15 augusti 2019

Förbjud kärnvapen, 2019

Förbjud kärnvapen, 2019

Text från PDF

FÖRBJUD
KÄRNVAPEN

AUGUSTI 2019
International Campaign to Abolish
Nuclear Weapons (ICAN).
Publicerad på svenska av Svenska
Läkare mot Kärnvapen och
Internationella Kvinnoförbundet för
Fred och Frihet, IKFF.
Original: Tim Wright
Svensk text och layout: Svenska
Läkare mot Kärnvapen och
Internationella Kvinnoförbundet för
Fred och Frihet, IKFF
Kontakt: info@slmk.org, info@ikff.se
Creative Commons
Bild: Costa Ricas ambassadör
Elayne Whyte Gómez, ordförande
för de historiska förhandlingarna om
FN:s kärnvapenförbud i New York.
Juli 2017.

Kärnvapen är ett hot mot
mänsklighetens överlevnad
och vår planet. Effekterna
av en kärnvapendetonation
går över nationsgränser och
konsekvenserna påverkar
flera generationer. Kärnvapen
är omoraliska, illegitima och
nu - äntligen - förbjudna.
Efter ett decennium av
påverkansarbete från ICAN:s
partnerorganisationer runt om
i världen röstade 122 stater
den 7 juli 2017 fram ett
historiskt avtal som förbjuder
kärnvapen. Avtalet är
ett viktigt och effektivt
verktyg i en värld där hot
om massförstörelse tillåts
fortsätta. Det ger oss en
riktning i en tid av global
kris. Vi är i början av en
global upprustning och
för att stoppa den måste
världens ledare deklarera sitt
otvetydiga motstånd mot
kärnvapen.
ATT FYLLA DET LEGALA
TOMRUMMET
Innan avtalet som förbjuder
kärnvapen antogs var kärn-
vapen det enda massförstö-
relsevapen som inte var
förbjudet, trots deras
katastrofala humanitära
konsekvenser.
FN:s förbud mot kärn-
vapen fyller därmed det
legala tomrum som tidigare
existerat mellan olika inter-
nationella avtal som reglerar
kärnvapen. Avtalet förbjuder
stater att utveckla, testa, äga,
producera, tillverka, förflytta
och inneha, använda eller
hota om att använda kärn-
vapen. Det förbjuder även
stater att ha kärnvapen på
sitt territorium och att assi-
stera, uppmuntra eller förmå
en annan stat att genomföra
dessa förbjudna handlingar.
Avtalet gör kärnvapen
illegitima genom att allt fler
länder kategoriskt säger nej
till massförstörelsevapen. Att
kärnvapenfria stater går med
i avtalet är viktigt. Ju svårare
det blir att ha kärnvapen och
planera för deras användning
desto mer ökar trycket på
kärnvapenstaterna att för-
handla om nedrustning.
Avtalets statsparter är ock-
så skyldiga att erbjuda stöd
till de som fallit offer för kärn-
vapenanvändning och prov-
sprängningar. Parterna måste
även se till att skadad och
förorenad miljö återställs.
FN:s förbud mot kärn-
vapen förhandlades fram på
FN:s högkvarter i New York
under fyra veckor 2017, där
en stor majoritet av värld-
ens stater deltog. Avtalet är
permanent och träder i kraft
när 50 stater har gått med.
Elayne Whyte Gómez,
ambassadör från Costa Rica
och ordförande för förhand-
lingarna, sa i sitt slutord: ”Vi
har lyckats så ett första frö
för en kärnvapenfri värld”.
ETT FÖRBUD MOT KÄRNVAPEN
1

International Campaign to
Abolish Nuclear Weapons
(ICAN) är en koalition av or-
ganisationer över hela värld-
en som i över ett decennium
har arbetat för att förbjuda
kärnvapen. Medlemmarna är
allt från små lokala freds-
grupper till globala organisa-
tioner som representerar
miljontals människor där
varje medlem bidrar med
expertis och engagemang.
ICAN startades först i
Melbourne, Australien, 2006
och lanserades internationellt
i Wien, Österrike, 2007. Kam-
panjens grundare, IPPNW,
International Physicians for
the Prevention of Nuclear
War, var inspirerade av den
lyckade kampanjen som
spelade en avgörande roll i
förhandlingarna om förbudet
mot anti-personella minor,
International Campaign to
Ban Landmines.
Sedan starten har ICAN ar-
betat för att bygga en stark
global opinion för avskaffan-
det av kärnvapen. Genom
att engagera olika grupper i
civilsamhället och rikta fokus
mot kärnvapnens katastrofala
konsekvenser bidrog ICAN till
att FN:s förbud mot kärn-
vapen förhandlades fram.
HUMANITÄRT FOKUS
ICAN har sedan starten haft
ett humanitärt fokus. Efter
decennier av tekniska och
abstrakta diskussioner om
kärnvapen har såväl kärn-
vapenstaterna som kärn-
vapenfria stater på senare år
behövt förhålla sig till mänsk-
lig säkerhet, humanitär rätt
och humanitära konsekven-
ser av kärnvapenanvändning
och kärnvapentester. Detta
har skapat en mer inkluder-
ande och öppen debatt
som ökar trycket på kärn-
vapenstaterna att rusta ned.
ICAN var drivande för
bland annat det humanitära
initiativet och den humanitära
utfästelsen som ledde fram
till FN:s kärnvapenförbud.
HUR VI ARBETAR
ICAN koordinerar globala
aktioner, folkbildar och be-
driver påverkansarbete på
både internationell nivå inom
FN och på nationell nivå
gentemot länders parlament
och regeringar. Vi arbetar
tillsammans med överlevare
från Hiroshima, Nagasaki och
provsprängningsområden
genom att dela deras vittnes-
mål. Flera personer har gett
stöd till ICAN, bland andra de
tidigare fredsprismottagarna
Desmond Tutu och Dali
Lama, artisten Yoko Ono,
samt skådespelarna Martin
Sheen och Michael Douglas.
Även FN:s generalsekreterare
har lovordat ICAN:s arbete.
ICAN startade nyligen
kampanjen Cities Appeal för
städer som ställer sig bakom
FN:s kärnvapenförbud och
uppmanar sina länder att gå
med. Bland de städer som
gått med finns Berlin, Paris,
Toronto, Oslo, Washington
DC och Sydney med flera.
ICAN arbetar även med en
global, växande kampanj för
parlamentariker som ställer
sig bakom FN:s kärnvapen-
förbud.
VÅR KAMPANJ
2

När förhandlingarna om ett kärnvapenförbud pågick i
New York i juni 2017 samlades japanska aktivister och
tände tusen ljus framför domen i Hiroshima.
3

SUMITERU TANIGUCHI
Som 16 åring cyklade Sumiteru
Taniguchi (till vänster) genom
Nagasaki när USA släppte sin
andra atombomb. Bomben ex-
ploderade 1,8 km från honom
och orsakade svåra brännskador
på ryggen. Huden på hans högra
arm hängde ner från axeln till
fingertopparna. De fasansfulla
brännskadorna krävde 17
operationer. Här avbildas han
tillsammans med en bild av sig
själv inte långt efter attacken.
Sumiteru Taniguchi dog i augusti
2017.
IROJI KEBENLI
Iroji Kebenli (till höger) från
Marshallöarna drabbades hårt av
brännskador när han kom i kontakt
med ”Bikinisnö” – radioaktiv aska
och korallfragment som spreds
över Bikiniatollen och andra öar
1954 när USA provsprängde
kärnvapen. Än idag är många
människor från Marshallöarna fort-
farande fördrivna från sina hem på
grund av radioaktiv kontaminering.
4
Vänster: Sumitero har givit sitt tillstånd till
publikation av hans berättelse och bilder.

Höger: Irojis berättelse och bilder
publicerades i ett reprtage i National
Geographic.

Kärnvapen är det mest
destruktiva, inhumana och
urskillningslösa vapen som
någonsin skapats. De skadar
genom sprängkraft och den
stora mängd radioaktivitet
som sprids efter att ett
kärnvapen exploderat. Detta
ger allvarliga konsekvenser
för människor och miljö både
omedelbart och i många
decennier framöver.
En enda explosion av ett
kärnvapen över ett befolkat
område skulle döda minst
hundratusentals människor
och skada många, många
fler. Användandet av flera
kärnvapen skulle leda till
klimatförändringar, jordbruks-
kollaps och massvält.
Kärnvapen har använts två
gånger i krig mot de japanska
städerna Hiroshima och Nag-
asaki 1945. Sammanlagt dog
cirka 250 000 människor till
följd av de amerikanska
atombomberna. Sedan dess
har många tusen dött av
strålningsrelaterade sjuk-
domar. Än idag vårdas tusen-
tals människor på Röda
Korsets sjukhus i Hiroshima
och Nagasaki för de skador
som de två atombomberna
orsakat.
Utöver de två bomberna
mot de japanska städerna
har ytterligare över 2000
kärnvapen sprängts på olika
platser i världen, alla med
förödande konsekvenser för
såväl människor som miljö.
KÄRNVAPNENS EFFEKTER
Kärnvapen frigör enorma
mängder energi i form av
tryckvåg, värme och strål-
ning. Tryckvågen och värmen
gör att i princip allt som finns
i närheten av bombens epi-
centrum slits sönder och
förångas.
Höga doser av radioaktiv
strålning dödar kroppens
celler, skadar organ och kan
vara akut dödlig. Strålningen
ökar risken för cancer, kron-
iska sjukdomar och genetiska
skador. Forskning har kons-
taterat att barn, särskilt flic-
kor, samt kvinnor är mer ut-
satta än män för strålningen.
Kvinnor löper större risk att
utveckla cancer av samma
dos strålning som män.
FN, Röda Korset och andra
humanitära organisationer
har konstaterat att det inte
går att bygga upp tillräcklig
beredskap för att hantera en
kärnvapenexplosion.
Under en konferens i
Österrike 2014 om kärn-
vapens humanitära effekter
varnade Röda Korset att
kärnvapen ”endast kan ska-
pa ett katastrofalt och oåter-
kalleligt scenario som ingen
önskar och som ingen kan
bemöta på ett betydande
sätt.”
FÖRÖDANDE SKADA
5

2007
ICAN LANSERAS
INTERNATIONELLT
International Campaign to Abolish
Nuclear Weapons lanseras inter-
nationellt i Wien 2007. En gräsrots-
rörelse växer fram ur ett globalt
motstånd mot kärnvapen. Det
gemensamma målet är en kärn-
vapenfri värld som ska nås genom
en konvention som förbjuder
kärnvapen och leder till deras
eliminering.
2010
ÖVERSYNSKONFERENSEN AV
ICKE-SPRIDNINGSAVTALET
I slutdokumentet från översyns-
konferensen 2010 av icke-sprid-
ningsavtalet (NPT), som antas
med konsensus, uttrycker
staterna en ”djup oro över
de katastrofala humanitära
konsekvenserna av en
kärnvapendetonation”.
2011
RÖDA KORSETS
RESOLUTION
Den internationella Röda kors- och
röda halvmånerörelsen – världens
största humanitära organisation –
antar en historisk resolution som
vädjar till alla världens stater att
börja förhandla ett ”internationellt
rättsligt bindande avtal” för att
förbjuda kärnvapenanvändning
och eliminera kärnvapen.
2012
FÖRSTA HUMANITÄRA
UTTALANDET
På uppdrag av 16 stater håller
Schweiz det första gemensamma
uttalandet om de humanitära
konsekvenserna av kärnvapen,
som uppmanar alla stater att
”intensifiera sina insatser att
olagligförklara kärnvapen”. Stödet
för det humanitära initiativet ökar
sedan med varje nytt uttalande
och maj 2015 står 159 av FN:s 193
medlemsstater bakom uttalandet.
HUR VI NÅDDE HIT
6

2013
FÖRSTA KONFERENSEN OM
KÄRNVAPENENS EFFEKTER
Norge anordnar den första
konferensen om kärnvapnens
humanitära konsekvenser.
Sammanlagt 128 stater deltar.
Humanitära hjälporganisationer
uttrycker att de skulle vara
handfallna efter en kärnvapen-
detonation.
2014
YTTERLIGARE FOKUS PÅ
KÄRVAPENENS EFFEKTER
Mexiko anordnar den andra
konferensen om kärnvapnens
humanitära konsekvenser, där
146 stater deltar. 158 stater deltar
vid den tredje konferensen i
Österrike samma år. Konferensen
avslutas med en utfästelse om
att fylla det rättsliga tomrummet
inom internationell rätt vad gäller
kärnvapen. Inom några månader
har 127 stater uttryckt stöd för
utfästelsen.
2016
ÖPPEN
ARBETSGRUPP I FN
Stater träffas vid FN i Genève för
att diskutera kärnvapennedrustning
och nya folkrättsliga åtgärder för
att nå en kärnvapenfri värld.
Arbetsgruppen rekommenderar
förhandlingar om ett förbud mot
kärnvapen. Samma år röstar 123
stater för en resolution i FN:s
generalförsamling om att inleda
förhandlingar om ett förbud mot
kärnvapen.
2017
FÖRBUDS-
FÖRHANDLINGAR
I fyra veckor under 2017 pågår in-
tensiva förhandlingar vid FN:s hög-
kvarter i New York. Med en stor
majoritet röstar FN:s medlems-
stater den 7 juli igenom ett avtal
som förbjuder kärnvapen. För-
budet är starkt och väl förankrat
i de humanitära konsekvenserna
samt stärker internationell humani-
tär rätt och mänskliga rättigheter.
Kärnvapenstaterna och Nato-
medlemmar bojkottar förbuds-
förhandlingarna.
7

Nio stater äger tillsammans
närmare 14 000 kärnvapen,
över 90 procent av dessa
tillhör USA och Ryssland.
Ungefär 1800 av kärnvapnen
är på så kallad ”high alert”
– redo att avfyras inom
loppet av några minuter.
Dessa tillhör USA, Ryssland,
Frankrike och Storbritannien.
Trots att majoriteten av
kärnvapenstaternas ledare
har uttryckt visioner om en
kärnvapenfri värld, uppgra-
derar de aktivt sina kärn-
vapenarsenaler. Kärnvapen-
staterna har inga konkreta
planer på att nedrusta.
Istället har de utryckt att så
länge det finns kärnvapen
i världen så kommer de
behålla sina.
Fem stater i Europa har
amerikanska kärnvapen ut-
placerade på sin mark ge-
nom Nato: Belgien, Italien,
Nederländerna, Turkiet och
Tyskland. Cirka två dussin
andra stater har i sina militär-
doktriner uttryckt att de för-
litar sig på USA:s kärnvapen
genom sitt Natomedlemskap
eller annat samarbete.
KÄRNVAPENARSENALER IDAG
LAND
USA
Rysslans
Storbritannien
Frankrike
Kina
Indien
Pakistan
Israel
Nordkorea
Total
Källa: SIPRI, 2019
ANTAL
6,185
6,500
200
300
290
130–140
150–160
80-90
≈20-30
13,895
TESTER
1,054
715
45
210
45
6
6
?
6
2,087
8

ICAN samlar människor från hela världen, alla
med samma mål - att förbjuda och eliminera
kärnvapen.
9
Foto: Clare Conboy

HUR FÖRBUDET FUNGERAR
Historien visar att förbud mot
vapentyper leder till nedrust-
ning. Vapen som tidigare har
förbjudits genom internation-
ella avtal ses som illegitima.
De förlorar sin politiska status
och finansiella resurser till
vapenproduktion minskar.
Vapenföretag får allt svårare
att få stöd. Företag och ban-
ker riskerar även sitt rykte
genom att arbeta med eller
finansiera förbjudna vapen.
    FN:s förbud mot
kärnvapen kompletterar
förbuden mot biologiska
och kemiska vapen, anti-
personella minor och kluster-
vapen. Det förstärker även de
andra kärnvapenrelaterade
avtalen, såsom icke-sprid-
ningsavtalet om kärnvapen
(NPT) från 1968. FN:s förbud
mot kärnvapen stärker den
globala normen mot använ-
dning och innehav av kärn-
vapen.
Syftet med att förbjuda
kärnvapen är att ändra upp-
fattningen om kärnvapnen
som lagliga. Det kommer
även att påverka stater som
inte signerar och ratificerar
avtalet. Detta har erfarenheter
från de andra vapenförbuden
visat, vilka har skapat globala
normer som även påverkar
stater som ännu inte har gått
med i avtalen.
    ICAN är säkra på att
FN:s förbud mot kärnvapen
kommer att sätta fart på den
efterlängtade ned-rustningen
av kärnvapen, tack vare det
normbyggande som avtalet
redan har satt igång.
MÄNSKLIG SÄKERHET
Avtalets mål är inte bara
kärnvapennedrustning, utan
även att förhindra fortsatt
spridning av kärnvapen. Det
kommer att bidra till en ökad
mänsklig säkerhet globalt,
inte minst för de som bor i
kärnvapenstater, där risken är
som störst för att utsättas för
en kärnvapenattack.
FN:s förbud mot kärn-
vapen gör verklighet av prin-
cipen om att det inte finns
några säkra händer för kärn-
vapen. Avtalet sätter samma
standard för alla länder och
accepterar inte att några
stater ska ha makt att utplåna
vår gemensamma planet.
10

Den 6 oktober 2017 med-
delade den norska Nobel-
kommittén att 2017 års freds-
pris skulle tilldelas ICAN.
Motiveringen lyfte fram vårt
arbete med att synliggöra
kärnvapnens humanitära
konsekvenser och ICAN:s
avgörande roll i antagandet
av FN:s kärnvapenförbud.
Priset är en hyllning till alla
miljoner människor världen
över som, ända sedan kärn-
vapen första gången spräng-
des 1945, har kämpat för
att eliminera dem. Det är en
hyllning till alla de överlevare
från Hiroshima, Nagasaki och
provsprängningsområden
som har delat med sig av
sina smärtsamma upp-
levelser och var centrala
aktörer för att säkra förbudet.
Priset visar vägen framåt
mot en värld fri från kärn-
vapen och förstärker ICAN:s
arbete och budskap.
NOBELS FREDSPRIS
11

FÖRBJUDNA VAPEN
BIOLOGISKA
VAPEN
Förbjudna under
konventionen om
biologiska vapen.
KEMISKA
VAPEN
Förbjudna under
konventionen om
kemiska vapen.
ANTIPERSONELLA
MINOR
Förbjudna under
konventionen om
antipersonnella minor.
KLUSTER
BOMBER
Förbjudna under
konventionen om
klusterbomber.
KÄRNVAPEN
Förbjudna under
konventionen om
ett kärnvapenförbud.
FN:s konvention om ett
förbud mot kärnvapen
baseras precis som de andra
förbuden mot inhumana
och urskillningslösa vapen,
på internationell humanitär
rätt. Särskilt principen om
proportionalitet, att vapen
eller stridsmetoder inte får
orsaka onödiga skador
eller onödigt lidande, samt
distinktion, skyldigheten
att skilja mellan civila
och militära mål. Röda
Korset förklarar att den
internationella humanitära
rätten, även kallad krigets
lagar, har till syfte att be-
gränsa lidandet för civila och
stridande i väpnade konf-
likter. Kärnan i den humani-
tära rätten utgörs av Genève-
konventionerna. Det är därför
vapen av vissa vapentyper
förbjuds under konventioner
av olika slag.
12
19721993199720082017

USA spränger en atombomb under vatten på
Bikiniatollen på Marshallöarna 1946.
13

“Det finns bara ett sätt att
förhindra användning av
kärnvapen: förbjud och
eliminera dem.”
– BEATRICE FIHN, GENERALSEKRETERARE ICAN
ICANW.ORG
SLMK.ORG
IKFF.SE
Ladda ner PDF