Text från PDF
1
ARGUMENTATIONSGUIDE:
FYRA FELAKTIGA PÅSTÅENDEN OM KÄRNVAPEN
OCH HUR DU BEMÖTER DEM
KÄRNVAPEN UPPRÄTTHÅLLER FRED OCH SÄKERHET I VÄRLDEN
Det är precis tvärtom. Kärnvapen bidrar till att förvärra säkerhetsläget i världen genom att vara
grogrund till misstänksamhet mellan stater. Kärnvapenstater har varit inblandade i fler krig
än stater utan kärnvapen, och vi kan se hur frågan om kärnvapen kraftigt ökar spänningarna
mellan länder, till exempel mellan Nordkorea och USA, Iran och USA samt Indien och
Pakistan. Oro för irakiska kärnvapen en anledning till att USA invaderade Irak 2003. Kärnvapen
skapar misstro, ofta där tillit redan är en bristvara. Det är en misstro med risk för katastrofala
konsekvenser.
Kärnvapenstaterna spenderar enorma summor på att behålla och utveckla nya kärnvapen, istället
för att nedrusta som de förbundit sig till genom icke-spridningsavtalet (NPT). De kan plötsligt
dra sig ur nedrustningsavtal eller få en ny oförutsägbar ledare. Deras agerande bidrar inte till
säkerhet, utan upprätthåller och ökar det spända läget.
Kärnvapen är dessutom verkningslösa mot dagens säkerhetshot. De kan varken hantera
klimatförändringar, fattigdom, svält, överbefolkning, organiserad brottslighet, terrorism eller
pandemier. De skyddade inte USA från terrorattackerna den 11 september 2001. Kärnvapen
upprätthåller ett enormt hot mot mänskligheten som skulle orsaka urskillningslös död och skada.
DET ÄR ETT ANNAT SÄKERHETSLÄGE IDAG, SÅ KÄRNVAPEN BEHÖVS
Att spänningarna och riskerna för kärnvapenupprustning ökar är inte en anledning att
paralyseras – tvärtom. Framsteg för nedrustning har gjorts även i historiskt svåra situationer.
Till exempel förhandlades icke-spridningsavtalet fram efter Kubakrisen 1962, och INF-avtalet
förhandlades fram när antalet kärnvapenstridsspetsar i världen var på sin topp under 1980-talet.
Det är när hotet ökar som vi måste agera så att läget inte förvärras.
Vi vet också att dagens säkerhetspolitiska hot, som klimatförändringar, pandemier och
fattigdom, inte kan mötas med kärnvapen. Kärnvapen bidrar till att förvärra säkerhetsläget
i världen genom att vara grogrund till misstänksamhet mellan stater. Om vi inte vänder på
situationen så riskerar vi att fler stater skaffar kärnvapen. Det är naivt att tro att vi kan ha kvar
kärnvapen i världen utan att fler stater till slut skaffar dem. Hur ska vi bryta den spiralen?
1
2
Telefon: +46 (0)8 400 20 483
E-post: info@slmk.org
Adress: Norrtullsgatan 45, SE-113 45 Stockholm, Sweden
Webb: slmk.org
Ge en gåva: bankgiro 901-0901, Swish 123 901 0901
INGET LAND KOMMER ATT ANVÄNDA KÄRNVAPEN - DE ÄR TILL FÖR
AVSKRÄCKNING
Det finns idag över 13 000 kärnvapen i världen och ungefär 1800 av dessa står redo att avfyras
inom loppet av minuter. Kärnvapen utgör ett konstant hot om massdöd, global ödeläggelse och
radioaktiva föroreningar. Det finns en verklig risk för att kärnvapen används, oavsett om det är
medvetet eller på grund av misstag. Missförstånd, desinformation, tekniska fel och cyberattacker
– allt detta skulle kunna leda till att utlösa kärnvapenkrig. Vid ett oroväckande stort antal tillfäl-
len genom åren har en katastrof varit mycket nära.
Historien visar att konflikter kan eskalera snabbt och oförutsägbart. Statsledare agerar inte alltid
rationellt eller försiktigt, och spänningar tenderar att förstärka risken för missförstånd. Vi har
inte råd med några misstag. Om inte kärnvapen elimineras kommer de förr eller senare att an-
vändas, och konsekvenserna kommer att bli katastrofala.
INGET LAND KOMMER ATT ELIMINERA SINA KÄRNVAPEN OM ANDRA LÄNDER
FORTFARANDE HAR DEM
Nio länder har kärnvapen och omkring 30 länder till hävdar att de är beroende av dem genom
militära allianser. Det innebär att över 150 länder anser att de kan trygga sin nationella säkerhet
utan kärnvapen, även om andra länder har dem.
Kazakstan, Sydafrika och Ukraina hade en gång kärnvapen men valde att ge upp dem. Bland
annat Sverige, Brasilien och Schweiz började utveckla kärnvapen men beslutade att inte fortsätta.
Det finns inget unikt med de hot som kärnvapenländer och deras allierade möter, som bara skulle
kunna hanteras genom att ha kärnvapen. Det är ett aktivt val att inneha kärnvapen.
Det finns dessutom en moralisk skyldighet att ge upp kärnvapen oavsett om andra länder har
dem, på grund av deras fruktansvärda humanitära konsekvenser. Stater argumenterar till exempel
inte för att ha kvar tortyr och slaveri, bara för att det fortfarande existerar i andra länder.
2
Telefon: +46 (0)8 400 20 483
E-post: info@slmk.org
Adress: Norrtullsgatan 45, SE-113 45 Stockholm, Sweden
Webb: slmk.org
Ge en gåva: bankgiro 901-0901, Swish 123 901 0901
