Text från PDF
Informationsblad – Svenska läkare mot kärnvapen (SLMK) – Danske læger mod kernevåben (DLMK)
Newsletter – The Swedish and Danish Sections of IPPNW,
International Physicians for the Prevention of Nuclear War
Nr 100 MARS 2005
Läkare mot kärnvapen
Læger mod
kernevåben
Läs om en viktig och välbesökt konferens
i Stockhom 25–27 februari där Hans Blix var en av huvudtalarna
Reaching Nuclear Disarmament –
New Challenges and Possibilities
2Läkare mot kärnvapen/Læger mod kernevåben 2005:100
SLMK
Svenska Läkare mot Kärnvapen
Informationsblad nr 100, mars 2005
ISSN: 1400-2256 Upplaga: ca 6 000 ex
Ansvarig utgivare:Red för detta nr:Tryckeri:Grafisk red. & formgivn:
Jan LarssonJan Larsson ochPerstorps Tryckeri ABA Stenbergs Text & Form AB
Linnégatan 2 GUlf KönigPerstorpBox 52
753 32 UPPSALA590 70 LJUNGSBRO
Tel 018-14 62 12Tel + fax: 013-651 81
E-post:E-post: anita.stenberg@slmk.org
jan.larsson@slmk.org
Manusstopp för nästa nr (101): 1 maj, 2005
Manus till nästa nr skickas till: Jan Larsson (adress ovan)
Prenumerationsärenden handläggs av kansliet i Perstorp, adr se sid 3.Tryckt på miljögodkänt papper.
Författaranvisningar
Redaktionen välkomnar manuskript
som behandlar SLMKs/DLMKs ar-
betsområde. Skriv med dubbelt rad-
avstånd, max fem A4-sidor. Bidragen
tas dock helst emot via e-post, som bi-
fogat Word-dokument. Det går även
bra att skicka texten på diskett/cd. Bi-
foga gärna foton, allrahelst digitala
bilder med hög upplösning. Pappers-
kopior går också bra. Fäst inga gem på
fotona och skriv inget på dem, ej hel-
ler på baksidan – sätt istället en num-
meretikett på baksidan och bifoga
bildtext separat. Skicka gärna med ett
foto av författaren/författarna. Redak-
tionen förbehåller sig rätten att redi-
gera och korta bidragen. Tiden från
manusstopp till postdistribution har
kortats till en månad för att tidningens
innehåll ska bli färskare. Detta kräver
att tidpunkten för manusstopp iakt-
tas strikt.
DLMK/SLMK –
presentation
Läkare mot kärnvapen är en kvar-
talstidskrift som ges ut av föreningen
Svenska läkare mot kärnvapen
(SLMK) och Danske læger mod
kernevåben (DLMK). SLMK har
ca 5 000 läkare, medicinstudenter
och stödpersoner som medlemmar;
DLMKs medlemsantal är ca 475. För-
eningarna är de svenska och danska
grenarna av International Physi-
cians for the Prevention of Nuclear
War (IPPNW) med ca 150 000 läkare
i ca 50 länder som medlemmar.
SLMK, DLMK och IPPNW är poli-
tiskt och religiöst obundna organisa-
tioner med målet att avskaffa kärnvap-
nen genom att sprida saklig informa-
tion om kärnvapnens medicinska ef-
fekter. IPPNW har huvudkontor i
Boston och leds av två ordföranden
(”co-presidents”).
Utgivningsplan
Nr Manusstopp Distribution
101 1/5 -05juni
102 1/9 -05oktober
103 30/11 -05december
104 1/2 -06mars
Summary in English
affiliates gathered to discuss around
this issue. An effort will be made to
create a document on IPPNW policy
that will be put forward for decision at
the next IPPNW world congress in
Helsinki.
Reaching Nuclear Disarmament –
New Challenges and Possibilities was
the theme of a conference in February
in Stockholm. Key note speaker was
Hans Blix. Conference participants
– Like all other empires, the US will
also fall apart in due time – this is the
provoking message from Chalmers
Johnson, emerite professor of interna-
tional studies, commenting on US fo-
reign policy of today. Read Claes
Andreassons article on US militarism.
Is there a common goal of IPPNW to-
day? Gunnar Westberg, co-president
of IPPNW reports from an IPPNW re-
treat, where members from several
Omslaget
Omslagsbilden visar ett vintrigt
Stockholm, säte för en viktig, välbe-
sökt konferens om kärnvapennedrust-
ning och icke-spridning. Läs på sidor-
na 10–15.
Foto:F Sundberg och Ch Vigre
Lundius.
❦
received a wealth of important infor-
mation on nuclear disarmament and
nuclear proliferation.
The complicated situation in Kashmir
and the nuclearization of South Asia
is discussed at depth in an article by
Pakistani student Faisal Yousaf, at
present student at the University of
Gothenburg.
ULF KÖNIG
JAN LARSSON
Läkare mot kärnvapen/Læger mod kernevåben 2005:1003
INNEHÅLL NR 100
AKTUELLA
SLMK-ADRESSER M M
SLMKs ordförande
Frida Sundberg
Södra Strandvägen 1A
832 43 Frösön
Tel: 063-12 74 20
E-post:
frida.sundberg@slmk.org
Kanslichef
Klas Lundius
Håkantorpsmölla
284 91 Perstorp
Tel: 0435-351 58
Fax: 0435-353 27
Mobiltel: 070-520 83 58
E-post:
klas.lundius@slmk.org
Medlemsreg o bokföring
Margareta Gustafsson
Tel: 0435-351 58
Fax: 0435-353 27
E-post:
margareta.gustafsson@slmk.org
Kansli för
Stockholmsregionen
Annika Rådberg
Svenska Läkarförbundet
(Villagatan 5), Box 5610
114 86 Stockholm
Tel: 08-790 33 05
E-post: annika.radberg@slf.se
Läkarfonden för
Förebyggande av
Kärnvapenkrig
Postgiro: 90 10 90 – 1
Medlemsavgift 2005:
275 kr resp 100 kr (stud),
sätts in på pg 90 10 90 – 1
Prenumeration på ”Läkare
mot kärnvapen” ingår.
SLMKs hemsida:
www.slmk.org
IPPNW:s hemsida:
www.ippnw.org
* * *
Landsnummer – telefon:
Sverige: 0046 -
Danmark: 0045 -
Krafter och motkrafter4
Ledarsida – Frida Sundberg
Är det något fel med IPPNW?5
Frågan ställs av Gunnar Westberg
Nedrustning er gammeldags!6
Referat af møde i UM’s kontor for Sikkerhedspolitik.
Anton Aggernæs og Povl Revsbech
Kärnvapenavrustning – en förutsättning7
för hållbar utveckling
Frida Sundberg om ”Borgmästare för fred”
Dialoger i Bryssel7
Referat från mötena med NATO-representanter respektive
EU-parlamentariker av Frida Sundberg
Kashmir in Nuclear South Asia:8
Implications and Threats
Faisal Yousaf diskuterar situationen i Kashmir och Sydasien
REACHING NUCLEAR DISARMAMENT –
New Challenges and Possibilities10
Karin Stenstedt referrerar från Nätverket för Kärn-
vapennedrustnings viktiga konferens i Stockholm i februari
Konferensen i bild12
Taktiska kärnvapen i Europa –
rapport från en workshop14
Meit Krakau har skrivit rapporten
Verifikation och rapportering –14
Andreas Persbo (VERTIC) om läget idag
Leonore Wide sammanfattar hans föredrag
NPT – nu och i framtiden15
Rhianna Tyson redogjorde för detta. Leonore Wide refererar
Hur få NPT universellt accepterat?15
Den frågan försökte Sverre Lodgaard svara på i sitt
föredrag på konferensen. Leonore Wide rapporterar
”Militarismen i USA stärks”16
Det konstateras i denna artikel av Claes Andreasson.
Han citerar uttalanden från flera, väl insatta personer
SLMK:s Bancosparare bidrog med drygt
469 000 kronor till föreningen år 200418
Klas Lundius berättar om utdelningen till SLMK och
Humanfondens utveckling under året
Fasthold målet, men opdatér midlerne18
Kommentar af Claus Hancke, DLMK
Svenska Tandläkare mot Kärnvapen19
Föreningsinformation
Internationell utblick20
Redaktör Inge Axelsson
DLMKs Bestyrelse22
SLMKs styrelse 2004–200523
AKTUELLA
DLMK-ADRESSER:
Se sid 22.
4Läkare mot kärnvapen/Læger mod kernevåben 2005:100
Ledare Ledare
Krafter
och motkrafter
Jag är glad att jag inte är diplomat. Det
verkar vara besvärligt. Att vara doktor
är också knepigt och utmanande
ibland, men det är i alla fall så att när
man ser ett problem får man uttala det,
söka en diagnos och, ibland, en lös-
ning på problemet. Ofta rätt upp och
ner. Ibland med lite mer snirkliga me-
toder.
I maj skall experter och diplomater
samlas för en översynskonferens an-
gående icke-spridningsavtalet för
kärnvapen, det s.k. NPT. Många fri-
villigorganisationer (NGOs) kommer
också att närvara för att utöva tryck på
processen.
NPT, som är en produkt av den poli-
tiska situationen på 60-talet, bygger
på ett köpslående omkring tre fakto-
rer; icke-spridning av kärnvapen, ned-
rustning och alla staters rätt till fredlig
kärnkraft. Därom råder inget tvivel.
Så långt är alla ense. Sen kommer
kruxet.
Icke-spridning betyder att ingen an-
nan än de fem som omnämns i avtalet
som kärnvapeninnehavande stater får
skaffa kärnvapen. Vad skall man då
göra med dem som inte valt att vara
med på avtalet, utan istället skaffat
kärnvapen? (Indien, Israel och Pakis-
tan). Eller sådana som trots att de skri-
vit under struntar i alltihopa och säger
att de har kärnvapen i alla fall, dvs
tummat på något med fingrarna i kors
bakom ryggen. (Nordkorea).
Vad nedrustning betyder ter sig för
mig ganska uppenbart, men så är det
tydligen inte för vissa andra. För mig
betyder det att man förstör vapen på
ett organiserat sätt så att ingen kom-
mer till skada. För att alla skall känna
sig säkra bör man göra detta på ett öp-
pet sätt, så att alla vet vad som händer
(och inte händer!) och på ett sådant
sätt att det inte går att plocka ihop vap-
nen igen. Om någon kliver på en buss
med älgstudsaren i högsta hugg känns
det antagligen riktigt ruggigt om
bössan är osäkrad och gissningsvis
laddad. När så geväret säkras vågar
man kanske andas. Om sedan skotten
och slutstycket plockas ur så kanske
medpassagerarna vågar börja prata.
Varje älgjägare vet dock att det går
ganska fort – men ibland ändå för
långsamt – att få vapnet i brukbart
skick igen. Först när bössan lämnat
bussen känns det bra. Upplysningsvis:
kärnvapen är farligare än älgstudsare.
Inte ens fredlig kärnkraft tycks kunna
definieras på ett entydigt sätt. (Vad
händer egentligen i Iran?)
Nåväl, nästan alla jordens länder skall
nu samlas för att köpslå kring detta.
En del säger att avtalet är i kris, andra
vill inte säga det, av rädsla för att nå-
gon skall tro att man är villig till en
sämre uppgörelse bara för att rädda
avtalet. (se Atlanta consultation II on
the future of NPT s. 6). Det verkar
svårt att vara diplomat. Verkar likna
att vara bilhandlare eller illusions-
artist. Lättare att vara doktor – är pa-
tienten sjuk så är han. Har han en far-
lig livsstil måste man hitta sätt att
hjälpa patienten att ändra beteende
även om det är svårt. Men det är klart
– lämnar patienten mottagningen är
det ju svårt att fortsätta diskussionen
...
Det är här vi som NGOs har en viktig
funktion att fylla. Vi måste, med
dårars envishet, marknadsnasares
gälla stämma och gycklares glada
miner fortsätta att påminna om nöd-
vändigheten att gå vidare i kärnvapen-
nedrustningen. Vi kan inte låta kärn-
vapenmakterna komma undan med
sina nyspråkliga konstruktioner
(”counter-proliferation”). Vi måste
våga peka på dem som bryter mot nå-
gon av de tre grundpelarna i NPT, och
ropa ”men kejsaren är ju naken”. Vi
måste inte vara otrevliga, men åtmins-
tone ärliga.
Den 25–27 februari samlades vi, re-
presentanter för ett stort antal NGOs,
från hela världen, i Stockholm för att
förbereda oss inför översynskonfe-
rensen. Vi är mycket tacksamma för
det ekonomiska stöd från svenska ut-
rikesdepartementet som gjorde NGO-
konferensen möjlig. Vi hoppas att UD
ger oss lika stor anledning att tacka
dem för deras insatser efter översyns-
konferensen! För deras uppgift är vik-
tig. De skall försvara nio miljoner
svenskars (och några miljarder an-
dras) rätt till en kärnvapenfri värld.
Det är det jag skulle vilja kalla ett
svårt jobb.
Den tyngsta uppgiften har dock kärn-
vapenstaterna, eftersom det är de som
måste inse att det är dags att avskaffa
kärnvapnen. Nu!
FRIDA SUNDBERG
Ordförande SLMK
frida.sundberg@slmk.org
Läkare mot kärnvapen/Læger mod kernevåben 2005:1005
Vad står IPPNW för idag, egentligen?
Det finns det många olika meningar
om. I SLMK arbetar vi med att för-
hindra kärnvapenkrig, i enlighet med
den ursprungliga målsättningen för
IPPNW (se rutan nedan). I de flesta
andra nationella föreningar inom fe-
derationen IPPNW har man en bre-
dare målsättning. Denna uttrycktes i
de formuleringar som antogs vid kon-
gresserna i Stockholm 1991 och i
Mexico 1993. Många menar att arbe-
tet mot kärnvapen fordrar att man ar-
betar mot alla krig, bland annat därför
att dessa kan utveckla sig till kärnva-
penkrig. Man bör därför också arbeta
mot orättvisor, fattigdom och sjukdo-
mar som kan leda till krig. Detta reso-
nemang är inte logiskt: Fattigdom och
konflikter i fattiga länder leder inte till
kärnvapenkrig.
Andra menar att det är militarism och
supermaktens behov av kontroll av
världen och råvarutillgångarna som
orsakar kärnvapenhoten. Att diskutera
den uppfattningen fordrar en politisk
analys där läkare inte har större tro-
värdighet än andra medborgare.
Dessa frågor återkommer på olika sätt
vid varje möte i styrelsen för IPPNW.
Mycket tid och energi har gått åt till
att försöka formulera och diskutera
dessa frågor. Strukturella problem i
föreningen har också orsakat mycket
debatt.
Vid kongressen i Beijing hösten 2004
beslöt styrelsen för IPPNW att man
skulle ordna ett ”Renewal Retreat”.
Detta ägde rum i London den 25–27
februari. Tjugo erfarna medlemmar
av IPPNW och fyra IPPNW-stu-
denter, också med mycket erfarenhet,
jobbade intensivt. En mycket kunnig
och engagerad organisationskonsult
ställde upp gratis för oss.
Sex olika formuleringar av vår mål-
sättning formulerades, plus en del va-
riationer och tillägg. För- och nackde-
lar gick vi igenom med stor noggrann-
het. Ett tiotal modeller för hur federa-
tionen och dess nationella föreningar
skulle kunna vara organiserad arbe-
tade vi också fram. Alla dessa mål-
formuleringar, organisationsmodeller,
ledningsstrukturer och vägar för be-
slutsfattande och ansvarighet diskute-
rades.
Till slut överlämnades de något ned-
skurna förslagen till det verkställande
utskottet för IPPNW, som därefter
lämnade dem vidare som arbetsupp-
gifter för några personer som skall
formulera förslagen tydligare. Sedan
fortsätter diskussionen, samt uteslut-
ningen av de mindre bra förslagen, på
en webbsida öppen för deltagarna
i denna ”Retreat”. Styrelsen för
IPPNW skall sedan vid sitt samman-
träde i september 2005 bestämma sig
för vilka förslag som skall föreläggas
IPPNW:s Internationella Råd (Coun-
cil) vid nästa internationella kongress,
i Helsingfors 7–10 september 2006.
En omfattande förändring av fören-
ingens ledningsstruktur kan bli följ-
den. Däremot är jag osäker på om man
kan komma fram till enighet om bättre
formuleringar av våra mål.
Låter detta jobbigt? Det var det, arbet-
samt, nästan plågsamt i sin grundlig-
het. Men kanske nödvändigt. Kanske
kan vi komma att inse att mångsidig-
heten i föreningens olika målsätt-
ningar kan vara en resurs, en rikedom.
Och troligen kan vi bli av med några
av de problem som i flera år hindrat
oss från att koncentrera oss på de vik-
tiga uppgifterna: Att finna nya vägar
för föreningens arbete som är att för-
hindra krig, särskilt kärnvapenkrig.
Och jag kan försäkra att det finns en
hel del förslag på nya projekt och nya
arbetsuppgifter.
Egentligen är IPPNW en både unik
och effektiv organisation. Unik, där-
för att den är den ena av två (den andra
är Läkare utan gränser) stora interna-
tionella frivilliga läkarorganisationer
som talar om läkarens kall, om läka-
rens uppgift i samhället. Effektiv, när
vi med en minimal stab och hängivna
medlemmar lyckas skaffa oss respekt
och trovärdighet och vi når med våra
argument många beslutsfattare inom
kärnvapenområdet. Däremot lyckas vi
inte just nu skaffa oss uppmärksamhet
i media.
Tyvärr medförde denna samling för
IPPNW också att jag inte kunde delta i
den mycket värdefulla kärnvapen-
konferensen i Stockholm som pågick
samtidigt.
GUNNAR WESTBERG
gunnar.westberg@slmk.org
President i IPPNW
IPPNW shall be a non-partisan international federation of physician
organizations dedicated to research, education and advocacy relevant
to the prevention of nuclear war.
Den ursprungliga målsättningen för IPPNW från 1982
... To this end, IPPNW shall seek to prevent all wars, to promote non-
violent conflict resolution, and to minimize the effects of war and the
preparations of war on health, development and the environment.
Tillägg till målsättningen antaget vid kongressen i Mexico 1993
(SLMK:s) syfte är att sprida kunskap om kärnvapnens medicinska
effekter samt att genom vetenskaplig forskning bidraga till denna
kunskap.
Portalparagraf för Svenska Läkare mot Kärnvapen
Är det något fel
på IPPNW?
6Läkare mot kärnvapen/Læger mod kernevåben 2005:100
Den 21. januar 2005 var vi (Anton
Aggernæs og Povl Revsbech) til møde
i Udenrigsministeriet for at diskutere
NPT (Ikke-spredningstraktaten) og
tilhørende problemer i anledning af
den forestående 5-årige Review-kon-
ference, som afholdes primo maj i år i
New York. Vi mødtes med chefen for
sikkerhedskontoret, Jesper Vahr. Mø-
det var kommet i stand efter at Povl
havde sendt brev til Udenrigsminister
Per Stig Møller.
Anton startede med at spørge, hvorfor
ordet nedrustning var strøget fra kon-
torets navn. Jesper Vahr svarede, at
det var af praktiske hensyn idet UM i
høj grad benytter forkortelser for de
forskellige kontorer ved intern kom-
munikation.
Jesper Vahr gjorde opmærksom på, at
NPT består af 3 søjler. Det drejer sig
om Ikke-spredning (af atomvåben),
den fredelige udnyttelse af atomkraft
og endelig den atomare nedrustning.
Hvor hovedvægten i de tidligere NPT-
konferencer havde været på nedrust-
ningsdelen, ligger hovedvægten nu på
ikke-spredningen af atomvåben. Han
brugte Iran som eksempel på dette og
nævnte de forskelle, der er mellem
den europæiske og den amerikanske
tilgang til Iran’s ambitioner om at
fremstille atomvåben. De europæiske
lande har klart valgt en diplomatisk
linie, som har givet resultat i form at
en aftale, hvori Iran afholder sig fra at
oparbejde beriget uran og at tillade in-
spektioner fra FN’s atomenergiagen-
tur. USA har derimod valgt en truende
linie, men har nu bøjet af efter at
europæernes aftale med Iran kom på
plads.
rende ny atomdoktrin men om en
nødvendig militær løsning til nye ti-
ders udfordringer, og at der ikke var
grund til at nære de bekymringer, som
vi havde!
Om de manglende medlemskab af
NPT fra Israel, Indien og Pakistan
sagde han, at der til stadighed foregik
pres på i hvert fald Indien og Pakistan
for at de skal tilslutte sig, og at deres
status som de-facto atommagter ikke
automatisk giver dem adgangsbillet til
”det magtfulde selskab”. Om Nordko-
rea sagde han, at dette lands ambitio-
ner om at fremstille atomvåben måtte
ses i relation til at landet føler sig truet
udefra .
Det er endnu ikke afgjort, hvem der
skal repræsentere Danmark på NPT-
konferencen, men vi var velkomne til
at få det oplyst i april måned.
Alt i alt var der en venlig stemning
under mødet, men kontorchefen ud-
viste ingen sympati med kravet om
Abolition Now (”Afskaffelse NU af
atomvåben”). Han var heller ikke
utilfreds med den nye amerikanske
atomdoktrin. Mødet kan således kun
betegnes som delvis vellykket.
ANTON AGGERNÆS og
POVL REVSBECH
Efterskrift: Jeg synes ikke, at kon-
torchefen har ret i at betegne NAC
udtalelsen fra 2004 som værende
væsentlig anderledes og ”midtsøgen-
de” i forhold til udtalelsen fra 2003.
Enhver kan gå ind på
www.wagingpeace.org/articles
og danne sig sit eget indtryk.
PR
Nedrustning
er gammeldags!
Referat af møde i UM’s kontor for Sikkerhedspolitik.
Omkring de forestående forhand-
linger i New York sagde Vahr, at der
som sædvanligt (!) ikke var grund til
optimisme. På det seneste forbere-
dende møde (Prep-Com) var man ikke
kommet længere end til at diskutere
procedure! Han havde dog noteret sig,
at New Agenda Coalition-landene (Ir-
land, New Zealand, Sydafrika,
Mexico, Sverige, Ægypten og Brasi-
lien) i 2004 i FN’s Generalforsamling
var fremkommet med en mere main-
stream deklaration sammenlignet med
tidlige udtalelser, dvs. at den lægger
sig mere op af, hvad de ”tonean-
givende” lande mener om atomvåben.
Herunder, at det ikke kan nytte noget
at kræve øjeblikkelig nedrustning
(jævnfør kampagnen ”Abolition
Now!”) og at det gælder om ”ikke at
grave grøfterne dybere”. Vedrørende
de danske forberedelser til NPT-
konferencen nævnte han, at det
undersøges i kredsen af EU-lande, om
man kan have fælles holdninger, og at
man ser sympatisk på NGO-kravet om
de-alerting og de-targeting.
Vi nævnte IPPNW’s og DLMK’s be-
kymring omkring den nye amerikan-
ske atomdoktrin Nuclear Posture Re-
view fra 2002, hvori USA forbeholder
sig ret til at bruge atomvåben i form af
mini-nukes og de såkaldte bunker bus-
ters. Vi mener, at atomdoktrinen al-
vorligt sænker tærsklen for anvend-
else af atomvåben, og at dette kunne
tænkes at tilskynde nogle regimer
med nukleare ambitioner til at søge at
anskaffe sig disse. Vahr svarede
hertil, at ifølge nogle Pentagon-folk,
som han havde talt med, var der med
disse projekter ikke tale om en afgø-
Läkare mot kärnvapen/Læger mod kernevåben 2005:1007
Borgmästaren i Hiroshima, Akiba,
driver oförtrutet sin kampanj Borg-
mästare för fred (Mayors for Peace).
Grunden är borgmästarens ansvar för
lokalbefolkningens väl och ve.
I Sverige är endast ett fåtal orter an-
slutna. Konstigt nog. Önskan om
kärnvapennedrustning är inte särskilt
kontroversiell i vårt avlånga land.
Här finns nästan trehundra kommu-
ner. I varje kommun finns åtminstone
någon ansvarig politiker som borde
kunna uppvaktas och tillfrågas om
kommunen kan tänka sig att ställa sig
bakom ett sådant upprop som Akibas.
(I NATO-landet Norge lär 62 kommu-
ner ha anslutit sig!) Tänk att kunna
göra en insats för kommuninnevån-
arnas hälsa som inte kostar mer än lite
god vilja!
Kärnvapennedrustning – är inte det
säkerhetspolitik? Jo, visst. Men det är
också hälsopolitik och miljöpolitik.
Enda sättet att undvika en kärnvapen-
katastrof är avrustning. Nu! På samma
sätt som kommuner infört förbud mot
tomgångskörning för att minska kol-
dioxidutsläppen borde även svenska
kommuner våga uttala sitt stöd för
kärnvapenavrustning!
Kommunledningen har ett ansvar för
att hindra att kommunens invånare ut-
sätts för onödiga risker. Kärnvapen är
ett paradexempel i sin onödighet. Så
länge de finns utgör de en risk, t ex för
utnyttjande vid terroristangrepp eller
hot. Hoten behöver inte vara riktade
mot hemorten för att drabba kommun-
invånarna. Hur många svenskar befin-
ner sig i varje givet ögonblick i en
främmande storstad (London, New
York, Moskva ...) som skulle kunna
tänkas utgöra ett terroristmål?
SLMK stöder denna kampanj och ser
fram emot lokala aktiviteter!
FRIDA SUNDBERG
frida.sundberg@slmk.org
Kärnvapenavrustning –
en förutsättning för
hållbar utveckling
Bryssel är ett av Europas maktcentra.
Dit reste IPPNW i form av Elizabeth
Waterston (brittiska Medact), Sergej
Kolesnikov (ryska IPPNW) och Frida
Sundberg (SLMK). Med på resan var
även Gunnar Arbman, Pugwash och
Vadim Aleksandrovitj Okotja, Aca-
demy of Military Sciences (Moskva).
Mötena ägde rum i februari och det
var två grupper vi skulle träffa. Den
ena bestod av NATO-representanter,
den andra av EU-parlamentariker.
Två helt olika grupper av beslutsfat-
tare, båda viktiga i dagens Europa.
Båda (och fler med dem) fattar beslut
med långtgående konsekvenser för
den världsdel vi bebor.
Mötet med NATO handlade till stor
del om taktiska kärnvapen och be-
rörde små praktiska steg mot en säk-
rare hantering av dessa. Under mötet
gjorde NATO:s representanter full-
komligt klart att NATO är, och tänker
förbli, en kärnvapenallians. IPPNW
kan inte annat än beklaga detta, men
det är viktigt att fortsätta dialogen på
ett konstruktivt sätt.
Vid mötet med EU-parlamentarikerna
diskuterades frågan hur de skulle
kunna få EU att stödja alla de tre
delarna i icke-spridningsavtalet, dvs
såväl icke-spridning som kärnvapen-
nedrustning och fredlig kärnteknolo-
gi. EU:s röst i säkerhetspolitiken är
viktig, och den som talar för EU under
översynskonferensen talar för många
stater och människor! EU, som består
av både kärnvapeninnehavare, NATO-
medlemmar, NAC-länder och andra,
måste ju prata ihop sig före översyns-
konferensen så att ordförandelandet
har en rimlig men inte alltför urvatt-
nad kompromiss att komma med. In-
för fjolårets förberedande möte inför
översynskonferensen tog EU-parla-
mentet ett uttalande till stöd för icke-
spridningsavtalet. Vi hoppas natur-
ligtvis att parlamentet gör så även i år!
FRIDA SUNDBERG
frida.sundberg@slmk.org
Dialoger i Bryssel
8Läkare mot kärnvapen/Læger mod kernevåben 2005:100
Kashmir as a nuclear flash point. The
nuclear tests revived the Kashmir
issue at the UN Security Council. It
should be noted that just two years
ago Kashmir was deleted from the
agenda of the council on the basis of
the ‘five-year formula’ and was re-
stored only after hectic efforts made
by Pakistan. And in 1997 the issue of
Kashmir was missing from the annual
report of the secretary-general to the
UN and a move was under way to dis-
band the UNMOGIP.
In 2004, the EU
established an all party group on
Kashmir in the European parliament.
It is one thing to claim that non-nu-
clear tensions, or even a conventional
conflict, are purely bilateral or South
Asian issues. The discourse over
Kashmir has been internationalized
and it will be a question of how best to
intervene in this internationalized
discourse. Efforts to keep the conflict
bilateral, with the two countries estab-
lishing the proper political and milit-
ary controls, will fail completely.
Kashmir: Turning into
a Nuclear Flash Point
The Kashmir dispute has made the
subcontinent the most dangerous
place. The former US President Bill
Clinton, referred to South Asia as ‘the
most dangerous place on earth’. The
Asian Wall Street Journal went as far
as calling India and Pakistan ‘nuclear
nuisances’ and ‘dangerous pests on
the world stage’. There are a number
of other factors make the situation
particularly precarious. The two
countries share a common border so
that the warning time of nuclear attack
would be virtually zero. Again, the
test sites and other facilities on either
side are so close to the border that if
something went wrong in one of the
states, it could easily affect the other.
There is some reason to doubt whether
the requisite, sophisticated, command
and control systems for nuclear
weapons are possessed by either side.
The dispute over Kashmir has already
sparked three wars before the nuclear-
ization of South Asia. Since the overt
nuclearization of South Asia, the ar-
gument that the ‘chronic Kashmir
conflict could finally trigger a nuclear
war in the subcontinent’ has attracted
great attention from strategic analysts.
There is a general assumption among
strategic thinkers that faced with inva-
sion and military humiliation by India
in a fourth war, Pakistan might resort
to nuclear weapons. To better under-
stand the dynamics of the nucleariza-
tion in the region, one has to analyse
the debate between Nuclear Prolife-
ration Optimists and Nuclear Prolife-
ration Pessimists.
The two schools provide competing
assessment of the likely consequences
of the South Asian nuclearization.
Representing the optimist school
Kenneth Waltz for example argues
that the presence of nuclear weapons
makes states exceedingly cautious.
Why fights if you can’t win much and
might lose everything? This school of
thought has been convinced that the
nuclear weapons capabilities of India
and Pakistan have helped to stabilize
their relations in recent years. It is
difficult to see how the escalation of
the conflict over Kashmir could have
been avoided were it not for the two
countries fear of nuclear escalation.
Devin Hagerty notes that the past
practice in South Asia indicates that in
the area of crisis stability the logic of
nuclear deterrence is more robust than
the logic of non-proliferation. Ac-
cording to him, the 1990 Indo-Pak
crisis lends further support to the
already impressive evidence that the
chief impact of nuclear weapons is to
deter war between the possessors.
Maj.Gen. Ashok K. Mehta points out
that the overt nuclear capability
Kashmir in Nuclear South Asia:
Implications and Threats
K
ashmir is central to India-
Pakistan relations and secur-
ity paradox in South Asia.
The nuclearization of the region has
nuclearized the Kashmir conflict.
Now that India and Pakistan both have
nuclear weapons, dangers posed by a
war over Kashmir have hugely
increased. In a recent study, the US
Intelligence Agency estimated that
more than twelve million Indians and
Pakistanis could be killed – and an-
other seven million injured – in a
nuclear war.
The nuclearization of South Asia has
given interstate tension a more dis-
turbing significance and nuclear
weapons have occupied centre-stage
in the India-Pakistan defence and
security debate. The centrality of nu-
clear weapons in strategic discourse
has entirely changed strategic think-
ing in the region and led many obser-
vers to believe that the India-Pakistan
dispute over Kashmir would perforce
be frozen, as neither country would
risk a confrontation that could escal-
ate to the nuclear level. This assump-
tion however proved erroneous be-
cause of their disagreement when both
countries came very close to a war
twice in 1999 and 2002.
Internationalization of
the Kashmir Dispute
The Kashmir question has now been
internationalized. It has taken the
threat of a nuclear war to crystallize
international attention to the Kashmir
issue. For some three decades India
had more or less successfully estab-
lished Kashmir as a bilateral issue.
Immediately after the nuclear tests,
the P-5 communiqué, G-8 resolution,
UNSC resolution 1172, Sino-Ameri-
can joint communiqué, and Nelson
Mandela’s inaugural address at NAM
summit underlined the centrality of
Läkare mot kärnvapen/Læger mod kernevåben 2005:1009
Nuclear Capabilities in South Asia
INDIAPAKISTAN
WeaponsEnough Plutonium for 60-90 bombsEnough highly enriched uranium
for 15 nuclear weapons
Delivery SystemsJaguar, Mirage, MiG, ShortF-16 and Mirage, Missiles of
and Intermediate range missilesvarious range
SLBM development
ProductionPlutonium production reactorsEnrichment facilities
FacilitiesEnrichment facilitiesPlutonium production development
reached by Pakistan and India has
provided each the strategic equalizer
they required – India with China and
Pakistan with India. The new strategic
balance will enhance stability in the
region once the dust settles and Con-
fidence Building Measures (CBM) are
put in place.
In contrast, proliferation pessimists
worry that nuclear weapons have per-
nicious consequences for sub-contin-
ental security. Looking back at the
history of violent antagonism between
India and Pakistan, Nell Joeck be-
lieves that nuclear weapons capabil-
ities have not created strategic stabil-
ity. Comparing the India-Pakistan
stand-off with the Cold War scenario,
Strobe Talbot reminds that the US and
Soviet Union had more than one
narrow escape. India and Pakistan
have an ever-lower margin for error
than the US and USSR did over Cuba
and Berlin, if only for geographical
reasons since no ocean separates
them. Moreover the continuation of
planning for a conventional war is an
indication that India and Pakistan
military strategists do not believe in
nuclear stability, with India increasing
its defence budget since 1998.
Nuclear
deterrence by itself does not ensure
peace because the assumption that the
fear of mutually assured destruction is
enough for a stable peace is wrong.
There has been a general consensus
among many Indian defence analysts
that limited war remains a distinctly
possible scenario and that the country
which is able to manage the dynamics
of a limited war, would have a definite
advantage. In fact the ability to fight
and win a limited war where nuclear
weapons are not allowed to enter the
equation is likely to be the hallmark of
successful national strategy in the
future. This limited border war strat-
egy is equally attractive to Pakistan.
In the case of limited war confined to
one theatre of war, Pakistan’s inferi-
ority in conventional weapons and
manpower has never been much of
disadvantage. For instance, Pakistan
did well enough against India when
the two clashed in the Rann of Kutch
in 1965 war as well as during the 1999
Kargil war. Pakistan’s smaller size
becomes a disadvantage only in the
event of an all out conventional war
with India, as in 1965 and 1971. It
seems both Indian and Pakistani
strategists who are in favour of a
limited local border war underesti-
mate the likelihood of a surprise lash-
ing out or escalation under a nuclear
overhang. The lethal cross-border
artillery duels, rising casualties, flared
tempers and sharpened antagonism
collectively may escalate a limited
border war to an all out conventional
war and then possibly to a nuclear
confrontation. Pakistan has officially
rejected India’s proposal of both sides
agreeing to a No First Use of nuclear
weapons. India has taken a unilateral
position of No First Use against nu-
clear weapon state and of No Use
against any non-nuclear weapon state.
This is similar to China’s No First Use
and No Use declarations.
Heading Towards an
Arms Race
Both countries, after having aban-
doned their nuclear ambiguity in the
May 1998 for a declared nuclear op-
erational role, pursue a very active
nuclear and missile program and keep
testing their missiles as an ongoing
process. The huge expenditure on
defence and the nuclear programs are
directly related to the adversarial rela-
tionship between them. For India, nu-
clearization is essential to become a
great power and give it greater free-
dom of action in world politics.
Pakistan’s nuclear policy is essen-
tially reactive to India’s. Through the
development of nuclear capability,
Pakistan seeks a broad strategic equi-
librium with India and a means to gain
international prestige and power. It
considers it an antidote against India’s
hegemonic designs and nuclear capa-
bility is now a central component of
its defence doctrine.
Since the 1998 nuclear tests, there has
been a large increase in Indian milit-
ary spending. India’s nuclear stance
has hardened as revealed in its “Draft
Nuclear Doctrine” (Aug. This draft
makes a mockery of the earlier pos-
ture of “minimality” by recklessly
advocating an open-ended, super-am-
bitious, nuclear arsenal capable of
prompt “punitive retaliation” against
any nuclear adversary state or group
of states. It signifies the beginning of
new arms race in South Asia. India
now seems set for buying a staggering
US$ 100 billion worth of arms over
10Läkare mot kärnvapen/Læger mod kernevåben 2005:100
the next 7 years. Among the new
acquisitions will be fighter planes,
submarines, advanced surveillance
systems (including Phalcon airborne
early warning systems from Israel, 4
of which have now been purchased at
US$ 250 million apiece), and a se-
cond aircraft carrier. There are indica-
tions that India may now purchase the
Patriot or Arrow missile defence
systems. Is so, yet another escalatory
dynamic will come into play. India is
developing a range of nuclear capable
aircraft (Jaguar, Mirage and MiG-27,
and MiG 29). It is also said to be
developing a submarine-launched bal-
listic missile (SLBM) and a new class
of nuclear-propelled submarine that
would carry it. This would give India
a second strike capability, which it
perceives as a need because of the
very short warning time of attack by
Pakistan.
Pakistan is developing missiles and
nuclear capable aircraft (F-16 and Mi-
rage) but its capability and accuracy,
in particular, may be presently insuffi-
cient for a first strike option. Present
Pakistani policy is to reject Indian off-
ers of a no-first-use agreement and
this is because it is not yet prepared to
rule out the first strike option itself.
This in turn is because of Pakistan’s
perception of conventional inferiority.
Conclusion
There is no doubt that the genesis of
instability on the sub-continent and
the present threat of nuclear weapons
use in South Asia lies in the historical
legacy of the Kashmir dispute. The
dispute over Kashmir remains the root
cause of tension between India and
Pakistan. The nuclearzation of the
subcontinent has given inter-state ten-
sion a more disturbing significance.
Faktaruta
Faisal Yousaf kommer från Pakistan, där han studerat internationella
relationer. Han har arbetat på Kashmir Institute of International Relations
och även för FN. Faisal studerar för närvarande i Göteborg.
The nuclear weapons have changed
the entire situation of South Asia and
crisis emerging from the long-stand-
ing Kashmir dispute is not helping
much in stabilizing the situation in the
region. Kashmir issue has acquired a
fundamental position and has become
the focus of international community
regarding regional disputes. One di-
mension of the issue is that now with
the acquisition of weapons of mass
level destruction there may be an in-
crease in the probability of low intens-
ity conventional conflicts as apparent
from the Kargil crisis, the continuing
limited war at Siachin Glacier as well
as frequent border skirmishes. There
is a need for institutionalising a nu-
clear dialogue between India and Pa-
kistan. There should be more trans-
parency in the nuclear doctrine and in
the tests being carried out to avoid any
accidental use of nuclear weapons.
USSR and the US, both nuclear
armed, maintained a dialogue even
when the tension was at its height.
India and Pakistan must do the same.
FAISAL YOUSAF
[Referenser till artikeln kan erhållas
från red.]
Konferensen inleddes på fredagskväl-
len med en paneldiskussion med
Alyson Bailes från SIPRI som mode-
rator. Sedan deltagarna hälsats väl-
komna av Frida Blom, ordförande för
Svenska Freds, inledde således Hans
Nätverket för Kärnvapen-
nedrustning inbjöd till en
mycket välordnad och väl-
besökt konferens i Stock-
holm den 25–27 februari
med deltagare från företrä-
desvis USA och Sverige,
men även från Norge, Fin-
land, England, Belgien, Hol-
land och Italien m.fl. Konfe-
rensen hölls på engelska
och samlade ca 170 delta-
gare. Inledningsföreläsare
var Hans Blix, ordförande i
WMDC. Publikanslutningen
var glädjande stor och den
första kvällen fick mötet
flyttas från ABF-huset till
Immanuelskyrkan för att
alla skulle få plats.
Blix. Han talade över ämnet Nedrust-
ning, Terrorism, Global säkerhet och
började med att försöka besvara frå-
gan, vilka som är de största hoten mot
den globala säkerheten idag. Han lyfte
fram såväl terroristverksamhet som
det faktum att Nordkorea och Iran
sannolikt snart förfogar över kärnva-
pentekniken. Han instämde också i ett
yttrande av Tony Blair – ingenting
skulle kunna motverka terrorismen
bättre än en lösning av Israel-Pales-
tina konflikten.
Reaching Nuclear
Disarmament
– New Challenges and Possibilities
Rapport från en välbesökt konferens i Stockholm
Läkare mot kärnvapen/Læger mod kernevåben 2005:10011
Enligt Blix är risken för ett tredje
världskrig inte stor och inte heller ris-
ken att kärnvapen skall komma till an-
vändning. Han lyfte dock fram att ett
eventuellt regimskifte i Pakistan ter
sig riskfyllt och önskade president
Musharaff framgång och ett långt liv.
Syrien och Saudiarabien såg Hans
Blix inte som några överhängande hot
ur kärnvapensynpunkt. Problematiken
vad gäller Taiwan är ett annat orosmo-
ment.
Vidare tog Hans Blix upp misstron
vad gällde värdet av diverse avtal
som CTBT, och speciellt NPT samt
IAEA:s inspektioner eftersom det nu
visat sig att avtal med lätthet kan bry-
tas och att inspektionerna i t.ex. Iran
visat sig helt otillförlitliga.
Synen på Irakkriget utvecklades ingå-
ende och Blix bekräftade att det ame-
rikanska underrättelseväsendet klart
gick krigsivrarna till mötes. Han
framhöll det positiva i att FN trots in-
tensiva påtryckningar inte lät sig på-
verkas att sanktionera anfallet på Irak.
Vad kan göras för att minska riskerna
för spridning av kärnvapen och att de i
värsta fall till och med kommer till
användning? En annan hållning från
USA:s sida skulle kunna skicka ut po-
sitiva signaler. En ytterst negativ fak-
tor är de signaler USA nu skickar ut
genom att helt i strid med ingångna
avtal proklamera att man avser att ut-
veckla och förbättra sina kärnvapen.
En viktig komponent i förhandling-
arna med Iran och Nordkorea är att
inte hota med krig eller andra repres-
salier utan istället komma med attrak-
tiva och lockande erbjudanden som
kompensation för att de avstår från
kärnvapenuppbyggnad. Detta var nå-
got som Sverre Lodgaard i sitt också
mycket tankeväckande anförande i
påföljande dags panel tryckte mycket
starkt på. Vem vill gå en motpart till
mötes om denne hotar med att skära
halsen av en om man inte fogar sig!?
I panelen deltog förutom Hans Blix
även Merav Datan, tidigare verksam i
IPPNW och nu en av de ledande i
WILPF. Den tredje paneldeltagaren
var Felicity Hill, också knuten till
WILPF, för närvarande doktorand vid
Institutionen för freds- och konflikt-
forskning i Uppsala.
Merav Datan höll ett fint och välba-
lanserat föredrag under rubriken
Reaching Nuclear Disarmament: New
Challenges and Possibilities. Med sin
israelisk-amerikanska härstamning
och som både fysiker och jurist med
akademiska studier i Israel och USA,
är hon en oerhört kunnig person med
en unik kulturkompetens.
Datan pekade först på hur relativa
olika normsystem är och tog upp vad
som inger individer eller stater en
känsla av trygghet. Hon lyfte upp det
falska i föreställningen att absolut
trygghet skulle kunna gå att uppnå och
exemplifierade med den fåfänga för-
hoppningen, att ett starkt kärnvapen-
försvar skulle kunna få ett lands inne-
vånare att känna något slags absolut
trygghet.
Hon gav ett vardagligt exempel: Själv
drar hon sig tydligen inte för att åka
tunnelbana i New York vid alla tider
på dygnet, men har iakttagit att det vid
vissa tidpunkter nästan inte finns
några kvinnor på tågen. Kvinnor före-
ställer sig förstås ändå inte att de häri-
genom uppnår en absolut säkerhet och
trygghet och Merav Datan ställde frå-
gan hur vi (hon syftade väl här på
amerikaner) då kan tillåta våra poli-
tiska ledare att tala om säkerhet i ab-
soluta termer.
Hon tog vidare upp det svåra dilemma
forskare ställs inför, när de inser att
deras fynd kan missbrukas i destruk-
tiva syften och de helst skulle vilja
sadla om, men av sociala skäl inte har
något fritt val, t.ex. på grund av för-
sörjningsplikten mot familjen. Hon
framhöll att många även i USA är yt-
terst negativa till kärnvapen, Holly-
woods och medias glorifiering av
dessa vapen till trots.
Med hänvisning till Hans Morgen-
thau* lyfte Merav Datan fram det för-
WMDCWeapons of Mass Destruction Commission
SIPRIStockholm International Peace Research Institute
CTBTComprehensive Test Ban Treaty
NPTNon-Proliferation Treaty
IAEAInternational Atomic Energy Agency
WILPFWomen’s International League for Peace and Freedom
hållandet, att Sovjets och USAs kapp-
rustning under kalla kriget ytterst
handlade om maktkamp och att detta
förstås också gäller världens stater
idag. Men, vilket är hoppingivande,
majoriteten av världens stater är nega-
tiva till kärnvapen. Detsamma gäller
enligt opinionsundersökningar också
majoriteten av invånarna i kärnvapen-
staterna.
I Felicity Hills tal fäste jag mig sär-
skilt vid avslutningen, där hon cite-
rade Jonathan Dean, tidigare USA:s
förhandlare i kärnvapenfrågor. Han
framhåller i en kommande bok sex
skäl till optimism inför framtiden:
•Avskräckningseffekten av den
enorma manspillan som varit resul-
tat av krigen under de senaste två år-
hundradena.
•Moderna kommunikationer, som
bl.a. medger effektiv nyhetssprid-
ning över hela världen.
•Ökade kunskaper och ökande väl-
stånd.
•Kvinnors ökande engagemang.
•Västvärldens demokratisering.
•Allmänt erkännande av mänskliga
rättigheter.
Konferensen gav mycket värdefull
kunskap och jag rekommenderar att
man läser de olika föredragen i sin
helhet, när de så småningom läggs ut
på SLMK:s hemsida, www.slmk.org.
Leonore Wide och Meit Krakau från
SLMK har, tillsammans med flera an-
dra medlemmar i Nätverket för
Kärnvapennedrustning, lagt ner ett
enormt arbete på att genomföra denna
stora konferens. De förtjänar ett stort
tack!
KARIN STENSTEDT
karin.stenstedt@slmk.org
*Hans Morgenthau (1904–1980):
tysk-amerikansk statsvetare, som beto-
nade maktbalansen i ett anarkiskt inter-
nationellt system.
Reaching Nuclear Disarmament –
Den
Nätve
en
Reac
new
FOTO:
CH VIGRE LUNDIUS
Panelen vid Blix-seminariet. Merav Datan (WILPF), Felicity
Hill, Avd för freds- o konfliktforskning, Uppsala Universitet
och SIPRI:s dir. Alyson Bailes.
Dr Karin Sten
s
paneldeltagar
Workshop 7 , ”Reasons and rationale behind nuclear
weapons acquisition.” SLMK-studenterna Morgan
Munson o Sara Smedegard argumenterar.
”Keynote Speaker”
Dr Hans Blix.
Dr Frida Sundberg,
SLMK:s ordförande, höll
slutanförandet.
Sverre Lodgaard (t v), Norska Utrikesp
tet (NUPI) och Jörgen Persson, svensk
a
pertpanelen.
I
Nätverket för Kärnvapen-
nedrustning, bildat 2001,
ingår ett 15-tal ideella fören-
ingar med inriktning på fred
och nedrustning. Den gemen-
samma plattformen är arbetet
för en kärnvapenfri värld.
New Challenges and Possibilities
n 25 -27 februari arrangerade
erket för Kärnvapennedrustning
n mycket välbesökt konferens
i Stockholm under temat
ching Nuclear Disarmament –
wchallenges and possibilities
stedt (SLMK) (t h) avtackar en av
rna, Merav Datan.
Ambassadör Henrik Salander (WMDC) ledde Workshop 2. ”The
official nuclear weapons states and compliance with the
NPT” SLMK:s student Jenny Immerstrand till vänster.
Tom Börsen Hansen, Pugwash (Dan-
mark) och Faisal Shah, Pakistan, Glo-
balverkstan i Göteborg. Workshop 5.
”Politicians for nuclear disarmament:
Mayors for Peace”
Workshop 7 (se ovan). Prof Kirsten Osen Norge och Dr Leonore Wide,
SLMK, lyssnar på Robert Lastman från Italien.
olitiska Institu-
a UD ingick i ex-
14Läkare mot kärnvapen/Læger mod kernevåben 2005:100
Taktiska kärnvapen i Europa –
rapport från en workshop
Reaching Nuclear Disarmament –
Vi var ett tiotal deltagare från minst
fem länder som bänkade oss till en
workshop om taktiska kärnvapen.
Daniel Nord, sekreterare i WMDC
var diskussionsledare och inledde
med en översikt om kärnvapnen i Eu-
ropa. Vad vet man om läget?
Man vet inte hur många vapen det är
frågan om. Siffrorna är hemliga. Tills
helt nyligen uppskattade man att det
fanns mellan 150 och 200 amerikan-
ska taktiska kärnvapen utplacerade på
NATO-flygbaser i sex länder i Eu-
ropa, ”kärnvapenparaplyet”. Men i en
nyutkommen rapport från NRDC*
görs det troligt att det verkliga antalet
snarare ligger kring 480. Ryssland har
troligen mellan 3 500 och 4 000 tak-
tiska kärnvapen redo för användning,
dessutom ca 3 000–4 000 i lager. Och
så har vi Frankrikes kärnvapen som
inte står under NATO:s befäl.
Det finns inget internationellt avtal
som reglerar de taktiska kärnvapnen.
Det enda som finns är de s.k. presi-
dentdeklarationerna från 1991–1992,
av USA:s George Bush och Rysslands
Gorbachov och Jeltsin. Dessa var en-
sidiga politiska utfästelser och inga
avtal men har ändå fyllt en funktion,
eftersom antalet kärnvapen i Europa
faktiskt har minskat betydligt.
Det finns ingen allmänt vedertagen
definition av taktiska kärnvapen. Ett
tiotal olika definitioner förekommer.
Uttrycket används om kärnvapen som
är tänkta att användas på slagfältet,
med en räckvidd upp till ca 50 mil, till
skillnad från de strategiska kärnvap-
nen, som är tänkta att skickas med
långdistansmissiler. Inte heller stor-
leksmässigt är de definierade, även
om de som regel är mindre än de stra-
tegiska.
Daniel Nord påpekade riskerna för-
knippade med underhållet av kärnvap-
nen. De amerikanska kärnvapnen
måste fraktas till och från USA för
underhåll. På motsvarande vis är det
en ständig trafik med ryska kärnvapen
som transporteras till och från kärnva-
penanläggningar, med allt vad det
innebär av olycksrisker och risker för
att något kommer på avvägar.
Vilka utsikter finns det att bli av
med kärnvapnen i Europa? Kan vi
påverka?
Vi konstaterade att det behövs en klar
definition. Vi önskar ökad transpa-
rens, vi vill få veta vilka vapen som
finns.
På den positiva sidan noterade vi att
det i all tysthet pågår en sorts nedrust-
ning. Ett argument för NATO att be-
hålla kärnvapnen i Europa är ju att
värdländerna önskar ha dem kvar.
Men Grekland lämnade kärnvapen-
samarbetet 2001 och har inte längre
några kärnvapen baserade på sin
mark. I Holland har nu flera riksdags-
ledamöter tagit upp frågan och begärt
att vapnen avlägsnas från holländskt
territorium. Även i Belgien pågår lik-
nande initiativ. Kanske kan fler länder
följa efter?
På den negativa sidan såg vi utveck-
lingen av nya, ”små” kärnvapen med
taktisk roll, inte minst de amerikanska
s.k. bunker busters.
MEIT KRAKAU
meit@slmk.org
*Rapport skriven av Hans Kristensen.
Publicerad i New York Times
9 febr 2005.
www.nrdc.org/nuclear/euro/euro.pdf
Persbo redogjorde för den aktuella si-
tuationen vad gäller verifikation, olika
kontrollåtgärder och rapportering
samt hur olika länder ställer sig till
detta. Kontrollen i icke-kärnvapen-
länderna har blivit bättre. Genom ett
tilläggsprotokoll till IAEA:s överens-
Verifikation och rapportering –
Andreas Persbo
(VERTIC) om läget idag
kommelser har IAEA:s inspektörer
fått bättre tillgång till information och
platser för inspektion. Tilläggspro-
tokollet stärker alltså inspektörernas
kontrollmöjligheter, men det finns
fortfarande många länder som inte
skrivit under det.
Inom EU finns det inte någon generell
enighet kring kärnvapennedrustning
men att man är eniga om att arbeta för
CTBT och FMCT. Sverige har också
tagit upp frågan om ett avtal om No
First Use mellan Ryssland och EU.
LEONORE WIDE
leonore.wide@slmk.org
Läkare mot kärnvapen/Læger mod kernevåben 2005:10015
En rad förslag till förbättringar har
kommit från olika länder och organi-
sationer inför översynskonferensen av
NPT i maj i år:
•Fortsatt arbete med de 13 stegen
från förra översynskonferensen.
•Negative Security Assurances,
NSAs, (om du inte har kärnvapen
ska jag inte använda sådana mot
dig).
•Global Inventory of Fissile Mate-
rial utifrån årliga rapporter.
•Ökat deltagande av NGOs vid över-
synskonferensen.
New Challenges and Possibilities
Den horisontella och vertikala kärn-
vapenspridning* som planeras av
olika länder (Nord-Korea, Iran, USA
m.fl.) är enligt Rhianna Tyson, pro-
jektledare i Reaching Critical Will,
negativt för NPT och hotar att under-
gräva förtroendet för avtalet.
Som positiva faktorer framhöll hon
bl.a. möjlighet till tilläggsprotokoll,
effektivare kontrollmöjligeter och ar-
betet med ett fördrag om klyvbart ma-
terial (FMCT).
Hon varnade för tendensen att betona
icke-spridning på bekostnad av ned-
rustning.
NPT – nu och i framtiden
När det gäller resultat av förhandling-
arna vid NPT-konferensen om artikel
VI, nedrustningsfrågan, tänkte sig
Rhianna Tyson tre möjligheter a) ett
totalt fiasko, b) ett urvattnat dokument
som sänker tilltron till NPT eller för-
hoppningsvis c) ett starkt slutdoku-
ment som kan leda vidare mot en
verklig kärnvapennedrustning.
LEONORE WIDE
leonore.wide@slmk.org
*horisontell spridning: till flera länder;
vertikal spridning: vidareutveckling av
kärnvapnen
Sverre Lodgaard är direktör för
NUPI och har skrivit en rapport till
WMDC: Making the Non-Prolife-
ration Regime Universal. Han disku-
terade hur man skulle kunna få NPT
att bli universellt accepterat. Fyra län-
der står utanför NPT [alla andra är
faktiskt med! förf. anm]: Indien, Pa-
kistan och Israel samt Nordkorea, som
nyligen lämnat avtalet. För Nordkorea
bör gälla att fösöka få landet tillbaka i
NPT. De övriga har för närvarande
inga åtaganden som reglerar kärnva-
penhanteringen.
Sverre Lodgaard anser att frågan kan
och måste lösas genom förhandlingar
där man erbjuder något som för varje
land är attraktivt. För Nordkorea
skulle det räcka med ett erbjudande
tillräckligt för att få landet tillbaka in i
NPT. För de tre övriga länderna skulle
man genom ett tilläggsprotokoll eller
genom unilaterala statements kunna
skapa en situation där de skulle vara
”as if” - medlemmar i NPT. Därige-
nom skulle de få samma åtaganden
och regler bl.a. när det gäller nedrust-
ning, icke-spridning och exportkon-
troll som länderna inom NPT.
I utbyte skulle man kunna erbjuda er-
kännande som kärnvapenstater och
Hur få NPT universellt accepterat?
förbättrad tillgång till teknologi för ci-
vil kärnkraft. Ett problem är förstås att
Israel inte kan bli erkänt utan att ha
erkänt sig ha kärnvapen. Ett erkän-
nande från och av Israel skulle kunna
ge ökad goodwill och en politisk vinst
för landet.
Det finns en del som talar emot att er-
känna dessa tre länder som s.k. offici-
ella kärnvapenstater. Japan kan ha
svårt att acceptera att fler än fem län-
der erkänns ha kärnvapen och kan
komma att vilja ompröva sin ställning
som icke-kärnvapenstat. Japan har
dock i realiteten levt med åtta kärn-
vapenstater och borde, enligt Sverre
Lodgaard kunna fortsätta med det. Ett
annat problem är att ett erkännande
skulle kunna uppfattas som belöning
för felaktigt beteende och skulle dess-
utom kunna ge en statushöjning vare
sig man vill eller ej.
Sverre Lodgaard avslutade med att det
måste vara bättre att ha en policy som
grundar sig på fakta än en som grun-
dar sig på fiktion.
LEONORE WIDE
leonore.wide@slmk.org
CTBTComprehensive Test Ban Treaty
FMCTFissile Material Control Treaty
IAEAInternational Atomic Energy Agency
NPTNon-Proliferation Treaty
NRDCNational Resources Defense Council
NUPINorsk utenrikspolitisk institutt
SIPRIStockholm International Peace Research Institute
VERTICVerification Research Training and Information Centre
WILPFWomen’s International League for Peace and Freedom
WMDCWeapons of Mass Destruction Commission
Uppslagets akronymer
16Läkare mot kärnvapen/Læger mod kernevåben 2005:100
skjuta den från Alaska uppskjutna
”fientliga” missilen. Ett liknande pro-
blem inträffade vid testet i mitten av
december, vilket enligt Missilför-
svarsbyrån berodde på en alltför käns-
lig datormjukvara.
”De senaste två misslyckandena, bör
ses i ett större sammanhang, säger
Stacey Fritz i aktionsgruppen No
Nukes North i Fairbanks, Alaska.
”Den fenomenala kostnaden för dessa
tester, 85 miljoner dollar styck, är
ändå irrelevant i jämförelse med de
verkliga förlusterna: nedrustningsav-
tal som går om intet, liksom möjlighe-
terna att stoppa vapenkapprustningen
efter det kalla krigets slut.”
I budgetförslaget för nästa år minskas
anslaget till missilförsvaret något
(-8,5 %) men ligger ändå kvar i nivå
med vad det gjorde för budgetåret
2004, på 9,5 miljarder dollar.
”Försvarsbudgeten sväller över alla
bräddar, med helt vanvettiga program,
såsom det nationella missilförsvaret,”
säger Chalmers Johnson, professor
emeritus i internationella studier och
grundare av Japan Policy Research
Institute. ”Jag kan garantera att det är
den enklaste sak i världen att ta reda
på varifrån en fientlig missil kommer.
Till exempel är Nordkorea fullt på det
klara med att om de skulle avfyra en
missil mot Japan eller USA, så skulle
de förintas nästa dag. Allt skulle vara
över.”
I sin senaste bok Imperiedrömmar be-
skriver Chalmers Johnson den ameri-
kanska militarismen och målsättning-
en att skapa ett nytt romerskt impe-
rium.
”Trots ett enormt federalt budgetun-
derskott får försvaret ökade anslag.
Lägg därtill att 40 procent av Penta-
gons anslag är hemligstämplade, lik-
som hela CIA:s budget. En kongress-
ledamot som vill utföra sitt uppdrag
att granska statens finanser, kan inte
ens få grundläggande fakta!”
En del av budgethemligheterna rör
Bushadministrationens önskan att mi-
litarisera rymden. I den offentliga de-
len av förslaget kallas posten facts in
orbit och innehåller anslag för bland
annat mikrosatelliter, avancerad laser-
teknik och en rymdbaserad test-
anläggning till missilförsvaret. De
kända programsatsningarna föreslås
tillsammans få omkring 400 miljoner
dollar, enligt en beräkning av Center
for Defense Information.
”Förra året skapades fjorton miljoner
nya militära hemligheter. Det är en
uppgång från elva miljoner föregå-
ende år, och åtta miljoner året dessför-
innan. De är inte hemligheter i bety-
delsen att de på något sätt påverkar
den nationella säkerheten. Istället
handlar det om hemligheter som ska
skydda byråkrater från andra byrå-
krater, och för att förhindra att med-
borgarna ska förstå att de rånas på sina
skattedollar,” säger Chalmers John-
son.
Bunker-buster, på nytt
Kongressen sa förra året nej till att an-
slå pengar för forskning om en ny
kärnvapenbestyckad bunker-buster,
som skulle kunna tränga genom mark-
ytan och detonera under jord. Därige-
nom skulle, enligt förespråkarna, det
radioaktiva nedfallet kunna begrän-
sas.
”Militarismen
i USA stärks”
”Militarismen
i USA stärks”
President Bush vill öka för-
svarsanslagen och gör åter
ett försök att förmå kon-
gressen att satsa på nya
kärnvapen. Presidenten och
hans nya energiminister är
eniga om att förkorta förbe-
redelsetiden för nya prov-
sprängningar.
I nästa års budgetförslag, som presi-
dent Bush skickade till kongressen i
början av februari, slutar notan på
2,57 biljoner dollar (18 biljoner kro-
nor). Medan jordbruk, miljö, kommu-
nikationer och bostadsdepartementen
får se sina anslag minska, vill presi-
denten räkna upp försvarets medel till
sammanlagt 419 miljarder dollar. Det
är en ökning med 4,8 procent, men
ändå tre miljarder dollar mindre än
vad som förutsågs för ett år sedan. Vid
sidan om sitt förslag har Vita Huset
begärt ytterligare 82 miljarder dollar
för att bekosta de fortsatta militära
operationerna i Irak och Afghanistan.
Missilförsvar
I somras togs det första steget för att
färdigställa president Bushs land-
baserade nationella missilförsvar, då
den första missilen placerades i sin
silo på armébasen Fort Greely i del-
staten Alaska. Nu är ytterligare sju
missiler på plats: i Alaska och vid
Vandenburgbasen i Kalifornien.
Efter ett uppehåll på två år, har Penta-
gons Missilförsvarsbyrå de senaste
månaderna genomfört två tester, som i
båda fallen misslyckades. I det se-
naste, som genomfördes den 14 feb-
ruari, lyfte aldrig den missil i södra
Stilla Havet, som var tänkt att gen-
Läkare mot kärnvapen/Læger mod kernevåben 2005:10017
Skulle kongressen i år acceptera för-
slaget om att utveckla en ny kärnva-
penbestyckad bunker buster är det
tänkbart att den skulle komma att tes-
tas i Nevada. Ansvaret för testplatsen
faller på det amerikanska Energi-
departementet, som nyligen fick en ny
chef, Samuel Bodman.
Bodman är utbildad kemiingenjör och
inledde sin bana som professor på
Massachusetts Institute of Techno-
logy. Därefter har han arbetat i många
år inom den privata industrin, bland
annat som chef för det multinationella
kemiföretaget Cabot Corporation som
haft kontrakt med det amerikanska
försvaret. Samuel Bodman har vidare
innehaft posten som statssekreterare
både i finans- och handelsdeparte-
mentet.
”Arbetet med att skapa förutsättningar
för att återuppta provsprängningarna
vid testplatsen i Nevada måste intensi-
fieras,” enligt Samuel Bodman, men
tillägger att det för närvarande inte
finns några planer på förnyade tester.
Militarisering
på framväxt
”Efter Sovjetunionens kollaps 1991
hade jag förväntat mig, precis som ef-
ter alla andra amerikanska krig, att vi
skulle ha fått uppleva en verklig strä-
van mot fred. Vi borde ha sett en ned-
rustning av den militära apparaten
världen runt, och en fredlig strävan
mot en civil ekonomi och att tillgodo-
se de många eftersatta mänskliga be-
hoven i vårt samhälle,” säger Chal-
mers Johnson. ”Istället började vår re-
gering att söka en ny fiende. Nu skulle
det bli Kina, terrorism, narkotika –
vad som helst för att motivera den
enorma militära apparaten.
Officiellt har USA 725 militärbaser i
38 länder. ”Lägger man till de baser
som vi inte erkänner så handlar det om
över ett tusen militärbaser. De etable-
rades av strategiska skäl, men när de
inte längre var nödvändiga, gjorde vi
oss inte av med dem. Istället hittade vi
på ett nytt ändamål för att kunna be-
hålla dem.”
Att det stora amerikanska budget-
underskottet inte påverkar anslagen
”Kongressledamöter från båda partier
är motståndare till idén med ’mer an-
vändbara’ kärnvapen, och anser att en
sådan strävan gör det svårare att för-
må andra nationer att vara återhåll-
samma med sina egna kärnvapensats-
ningar,” kommenterar Daryl Kimball
på lobbygruppen Arms Control Asso-
ciation i Washington D.C. ”Admini-
strationens förslag att satsa på nya
kärnvapen kommer också att under-
minera ansträngningarna att stärka
Icke-spridningsavtalet vid översyns-
konferensen i FN i maj.”
”Det är lätt att se hur andra nationer
kan tro att det enda sättet att stoppa de
amerikanska imperialisterna, är att
hota dem med kärnvapen,” säger pro-
fessor Chalmers Johnson. ”Jag är
övertygad om att i Brasilien säger pre-
sident da Silva till sin regering: Vi har
gott om uran i det här landet. Vi har en
del tvisteämnen med USA. Det kan
hända att de placerar oss på sin lilla
fåniga lista över fientligt sinnade sta-
ter, i likhet med skurkstaterna i Bush-
administrationens axis of evil. Vi gav
en gång upp vårt kärnvapenprogram
för att kunna ansluta oss till Icke-
spridningsavtalet. Mina herrar, hur
snabbt kan vi skaffa oss en atom-
bomb?”
Provsprängningar
Sedan den senaste underjordiska
provsprängningen Divider utfördes
den 23 september 1992, har test-
platsen i Nevadaöknen nordväst om
Las Vegas enbart använts för mindre
så kallade subkritiska tester, då kärn-
reaktionen är för liten för att kunna
underhålla sig själv.
För att kunna återuppta verkliga prov-
sprängningar krävs det för närvarande
upp till tre års förberedelser. Bush-
administrationen har länge velat för-
korta tiden till högst arton månader,
och anslår därför ytterligare 25 miljo-
ner dollar. Förra året godkände kon-
gressen en ungefär lika stor summa
för samma ändamål. ”Vi räknar inte
med att behöva avskeda några anställa
på testplatsen,” säger Bryan Wilkes
på National Nuclear Security Admi-
nistration till tidningen Las Vegas Re-
view-Journal.
till försvaret är ännu ett tecken på den
militarisering som professor Johnson
anser gradvis växt sig starkare under
det senaste århundradet. ”Vi har nu-
mera definitivt en militär klass i USA,
ett kännetecken på militarism, vilken
är en ofrånkomlig bundsförvant till
imperialism. Pentagon är utom kon-
troll. Av de enorma summor vi anslår
till ’internationella relationer’ går 93
procent till försvaret, medan utrikes-
departementet får nöja sig med sju
procent.”
”Precis som alla tidigare imperier
kommer även det amerikanska att på
sikt gå under av samma orsaker som
fick Sovjetunionen att slitas sönder:
imperialistiskt övermod, oförmåga att
reformera och överdrivet ideologiskt
rigida finansiella institutioner. I USA
är vi nära konkurs, vilket förstås inte
förbättras av ännu en fullständigt van-
vettig federal budget,” säger professor
Chalmers Johnson.
CLAES ANDREASSON
Los Angeles
I sin senaste bok ”Imperiedrömmar”
(Leopold Förlag) beskriver professor
Chalmers Johnson hur USA under det
senaste århundradet strävat att bli ett
imperium.
Foto: C ANDREASSON
18Läkare mot kärnvapen/Læger mod kernevåben 2005:100
På alla hjärtans dag den 14
februari 2005 delade Banco
ut mer än 44 mkr till drygt
100 ideella organisationer.
Pengarna kommer från de
ca 75 000 andelsägare som
sparar i någon av Bancos
ideella fonder: Humanfond-
en, Samaritfonden, Banco
Ideell Miljö, Banco Kultur
och Banco Hjälp. Sedan
starten 1992 har spararna i
de ideella fonderna bidragit
med inte mindre än 526 mil-
joner kronor till viktigt ide-
ellt arbete.
Utdelning till SLMK
Spararna i Humanfonden har i år till-
sammans bidragit med drygt 31 miljo-
ner kronor till olika ideella organisa-
tioner. SLMK har för år 2004 fått ett
bidrag på 469 312 kr tack vare enga-
gerade sparare som valt att stödja oss
genom sitt fondsparande. Ett stort
tack till alla sparare i Humanfonden
som gjort vårt långsiktiga arbete möj-
ligt. Det ökade bidraget från våra
Humanfondssparare kommer väldigt
lägligt då andra bidragsgivare dragit
ned. Detta innebär att vi ändå kan
hålla samma höga aktivitet som tidi-
gare och slipper neddragningar.
Utvecklingen i Human-
fonden under året
Låga räntor, bra vinstutveckling hos
många bolag och ett överlag positivt
börsklimat gjorde att den svenska bör-
sen och Humanfonden fick en mycket
positiv utveckling under 2004.
Humanfondens utveckling slutade på
+17 % för helåret 2004 (utveckling
före förvaltningsavgift 1,7 % och ide-
ell utdelning 2 %). År 2004 började
och slutade mycket starkt för Human-
fonden med en något svagare utveck-
ling under sommaren. En stor del i den
goda utvecklingen på Stockholms-
börsen har den fortsatta omvärde-
ringen av Ericsson (drygt 60 %) haft.
Även aktier som H&M och Volvo har
bidragit starkt till den positiva utveck-
lingen under 2004. IT-sektorn var
mycket framgångsrik med en drygt
50 % uppgång och även den finan-
siella sektorn med t ex banker kan se
tillbaka på ett positivt år. Samtliga
placeringar i fonden genomgår också
en djupgående etisk granskning vilket
lett till att Banco har inlett en aktiv
dialog med ett antal företag t ex Ax-
food, Ericsson och H&M. Inte i något
fall under 2004 har granskningen av
hur företagen lever upp till våra etiska
krav lett till att vi sett oss tvungna att
avyttra aktier.
KLAS LUNDIUS
klas.lundius@slmk.org
Det var dog befriende at læse Cæcilie
Böck Buhmanns indlæg i sidste num-
mer af LMK.
Fasthold målet med foreningen, nem-
lig afskaffelse af kernevåben, men
justér midlerne til at nå dette mål.
LMK startede med første trin, en
diagnose, og kundgjorde for verdens
politikere, at en atomkrig var mere,
end al verdens læger kunne afbøde
virkningen af.
Dernæst gik vi til andet trin, og fulgte
i mange år den ortodokse medicinske
vej og prøvede at behandle sympto-
met ved at tale og tale med politikere
fra stedse flere atombevæbnede natio-
ner af stedse mindre demokratisk na-
tur.
Nu er det tid til at bevæge os fra symp-
tombehandling til causal behandling,
og Cæcilie har fat i den lange ende
her, for det er den eneste rigtige vej
for en langsigtet og varig løsning, og
det eneste vi kan gøre, hvis vi også
skal kunne motivere unge læger til at
gå ind i LMK og se en realistisk frem-
tidsvision i foreningens arbejde.
Kommentar LMK nr 99 2004:
Fasthold målet, men opdatér midlerne
Når den causale behandling en gang er
lykkedes, og de nukleare våben mini-
meret, er det tid for trin 4: Profylakse.
Men det er der desværre mange år til,
og IPPNW vil være en nødvendig
medspiller i mange år fremover.
Dette kræver imidlertid tilgang af nye,
unge medlemmer, og Cæcilies udspil
er en nødvendig brik, også i løsningen
på dette rekrutteringsproblem.
CLAUS HANCKE
SLMK:s Bancosparare bidrog med
drygt 469 000 kronor till föreningen år 2004
Läkare mot kärnvapen/Læger mod kernevåben 2005:10019
Den 14 oktober 2004, stod STMK
som arrangör av ett välbesökt semina-
rium med titeln Terrorismen har en
historia med journalisten och författa-
ren Björn Kumm som föredragshål-
lare. Seminariet hade sin utgångs-
punkt i hans bok Terrorismens histo-
ria, som skickats till alla STMK:s
medlemmar. Björn Kumms föredrag
tog upp kända terrororganisationer
genom historien och satte terrorn i sitt
politiska och sociala sammanhang.
Efter föredraget vidtog en livlig dis-
kussion bland de drygt 80 åhörarna,
som utgjordes av både allmänhet,
tandläkarstuderande och medlemmar i
föreningen
Föreningen höll fredagen den 29 okto-
ber sitt årsmöte i samband med Odon-
tologisk Riksstämma på Älvsjömäs-
san i Stockholm.
Vid årsmötesförhandlingarna om-
valdes styrelsen:
Claes Reit, ordförande
Inger Egermark, sekretetare
Svenska Tandläkare mot Kärnvapen
Monica Engvall, vice sekreterare
Ulf Lundin, kassör
Gunnar E Carlsson, ledamot
Margareta Lundberg-Widén, ledamot
Kristina Palm, ledamot
A-C Sillén, ledamot
Kerstin Westbacke, ledamot
Till revisorer valdes Erik Uhrbom och
Bo Bjerner. Till valberedning valdes
Bengt Fyrberg och Åke Möller.
Mötet beslöt höja samtliga medlems-
avgifter med 25 kr för att även fortsatt
ha råd med utåtriktade aktiviteter i
form av seminarier och föredrag, samt
kunna stödja övriga yrkesgrupper i
gemensamma aktiviteter. Målsätt-
ningen är att ha minst en utåtriktad
aktivitet per år förutom vad som ar-
rangeras vid riksstämman och i sam-
arbete med övriga yrkesgrupper; Bok-
mässan och aktiviteter på Hiroshima-
dagen.
Föreningen hade vid riksstämman en
monter med i stort sett samma utställ-
ning som yrkesgrupperna hade vid
Bokmässan i Göteborg.
Som medlem i Yrkesgrupper mot
Kärnvapen har föreningen ställt sig
bakom en skrivelse till regeringen an-
gående möjligheten att ge Mordechai
Vanunu en fristad i Sverige samt en
annan skrivelse i vilken den interna-
tionella Hibakusha-rörelsen (överle-
vande från Hiroshima och Nagasaki
samt kärnvapenproven vid Bikiniatol-
len) föreslås bli nominerad till motta-
gare av Nobels fredspris.
Planerade aktiviteter för 2005 är del-
tagande i manifestationer på Hiro-
shimadagen runt om i landet, delta-
gande i Yrkesgruppernas gemensam-
ma monter vid Bokmässan i Göteborg
i september samt aktiviteter vid årets
riksstämma i Göteborg.
Adress till föreningens hemsida är:
www.STMK.nu
CLAES REIT, INGER EGERMARK,
MONICA ENGVALL, ULF LUNDIN
Wir müssen uns stellen für die Sache des Friedens die gleichen Opfer
zu bringen die wir wiederstandslos für die Sache des Krieges gebracht
haben. Es gibt nichts, das mir wichtiger ist und mir mehr am Hertzen
liegt.
Was ich sonst mache oder sage, kann die Struktur des Universums
nicht ändern. Aber vielleicht kann meine Stimme der grössten Sache
dienen: Eintracht under den Menchen und Friede auf Erden.
Ur Einstein: Für einen militanten Pazifismus, i Warum Krieg
av Albert Einstein och Sigmund Freud
Vi måste vara redo att för fredens sak göra lika stora uppoffringar som vi utan
motstånd har gjort för kriget. Det finns ingenting som är viktigare för mig och
som ligger mig mera varmt om hjärtat.
Vad jag än gör och säger kan man inte ändra universums lagar. Men kanske
kan min röst ändå bidra till det största av allt, samförstånd människor
emellan och fred på jorden.
20Läkare mot kärnvapen/Læger mod kernevåben 2005:100
INTERNATIONELL
UTBLICK
Red Inge Axelsson
Frösön (inge_axelsson@yahoo.se)
Samarbete mellan Europa
och Ryssland mot terrorist-
uran
I maj 2004 spelade europeiska ledare
ett krigsspel, eller terroristspel, kallat
”Black Dawn”. Övningen utgick från
att en terroristgrupp sprängt en primi-
tiv kärnladdning vid NATO-högkvar-
teret i Bryssel med de omedelbara
följderna 40 000 döda människor och
300 000 skadade.
Scenariot är dessvärre inte orealis-
tiskt. Hur kan man förebygga det? Jo,
genom att eliminera så mycket hög-
anrikat uran (HEU) som möjligt och
så fort som möjligt. Det kan ske ge-
nom samarbete mellan Ryssland och
resten av Europa, säger Morten Bre-
mer Maerli från Oslo och Lars van
Dassen från Kärnkraftsinspektionen
(SKI) i Stockholm. Ryssland har HEU
tillräckligt för tiotusentals vapen.
Banditer har försökt stjäla kilovis med
ryskt HEU. Ryssland har fått hjälp
från USA att oskadliggöra en del av
detta uran, men bara en del. HEU av-
ger mycket mindre strålning än pluto-
nium och är därför relativt lätt att han-
tera och smuggla. SKI har utrett ris-
kerna med Rysslands HEU och re-
kommenderar att Europas regeringar
bygger vidare på den grund som lagts
av samarbetet mellan Ryssland och
USA. Men det är bråttom!
Maerli MB, van Dassen L.
Bulletin of the Atomic Scientists,
Nov/Dec 2004, sid. 19-21
Auschwitz 27 januari 1945
I januari inföll 60-årsdagen för Röda
Arméns befrielse av koncentrations-
lägret i Auschwitz och i februari 60-
årsdagen för den allierade terror-
bombningen av Dresden. Det tycks
inte leda till så mycket eftertanke
inom den medicinska pressen. Jag har
letat igenom, elektroniskt och manu-
ellt, de fyra ledande allmänmedicin-
ska tidskrifterna BMJ, JAMA, Lancet
och New England Journal of Medi-
cine för tiden 1 januari – 15 februari
utan hitta någonting om Auschwitz el-
ler Dresden; inte heller något om
kärnvapen.
Dresden 13 februari 1945
För sextio år sedan, den 13–14 febru-
ari 1945, flög våg efter våg av brit-
tiska och amerikanska bombflygplan
över ”Florens vid Elbe”, barockstaden
Dresden. I de eldstormar som följde
på bombmattorna dog ca 35 000 män-
niskor. Många hade inga brännskador
utan kvävdes i källare och skyddsrum
som fick för lite syre och för mycket
kolmonoxid:
”Vid järnvägsstationen upptäckte han
[Götz Bergander, 18 år] ytterligare
hundratals kroppar staplade på en last-
ramp. ’Det var omöjligt att säga hur
många. Det var verkligen vidrigt.
Kvinnornas underkjolar var upp-
dragna. Det var barn bland de döda.
De flesta var inte brännskadade. De
hade kvävts,’ minns han.”
Kommentar: Citatet är från the
Guardian. I en ledare i samma tidning
konstaterar man att tyskarna var offer
för de allierade bombningarna – och
för die Hitlerzeit. Den fruktansvärda
eldstormen och kvävningsdöden ingår
i scenariot för ett kärnvapenkrig – fast
i mycket större skala.
Guardian 13 Febr. 2005
www.guardian.co.uk
Afghanistan
Blindgångare (icke exploderade gra-
nater och bomber) lemlästar och dö-
dar fler människor – särskilt barn – i
Afghanistan än landminor. Detta är ett
problem som inte uppmärksammats.
Bilukha OO, Brennan M.
BMJ 2005;330:127-128
Södra Asien
Södra Asien omfattar Bangladesh,
Bhutan, Indien, Nepal, Pakistan, Sri
Lanka och Maldiverna – sammanlagt
1,4 miljarder människor. De två
största länderna – Indien (1 050 miljo-
ner invånare) och Pakistan (150 miljo-
ner invånare) är kärnvapenländer
samtidigt som de bekrigar varandra i
Kashmir. När British Medical Journal
publicerade ett temanummer om
Södra Asien handlar det mycket om
krig: Mellan Indien och Pakistan; i
grannlandet Afghanistan under de se-
naste 25 åren; maoistrevolt i Nepal;
inbördeskrig i Sri Lanka. En pedia-
trikprofessor från Pakistan, en kirurg
från Indien och redaktören för BMJ
konstaterar tillsammans att:
”unless regional priorities switch
from nuclear weapons to maternal and
child health the progress that is being
made ... will count for nothing.”
BMJ, 3 April 2005
Hanford, Washington State,
USA
Omkring 740 000 Curie jod-131
släpptes ut i atmosfären från Hanford
nuclear site 1944–1957. I en retro-
spektiv kohortstudie i ett län (county)
nära Hanford studerades förekomsten
av thyroideacancer. Man fick inte
fram evidens för en ökad förekomst av
cancer hos dem som beräknades ha
fått mest strålning.
David S et al.,
JAMA 2004;292:2600-2613
USA: When doctors go to war
Läkare hjälper den amerikanska
krigsmakten att förhöra krigsfångar i
Irak och fångar på Guantanamobasen
på Kuba genom att bl.a. ge råd om
minimiransoner av vatten och bröd,
vilka temperaturer man kan utsätta
fångarna för, sömndeprivation i upp
Läkare mot kärnvapen/Læger mod kernevåben 2005:10021
För 20 år sedan: Den
nukleära vintern
”Låt mig göra en kort repetition. Ett
kärnvapenkrig i stor skala skulle på
sin höjd lämna kvar några få spridda
överlevande på norra halvklotet.
Dessa överlevande skulle ställas inför
extrem kyla, svält, brist på vatten, tät
smog och så vidare, och allt detta
skulle drabba dem i skymning eller
mörker och utan stöd av ett organise-
rat samhälle.” – ”Och, jag säger det än
en gång, om de atmosfäriska följderna
spreds ut över hela planeten kan vi
inte vara säkra på att Homo sapiens
kommer att överleva.”
Ehrlich PR, Sagan C,
Kennedy D, Robert WO.
Köld och mörker –
världen efter kärnvapenkrig.
Stockholm: Legenda 1985.
(Citat från Paul R. Ehrlich, sida
101).
till 72 timmar, isolering i mer än 30
dagar, påfrestande kroppsställningar
och närvaro av hundar. Detta är
flagranta brott mot läkaretiken och
Genèvekonventionen.
Bloche MG, Marks JH.
New Engl J Med 2005;352:3-6
Tullus K. Läkartidningen
2005;102:418
www.aclu.org
För 100 år sedan
”Krig har förlorat sin personliga ka-
raktär och är nu rätt och slätt mass-
slakt” (wholesale butchery). – ”Vår
psykologi har inte än anpassat sig till
de nya aspekterna på krig. En kryssare
som på mindre än två minuter sjunker
med mer än 800 man ombord; en
drabbning i vilken 104 av 107 hästar
dödas; ett angrepp i vilket alla anfal-
lare stupar till siste man; ett anfall
över en yta som man vet döljer femton
hundra minor; dessa saker drabbar en
som en enorm jordbävning eller ett
vulkanutbrott.”
JAMA, 3 September 1904
(omtryckt i JAMA 2004;292:636)
Star wars
Linda Rothstein, redaktör för Bulletin
of the Atomic Scientists, räknar upp
olika officiella namn på projektet
Stjärnornas Krig:
Star Wars
Strategic Defensive Initiative
Ballistic Missile Defense
Global Missile Defense
National Missile Defense
Missile Defense
Efter 22 år fungerar projektet fortfa-
rande inte. Provskjutningar har miss-
lyckats och den speciella radarn är
inte färdig.
Bulletin of the Atomic Scientists,
Jan/Febr 2005, sida 4
Amerikanska
kärnvapenstyrkor 2005
Det finns troligen omkring 5 300
stridsberedda kärnvapenstridsspetsar
och nästan 5 000 gamla stridsspetsar i
lager i USA.
Bulletin of the Atomic Scientists,
Jan/Febr 2005, sida 73-75
Vecka efter vecka, år efter år samlar Jan Öberg och hans mycket lilla stab
material om krig och fred på sin hemsida:
http://www.transnational.org/sitemap.html
Under Balkankriget reste Jan Öberg i Syd-slavien (syd på slaviska = jugo) gång
på gång och gav en alternativ bild till kören av dominerande nyhetsmedia, som
kunde förefalla polyfon men i själva verket oftast hade i stort sett samma källor.
Jan Öberg hade egna källor, egna informationer. Likadant var det före anfallet
på Irak. Jan Öberg hade sin egen röst. TFF samlar ständigt på material om icke-
våld och fredlig konfliktlösning. Man hittar information om Martin Luther
King och om Arundhati Roy och särskilt om Gandhi.
Man kan sätta upp sig för att få TFF-material genom e-post. För mig har detta
varit mycket värdefullt. Anmäl dig på TFF:s hemsida! Det kostar inget. TFF får
inga anslag från UD eller andra statliga källor, vilket är egendomligt, så har
man några hundra kronor som man inte behöver kan man ge dom till TFF.
GUNNAR WESTBERG
gunnar.westberg@slmk.org
Den Transnationella
stiftelsen för
Fred och Frihet
22Läkare mot kärnvapen/Læger mod kernevåben 2005:100
DLMKs
Bestyrelse
Formand:
Povl Revsbech
Langdalsvej 40 , 8220 Brabrand
Tlf. 86 26 47 17
E-mail: revsbech@dadlnet.dk
International councillor:
Anton Aggernæs
Godthåbsvej 22, 4. tv
2000 Frederiksberg
Tlf. 38 34 35 07
E-mail: aggernaes.a@dadlnet.dk
Deputy councillor:
Jacob Obbekjær
Lundedammen 42 , 2605 Brøndby
Tlf. 36 75 13 10
E-mail: obbekjar@dadlnet.dk
Deputy councillor, redaktør:
Klaus Arnung
Kæmpehøjvej 3 , 2950 Vedbæk
Tlf. 45 66 11 81
E-mail: k.arnung@dadlnet.dk
Kasserer:
Niels Dahm
Hovedvej 14 , Avernakø ,
5600 Fåborg
Tlf. 62 61 83 61
E-mail: dahm@avernak.dk
Studenterrepræsentant:
Cæcilie Bøck Buhmann
Refnæsgade 53, 3. tv ,
2200 København N
Mobil-tlf. 26 18 95 06
E-mail:
cbuhmann2002@yahoo.com
DLMKs sekretariat:
c/o Povl Revsbech
Tlf. 86 26 47 17
E-mail: revsbech@dadlnet.dk
Medlemskab opnås ved indbetaling
af årskontingent på Giro 8 03 91 00
300 Dkr for læger og pensionister
100 Dkr for studenter
200 Dkr for støttemedlemmer
DLMKs hjemmeside: www.dlmk.dk
Läkare mot kärnvapen/Læger mod kernevåben 2005:10023
Övriga
Ordinarie
Gösta Alfvén, Svartensgatan 20, 116 20 Stockholm,
tel 08-643 47 02 + fax efter telefonanmälan
e-post: gosta.alfven@slmk.org
Mats Hogmark, Gruvgatan 33, 791 62 Falun,
tel 023-138 18, mobiltel 0709-515 272,
e-post:mats.hogmark@slmk.org
Hans Levander, Vårdkasvägen 11, 756 55 Uppsala,
tel 018-32 43 47, fax 018-32 00 84,
e-post: hans.levander@slmk.org
Monika Palmgren, Slottsvägen 6, 169 69 Solna,
tel arb 08-578 354 28, e-post: monika.palmgren@slmk.org
Anneli Schmauch, Språkgränd 1, 907 33 Umeå,
tel 090-19 91 48, fax 090-785 17 17 (a),
e-post: anneli.schmauch@slmk.org
Sara Smedegård, Djäknegatan 3 350,
754 23 Uppsala, tel 018-50 23 25, mobiltel 0702-15 80 17
e-post: sara.smedegard@slmk.org
Jann Storsaeter, Vanadisvägen 42, 2 tr, 113 31 Stockholm
tel 08-33 21 86, mobiltel 070-861 34 36
e-post: jann.storsaeter@slmk.org
Martina Grosch, Erikstorpsgatan 6, 4 tr,
217 54 Malmö, mobiltel 0739-08 85 29 (stud repr)
e-post: martina.grosch@slmk.org
Suppleanter
Richard Fristedt, c/o E Bergman, Stallgatan 11 A,
582 54 Linköping, e-post: richard.fristedt@slmk.org
Nelli Jonasson-Filippova, Madlyckevägen 24,
542 32 Mariestad, tel 0501-474 62,
e-post: nelli@slmk.org
Jan Larsson (Infobladsansvarig),
Linnégatan 2G, 753 32 Uppsala, tel 018-14 62 12,
e-post: jan.larsson@slmk.org
Bengt Lindell (IT/kommunikationsansv),
Bättre Tiders Gränd 18, 393 59 Kalmar,
tel + fax 0480-201 84, mobiltel 070-647 23 47
e-post: bengt.lindell@slmk.org
Annika Rydberg, Fredrikshögsgatan 1, 903 36 Umeå,
tel 090-77 64 99, e-post: annika.rydberg@slmk.org
Karin Stenstedt, Alviksvägen 17, 167 53 Bromma,
tel 08-25 56 38, e-post: karin.stenstedt@slmk.org
SLMKs STYRELSE
2004 – 2005
Ordförande:Frida Sundberg, Södra Strandvägen 1A,
832 43 Frösön, tel 063-12 74 20,
e-post: frida.sundberg@slmk.org
Vice ordf:Martin Tondel, Lekparksvägen 2,
582 75 Linköping, tel 013-39 64 74,
e-post: martin.tondel@slmk.org
Leonore Wide, Ljuskärrsvägen 35,
133 31 Saltsjöbaden, tel 08-717 65 17,
e-post: leonore.wide@slmk.org
Sekreterare:Meit Krakau, Danarövägen 19,
182 56 Danderyd, tel 08-753 13 50,
fax 08-755 78 55,
e-post: meit.krakau@slmk.org
IPPNWGunnar Westberg, Solbänksgatan 9,
President413 19 Göteborg, tel 031-82 63 92 (b),
eller 031-82 86 92 (b) 031-342 25 16 (a),
mobiltel 0762-17 30 23
e-post: gunnar.westberg@slmk.org
Christina Vigre Lundius, Håkantorpsmölla,
284 91 Perstorp, tel 0435-347 31, fax 0435-353 27,
e-post: christina.vigre.lundius@slmk.org
John Henriksson, Hertig Karlsg. 11A, 582 21 Linköping,
tel 013-12 92 60, mobiltel 0733-42 31 10 (stud repr)
e-post: john.henriksson@slmk.org
Hanna Fornvall, Sturegatan 9, lgh 34,
753 14 Uppsala (stud repr)
e-post: hanna.fornvall@slmk.org
Revision
Auktoriserad Revisor
Jan Anders Nilsson, Öhrlings PricewaterhouseCoopers,
Box 1215, 251 12 Helsingborg, tel 042-37 72 00,
e-post: jan-anders.nilsson@se.pwcglobal.com
Auktoriserad Revisor, suppleant
Jonas Grahn, Öhrlings PricewaterhouseCoopers,
Torsgatan 21, 113 97 Stockholm, tel 08-555 330 00,
e-post: jonas.grahn@se.pwcglobal.com
Föreningsrevisor
Kerstin Druvefors, Båtsmansv 10, 824 50 Hudiksvall,
tel 0650-933 95, e-post: kerstin.druvefors@slmk.org
Föreningsrevisor Suppleanter
Ylva Stjernholm, Tomtebogatan 10 2tr, 113 39 Stockholm,
tel 08-31 63 81
Kristina Olofsson, Varvsgatan 3b, 824 50 Hudiksvall,
tel 0650-127 75, e-post: kristina.olofsson@slmk.org
Kassör/Kanslichef:
Klas Lundius, Håkantorpsmölla, 284 91 Perstorp,
tel 0435-351 58, fax 0435-353 27, mobiltel 070-520 83 58
e-post: klas.lundius@slmk.org
Valberedningen har utgjorts av:
Sammankallande:
Vendela Englund-Burnett, Mimergatan 13,
654 60 Karlstad, tel + fax 054-21 29 42,
e-post: vendela@slmk.org
Anna Sjögren, Ölmegatan 2 a, 652 30 Karlstad,
tel 054-250 35 99, e-post: anna.sjogren@slmk.org
Jenny Immerstrand, S:t Larsgatan 6 B:B12,
753 11 Uppsala, tel, 0704-90 18 04
e-post: jenny.immerstrand@slmk.org (stud repr)
Begränsad
eftersändning
Vid definitiv eftersändning
återsänds försändelsen med
nya adressen på baksidan
POSTTIDNING B 03
Avsändare:
SLMK, c/o Lundius
Håkantorpsmölla
284 91 PERSTORP
Sweden
... där IPPNW nyligen mötte NATO-representanter
och EU-parlamentariker i ett dialogmöte. Läs på sidan 7.
Foto: F SUNDBERG
Gatubild från Bryssel ...