
Internationell utblick23
DLMK:s bestyrelse26
SLMK:s styrelse27
BAKSIDA
SLMK-besök i Iran28
Ledare
4
Läkare mot kärnvapen/Læger mod kernevåben 2007:108
”Om utrikes- och säkerhetspolitikens frågor förr ofta hade sin bas i en
nationell agenda, måste de idag i växande grad ta sin utgångspunkt i
de globala utmaningarna.”
Så sade Carl Bildt i sin utrikespolitis-
ka deklaration för några dagar sedan.
Han har rätt i detta. Vi är alla på den
här planeten beroende av varandra. Vi
påverkar alla livsbetingelserna för
varandra, oavsett om det gäller koldi-
oxidutsläpp, livsglädje eller hotfullt
beteende. Men han har också rätt i att
vi måste se utmaningarna som vi
möter och de möjligheter som finns i
dem. Vi kan inte, utifrån nationella
agendor, söka vinstmaximering för
den ena eller andra staten/ismen. Vi
måste som människor på den här pla-
neten anta utmaningen att överleva
med god livskvalitet. Men hur skall vi
uppnå detta? Hur skall vi hitta win-
win-lösningar, lösningar som gynnar
oss alla på sikt och i sin helhet?
En utrikespolitisk deklaration kan ses
som ett försök att omsätta den allmänt
goda intentionen i konkret politik. Det
är i detta steg som det är sorgligt att se
en så pass erfaren person som Carl Bildt
presentera en deklaration som inne-
håller några så uppenbara svagheter.
“Det finns anledning att se med
stort allvar på tendenser till ökad
spridning av massförstörelsevapen
och uppluckring av ickespridnings-
regimen, NPT. En värld med allt
fler kärnvapenmakter blir en värld
som kommer allt närmare kärnva-
penkriget.”
I förstone låter kanske detta inte alls
konstigt. Tvärtom. Det gagnar inte
mänskligheten om fler stater skaffar
sig kärnvapen. Så långt har han rätt.
Men genom sitt val av formuleringar
visar Bildt att han ansluter sig till en
linje som står mycket långt från tradi-
tionell svensk nedrustningspolitik.
Detta är ytterst illavarslande inför den
kommande förhandlingsrundan om
ickespridningsavtalet (NPT). Carl
Bildts uttalande måste antingen bero
på okunnighet eller så är det ett
uttryck för hans övertygelse; jag vet
inte vad som är värst.
NPT är ett avtal som står på tre ben:
icke-spridning, nedrustning och rätten
till civil kärnkraft. Genom att bortse
från nedrustningsaspekten, ansluter
sig Bildt till kärnvapenstaternas klas-
siska argumentation för att slippa
nedrusta. Extra anmärkningsvärt är
detta när nu till och med en person
som Kissinger insett realiteterna och
USA:s ansvar att gå före i kärnvapen-
nedrustningen. Likaså är det ytterst
beklagligt i dessa dagar då britterna
står inför ett avgörande beslut om
huruvida man skall investera enorma
ekonomiska belopp i modernisering
av sitt kärnvapensystem. Om kärnva-
penstaterna anser sig behöva behålla
och upprusta sina kärnvapen, hur skall
de då kunna argumentera för att andra
skall avstå från att skaffa sig kärnva-
pen? Utifrån Blixrapporten borde
Bildt ha kunnat formulera att “en
värld med kärnvapen kommer ound-
vikligen allt närmare kärnvapenkriget,
endast total kärnvapennedrustning kan
befria oss från den risken”. Med vil-
ken instruktion åker svenska diploma-
ter till NPT prepcomi Wien i vår?
Genom att tala om massförstörelse-
vapen UNS ansluter sig Bildt till den
grupp av debattörer som reducerar
kärnvapen till ett massförstörelseva-
pen bland andra. Den här retoriska
figuren används ofta av dem som vill
kunna vedergälla terroristattacker med
kärnvapen. Det finns inget massför-
störelsevapen som är försvarbart, men
än så länge står kärnvapen i en klass
för sig i fråga om destruktivitet.
”En borgerlig regering kommer att
säkerställa att icke-spridning och
nedrustning är prioriterade på EU:s
och FN:s dagordning”. Så svarade
moderaterna på den enkät som SLMK
skickade ut till samtliga riksdagsparti-
er inför valet. Så – vad har hänt med
detta löfte om ett nedrustningsrekvisit?
Och vad har hänt med nedrust-
ningskravet på EU-nivå? Vad kommer
EU att säga vid NPT prepcom? Och
hur har Carl Bildt agerat för att mins-
ka kärnvapnen i Europa? Vilken press
har han satt på sina franska och brit-
tiska kolleger att omedelbart, irrever-
sibelt och transparent avskaffa sina
kärnvapen? Och varför fick frågan om
kärnvapnen i Europa inte plats i den
utrikespolitiska deklarationen? Trots
att Bildt ger säkerhetspolitiken inom
EUs ramar högst prioritet ger han
inget svar på hur han tänkt använda
EU och den transatlantiska länken för
att uppnå kärnvapenfrihet.
“Sverige skall vara pådrivande när
det gäller utvecklingen av den
Europeiska unionen som global
aktör inte minst när det gäller
freds- och säkerhetspolitiken. Vi
vill verka för att EU genom en
bred och effektiv utrikespolitik är
väl rustat för att möta de globala
utmaningarna som Europa och
världen står inför. På denna grund
vill vi också stärka det transatlan-
tiska samarbetet.”
Så, Carl Bildt, jag är inte hallänning
men väl människa och europé. Som
sådan är jag intresserad av att få veta
vad du tänkt göra för kärnvapen-
nedrustningen. Som människa vill jag
bo på en kärnvapenfri planet, men
som blygsam europé kan jag tänka
mig att börja i det lilla, t ex med ett
kärnvapenfritt Europa. Jag gör det jag
kan. Vad gör du?
5
Läkare mot kärnvapen/Læger mod kernevåben 2007:108
Kissinger vill avskaffa
kärnvapnen!
Under rubriken ”En värld fri från
kärnvapen” i Wall Street Journal den
4 januari skriver George P Schultz,
William Perry, Henry Kissinger och
Sam Nunn om det ökade kärnvapen-
hotet i världen och möjligheten att
skrota kärnvapnen för gott. Dessa
fyra är alla äldre statsmän som varit
ledande i den amerikanska säker-
hetspolitiken under många presiden-
ter. Kissinger anses även idag vara
inofficiell utrikespolitisk rådgivare
till president George. W. Bush. Vad
har hänt?
Jo, artikelförfattarna räknar med att
kärnvapen kommer att spridas till
allt fler länder och till slut även till
terrorister. Det gör att USA inte
längre kan förlita sig på atomvap-
nens avskräckande effekt. Faran för
att de verkligen kommer till använd-
ning, även mot USA, ökar. De
ansträngningar som görs för att
hindra spridningen kommer inte att
vara tillräckliga.
I stället förordar statsmännen tan-
ken på en kärnvapenfri värld. De
betonar att USA:s ledarskap är nöd-
vändigt. Kärnvapnen måste avskaf-
fas och USA måste ta ledningen –
just vad vi i IPPNW alltid har sagt!
Detta är en oväntad slutsats av
Nordkoreas kärnvapentest och av
Irans program för urananrikning,
oväntad framför allt med hänsyn till
författarnas tidigare ståndpunkt.
Men slutsatsen är logisk och visar att
även äldre herrar - Kissinger är 86 år
- kan tänka om. Att risken för ett kär-
nvapenkrig ökar just nu är de flesta
eniga om. The berömda ”dome-
dagsklockan” på omslaget till tid-
skriften Bulletin of the Atomic
Scientists, som vill visa hur nära vi
kanhända är ett världsförödande kärn-
vapenkrig, ställdes den 17 januari
fram två minuter och visar nu fem
minuter i tolv.
Tanken att kärnvapenspridningen
minskar de amerikanska kärnvap-
nens avskräckande förmåga är
central i artikeln i Wall Street
Journal. Från fredsrörelsen har man
ofta vänt på argumentet: Så länge
det finns kärnvapen blir det krig. Ett
exempel på detta är Irak-kriget. Om
inte ”svampmolnet över Manhattan”
frammanats av Condoleezza Rice i
hennes TV-tal hade det troligen inte
varit möjligt att få den amerikanska
opinionen att acceptera ett angrepp
på Irak.
På samma sätt kan bilden av Irans
president Ahmidinejad med tillgång
till kärnvapen, som skulle kunna
avfyras mot Israel, användas som
skäl för ett ”förebyggande” anfall
mot Iran. Den amerikanska regerin-
gens doktrin om ”counter-prolifera-
tion” i stället för ”non-prolifera-
tion”, alltså att med maktmedel
ersätta internationella avtal för att
hindra kärnvapenspridningen, inne-
bär att man måste hota med krig, ett
hot som man till slut kan bli tvungen
att fullfölja.
Vid vårt besök i Iran nyligen – som
vi berättar om på annan plats i detta
nummer av LMK - upplevde vi
påtagligt detta hot. Oron för ett krig
tycks vara närvarande i människors
tankar. Dagstidningarna har varje
dag någon förstasidesnotis eller arti-
kel kring krigshotet. USA:s ökade
uppladdning i Persiska viken, gri-
pandet av iranier i Irak, nya missil-
tester från Irans sida, TV-program
kring de detaljerade planer för kärn-
vapnens användande mot Iran som
finns allmänt tillgängliga på Inter-
net, allt bidrar till oron. USA:s kon-
sekventa vägran att förhandla direkt
med Iran gör att allt fler tror på ett
kommande anfall. En ökad spänning
mellan länderna kan leda till misstag
och missförstånd som utlöser ett
krig.
Ett scenario som diskuterades var
ett isolerat amerikanskt anfall på
anläggningen för urananrikning i
Natanz som ligger i öknen utan stör-
re befolkning i närheten. Det skulle
inte leda till en så stor förödelse att
den allmänna opinionen i USA blir
alltför upprörd, den amerikanska
regeringen skulle kunna hävda att
man försvagat Irans kärnvapenpro-
gram avsevärt, och skulle kanske
vinna inrikespolitiskt stöd. Åter
skulle vi alltså ha situationen att kärn-
vapen leder till krig.
Antingen man nu ser det på freds-
rörelsens sätt, att kärnvapen leder till
krig, eller som Kissinger och hans
kolleger, att kärnvapen inte längre
avskräcker den som vill hota USA,
blir slutsatsen att USA har mycket
att vinna på att ta ledningen för kärn-
vapnens avskaffande. Detta är en
uppfattning som inte på många år
framförts av några representanter för
den amerikanska regeringen. Reak-
tionerna på artikeln har varit mycket
sparsamma. Mikhail Gorbatjov har
dock i Wall Street Journal skrivit en
instämmande kommentar där han
även betonar Rysslands och Europas
ansvar. Varför denna tystnad i ameri-
kansk media?
Om vi nu försöker att ställa oss vid
Kissingers utsiktspunkt mot framti-
den, bör vi utgå från den grundläg-
gande amerikanska militära doktri-
nen att de amerikanska vapnen är till
för att försvara USA:s intressen
överallt i världen. I en värld utan
kärnvapen är USA:s militära domi-
nans närmast total. Det finns inte
längre några verkligt allvarliga hot
mot USA:s egen befolkning som en
motståndare skulle kunna använda.
Så kärnvapnens avskaffande är en
naturlig del i den ”realistiska” ut-
rikespolitik som Kissinger alltid
stått för.
Själv föredrar jag definitivt en
värld utan kärnvapen, dominerad av
USA, före en värld med kärnvapen,
och dominerad av USA i något
mindre grad. Kärnvapenkriget är en
oåterkallelig förstörelse, en orättvis
världsordning är övergående.
Gunnar Westberg
Läkare mot kärnvapen/Læger mod kernevåben 2007:108
6
Ska Storbritanniens karnvapenssys-
tem “Trident” genomgå en moder-
nisering? Detta fortsätter att vara en
het fråga. Hela Storbritanniens kärn-
vapenarsenal finns på fyra ubåtar som
var och en kan bära 48 kärnstridsspet-
sar på sina missiler. Flottbasen
Faslane utanför Glasgow är hemma-
bas för dessa ubåtar. Det brittiska par-
lamentet kommer inom kort (i mars
som det ser ut idag) att fatta ett beslut
om huruvida man ska satsa mellan 20
och 30 miljarder brittiska pund på att
modernisera detta vapensystem.
Ubåtarna måste i sitt nuvarande skick
tas ur bruk någon gång efter 2020,
pga. av att de helt enkelt kommer att
vara för gamla.
I syfte att nyansera den brittiska
debatten genomförde sjukvårdsper-
sonal och medicinstuderande från
hela Storbritannien samt Irland,
Tyskland och Sverige olika aktioner i
Glasgow och vid flottbasen 25 och 26
januari. En provisorisk “klinik” sattes
upp utanför The Glasgow Royal
Concert Hall där förbipasserande
kunde få sitt blodtryck uppmätt
medan Trident diskuterades. Många
konstaterades ha högt blodtryck som
då förklarades med att de möjligen
kände sig oroliga för Storbritanniens
framtida kärnvapenpolicy. Alla fick
utskrivet ett recept där dialog i frågan
ordinerades “så ofta och så snart som
möjligt”.
På kvällen den 25 januari anord-
nades en sk Burns supperutanför
huvudingången till flottbasen Fas-
lane. Den 25 januari är Burns Day för
att hedra minnet av den skotske poeten
Robert Burns, som bland mycket
annat ville förmedla vikten av
förståelse och möten över gränserna.
En tanke som i allra högsta grad är
relevant att påminna om i dagens
samhälle. Under middagen spelades
säckpipa och BBC Radio Scotland
intervjuade flera deltagare live vid
femnyheterna som svar på för-
svarsministerns uttalande samma dag
om att ubåtar även i framtiden kom-
mer att vara Storbritanniens bästa
alternativ för kärnvapnen. Och att de
är essentiella för den nationella säker-
heten.
Påföljande dag fortsatte blockaden
utanför huvudingången. Deltagarna
bar vita rockar eller neongula protest-
tröjor, sjöng fredssånger, talade i
megafon och dansade medan person-
alen på flottbasen kom och gick. Den
provisoriska kliniken sattes upp vid
ingången där deltagarna konsulterade
varandra med megafon. För att få lite
mer mediauppmärksamhet valde nio
stycken läkare att blockera ingången
till basen genom att lägga sig ner på
marken. Dessa personer blev enligt
gängse regler arresterade. Allt sköttes
helt utan konfrontationer. Läkarna
visste precis vad det innebar och det-
samma gällde poliserna. Läkarna
skickades till häktet och släpptes
Läkare och vårdpersonal protesterar
mot brittiska kärnvapen
9 läkare blockerar ingången till flottbasen Faslane i Skottland. Foto: Roland Dye.
Dr John Anderson vid megafonen. Foto: Roland Dye.
Läkare mot kärnvapen/Læger mod kernevåben 2007:108
7
Allmänläkaren Trevor Trueman Malvern blir arresterad. Foto: Roland Dye.
Sedan världskongressen i Helsingfors
är en av IPPNW:s stora satsningar
International Campaign to Abolish
Nuclear Weapons (ICAN, I can, jag
kan). Kampanjen satsar på att binda
samman det arbete som redan görs för
nedrustning av kärnvapen av de olika
ländernas medlemmar samt på att
föryngra, ge ny energi och symbolik åt
arbetet. Målet är att skapa en stark
internationell opinion. Det är framför
allt den australiensiska organisationen
MAPW (Medical Association for
Prevention of War) som under ledning
av Felicity Hill jobbar med att ta fram
kampanjen. Man har fått anslag från
Poola Foundation
1
för att driva projek-
tet.
Målen med ICAN är att jobba för
proportionell nedrustning samordnad
via en konvention mot kärnvapen,
Nuclear Weapons Convention (NWC),
som togs fram redan för många år
sedan av bland annat IPPNW. Den
bygger på samma principer som kon-
ventionen för nedrustning av kemiska
vapen som ju verkligen fungerat.
ICAN har som mål att kärnvapenstater
omedelbart skall sluta med s.k.vertikal
proliferation (uppgradering, mod-
ernisering och testning av kärnvapen)
samt att horisontell proliferationen
(spridning till nya stater) skall före-
byggas. Vidare måste de stater som
skrivit på icke-spridningsavtalet (NPT)
leva upp till de löften de avgett. Till
sist, kärnvapen skall tas ur hair-trigger-
alert.
ICAN-kampanjen kommer att
lanseras i flera olika länder redan i
april, med stora festliga arrangemang.
Och den stora internationella lanserin-
gen blir på NPT Prep Com i Wien
30/4-11/5 i år. Arbetet med att ta fram
en enkel men användbar logo är snart
klart.
Intressant i det här sammanhanget
är också den diskussion om Trident
som pågår i Storbritannien just nu.
Trident är Storbritanniens kärnvapen-
arsenal: fyra ubåtar med tillhörande
kärnvapen. Det är sagt att Stor-
britanniens regering i mars månad
kommer besluta om man skall förnya
hela arsenalen. Det nya systemet
skulle i så fall stå klart år 2020, vara i
tjänst fram till år 2060 och kosta cirka
20 miljarder pund. Under hösten 2006
1
The Poola Foundation är en australiensisk
filantropisk stiftelse, inriktad på miljö- och rätt-
visefrågor
Internationell kampanj för
nedrustning av kärnvapen
var Nuclear Weapons Inheritance
Project (NWIP) i London och genom-
förde aktionen Target London på
Trafalgar Square. Då talade man med
förbipasserande engelsmän om just
detta. Responsen var att man inte ville
att denna förnyelse skulle ske.
Under hösten 2007 kommer
IPPNW att arrangera en konferens i
London med inbjudna vetenskapsmän
för att belysa nedrustningsfrågan i
allmänhet och Trident i synnerhet.
Konferensen är även en del i lanserin-
gen av ICAN-kampanjen. Runt kon-
ferensen kommer både läkare och
medicinstuderande att delta i aktioner
för att skapa uppmärksamhet inför
allmänhet och media.
Om någon SLMK-medlem är
intresserad av att få veta mer eller vill
hjälpa till i arbetet med ICAN-kam-
panjen eller konferensen i London –
hör av er till undertecknad!
Martina Grosch
senare under eftermiddagen utan per-
sonliga konsekvenser. Fotografier och
pressreleaser skickades ut till en
mängd dagstidningar i Storbritannien.
Det som slog mig mest under dessa
dagar var det stöd och den medveten-
het som människorna i Skottland
visade oss. Jag fick uppfattningen att
det finns en stark opinion mot dessa
kärnvapen och att många anser att
kärnvapnen är illegitima och helt
enkelt kontraproduktiva. Till och med
flertalet av poliserna som bevakade
manifestationen vid flottbasen och
som sedermera arresterade de nio
läkarna, förklarade att de tyckte att
protesterna var viktiga och gav sitt
stöd till deltagarna. Nu får vi bara
hoppas att samma övertygelse når det
brittiska parlamentet!
Thomas Silfverberg
thomas.silfverberg@slmk.org
Läkare mot kärnvapen/Læger mod kernevåben 2007:108
8
Besök från Kazakstan
En dag i slutet av januari, lagom till att
det milda vädret slagit om och tempera-
turen precis krupit ner till minus tjugo,
fick vi i Umeå besök av fyra läkarstu-
denter från Kazakstan.
Det hela började med att SLMK-stu-
denterna Marit Hansson och Leo Stock-
felt för ett år sedan var i Semipalatinsk
i Kazakstan för att göra ett projektarbe-
te. Där träffade de några studenter som
var intresserade av att arbeta mot kärn-
vapen och som de berättade om SLMK
och IPPNW för. Samtidigt hade vi i
Umeå börjat prata om att kanske
samarbeta med lokalgrupper i andra
länder. Därför bjöd vi in Inkarym
Shederbayeva, Dariyana Teleuova,
Vassilya Gabdulkhakova och Asset
Issayev som alla läser fjärde året på
läkarprogrammet vid Semipalatinsk
State Medical Academy. Efter en hel
del trassel med visuminbjudningar som
inte ville komma fram, faxar som inte
fungerade och en mycket, mycket lång
resa via fem flygplatser i tre olika län-
der landade de till slut på flygplatsen i
Umeå.
Provsprängningar i Semipalatinsk
Innan Inkarym, Dariyana, Vassilya och
Asset kom till Sverige och Umeå visste
vi inte mycket om Kazakstan eller om
Semipalatinsk förutom att Sovjet-
unionen utförde kärnvapenprovspräng-
ningar där. Men med sig hade de kaza-
kiska studenterna en presentation om
sitt land, provsprängningarna som
gjorts där och vad provsprängningarna
haft för effekter på hälsan hos de männi-
skor som lever i området. Väl här berät-
tade de allt de visste om Kazakstan, om
kärnvapen och om de kazakiska prov-
sprängningarna för oss i SLMK i Umeå
och andra intresserade.
Vi fick lära oss att 458 provspräng-
ningar utfördes mellan åren 1949 och
1989 varav 118 vid markytan eller i
atmosfären. Vi fick också lära oss att de
flesta av provsprängningarna ovan jord
utfördes mellan augusti och november
vilket sammanfaller med skörden.
Antalet människor som påverkats av
radioaktiviteten är okänt men uppskatt-
ningar visar på över en miljon, kanske
en och en halv.
Att cancerfallen har ökat i området var
kanske inte så överraskande, men de
kazakiska studenterna berättade att
även andra sjukdomar har ökat. Ett av
deras exempel var hjärt- och kärlsjuk-
domar och de berättade att risken att
drabbas av stroke och hjärtinfarkt är
mycket större bland dem som lever i
närheten av provsprängningsområdet.
Det var också en nyhet för oss att en
större andel av befolkningen i område
runt Semipalatinsk drabbats av cancer
än i Hiroshima och Nagasaki. Inkarym,
Dariyana, Vassilya och Asset tog även
upp att människors hälsa hade påver-
kats av den psykiska stress som rädslan
att man själv eller att någon anhörig ska
drabbas av cancer och andra sjukdomar
för med sig.
Kärnvapenmotstånd i Kazakstan
Men Kazakstan är ju också ett land
som faktiskt gjort sig av med de kärn-
vapen de haft. Vi fick inte bara höra
om kärnvapensprängningarnas alla
effekter på hälsan utan när Inkarym,
Dariyana, Vassilya och Asset berättade
om anti-kärnvapenrörelsen Nevada-
Semipalatinsk som startades av Olzhas
Suleimenov 1989, fick vi också höra
positiva exempel på att det går att
Från vänster: Asset, Vassilya, Inkarym samt Dariyan. Foto: Åsa Lindström.
Umeå-gruppen och de kazakiska studenterna. Foto: Åsa Lindström.
påverka saker och ting. De berättade
om de stora demonstrationer som hölls
i Kazakstan mot kärnvapenprovspräng-
ningarna och som resulterade i att prov-
sprängningsområdet stängdes 1991
samt om ”Central Asian Nuclear
Weapon Free Zone” som underteckna-
des av Kazakstan, Kirgisistan, Tad-
zjikistan, Turkmenistan och Uzbekistan
i Semipalatinsk i augusti förra året.
Tanken med de kazakiska studenternas
besök i Umeå var inte bara att vi skulle
få lära oss massor om Kazakstan och de
provsprängningar som gjorts där.
Tanken var också att Kazakstan i fort-
sättningen inte ska vara en av de vita
fläckarna på IPPNW-kartan och att vi
skulle hjälpa Inkarym, Dariyana,
Vassilya och Asset att starta en lokal-
grupp i Semipalatinsk. Tiden var som
alltid alldeles för kort men vi hann i alla
fall med att sitta ner lite för att prata om
SLMK och IPPNW, vilka frågor vi job-
bar med och framför allt hur. Inkarym,
Dariyana, Vassilya och Asset kommer
att diskutera vidare med sina kursare
som de vet är intresserade av kärnva-
penfrågor och försöka dra i gång en stu-
dentgrupp vid sitt universitet. För dem
känns det självklart allra viktigast att
jobba med att sprida information om
kärnvapnens effekter. Någon gång i
framtiden skulle de gärna vilja organi-
sera en konferens i Semipalatinsk om
just vilka hälsoeffekter kärnvapen har.
Besök i Stockholm
Efter några dagar i Umeå skyndade de
kazakiska studenterna vidare söderut
för att träffa SLMKs styrelse som hade
möte i Stockholm. Där hann de också
med att hålla sin presentation om
Kazakstan och provsprängningarna för
Stockholmgruppen och Nätverket för
kärnvapennedrustning. Innan det var
Före vårt första möte med studenter-
na från Kazakstan var våra trångsyn-
ta svenska hjärnor fulla med fördo-
mar om landet. Möjligen något fär-
gade av höstens Borathysteri.
1. Moderna tekniska prylar:
Kazakstan:
Mobiltelefoner, Mp3-
spelare och laptop av senaste modell.
Karin och Anders:Nokia från 2000
och en SonyEricsson som sett sina
bästa dagar.
Kazakstan 1, Sverige 0.
2. Kläder och accessoarer:
Kazakstan:Uttänkt, välklätt och
trendigt. Hade uppsättningar för
varje tillfälle.
Karin och Anders:Luggslitet ylle är
väl inte särskilt på?
Kazakstan 2, Sverige 0.
3. Nationaldryck:
Kazakstan:
Vi fick många exempel,
men mest intressant var deras hög-
tidsdryck till nyår. Kött, potatis, häst-
mjölk och alkohol ingår. Allt mals
ned till en härlig blandning.
Karin och Anders:Vi lämnade Walk
Over på den deltävlingen.
Kazakstan 3, Sverige 0.
4. Engelska kunskaper:
Kazakstan:Höll intressant och långt
föredrag om sitt land och kärnvapen
på engelska.
Karin och
Anders:Under frukostmö-
te med dem, så skulle vi förklara vad
snus är för något. – Oh, Swedish spe-
cial tea? –No no, Swedish specialty.
Kazakstan 3, Sverige 1.
5. Musik:
Kazakstan:
Hiphop och kärleksbal-
lader med exotiska toner av national-
instrumentet ”dumbra”.
Karin och Anders:Anders kommer
från Dalarna och från Dalarna kom-
mer allt gott.
Kazakstan 3, Sverige 2.
6. Kunskap om Läkekonst:
Varför känns det alltid som att andra
studenter kan mer än vi?
Kazakstan 4, Sverige 2.
Konklusion:
De flesta fördomar slogs sönder och
samman med en förkrossande seger
till Kazakstan. Vi är inte dåliga för-
lorare, vi lärde oss mycket av besö-
ket och vi är redo för nya spännande
landskamper i Porto 2007.
Karin Svensson och Anders Olsson
Läkare mot kärnvapen/Læger mod kernevåben 2007:108
9
Inkarym visar statistik från Kärnvapen-
testerna i Semipalatinsk. Foto: Klas Lundius.
Ett tack-mail
“We were very happy to visit
your country, to got acquaint
with you and IPPNW. And we
hope that we’ll continue our
communication not only on
the level of students, but also
between doctors.”
Dariyana Teleuova
Landskamp:
Kazakstan (utan Borat) vs Sverige (med Karin och Anders)
dags att återvända till Semipalatinsk
och studierna träffade de Thomas
Silfverberg och Wenjing Tao i
Stockholm för att prata mer om
IPPNW, hur man kan jobba mot kärn-
vapen och om Nuclear Weapons
Inheritance Project, ett projekt som de
är intresserade av och som de hade
många frågor om.
Självklart blev det inte bara kärnva-
penprat under kazakernas besök här.
Bland mycket annat hann vi med att
lyssna på kazakisk musik, bjuda på
svensk mat och få beskrivningar av
kazakiska nationaldrycker och delika-
tesser som tunga och öron. Som alltid
var det en stor inspiration att träffa och
lära känna människor från ett annat land
och att samtidigt lära sig massor av nytt.
Kazakstan med sin historia känns
som ett viktigt land i kampen mot
kärnvapen och detta nystartade
samarbete mellan Sverige och
Kazakstan kommer förhoppningsvis
att fortsätta i framtiden.
Åsa Lindström
Läkare mot kärnvapen/Læger mod kernevåben 2007:108
10
Albert Schweitzers
appeller i NRK 1957-58
I alt fire anti-atomvåpen-appeller fra
Albert Schweitzer ble oversatt av
NRK og lest opp av Nobel-komiteens
formann Gunnar Jahn, den første 23.
april 1957, de øvrige i april 1958. De
to første handler om atomprøve-
sprengninger, de to siste om å avskaf-
fe atomvåpen. Appellene bærer preg
av inngående kjennskap til temaene
på den tid, og er medisinsk folkeopp-
lysning på sitt aller beste.
Atomalderen, som gjorde sin entré
med bombene over Hiroshima og
Nagasaki i 1945, gikk inn i en ny fase
ved sprengningen av den første
hydrogenbomben i 1952. Dette ble en
vekker for mange vitenskapsfolk som
forsto at jorda var i ferd med å forgif-
tes av radioaktivt nedfall fra de
atmosfæriske prøvene. En av disse
var Albert Schweitzer, som hadde fått
Nobels fredspris i 1952 for sin etikk
Ærefrykt for livetog sitt humanitære
arbeid som lege i Afrika.
De to første appellene gir en glim-
rende forklaring av radioaktivitet,
dens positive og negative virkninger,
radioaktivt nedfall, opphopning av
radioaktivt materiale i næringskjeden,
og forskjellene på ytre og indre
bestråling. Han trygler atommaktene
om å innstille prøvene, og etterlyser
en offentlig opinion som kan kreve
prøvestans. ”En slik offentlig mening
trenger ikke noen avstemning eller
kommisjonsbehandling for å gi seg til
kjenne. Den virker ved at den er der.
– Lykkes det å få slutt på atombom-
beprøvene, da er det som en morgen-
demring før håpets soloppgang som
vår arme menneskehet lengter mot.”
Det skulle imidlertid ta enda 6 år
før atommaktene ble enige om et for-
bud mot atomprøver i atmosfæren.
Det ble de ikke før de hadde funnet ut
måter å fortsette prøvene under jorda.
Underjordiske prøver gir bare begren-
set lokal forurensning, og det var først
i 1996 at det ble ferdigforhandlet et
forbud mot alle typer atomprøve-
sprengninger. Men dette forbudet er
ennå ikke trådt i kraft fordi en del
nøkkelland som USA nekter å ratifi-
sere avtalen. Schweitzers appell er
derfor fortsatt høyst aktuell.
De to siste appellene fra 1958 opp-
fordrer til å avskaffe atomvåpen. ”Så
vel forsøkene med som bruken av
disse våpen betyr den groveste kren-
kelse av menneskerettighetene: prøve-
eksplosjonene fordi de selv i fredstid
sprer sykdom og død... atomkrigen
fordi den gjør landet ubeboelig for
mennesker som selv ikke er med i
krigen, gjennom radioaktiv infisering
som truer hele menneskehetens videre
eksistens, og fordi den er grenseløst
grusom, uhyggelig og meningsløs.
Derfor må atomkrig aldri bli virkelig-
het.”
Han spør: ”Hva er det som får stor-
maktene til å gi avkall på kjernefy-
siske våpen?” Det er ikke
”at de blir
enige om en avtale som garanterer en
sikker kontrollordning... Tidligere
forhandlinger har tydelig vist at dette
er umulig. Tvert imot gikk forhand-
lingene i stå fordi partene ikke engang
kunne enes om vilkårene for at drøf-
tingene i det hele tatt skulle komme i
gang” (noe som er blitt tydelig
demonstrert i Nedrustningskonferan-
sen i Geneve de siste 10 årene).
”Stormaktene skylder... seg selv og
menneskeheten å gi avkall på atom-
våpen uten vilkår. Nedrustningsfor-
handlinger skulle... ikke være forut-
setningen for, men snarere konse-
kvensen av at atommaktene gir avkall
på atomvåpnene.”
”Når først atommaktene har gitt
avkall på de kjernefysiske våpen, vil
det bli FNs oppgave å få alle nasjoner
til å forplikte seg til å avstå fra fram-
stilling og bruk av disse våpnene – nå
og for all framtid.”
Schweitzers tanker har klar relevans
til dagens behov, både når det gjelder
å anerkjenne et forbud mot atomvå-
pen som en nødvendig ramme for
nedrustningsforhandlinger, og når det
gjelder å akseptere nedrustning som
en forutsetning for ikke-spredning.
Han var en klarsynt mann hvis tanker
har gyldighet lenge etter hans død.
Det ville være klokt av oss å ta lær-
dom av en av menneskehetens beste
hjerner.
Kirsten Osen,
rådsmedlem i Norske leger
mot atomvåpen
Albert Schweitzer
Läkare mot kärnvapen/Læger mod kernevåben 2007:108
11
Markeringen er kommet i stand
som svar på invitasjonen fra Albert
Schweitzer Fellowship, USA, om å
delta i Symphony of the Earth
(Music for Life)som er en musi-
kalsk markering av Albert
Schweitzers etikk Ӯrefrykt for
livet” og hans appell i norsk radio
23. april 1957 i protest mot de
atmosfæriske atomprøvespreng-
ningene som holdt på å forgifte
hele jorda med radioaktivt nedfall.
Markeringen er planlagt som en
musikkbølge som går rundt hele
jorda 22. april 2007, og som i sær-
lig grad bygger på egenaktiviteter
til ungdommer. Den har tre hoved-
mål: forbud mot atomvåpen,
beskyttelse av miljøet og fattig-
domsbekjempelse.
I Norge står Norske leger mot
atomvåpen, professorer fra
Universitetet i Oslo og Nei til
atomvåpen bak initiativet. Uni-
versitetet i Oslo og det medisin-
ske fakultet gir økonomisk støtte.
Planene har fått vind i seilene tak-
ket være professor i medisinsk
etikk Jan Helge Solbakk som har
Albert Schweitzer som sitt
spesialfelt. Vi har også hatt et
inspirerende samarbeid med
Benin-konsul Olav Råmunddal
og advokat Ingjald Ørbeck Sør-
heim som i likhet med oss andre
har vært beundrere av Schweitzer
helt fra ungdommen av.
For endelig program se hjemmesi-
dene www
.legermotatomvapen.no
og www.neitilatomvapen.no
Kirsten Osen og
Ulrich Abildgaard
Ærefrykt for livet.
En 50-års markering av Albert Schweitzers
anti-atomvåpen appell 23. april 1957 i NRK.
Läkare mot kärnvapen/Læger mod kernevåben 2007:108
12
Sedan 2005 har SLMK tillsammans
med Physicians for Social Responsi-
bility Nepal (PSRN) drivit ett freds-
kontor för Sydasien i Kathmandu.
Projektet stöds av SIDA och kommer
att pågå till och med 2007. Varför
Kathmandu? Jo, PSRN har goda
relationer med de övriga länderna i
regionen och har fungerat som en
brygga mellan Indien och Pakistan.
PSRN har sedan1986 varit medlem av
IPPNW. Föreningen har varit mycket
aktiv och haft en bred verksamhet. Det
är klart att man i detta fattiga land har
annat att tänka på än kärnvapenhotet
även om landet är helt omringat av kärn-
vapenländerna Kina och Indien. Ändå
har framför allt studenterna haft ett
antal kärnvapenföreläsningar och även
Target X - projekt där man informerat
allmänheten om kärnvapenproblemen i
regionen. Hiroshima-dagen uppmärk-
sammas varje år.
I januari åkte vi som ansvariga för
SIDA-projektet till Kathmandu för att
utvärdera fredskontoret och bedöm-
ningen var mycket positiv. Vi har haft
kontakt med PSRN under åren och träf-
fats vid flera tillfällen men inte i Nepal
eftersom UD avrått från resor till följd
av det osäkra politiska och stundtals
farliga läget i landet. I kontoret i
Kathmandu finns ett större samlings-
rum, några mindre kontorsrum med
internetuppkoppling via modem och ett
omfattande bibliotek med litteratur som
man inte finner på andra håll i landet.
Hit kan även andra föreningar vända sig
och har då möjlighet att läsa, men man
lånar inte ut några böcker. PSRN har
bland annat översatt en bok liknande
den som finns i Afrika, ”Where there is
no doctor”. Boken visar med enkla
teckningar och skrift hur man kan lösa
en rad medicinska problem på egen
hand. Den distribueras ute i landet till
en billig penning.
När det gäller det regionala arbetet så
har man lyckats hålla ett antal möten,
men endast en regional konferens mot
planerat årliga. Samtidigt har man lagt
ned stor kraft på att planera för
IPPNW:s världskonferens i New Delhi
under våren 2008, som förhoppningsvis
kommer att leda till ett ökat intresse för
IPPNW:s verksamhet i hela regionen.
PSRN har drygt tio procent kvinnliga
läkare som medlemmar vilket speglar
den sammansättning av läkare som
finns i landet. Man har en kärna av akti-
va medlemmar i Kathmandu, men
många förflyttas ut i landet och är då
ofta utan kontakt med kollegorna i
Kathmandu under lång tid.
Fred och demokrati i Nepal
Nepal var tidigare en autokratisk
monarki och politiska partier blev tillåt-
na först 1991. Trots en formell demo-
krati har kungen hela tiden haft en
mycket stark roll i den politiska led-
ningen av landet. I februari 2005
genomförde kungen en statskupp och
arresterade de politiska ledarna och
människorättsaktivister inklusive med-
lemmar från PSRN. Presscensur inför-
des. Statskuppen enade de politiska par-
tierna mot kungen, och ledde till de
första politiska förhandlingarna med
maoisterna i november 2005. De senas-
te tio åren har varit turbulenta. Vid mas-
sakern den 2 juni 2001 dödades nio per-
soner i den kungliga familjen inklusive
den populära kungen och hans tronföl-
jare. Den senare påstods vara mördaren
vilket få tycks tro på. Den döde
kungens bror som var mycket impopu-
lär efterträdde honom. Denna händelse
tillsammans med den maoistiska geril-
lans militära styrka har paradoxalt nog
varit avgörande för de senaste årens
demokratiutveckling. Det krig som
sedan utvecklades till ett ställningskrig
ledde till krigströtthet och till slut freds-
förhandlingar.
Just den period som projektet omfat-
tar visade sig bli en av de viktigaste i
demokratiseringsprocessen i Nepal.
Projektet startade i januari 2005 och
precis en månad senare avskedade
kungen regeringen och tog makten över
regering och armé. Många aktivister
och politiker fängslades, gick under jor-
den eller gick i exil. Även ordföranden
i PSRN gick under jorden men fängsla-
des senare och vice ordförande Mahesh
Maskey gick i exil i Indien, men verk-
samheten fortsatte i stort sett som tidi-
gare. Under sommaren 2005 var läget
något lugnare men den regionala
IPPNW-konferensen fick flyttas till
Indien. Mahesh Maskey kunde sedan
återvända från Indien. Under tiden
kunde alla andra organisationer som
arbetar för mänskliga rättigheter och
demokrati utnyttja kontorets resurser
och man kunde hålla möten och organi-
sera sig.
Medlemmarna i PSRN har varit mycket
aktiva i arbetet för fred och demokrati i
Nepal och förklarar sig som ”Strongly
nonpartisan”. PSRN:s grundare och
ordförande Mathura Shrestha och andra
medlemmar i föreningen har suttit
fängslade pga sitt arbete för mänskliga
rättigheter. Shrestha är respekterad i
vida kretsar för sitt arbete och var med i
den lilla grupp som förhandlade med
maoisterna, förhandlingar som ledde
fram till fredsavtalet i slutet av 2006.
Den 15 januari 2007 installerades det
nya parlamentet och en tillfällig konsti-
tution godkändes. Nyval är utlyst till i
sommar. Demokrati och fred igen, men
till ett högt pris.
Politisk utveckling
Politiska partier tilläts 1991 men maoist-
partiet förklarades olagligt, medlem-
marna tog till vapen och partiet blev
senare en gerillarörelse. Den stora eko-
nomiska ojämlikheten i landet gjorde
att de framförallt på landsbygden fick
stort stöd. Stora områden behärskades
av gerillan som uppskattningsvis sam-
manlagt hade 30 000 soldater mot
kungliga armens 100 000. Från mitten
av 1990-talet förekom regelrätta, blodi-
ga strider med den nepalesiska armén.
Den 5 april 2006 proklamerade kung-
en utegångsförbud. Några av PSRN:s
läkare samlades dagen därpå tillsam-
mans med höga politiker, domare och
universitetsfolk för att diskutera vad
man skulle göra. Armén hade order att
skjuta mot alla som bröt mot utegångs-
förbudet. Vid vårt besök fick vi i detalj
höra berättas om de dramatiska timmar-
na innan man slutligen kom fram till att
man skulle bryta utegångsförbudet och
på eftermiddagen gick man ut med pla-
kat. Polis och militär anlände och
arresterade 24 personer av vilka 6 till-
hörde ledningen i PSRN. De fördes till
polisbaracker utanför huvudstaden.
Detta blev startskottet till ett allmänt
brytande mot utegångsförbudet och
miljoner människor gick ut på gatorna
och protesterade. Under perioden som
följde blev tusentals personer skadade
och ett tjugotal dödade av polisen. The
Model Hospital, under ledning av
PRSN:s andre vice ordförande, var ett
Har SLMK bidragit till fred och
demokrati i Nepal?
Läkare mot kärnvapen/Læger mod kernevåben 2007:108
13
av de sjukhus som gratis tog emot de
skadade demonstranterna. Detta gjorde
att massor med pengar, flera miljoner
räknat i svenska kronor, strömmade in
från privatpersoner och företag för att
stödja sjukhusets verksamhet. Den 21
april ville kungen förhandla, men det
var för sent och den 24 april gav kung-
en upp. Samtidigt återinstallerades det
tidigare valda parlamentet, som varit
suspenderat sen 2003, och senare tillsat-
tes en regering. De fängslade aktivister-
na släpptes direkt. Arbetet på en ny för-
fattning sattes igång och förhandlingar-
na med maoisterna ledde till att de lade
ner vapnen. Fredsavtalet innebar bland
annat att ett interimsparlament tillsattes
där maoisterna fick 73 av de 330 plat-
serna. Eftersom de kommunistiska par-
tierna är i majoritet i parlamentet och
samtliga är för republik, kommer som-
marens parlamentsval samtidigt att bli
en folkomröstning om huruvida repu-
blik ska införas i Nepal.
Hälsovården i Nepal
Nepal har 6 000 läkare, men av dessa är
minde än 4 000 verksamma i Nepal,
andra är utomlands eller pensionerade.
Läkarna är koncentrerade till huvudsta-
den och de andra större städerna, där en
del också går arbetslösa eller har andra
jobb. Landet har 27 miljoner invånare
på en yta av 147000 km
2
; det sträcker
sig ca 80 mil från öster till väster och ca
30 mil från norr till söder, men stora
delar är både bergiga och otillgängliga.
Stora områden saknar vägar. Knappt
hälften av den vuxna befolkningen är
läs- och skrivkunnig. Dessa omständig-
heter försvårar förstås utvecklingen av
sjukvårdssystemet. För de fattiga i stä-
derna finns sjukvård –förvisso otill-
räcklig – till låg kostnad på sjukhus
som drivs icke-kommersiellt. På lands-
bygden, där 85 procent av befolkningen
bor, är man i praktiken hänvisad till de
mobila sjukvårdsteam som kommer till
byarna, oregelbundet och ofta med flera
års intervall. Sjukdomspanoramat do-
mineras av infektionssjukdomar och för-
lossningskomplikationer. Spädbarns-
dödligheten är hög. Bara tio procent av
barnmorskorna på landsbygden är utbil-
dade jämfört med femtio procent i stä-
derna.
Personliga reflektioner
Under vårt besök var det påtagligt att vi
kom mitt upp i ett mycket viktigt skede
i Nepals historia. Det nya parlamentet
installerades den 15 januari och in-
terimsförfattningen antogs, vilket domi-
nerade nyheterna i TV och tidningar. En
viss oro fanns om huruvida kungen
ännu en gång skulle ingripa, men han
ter sig mycket försvagad av de senaste
årens händelser. Idealismen och enga-
gemanget bland medlemmarna i PSRN
imponerade starkt på oss. De arbetar
ideellt på sjukhus för fattiga, deltar i
hälsoupplysningskampanjer på lands-
bygden och är väldigt aktiva på univer-
siteten. Att PSRN verkligen har en
betydelsefull roll för hälsovårdens
utveckling visas inte minst av att tre
medlemmar varit hälsoministrar. En av
medlemmarna sitter i det nya parlamen-
tet och en är rådgivare till den nuvaran-
de hälsoministern.
Norr om Kathmandu finns ett fantas-
tiskt bergsområde, Langtang som läm-
par sig utmärkt till bergsvandringar. På
kartan var det mindre än 10 mil fågelvä-
gen varför det syntes möjligt att åka dit
över en dag. När vi frågade, visade de
sig att resan dit först tog 11 timmar med
buss och sedan två dagsetapper till fots!
I stället åkte vi västerut på det som man
kallade ”Highway No 1”, vilken skulle
vara en av landets bästa vägar, för att vi
skulle få se hur det såg ut på landsbyg-
den i ett område, till nyligen behärskat
av maoisterna. Tung trafik med alla
typer av varor från styckegods till olja
samt persontransporter gick på denna
bergsväg som var i mycket dåligt skick.
Även lastbilarna såg ut att ha många år
på nacken och de gick i några få km per
timma uppför, samtidigt som en massa
fordon skulle köra om på ställen där
sikten ofta var skymd av kurvor. Vi
besökte ett hinduiskt tempel med ett
överflöd av ceremonier och offer av
blommor och djur. Fascinerande och
genuint! Återresan i kvällningen var
ännu mer riskabel –lastbilarna vägrade
tända strålkastarna och det var först när
det blev helt mörkt som chaufförerna
tände, men sparsamt. Mindre än hälften
av fordonen hade baklyse.
Vid vägkanterna satt man och hackade
sten till makadam för hand och ungarna
blandade sig med motorcyklar och tung
trafik. Trafikolyckor är uppenbarligen
ett stort problem, vilket framgick av de
skador vi såg på sjukhusen. Motor-
cyklisterna har hjälm med resultat att
underkäksfrakturer, enligt vad som
uppgavs, var vanligare än skallskador.
Slutsatser
Just den period som vårt avtal omfattar
(2005-2007) visade sig vara den vikti-
gaste perioden i Nepals demokratiska
utveckling. Vi kan nog påstå att vi
bidragit till denna framgångsrika
utveckling och samtidigt har vi impone-
rats av den kraft och målmedvetenhet
med vilken PSR jobbar. Läkarna och
studenterna i PSRN är vana att arbeta
ideellt och är angelägna om att inte
bidragen, som en dag kommer att ta
slut, skall göra dem beroende.
Verksamheten i landet kommer de
säkert att kunna bedriva på ideell bas i
fortsättningen, men kontoret och den
regionala verksamheten kan bli svåra
att behålla efter 2007. Å andra sidan så
är kontoret inte någon stor kostnad för
SLMK, varför vi kanske kan tänka oss
en övergångslösning där vi hjälper till
även under 2008.
Sammanfattningsvis kan man säga att
SLMK:s relativt lilla insats med
SIDA:s hjälp har fått stor betydelse,
framför allt för demokratiseringspro-
cessen i Nepal men även för att hålla
samman IPPNW i Sydasien.
Klas Lundius - Martin Tondel
The model Hospital,
inrymt i en tidigare
textilfabrik, under
ledning av PSRNs
v. ordf Dr Bharat
Pradhan, tog gratis
emot alla som ska-
dats i bråk med
polisen.
Foto: Klas Lundius
. . . bilder från Nepal
Foto: Klas Lundius
Som avskedsgåva fick vi några böcker om
Nepal från professor Mathura Shrestha,
ordförande och grundare av PSRN.
Här möter vi ledningen i PSRN i konferensrummet
på kontoret, från vänster Mahesh Maskey som
var IPPNWs regionala vice president, vice presi-
dent i PSRN och rådgivare till den nuvarande häl-
soministern i Nepal, Klas Lundius och Martin
Tondel från SLMK, Mathura Shresta, grundare av
och president i PSRN samt Bharat Pradhan, vice
president i PSRN, fd hälsominister i Nepal och
chef för The Model Hospital.
Skylten på huset utanför
Stora delar av Nepal är väglöst och när de
kontoret.
et finns vägar är dom ofta svårframkomliga.
Offerhögtid vid ett Hindu-tempel i Ghurka-distriktet.
Makadamtillverkning i vägkanten.
Läkare mot kärnvapen/Læger mod kernevåben 2007:108
16
Att befinna sig på konferens i USA är
alltid stimulerande –man får känslan av
att befinna sig på en plats där det skrivs
historia. Så även denna gång på
Physicians for Social Responsibility’s
studentkonferens (SPSR). Årets tema
var “Medical Consequences of War”.
Det hela ägde rum på Stanford
University i Palo Alto utanför San
Francisco. Vi var tre representanter för
Nuclear Weapons Inheritance Project
(NWIP) på plats: Martina Grosch,
Thomas Silfverberg och Wenjing Tao,
alla från SLMK. Efter två månader av
mailande med de studenter som arran-
gerade konferensen, fick vi delta med
en tio minuter lång presentation av pro-
jektet och två workshops.
Syftet med vår presentation var att
introducera NWIP för alla deltagare och
locka dem till våra workshopar. Vi lyck-
ades fånga intresset hos många studen-
ter som efteråt kom fram för att fråga
mer. På vår första workshop ville vi
väcka diskussion kring ämnet kärnva-
pen och därmed sporra deltagarna till
ökat intresse. Kärnvapenfrågan är inte
alls särskilt uppmärksammad i student-
arbetet inom PSR, och många var såle-
des inte så upplysta i ämnet. Vi sti-
mulerade till diskussion genom att dela
ut frågor som deltagarna fick diskutera
i grupp. Dessa belyste kärnvapenpro-
blematiken och varför så få unga enga-
gerar sig i frågan. Som avslutning pre-
senterade vi konceptet “Old & New
Security”, en modell ursprungligen ut-
arbetad av Hans Levander. Vi förklara-
de bland annat att kärnvapen symbolise-
rar Old Securityoch att vi måsta utveck-
la New Security-tänkandet för att skapa
en säkrare och mer jämlik värld.
Gensvaret på denna vår första workshop
var genomgående positivt. Strukturen
kan finslipas, men vi tycker att den fun-
gerar så pass bra, att vi tänker fortsätta
med liknande upplägg framöver.
Under vår andra workshop, som alla
närvarande deltog i, inriktade vi oss
mer på att diskutera vad de amerikans-
ka studenterna kunde göra
själva; när de kom hem från
den här konferensen. I små
grupper diskuterades idéer
om hur man skulle kunna gå
till väga. Några av förslagen
var att samla e-post-under-
skrifter för skrotning av
Trident i Storbritannien,
samt att i möjligaste mån
relatera det till USA:s eget
Trident-system. Andra för-
slag var att genomföra årli-
ga festligheter för att fira den globala
nedrustningen (som alltså inte är reell
ännu, men festligheten i sig skulle
kunna fungera som en tankeväckare).
Förhoppningsvis kan några av dessa
idéer blomma ut och bli verklighet!
Under söndagslunchen arrangerade
vi Target Palo Alto och pratade med
förbipasserande amerikaner i denna
lyxiga stad. Vi placerade vårt stora röda
kryss på marken och delade ut flygblad
om kärnvapenproblematiken och om
risken för en militär konflikt med
Iran.Intresset för att diskutera dessa frå-
gor var svalt. Man kan förundras över
hur starkt materiella värden verkar styra
i detta stora land.
Höjdpunkter under konferensen var
en paneldiskussion med krigsveteraner
från kriget i Vietnam och från det pågå-
ende kriget i Irak. Dessutom höll den
medicinska forskaren Les Roberts ett
inspirerande tal. Les Roberts är en av
författarna till den artikel i Lancet i hös-
tas där nya chockerande siffror på döds-
talen i Irak publicerades. Enligt Roberts
uppgår överdödligheten till cirka 650 000
sedan USA:s invasion i Irak 2003, vil-
ket är tiodubbelt högre än vad den ame-
rikanska regeringen påstår. Konfe-
rensen genomsyrades generellt av en
Bush-kritisk stämning.
Sammanfattningsvis beklagar vi att
det var så få studenter som kom till kon-
ferensen och att bara en bråkdel av dem
arbetar med kärnvapenrelaterade pro-
jekt. Därför kändes det mycket viktigt
att vara där och visa att det finns stu-
denter som arbetar med nedrustnings-
frågor, vilka ju inte bara berör USA.
Det glädjer oss att ett antal ameri-
kanska studenter visade intresse för
NWIP:s arbete och vi har skapat nya
kontakter i USA. Vi tycker det är viktigt
att de dels håller kärnvapendialoger på
Studenterna och det amerikanska
nukleära arvet
Martina Grosch, Wenjing Tao och Chris
Brubaker bygger broar mellan studenter i
USA och Sverige. Foto: Thomas Silfverberg.
Martina Grosch förklarar vad som skulle
hända om ett kärnvapen släpptes över staden.
Foto: Thomas Silfverberg
Target X utanför Stanford University.
Foto: Thomas Silfverberg
sina egna universitet och dels att de föl-
jer med på NWIP-delegationer till
andra kärnvapenstater, något som vi
genom tidigare erfarenheter har märkt
är en viktigt tillgång för delegationerna.
Intresset finns där, tyvärr är det ekono-
min som är hämskon. Vi talade med
några amerikanska läkare på konferen-
sen om möjligheten för PSR att stödja
sina NWIP-studenter i USA. De var
spontant ganska positiva, men tyckte att
vi skulle skicka in en målbeskrivning
för NWIP till PSR med ett mer utförligt
underlag för projektet. Vi tror att det
även skulle hjälpa med påtryckningar
från SLMK, som är den IPPNW-före-
ning som stöttar NWIP mest.
Martina Grosch,
martina_grosch@hotmail.com
Thomas Silfverberg,
thomas.silfverberg@slmk.org
Wenjing Tao,
wenjing-nwip@hotmail.com
En mindre SLMK-delegation be-
sökte Teheran 20-23 januari,
sedan det första försöket med en
större SLMK/IPPNW-delegation i
oktober 2006 strandat. Värdefulla
kontakter knöts med iranska läka-
re och medicinstudenter, förmed-
lat genom organisationen Society
for Chemical Weapons Victims
Support (SCWVS). Dessutom kon-
soliderades redan etablerade skol-
kontakter inom ramen för det
svenska Life-Link Friendship-
Schools-programmet. Resan hade
inte kommit till stånd utan stöd
från många SLMK-medlemmar.
Delegationen
SLMK representanter var Gösta
Artursson, tidigare ordförande i
SLMK, Hans Levander, Wenjing Tao
och Gunnar Westberg. Till delegation
adjungerades Gustav Andersson från
Umeå, kemist med expertkunskap om
kemiska massförstörelsevapen. Gustav
deltog vid tre tillfällen som FN-expert
och observatör i Iran under kriget
med Irak, och dokumenterade i rap-
porterna till FN att Irak använde
kemisk krigföring, inkluderande
senapsgas.
Society for Chemical Weapons
Victims Support – SCWVS
SCWVS bildades 2002 med officiellt
status som en Non Governmental
Organisation för att medicinskt, soci-
alt och legalt stödja offren för den
kemiska krigföring som Iran utsattes
för under kriget mellan Iran och Irak
1980-1988. Dr Shahriar Khateri, som
är ansvarig för organisationens all-
männa och internationella relationer,
blev själv som 14-åring utsatt för den
kemiska krigföringen, och en bror till
honom dog till följd av sådana skador.
Totalt omfattas mer än 100 000 iranska
offer av SCWVS:s verksamhet, varav
50 000 får medicinsk vård. Iranska
myndigheter är idag angelägna att
informera om detta krigstrauma som i
volym mäter sig med atombombning-
arna i Hiroshima och Nagasaki 1945,
men som inte är kända i världen, och
som inte fördömdes av den internatio-
nella opinionen då det pågick under
80-talet.
Enligt uppgifter från Irak användes
under åren 1983 – 1988 så mycket
som 19 500 kemiska bomber, 54 000
kemiska artilleripjäser och 27 000
kemiska kortdistansraketer. Irak har
förklarat att omkring 1 800 ton senaps-
gas, 140 ton tabun och över 600 ton
sarin användes under dessa år.
SCWVS fördömer alla massförstö-
relsevapen och uttryckte under vårt
planeringsarbete en önskan om ett
närmare samarbete med IPPNW.
Angående organisationens program-
förklaring, se faktaruta.
Möten och besök
SLMK-delegationen mottogs på
flygplatsen av elever och lärare från
en av Life-Link programmets 34
skolor i Iran. Vårt första besök var på
det forskningsinstitut där SCWVS
har sina lokaler. Man har där skapat
ett litet museum med foton från så-
väl Hiroshima som från senapsgas-
attacker. Gustav Andersson som fors-
kar på senapsgasens biologiska meka-
nismer fick signera foton som togs av
FN-delegationen under 80-talet där
Gustav fanns med på bild. Senapsgas
är idag fortfarande ett problem då det
finns kvar dumpat på havsbotten
(även runt Sveriges kuster) och är
relativt lätt att framställa.
Vid ett seminarium fick var och en
i SLMK-delegationen presentera sig
och sitt arbete. Gösta Artursson
beskrev hur han 1984 fick ta emot två
soldater från Iran som transporterats
till Arlanda och sedan till brännska-
deavdelningen på Akademiska sjuk-
huset i Uppsala. Tre patienter fördes
dessutom till Karolinska sjukhuset
och några tiotal patienter fördelades
till andra sjukhus i Europa. En av
patienterna i Uppsala dog efter fåtal
dagar i en bild av multiorgansvikt
inklusive pancytopeni. Den andre sol-
daten överlevde och kunde efter några
veckor återgå till kriget där han sena-
re dog av skottskada. Hans son, nu 25
år gammal, deltog vid vårt seminari-
um och uttryckte sin stora tacksamhet
SLMK öppnar dörrar och skapar
förutsättningar för samarbete
Svenska läkare och studenter i Teheran
Läkare mot kärnvapen/Læger mod kernevåben 2007:108
17
Hans Levander t vä och Gunnar Westberg t hö planerar med Dr Khateri och Dr Soroush
från Society for Chemical Weapons Victims Support, hur läkare i Iran kan bilda en
PSR-Iran med affiliering till IPPNW. Foto: Kristina Levander.
Läkare mot kärnvapen/Læger mod kernevåben 2007:108
18
till Dr Artursson nu 22 år senare.
Wenjing Tao beskrev hur IPPNW-stu-
denterna arbetar med bland annat
Nuclear Weapons Inheritance Pro-
gram, och fick snabbt en handfull
iranska studenter att samlas för samtal
kring fortsatt samarbete. Hans
Levander talade om etiken i Life-Link
- programmet, där begreppet Care är
centralt: Care for Myself – Care for
Others – Care for Nature. Bland annat
detta togs upp i nyhetsmedia samma
kväll. Gunnar Westberg informerade
om IPPNW:s struktur och program
och välkomnade SCWVS:s läkare att
bilda en delförening inom IPPNW.
Dagen därpå besökte vi tre rehabili-
teringskliniker med anknytning till
SCWVS, en för långtidsdrabbade med
inre skador, en för psykiskt sjuka samt
en för spinalskadade. Vi fick bland
annat lära oss att progredierande lung-
skada – oblitererande bronkiolit med
rethosta och andningsinsufficiens – är
det vanligaste livshotande tillståndet
för de som initialt överlevt senapsgas.
Tillståndet är refraktärt mot kända far-
maka.
Vi besökte även svenska ambassa-
den där vi fick fördjupad information
om det iranska samhället.
Life-Link - programmet
Sista dagen besökte vi alla en skola
som är medlem i Life-Link-program-
met. Hela skolan, en flickskola, bjöd
på ett överväldigande mottagande
under knappt två timmar.
Själv besökte jag den Iranska
UNESCO-kommitten för att diskutera
framtida samarbete, vilket utföll posi-
tivt. Vid detta möte deltog även fem
elever och en lärare från en pojkskola
i Teheran. Eleverna presenterade en
imponerande studie över orsakerna till
Society for Chemical Weapons
Victims Supportbeskriver målet
med sin verksamhet på följande
sätt:
”SCWVS är en NGO som erbju-
der medicinsk rådgivning, samt
socialt, legalt och kulturellt stöd till
de mer än 50 000 överlevande
iranska offren för irakiska kemiska
vapen 1980-1988. I siffran ingår
cirka 7000 civila offer. Ett annat
viktigt mål för SCWVS är att
genomföra fredsprogram och att
stödja en icke-våldskultur och att
arbeta med andra fredsorganisatio-
ner i världen för att ta praktiska
steg i riktning mot vår vision ’en
värld utan massförstörelsevapen’.
Iraks användning av kemiska
vapen under Irak-Iran-kriget 1980-
1988 ledde till mer än 100 000
iranska militära och civila offer.
Såväl organofosfater (nervgifter)
som blåsbildande medel (senaps-
gas) användes ofta under kriget.
Civila blev också mål för angreppen
i gränsstäder och byar nära fronten
där de kunde nås av flyg, raketer
och artilleri. Flera tusen dog omedel-
bart i samband med gasattackerna
men många överlevde och tvinga-
des genomleva en långvarig och
smärtsam behandling av sina
brännskador. De som fortfarande
lever lider av en allvarlig progre-
dierande hälsoförsämring. De bio-
logiska mekanismerna bakom sjuk-
domssymtomen är ännu oförklara-
de, och någon effektiv behandling
finns inte.
Vi önskar, genom att knyta sam-
man dessa grupper av oskyldiga
offer för massförstörelsevapen med
andra fredsaktivister i världen, spri-
da ett budskap om goodwill och
goda livsvillkor.”
(översättning från engelska:
Hans Levander)
föroreningar i Teheran: man hade fun-
nit över 160 orsaker av elva olika
typer. Rapporten skulle senare presen-
teras för Teherans borgmästare.
Sammanfattning och resultat
Dr Shahriar och Dr Soroush (medi-
cinsk chef för SCWVS) planerar nu
att bilda en PSR, Physicians for
Social Responsibility inom SCWVS;
denna PSR-Iran kommer att ansöka
om affiliering till IPPNW!
Iranska medicinstudenter önskar
mer kontakt med IPPNW-studenter,
och ett uppföljande besök planeras
redan i början av april, under ledning
av SLMK-studenter.
En iransk läkare presenterade ett
forskningsprogram som syftar till att
beskriva Irak-Iran-krigets långtidsef-
fekter på de överlevande. Hon fram-
förde ett önskemål om samarbete som
vi nu har spritt inom IPPNW.
Gustav Andersson fick kontakt med
iranska kemister, och möjliga forsk-
ningsprogram diskuterades.
Life-Link programmet uppskattades,
och önskemål framfördes om en inter-
nationell/regional Life-Link-konferens
i Iran under 2008.
Några reflektioner
Myndigheterna i Iran önskar med all
rätt att världen på ett bättre sätt skall få
kännedom om Iraks kemiska krigför-
ing mot Iran under åttaårskriget på 80-
talet. Hur kopplar dagens unga iranier
FAKTARUTA
Gösta Artursson, tidigare ordförande i
SLMK, möter sonen till den irakiske soldat
som Gösta behandlade på Akademiska
sjukhuset i Uppsala 1984. Soldaten över-
levde senapsgasskadorna, återgick till
krigsfronten och blev sedan skjuten vid
krigsfronten. Foto: Kristina Levander.
Läkare mot kärnvapen/Læger mod kernevåben 2007:108
19
detta trauma till risken att bli angripna
med kärnvapen av USA eller Israel?
Det iranska statsskicket är kompli-
cerat med den religiösa ledningen i
yttersta beslutsposition. Vi har fått
informationen att vårt möte är rappor-
terat till biträdande utrikesministern,
och att det bemötts med positiva reak-
tioner. SLMK delegationen tycks ha
bidragit till förtroendeskapande kon-
takter.
Frågan om kärnvapen och Irans utri-
kespolitik berördes inte specifikt vid
något av våra möten. Den officiella
ståndpunkten är att Iran inte planerar
att skaffa eller tillverka kärnvapen. Vi
får hoppas att vårt besök och kom-
mande samarbete kan bidra till att
man förblir vid denna ståndpunkt. Iran
har en komplicerad geo-politisk posi-
tion, men en värdering av detta ligger
inte inom min medicinska kompetens
eller inom SLMK:s mandat. Vår upp-
gift är endast att beskriva de medi-
cinska konsekvenserna av kärnvapen-
användning och andra massförstörel-
sevapen. Till detta kommer att vi kan
bidra till dialog mellan länder och kul-
turer.
Vi ser fram emot att få samarbeta
med iranska läkare inom våra IPPNW-
program, i och utanför Iran.
Hans Levander Uppsala
Vid en två timmars konferens med
SCWVS fick delegationen tillfälle
att tala med fem kvinnliga läkarstu-
denter från Teheran. I en femton
minuters presentation under konfe-
rensen berättade jag om IPPNW:s
studentaktiviteter och framför allt
om Nuclear Weapons Inheritance
Project (NWIP), samt visade bilder
från några av våra delegationer.
Detta tycktes väcka studenternas
intresse och efter konferensen kom
vi överens om ett kort möte.
Under detta möte förklarade sig stu-
denterna intresserade av att på sitt uni-
versitet starta en lokalgrupp med
läkarstudenter. De var mycket engage-
rade och ställde många frågor. Jag
delade ut lite informationsmaterial
och vi resonerade kring vilka typer av
aktiviteter de skulle kunna organisera.
Ett av problemen som kom upp var att
de flesta aktiviteter inom NWIP:s
ramar är anpassade för länder med ytt-
randefrihet. Vi kom överens om att det
bästa vore om NWIP kunde skicka en
mindre delegation av erfarna studenter
till Teheran för att hjälpa dem att star-
ta den lokala gruppen, undervisa dem
i dialogmetoder och brainstorma kring
passande aktiviteter. Förhoppningsvis
kan de värva ett tjugotal intresserade
studenter som vi kan föra dialoger
med. För närvarande diskuteras det
om möjligheten för NWIP att åka dit i
början av april.
Mitt intryck var att studenternas
engagemang mot massförstörelseva-
pen inte minst grundade sig på att de
själva hade drabbats i olika utsträck-
ning. Under Iran-Irak-kriget (1980-88)
användes kemiska vapen mot både
soldater och civila. Några av studen-
terna hade förlorat både släktingar och
nära vänner i attackerna. De har en
önskan om att informera studenter
från andra länder om konsekvenserna
av de kemiska attackerna, en möjlig-
het som exempelvis ges i samband
med internationella och regionala stu-
dentkonferenser i IPPNW:s regi.
Under delegationen fick vi också
möjlighet att träffa flera andra studen-
ter som tolkade och guidade oss runt
staden. En av dem var Leila Moein
som många av de svenska studenterna
träffade på världskongressen i
Helsingfors. För mig var det anmärk-
ningsvärt att alla studenter vi kom i
kontakt med var tjejer. Det kan tyckas
långsökt, men det får mig faktiskt att
tänka på tidigare presidentval i Iran
där den reformvänliga Khatami val-
des (och sedan omvaldes) till presi-
dent, inte minst tack vare kvinnors
och unga människors röster. Kvinnor
i Iran kan påverka och förhopp-
ningsvis kan tjejerna jag mötte i
Teheran bidra med sin del till startan-
det av ett PSR Iran. Sann Girl Power!
Wenjing Tao
Girl Poweri Teheran
Let us smile and laugh together for Peace är ett kampanjförslag från Life-Link skolor i
Iran - här praktiserat av medicin studenterna. Foto: Kristina Levander.
Läkare mot kärnvapen/Læger mod kernevåben 2007:108
20
Mødet i Udenrigsministeriet, afholdt
13.12.06. var foranlediget af DLMK`s
henvendelse til udenrigsminister Per
Stig Møller for at drøfte de britiske
planer om at renovere Trident Missile
System. Vor dialoggruppe bestod af
John Avery fra Pugwash, stud.med.
Maja Nordbrandt, Cæcilie Buhmann
og Niels Dahm fra DLMK. Vi blev
modtaget af kontorchef Jesper Vahr og
to medarbejdere fra Udenrigsministe-
riets sikkerhedspolitiske kontor.
Diskussionsemnerne var medicins-
ke konsekvenser ved brug af kernevå-
ben, UK’s fornyelse af Trident, fare for
sammenbrud af NPT (Ikke-sprednings
Traktaten), nukleare våbens ulovlig-
hed, indirekte skade gennem de enor-
me udgifter til atomvåben frem for til
sociale formål, faren for nuklear terro-
risme, forslag om Europa som kerne-
våbenfri zone samt mulighed for
Danmark som vært for Artikel VI
Forum i 2008.
Vi beskrev kort de medicinske kon-
sekvenser ved brug af atomvåben, med
eksemplerne Hiroshima og Nagasaki
og de scenarier man har kunnet opstil-
le bl.a. med erfaringerne fra prøves-
prængninger. Pointerede sundhedsvæ-
senets magtesløshed i tilfælde af brug
af atomvåben, den genetiske arv og
miljøpåvirkningen.
Vore hovedbekymringer var brug af
kernevåben ved uheld, sammenbrud af
NPT og nuklear terrorisme, dels p.gr.af
ca. en mill. kg utilstrækkelig beskyttet
højt beriget uran i Rusland, dels faren
for revolution i Pakistan, hvor atomvå-
ben kunne falde i hænderne på terro-
ristiske grupper. Og et terroristisk,
nukleart angreb mod New York vil
være umuligt at forhindre, idet
300.000 containere anløber havnen
hvert år, umulige at kontrollere effek-
tivt. Store laster af korn og olie kunne
også anvendes som skjulested for en
atombombe.
Om omkostningerne til nukleare
våben fremførte vi, at summerne hertil
unddrages konstruktivt brug som
bekæmpelse af fattigdom og sygdom.
Udgifterne til fornyelse af UK’s
Trident Missile System beløber sig til
300 mia. kroner, hvortil kommer lig-
nende beløb til vedligeholdelse. Siden
1940 har USA brugt 5.7 trillioner dol-
lars på kernevåben. Efter vor opfattel-
se var det bedre at bruge pengene på
sociale problemer. Om renoveringen af
Trident anførte Jesper Vahr, at det var
en balanceret beslutning: antallet af
sprænghoveder var nedsat fra 200 til
160, et skridt i den rigtige retning i
henhold til art. VI i NPT. NATO anser
Trident som en nuklear paraply.
Danmark bekender sig til betydningen
og nytten af kernevåben. Vi påpegede
at kritikere mener, at systemets levetid
er længere end anført, og at verdenssi-
tuationen jo kunne ændre sig, og at
afståelse fra renoveringen kunne være
et eksempel til efterfølgelse for verden
og dermed understøtte NPT. Til
spørgsmålet om hvorvidt Danmark
ville anbefale UK dette, svarede Jesper
Vahr klart nej, Danmark kan ikke afvi-
se et behov for denne sikkerhed.
Den danske regering betragter nuk-
lear spredning som den alvorligste
fare. Det Internationale Atomenergi
Agentur ( IAEA) må have en øget, vig-
tig rolle. NPT bør ændres på en sådan
måde, at berigelse af uran og al opar-
bejdning af brugt brændsel må under
direkte kontrol af IAEA. Om de atom-
våben, kernevåbenmagterne besidder,
udtalte han, at de er nødvendige til
afskrækkelse, de er politiske våben, og
anvendelse af dem er overordentlig
usandsynlig. Vi anførte, at der har
været talrige tilfælde hvor verden har
været tæt på kernevåbenkrig, og gav
eksempler, og at der før eller siden er
stor sandsynlighed for, at atomvåben
vil blive brugt.
Fremtiden for NPT, med fare for
komplet sammenbrud af 2010 Review
Conference diskuteredes. Her var der
nogen uenighed om hvorvidt faren for
nuklear spredning er knyttet til atom-
våbenmagternes forpligtelse til at
nedruste hurtigt i overensstemmelse
med art.VI. Vi fandt, at disse to aspek-
ter er stærkt sammenkædede. At kerne-
våbenmagterne må leve op til denne
forpligtelse.
Vi berørte spørgsmålet om kernevå-
bens ulovlighed og refererede til udta-
lelserne fra Den Internationale
Domstol, WHO og WMA.
Sluttelig fortalte Cæcilie om sin
deltagelse i Nobel Fredspris-modta-
gernes konference i Rom, hvor senator
Douglas Roche, Canada, forespurgte
hende hvorvidt det var muligt, at den
danske regering ville godkende og
give lidt financiel støtte til afholdelse
af Artikel VI Forum konference i
Danmark i 2008. Mødet arrangeres af
Middle Powers Initiative . Jesper Vahr
svarede, at han ville se på dette og
vende tilbage hertil.
Vi takkede Jesper Vahr og hans kol-
leger for venlighed og opmærksom-
hed, og at vi så frem til flere diskussio-
ner med dem om kernevåbenproble-
mer.
Efterfølgende diskuterede vi i dele-
gationen mødets forløb, som vi var
godt tilfredse med. Der var to hoved-
punkter af uenighed med Udenrigs-
ministeriet: sandsynligheden for at
kernevåben ville blive brugt, hvis ver-
den beholder dem i lang tid, og graden
af sammenknytning mellem ikke-
spredning og nuklear nedrustning.
Enighed på vigtige punkter: Den
alvorlige fare ved nuklear spredning
og nuklear terrorisme samt behovet for
at styrke IAEA’s magt og budget.
Niels Dahm, DLMK
Ingen officielle indvendinger fra
Danmark mod fornyelse af
UK’s atomvåben-systemer
Läkare mot kärnvapen/Læger mod kernevåben 2007:108
21
DDaannsskkee LLææggeerr MMoodd KKeerrnneevvååbbeenn
18. nov. 2006
Hr. udenrigsminister Per Stig Møller
Udenrigsministeriet
Asiatisk Plads 2
1448 København K
VVeeddrr..:: EEnnggllaannddss oovveerrvveejjeellsseerr oomm ooppggrraaddeerriinngg aaff TTrriiddeenntt MMiissssiillee SSyysstteemm..
Kære Per Stig Møller
Danske Læger Mod Kernevåben, den danske fraktion af IPPNW (International Phycisians
for the Prevention of Nuclear War) har med bekymring læst om Englands planer om mulig
fornyelse af det u-båds baserede Trident Missile System. Systemet har kostet meget store
summer at etablere og vedligeholde og vil koste endnu mere at forny, og det har en nuklear
slagstyrke, der er mange gange større end bomben over Hiroshima i 1945.
Nu, mere end 10 år efter afslutningen af den kolde krig, kan vi ikke se, at det er relevant at
opretholde en sådan slagstyrke. Der er ingen stormagt, der længere truer UK eller den
Vestlige verden.
Vi anser det for et muligt gennmbrud i den globale nedrustning, hvis England, støttet af
Europæiske partnere som Danmark, kunne være foregangsland ved at undlade modernisering
af deres Trident Missile System. Og på længere sigt spille en rolle i arbejdet for at gøre
Europa til en atomvåbenfri zone.
Vi foreslår derfor, at der snarest indledes forhandlinger internationalt i FN-regi m.h.p. afskaffelse
af alle verdens atomvåben.
Vi arbejder jo i det hele taget med oplysning om atomvåbnenes voldsomme sundhedsskadende
virkninger og for afskaffelse af disse våben. Vi mener også, at verden var bedre tjent med at
bruge de store summer, som fremstilling af og vedligeholdelse af atomvåben og oprustning i
det hele taget koster - til bekæmpelse af fattigdom og sygdom i u-landene. Hvilket også ville
have store, gunstige sikkerhedsmæssige konsekvenser.
Vi vil anmode om et møde i Udenrigsministeriet med f.eks. 4 deltagere fra DLMK og Pugwash
for en drøftelse af ovenstående.
Med venlig hilsen
Povl Revsbech, formand og
Niels Dahm, kasserer
Läkare mot kärnvapen/Læger mod kernevåben 2007:108
22
När detta skrivs i slutet av februari
2007 talar många om möjligheten av
en amerikansk attack mot Iran. Vår
amerikanska systerförening Physici-
ans for Social Responsibility, PSR,
bedriver en intensiv kampanj mot kri-
Medicinska konsekvenser av
en nukleär attack mot Iran
get. På deras hemsida www.psr
.org.
finner man en länk till sidan No to war
on Iranmed krav på en diplomatisk
lösning. PSR har publicerat en stor
annons som återges här under. I det
factsheetsom man länkar till ger man
en beskrivning avMedical conse-
quences of a nuclear attack on Iran.
Av de många mål som övervägs i de
strategiska dokument som blivit till-
gängliga är det i minst två som “for-
drar” kärnvapen för att slås ut. Det
gäller anläggningen för
framställning av uranhe-
xafluorid utanför Isfahan
och anläggningen med
ultracentrifuger i Natanz.
Båda ligger djupt ner-
grävda, så djupt att
endast stora atombom-
ber kan förstöra dem.
PSR använder i sitt sce-
nario tre atombomber
om 340 kt för vardera
målet. Eftersom detona-
tionerna skulle ske i
marken blir det radioak-
tiva nedfallet omfat-
tande. Man beräknar i
detta scenario att 2,6
millioner människor skul-
le dö inom 48 timmar.
Ett stort antal skulle få
stor svår strålrpåverkan,
kanske 10 millioner.
Kanske väljer USA att
enbart anfalla Natranz,
som ligger i ett ökenom-
råde med ringa bebyg-
gelse i närheten. Skulle
vindriktningen emeller-
tid vara ogynnsam skulle
även i detta fall en stor
del av befolkningen i
miljonstaden Isfahan kom-
ma att utsättas för livs-
farliga stråldoser.
Gunnar Westberg
Läkare mot kärnvapen/Læger mod kernevåben 2007:108
23
INTERNATIONELL
UTBLICK
Red Inge Axelsson
Frösön (inge.axelsson@miun.se)
Domedagsklockan närmare
midnatt
”WASHINGTON, D.C. and
LONDON, ENGLAND
/// January 17, 2007 ///
The Bulletin of the Atomic Scientists
(BAS) is moving the minute hand of
the Doomsday Clock two minutes clo-
ser to midnight. It is now 5 minutes to
midnight. Reflecting global failures to
solve the problems posed by nuclear
weapons and the climate crisis, the
decision by the BAS Board of
Directors was made in consultation
with the Bulletin’s Board of Sponsors,
which includes 18 Nobel Laureates.
BAS announced the Clock change
today at an unprecedented joint news
conference held at the American
Association for the Advancement of
Science in Washington, DC, and the
Royal Society in London. In a state-
ment supporting the decision to move
the hand of the Doomsday Clock, the
BAS Board focused on two major
sources of catastrophe: the perils of
27,000 nuclear weapons, 2000 of
them ready to launch within minutes;
and the destruction of human habitats
from climate change. In articles by 14
leading scientists and security experts
writing in the January-February issue
of the Bulletin of the Atomic Scientists
(http://www.thebulletin.org), the po-
tential for catastrophic damage from
human-made technologies is explored
further.”
BAS föreslår följande omedelbara
åtgärder:
• Minska beredskapen att avfyra
kärnvapen i Ryssland och USA
• Sluta tillverka kärnvapenmaterial,
innefattande höganrikat uran och
plutonium både i militära och
civila anläggningar.
• Diskutera seriöst riskerna med
kärnvapenspridning från civil
kärnteknologi.
The Bulletin of the Atomic Scientists
http://www
.thebulletin.org/
Italien: Mottagare av
Nobels fredspris uttalar sig
”The use of a nuclear weapon against
a state without nuclear weapons is
patently immoral. Use against a state
with nuclear weapons is also suicidal.
These weapons have no value against
terrorists or criminals. Progress
toward a safer future is not thwarted
from a lack of practical, threat-redu-
cing policy options. The problem is a
lack of political will.”
Från 7
th
World Summit of Nobel
Peace Laureates som ägde rum i Rom
i november 2006. IPPNW var repre-
senterat vid mötet.
www.pugwash.org
Kofi Annan går...
FN:s avgående generalsekreterare
Kofi Annan höll den 11 december
2006 ett avskedstal i Kansas City,
Missouri, där han berättat att de 10
åren som generalsekreterare hade lärt
honom fem viktiga saker:
“So that is four lessons. Let me
briefly remind you of them: First, we
are all responsible for each other’s
security. Second, we can and must
give everyone the chance to benefit
from global prosperity. Third, both
security and prosperity depend on
human rights and the rule of law.
Fourth,states must be accountable to
each other, and to a broad range of
non-state actors, in their international
conduct.
My fifth and final lesson derives
inescapably from those other four. We
can only do all these things by wor-
king together through a multilateral
system, and by making the best pos-
sible use of the unique instrument
bequeathed to us by Harry Truman
and his contemporaries, namely the
United Nations.”
—
“These five lessons can be summed up
as five principles, which I believe are
essential for the future conduct of
international relations: collective
responsibility, global solidarity, the
rule of law, mutual accountability, and
multilateralism. Let me leave them
with you, in solemn trust, as I hand
over to a new Secretary-General in
three weeks’ time.”
Kofi Annans tal kommenteras i en
ledare i julnumret för the Lancet.
Ledaren framhåller the Millennium
Development Goals (MDGs) som
Annans viktigaste bidrag till den inter-
nationella folkhälsan. Han lyckades få
192 länder att enas om att arbeta för
att dessa mål ska uppnås.
United Nations Secretary-General:
Statements
http://www
.un.org/News/ossg/sg/
stories/statments_full.asp?statID=40
Kofi Annan’s positive legacy for
health (editorial). The Lancet
2006:368(9554);2186.
... och Ban Ki-moon kommer
”The true measure of the success for
the United Nations is not how much
we promise, but how much we deliver
for those who need us most.”
Ban Ki-moon när han inför
Generalförsamlingen accepterade
utnämningen till generalsekreterare
för FN
USA: Kissinger med vänner
i Wall Street Journal
Två amerikanska f.d. utrikesministrar,
en f.d. försvarsminister och en f.d.
senator skrev i början av januari att
Läkare mot kärnvapen/Læger mod kernevåben 2007:108
24
Libyen
Libyen har övergett sina planer på att
bli en kärnvapenmakt, samarbetar i
utredningarna av A.Q. Khans smugg-
ling av kärnvapenteknologi och har
betalt skadestånd till anhöriga till off-
ren för explosionen på ett Pan Am-
plan som störtade i Lockerbie,
Skotland, 1988. Libyen vill komma in
i det globala samfundet och få tillgång
till modern teknologi för utvinning av
olja. Men ett problem återstår att lösa:
frigivning av fem bulgariska sjukskö-
terskor och en palestinsk läkare som
dömts till döden för att de smittat ned
libyska barn med HIV, en uppenbarli-
gen falsk anklagelse. Fortsättning följer.
Garrett L (2006) Six imprisoned
health-care workers in Libya are
pawns in a far larger strategic game.
PLoS Med 3(11): e514. doi:
10.1371/journal.pmed.0030514
Kärnvapenhotet inte
mindre, men delvis
förändrat!
” – De stora konflikthärdarna kommer
allt mera i förgrunden såsom Mel-
lanöstern, Irak, Iran, Afghanistan och
Sudan. Hotet från massförstörelseva-
pen har en koppling till sådana kon-
fliktområden. Trots att vi lämnat kalla
kriget står ännu närmare 30 000 kärn-
vapen laddade i världen, ständigt redo
att användas.
Det sa Palmecentrets ordförande
Lena Hjelm-Wallénvid ett semina-
rium om massförstörelsevapen i
Uppsala:
– Indien och Pakistan har skaffat sig
kärnvapen. Israel har kärnvapen, utan
att deklarera sig ha dem. Iran förnekar
att man är på väg att skaffa kärnvapen.
Nordkorea säger sig däremot inneha
kärnvapen.
–Men det är inte bara kärnvapen-
spridningen som är ett problem, utan
också att de fem permanenta medlem-
marna i säkerhetsrådet moderniserar
och inte nedrustar sina kärnvapenarse-
naler, enligt sina förpliktelser i icke-
spridningsavtalet, NPT. Och beskedet
som nått oss i dagarna från
Storbritannien är oroväckande, om att
även det landet nu beslutat att moder-
nisera sin kärnvapenstyrka.”
www
.palmecenter.se2006-12-15
portation of illicit nuclear materials in
shipping containers. Risk Anal. 2006
Oct;26(5):1377-93.
Storbritannien: Trident
replacement
Omröstningen i Parlamentet om
Tridentsystemet (ubåtar med kärnva-
penmissiler) har skjutits upp till mars
2007. Lagen tillåter regeringen att
ensamt bestämma i frågan men Tony
Blair har lovat att parlamentet ska få
rösta.
http://news.bbc.co.uk/2/hi/uk_news/
politics/4805768.stm
Bilden är från SLMK:s brittiska syster-
organisation MEDACT
http://www.medact.org/
Canada:
I Canada blåste Physicians for Global
Survival (PGS) och Weapons of Mass
Destruction Commission (WMDC) i
höstas liv i debatt om kärnvapen. Dr
Dale Dewar från PGS uppmanade
Canadas premiärminister att visa
ledarskap genom att kräva att icke-
spridningsavtalet upprätthålls och att
de nordkoreanska ledarna, och inte det
nordkoreanska folket, utsätts för sank-
tioner. Dr Hans Blix, ledare för
WMDC, uppmanade alla stormakter
att göra ärliga ansträngningar att
minska mängden kärnvapen för att
göra det lättare att övertyga andra län-
der att inte skaffa kärnvapen. Blix
hänvisar till WMDC:s rapport
(http://www
.wmdcommission.org/).
Canadian Medical Association
Journal 2006;175(11):1360.
kärnvapenavskräckning är föråldrad.
För 20 år sedan, den 10 oktober 1986,
möttes Reagan och Gorbatjov i
Reykjavik och var nära att olagligför-
klara kärnvapen till år 2000 – men
deras respektive rådgivare satte stopp
för en så framsynt politik.
Nu föreslår en grupp ex-politiker
bl.a. att kärnvapenländerna ska minska
på antalet egna kärnvapen, öka var-
ningstiden och avskaffa kortdi-
stanskärnvapen; att USA ska ratificera
det fullständiga provstoppsavtalet; och
att produktionen av höganrikat uran
och vapenplutonium ska upphöra.
The Wall Street Journal 4 January
2007 (citerad av Ohmy News
http://english.ohmynews.com)
USA: Oetisk forskning
Kärnvapen är en fasansfull följd av
god vetenskap. Eugenik och lobotomi
är grymheter grundade på dålig veten-
skap. Det är några slutsatser i en
läsvärd essä av en jurist och etiker i
Cerebrum, en öppet tillgänglig,
elektronisk tidskrift. Essän har med-
fört att etiker och neurobiologer har
bildat ett ’Neuroethics Society’:
http://neuroethicssociety
.org/
Greely HT. Knowing sin: making sure
good science doesn’t go bad.
Cerebrum June 2006.
www.dana.org/pdf/cerebrum/art_0606
greely.pdf
USA: Förberedelse för
nukleär terror
Forskare från Kalifornien diskuterar i
en artikel i Nature hur det internatio-
nella samfundet kan förebygga och för-
bereda sig för terroristers kärnvapen
genom att samarbeta genom den inter-
nationella atomenergikommissionen
IAEA och internationella databaser.
Den andra artikeln fastnar i min
PubMed-sökning fastän den knappast
är medicinsk – men ändå intressant.
Forskare, också denna gång vid
Stanford University, räknar hur alla
containers som skeppas in i USA ska
kunna undersökas med avseende på
uran och plutonium för vapen (eller
redan i vapen). En sådan organisation
skulle kosta miljarder dollar.
Nature 2006;443(7114):907-908
Wein LM et al. Preventing the im-
Läkare mot kärnvapen/Læger mod kernevåben 2007:108
25
Kärnvapenkrig mellan lågin-
komstländer
En amerikansk forskargrupp har räk-
nat fram ett scenario med ett krig mel-
lan två nya kärnvapenstater med deto-
nation av 100 bomber med Hiroshima-
styrka (dvs. mindre än 0.3 promille av
jordens kärnvapensprängkraft) över
tropiska städer. Beräkningar tyder på
minskning av värme, nederbörd och
ozonlager under flera år med minsk-
ning av de globala skördarna. Det
finns numera mycket bränsle i stora
städer, s.k. megacities, också i lågin-
komstländer och solen i tropikerna
skulle värma molnen från bränderna
och lyfta dem upp i stratosfären där de
skulle finnas kvar under lång tid.
De direkta krigshandlingarna skulle
genom hetta, eldstormar och radioak-
tivitet döda lika många människor
som andra världskriget. Sedan kunde
utebliven skörd och andra miljöskador
döda ytterligare miljoner människor.
Ett enda megaton kärnvapen kan leda
till globala klimatändringar som är
större än alla kända klimatförändringar
i historien. Det finns nu på jorden kärn-
vapen med en sammanlagd spräng-
kraft på ca 5000 megaton. Den nuk-
leära vintern efter ett kärnvapenkrig
mellan stormakter beskrevs redan på
1980-talet (bortglömd idag?). Nytt är
att ett ”regionalt” nukleärt krig mellan
t.ex. Indien och Pakistan inte skulle
förbli regionalt utan leda till en global
ekologisk katastrof.
Robock A et al. Climatic consequen-
ces of regional nuclear conflicts.
Atmos. Chem. Phys. Discuss., 6,
11817-11843, 2006
http://www.copernicus.org/EGU/acp/
acpd/6/11817/acpd-6-11817.htm
Iran: Behövs kärnkraft?
Irans strävan efter kärnkraft förefaller
som hyckleri, som en dålig ursäkt för
att uppnå förmåga att tillverka kärnva-
pen. Men det behöver inte vara hyck-
leri enligt en forskare vid Johns
Hopkins i Baltimore, USA, som pub-
licerar sin rapport i den prestigefulla
tidskriften PNAS. Tar man hänsyn till
att oljekällorna långsamt sinar samti-
digt som den inhemska efterfrågan
ökar så kommer Irans oljeexport att ha
gått ner till nollnivå någon gång 2014-
2015, alltså om bara 7-8 år!
Min egen slutsats: solen skiner och
vinden blåser över oljefälten. Iran bör
har goda möjligheter att omvandla
sol- och vindenergi till elenergi.
R. Stern. The Iranian petroleum
crisis and United States
national security.
Pr
oc Natl Acad Sci U S A.
2007 Jan 2;104(1):377-82.
Nigeria, Schweiz, Spanien
och Sverige: Spår efter
kärnvapenprov, kärnvapen-
olycka och upparbetning av
kärnkraftsavfall
Om jag minns rätt gjorde Frankrike
sina första kärnvapenprov i Sahara-
öknen innan man flyttade de ”ofarliga”
proven längre bort från Frankrike, till
Söderhavet. Nu har tyska forskare
grävt i Nigerias jord och i de översta
25 cm jord funnit Cs-137 som minne
från kärnvapenexplosionerna. Cesi-
umet vandrar ned i jorden med en has-
tighet av 1.8 mm/år. Inte ens Afrika är
skonat från kärnvapenutfall, även om
stråldoserna dessbättre är låga.
Liknande studier har gjorts av gla-
ciäris i Schweiz (I-129) och jord i
Sverige där Cs-137, liksom i Nigeria,
fortfarande finns ytligt i jorden. I
Spanien har man studerat plutonium
och uran på det ställe där ett NATO-
bombplan tappade atombomber för
över 30 år sedan.
Ajayi IR et al. Concentration and
vertical distribution of 137Cs in the
undisturbed soil of southwestern
Nigeria. Health Phys.
2007 Jan;92(1):73-7.
Jimenez-Ramos MC et al. On the
presence of enriched amounts of 235U
in hot particles from the terrestrial
area affected by the Palomares acci-
dent (Spain). Environ Pollut.
2007 Jan;145(2):391-4.
Reithmeier H et al. Estimate of
European 129I releases supported by
129I analysis in an Alpine ice core.
Environ Sci Technol.
2006 Oct 1;40(19):5891-6
Almgren S, Isaksson M. Vertical
migration studies of 137Cs from nuc-
lear weapons fallout and the Chernobyl
accident. J Environ Radioact.
2006;91(1-2):90-102
Kazakstan: Cancer i mat-
strupen vanligare nära kärn-
vapenprov
I Kazakstan har man sedan 1960-talet
följt incidensen av cancer i två kohor-
ter. Den ena består av befolkningen i
10 byar som exponerats för radioak-
tivt nedfall från atmosfäriska kärnva-
penprov i Semipalatinsk 1949-1962.
Den andra utgörs av sex byar som kla-
rat sig undan nedfallet. Uppföljning
av esofaguscancer visar signifikant
ökad förekomst i den exponerade
kohorten.
Bauer S et al. Esophagus cancer and
radiation exposure due to nuclear test
fallout: an analysis based on the data
of the Semipalatinsk historical cohort,
1960-1999. Radiats Biol Radioecol.
2006 Sep-Oct;46(5):611-8
USA: Vem ska hjälpa offer
för bioterrorism?
En studie utförd av en ekonomiskt och
politiskt oberoende organisation i
USA visar att landet inte alls har för-
berett sig för katastrofer som pande-
misk influensa, bioterrorism eller
naturliga katastrofer. Av alla delstater
får endast Oklahoma godkänt! I Stor-
britannien är det inte bättre: bara 24 %
av stora akutmottagningar har isole-
ringsrum för infekterade patienter.
Fast offer för bioterrorism har i alla
fall sjukhus att köa utanför, till skill-
nad från överlevande från ett kärnva-
penanfall.
Ready or Not? Protecting the pub-
lic’s health from diseases, disasters,
and bioterrorism 2006. Trust for
America’s Health
www.healthyamericans.org
Oklahoma, OK: emergency prepa-
redness in the USA (editorial). The
Lancet 2006;368(9554):2186
Anathallee M. et al. Emergency
departments (EDs) in the United
Kingdom (UK) are not prepared for
emerging biological threats and bio-
terrorism. Journal of Infection
2007;54(1):12-17.
Läkare mot kärnvapen/Læger mod kernevåben 2007:108
26
A tale of radium, love, and
death
Per Olov Enquists bok om Blanche
och Marie Curie får lysande recensio-
ner i the Lancet: “...there would seem
no reason not to buy it and read it
instantly”. Recensenten prisar den
inblick Enquist ger av den moderna
tidens intåg med Marie Curie, Ein-
stein, Freud - och radium.
The Lancet
2006;368(9554):2201-2202.
Sverige: SIPRI
Årsboken 2006 från fredsforsknings-
institutet SIPRI har sammanfattats på
flera språk, bl.a. svenska, och åter-
finns på SIPRI:s hemsida.
www
.sipri.or
g
Sverige: Jan Eliasson ser
tillbaka på livet I FN
”global issues in today’s world are not
only global; they very much are natio-
nal and even local to an equally strong
degree.” —- “This means that interna-
tional decisions have a strong dome-
stic impact and that national decisions
have international repercussions to a
larger degree than ever before.”
“The digital divide is a fact – there
are more computers in New York than
in all of Africa.”
“My point with this is that we have
strong reasons to strengthen, to put it
simply, good globalisation but equally
strong reason to combat the bad glo-
balisation.”
“We must develop strategies to deal
with weapons of mass destruction, ter-
rorism and organized crime. Right
now we run the risk of loosing control
over these fatal global dangers. We
have to deal with them both separate-
ly and as inter-twined. We urgently
need to revive or update the elements
of the Non-Proliferation Treaty. We
need to deal both with the manifesta-
tions of terrorism and with the condi-
tions which help recruitment of new
terrorists. And we must stop the can-
cerous growth of organized crime
which undermines not only the rule of
law but democracy itself.”
Tal vid SIPRI:s 40-årsjubileum
http://anniversary
.sipri.org/speeches/
eliasson.html
DLMK:s sekretariat:
c/o Povl Revsbech
Tlf. 86 26 47 17
E-mail: revsbech@dadlnet.dk
Medlemskab opnås ved indbetaling af års-
kontingent på Giro 8 03 91 00
300 Dkr for læger og pensionister
100 Dkr for studenter
200 Dkr for støttemedlemmer
DLMKs hjemmeside:www.dlmk.dk
Formand:
Povl Revsbech
Langdalsvej 40, 8220 Brabrand
Tlf. 86 26 47 17
E-mail: revsbech@dadlnet.dk
Bestyrelsesmedlem:
Anton Aggernæs
Godthåbsvej 22, 4. tv
2000 Frederiksberg
Tlf. 38 34 35 07
E-mail: aggernaes.a@dadlnet.dk
Deputy councillor:
Jacob Obbekjær
Lundedammen 42, 2605 Brøndby
Tlf. 36 75 13 10
E-mail: obbekjar@dadlnet.dk
Deputy councillor, redaktør:
Klaus Arnung
Kæmpehøjvej 3, 2950 Vedbæk
Tlf. 45 66 11 81
E-mail: k.arnung@dadlnet.dk
Kasserer:
Niels Dahm
Hovedvej 14, Avernakø, 5600 Fåborg
Tlf. 62 61 83 61
E-mail: dahm@avernak.dk
DLMK:s
Bestyrelse
International councillor:
Lars Folmer Hansen
Dalmosevej 23
2400 København NV
Tlf. 33 15 82 99
E-mail: folmer@dadlnet.dk
International councillor:
Cæcilie Bøck Buhmann
Refnæsgade 53, 3. tv
2200 København N
Mobil-tlf. 26 18 95 06
E-mail:
cbuhmann2002@yahoo.com
Läkare mot kärnvapen/Læger mod kernevåben 2007:108
27
SLMK:s STYRELSE
2007 – 2008
Ordförande:Frida Sundberg, Norra Ågatan 5B,
416 49 Göteborg, tel 031-700 88 08,
e-post: frida.sundberg@slmk.org
Vice ordf:Martin Tondel, Lekparksvägen 2,
582 75 Linköping, tel 013-39 64 74,
e-post: martin.tondel@slmk.org
Leonore Wide, Ljuskärrsvägen 35,
133 31 Saltsjöbaden, tel 08-717 65 17,
e-post: leonore.wide@slmk.org
Sekreterare:Meit Krakau, Danarövägen 19,
182 56 Danderyd, tel 08-753 13 50,
fax 08-755 78 55,
e-post: meit.krakau@slmk.org
Co-presidentGunnar Westberg, Solbänksgatan 9,
IPPNW413 19 Göteborg, tel. 031-82 86 92 (b),
mobiltel 0762-17 30 23
e-post: gunnar.westberg@slmk.org
Övriga
Ordinarie
Hans Levander, Vårdkasvägen 11, 756 55 Uppsala,
tel 018-32 43 47, fax 018-32 00 84,
e-post: hans.levander@slmk.org
Monika Palmgren, Slottsvägen 6, 169 69 Solna,
tel 08-578 354 28 (a), e-post: monika.palmgren@slmk.org
Sara Smedegård, Geijersgatan 20C, 652 18 Karlstad,
tel 054-10 12 02, mobiltel 0702-15 80 17
e-post: sara.smedegard@slmk.org
Martina Grosch, Erikstorpsgatan 6, 4 tr, 217 54 Malmö,
mobiltel 0739-08 85 29, e-post: martina.grosch@slmk.org
Camilla Mattsson, Flogstavägen 87 B,
752 72 Uppsala, tel 018-46 36 96
e-post:camilla.mattsson@slmk.org
Vendela Englund-Burnett, Mimergatan 13,
654 60 Karlstad, tel + fax 054-21 29 42,
e-post: vendela@slmk.org
Johannes Norberg, (Studentrepresentant)
Fysikgränd 33:310, 907 31 Umeå, tel 070-275 42 22,
e-post: johannes.norberg@gmail.com
Suppleanter
Gösta Alfvén, Svartensgatan 20, 116 20 Stockholm,
tel 08-643 47 02 + fax efter telefonanmälan
e-post: gosta.alfven@slmk.org
Mats Hogmark, Gruvgatan 33, 791 62 Falun,
tel 023-138 18, mobiltel 0709-515 272,
e-post:mats.hogmark@slmk.org
Nelli Jonasson-Filippova, Madlyckevägen 24,
542 32 Mariestad, tel 0501-474 62,
e-post: nelli@slmk.org
Anna Jones, Önsbacken 13, 791 94 Falun,
tel 023-180 90, e-post: anna.jones@slmk.org
Jan Larsson(Infobladsansvarig),
Linnégatan 2G, 753 32 Uppsala, tel 018-14 62 12,
e-post: jan.larsson@slmk.org
Bengt Lindell(IT/kommunikationsansv),
Bättre Tiders Gränd 18, 393 59 Kalmar,
tel + fax 0480-201 84, mobiltel 070-647 23 47
e-post: bengt.lindell@slmk.org
Anneli Schmauch, Språkgränd 1, 907 33 Umeå,
tel 090-19 91 48, fax 090-785 17 17 (a),
e-post: anneli.schmauch@slmk.org
Annika Rydberg, Fredrikshögsgatan 1, 903 36 Umeå,
tel 090-77 64 99, e-post: annika.rydberg@slmk.org
Karin Stenstedt, Alviksvägen 17, 167 53 Bromma,
tel 08-25 56 38, e-post: karin.stenstedt@slmk.org
Christina Vigre Lundius, Håkantorpsmölla,
284 91 Perstorp, tel 0435-347 31, fax 0435-353 27,
e-post: christina.vigre.lundius@slmk.org
John Henriksson, Järnvägsgatan 17, 824 43 Hudiksvall,
tel 0650-311 95, mobiltel: 0733-42 31 10
e-post: john.henriksson@slmk.org
Revision
Auktoriserad revisor
Jan Anders Nilsson, Öhrlings PricewaterhouseCoopers,
Box 1215, 251 12 Helsingborg, tel 042-37 72 00,
e-post: jan-anders.nilsson@se.pwc.com
Auktoriserad revisor, suppleant
Jonas Grahn, Öhrlings PricewaterhouseCoopers,
Torsgatan 21, 113 97 Stockholm, tel 08-555 330 00,
e-post: jonas.grahn@se.pwc.com
Föreningsrevisor
Ylva Stjernholm-Vladec, Tomtebogatan 10, 2tr,
113 39 Stockholm, tel 08-31 63 81
Föreningsrevisor, suppleant
Kristina Olofsson, Varvsgatan 3b, 824 50 Hudiksvall,
tel 0650-102 56, e-post: kristina.olofsson@slmk.org
Kassör och kanslichef:
Klas Lundius, Håkantorpsmölla, 284 91 Perstorp,
tel 0435-351 58, fax 0435-353 27, mobiltel 070-520 83 58
e-post: klas.lundius.@slmk.org
Valberedning:
Carin Odhner, (sammankallande)
Sturevägen 30, 182 74 Stocksund,
tel, 08-755 50 29, e-post: carin.odhner@sll.se
Thomas Silfverberg, Gustafsvägen 4, 169 58 Solna,
tel, 08-27 86 11, e-post: thomas.silfverberg@slmk.org
POSTTIDNING B 03
Avsändare:
SLMK, c/o Lundius
Håkantorpsmölla
284 91 PERSTORP
Sweden
Begränsad
eftersändning
Vid definitiv eftersändning
återsänds försändelsen med
nya adressen på baksidan
SLMK-delegation besöker Iran
Läs mer på sid 17
Dr Shahriar Khateri förevisar foton av nervgasskadade
militära och civila offer från Iran-Irak-kriget 1980-88.
Fredsmuseet vid SCWVS i Teheran. Foto: Kristina Levander.
Fredsseminarium med SLMK / IPPNW vid
Society for Chemical Weapons Victims
Support. Grunden läggs för bildandet av
PSR-Iran. Foto: Kristina Levander.
Iranska medicinstudenter
flockas med intresse kring
Wenjing Tao från SLMK för att
höra mer om Nuclear Weapons
Inheritance Programme.
Foto: Kristina Levander.
Skolungdomars appell: Act Locally - Share Globally
Foto: Kristina Levander.
