Text från PDF
FÖRBJUD
KÄRNVAPEN
DECEMBER 2017
International Campaign to Abolish
Nuclear Weapons (ICAN).
Publicerad på svenska av Svenska
Läkare mot Kärnvapen och
Internationella Kvinnoförbundet för
Fred och Frihet, IKFF.
Original: Tim Wright
Svensk text och layout: Svenska
Läkare mot Kärnvapen och
Internationella Kvinnoförbundet för
Fred och Frihet, IKFF
Kontakt: info@slmk.org, info@ikff.se
Creative Commons
Bild: Costa Ricas ambassadör
Elayne Whyte Gómez, ordförande
för de historiska förhandlingarna
om ett kärnvapenförbud i FN, i New
York. Juli 2017.
Kärnvapen är ett hot mot
mänsklighetens överlevnad
och vår planet. Effekterna
av en kärnvapendetonation
går över nationsgränser och
påverkar i generationer. De är
omoraliska, illegitima och nu
- äntligen - förbjudna.
Efter ett decennium av på-
verkansarbete från ICAN:s
partnerorganisationer runt om
i världen röstade 122 stater
den 7 juli 2017 för att anta ett
historiskt avtal som förbjuder
kärnvapen. Detta nya avtal är
ett viktigt och effektfullt verk-
tyg i en värld där hot om
massförstörelse tillåts fort-
sätta. Avtalet utgör en rikt-
ning i en tid av global kris.
Om det är någon tid då värl-
dens ledare ska deklarera
sitt otvetydiga motstånd mot
dessa vapen så är det nu.
ATT FYLLA DET LEGALA
TOMRUMMET
Innan avtalet som förbjuder
kärnvapen antogs var kärn-
vapen det enda massförstö-
relsevapen som inte var för-
bjudet, trots deras katastro-
fala humanitära konsekven-
ser.
Den nya överenskommel-
sen fyller därmed det legala
tomrum som tidigare exis-
terat mellan olika internation-
ella avtal som reglerar kärn-
vapen. Detta avtal förbjuder
stater att utveckla, testa, äga,
producera, tillverka, förflytta
och inneha, använda eller
hota om att använda kärn-
vapen. Det förbjuder även att
ha kärnvapen på sitt territo-
rium och att assistera, upp-
muntra eller förmå stater att
genomföra dessa förbjudna
handlingar.
Kärnvapenstater måste
förbinda sig till att förstöra
sina kärnvapen enligt en le-
galt bindande och tids-
bunden plan, innan de kan
ansluta sig till avtalet. Vidare
måste stater som har kärn-
vapen på sin mark förbinda
sig till att göra sig av med
dessa enligt en tidsplan innan
de kan an-sluta sig till avtalet.
Avtalets statsparter är ock-
så skyldiga att erbjuda stöd
till de som fallit offer för kärn-
vapenanvändning och prov-
sprängningar. Parterna måste
även se till att skadad och
förorenad miljö återställs.
Avtalet förhandlades fram
på FN:s högkvarter i New
York under fyra veckor 2017,
där en stor majoritet av värld-
ens stater deltog. Avtalet är
permanent och träder i kraft
när 50 stater har ratificerat
det.
Att ratificera ett avtal inne-
bär att avtalet implementeras
i landets lagstiftning, det vill
säga att det blir ett sätt för
landet att förhålla sig.
Elayne Whyte Gómez,
ambassadör från Costa Rica
och ordförande för förhand-
lingarna, sa i sitt slut- ord: ”Vi
har lyckats så ett första frö
för en kärnvapenfri värld”.
ETT FÖRBUD MOT KÄRNVAPEN
1
International Campaign to
Abolish Nuclear Weapons
(ICAN) är en koalition av or-
ganisationer över hela värld-
en som i ett decennium har
arbetat för att förbjuda kärn-
vapen. Medlemmarna är allt
från små lokala fredsgrupper
till globala organisationer
som representerar miljontals
människor där varje medlem
bidrar med en viss expertis.
ICAN startades först i Mel-
bourne, Australien 2006 och
lanserades internationellt i
Wien, Österrike 2007. Kam-
panjens grundare, IPPNW,
International Physicians for
the Prevention of Nuclear
War, var inspirerade av den
lyckade kampanjen som ett
decennium tidigare spelade
en avgörande roll i förhand-
lingarna om förbudet av anti-
personella minor, Inter-
national Campaign to Ban
Landmines.
Sedan starten har ICAN ar-
betat för att bygga ett kraft-
fullt offentligt stöd för av-
skaffandet av kärnvapen. Ge-
nom att engagera olika grup-
per och att arbeta tillsam-
mans har debatten om kärn-
vapen förändrats vilket
skapade ett momentum för
förbudsförhandlingarna.
HUMANITÄRT FOKUS
ICAN har sedan starten haft
ett humanitärt fokus. Efter
decennier av tekniska och
abstrakta diskussioner om
kärnvapen har såväl kärn-
vapenstaterna som kärn-
vapenfria stater på senare år
behövt förhålla sig till mänsk-
lig säkerhet, humanitär rätt
och humanitära konse-
kvenser av kärnvapen-
användning. Detta har skapat
en mer inkluderande och
öppen debatt inom vilken
trycket på kärnvapenstaterna
att nedrusta har ökat.
Situationen skapade en
unik chans att ta nya steg för
nedrustning och att utveckla
den internationella rätten
kring kärnvapen med för-
budsavtalet. ICAN har varit
drivande för det humanitära
initiativet, den humanitära
utfästelsen, den öppna
arbetsgruppen 2016, samt de
tre konferenserna om kärn-
vapnens humanitära effekter
2013 och 2014.
HUR VI ARBETAR
ICAN koordinerar globala
aktioner, folkbildar och
bedriver påverkansarbete
på både internationell nivå
inom FN och på nationell
nivå inom länders parlament
och regeringar. Vi arbetar
till-sammans med överlevare
från Hiroshima, Nagasaki och
provsprängningsområden
genom att dela deras vittnes-
mål. Flera personer har gett
stöd till ICAN, bland annat de
tidigare fredsprismottagarna
Desmond Tutu och Dali
Lama, artisten Yoko Ono,
samt skådespelarna Martin
Sheen och Michael Douglas.
Även FN:s generalsekreterare
har lovordat vårt arbete.
VÅR KAMPANJ
2
När förhandlingarna om ett kärnvapenförbud startade
igen i New York i juni 2017 samlades Japanska
aktivister och tände tusen ljus framför domen i
Hiroshima.
3
SUMITERU TANIGUCHI
Som 16 åring cyklade Sumiteru
Taniguchi (till vänster) genom
Nagasaki när USA släppte sin
andra atombomb. Bomben ex-
ploderade 1,8 km från honom
och orsakade svåra brännskador
på ryggen samt att huden på
hans högra arm hängde ner
från axeln till fingertopparna. De
fasansfulla brännskadorna krävde
17 operationer. Här avbildas han
tillsammans med en bild av sig
själv inte långt efter attacken.
Sumiteru Taniguchi dog i augusti
2017.
IROJI KEBENLI
Iroji Kebenli (till höger) från
Marshallöarna drabbades hårt av
brännskador när han kom i kontakt
med ”Bikinisnö” – radioaktiv aska
och korallfragment som spreds
över Bikiniatollen och andra öar
1954 när USA provsprängde
kärnvapen. Än idag är många
människor från Marshallöarna fort-
farande fördrivna från sina hem på
grund av radioaktiv kontaminering.
4
Till vänster: Sumitero har givit sitt tillstånd
till publikation av hans berättelse och
bilder.
Till höger: Irojis berättelse och bilder
publicerades i ett reprtage i National
Geographic.
Kärnvapen är det mest dest-
ruktiva, inhumana och urskill-
ningslösa vapen som någon-
sin skapats. De skadar både
på grund av sin sprängkraft
och genom den stora mängd
radioaktivitet som sprids efter
att ett kärnvapen exploderat.
Detta orsakar allvarliga kon-
sekvenser för människor och
miljö både omedelbart och i
många decennier framöver.
En enda explosion av ett
kärnvapen över ett befolkat
område skulle döda hundra-
tusentals människor och
skada många, många fler.
Användandet av flera kärn-
vapen skulle leda till klimat-
förändringar, jordbrukskollaps
och massvält. Kärnvapen
har använts två gånger i krig
– mot de japanska städerna
Hiroshima och Nagasaki
1945. Sammanlagt dog cirka
250 000 människor till följd
av de amerikanska atom-
bomberna. Sedan dess har
många tusen dött av strål-
ningsrelaterade sjukdomar.
Än idag vårdas tusentals
människor på Röda Korsets
sjukhus i Hiroshima och Nag-
asaki för de konsekvenser
som de två atombomberna
orsakat.
Utöver de två bomberna
mot de japanska städerna
har ytterligare över 2000
kärnvapen sprängts på olika
platser i världen, alla med
förödande konsekvenser för
såväl människor som miljö.
KÄRNVAPNENS EFFEKTER
Kärnvapen frigör enorma
mängder energi i form av
tryckvåg, värme och strål-
ning. Tryckvågen och värmen
gör att i princip allt som finns
i närheten av bombens epi-
centrum slits sönder och
förångas.
Vidare dödar höga doser
av radioaktiv strålning krop-
pens celler, skadar organ och
kan vara akut dödlig. Strål-
ningen ökar risken för cancer,
kroniska sjukdomar och ge-
netiska skador. Forskning har
konstaterat att barn, speciellt
flickor, samt kvinnor är mer
utsatta än män för strål-
ningen. Kvinnor löper cirka
40 procent större risk att
utveckla cancer av samma
dos strålning som män.
FN, Röda Korset och
andra organisationer har dek-
larerat att ingen beredskap
för en tillräcklig humanitär
insats efter en kärnvapen-
explosion finns. Under den
tredje konferensen om kärn-
vapens humanitära effekter i
Österrike, Wien, 2014 varn-
ade Röda Korset att kärn-
vapen ”endast kan skapa ett
katastrofalt och oåterkalleligt
scenario som ingen önskar
och som ingen kan bemöta
på ett betydande sätt.”
FÖRÖDANDE SKADA
5
2007
ICAN LANSERAS
INTERNATIONELLT
International Campaign to Abolish
Nuclear Weapons lanserades inter-
nationellt i Wien 2007. En gräsrots-
rörelse växte fram ur ett globalt
motstånd mot kärnvapen. Det ge-
mensamma målet var en kärn-
vapenfri värld och målet dit var
genom en konvention som för-
bjuder kärnvapen och leder till
dess eliminering.
2010
ÖVERSYNSKONFERENSEN AV
ICKE-SPRIDNINGSAVTALET
I slutdokumentet från översyns-
konferensen 2010 av icke-sprid-
ningsavtalet, som antogs med
konsensus, uttryckte staterna en
”djup oro över de katastrofala
humanitära konsekvenserna av en
kärnvapendetonation”.
2011
RÖDA KORSETS
RESOLUTION
Den internationella Röda kors- och
Röda halvmånerörelsen – världens
största humanitära organisation –
antar en historisk resolution som
vädjar till alla världens stater att
börja förhandla ett ”internationellt
rättsligt bindande avtal” för att för-
bjuda och eliminera kärnvapen.
2012
FÖRSTA HUMANITÄRA
UTTALANDET
På uppdrag av 16 stater höll
Schweiz det första gemensamma
uttalandet om de humanitära
konsekvenserna av kärnvapen,
som uppmanar alla stater att
”intensifiera sina insatser att
olagligförklara kärnvapen”. Stödet
för detta ökade med varje nytt
uttalande och maj 2015 stod 159
av FN:s 193 medlemsstater bakom
uttalandet.
HUR VI NÅDDE HIT
6
2013
FÖRSTA KONFERENSEN OM
KÄRNVAPENENS EFFEKTER
Norge höll den första konferensen
om kärnvapnens humanitära kon-
sekvenser med syfte att stärka be-
visen för att förbjuda och eliminera
kärnvapen, sammanlagt 128
stater deltog. Humanitära hjälp-
organisationer uttryckte att de
skulle vara handfallna efter en
kärnvapendetonation.
2014
YTTERLIGARE FOKUS PÅ
KÄRVAPENENS EFFEKTER
Mexiko anordnade den andra kon-
ferensen om kärnvapnens human-
itära konsekvenser, där 146 stater
deltog. 158 stater deltog på den
tredje konferensen i Österrike i
december samma år. Konferensen
avslutades med ett löfte att fylla
det rättsliga tomrummet inom in-
ternationell rätt vad gäller kärn-
vapen. Inom några månader hade
127 stater uttryckt stöd för det
som går under namnet Humanitära
utfästelsen.
2016
ÖPPEN
ARBETSGRUPP I FN
Stater träffas vid FN i Genève un-
der februari, maj och augusti för att
diskutera kärnvapennedrustning
och för att undersöka nya rättsliga
åtgärder för att nå en kärnvapenfri
värld. Arbetsgruppen rekommen-
derade förhandlingar om ett för-
bud mot kärnvapen. Samma år
röstade 123 stater för en resol-
ution i FN:s generalförsamling om
att inleda förhandlingar om ett
förbud.
2017
FÖRBUDS-
FÖRHANDLINGAR
I fyra veckor under 2017 pågick in-
tensiva förhandlingar på FN:s hög-
kvarter i New York. Med en stor
majoritet röstade FN:s medlems-
stater den 7 juli igenom ett avtal
som förbjuder kärnvapen. För-
budet är starkt och väl förankrat
i de humanitära konsekvenserna
samt stärker internationell humani-
tär rätt och mänskliga rättigheter.
Kärnvapenstaterna samt NATO-
medlemmar bojkottade förbuds-
förhandlingarna.
7
Nio stater äger tillsammans
nästan 15 000 kärnvapen, 93
procent av dessa tillhör USA
och Ryssland. Ungefär 1800
av kärnvapnen är på så kal-
lad ”high alert” – redo att av-
fyras inom loppet av några
minuter. Dessa tillhör USA,
Ryssland, Frankrike och Stor-
britannien.
Trots att majoriteten av
kärnvapenstaternas ledare
har uttryckt visioner om en
kärnvapenfri värld, moder-
niserar de aktivt sina kärn-
vapenarsenaler. Kärnvapen-
staterna har inte några kon-
kreta planer på att nedrusta.
Istället har de utryckt att så
länge det finns kärnvapen i
världen så kommer staterna
behålla sina.
Fem stater i Europa har
amerikanska kärnvapen ut-
placerade på sin mark ge-
nom NATO: Belgien, Italien,
Nederländerna, Turkiet och
Tyskland. Cirka två duss-in
andra stater har i sina militär-
doktriner uttryckt att de för-
litar sig på USA:s kärnvapen
genom sitt Natomedlemskap
eller annat samarbete.
KÄRNVAPENARSENALER IDAG
LAND
USA
Rysslans
Storbritannien
Frankrike
Kina
Indien
Pakistan
Israel
Nordkorea
Total
Källa: Federation of American Scientists, 2017
ANTAL
6,800
7,000
215
300
270
110–120
120–130
80
≈10
14,900
TESTER
1,054
715
45
210
45
6
6
?
6
2,087
8
ICAN samlar människor från hela världen, alla
med samma mål - att förbjuda kärnvapen.
Foto: Clare Conboy
9
HUR FÖRBUDET FUNGERAR
Historien visar att förbud mot
vapentyper leder till elimine-
ring. Vapen som tidigare har
förbjudits genom inter-
nationella avtal ses alltmer
som illegitima. De förlorar sin
politiska status och finansie-
lla resurser till vapenproduk-
tion minskar. Vapenföretag
får allt svårare att få stöd.
Företag och banker riskerar
även sitt rykte genom att
arbeta med eller finansiera
förbjudna vapen.
FN-konventionen som för-
bjuder kärnvapen komplet-
terar förbuden mot biologiska
och kemiska vapen, anti-
personella minor och kluster-
vapen. Det förstärker även de
andra kärnvapenrelaterade
avtalen, såsom icke-sprid-
ningsavtalet om kärnvapen
(NPT) från 1968. Förbuds-
avtalet stärker även den glo-
bala normen mot användning
och innehav av kärnvapen.
Syftet med att förbjuda
kärnvapen är att ändra upp-
fattningen om kärnvapnen
som lagliga. Det kommer
även att ge en effekt på
stater som inte signerar och
ratificerar avtalet. Detta har
erfarenheter från de andra
vapenförbuden visat, vilka
har skapat globala normer
som påverkar både riktlinjer
och agerande även hos stater
som inte anslutit sig till dessa
avtal.
ICAN är säkra på att detta
förbudsavtal kommer att sät-
ta fart på den så länge efter-
längtade nedrustningen av
kärnvapen, tack vare det
normbyggande som avtalet
redan har satt igång.
MÄNSKLIG SÄKERHET
Avtalets mål är inte bara
kärnvapennedrustning, utan
även att förhindra fortsatt
spridning av kärnvapen. Det
kommer att bidra till en ökad
mänsklig säkerhet globalt,
inte minst för de som bor i
kärnvapenstater, där risken är
som störst för att utsättas för
en kärnvapenattack.
Avtalet realiserar principen
om att det inte finns några
säkra händer för kärnvapen
och sätter samma standard
för alla länder. Istället för att
ignorera staters säkerhets-
behov så är avtalet ett sätt
att tillfredsställa dem.
10
Den 6 oktober meddelade
den norska Nobelkommittén
att 2017 års fredspris tilldelas
ICAN. Motiveringen var vårt
arbete med att synliggöra
kärnvapnens humanitära
konsekvenser och för vår
avgörande roll i antagandet
av FN:s kärnvapenförbud.
Priset är en hyllning till alla
miljoner människor världen
över som, ända sedan kärn-
vapen första gången spräng-
des 1945,har kämpat för att
eliminera dem. Det är även en
hyllning till alla de överlevare
från Hiroshima, Nagasaki och
provsprängningsområden
som har delat med sig av si-
na smärtsamma upplevelser
och vilka var centrala aktörer
för att säkra förbudet.
Priset visar vägen framåt
mot en värld fri från kärnvap-
en och förstärker ICANS ar-
bete och budskap.
NOBELS FREDSPRIS
11
FÖRBJUDNA VAPEN
BIOLOGISKA
VAPEN
Förbjudet under
konventionen om
biologiska vapen.
KEMISKA
VAPEN
Förbjudet under
konventionen om
kemiska vapen.
ANTIPERSONELLA
MINOR
Förbjudet under
konventionen om
antipersonnella minor.
KLUSTER
BOMBER
Förbjudet under
konventionen om
klusterbomber.
KÄRNVAPEN
Förbjudet under
konventionen om
ett kärnvapenförbud.
FN:s konvention om ett kärn-
vapenförbud baseras på,
precis som de andra förbud-
en mot inhumana och urskill-
ningslösa vapentyper, på
internationell humanitär rätt.
Speciellt bör principen om
proportionalitet, det vill säga
att vapen eller stridsmetoder
inte får orsaka onödiga ska-
dor eller onödigt lidande,
samt distinktion, att vid en
attack med ett kärnvapen
går det inte att skilja civila
från militära mål beaktas.
Röda Korset förklarar att den
internationella humanitära
rätten, även kallad krigets
lagar, har till syfte att humani-
sera krigföring och begränsa
lidandet för civila och
stridande i väpnade kon-
flikter. Kärnan i den humani-
tära rätten utgörs av Genève-
konventionerna. Det är därför
vapen av vissa vapentyper
förbjuds under konventioner
av olika slag.
12
19721993199720082017
USA spränger en atombomb under vatten på
Bikiniatollen på Marshallöarna 1946.
13
“LÅT OSS FÖRÄNDRA VÄRLDEN
TILLSAMMANS!”
– SETSUKO THURLOW, ATOMBOMSÖVERLEVARE
NUCLEARBAN.ORG
SLMK.ORG
IKFF.SE
