Text från PDF
1
2
FÖREBYGGA
ÄR ENDA
MEDICINEN
PUBLICERAD: FEBRUARI 2022
UPPDATERAD: NOVEMBER 2025
Huvudförfattare: Michaela de Verdier
Medicinska medförfattare: Åsa Lindström, specialistläkare akutsjukvård,
David Victorin, specialistläkare öron, näsa, hals, Vendela Englund
Burnett, specialistläkare allmänmedicin, Gunnar Westberg,
specialistläkare i internmedicin och njurmedicin, professor i medicin och
Nils Rodhe, specialistläkare allmänmedicin.
Rapporten har tagits fram i samverkan med Alicia Sanders Zakre,
International Campaign to Abolish Nuclear Weapons, ICAN, och
bygger på ICAN:s rapport: No Place to Hide: Nuclear Weapons and
the Collapse of Health Care Systems, 2022.
Ansvarig utgivare: Josefin Lind
Svenska Läkare mot Kärnvapen
Norrtullsgatan 45, 113 45 Stockholm
E-post: josefin.lind@slmk.org
Layout: Clara Gullman Levin och Gabriel Holmbom
www.slmk.org
OM SVENSKA LÄKARE MOT KÄRNVAPEN
Svenska Läkare mot Kärnvapen arbetar preventivt för att avskaffa
kärnvapen innan de används igen, genom att informera om kärnvapens
medicinska och humanitära konsekvenser. Föreningen grundades 1981
och har ca 2 500 läkare och läkarstudenter som medlemmar.
Svenska Läkare mot Kärnvapen är en del av IPPNW (International
Physicians for the Prevention of Nuclear War) samt ICAN (International
Campaign to Abolish Nuclear Weapons). Tillsammans med dem har vi
tilldelats Nobels fredspris 1985 och 2017.
3
Kärnvapenstaterna lägger varje år enorma summor på att upprusta och förbereda sig för att
använda sina kärnvapen. Ingen beredskap finns för att hantera de humanitära konsekvenser
som skulle uppstå om kärnvapen faktiskt används. Denna rapport, framtagen av Svenska
Läkare mot Kärnvapen, kartlägger den svenska sjukvårdens kapacitet att ge skadade vård vid
ett scenario där ett enda kärnvapen exploderar över Stockholm. Rapporten visar att inte ens
en fullt fungerande sjukvård skulle kunna hantera de oerhörda humanitära konsekvenserna
vid en kärnvapenkatastrof. Med hundratusentals svårt skadade, sjukhus i ruiner, raserad
infrastruktur och utslagen medicinsk utrustning skulle ingen effektiv hjälp vara möjlig att ge.
SAMMANFATTNING
Vid en kärnvapenkatastrof i Stockholm, där ett enda kärnvapen med en sprängstyrka på
100 kiloton används, kan omkring 90 000 människor dö och 250 000 skadas. I rapportens
beräkningar blir cirka 10 260 läkare kvar att vårda runt en kvarts miljon skadade, vilket innebär
att varje överlevande läkare, oberoende av specialistkompetens, har ansvar för att behandla
uppskattningsvis 24 patienter samtidigt. Tre av Region Stockholms sju akutsjukhus skulle
helt eller delvis förstöras och många av Stockholms drygt 4 000 vårdplatser, varav runt 100
intensivvårdsplatser, bli oanvändbara. Som jämförelse kan nämnas att under coronapandemin
vårdades i hela Sverige som mest 558 covidpatienter samtidigt på intensivvårdsavdelningar, IVA
1
.
I vårt scenario skulle patienterna i behov av avancerad vård vara hundratusentals, många med
svåra brännskador. Vid Sveriges två brännskadecentra finns det totalt upp till 25 vårdplatser
2
.
Efter en kärnvapenkatastrof skulle strömavbrott och förstörd infrastruktur göra sjukvårdens
förutsättningar att ta hand om de skadade ännu sämre. Söndertrasade vägar skulle förhindra
ambulanser, vårdpersonal och utrustning från att nå de sjukhus som fortfarande är i drift.
Modern sjukvård och kommunikation kräver fungerande datorer och IT-system. Den
elektromagnetiska pulsen, EMP, som orsakas av kärnvapendetonationen skulle slå ut dessa och
viktig strömförsörjning, även reservkraft, och göra kommunikation och medicinsk utrustning
obrukbar.
Denna rapport visar att inte ens en fullt fungerande sjukvård skulle kunna hantera effekterna av
en kärnvapenexplosion. Det enda alternativet är att förebygga att kärnvapen används igen.
I januari 2021 trädde FN:s konvention om förbud mot kärnvapen i kraft
3
, det enda avtal som
helt förbjuder kärnvapen. Avtalet är ett viktigt steg för att stärka normen mot kärnvapen och öka
pressen på kärnvapenstaterna att nedrusta. Svenska Läkare mot Kärnvapen uppmanar Sverige att
agera förebyggande genom att signera och ratificera FN:s konvention om förbud mot kärnvapen.
4
METOD
Denna rapport kartlägger den svenska sjukvårdens kapacitet att hantera konsekvenserna av ett
enda kärnvapen, med en sprängstyrka på 100 kiloton, som exploderar i luften över Stockholm.
Rapporten använder offentlig information om den svenska sjukvården för att undersöka vilka
resurser som skulle finnas tillgängliga för att behandla de hundratusentals skadade efter en
kärnvapenexplosion.
Scenariot som rapporten beskriver är framtaget med hjälp av simulatorn Nukemap. Den
beräknar ett uppskattat antal döda och skadade vid en detonation utifrån ett antal angivna
parametrar. Nukemaps beräkningar utgår ifrån en populationsdatabas baserat på ett
dygnsgenomsnitt av hur många människor som befinner sig i ett område.
I detta fall simulerades en kärnvapenexplosion i luften där kärnvapnet har en sprängstyrka på
100 kiloton, med beräkningar för offer (casualties), radioaktivt nedfall (nuclear fallout) samt
beräkningar för kraftiga, medelsvåra samt lätta tryckskador (20, 5 respektive 1 psi). Målet för
detonationen sattes till Sveriges riksdag, som ligger centralt i Stockholm.
i
Rapportens scenario är ett exempel på vad som kan ske om ett enda kärnvapen på 100 kiloton
exploderar över Stockholm och ger en mycket förenklad bild av konsekvenserna. Ett verkligt
scenario skulle vara betydligt mer komplext. Det är till exempel sannolikt att en verklig
kärnvapenattack skulle involvera fler kärnvapen och attacker mot flera städer, vilket skulle leda
till svårare konsekvenser och en ännu mer begränsad sjukvårdskapacitet än vad som beskrivs i
denna rapport.
Räckvidden och det radioaktiva nedfallet är bland annat beroende av höjden för explosionen och
väderförhållanden på platsen. En detonation i luften ger generellt en längre räckvidd men ett
mindre radioaktivt nedfall, jämfört med en explosion på marknivå.
Rapporten beskriver också endast de omedelbara konsekvenserna av en kärnvapenexplosion.
Brännskador från sekundära bränder, till exempel brinnande hus, har inte tagits med. Nya
studier
4
har visat att vissa skador, så som tryckskador på kroppen, kan vara betydligt mer
omfattande än man tidigare trott. Strålningen från det radioaktiva nedfallet är i hög grad
beroende av väderlek och nederbörd och strålningens skadeeffekt på hur länge befolkningen
stannar inomhus. Med tiden skulle detonationen också leda till allvarliga långsiktiga
konsekvenser, såsom sjukdomar, psykologiska effekter och påverkan på klimat och miljö. Vi kan
med säkerhet säga att skadorna blir långt mer omfattande än vi beräknat.
i
För mer information, se Nukemap FAQ: https://nuclearsecrecy.com/nukemap/faq/
4
5
INTRODUKTION
80 år efter att kärnvapen användes över de japanska städerna Hiroshima och Nagasaki
1945 pågår nu en ny kapprustning. De nio kärnvapenstaterna, Frankrike, Indien, Israel,
Kina, Nordkorea, Pakistan, Ryssland, Storbritannien och USA har tillsammans runt 12 241
kärnvapen
5
och varje år spenderar de flera miljarder dollar
6
på att upprusta och förbereda sig för
att använda dem. Den tidigare positiva trenden med minskade arsenaler har brutits och det sker
nu en ökning av den destruktiva kapaciteten. Inget land i världen har beredskap för att hantera
de humanitära konsekvenserna om kärnvapen faktiskt används.
Atombomberna över Hiroshima och Nagasaki beräknas ha dödat runt 230 000 människor
7
.
I Hiroshima dödades eller skadades omedelbart 270 av 300 läkare och 1 654 av 1 780
sjuksköterskor och alla stadens sjukhus utom ett förstördes
8
. De flesta moderna kärnvapen, även
de som benämns som taktiska, har en sprängstyrka många gånger större än de som användes
över Hiroshima och Nagasaki.
ii
ii
Atombomberna som användes över Hiroshima och Nagasaki hade en sprängkraft på 15 respektive 21 kiloton.
Efter atombombningarna av Hiroshima och Nagasaki låg städerna i ruiner. Här ses skadade civila samlade på en trottoar i Hiroshima
cirka 3 timmar efter atombomben Little Boy sprängdes över staden den 6 augusti 1945. Foto: Yoshito Matsushige/National Archive
Catalog.
6
Coronapandemin synliggjorde vilken enorm påfrestning en plötslig kris är för sjukvården.
Sverige har minst antal vårdplatser per 1 000 invånare i EU
9, 10
. Redan innan pandemin
rapporterades det om överbeläggningar, långa väntetider och personalbrist. Det tog flera
månader att dubblera antalet IVA-platser och personal pressades till det yttersta - i vissa
fall över gränsen. Enligt Socialstyrelsen minskar antalet vårdplatser i Sverige och det i sig
är inte bara ett arbetsmiljöproblem som kan orsaka etisk stress, utan även ett problem ur ett
beredskapsperspektiv.
11, 12
I denna rapport kartlägger Svenska Läkare mot Kärnvapen sjukvårdens kapacitet att hantera
en kärnvapenkatastrof utifrån ett scenario där ett enda kärnvapen med en sprängstyrka på 100
kiloton
iii
exploderar över Stockholm. Styrkan sattes till 100 kiloton eftersom det kan anses
vara ett taktiskt kärnvapen, samt att samma styrka har använts i en liknande studie av FOI
iv
.
Scenariot är framtaget med hjälp av simulatorn Nukemap
v
samt offentlig information om
sjukvården.
iii
De flesta av dagens kärnvapen har en sprängstyrka mellan 50 och 800 kiloton.
iv
FOI, ”Kärnvapenscenario för räddningstjänst”, 2021-05-11,
https://www.foi.se/rapporter/rapportsammanfattning.html?reportNo=FOI-R--5131--SE, hämtad 2025-09-01.
v
Nukemap är ett digitalt verktyg framtaget av Alex Wellerstein, professor vid Stevens Institute of Technology. Läs om hur
Nukemap fungerar: https://nuclearsecrecy.com/nukemap/
FAKTA: SKADOR EFTER EN KÄRNVAPENEXPLOSION
Vid en kärnvapenexplosion är det framförallt tre skademekanismer som dödar och skadar
människor: tryckvågen, värmevågen och den radioaktiva strålningen.
• Den kraftiga tryckvågen krossar människor och byggnader på flera kilometers avstånd. Många
får skador såsom frakturer, klämskador och blödningar när de kastas mot föremål. Byggnader rasar
och material som glassplitter och tegel flyger runt.
• Värmestrålningen orsakar svåra brännskador även längre bort från explosionen. Temperaturen är
så hög att många får fullhudsbrännskador, den svåraste graden av brännskada, på exponerad hud.
Brännskador är den typ av skada som tar flest liv vid en kärnvapenexplosion. Vidare uppkommer
ett stort antal brännskador från sekundära bränder i bland annat byggnader. Omfattningen av
bränderna är beroende av hur mycket brännbart material som finns i området. Generellt finns det
mer brännbart material i städer än i glesbygd.
• Den radioaktiva strålningen närmast explosionsplatsen är omedelbart dödlig. Inom
dagar till veckor kommer många som utsätts för en något lägre dos strålning
att dö av akut strålsjuka eller sekundäreffekter som svår vätskeförlust, blödningar
och infektioner. De som exponeras för strålningen men överlever de första
veckorna löper en ökad risk att få cancersjukdomar.
270 AV 300
LÄKARE DOG ELLER
SKADADES I HIROSHIMA
1945.
6
7
ETT KÄRNVAPEN ÖVER STOCKHOLM
Om ett kärnvapen med en sprängstyrka på 100 kiloton sprängdes över Stockholm idag skulle en
enorm humanitär katastrof uppstå. Uppemot 90 000 människor riskerar att omedelbart dö och
omkring 250 000 att skadas
13
.
När bomben sprängs uppstår ett eldklot som skulle sträcka sig i en radie på ca 380 meter från
explosionsplatsen. Här blir det så varmt att allt brinner, även markytan. Om bomben släpptes
över Sveriges riksdag skulle hela riksdagen, större delen av Regeringskansliet inklusive Rosenbad,
Kungliga Operan, Kungsträdgården, Gallerian och Kungliga slottet pulveriseras och alla män-
niskor i området omedelbart förångas av hettan.
INOM EN RADIE PÅ DRYGT 1 KILOMETER från
explosionsplatsen skulle människor utsättas för en dödlig
dos strålning. I det området finns bland annat Sergels torg,
Stockholm central, Gamla stan, Slussen och Stadshuset.
INOM EN RADIE PÅ DRYGT 3 KILOMETER från
explosionsplatsen skulle människor krossas av den kraftiga
tryckvågen och byggnader och infrastruktur slås sönder.
Bränder skulle uppstå och sprida sig när värmestrålningen
får allt brännbart att fatta eld. I detta område ligger hela
Stockholms innerstad, där många bor, arbetar och till-
bringar sin fritid. Detta inkluderar kända landmärken såsom
Skansen, Gröna Lund och Stadion.
I princip alla som befinner sig här skulle skadas och många
skulle dö när byggnader kollapsar och glassplitter, tegel och annat kastas runt. I området finns också flera
sjukhus som helt eller delvis skulle förstöras: Karolinska Universitetssjukhuset Solna, S:t Görans sjukhus och
Södersjukhuset.
INOM EN RADIE PÅ DRYGT 4 KILOMETER skulle människor, som inte befinner sig i skydd av till exempel
betongväggar, drabbas av fullhudsbrännskador, tidigare kallat tredje gradens brännskada, den svåraste
graden av brännskada, på exponerad hud. De som tittar mot explosionen förblindas, varav många permanent.
I Stockholm innefattar detta område närförorter som Årsta, Johanneshov, Hjorthagen samt delar av Solna. Här
återfinns exempelvis Stockholms universitet, 3Arena och Avicii Arena, Värtahamnen och Kaknästornet.
ÄNDA UPP TILL 9 KILOMETER från explosionen kan tryckvågen skada människor. Även i brinnande hus kan
många människor få svåra brännskador. I detta område ligger bland annat förorter såsom Älvsjö, Solna och
Sundbyberg, Danderyd, Lidingö och Nacka. Det inkluderar bland annat Bromma flygplats, Danderyds sjukhus
och Nationalarenan.
8
EN KATASTROF SJUKVÅRDEN
INTE KAN HANTERA
I rapportens scenario kan omkring 250 000 människor behöva sjukhusvård för skador som
frakturer, brännskador, splitterskador, strålsjuka och inre blödningar. Det är närmare 100 gånger
fler än det högsta antalet covidpatienter som hittills vårdats samtidigt på sjukhus i hela Sverige
under pandemin, 2 590 patienter
14
. Det enorma antalet skadade och den stora omfattningen på
skadorna som uppstår på bara några minuter efter en kärnvapenexplosion ställer extrema krav
på sjukvården. Skadepanoramat skulle vara komplext och oöverskådligt med kombinationer av
bränn-, strålnings- och mekaniska skador.
Tillgänglig sjukvårdspersonal
I Stockholm finns det ungefär 11 400 läkare och 23 800 sjuksköterskor
vi, 15
, varav många skulle
själva dödas eller skadas så svårt att de inte kan arbeta. Bland de som överlever skulle ett
fåtal ha adekvat specialistkompetens för att kunna ge de skadade den vård de skulle behöva.
Om vi beräknar att läkare och sjuksköterskor skadas och dör i samma omfattning som andra
innebär det att cirka 10 260 läkare och 21 400 sjuksköterskor blir kvar att vårda omkring
250 000 skadade. Det innebär att varje överlevande läkare skulle ha ansvar för att behandla
cirka 24 patienter samtidigt. Det kan jämföras med att en intensivvårdsläkare under normala
omständigheter behandlar uppskattningsvis 1-4 patienter samtidigt.
vii
Sjukhus och vårdplatser
I Region Stockholm finns det sju akutsjukhus
16
, varav de tre som ligger mest centralt helt
eller delvis skulle förstöras av explosionen: Karolinska Universitetssjukhuset Solna, S:t Görans
sjukhus och Södersjukhuset. Det finns drygt 4 000 vårdplatser
viii, 17
, varav cirka 100 IVA-
platser
18
i Stockholm, men många av dessa skulle förstöras vid explosionen. Vid vårt hypotetiska
antagande att 40 procent av vårdplatserna blir obrukbara skulle det lämna 2 400 vårdplatser
kvar till omkring 250 000 skadade. Det är drygt 100 patienter per vårdplats. Majoriteten av
platserna skulle dessutom vara upptagna av patienter som redan behandlas för andra skador eller
sjukdomar. I hela Sverige finns det ungefär 15 500 vårdplatser
19
och knappt 500 IVA-platser
20
.
Intensivvård
I rapportens scenario skulle plötsligt tusentals allvarligt skadade människor behöva intensivvård.
De IVA-platser som fortfarande var möjliga att använda skulle inte räcka långt. Under corona-
pandemins mest intensiva period vårdades som mest 558 covidpatienter
samtidigt på alla
Sveriges intensivvårdsavdelningar
21
. Intensivvård kräver vårdpersonal med specialistkompetens
som de flesta läkare och sjuksköterskor saknar. Patienterna vårdas i en högteknologisk miljö med
medicinsk utrustning, såsom respiratorer, som är beroende av elektricitet och fungerande IT-
system. Explosionen skulle slå ut elförsörjningen och livsnödvändig utrustning skulle sluta att
fungera. Dessutom behövs stora mängder förbrukningsmaterial, vilket snabbt skulle ta slut.
vi
Beräknat utifrån antalet sysselsatta läkare och sjuksköterskor under 2024.
vii
Siffran gäller dagtid under veckodagar.
viii
Anger antal vårdplatser, inklusive geriatriska vårdplatser, information från Regionernas verksamhetsstatistik 2024.
8
9
Brännskadevård
Tusentals svårt brännskadade människor skulle samtidigt behöva specialistvård. Vid Sveriges
enda två brännskadecentra i Linköping
22
och Uppsala
23
finns totalt upp till 25 vårdplatser för
svårt brännskadade patienter
24
. Brännskadevård är en av de mest resurskrävande vårdformerna.
Det kräver bland annat hög personaltäthet av personal med specialistkompetens som mycket få
av Sveriges läkare och sjuksköterskor har.
Brännskador är oerhört smärtsamma och patienter som inte får vård dör med svåra smärtor.
Efter en kärnvapenexplosion skulle den enda möjligheten för sjukvårdspersonalen att hjälpa de
brännskadade i många fall vara att ge dem smärtlindrande mediciner, men dessa lager skulle
snabbt ta slut. Brännskador är den typ av skada som tar flest liv vid en kärnvapenexplosion.
I Hiroshima beräknas 60 procent av alla omedelbara dödsfall ha orsakats av brännskador
25
.
Infrastruktur
Vid explosionen skulle stora delar av Stockholms infrastruktur förstöras. Vägar och broar skulle
vara söndertrasade och förhindra ambulanser, vårdpersonal och utrustning från att nå fram till
de sjukhus som fortfarande är i drift. Hjälp utifrån skulle därför också ha svårt att komma fram
och därmed dröja. Radioaktivt nedfall kan förväntas i hög grad försvåra hjälpinsatser under de
första dygnen. Vid en kärnvapenexplosion uppstår också en elektromagnetisk puls (EMP) som
slår ut elektricitet och kommunikation. Den kan störa eller slå ut den elektroniska medicinska
utrustningen på sjukhusen, vilket kraftigt skulle begränsa sjukvårdens möjligheter att behandla de
skadade.
SJUKVÅRDENS KAPACITET I STOCKHOLM
Antal läkare: 11 400
Antal sjuksköterskor: 23 800
Antal vårdplatser: Ca 4 000, varav 100 IVA-platser
Antal brännskadeplatser i Sverige: Upp till 25 stycken
Uppskattad kapacitet efter en kärnvapenexplosion*:
Antal skadade: 250 000
Antal läkare: 10 260, vilket innebär ca 24 skadade per läkare
Antal sjuksköterskor: ca 21 400
Antal vårdplatser: 2 400
Jämförelse med coronapandemin nationellt**:
Högst antal covidpatienter på IVA samtidigt: 558
Högst antal covidpatienter i slutenvården samtidigt: 2 590
* Siffrorna är en matematisk beräkning utifrån ett hypotetiskt scenario där 10 procent av Stockholms läkare och sjuksköterskor dör eller
skadas, och 40 procent av vårdplatserna är förstörda.
** Siffrorna är inhämtade i september 2025 och anger det högsta antalet hittills.
ETT KÄRNVAPEN
ÖVER STOCKHOLM:
2 400
VÅRDPLATSER KVAR TILL
250 000
SKADADE. DET ÄR DRYGT
100
PATIENTER PER
VÅRDPLATS.
10
DISKUSSION
Denna rapport kartlägger den svenska sjukvårdens kapacitet att hantera ett scenario där ett
enda kärnvapen exploderar över Stockholm. Rapporten synliggör det läkarkåren har varnat
för i decennier: att det är omöjligt att hantera de humanitära och medicinska konsekvenserna
vid en kärnvapenkatastrof. Med hundratusentals skadade människor, sjukhus i ruiner, raserad
infrastruktur och utslagen medicinsk utrustning skulle ingen effektiv hjälp vara möjlig för
sjukvården att ge. Tusentals allvarligt brännskadade människor, många förblindade och med
livshotande skador och utsatta för hög strålning skulle lämnas utan tillräcklig vård eller någon
vård över huvud taget.
En enstaka kärnvapenexplosion mot Stockholm skulle få oerhörda följder för hela landet.
Sjukvård, politiska och sociala funktioner skulle vara överbelastade. Traumat skulle innebära
oöverskådliga konsekvenser för generationer framöver.
Så länge kärnvapen existerar finns risken att katastrofen förr eller senare inträffar, till följd av
en medveten handling, tekniskt fel eller av misstag. Inte ens en fullt fungerande sjukvård har
tillräckligt med läkare, sjuksköterskor och vårdplatser för att behandla det stora antalet skadade
vid en kärnvapenexplosion. Inget land kan heller bygga upp en sådan kapacitet. Vårt enda
alternativ är att se till att kärnvapen avskaffas.
Det vi läkare inte kan bota, arbetar vi för att förebygga. Sverige bör
använda samma metod för att se till att kärnvapen aldrig någonsin
används igen. I januari 2021 trädde FN:s konvention om ett förbud
mot kärnvapen i kraft, det enda internationella avtal som helt
förbjuder kärnvapen och ger ett tydligt ramverk för nedrustning.
Sverige har ännu inte anslutit sig, trots att 80 procent av svenskarna
vill det
26
. Genom att gå med i förbudet skulle Sverige ta ett viktigt
steg för att stärka normen mot kärnvapen och öka pressen på
kärnvapenstaterna att nedrusta. Över 70 länder har redan anslutit
sig, och ju fler som går med desto större blir trycket.
SLUTSATS
Det är omöjligt att bygga upp en beredskap för att ta hand om ett så stort antal skadade under så
kort tid som scenariot beskriver. Det enda sättet att vara säker på att undvika en sådan katastrof
är att avskaffa kärnvapen. Vi läkare uppmanar därför Sverige att agera förebyggande genom att
signera och ratificera FN:s konvention om förbud mot kärnvapen snarast.
Att förebygga är enda medicinen.
4 AV 5
SVENSKAR VILL ATT SVERIGE
ANSLUTER SIG TILL
FN:S KONVENTION OM
FÖRBUD MOT
KÄRNVAPEN.
10
11
REFERENSER
1 SVT Nyheter, ”Corona i intensivvården”, https://www.svt.se/
datajournalistik/corona-i-intensivvarden/, hämtad: 2025-09-02.
2 Socialstyrelsen, ”Behandling av svåra brännskador som rikssjuk-
vård”, Tillståndsutredning, Underlag till Rikssjukvårdsnämndens möte
den 16 december 2015, https://www.socialstyrelsen.se/globalassets/
sharepoint-dokument/artikelkatalog/ovrigt/2016-1-5.pdf, hämtad:
2025-09-02.
3 Svenska Läkare mot Kärnvapen, ”Så här fungerar FN:s
kärnvapenförbud”, https://slmk.org/wp-content/uploads/2022/09/
Sa-har-fungerar-TPNW_uppd-sept-2022.pdf, hämtad: 2025-09-01.
4 ”Nuclear explosions impact on human indoors”, Kokkinakis J
W, Drikakis, D Ioannis Kokkinakis and Dimitris Drikakis. Physics of
Fluids 35, 016114 (2023); https://doi.org/10.1063/5.0132565,
hämtad: 2025-09-02.
5 Federation of American Scientist “Status of World Nuclear
Forces”, https://fas.org/issues/nuclear-weapons/status-world-nucle-
ar-forces/, hämtad: 2025-09-01.
6 International Campaign to Abolish Nuclear Weapons, ICAN,
”Hidden costs: Nuclear Weapons Spending in 2024”, https://www.
icanw.org/hidden_costs_2024_global_nuclear_weapons_spen-
ding, hämtad: 2025-09-01.
7 Lär om kärnvapen, ”Konsekvenser”, https://laromkarnvapen.se/
konsekvenser/, hämtad: 2025-09-01.
8 International Committee of the Red Cross, ICRC, ”The Hiroshi-
ma disaster”, https://www.icrc.org/sites/default/files/external/doc/en/
assets/files/other/irrc-231-junod.pdf, hämtad: 2025-09-01.
9 Sveriges Kommuner och Regioner, ”Fakta om vårdplatser”,
juni 2022, https://skr.se/download/18.5f94e9591811657ed-
b8aab81/1655359946413/Fakta-om-vardplatser_0615.pdf,
hämtad: 2025-09-02.
10 OECD Data ”Hospital Beds”, https://data.oecd.org/healtheqt/
hospital-beds.htm , hämtad: 2025-09-02.
11 Socialstyrelsen, ”Antal vårdplatser i Sverige minskar - Socialsty-
relsen: Mer arbete behövs”, 2025-06-13, https://www.socialstyrel-
sen.se/om-socialstyrelsen/pressrum/press/antalet-vardplatser-i-sveri-
ge-minskar--socialstyrelsen-mer-arbete-behovs/ hämtad: 2025-09-01.
12 Läkarförbundet, ”Vårdplatser”, https://slf.se/var-politik/vardplat-
ser/ hämtad: 2025-09-02.
13 Nukemap, ”Explosion över Stockholm”, https://nuclearsecrecy.
com/nukemap/?&kt=100&lat=59.3288771&lng=18.0682611
&hob_psi=5&hob_ft=4755&casualties=1&fallout=1&ff=50&p-
si=20,5,1&zm=11, hämtad: 2025-09-02.
14 Socialstyrelsen, ”Statistik om covid-19”, https://www.socialsty-
relsen.se/statistik-och-data/statistik/statistik-om-covid-19/, hämtad:
2025-09-02.
15 Socialstyrelsen, ”Statistik om hälso- och sjukvårdspersonal
med legitimation eller yrkesbevis (2024) samt arbetsmarknadssta-
tus (2023)”, 2025-09-11, https://www.socialstyrelsen.se/contentas-
sets/5a2c8829683a4c28a87c05a541e2530e/2025-9-9756.
pdf, hämtad: 2025-09-15.
16 Region Stockholm, Vårdgivarguiden, ”Akutsjukhus”, https://
vardgivarguiden.se/avtal/avtalsomrade/lou-regionagd/sjukhusavtal/,
hämtad: 2025-09-02.
17 Sveriges Kommuner och Regioner, ”Regionernas verk-
samhetsstatistik 2024”, https://skr.se/download/18.79a6dea-
51969f424580e03c/1746519830580/Verksamhetsstatistik%20
2015-2024%200506.xlsx, hämtad: 2025-09-02.
18 Intensive Care Stockholm, ”Nuläge - Beläggning IVA”, http://
www.intensivecarestockholm.com, lösenordskyddad, åtkomlig för
viss intensivvårdspersonal, hämtad: 2025-09-02.
19 Sveriges Kommuner och Regioner, ”Regionernas verk-
samhetsstatistik 2024”, https://skr.se/download/18.79a6dea-
51969f424580e03c/1746519830580/Verksamhetsstatistik%20
2015-2024%200506.xlsx, hämtad: 2025-09-02.
20 Svenska Intensivvårdsregistret, SIR, ”Årsrapport 2024”, https://
www.icuregswe.org/globalassets/arsrapporter/arsrapport_2025_fi-
nal.pdf, hämtad: 2025-09-02.
21 SVT Nyheter, ”Corona i intensivvården”, https://www.svt.se/
datajournalistik/corona-i-intensivvarden/, hämtad: 2025-09-02.
22 Vårdgivarwebb för Region Östergötland, ”Svåra brännska-
dor”, https://vardgivare.regionostergotland.se/vgw/kunskapsstod/
nationell-hogspecialiserad-vard/svara-brannskador/, hämtad:
2025-09-02.
23 Akademiska sjukhuset, ”Brännskadecentrum”, https://www.aka-
demiska.se/for-vardgivare/sektioner/brannskadecentrum/, hämtad:
2025-09-02.
24 Socialstyrelsen, ”Behandling av svåra brännskador som
rikssjukvård”, Tillståndsutredning, Underlag till Rikssjukvårdsnämn-
dens möte den 16 december 2015, https://www.socialstyrelsen.se/
contentassets/bf5ec83743aa48ec879c57fd452f07ac/2016-1-5.
pdf, hämtad: 2025-09-02.
25 Yale Law School, ”The Atomic Bombings of Hiroshima and
Nagasaki: Chapter 10 - Total Casualties”, https://avalon.law.yale.
edu/20th_century/mp10.asp, hämtad: 2025-09-02.
26 Olof Palmes Internationella Center, Sifo telefonbuss, telefonin-
tervjuer 5-11 oktober 2021.
12
Telefon: +46 (0)8 400 20 483
E-post: info@slmk.org
Adress: Norrtullsgatan 45, SE-113 45 Stockholm, Sweden
Webb: slmk.org
Ge en gåva: bankgiro 901-0901, Swish 123 901 0901
12
Telefon: +46 (0)8 400 20 483
E-post: info@slmk.org
Adress: Norrtullsgatan 45, SE-113 45 Stockholm, Sweden
Webb: slmk.org
Ge en gåva: bankgiro 901-0901, Swish 123 901 0901
