Text från PDF
1
ARGUMENTATIONSGUIDE:
TIO FELAKTIGA PÅSTÅENDEN OM FN:S KONVENTION OM
ETT FÖRBUD MOT KÄRNVAPEN (TPNW) OCH HUR DU
BEMÖTER DEM
NPT I KORTHET
Icke-spridningsavtalet (Nuclear Non-Proliferation Treaty, NPT), är ett avtal från 1968 som
syftar till nedrustning och att förhindra spridning av kärnvapen. Nästan alla världens länder är
med i avtalet, däribland fem av kärnvapenstaterna, Frankrike, Kina, Ryssland, Storbritannien
och USA. De fyra övriga kärnvapenstaterna är inte med i avtalet, Indien, Israel, Nordkorea
och Pakistan.
Icke-kärnvapenstaterna som är med i NPT har förbundit sig att inte skaffa eller ta emot
kärnvapen, mot att de fem kärnvapenstaterna nedrustar sina kärnvapen. NPT kallas ofta för
hörnstenen inom internationell nedrustningspolitik.
TPNW I KORTHET
FN:s konvention om ett förbud mot kärnvapen (Treaty on the Prohibition of Nuclear
Weapons, TPNW ), trädde i kraft 2021 och är det första multilaterala nedrustningsavtalet
som konsekvent förbjuder kärnvapen för alla länder som är med i avtalet. Stater som är del av
TPNW åtar sig att inte inneha, lagra, utveckla, använda, prova, utplacera, ta emot och hota
med kärnvapen eller understödja andra länders kärnvapenprogram.
Avtalet inkluderar dessutom stöd till kärnvapenöverlevare samt skyldighet att sanera miljöer
som förorenats av kärnvapen. Hittills har över 50 länder ratificerat TPNW, det vill säga
anslutit sig till det, och över 80 länder har signerat avtalet.
1
2
KONVENTIONEN KOMMER INTE LEDA TILL RESULTAT
Historien visar att förbudsavtal mot vapen är effektiva verktyg för nedrustning. Avtalen som
förbjuder biologiska och kemiska vapen, landminor och klusterammunition har lett till att
dessa vapen stigmatiserats och sedermera nedrustats. Det har begränsat både antalet vapen och
användandet av dem, även i de länder som inte anslutit sig till avtalen. TPNW har redan haft
effekt – bland annat har banker och pensionsfonder över hela världen avyttrat sina investeringar i
kärnvapenindustrin som en konsekvens av avtalet.
TPNW är det enda avtal som förbjuder kärnvapen. NPT har inte åstadkommit någon egentlig
nedrustning under de 50 år avtalet funnits och innehåller inte heller någon mekanism för
nedrustning. Därför behövs TPNW som kompletterar NPT och säkerställer att dess artikel 6
om nedrustning av kärnvapen blir verklighet.
ATT SVERIGE GÅR MED I TPNW SKULLE INTE BETYDA NÅGOT
Att Sverige ratificerar TPNW skulle ha stor betydelse. Sverige har haft en lång tradition av
att driva på för kärnvapennedrustning. Vårt agerande har ofta väglett andra nationer och vår
roll som föredöme i internationella sammanhang ska inte underskattas. Om Sverige ratificerar
TPNW skulle det göra det lättare för andra länder att följa efter och ansluta sig till avtalet.
Kärnvapenhotet är idag allvarligt. Men så länge Sverige står utanför TPNW hjälper vi till att
legitimera kärnvapenstaternas innehav av dessa vapen. En svensk anslutning skulle istället visa
att vi inte accepterar kärnvapen och stärka normen om att kärnvapen är oacceptabla.
Sverige borde ta alla tillfällen som ges för att ta avstånd från kärnvapen och öka pressen på
kärnvapenstaterna att nedrusta.
Historiskt har nedrustningsavtal, såsom NPT och avtalet mot klustervapen, mött motstånd
från svenska politiker och försvarsdebattörer, med liknande argument som de som används mot
TPNW idag. Men till slut har Sverige hittills alltid gått med i avtalen. Om man ser till historien
är det alltså sannolikt att Sverige en dag kommer att ansluta sig till TPNW. Frågan är om vi
väljer att vara en del av förändringen och göra det nu eller om vi ansluter oss längre fram, när
andra stater redan banat vägen.
Flera SIFO-undersökningar visar dessutom att en stor majoritet av svenska folket, 78 procent,
vill att Sverige skriver under TPNW. Det demokratiska vore därför att regeringen lyssnar på
svenska folkets vilja och ratificerar avtalet.
DET FINNS INGEN DEFINITION AV KÄRNVAPEN I KONVENTIONEN
Inte heller i NPT finns någon definition av kärnvapen. Däremot har det utvecklats en
vedertagen förståelse av vad kärnvapen är genom statsparternas arbete inom NPT, och
därigenom en internationell praxis. Samma definition av kärnvapen kan användas inom TPNW.
Statspartsmöten och staters uttolkning kommer dessutom konkretisera detta ytterligare.
3
KONVENTIONEN UNDERMINERAR ICKE-SPRIDNINGSAVTALET (NPT)
Det finns inga belägg för hur TPNW skulle underminera NPT, snarare tvärtom. Flera
internationella experter har gått igenom kritiken och avfärdat den, däribland Harvard Law
School
1
, fredsforskningsinstitutet SIPRI
2
och Internationella rödakorskommittén.
NPT i sig inte räcker för att åstadkomma nedrustning, eftersom det i NPT inte finns
något sådant mandat, och historien har visat att NPT inte har varit tillräckligt i att leda
till förhandlingar om verklig nedrustning kärnvapenstaterna emellan. Kärnvapenstater
använder avtalet som argument för deras ”rätt” att inneha kärnvapen och investerar enorma
summor i att modernisera sina vapen. Genom sitt absoluta förbud mot kärnvapen förstärker
kärnvapenförbudet snarare icke-spridningsavtalet och hjälper till att genomföra det.
NPT är utformat som ett ramverk att bygga vidare på. Därför har stater tagit fram nya
avtal för att genomföra icke-spridningsavtalets målsättningar, såsom avtalet som förbjuder
kärnvapentester (CTBT). Samma gäller för TPNW, som ska hjälpa till att genomföra NPT:s
krav på total nedrustning i enlighet med artikel 6.
INGA KÄRNVAPENSTATER ÄR MED
Att invänta initiativ från kärnvapenstaterna är naivt. Det har tidigare gjorts försök i FN
att förhandla om en konvention där kärnvapenstaterna skulle delta och besluta om hur
nedrustningen skulle gå till. Men kärnvapenstaterna sa nej. Trycket måste öka genom att
kärnvapenfria stater går före.
TPNW är ett verktyg för kärnvapenfria stater att tydligt visa att de inte accepterar att
kärnvapenstaterna håller världen gisslan med sina kärnvapen. Ju fler kärnvapenfria stater som
ansluter sig till konventionen, desto större blir trycket på kärnvapenstaterna att sätta sig vid
förhandlingsbordet och sluta upprusta. Tillsammans kan vi göra skillnad.
REGERINGEN SATSAR PÅ ”STOCKHOLMSINITIATIVET” ISTÄLLET
När regeringen 2019 meddelade att Sverige inte skulle ansluta sig till TPNW lanserade de
istället det så kallade ”Stockholmsinitiativet”. Inom ramen för det har 16 icke-kärnvapenstater
enats om 22 åtgärder som ska främja nedrustning. Men punkterna upprepar i stort sett
redan vedertagna överenskommelser som hittills inte uppfyllts, och handlar snarare om att
begränsa antalet kärnvapen genom vapenkontroll än att åstadkomma nedrustning. Dessutom
är Stockholmsinitiativet menat att vara tidsbegränsat och endast sträcka sig fram till den
1 Docherty, Bonnie, The Treaty on the Prohibition of Nuclear Weapons and its Compatibility with Sweden’s Security
Arrangements, https://slmk.org/wp-content/uploads/2020/05/Swedens-security-arrangement-Harvard-Law-
School-June-2018-1.pdf, hämtad: 210609
2 Erästö, Tytti, The NPT and the TPNW: Compatible or conflicting nuclear weapons treaties?, https://www.sipri.org/
commentary/blog/2019/npt-and-tpnw-compatible-or-conflicting-nuclear-weapons-treaties, hämtad: 210609
4
nästkommande översynskonferensen av NPT. TPNW gäller för all framtid. Det ena behöver inte
heller utesluta det andra.
Till exempel är Nya Zeeland både med i TPNW och Stockholmsinitiativet.
ATT GÅ MED I KONVENTIONEN SKULLE ÄVENTYRA SVERIGES SAMARBETE MED
USA OCH NATO
De senaste åren har Sveriges militära samarbeten med USA och Nato blivit allt tätare. 2017,
strax efter det att FN:s generalförsamling, inklusive Sverige, godkänt TPNW, skickade
USA:s dåvarande försvarsminister ett brev till sin svenska kollega med en varning om att
försvarssamarbetet mellan USA och Sverige skulle påverkas negativt om Sverige anslöt till
TPNW.
Men det finns inga juridiska hinder för Sverige att fortsätta samarbetet med USA och Nato även
om vi går med i TPNW, visar bland annat en analys av Harvard Law School
3
. Inte ens Natos
ledning
4
säger att samarbetet skulle påverkas negativt om Sverige skrev under. Andra stater, som
till exempel Nya Zeeland, Österrike och Thailand, har gått med i TPNW och fortsatt samarbeta
militärt med USA och Nato.
Sverige har fram till nu visat att militära samarbeten kunnat kombineras med ett tydligt driv för
humanitär utrikespolitik och nedrustning. Att Sverige låter bli att ratificera TPNW handlar mer
om brist på mod än att våra militära samarbeten faktiskt riskeras.
KONVENTIONEN ÄR OTYDLIG OCH HAR INGA VERIFIKATIONSMEKANISMER
Konventionen är det första avtal som ger ett konkret ramverk för att uppnå en fullständig och
verifierbar nedrustning av kärnvapen. Om Sverige anser att avtalet är för otydligt och vill kunna
påverka TPNW behöver Sverige bli statspart.
Verifikation handlar om att det är möjligt att kontrollera och säkerställa att länderna som är
med i ett avtal verkligen efterlever det. Att TPNW saknar verifikationsmekanismer är felaktigt.
Faktum är att avtalet ställer högre krav på verifikation än NPT. Inom NPT har alla icke-
kärnvapenstater en skyldighet att förhandla verifikationsöverenskommelser med Internationella
atomenergiorganet IAEA, som då har möjlighet att inspektera landets kärntekniska
anläggningar. Det finns en lägre och en högre verifikationsstandard, där den högre nivån
innebär att IAEA har större befogenheter till kontroll och till exempel kan göra oannonserade
inspektioner på de kärntekniska anläggningarna.
3 Harvard Law School, Nuclear Umbrella Security Arrangements and the Treaty on the Prohibition of Nuclear Weapons,
https://slmk.org/wp-content/uploads/2020/05/Nuclear_Umbrella_Arrangements_Treaty_Prohibition.pdf, hämtad:
210609
4 Bjereld, Ulf, Nato-chef: Samarbetet fortsätter även om Sverige undertecknar kärnvapenkonventionen, http://ulfbjereld.
blogspot.com/2019/02/nato-chef-samarbetet-fortsatter-aven-om.html, hämtad: 210609
5
Telefon: +46 (0)8 400 20 483
E-post: info@slmk.org
Adress: Norrtullsgatan 45, SE-113 45 Stockholm, Sweden
Webb: slmk.org
Ge en gåva: bankgiro 901-0901, Swish 123 901 0901
Enligt TPNW ska alla stater behålla de verifikationsöverenskommelser de har vid dagen för
anslutning, eller anta högre. Den lägsta verifikationsstandarden i TPNW är densamma som den
i NPT. Men majoriteten av världens icke-kärnvapenstater har idag redan den högre standarden
och blir genom TPNW bundna att behålla den, en skyldighet de inte har gentemot NPT.
För kärnvapenstaterna kommer verifikationsmekanismerna att förhandlas fram efter det att de
anslutit sig till TPNW. De har inga som helst verifikationsskyldigheter genom NPT.
KONVENTIONEN KOMMER BARA ATT PÅVERKA DEMOKRATIER
TPNW handlar lika mycket om Rysslands och Nordkoreas kärnvapen som om Frankrikes och
USA:s. Syftet är att sätta press på kärnvapenstaterna att tillsammans mötas i förhandlingar om
nedrustning.
Det är mycket möjligt att demokratier kommer att påverkas först av TPNW. Så brukar
internationell rätt fungera. Betyder det att alla demokratier kommer rusta ned medan
diktaturerna kan behålla sina vapen? Nej. Det betyder att demokratier kommer vara under ökad
press för att få alla kärnvapenstater till förhandlingar. Det är bra.
Argumentet om att demokratier kommer att påverkas mest är inte en rimlig invändning.
Vi argumenterar till exempel inte på det sättet när det rör internationell rätt om mänskliga
rättigheter. Det är bra att vi har demokratier i världen som är känsliga för folkets opinion - det
är så vi kommer att kunna ta oss framåt. Vi brukar vanligen inte låta diktaturer sätta tempot
och bestämma när det kommer till mänskliga rättigheter, internationellt samarbete och hur
fred och säkerhet ska byggas. Och även diktaturer och icke-demokratier påverkas av normer på
internationell nivå.
KONVENTIONEN BÖR KRÄVA ATT DESS MEDLEMSSTATER OCKSÅ ÄR MED I NPT
OCH CTBT
Det har lyfts krav om att alla statsparter till TPNW bör avkrävas medlemskap även i icke-
spridningsavtalet (NPT) och det fullständiga provstoppsavtalet (CTBT). Men att ett avtal
kräver medlemskap i andra avtal är inte praxis, utan skulle vara ett helt nytt arbetssätt som
förändrar premisserna inom internationell rätt. Det skulle lyfta många praktiska svårigheter, som
till exempel om översyn av avtalet i så fall behöver samköras med översyn av de andra avtalen.
Dessutom erkänner TPNW redan de båda andra avtalen som viktiga avtal med en central
betydelse för TPNW.
5
Telefon: +46 (0)8 400 20 483
E-post: info@slmk.org
Adress: Norrtullsgatan 45, SE-113 45 Stockholm, Sweden
Webb: slmk.org
Ge en gåva: bankgiro 901-0901, Swish 123 901 0901
